Index 
Antagna texter
Onsdagen den 10 februari 2010 - Strasbourg
Omvänd betalningsskyldighet på leveranser av vissa varor och tjänster som är känsliga för bedrägeri *
 ERUF: Stödberättigande åtgärder avseende bostäder för marginaliserade grupper ***I
 Administrativt samarbete i fråga om beskattning *
 Ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, tullar och andra åtgärder *
 Jordbävningen i Haiti
 Situationen i Iran
 Situationen i Jemen
 Människohandel
 Resultat från Köpenhamnstoppmötet om klimatförändringarna
 God förvaltning i skattefrågor
 Jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2009
 De viktigaste målen inför partskonferensen för Cites-konventionen
 2009 års framstegsrapport om Kroatien
 Framstegsrapporten 2009 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
 2009 års framstegsrapport om Turkiet

Omvänd betalningsskyldighet på leveranser av vissa varor och tjänster som är känsliga för bedrägeri *
PDF 226kWORD 70k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 februari 2010 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG beträffande frivillig och tillfällig tillämpning av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av vissa varor och tjänster som är känsliga för bedrägeri (KOM(2009)0511 – C7-0210/2009 – 2009/0139(CNS))
P7_TA(2010)0011A7-0008/2010

(Särskilt lagstiftningsförfarande - samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2009)0511),

–   med beaktande av artikel 93 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7-0210/2009),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet "Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden" (KOM(2009)0665),

–   med beaktande av artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A7-0008/2010).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv – ändringsakt
Skäl 3
(3)  Den på förhand fastställda förteckningen som medlemsstaterna kan välja ur bör begränsas till leveranser av varor och tjänster som enligt aktuella erfarenheter är särskilt känsliga för bedrägeri. För att se till att införandet av ett sådant förfarande kan utvärderas effektivt och att effekterna övervakas noggrant bör medlemsstaternas urval vara begränsat.
(4)  Den på förhand fastställda förteckningen som medlemsstaterna kan välja ur bör begränsas till leveranser av varor och tjänster som enligt aktuella erfarenheter är särskilt känsliga för bedrägeri. För att se till att införandet av ett sådant förfarande kan utvärderas effektivt och att effekterna övervakas noggrant bör medlemsstaternas urval vara begränsat till varor och tjänster som finns i den på förhand fastställda förteckningen.
Ändring 2
Förslag till direktiv – ändringsakt
Skäl 4a (nytt)
(4a)  När medlemsstaterna väljer vilka varor och tjänster som ska omfattas av detta förfarande bör de välja handeln med utsläppsrätter och högst två av de kategorier som anges i del A i bilaga VI A.
Ändring 3
Förslag till direktiv – ändringsakt
Skäl 6
(6)  För att förfarandets effekter på bedrägerier ska bedömas på ett öppet sätt bör medlemsstaternas utvärderingsrapporter bygga på kriterier som medlemsstaterna har fastställt på förhand. Vid alla sådana utvärderingar bör en entydig bedömning göras av bedrägeriernas omfattning före och efter tillämpningen av förfarandet samt av eventuella förändringar i utvecklingen av bedrägerierna, bl.a. i fråga om leveranser av andra varor och tjänster, leveranser i detaljhandelsledet och leveranser i andra medlemsstater.
(7)  För att förfarandets effekter på bedrägerier ska bedömas på ett öppet sätt bör medlemsstaternas utvärderingsrapporter bygga på kriterier som fastställts på förhand. För att tillämpningen ska bli enhetlig bör kommissionen ges befogenheter att anta åtgärder som syftar till att på basis av medlemsstaternas synpunkter och med beaktande av mervärdesskattekommitténs råd specificera de utvärderingskriterier som medlemsstaterna kommer att utnyttja för att utvärdera effekterna på bedrägerier av tillämpningen av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet. Kommissionen bör fastställa sådana kriterier senast den 30 juni 2010. Vid alla sådana utvärderingar bör en entydig bedömning göras av bedrägeriernas omfattning före och efter tillämpningen av förfarandet samt av eventuella förändringar i utvecklingen av bedrägerierna, bl.a. i fråga om leveranser av andra varor och tjänster, leveranser i detaljhandelsledet och leveranser i andra medlemsstater.
Ändring 4
Förslag till direktiv – ändringsakt
Skäl 7
(7)  Rapporten bör också innehålla en utvärdering av vilka kostnader som uppstår för beskattningsbara personer när de ska följa bestämmelserna och vilka kostnader som uppstår för medlemsstaterna vid genomförandet, inklusive kostnaderna för kontroller och revision.
(8)  Rapporten bör också innehålla en utvärdering av vilka kostnader som uppstår för beskattningsbara personer när de ska följa bestämmelserna och vilka kostnader som uppstår för medlemsstaterna vid genomförandet, inklusive kostnaderna för kontroller och revision samt av förändringar i mervärdeskatteintäkter till följd av det förfarande som utvalts och tillämpats av de olika medlemsstaterna för varor och tjänster i bilaga VI A.
Ändring 5
Förslag till direktiv – ändringsakt
Skäl 8a (nytt)
(8a)  Senast den 1 juli 2014 bör kommissionen, på grundval av medlemsstaternas utvärderingsrapporter, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet tillsammans med lämpliga förslag, med en utvärdering av den samlade verkan och effektiviteten av åtgärden om tillämpning av förfarandet samt åtgärdens kostnadseffektivitet för att på nytt pröva huruvida en utvidgning eller breddning av dess tillämpningsområde är lämplig.
Ändring 6
Förslag till direktiv – ändringsakt
Artikel 1 – led 1
Direktiv 2006/112/EG
Artikel 199a – punkt 1 –stycke 1
1.  Medlemsstaterna får, till och med den 31 december 2014 och under minst två år, införa och tillämpa ett förfarande där mervärdesskatten på leveranser av de kategorier av varor och tjänster som förtecknas i bilaga VI A ska betalas av mottagaren av dessa varor och tjänster.
1.  Medlemsstaterna får, till och med den 31 december 2014 och under minst två år, införa och tillämpa ett förfarande där mervärdesskatten på leveranser av de kategorier av varor och tjänster som förtecknas i bilaga VI A ska betalas av den beskattningsbara mottagaren av dessa varor och tjänster.
Ändring 7
Förslag till direktiv – ändringsakt
Artikel 1 – led 1
Direktiv 2006/112/EG
Artikel 199a – punkt 1 –stycke 2
När medlemsstaterna väljer vilka varor och tjänster som ska omfattas av detta förfarande måste de begränsa sig till tre av de kategorier som anges i bilaga VI A och två av dessa kategorier måste utgöras av varor.
När medlemsstaterna väljer vilka varor och tjänster som ska omfattas av detta förfarande måste de välja handel med utsläppsrätter och högst två av de kategorier av varor som anges i del A i bilaga VI A.
Ändring 8
Förslag till direktiv – ändringsakt
Artikel 1 – led 1
Direktiv 2006/112/EG
Artikel 199a – punkt 2 – led b
b) införa lämpliga och effektiva rapporteringskrav för varje beskattningsbar person som levererar varor eller tjänster vilka omfattas av förfarandet, för att göra det möjligt att för varje transaktion identifiera denna beskattningsbara person och den beskattningsbara person som tar emot leveransen, typen av varor eller tjänster som levereras samt beskattningsperioden för och värdet på leveransen.
b) införa lämpliga och effektiva rapporteringskrav för varje beskattningsbar person som levererar varor eller tjänster vilka omfattas av förfarandet, för att göra det möjligt att regelbundet, för varje transaktion, eller för samtliga transaktioner tillsammans, identifiera denna beskattningsbara person och den beskattningsbara person som tar emot leveransen, typen av varor eller tjänster som levereras samt beskattningsperioden för och värdet på leveransen.
Ändring 9
Förslag till direktiv – ändringsakt
Artikel 1 – led 1
Direktiv 2006/112/EG
Artikel 199a – punkt 2 – led c
c) ålägga varje beskattningsbar person som tar emot varor eller tjänster vilka omfattas av förfarandet transaktionsbaserade eller övergripande rapporteringskrav för att dennes uppgifter ska kunna dubbelkontrolleras mot leverantörens uppgifter,
c) ålägga varje beskattningsbar person som tar emot varor eller tjänster vilka omfattas av förfarandet regelbundna, transaktionsbaserade eller övergripande rapporteringskrav för att dennes uppgifter ska kunna dubbelkontrolleras mot leverantörens uppgifter,
Ändring 10
Förslag till direktiv – ändringsakt
Artikel 1 – led 1
Direktiv 2006/112/EG
Artikel 199a – punkt 2 – led d
d) införa lämpliga och effektiva kontrollåtgärder för att övervaka och hejda aktuella former av bedrägeri och förhindra bedrägerier i samband med andra varor eller tjänster, i detaljhandelsledet eller i andra medlemsstater.
d) införa lämpliga och effektiva kontrollåtgärder utöver redan befintliga oannonserade inspektioner för att övervaka och hejda aktuella former av bedrägeri och förhindra bedrägerier i samband med andra varor eller tjänster, i detaljhandelsledet eller i andra medlemsstater.
Ändring 11
Förslag till direktiv – ändringsakt
Artikel 1 – led 1
Direktiv 2006/112/EG
Artikel 199a – punkt 2a (ny)
2a.  En medlemsstat som väljer att införa förfarandet i punkt 1 får ålägga varje beskattningsbar person som tar emot varor eller tjänster vilka omfattas av förfarandet särskilda databaserade rapporteringskrav, i syfte att klarlägga huruvida dessa varor eller tjänster används i den normala affärsverksamheten eller för andra syften.
Ändring 12
Förslag till direktiv – ändringsakt
Artikel 1 – led 1
Direktiv 2006/112/EG
Artikel 199a – punkt 3a (ny)
3a.  Kommissionen ska på basis av medlemsstaternas synpunkter och efter samråd med mervärdesskattekommittén fastställa de utvärderingskriterier som avses i punkt 3 b.
Ändring 13
Förslag till direktiv – ändringsakt
Artikel 1 – led 1
Direktiv 2006/112/EG
Artikel 199a – punkt 4 – led fa (nytt)
fa) möjliga förändringar i mervärdesskatteintäkter till följd av det förfarande som utvalts och tillämpats av de olika medlemsstaterna för varor och tjänster i bilaga VI A.
Ändring 14
Förslag till direktiv – ändringsakt
Artikel 1 – led 1
Direktiv 2006/112/EG
Artikel 199a – punkt 4a (ny)
4a.  Senast den 1 juli 2014 ska kommissionen, på grundval av de rapporter från medlemsstaterna som avses i punkt 4, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet tillsammans med lämpliga förslag, med en utvärdering av den samlade verkan och effektiviteten av åtgärden om tillämpning av förfarandet samt åtgärdens kostnadseffektivitet för att på nytt pröva huruvida en utvidgning eller breddning av dess tillämpningsområde är lämplig.

ERUF: Stödberättigande åtgärder avseende bostäder för marginaliserade grupper ***I
PDF 194kWORD 32k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 februari 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2010 om ändring av förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden vad gäller stödberättigade bostadsinsatser till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper (KOM(2009)0382 – C7-0095/2009 – 2009/0105(COD))
P7_TA(2010)0012A7-0048/2009

(Ordinarie lagstiftningsförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2009)0382),

–   med beaktande av artiklarna 251.2 och 162 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C7-0095/2009),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet "Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden" (KOM(2009)0665),

–   med beaktande av artiklarna 294.3 och 178 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A7-0048/2009).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 10 februari 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2010 om ändring av förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden vad gäller stödberättigande för bostadsinsatser till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper

P7_TC1-COD(2009)0105


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 437/2010.)


Administrativt samarbete i fråga om beskattning *
PDF 259kWORD 134k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 februari 2010 om förslaget till rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning (KOM(2009)0029 – C6-0062/2009 – 2009/0004(CNS))
P7_TA(2010)0013A7-0006/2010

(Särskilt lagstiftningsförfarande - samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2009)0029),

–   med beaktande av artiklarna 93 och 94 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6-0062/2009),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet "Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden" (KOM(2009)0665),

–   med beaktande av artiklarna 113 och 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A7-0006/2010).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 9a (nytt)
(9a)  För att på ett korrekt sätt ska kunna tillämpa och kontrollera medlemsstaternas olika former av beskattning behövs det tillförlitlig information om beskattningsbara verksamheter som utförs i andra medlemsstater. Av de olika alternativen tycks det automatiska informationsutbytet vara det mest effektiva sättet att löpande utbyta den information som krävs för en korrekt beskattning, i synnerhet vid gränsöverskridande verksamheter. För att ett sådant automatiskt informationsutbyte ska vara effektivt är det nödvändigt att fastställa de kategorier och områden där tillämpningen är obligatorisk. Det bör även finnas en möjlighet att tillämpa en dubbel begränsning där informationsutbytet sker på grundval av vissa kategorier och/eller det belopp utöver vilket mekanismen aktiveras.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Medlemsstaterna bör automatiskt utbyta alla uppgifter när en medlemsstat har skäl att misstänka att skattelagstiftning inte har efterlevts eller sannolikt inte har efterlevts i en annan medlemsstat, när det finns risk för felaktig beskattning i en annan medlemsstat eller när en person av vilket skäl som helst i en annan medlemsstat har eller kan ha undandragit eller undvikit skatt. I synnerhet bör uppgifter utbytas automatiskt när det förekommer en konstgjord överföring av vinster mellan företag i olika medlemsstater eller när sådana transaktioner utförs mellan företag i två medlemsstater via ett tredjeland i syfte att uppnå skattefördelar.
(10)  Medlemsstaterna bör automatiskt utbyta alla uppgifter, samtidigt som kundens integritet skyddas, när en medlemsstat har skäl att misstänka att skattelagstiftning inte har efterlevts eller sannolikt inte har efterlevts i en annan medlemsstat, när det finns risk för felaktig beskattning i en annan medlemsstat eller när en person av vilket skäl som helst i en annan medlemsstat har eller kan ha undandragit eller undvikit skatt. I synnerhet bör uppgifter utbytas automatiskt när det förekommer en konstgjord överföring av vinster mellan företag i olika medlemsstater eller när sådana transaktioner utförs mellan företag i två medlemsstater via ett tredjeland i syfte att uppnå skattefördelar.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 11a (nytt)
(11a)  Sådana uppgifter bör även skyddas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EC av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter1 och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter2. Medlemsstaterna och kommissionen bör respektera kraven på öppenhet och information gentemot berörda parter vid inhämtning av personuppgifter. Dessutom bör man fastställa en lämplig skyddsnivå, begränsad lagringstid och ansvarsskyldighet för den institution eller det organ som förfogar över uppgifterna.
_______________________________
1 EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
2 EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Skäl 11b (nytt)
(11b)  I de fall som avses i skäl 9, 10 och 11 får möjligheterna till informationsutbyte inte medföra att personer och företag åläggs ytterligare rapporteringsskyldigheter.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 12
(12)  Det är viktigt att tjänstemän från en medlemsstats skatteförvaltning får närvara på en annan medlemsstats territorium och utöva de kontrollbefogenheter som tillkommer tjänstemän i den tillfrågade medlemsstaten.
(12)  För att utöka det administrativa skattesamarbetet mellan medlemsstaterna är det viktigt att tjänstemän från en medlemsstats skatteförvaltning får närvara på en annan medlemsstats territorium.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 17a (nytt)
(17a)  I syfte att förbättra tillämpningen av och effektiviteten hos detta direktiv är det nödvändigt att fastställa att den tillfrågade myndigheten har samma skyldighet att tillhandahålla redan tillgängliga uppgifter som att genomföra de administrativa utredningar som krävs för att få fram sådana uppgifter.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 19
(19)  En medlemsstat bör emellertid inte vägra att lämna uppgifter på grund av att de inte har ett nationellt intresse eller på grund av att uppgifterna om en person med hemvist i den andra medlemsstaten innehas av en bank, ett annat finansiellt institut, en förvaltare eller en person som agerar i egenskap av ombud eller förvaltare, eller på grund av att uppgifterna rör ägarintressen i en person.
(19)  En medlemsstat bör emellertid inte vägra att lämna uppgifter på grund av att de inte har ett nationellt intresse eller på grund av att uppgifterna innehas av en bank, ett annat finansiellt institut, en förvaltare eller en person som agerar i egenskap av ombud eller förvaltare, eller på grund av att uppgifterna rör ägarintressen i en person.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 20
(20)  Det bör även klargöras att i de fall en medlemsstat erbjuder ett tredjeland ett mera omfattande samarbete än vad som föreskrivs i detta direktiv bör den inte vägra att erbjuda de övriga medlemsstaterna ett sådant mera omfattande samarbete.
(20)  Det bör även klargöras att i de fall en medlemsstat erbjuder ett tredjeland ett mera omfattande samarbete än vad som föreskrivs i detta direktiv bör den inte vägra att erbjuda de övriga medlemsstaterna ett sådant mera omfattande samarbete. Alla överföringar av personuppgifter till ett tredjeland bör ske i enlighet med direktiv 95/46/EG.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 22
(22)  Man bör, särskilt på grundval av statistik, utvärdera hur ändamålsenligt det administrativa samarbetet är.
(22)  I syfte att förstärka och utveckla det administrativa samarbetet bör man, särskilt på grundval av statistik, utvärdera hur ändamålsenlig tillämpningen av direktivet är. Det är även nödvändigt att följa upp de fall där medlemsstaterna har vägrat att lämna uppgifter eller genomföra en administrativ utredning.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 23a (nytt)
(23a)  Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller tekniska förbättringar av de kategorier av inkomster och kapital för vilka det automatiska informationsutbytet ska ske samt de tröskelvärden för inkomst och kapital utöver vilka informationsutbytet är obligatoriskt. Med hänsyn till det administrativa samarbetets specifika karaktär bör befogenheten delegeras för en obegränsad tidsperiod.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 6 – led d
d) varje juridisk form, inklusive konsortier och stiftelser, vars inkomster eller kapital omfattas av en skatt som täcks av detta direktiv.
d) varje annat rättsligt instrument och juridiskt arrangemang, oavsett slag eller form, och oavsett om det har status som juridisk person eller ej, som äger eller förvaltar tillgångar, inklusive inkomster som härrör därifrån, som omfattas av en skatt som täcks av detta direktiv,
Ändring 11
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 8
8. på elektronisk väg: med hjälp av elektronisk utrustning för behandling (inbegripet digital signalkomprimering) och lagring av information, via kabel, radio, optisk teknik eller andra elektromagnetiska medel.
8. på elektronisk väg: med hjälp av elektronisk utrustning för behandling (inbegripet digital signalkomprimering) och lagring av information, via kabel, radio, optisk teknik eller andra elektromagnetiska medel, under förutsättning att skyddet av information kan garanteras med sådana medel.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Artikel 7a (ny) – avsnitt I – UTBYTE AV INFORMATION PÅ FÖRFRÅGAN
Artikel 7a
Kontrollsystem
Varje medlemsstat ska utarbeta lämpliga kontrollsystem för sitt enda kontaktkontor för beskattning, i syfte att uppnå öppenhet och kostnadseffektivitet, och ska, inom ramen för en årlig översyn, upprätta en offentlig rapport om detta.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 1
1.  Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska genom ett automatiskt informationsutbyte lämna uppgifter om särskilda kategorier av inkomst och kapital till de övriga medlemsstaterna.
1.  Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska genom ett automatiskt informationsutbyte till behöriga myndigheter i de övriga medlemsstaterna lämna uppgifter om personer som har sin skatterättsliga hemvist i dessa medlemsstater om följande särskilda kategorier av inkomst och kapital
a) arbetsinkomster,
b) direktörsarvoden,
c) utdelningar,
d) kapitalvinster,
e) royaltyer,
f) livförsäkringsprodukter som inte omfattas av annan unionslagstiftning om informationsutbyte eller andra liknande åtgärder,
g) pensioner,
h) ägande av fast egendom och inkomster från detta.
Sådana uppgifter ska skyddas i enlighet med direktiv 95/46/EC och förordning (EG) nr 45/2001. Medlemsstaterna och kommissionen ska respektera kraven på öppenhet och information gentemot berörda parter vid inhämtning av personuppgifter. Dessutom ska en lämplig skyddsnivå, begränsad lagringstid och ansvarsskyldighet för den institution eller det organ som förfogar över uppgifterna säkerställas.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 2
2.  Inom två år efter detta direktivs ikraftträdande ska kommissionen enligt förfarandet i artikel 24.2 fastställa följande:
2.  I syfte att förbättra effektiviteten hos den beräkning av skatter som avses i artikel 2 på grundval av medlemsstaternas erfarenheter ska kommissionen, första gången senast den…*,anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 22a, 22b och 22c som:
a)  De kategorier av inkomst och kapital som ska omfattas av direktivet.
a) fastställer alla särskilda villkor eller begränsningar som gäller för någon av de kategorier som avses i punkt 1.
b)  De typer av uppgifter som ska utbytas.
b) för varje kategori av inkomst och kapital fastställer ett tröskelvärde utöver vilket informationsutbytet är obligatoriskt.
c)  Alla särskilda villkor eller begränsningar som gäller för någon av de kategorier som avses i a.
d)  Hur ofta informationsutbytet ska äga rum.
e)  De praktiska formerna för informationsutbytet.
____________________
* EUT, för in datum: två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska varje år utvärdera hur det automatiska informationsutbytet fungerar och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. På grundval av denna utvärdering ska kommissionen föreslå åtgärder för att förbättra räckvidden för och kvaliteten hos kravet för automatiskt utbyte i syfte att förbättra den inre marknadens effektivitet.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 3a (ny)
3a.  Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får meddela behöriga myndigheter i andra medlemsstater att den inte önskar uppgifter om kategorierna av inkomst och kapital i punkt 1, eller att den inte önskar uppgifter om sådan inkomst och sådant kapital som understiger ett fastställt tröskelvärde. I sådana fall ska den behöriga myndigheten även informera kommissionen om detta.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 3b (ny)
3b.  Överlämnandet av uppgifter ska åtminstone en gång om året, och senast sex månader efter avslutat budgetår för den medlemsstat i vilken informationen har erhållits.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 4 – stycke 1 – inledningen
4.  När medlemsstaterna ingår bilaterala eller multilaterala avtal för en korrekt beräkning av de skatter som avses i artikel 2 ska de införa bestämmelser om automatiskt informationsutbyte beträffande vissa kategorier av inkomst och kapital. För detta ändamål ska avtalen innehålla bestämmelser om följande:
4.  När medlemsstaterna ingår bilaterala eller multilaterala avtal för en korrekt beräkning av de skatter som avses i artikel 2 ska de införa bestämmelser om automatiskt informationsutbyte beträffande vissa kategorier av inkomst och kapital, i enlighet med direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001. För detta ändamål ska avtalen innehålla bestämmelser om följande:
Ändring 19
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 2 – stycke 1
2.  När tjänstemän från den begärande myndigheten närvarar vid administrativa utredningar enligt punkt 1 får de utöva de kontrollbefogenheter som tillkommer tjänstemän hos den tillfrågade myndigheten, på villkor att de utövar dessa befogenheter i enlighet med den tillfrågade medlemsstatens lagar och andra författningar.
2.  När tjänstemän från den begärande myndigheten närvarar vid administrativa utredningar enligt punkt 1 får de, i överenskommelse med den tillfrågade myndigheten och inom de riktlinjer som fastställts av denna, delta i utredningen.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Artikel 17 – punkt 2
2.  Artikel 16.2 och 16.4 får inte tolkas som att den tillåter en medlemsstats tillfrågade myndighet att vägra att lämna uppgifter om en person med skatterättslig hemvist i den begärande myndighetens medlemsstat enbart på grund av att dessa uppgifter innehas av en bank, ett annat finansiellt institut, en förvaltare eller en person som agerar i egenskap av ombud eller förvaltare, eller på grund av att uppgifterna rör ägarintressen i en person.
2.  Artikel 16.2 och 16.4 får inte tolkas som att den tillåter en medlemsstats tillfrågade myndighet att vägra att lämna relevanta uppgifter i den mening som avses i artikel 5.1 enbart på grund av att dessa uppgifter innehas av en bank, ett annat finansiellt institut, en förvaltare eller en person som agerar i egenskap av ombud eller förvaltare, eller på grund av att uppgifterna rör ägarintressen i en person.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska årligen informera kommissionen om de fall där de har vägrat att lämna uppgifter eller genomföra en administrativ utredning, samt redogöra för de skäl som ligger till grund för en sådan vägran. Kommissionen ska utvärdera den information som har meddelats och ge rekommendationer som syftar till att minska antalet sådana fall i enlighet med artikel 24.3.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Kapitel Va – rubrik (ny)
KAPITEL Va
DELEGERADE AKTER
Ändring 23
Förslag till direktiv
Artikel 22a (ny)
Artikel 22a
Utövande av delegering
1.  Befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artikel 8.2 ska delegeras till kommissionen tills vidare.
2.  Så snart kommissionen har antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.
3.  Kommissionens befogenhet att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i artiklarna 22b och 22c.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Artikel 22b (ny)
Artikel 22b
Återkallande av delegering
1.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 8.2 får återkallas av Europaparlamentet eller rådet.
2.  Den institution som har inlett ett internt förfarande för att besluta om delegering ska återkallas ska sträva efter att underrätta den andra institutionen och kommissionen och ange vilka delegerade befogenheter som kan komma att återkallas.
3.  Beslutet om återkallande ska innebära att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet ska få verkan omedelbart eller vid en senare i beslutet angivet datum. Beslutet ska inte påverka giltigheten hos delegerade akter som redan har trätt i kraft. Beslutet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Artikel 22c (ny)
Artikel 22c
Invändningar mot delegerade akter
1.  Europaparlamentet eller rådet får göra invändningar mot en delegerad akt inom fyra månader från den dag de underrättades om den. På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska fristen förlängas med två månader.
2.  Om varken Europaparlamentet eller rådet vid fristens utgång invänt mot den delegerade akten ska den delegerade akten offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som föreskrivs i den.
3.  Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt får den inte träda i kraft. Den institution som invänt mot en delegerad akt ska ange skälen härtill.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 1 – stycke 1
1.  När en medlemsstats behöriga myndighet från ett tredjeland tar emot uppgifter för en korrekt beräkning av de skatter som avses i artikel 2 ska denna myndighet vidarebefordra dessa uppgifter till de medlemsstaters behöriga myndigheter som kan behöva dem och under alla omständigheter till alla de som begär det, om inte detta strider mot internationella avtal med det tredjelandet.
1.  När en medlemsstats behöriga myndighet från ett tredjeland tar emot uppgifter för en korrekt beräkning av de skatter som avses i artikel 2 ska denna myndighet vidarebefordra dessa uppgifter till de medlemsstaters behöriga myndigheter som behöver dem för en korrekt beräkning av dessa skatter, och under alla omständigheter till alla de som begär det, om inte detta strider mot internationella avtal med det tredjelandet.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 2 – inledningen
2.  De behöriga myndigheterna får i enlighet med nationella bestämmelser om överföring av personuppgifter till tredjeland lämna uppgifter som erhållits enligt detta direktiv till ett tredjeland, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
2.  De behöriga myndigheterna får i enlighet med nationella bestämmelser om överföring av personuppgifter till tredjeland lämna uppgifter som erhållits enligt detta direktiv till ett tredjeland. Alla sådana överföringar av personuppgifter till ett tredjeland ska ske i enlighet med direktiv 95/46/EG och under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:

Ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, tullar och andra åtgärder *
PDF 215kWORD 58k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 februari 2010 om förslaget till rådets direktiv om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, tullar och andra åtgärder (KOM(2009)0028 – C6-0061/2009 – 2009/0007(CNS))
P7_TA(2010)0014A7-0002/2010

(Särskilt lagstiftningsförfarande - samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2009)0028,

–   med beaktande av artiklarna 93 och 94 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6-0061/2009),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet "Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden" (KOM(2009)0665),

–   med beaktande av artiklarna 113 och 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A7-0002/2010).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 6a (ny)
6a.  Varje medlemsstat ska, i syfte att främja transparens och kostnadseffektivitet, utveckla lämpliga kontrollsystem för sitt centrala kontaktkontor eller för de kontaktkontor som de utsett som kontaktorgan, och för detta ändamål utarbeta en offentlig rapport i samband med en årlig kontroll.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 1 – stycke 1
1.  På begäran av en medlemsstats centrala kontaktkontor, kontaktkontor eller kontaktorgan (nedan kallade den begärande myndigheten) ska det centrala kontaktkontoret, ett kontaktkontor eller ett kontaktorgan i den medlemsstat till vilken begäran lämnats (nedan kallad den anmodade myndigheten) tillhandahålla alla upplysningar som kan vara relevanta för den begärande myndigheten vid indrivningen av dess fordringar som avses i artikel 2.
1.  De centrala kontaktkontoren ska med andra medlemsstaters centrala kontaktkontor utbyta alla upplysningar som kan vara relevanta för de sistnämnda vid indrivningen av de fordringar som avses i artikel 2.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Artikel 5
Det centrala kontaktkontoret ska utbyta information om skatteåterbetalningar, andra än mervärdesskatt, från nationella skattemyndigheter om dessa återbetalningar sker till personer som är etablerade i en annan medlemsstat och avser belopp som överstiger 10 000 euro.
Det centrala kontaktkontoret ska utbyta information om skatteåterbetalningar, andra än mervärdesskatt, från nationella skattemyndigheter om dessa återbetalningar sker till personer som är etablerade i en annan medlemsstat.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2
2.  I syfte att erhålla de upplysningar som avses i artikel 4.1 får tjänstemän som bemyndigats av den begärande myndigheten närvara vid de administrativa utredningar som utförs på den anmodade medlemsstatens territorium, efter överenskommelse mellan den sökande och den anmodade myndigheten och i enlighet med den senares bestämmelser.
2.  I syfte att erhålla de upplysningar som avses i detta direktiv får tjänstemän som bemyndigats av den begärande myndigheten närvara vid de administrativa utredningar som utförs på den anmodade medlemsstatens territorium, efter överenskommelse mellan den sökande och den anmodade myndigheten och i enlighet med den senares bestämmelser.
Om tjänstemän från den begärande medlemsstaten närvarar i administrativa utredningar i enlighet med första stycket, får de utöva de kontrollbefogenheter som tillkommer tjänstemännen vid den anmodade myndigheten, under förutsättning att de utövar dessa befogenheter i enlighet med den anmodade medlemsstatens lagar och andra författningar.
Om tjänstemän från den begärande myndigheten närvarar i administrativa utredningar i enlighet med första stycket, får de, om så överenskommits, utöva de kontrollbefogenheter som tillkommer tjänstemännen vid den anmodade myndigheten, under förutsättning att de utövar dessa befogenheter i enlighet med lagar och andra författningar i den anmodade myndighetens medlemsstat.
Om den person som utreds vägrar att rätta sig efter de kontrollåtgärder som den begärande medlemsstatens tjänstemän vidtar, ska den anmodade medlemsstaten behandla detta som en vägran gentemot dess egna tjänstemän.
Om en överenskommelse har slutits mellan den begärande och den anmodade myndigheten beträffande de kontrollbefogenheter som tillkommer tjänstemännen vid den anmodade myndigheten ska, om den person som utreds vägrar att rätta sig efter de kontrollåtgärder som den begärande myndighetens tjänstemän vidtar, den anmodade myndigheten behandla detta som en vägran gentemot dess egna tjänstemän.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 1 – led b
b)  Genom översändelse, per rekommenderad post eller på elektronisk väg, av ett standardformulär till vilket dokument eller beslut från den begärande myndigheten har bifogats. Som standardformulär ska modellen enligt bilaga I användas.
b)  Genom översändelse, per rekommenderad post eller på elektronisk väg, av ett standardformulär till vilket dokument eller beslut, eller en bestyrkt kopia av detta, från den begärande myndigheten har bifogats. Som standardformulär ska modellen enligt bilaga I användas.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 3
3.  Den anmodade myndigheten ska till den begärande medlemsstaten överföra hela det fordringsbelopp som den driver in.
3.  Den anmodade myndigheten ska inom 14 dagar efter det att begäran inkommit till den begärande medlemsstaten överföra hela det fordringsbelopp som den driver in.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Artikel 23a (ny)
Artikel 23a
Uppföljning av den verksamhet som bedrivs enligt direktivet
De centrala kontaktkontoren ska utarbeta en årsrapport om det samarbete som förekommit under det föregående skatteåret i enlighet med detta direktiv. Denna rapport ska åtminstone omfatta antalet mottagna och översända framställningar, vilka åtgärder som vidtagits, angivna skäl vid avslag, den tid som behövts för att handlägga framställningarna, fordringens belopp samt hur stora belopp som faktiskt indrivits. Denna rapport ska översändas till Europaparlamentet och kommissionen för yttrande.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Artikel 27 – stycke 2 (nytt)
Kommissionen ska verka för gott samarbete mellan medlemsstaterna och fortlöpande följa upp eventuella klagomål gällande bristande informationsutbyte och bistånd, för de indrivningar som avses i detta direktiv, mellan medlemsstaterna.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Artikel 27a (ny)
Artikel 27a
Kommissionens analys
Kommissionen ska utarbeta en jämförande analys av det stora antal skatteindrivningsinstrument som föreskrivs i medlemsstaternas skattelagstiftning, såsom inkasseringsordrar, indrivningsfordringar införda i fastighetsregistret, kvarstad och tidsfrister för verkställighetsförfaranden enligt lag och i praktiken, i syfte att underlätta genomförandet av goda metoder för indrivning av skatter i medlemsstaterna.

Jordbävningen i Haiti
PDF 124kWORD 44k
Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om den jordbävning som nyligen drabbade Haiti
P7_TA(2010)0015RC-B7-0072/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av G7-toppmötet i Iqaluit, Kanada, den 6 februari 2010,

–   med beaktande av slutsatserna från den internationella givarkonferensen i Montreal den 25 januari 2010,

–   med beaktande av Europaparlamentets debatt om jordbävningen i Haiti med unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik Catherine Ashton den 20 januari 2010,

–   med beaktande av slutsatserna från rådets (utrikesfrågor) extrainsatta möte i Bryssel den 18 januari 2010,

–   med beaktande av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd,

–   med beaktande av FN:s fredsbevarande styrka i Haiti (Minustah),

–   med beaktande av Michel Barniers förslag av den 9 maj 2006 om en europeisk räddningstjänststyrka med namnet Europe aid,

–   med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen och av följande skäl:

A.  Den 12 januari 2010 drabbades Haiti av en jordbävning som uppmättes till 7,3 på Richterskalan. Tillsammans med flera stora efterskalv som fortsätter att drabba landet orsakade jordbävningen förödande skada i Port-au-Prince, Jacmel och på andra orter i området.

B.  Enligt uppgift kan upp till 200 000 personer ha omkommit och 250 000 skadats, och fler än tre miljoner är direkt drabbade av jordbävningen.

C.  FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) har rapporterat att upp till en miljon människor i hela landet står utan tak över huvudet och att upp till 600 000 är på flykt inom landet.

D.  Enligt Haitis regering har uppskattningsvis 235 000 personer lämnat Port-au-Prince och upp till en miljon människor kan komma att fly städerna för landsbygden, vilket blir en stor belastning för redan ansträngda samhällen.

E.  Redan före jordbävningen var livsmedelsförsörjningen osäker för 1,8 miljoner människor i Haiti, ett land där nära 60 procent av befolkningen bor på landsbygden och 70 procent lever på mindre än två dollar om dagen.

F.  Årtionden av politisk instabilitet har bidragit till att försvaga de statliga institutionerna och statens förmåga att tillhandahålla grundläggande offentliga tjänster före jordbävningen. De skador jordbävningen orsakat har gjort staten oförmögen att reagera aktivt på hjälpinsatserna, vilket förvärrat situationen.

G.  Europeiska kommissionen har beslutat att bistå med 137 miljoner euro för omedelbara behov och minst 200 miljoner euro för behov på medellång och lång sikt. Medlemsstaterna bidrar med ytterligare 92 miljoner euro.

H.  Haiti är förlamat av en utlandsskuld som uppgår till cirka en miljard dollar, vilket hämmade landets utveckling redan före jordbävningen och kan hindra återuppbyggnadsarbetet.

I.  Att omedelbart återupprätta Haitis kapacitet som en fungerande demokrati med ett fungerande styre är mycket viktigt när man går över från det inledande akuthjälpsskedet till den enorma uppgiften att återuppbygga landet.

1.  Europaparlamentet framför sina kondoleanser och uttrycker sin sympati och sitt stöd för de drabbade människorna från Haiti och andra länder och för utsända från internationella organisationer, däribland FN och Europeiska kommissionen, för de enorma förlusterna av människoliv och den förödelse som jordbävningen har orsakat.

2.  Europaparlamentet värdesätter de insatser som görs av myndigheter och civila i Haiti, FN, icke-statliga organisationer och andra bilaterala givare för att hjälpa människorna i Haiti och uppskattar det arbete som hjälporganisationer och enskilda från hela EU utför.

3.  Europaparlamentet efterlyser en omfattande bedömning för att utreda befolkningens behov på kort och lång sikt och för att fastställa EU:s insatser i återuppbyggnadsprocessen, som ska täcka de tre faserna katastrofbistånd, återhämtning och återuppbyggnad. Parlamentet uppmanar Europeiska kommissionen att så snart som möjligt utvärdera EU:s svar på den humanitära katastrofen i Haiti och lägga fram förslag på hur EU:s åtgärder kan förbättras ytterligare i liknande situationer i framtiden.

4.  Europaparlamentet betonar att EU nu måste prioritera att ge stöd till återuppbyggnadsarbetet och att förbättra den humanitära situationen. Insatserna bör främst inriktas på utsatta grupper, såsom kvinnor och barn, och på att tillhandahålla tak över huvudet, sjukvård, logistiskt stöd och livsmedel. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vara beredda att tillmötesgå begäran om ytterligare hjälp från FN.

5.  Europaparlamentet uttrycker sin oro för utsatta grupper, i synnerhet kvinnor. Parlamentet uppmanar Europeiska kommissionen och FN att särskilt beakta kvinnornas del i återuppbyggnadsarbetet genom att involvera dem i rehabiliterings-, återuppbyggnads- och utvärderingsfaserna i alla stöd- och återuppbyggnadsprogram.

6.  Europaparlamentet betonar att ensamma barn måste få hjälp att återförenas med sina föräldrar eller vårdnadshavare så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar EU och det internationella samfundet att omedelbart utvärdera behovet av en samordningsplan för att ta hand om de tusentals barn som har förlorat sina föräldrar i jordbävningen och påpekar att risken för människosmuggling är överhängande.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU att stödja ett tillfälligt stopp för nya adoptioner av barn från Haiti i upp till två år efter att försöken att hitta anhöriga har påbörjats. Parlamentet uppmanar EU att skyndsamt se till att barnens grundläggande behov tillfredsställs och att inrätta tillfälliga skolor och ge psykologiskt stöd till barn.

8.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska kommissionens preliminära åtaganden om 30 miljoner euro i humanitärt bistånd, men är oroat över att OCHA:s begäran om att möta ett omedelbart behov på 575 miljoner dollar till Haiti hittills bara har täckts till 87 procent. Parlamentet understryker att detta stöd är nödvändigt för att insatserna ska kunna bli långsiktiga och uppmanar Europeiska kommissionen och alla medlemsstater att fullt ut uppfylla sina åtaganden.

9.  Europaparlamentet välkomnar G7-gruppens beslut att skriva av Haitis internationella skuld och förväntar sig att alla andra länder och internationella långivare följer detta exempel. Parlamentet uppmanar också Internationella valutafonden att skriva av alla övriga skulder, inklusive det akuta lån på 102 miljoner dollar som Haiti fick i januari 2010. Parlamentet betonar att allt akutstöd efter jordbävningen måste ges i form av bidrag och inte som lån med krav på återbetalning.

10.  Europaparlamentet upprepar begäran från FN:s biträdande generalsekreterare för humanitära frågor om fordon för bränsletransporter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge extra stöd till förnödenhetstransporter till tillfälliga läger, distributionspunkter och avlägsna städer och byar.

11.  Europaparlamentet understryker att säkerheten måste garanteras för hjälpkonvojerna så att förnödenheter kan levereras under lugna och rättvisa former, framför allt till de svagaste och mest behövande.

12.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att skicka 350 militärpoliser som under FN:s ledning kommer att hjälpa till i Haiti, och välkomnar också beslutet att inrätta en samordningscentral (EUCO Haiti) i Bryssel för att EU ska kunna agera handlingskraftigt på militär- och säkerhetsområdet och för att kunna samordna medlemsstaternas bidrag till hjälparbetet.

13.  Europaparlamentet uppmanar FN att se över Minustahs uppdrag tillsammans med de haitiska myndigheterna för att anpassa det till landets behov efter katastrofen, och särskilt uppmärksamma säkerhetsfrågorna.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av att ge de lokala myndigheterna lämpligt bistånd så att de kan stimulera ekonomin eftersom hundratusentals människor lämnar Port-au-Prince för landsbygden. Parlamentet uppmanar EU och andra internationella givare att, så ofta det går, handla lokalt producerade livsmedel till hjälpinsatserna.

15.  Europaparlamentet stöder EU:s insatser för att öka den lokala livsmedelsproduktionen, reparera skadad infrastruktur och förse små jordbrukare med nödvändigt material (utsäde, gödselmedel och redskap), vilket bör ske innan vårsådden inleds i mars eftersom denna står för 60 procent av landets livsmedelsproduktion.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att få bankväsendet på fötter och för att stödja de program där lokalbefolkningen erbjuds pengar för att arbeta, vilket är viktigt för att få ut pengar i samhället.

17.  Europaparlamentet betonar behovet av långsiktiga investeringar för att bygga jordbävningssäkra byggnader och grundläggande infrastruktur, såsom vattenförsörjning, vägar och el, vilket saknades eller var mycket bristfälligt före jordbävningen. Sådana brister förvärrar kraftigt effekterna av naturkatastrofer.

18.  Europaparlamentet vill se en internationell konferens och en samordnad bedömning av behoven efter katastrofen under ledning av FN och Världsbanken för att få till stånd en långsiktig återuppbyggnad efter de akuta insatserna.

19.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att se till att Haitis befolkning och regering blir de huvudsakliga aktörerna i återuppbyggnadsprocessen och låta dem själva ta ansvar för sin gemensamma framtid.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en omfattande bedömning av behoven efter katastrofen och en framstegsrapport om återuppbyggnaden för parlamentet.

21.  Europaparlamentet uppmanar EU att samarbeta med Haitis myndigheter för att få till stånd ett långsiktigt katastrofförebyggande och kapacitetsuppbyggande. Återuppbyggnadsarbetet måste utgå från nationella prioriteringar men samtidigt följa principerna om biståndseffektivitet och hjälpa Haitis institutioner att fungera effektivt.

22.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att fortsätta att ha Haiti högt på dagordningen, att se detta som en chans att en gång för alla ta itu med de underliggande orsakerna till den utbredda fattigdomen i Haiti, och att hjälpa landet att resa sig ur katastrofen som en fullt fungerande demokrati med en ekonomi som kan försörja befolkningen.

23.  Europaparlamentet uppskattar det arbete som Europeiska unionens enskilda medlemsstater gör genom unionens räddningstjänstsmekanism. Bara några timmar efter jordbävningen inrättade övervaknings- och informationscentret och ECHO insatsgrupper som har gjort ett bra arbete med att samordna insatsen.

24.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska kommissionen för första gången använde två moduler som ställdes till förfogande genom en förberedande åtgärd för en europeisk snabbinsatsstyrka som hade genomförts med parlamentets stöd.

25.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett förslag för Europaparlamentet om att inrätta en europeisk räddningstjänststyrka som bygger på EU:s räddningstjänstmekanism och som gör de möjligt för EU att mobilisera de medel som krävs för att inom 24 timmar efter en katastrof kunna erbjuda ett första humanitärt stöd.

26.  Europaparlamentet betonar att en europeisk snabbinsatsmekanism ska

   användas för civila och/eller humanitära ändamål
   vara permanent
   kunna sammankallas när som helst och så snabbt som möjligt
   agera i EU:s namn
   följa internationell humanitär rätt
   vara öppen för samarbete med andra organ som deltar i humanitära åtgärder
   vara förberett för samarbete med FN-systemet
   vara öppet för bidrag från tredjeländer
   respektera att det är frivilligt för medlemsstaterna att delta i de planerade insatserna
   kontinuerligt arbeta för att ha en hög standard på personal och material för att när som helst kunna mobiliseras
   bygga på principen om ansvarsfördelning

27.  Europaparlamentet uppmanar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionsledamoten för internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering att använda det ansvar de gavs under Lissabonfördraget för att bättre samordna Europeiska unionens åtgärder vid framtida kriser och samtidigt bygga vidare på det som redan har uppnåtts.

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Europeiska kommissionens ordförande, Haitis president och regering, FN:s biträdande generalsekreterare för humanitära frågor och katastrofhjälp samt medlemsstaternas regeringar.


Situationen i Iran
PDF 215kWORD 59k
Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om Iran
P7_TA(2010)0016RC-B7-0078/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran,

–   med beaktande av uttalandena den 5 februari 2010 av Catherine Ashton, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om de förestående avrättningarna i Iran,

–   med beaktande av EU:s och Förenta staternas gemensamma uttalande av den 8 februari 2010 med en uppmaning till den iranska regeringen att fullgöra sina åtaganden om de mänskliga rättigheterna,

–   med beaktande av uttalandet av Europaparlamentets talman den 9 oktober 2009, där han på nytt bekräftade Europaparlamentets engagemang för ett globalt avskaffande av dödsstraffet och särskilt kritiserade dödsstraff för ungdomsbrott,

–   med beaktande av rådets uttalande om Iran av den 10–11 december 2009,

–   med beaktande av den höga representantens uttalande av den 12 januari 2010 om rättegången mot sju bahá'í-ledare i Iran,

   med beaktande av Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråds resolutioner 1737(2006), 1747(2007), 1803(2008) och 1835(2008),

–   med beaktande av den resolution som styrelsen för Internationella atomenergiorganet (IAEA) antog den 27 november 2009 om genomförandet i Islamiska republiken Iran av skyddsåtgärderna enligt icke-spridningsavtalet och de relevanta bestämmelserna i FN:s säkerhetsråds ovannämnda resolutioner,

–   med beaktande av Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering och konventionen om barnets rättigheter, som alla undertecknats av Islamiska republiken Iran,

–   med beaktande av det iranska underrättelseministeriets uttalande av den 5 januari 2010, där man förklarar att alla kontakter mellan iranska medborgare och 60 frivilligorganisationer samt en rad internationella medier som sänder på persiska är "olagliga",

–   med beaktande av att de iranska myndigheterna "skjutit upp" den resa till Teheran som Europaparlamentets delegation för förbindelserna med Iran skulle ha företagit den 8-11januari 2010,

–   med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Demokrati och mänskliga rättigheter

A.  Den politiska situationen i Iran fortsätter att försämras, och det finns inga tecken från den iranska regeringens sida på att den tänker ta till sig den oro som uttrycks både inom landet och internationellt inför legitimiteten av valet i juni 2009. Tecknen på omfattande fusk har lett till en proteströrelse i stor skala (den s.k. gröna rörelsen) med massdemonstrationer under de senaste månaderna.

B.  Den politiska utvecklingen i Iran efter det omstridda presidentvalet i juni 2009 har visat att det finns en stor potential för en folkledd, demokratisk förändring i landet, framdriven av ett sjudande och aktivt civilt samhälle.

C.  Irans säkerhetsstyrkor – revolutionsgardet, Basijmilisen och polisen – har reagerat med brutala kraftåtgärder och godtyckligt gripit tusentals fredliga demonstranter och oppositionella, bland annat studenter och akademiker, kvinnorättsaktivister, fackföreningsmedlemmar, advokater, journalister, bloggare, präster och kända människorättsförsvarare. Det är tydligt att man på detta sätt har velat skrämma kritiker till tystnad och kväsa oppositionen.

D.  Många av dem som gripits har rapporterat att de misshandlats eller torterats och i vissa fall utsatts för sexuella övergrepp i fängelser och hemliga interneringsanläggningar. En undersökning från Islamiska republiken Irans parlament, Majlis, slog i början av 2010 fast att den biträdande åklagaren Saeed Mortazavi var direkt ansvarig för att minst tre fångar dött av tortyr och vanvård i Kahrizakfängelset, som domstolsväsendet beordrat skulle stängas tre år tidigare.

E.  Regeringstjänstemän har bekräftat att minst 30 demonstranter dött i demonstrationer eller i fängsligt förvar sedan juni 2009 och att ytterligare minst sju dog i sammandrabbningar den 27 december 2009, den heliga Ashuradagen. Det verkliga antalet dödsoffer för det regeringsunderstödda våldet antas vara mycket högre.

F.  Dessutom har säkerhetsstyrkorna systematiskt ökat sina trakasserier av medlemmar av religiösa minoriteter, t.ex. anhängare av bahá'í-tron (vars alla sju ledare har gripits och nu ställts inför rätta), sunnimuslimer och kristna (bland annat åtta präster) och genomfört en kampanj med godtyckliga gripanden och avrättningar bland kurdiska, azeriska, baluchiska och arabiska civilsamhällesaktivister och politiska aktivister. Framför allt väntar nu 21 kurder på att avrättas.

G.  Den 9 september 2008 antog det iranska parlamentet en "avfällingslag" som föreskriver att konvertering från islam är ett brott som kan straffas med döden.

H.  Sedan augusti 2009 har domstolarna genomfört skenrättegångar mot hundratals kända reformvänner och aktivister som påstås ha kopplingar till "upprorsmakare" som försöker driva igenom en "sammetsrevolution". Under dessa rättegångar har många av dissidenterna gjort erkännanden som framstått som framtvingade.

I.  Den iranska regeringen fortsätter att anklaga europeiska länder för inblandning i den politiska utvecklingen i Iran. Dessa anklagelser har lett till att två brittiska diplomater utvisats, ett flertal iranska anställda vid den brittiska ambassaden gripits samt en svensk och två tyska ambassadanställda kortvarigt gripits för påstådd inblandning i protesterna efter valet.

J.  Den 28 januari 2010 avrättades Mohammad Reza Ali-Zamani och Arash Rahmanipour, vilka var de första dödsstraffen som enligt offentliga källor hade koppling till proteströrelsen, trots att åtminstone en av dem, om inte båda, redan satt i fängelse vid tidpunkten för valet. Enligt uppgift har minst nio människor dömts till döden för påstådda kopplingar till den gröna rörelsen.

K.  Den 27 december 2009, sista dagen av Ashurafirandet, blev Ali Mousavi – den 35-årige brorsonen till Mir Hossein Mousavi, som var den främste oppositionskandidaten i presidentvalet i juni – skjuten till döds och avsiktligt överkörd av en bil. Allt tyder på att detta var ett beställningsmord som skulle tjäna som en skarp varning till hans farbror.

L.  Den 8 januari 2010 utfördes ett mordförsök mot Mehdi Karroubi, den näst mest framträdande oppositionskandidaten i presidentvalet. Två skott avlossades mot hans bil, som var skottsäker, medan medlemmar ur Basijmilisen och revolutionsgardet samlades för att protestera mot Karroubis närvaro i Qazvin.

M.  Inskränkningarna av pressfriheten och yttrandefriheten fortsätter att öka, och de iranska myndigheterna har börjat med storskaliga och frekventa störningar av internationella radio- och tv-nät, många internationella webbplatser, inklusive Facebook och Twitter, oppositionella lokala webbplatser samt mobiltelefontjänster i Teheran. Härigenom har man orsakat sändningsproblem för nät i andra länder i Mellanöstern och till och med i Europa.

N.  Europeiska och ryska företag har försett Iran med den nödvändiga filtrerings- och störningsutrustningen, som i vissa fall till och med kan innebära hälsorisker för befolkningen i närheten av installationerna.

O.  Revolutionsgardet, säkerhetstjänsten och Basijmilisen spelar alla en allt aktivare roll i hela det iranska samhället, med kraftåtgärder mot civilbefolkningen och gripanden av människorättsförsvarare, och tycks ta lagen i egna händer.

Kärnteknikfrågan

P.  Iran är part i fördraget om icke-spridning av kärnvapen och har genom att ratificera detta fördrag avstått från att anskaffa kärnvapen och är därmed enligt lag bundet att redovisa all sin kärntekniska verksamhet, däribland kärnmaterial, och ställa den under IAEA:s kontroll.

Q.  I artikel IV i fördraget om icke-spridning av kärnvapen fastställs samtliga parters omistliga rätt att forska i samt tillverka och använda kärnenergi i fredliga, civila syften utan åtskillnad och i enlighet med artiklarna I och II i fördraget.

R.  I strid med sina skyldigheter enligt fördraget om icke-spridning av kärnvapen har Iran i hemlighet byggt upp en anrikningsanläggning vid Qom och meddelade IAEA om dess existens först långt efter att den hade börjat byggas. Detta brott mot bestämmelserna har öppnat för spekulationer om eventuella ytterligare hemliga kärnteknikanläggningar och undergräver ytterligare trovärdigheten i de försäkringar som Iran har gett om den uteslutande civila karaktären på landets kärnteknikprogram.

S.  I IAEA:s rapport av den 16 november 2009 konstaterade IAEA:s avgående generaldirektör Mohamed ElBaradei att organet inte kommer att kunna ge tillförlitliga garantier för att det inte finns något oredovisat kärnmaterial eller pågår någon oredovisad kärnteknisk verksamhet i Iran, såvida Iran inte tillämpar tilläggsprotokollet och klargör de återstående frågorna på ett för IAEA tillfredsställande sätt, samt att det återstår ett antal obesvarade frågor som ger upphov till oro om en eventuella militär dimension i Irans kärnteknikprogram.

T.  För att komma fram till en diplomatisk lösning på Irans kärnteknikprogram lade EU, Förenta staterna, Kina och Ryssland fram ett förslag till överenskommelse som gick ut på att under IAEA:s överinseende sända Irans befintliga låganrikade uranium till Ryssland och Frankrike för att bearbetas till bränslestavar, så att Teherans reaktor för medicinsk forskning skulle kunna hållas i gång. Sedan Iran förkastade detta förslag pågår diskussioner i säkerhetsrådet om skärpta sanktioner mot Iran.

U.  Iran fortsätter att utveckla ballistisk robotteknik och satsar på kapaciteten att sätta in interkontinentala ballistiska robotar som skulle kunna avfyra kärnvapenlast.

V.  Irans regering har gjort motsägelsefulla uttalanden om sitt kärnteknikprogram och har gett order om ytterligare anrikningsverksamhet från och med den 7 februari 2010.

Demokrati och mänskliga rättigheter

1.  Europaparlamentet uttrycker starka tvivel om riktigheten i de valresultat som ledde fram till att president Ahmadinejad godkändes för en andra presidentperiod trots starka indikationer på omfattande valfusk. Parlamentet anser att den iranske presidentens legitimitet härigenom tagit stor skada.

2.  Europaparlamentet hyllar modet hos alla de iranska medborgare som kräver större frihet och utökade demokratiska rättigheter och som uttrycker en vilja att leva i ett samhälle fritt från förtryck och trakasserier. Parlamentet hyllar särskilt de iranska kvinnor som hade en avgörande roll i demonstrationerna efter valet i juni 2009.

3.  Europaparlamentet stöder helhjärtat det iranska folkets strävan efter demokrati och beklagar djupt att Irans regering och parlament inte tycks mottagliga för de berättigade kraven från iranierna, särskilt den yngre generationen, som alltför länge sett sina förhoppningar om ekonomisk och social utveckling grusas.

4.  Europaparlamentet kräver att Irans regering fullt ut respekterar rätten till fredliga sammankomster och yttrandefriheten, även i samband med de utlysta demonstrationerna den 11 februari 2010. Parlamentet fördömer starkt den iranska regeringens våld mot demonstranter som försöker utöva sin yttrandefrihet och sin rätt till fredliga sammankomster.

5.  Europaparlamentet kräver ett omedelbart frigivande av alla dem som hålls fängslade enbart för att de fredligt har utövat sin rätt till yttrande-, förenings- och mötesfrihet eller på grund av sin tro eller sexuella läggning, och uppmanar myndigheterna att utreda och åtala de regeringstjänstemän och medlemmar av säkerhetsstyrkorna som är ansvariga för att oliktänkande eller deras familjemedlemmar samt demonstranter och fångar har mördats, misshandlats och torterats.

6.  Europaparlamentet fördömer starkt dödsdomarna och avrättningarna i Iran, särskilt fallet med Mohammed Reza Alizamani och Arash Rahmanipour, och kräver att dödsstraffet avskaffas. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att sluta åtala protesterande som fredligt demonstrerar för utökade demokratiska rättigheter under rubriceringen "moharabeh" (brott mot Gud), ett brott som är belagt med dödsstraff. Parlamentet uppmanar även Iran att omedelbart tillämpa FN:s moratorium för dödstraff i enlighet med FN:s generalförsamlings resolutioner 62/149 och 63/168.

7.  Europaparlamentet är förfärat över regeringens och/eller säkerhetsstyrkornas försök att mörda presidentkandidater eller deras familjemedlemmar och uppmanar den högste ledaren, Khamenei, att garantera säkerheten för Irans ledande oppositionsföreträdare.

8.  Europaparlamentet fördömer de iranska myndigheternas ansträngningar att censurera tryckta medier och störa radio, tv och Internet, exempelvis BBC, och uppmanar EU och medlemsstaterna att ta upp de internationella sidoeffekterna av dessa metoder inom ramen för Internationella teleunionen (ITU).

9.  Europaparlamentet fördömer de iranska myndigheternas beslut att förbjuda kontakter med utländska frivilligorganisationer, särskilt de som försöker försvara medborgerliga fri- och rättigheter, och parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att omedelbart häva detta förbud.

10.  Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att omedelbart upphöra med de tv-sända skenrättegångarna, och uppmanar Irans parlament att ändra den iranska lag som tillåter regeringen att tumma på grundläggande rättssäkerhetsgarantier, t.ex. den åtalades rätt till ett lämpligt juridiskt ombud.

11.  Europaparlamentet riktar skarp kritik mot de internationella företag, särskilt Nokia Siemens, som försett de iranska myndigheterna med nödvändig censur- och övervakningsteknik och som därmed starkt bidragit till att iranska oppositionella förföljts och gripits.

12.  Europaparlamentet beklagar den påstådda inblandning i inre angelägenheter som drabbat personal vid europeiska ambassader och uppmanar i detta sammanhang de iranska myndigheterna att respektera Wienkonventionen och diplomatiska normer.

13.Europaparlamentet är bekymrat över karaktären hos de demonstrationer som hölls framför medlemsstaternas ambassader i Teheran den 9 februari 2010 och som var iscensatta av Basij-milisen och uppmanar iranska myndigheter att garantera säkerheten för diplomatiska beskickningar.
Kärnteknikfrågan

14.  Europaparlamentet konstaterar att Iran har rätt att utveckla kärnenergi för fredliga ändamål i enlighet med bestämmelserna i icke-spridningsfördraget, men upprepar samtidigt att risken för spridning i anslutning till det iranska kärntekniska programmet fortfarande utgör en stor källa till oro för Europeiska unionen och det internationella samfundet, vilket framgår mycket tydligt av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1737, 1747, 1803 och 1835.

15.  Europaparlamentet beklagar att inga nämnvärda framsteg har gjorts i avgörande frågor som ger upphov till stor oro, och upprepar sin uppmaning till Iran att återställa öppenheten kring landets kärnteknikprogram genom att ge uttömmande, tydliga och trovärdiga svar på IAEA:s frågor, lösa alla återstående problem och skingra den oro som detta program ger anledning till, bland annat vad avser möjliga militära tillämpningar, fullt ut genomföra bestämmelserna enligt det övergripande avtalet om skyddsåtgärder, inbegripet dess tilläggsregler, samt ratificera och genomföra tilläggsprotokollet.

16.  Europaparlamentet stöder Europeiska rådets tvåsidiga strategi och alla ansträngningar att förhandla fram en långsiktig lösning på kärnteknikfrågan i Iran. Parlamentet framhåller att ytterligare sanktioner i samband med kärnvapenhotet inte bör omfatta åtgärder som skulle få negativa konsekvenser för det iranska folket i stort.

17.  Europaparlamentet beklagar att Irans regering åter har förkastat alla försök till en kompromiss i kärnteknikfrågan och att regimen uppenbarligen försöker utnyttja frågan både som ett sätt att avleda uppmärksamheten från den interna krisen i landet och som en taktik för att vinna tid och undvika diskussioner med FN:s säkerhetsråd om ytterligare sanktioner. Parlamentet anser att de senaste uttalandena från Irans president Mahmoud Ahmadinejad är ett led i denna taktik.

Förbindelserna mellan EU och Iran

18.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att fortsätta dialogen med Iran på alla nivåer, särskilt med det civila samhället. Parlamentet beklagar att Iran ställde in det planerade besöket från Europaparlamentets delegation och hoppas att Irans regering och parlament kommer att ompröva sin inställning till direktkontakter.

19.  Europaparlamentet uppmanar rådet att fortsatt vara redo att inleda samtal med Iran i syfte att nå en förhandlingslösning på kärnteknikfrågan samt regionala säkerhetsfrågor, där hänsyn tas till vad som torde vara Irans legitima intressen och angelägenheter på säkerhetsområdet, bland annat de långsiktiga utsikterna för ett kärnvapenfritt Mellanöstern.

20.  Europaparlamentet anser att det på EU-nivå bör inledas en seriös debatt om möjligheten att införa ytterligare riktade sanktioner som inte drabbar det iranska folket i stort. Parlamentet vill se en utvidgning av den nuvarande förteckningen över individer och organisationer som är föremål för EU:s reseförbud och frysta tillgångar, så att den även kommer att omfatta de ansvariga för förtrycket och inskränkningen av friheten i landet och de ansvariga för att Irans internationella åtaganden i den kärntekniska frågan åsidosätts.

21.  Europaparlamentet välkomnar uttalandena nyligen från den höga representanten/kommissionens vice ordförande samt andra EU-ledare om att nästa steg är att ta diskussionen till FN:s säkerhetsråd. Parlamentet uppmanar säkerhetsrådets franska ordförandeskap att under februari 2010 föra upp den iranska kärnteknikfrågan på säkerhetsrådets dagordning. Parlamentet uppmanar även de kinesiska myndigheterna att stödja det internationella samfundets ansträngningar att begränsa Irans program för anrikning av uran.

22.  Europaparlamentet påminner de iranska myndigheterna om att Iran för att kunna bygga upp givande förbindelser med EU måste garantera grundläggande mänskliga rättigheter och respekt för principerna om demokrati och yttrandefrihet samt rättsstatsprincipen, eftersom detta är en förutsättning för alla länder som vill ha politiska och ekonomiska förbindelser med EU. Parlamentet framhåller att ett samarbets- och handelsavtal mellan Iran och EU är beroende av att Iran respekterar dessa värderingar och fullt ut följer resolutionerna från FN:s säkerhetsråd och IAEA samt att Iran ger objektiva garantier för att dess kärntekniska program är fredligt och att landet upphör med att stödja terroristverksamhet.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att aktivt stödja initiativ som syftar till att förbättra mediemångfalden och välkomnar framstegen med det redan lanserade projektet för nyhetssändningar på persiska.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att omedelbart vidta åtgärder för att förbjuda europeiska företag att exportera övervakningsteknik till sådana länder – exempelvis Iran – vars regeringar skulle kunna använda denna teknik för att kränka yttrandefriheten.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en EU-delegation i Iran.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter och EU:s invandringspolitik ta fram ytterligare åtgärder för att aktivt skydda de iranska människorättsaktivisterna.

o
o   o

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till den höga representanten, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s råd för mänskliga rättigheter samt Islamiska republiken Irans regering och parlament


Situationen i Jemen
PDF 125kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om situationen i Jemen
P7_TA(2010)0017RC-B7-0021/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av uttalandet av den 27 januari 2010 från ordföranden för högnivåmötet om Jemen,

–   med beaktande av rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser om Jemen av den 25 januari 2010 och av den 27 oktober 2009,

–   med beaktande av ordförandeskapets uttalande av den 27 oktober 2009 på Europeiska unionens vägnar om det förvärrade säkerhetsläget i Jemen,

–   med beaktande av Europeiska gemenskapens strategidokument för Jemen för perioden 2007-2013,

–   med beaktande av resultatet av besöket från Europaparlamentets delegation för förbindelserna med Gulfstaterna (inklusive Jemen) till Jemen den 22–25 februari 2009,

–   med beaktande av den slutliga rapporten av den 26 september 2006 från EU:s valövervakningsuppdrag,

–   med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen och av följande skäl:

A.  Den övergripande politiska och socioekonomiska situationen och säkerheten i Jemen har försämrats under lång tid, vilket har väckt en stark oro hos det internationella samfundet.

B.  Al-Qaidas terroristcell tog på sig ansvaret för det misslyckade försöket av den nigerianske terroristen Umar Farouk Abdulmuttab, som hävdade att han utbildats och utrustats vid ett al-Qaida-läger i Jemen, att spränga ett flygplan över Detroit i december 2009. En fortsatt försämring av säkerhetsläget i Jemen kan erbjuda terrorist- och rebellgrupper i regionen, särskilt al-Qaida, en säker tillflyktsort, där de sedan kan planera, organisera och stödja terroristoperationer.

C.  Säkerhetsläget har ytterligare förvärrats till följd av inbördeskriget mot de shiamuslimska zaiditerna i Sada i norra Jemen och våldsaktionerna från separatiströrelsen i den södra delen av landet.

D.  Terrorismen var utbredd i Jemen under många år före 11 september, vilket t.ex. visas av al-Qaidas attack den 12 oktober 2000 mot USS Cole, och sedan 2007 har terrorismen i Jemen eskalerat med många attacker mot rörledningar, oljeanläggningar, regeringsbyggnader, ambassader (däribland Italiens och Förenta staternas), fartyg och turister i landet.

E.  De lokala striderna i Sadaregionen fick en regional dimension när Saudiarabiens militära styrkor angrep rebellerna vid gränsen mellan Saudiarabien och Jemen och anföll rebellernas ställningar. Jemens regering har uppgett att utländska shiitiska grupperingar stöder rebellrörelserna i landets norra del.

F.  Striderna mellan den jemenitiska armén och shiitiska rebeller i den norra provinsen Sada, som inleddes 2004, har lett till att över 175 000 personer tvingats fly och orsakat en humanitär kris i området.

G.  Jemen är ett av världens fattigaste länder. Livsmedelskrisen 2008 fick mycket svåra följder för de fattigare delarna av Jemens befolkning medan den globala finanskrisen, särskilt de minskade oljeinkomsterna, har bidragit till ett ohållbart tryck på statsfinanserna, en situation som ytterligare förvärrats av det begränsade genomförandet av de ekonomiska reformer och skattereformer som redan borde ha verkställts.

H.  Jemens oljereserver, som står för 75 procent av landets inkomster, håller på att ta slut och landet har få livskraftiga alternativ för en hållbar ekonomi efter oljan.

I.  Ett annat allvarligt problem som Jemen står inför är den stora vattenbristen, vilken har flera orsaker, bland annat stigande inhemsk förbrukning, dålig vattenförvaltning, korruption, bristfällig resursförvaltning och onödigt vattenintensiv bevattningsteknik. Enligt regeringens uppskattningar saknas det tillstånd för 99 procent av all vattenutvinning.

J.  Den situation som orsakats av Jemens brist på livsmedel och vatten kompliceras ytterligare av befolkningens beroende av khat, en gröda som ger snabba inkomster och kräver kraftig bevattning för att växa. Khat odlas i så stor utsträckning att ungefär 40 procent av Jemens vattenresurser går till dessa odlingar. Detta har medfört att Jemen nu har blivit en nettoimportör av livsmedel.

K.  De ökade antalet fartygskapningar i Adenviken och det ständiga migrationstrycket från Afrikas horn är andra faktorer som påverkar stabiliteten i landet.

L.  Det 18 sjömil breda sundet Bab el Mandeb mellan Jemen och Djibouti är av stor strategisk betydelse då 3,3 miljoner fat olja (4 procent av den dagliga globala produktionen) passerar genom sundet varje dag.

M.  Sedan 2004 har EU gett mer än 144 miljoner euro i bistånd till Jemen, varav den största delen gått till utveckling. EU har också genomfört stödprogram för att bistå Jemens polis och kustbevakning

N.  Efter den misslyckade bombattacken på flygplanet över Detroit har de brittiska och amerikanska regeringarna meddelat att de kommer att öka sitt militära bistånd och utvecklingsbistånd till Jemen betydligt och de har också åtagit sig att gemensamt finansiera en jemenitisk polisenhet inriktad på terrorismbekämpning, samt stödja Jemens kustbevakning.

O.  Parlamentsvalet, som skulle ha hållits i april 2009, har skjutits upp till 2011 så att myndigheterna kan genomföra en väsentlig reformering av valsystemet. Än så länge har dock inga konkreta åtgärder vidtagits för att nå detta mål.

P.  Det finns fortfarande en stark oro över utvecklingen i Jemen när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och domstolsväsendets oberoende. Det finns fall av förföljelse av journalister och människorättsförsvarare. Situationen för kvinnor är särskilt svår, eftersom de har allt sämre möjligheter till utbildning och inte deltar aktivt i det politiska livet.

Q.  Sex europeiska medborgare – fem tyskar och en britt – hålls fortfarande gisslan sedan de kidnappades i juni 2009. Tre andra personer från samma grupp hittades döda strax efter bortförandet.

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över att säkerhetsproblemen och de politiska och socioekonomiska problemen försämrats under lång tid i Jemen. Parlamentet efterlyser omfattande insatser från det internationella samfundets sida för att hindra en upptrappning av den nuvarande krisen samt för att uppnå målet om ett enat, stabilt och demokratiskt Jemen.

2.  Europaparlamentet välkomnar resultatet från det internationella möte om Jemen som ägde rum den 27 januari 2010 i London, bl.a. uttalandet från generalsekreteraren för Gulfstaternas samarbetsråd om att han kommer att anordna ett möte mellan Gulfstaterna och andra partner till Jemen i Riyadh den 22–23 februari 2010 samt den jemenitiska regeringens åtagande att fortsätta sitt reformprogram och inleda en diskussion om ett IMF-program. Parlamentet välkomnar också det internationella samfundets åtagande att stödja Jemens regering i dess kamp mot al-Qaida och andra former av terrorism, och upprepar samtidigt sitt stöd för ett enat Jemen och sin respekt för landets suveränitet och självständighet.

3.  Europaparlamentet är övertygat om att säkerhet och stabilitet i Jemen kan uppnås endast med hjälp av politiska och socioekonomiska reformer. Parlamentet uppmanar därför Jemens regering att uppfylla de löften man gav till det internationella samfundet och påskynda den politiska och ekonomiska reformprocessen i landet för att fördjupa demokratin och förbättra människors levnadsförhållanden.

4.  Europaparlamentet välkomnar och stöder det aktiva samarbetet mellan kommissionen, rådet och Jemens regering, särskilt inom områden som utveckling, polis- och rättsväsende, gränsbevakning, bekämpning av människosmuggling, sjösäkerhet, bekämpning av terrorism och institutionsuppbyggnad. Rådet och kommissionen uppmanas att ytterligare stärka de bilaterala förbindelserna med Jemen och att undersöka hur EU effektivast kan bidra till att förbättra säkerheten och den politiska situationen i landet.

5.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om en omedelbar vapenvila i Sada och ett stopp för våldet i södra Jemen och anser att en varaktig fred kan uppnås endast genom en allomfattande politisk lösning. Parlamentet är djupt oroat över den allt sämre humanitära situationen i norra Jemen. Parlamentet uppmanar samtliga parter att uppfylla sina skyldigheter och förpliktelser enligt internationell humanitär rätt för att skydda civilbefolkningen i området och låta humanitärt bistånd och hjälp nå de berörda områdena.

6.  Europaparlamentet uppmanar Jemens regering att avstå från diskriminering mot etniska eller religiösa grupper i landet och att i sin politik beakta det gemensamma intresset hos alla landets medborgare. Åtgärder mot terrorism får inte missbrukas för politiska ändamål, särskilt inte mot politiska motståndare, journalister och människorättsaktivister.

7.  Europaparlamentet uttrycker oro över al-Qaidas mångåriga och ökande närvaro i Jemen och understryker att om inga konkreta insatser görs skulle detta kunna leda till att centralregeringens makt försvagas ytterligare och till att Jemen dess grannländer destabiliseras i samma omfattning som Somalia, vilket i sin tur kommer att ge extremister ledda eller inspirerade av al-Qaida möjligheter att omgruppera sig, organisera, öva och utföra terroristattacker inom och utanför Jemens territorium.

8.  Europaparlamentet uppmanar de jemenitiska myndigheterna att genomföra de reformer som behövs för att förbättra de mänskliga rättigheterna i landet, särskilt genom att garantera mediefrihet, rätt till rättvis rättegång och lika behandling av män och kvinnor.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av ett oberoende rättsväsende med resurser och kompetens att ta itu med ansvarsfrågan när det gäller brott mot de mänskliga rättigheterna, inbegripet godtyckliga gripanden och tortyr. Parlamentet uppmanar den jemenitiska regeringen att se till att opartiska humanitära organ ges tillträde till alla interneringsanläggningar i Jemen samt att sätta stopp för användningen av privata och otillåtna interneringsanläggningar.

10.  Europaparlamentet uppmuntrar alla politiska krafter i Jemen att bryta det nuvarande dödläget i förhandlingarna om viktiga politiska reformer. Parlamentet understryker vikten av att hålla val 2011 och uppmuntrar alla politiska partier att förverkliga sina överenskommelser om de åtgärder som krävs för att förbättra valsystemet och fördjupa demokratin, och då särskilt ta hänsyn till rekommendationerna från EU:s valobservatörsuppdrag efter de demokratiska president- och lokalvalen 2006. Kommissionen och rådet uppmanas att i nära samarbete med parlamentet övervaka reformeringen av konstitutionen och vallagen, vilken var orsaken till att parlamentsvalet sköts upp.

11.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen och, efter dess inrättande, den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, att snabbt genomföra en samordnad och övergripande EU-strategi beträffande Jemen, så att man förhindrar dubbelarbete och överlappningar mellan medlemsstaternas bistånd och utvecklingsstöd. Parlamentet framhåller att samordning inom EU är en förutsättning för en global samordning av givarna i Jemen. I dag råder det en skriande brist på en sådan samordning.

12.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i samarbete med andra internationella aktörer öka sitt utvecklingsbistånd till Jemen i syfte att stabilisera den politiska situationen samt förbättra det ekonomiska läget och levnadsförhållandena för landets befolkning. Parlamentet uppmanar särskilt till att exceptionella biståndsåtgärder övervägs inom ramen för stabilitetsinstrumentet liksom ett särskilt program för att förbättra utbildningen med stöd av finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. Parlamentet ser positivt på att Gulfstaternas samarbetsråd är berett att ytterligare utveckla sina förbindelser med Jemen. Jemens regering uppmanas att i nära samarbete med givarna garantera ökad biståndseffektivitet genom lämpliga mekanismer för samordning, distribution och genomförande.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att det bistånd som kommer från det internationella samfundet, och i synnerhet från Europeiska unionens budget, används till att stödja projekt som så många människor som möjligt direkt kan dra nytta av och vars effektivitet kan utvärderas på plats. Parlamentet gläds åt att det har tillsatts en fullvärdig EU-delegation i Sana.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att genomföra ett särskilt stödprogram i Jemen, vilket skulle inbegripa utbildning av jemenitiska statstjänstemän och bygga på erfarenheter från Eujust Lex samt placering av utbildare i Jemens centrala och lokala förvaltning på ett sätt som förstärker eller kompletterar andra internationella insatser.

15.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att bistå Förenta staterna och Jemen med repatrieringen eller återanpassningen av de jemeniter som hållits fängslade utan åtal i Guantanamo, däribland de fyrtio jemeniter som den amerikanska regeringen redan har lovat att släppa.

16.  Europaparlamentet uppmanar de jemenitiska myndigheterna att öka sina ansträngningar för att få till stånd en frigivning av de sex européer som hålls som gisslan i Jemen.

17.  Europaparlamentet ber rådet och kommissionen att fullständigt och omedelbart informera parlamentet i alla skeden av förfarandet om all utveckling och alla förhandlingar i enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, generalsekreteraren för Gulfstaternas samarbetsråd samt Jemens regering och parlament.


Människohandel
PDF 163kWORD 81k
Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om förebyggande av människohandel
P7_TA(2010)0018B7-0029/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 1, 3, 4, 5 och 6,

–   med beaktande av förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, särskilt artiklarna 4 och 5, där det bekräftas att slavhandeln i alla sina former är förbjuden,

–   med beaktande av FN:s konvention från 1949 om bekämpande av handel med människor och utnyttjande av andras prostitution,

–   med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989, särskilt artiklarna 1, 7, 32, 34 och 35, samt dess fakultativa protokoll från 2000 om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi, särskilt artikel 3,

–   med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), särskilt artiklarna 5 och 6,

–   med beaktande av FN:s Palermoprotokoll från 2000 om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, vilket kompletterar FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet,

–   med beaktande av Internationella arbetsorganisationens konvention nr 29 angående tvångs- eller obligatoriskt arbete (1930) och nr 182 om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete, antagen av konferensen vid dess åttiosjunde möte (1999),

–   med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen som hölls i Peking i september 1995, den förklaring och den handlingsplan som antogs i Peking samt de påföljande slutdokument som blev resultatet och som antogs vid FN:s särskilda sessioner Peking +5 och Peking +10 om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingförklaringen och handlingsplanen, vilka antogs den 9 juni 2000 respektive den 11 mars 2005,

–   med beaktande av Europakonventionen 1997 om mänskliga rättigheter och biomedicin samt artikel 22 i tilläggsprotokollet från 2002 till denna konvention, om transplantationer av organ och vävnader av mänskligt ursprung,

–   med beaktande av Unicefs riktlinjer om skydd av rättigheterna för barn som fallit offer för människohandel (2006) och den vägledande handboken om skydd av rättigheterna för barn som fallit offer för människohandel i Europa (2006),

–   med beaktande av Europarådets konvention från 2005 om åtgärder mot människohandel,

–   med beaktande av Europarådets rapport från 2005 om situationen i fråga om organiserad brottslighet,

–   med beaktande av Europarådets rekommendation 1611 (2003) om handel med organ i Europa,

–   med beaktande av Brysseldeklarationen om förebyggande och bekämpande av människohandel, antagen den 20 september 2002,

–   med beaktande av rådets rambeslut 2002/629/RIF av den 19 juli 2002 om bekämpande av människohandel,

–   med beaktande av rådets direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna(1),

–   med beaktande av kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet enligt artikel 10 i rådets rambeslut av den 19 juli 2002 om bekämpande av människohandel (KOM(2006)0187),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 oktober 2005 med titeln "Bekämpning av människohandel – en integrerad strategi och förslag till en handlingsplan" (KOM(2005)0514),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument "Utvärdering och övervakning av EU:s plan för bästa metoder, standarder och förfaranden för att bekämpa och förhindra människohandel" (KOM(2008)0657),

–   med beaktande av kommissionens förslag om förebyggande och bekämpande av människohandel samt skydd av offer för sådan verksamhet och om upphävande av rambeslut 2002/629/RIF (KOM(2009)0136),

–   med beaktande av "En färdplan för jämställdhet 2006–2010" (KOM(2006)0092), framför allt nyckelåtgärden för att utrota könsrelaterat våld och människohandel,

–   med beaktande av Stockholmsprogrammet om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst,

–   med beaktande av Brysseldeklarationen från oktober 2009 om människohandel,

–   med beaktande av Europols rapport från 2009 om människohandel,

–   med beaktande av rapporten från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter från juli 2009 om handeln med barn i EU,

–   med beaktande av FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrås (UNODC) globala rapport från februari 2009 om människohandel,

–   med beaktande av den rapport och de rekommendationer som den 6 februari 2009 framlagts av FN:s särskilda rapportör för människorättsaspekterna på offren för människohandel, särskilt kvinnor och barn,

–   med beaktande av Förenta staternas utrikesministeriums rapport om människohandel från juni 2009,

–   med beaktande av sina resolutioner om detta ämne(2),

–   med beaktande av de till kommissionen ställda muntliga frågorna om förebyggande och bekämpning av människohandel samt skydd av offren (O-0148/2009 – B7-0341/2009, O-0149/09 – B7-0342/2009),

–   med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Människohandeln är en modern form av slaveri, ett grovt brott och en svår kränkning av de grundläggande mänskliga rättigheterna och den tvingar in människor i ett beroendeförhållande med hjälp av hotelser, våld och förödmjukelser.

B.  Människohandeln är en ytterst lukrativ affär för den organiserade brottsligheten, där vinstmöjligheterna är stora och riskerna små.

C.  Människohandeln förekommer i många olika former, till exempel sexuellt utnyttjande, tvångsarbete, olaglig handel med mänskliga organ, tiggeri, olagliga adoptioner och olagligt hushållsarbete.

D.  Europol konstaterade i sin bedömning 2009 att handeln med kvinnor för sexuellt utnyttjande inte minskat och att handeln med människor för tvångsarbete ökar.

E.  Av FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrås (UNODC) globala rapport om människohandel framgår det att människohandeln oftast avsåg sexuellt utnyttjande och därefter utnyttjande för tvångsarbete. UNODC noterade också att 79 % av de offer som identifierats är kvinnor och flickor.

F.  Kvinnor som beställs per postorder för ingående av äktenskap kan bli fångar i en miljö av slaveri, där de faller offer för sexuellt utnyttjande, tvångsarbete, påtvingat hushållsarbete och andra former av människohandel.

G.  Barn är särskilt sårbara och löper således större risk att falla offer för människohandel.

H.  Finanskrisen och den ekonomiska krisen kan leda till att människohandeln ökar, genom att de potentiella offrens behov av att finna anständigt arbete och komma undan fattigdomen utnyttjas.

I.  Människohandeln förekommer i oroväckande skala och tar sig alarmerande uttryck:

   - Av Europols rapport om människohandel i EU från 2009 framgår det att människohandeln omsätter åtskilliga miljoner euro och dollar per år.
   - Utgående från de siffror som finns att tillgå ställer det sig rimligt att anta att insmugglingen av människor till EU eller handeln med människor inom EU berör hundratusentals människor per år.
   - Eurojust inledde under 2008 83 förfaranden i fall som berörde människohandel, vilket innebär en ökning på över 10 % jämfört med 2007 (71 fall).

J.  I dag bygger EU:s rättsliga ram om människohandel i huvudsak på följande:

   - Rambeslut 2002/629/RIF av den 19 juli 2002 om bekämpande av människohandel, som syftar till att säkerställa ett minimum av harmonisering av den nationella lagstiftningen.
   - Direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna.

K.  Erfarenheter visar att denna rättsliga ram varken är tillräckligt effektiv eller genomförs tillräckligt och att EU således måste göra mera.

L.  I mars 2009 lade kommissionen fram ett förslag till ett rambeslut om förebyggande och bekämpande av människohandel samt skydd av offer för sådan verksamhet och om upphävande av rambeslut 2002/629/RIF (KOM(2009)0136), med syfte att stärka det nuvarande rambeslutet med hjälp av skärpta påföljder, bättre skydd av offren och aktiva åtgärder i förebyggande syfte.

M.  Trots det svenska ordförandeskapets insatser blev denna text inte antagen och ett förslag till en ny rättsakt i enlighet med den rättsliga ram som Lissabonfördraget erbjuder kommer sannolikt att läggas fram inom en nära framtid.

N.  Lissabonfördraget kommer att stärka EU:s åtgärder inom det rättsliga och polisiära samarbetet i brottmål, alltså också i kampen mot människohandeln, och Europaparlamentet kommer som medlagstiftare att helt och fullt kunna medverka.

O.  Åtgärderna mot människohandeln kan inte begränsas till rättsakter utan bör kompletteras med icke-lagstiftningsåtgärder, framför allt en utvärdering av genomförandet av antagna åtgärder samt av insamlandet och delgivandet av information, av upprättandet av samarbete och partnerskap och av delgivandet av bästa praxis.

P.  Det är oerhört viktigt att det civila samhällets organisationer, som arbetar inom området, på ett tidigt stadium får vara med alltifrån början och under alla arbetsetapper, alltifrån att identifiera offren till att ge dem stöd, och i det här ska också ingå en medverkan i lagstiftningsarbetet.

Q.  I dag har vi inga exakta uppgifter om människohandeln och de siffror som finns tillgängliga förefaller underskatta dess faktiska omfattning, eftersom brott av detta slag begås i det fördolda och ofta antingen inte uppdagas eller identifieras felaktigt. Det behövs mera forskning om hur människohandel går till, vilka som står bakom den, hur efterfrågan driver på utbudet av tjänster från offrens sida och även vilka som blir offer och varför, liksom också hur man kan få bukt med efterfrågan. Dessutom behövs det mera samarbete och utbyte av information mellan medlemsstaterna och tredjeländer.

R.  Utgångspunkten för framtida åtgärder måste bestå i ett helhetsbetonat grepp på problematiken, vilket sammanför förebyggande och brottsbekämpande åtgärder samt skydd, stöd och hjälp till offren tillsammans med ett ökat samarbete mellan alla berörda parter.

S.  Om man lyckas minska efterfrågan från potentiella köpare av tjänster och produkter från offren för människohandeln så att vinsterna från människohandeln också minskar kommer utbudet av varor och tjänster från offrens sida att minska.

T.  Social integration av potentiella offer har en indirekt förebyggande verkan och hjälper dem att inte bli offer på nytt eller rentav att inte själva bli potentiella människohandlare.

U.  För att de grundläggande rättigheterna ska skyddas och människohandeln effektivt bekämpas behövs det ofrånkomligen samarbete och partnerskap mellan EU, Europarådet, FN och tredjeländer, framför allt med de länder som offren för människohandeln kommer ifrån och med Förenta staterna, eftersom det allmänt erkänns att detta land är ett destinationsland.

V.  I samband med att det fastställs och sedermera genomförs en politik mot människohandel, med tillhörande åtgärder, måste det ses till att den inte innebär någon diskriminering på grundval av nationalitet, ras, hudfärg, kön, religiösa, politiska eller andra åsikter, social bakgrund eller annan ställning.

Allmänt

1.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att

   utveckla åtgärderna mot människohandeln utifrån principen om de mänskliga rättigheterna, på ett sätt som präglas av en helhetssyn och med inriktning på att bekämpa och förebygga människohandeln och att skydda dess offer,
   utgå från offren för denna handel, vilket innebär att alla potentiella typer av offer måste identifieras som målgrupp och skyddas, samt ägna särskild uppmärksamhet åt barn och andra riskgrupper,
   under överinseende av kommissionsledamoten med ansvar för rättvisa och grundläggande rättigheter tillsätta en EU-samordnare för kampen mot människohandel med uppgift att samordna EU:s åtgärder och politik på detta område, inklusive den verksamhet som bedrivs inom nätverket med nationella rapportörer; EU-samordnaren för kampen mot människohandel ska rapportera till såväl Europaparlamentet som den ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (COSI),
   se till att kampen mot människohandeln, även i tider då det råder ekonomisk och finansiell kris, alltid högprioriteras, exempelvis då det gäller att utarbeta återhämtningsplaner,
   ta med aspekter med anknytning till sociala frågor och social integration i politiken mot människohandel och insistera på lämpliga program och effektiva åtgärder för offrens sociala rehabilitering, bland annat arbetsmarknadsåtgärder och åtgärder inom systemen för social trygghet,
   vederbörligen uppmärksamma människohandelns beröringspunkter med politiken för yttre förbindelser samt med invandrings- och asylpolitiken och politiken för återintegration,
   ordna kampanjer för information och ökat medvetande genom undervisningsväsendet och skolorna i ursprungs-, transit- och destinationsländerna för människohandeln,
   i alla åtgärder som rör människohandeln alltid sätta barnets bästa i första rummet, i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989,
   tillämpa ett jämställdhetsperspektiv på alla handlingsprogram, strategier och åtgärder som rör människohandeln,
   förstärka samordningen och samarbetet med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter samt Europeiska jämställdhetsinstitutet,
   etablera och stärka kontinuerligt samarbete med icke-statliga organisationer verksamma inom detta område,
   på EU-nivå skapa en permanent plattform som samlar de insatser som görs inom EU:s institutioner, organ och institut, bland polis- och tullmyndigheter, i upphandlingskontor och brottsbekämpande organ på regional och nationell nivå i medlemsstaterna samt inom internationella organisationer och icke-statliga organisationer.

2.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat och genomfört Europarådets konvention från 2005 om åtgärder mot människohandel att göra detta.

Insamling av information

3.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att vidta åtgärder utifrån följande, för att de ska ha tillgång till så mycket information som möjligt uppmanar dem:

  - Varje år bör Eurojust, Europol och Frontex framlägga en gemensam rapport till såväl Europaparlamentet och de nationella parlamenten som kommissionen och rådet. Rapporten bör åtföljas av en offentlig utfrågning med företrädare för icke-statliga organisationer och det civila samhället så de kan bidra med sin egen sakkunskap och bör främja arbetet till förmån för bättre insikter i
   de bakomliggande orsakerna,
   omständigheter i ursprungs- och destinationsländerna som underlättar människohandeln,
   de aktuella tendenserna i fråga om offer, människohandlare och kriminella nätverk, samt deras sätt att fungera,
   resrutterna, de lokala omständigheterna i destinationsländerna som leder till att de tjänster som erbjuds av offer för människohandel tas i anspråk, samt de olika formerna för detta utnyttjande (sexuellt utnyttjande, utnyttjande som arbetskraft, handel med organ, handel med barn, bland annat för att barnen ska utnyttjas av resande sexualförbrytare, framställning av bildmaterial där barn utnyttjas sexuellt samt övriga former av utnyttjande som har anknytning till människohandeln men inte omfattas uttryckligen av definitionen av denna, såsom tiggeri och småbrottslighet).
   En för hela EU gemensam modell bör utarbetas för insamling och sammanställning av uppgifter om allt som rör människohandeln, ålder och kön inbegripet. Denna ska kunna användas i såväl EU:s medlemsstater som tredjeländer och samtidigt följa relevant lagstiftning om uppgiftsskydd och de rättigheter som tillkommer registrerade personer.
   I enlighet med artikel 70 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör ett objektivt och opartiskt system för årlig utvärdering fastställas, med särskild hänsyn tagen till genomförandet av EU:s politik mot människohandeln, varvid Europaparlamentet och de nationella parlamenten bör hållas fullständigt informerade.
   En utvärdering bör göras av de kampanjer för information och ökat medvetenhet som ska utvecklas och genomföras i såväl medlemsstaterna som i tredjeländer.

Förebyggande insatser

4.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionens förslag innehåller föreskrifter om förebyggande åtgärder och vill att ytterligare åtgärder ska vidtas.

5.  Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna bör anta och förstärka ytterligare lagstiftningsåtgärder och icke-lagstiftningsåtgärder, bland dem också åtgärder inom undervisningen, socialväsendet, kulturlivet och administrationen, för att minska efterfrågan på tjänster som tillhandahålls av personer som fallit offer för människohandel.

6.  Europaparlamentet efterlyser massiva kampanjer för information och ökat medvetande som ska utvecklas och genomföras i såväl medlemsstaterna som i de tredjeländer som påvisats vara utgångsområden eller replipunkter för människohandeln och ta sikte både på potentiella offer för människohandeln och potentiella köpare av tjänster från offer för människohandel.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa målinriktade utbildningsprogram till förmån för ökat medvetenhet bland barn, där de uppmärksammas på fällor som lätt kan leda till människohandel.

Lagföring

8.  Europaparlamentet vill att det snarast möjligt antas en uttömmande och heltäckande rättslig ram där det också ska ingå en politik mot brottslighet på Internet med anknytning till människohandeln.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till följande vid utarbetandet av eventuella framtida förslag till en rättsakt på detta område:

   a) Straffen och påföljderna för alla som gör vinster på människohandeln, också juridiska personer, bör spegla brottets allvar och ha avskräckande effekt, och handel med barn bör beläggas med särskilt stränga straff.
   b) Tyngdpunkten i samband med ytterligare åtgärder bör läggas på skyddet för offren, med vederbörligt beaktande av situationen för barn och kvinnor, genom att det bland annat ses till att hjälpen till offren inte är förenad med några villkor och att det aldrig har någon betydelse om ett offer för utnyttjande samtyckt till detta, samt genom att offren berättigas till hjälp oberoende av sin vilja att samarbeta vid de straffrättsliga förfarandena.
   c) Vid ytterligare åtgärder av förebyggande och annat slag skulle tyngdpunkten också kunna läggas på dem som anlitar tjänster tillhandahållna av personer som fallit offer för människohandel.
   d) Det bör tas vederbörlig hänsyn till att domstolsväsendet ges extraterritoriell behörighet i brott av det här slaget, både med avseende på unionsmedborgare och personer bosatta inom unionen.
   e) Alla föreskrifter om domstolsväsendets behörighet bör samordnas med förslaget till rambeslut om förebyggande och lösning av tvister om utövande av jurisdiktion i straffrättsliga förfaranden.

10.  Europaparlamentet är medvetet om att lagstiftning är verkningslös om den inte genomförs korrekt och uppmanar medlemsstaterna och de nationella parlamenten att på nationell nivå helt och fullt genomföra EU:s politik mot människohandel samt snarast möjligt ratificera och genomföra andra rättsliga instrument på detta område.

11.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder till förmån för en bättre operativ samordning mellan sådana EU-organ som Eurojust och Europol.

12.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på de positiva resultat som uppnåtts med hjälp av gemensamma utredningsgrupper och uppmanar medlemsstaterna använda dem mer.

13.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att de offer för människohandel vilka redan nått fram till EU:s yttre gränser får hjälp och stöd och uppmanar dessutom Frontex och de nationella gränsbevakningsväsendena att i sin verksamhet fastställa gemensamma rutiner för att deras personal ska bli mera medveten om vad människohandel går ut på och identifiera offren för den och se till att de skyddas.

14.  Europaparlamentet erinrar sig att brottsbekämpningen inte kan äga rum endast innanför EU:s gränser och vill därför att heltäckande avtal – som också ska innefatta föreskrifter om respekt för de grundläggande rättigheterna – ska ingås med tredjeländer och samarbete inledas med dem, inom ramen för strikta regler.

Skydd för offren samt stöd och hjälp till dem

15.  Europaparlamentet vill att skyddet för och stödet till offren ska prioriteras inom EU:s åtgärder inom detta område och att offren ska tillförsäkras mesta möjliga hjälp från den tidpunkt då de identifierats som offer, och att detta ska omfatta följande:

   - Möjlighet att få åtminstone tillfälligt uppehållstillstånd oberoende av offrets vilja att samarbeta vid de straffrättsliga förfarandena och bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden, även genom tillhandahållande av yrkesutbildning och andra sätt att förkovra sina färdigheter, såsom ett minimum utgående från direktiv 2004/81/EG.
   - Tillgång till lämplig trygg bostad och speciella stödtjänster, bland annat tillhandahållande av livsmedel och dagtraktamente, medicinsk vård i akuta situationer, rådgivning, översättning och tolkning vid behov, hjälp med att kontakta släkt och vänner och utbildning för barnen.
   - En politik som underlättar familjeåterförening för offren, framför allt när detta är nödvändigt med tanke på skyddet av offren.En politik som underlättar familjeåterförening för offren, framför allt när detta är nödvändigt med tanke på skyddet av offren.

16.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på särskilt sårbara offer såsom barn och kvinnor och efterlyser särskilda program för hjälp och skydd till dem.

17.  Europaparlamentet understryker att offren för människohandeln bör få största möjliga skydd, stöd och hjälp också i de fall att handeln med dem skett utanför EU i stället för till eller inom EU.

18.  Europaparlamentet vill att offren ska få professionell hjälp, också i form av fri rättshjälp, (vilket är ofrånkomligt för att de ska kunna komma ur den situation de tvingats in i), i erinran om att offren saknar ekonomiska resurser och därför inte har råd med sådan hjälp.

o
o   o

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och nationella parlament samt Europarådet.

(1) EUT L 261, 6.8.2004, s. 19.
(2) Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2006 om strategier för förebyggande av handel med kvinnor och barn som riskerar att utsättas för sexuellt utnyttjande; Europaparlamentets rekommendation till rådet om bekämpning av människohandel – en integrerad strategi och förslag till en handlingsplan (2006/2078(INI)).


Resultat från Köpenhamnstoppmötet om klimatförändringarna
PDF 129kWORD 49k
Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om resultatet av Köpenhamnskonferensen om klimatförändringar (COP 15)
P7_TA(2010)0019RC-B7-0064/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till den,

–   med beaktande av handlingsplanen från Bali (beslut 1/COP 13),

–   med beaktande av den femtonde partskonferensen (COP 15) inom ramen för UNFCCC och den femte partskonferensen i dess egenskap av möte mellan parterna till Kyotoprotokollet (COP/MOP 5) som hölls i Köpenhamn den 7–18 december 2009, samt Köpenhamnsavtalet,

–   med beaktande av EU:s paket om klimatförändringar som antogs den 17 december 2008,

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om klimatförändringar, särskilt den som antogs den 25 november 2009 om en EU-strategi inför klimatkonferensen i Köpenhamn,

–   med beaktande av nästa konferens om klimatförändringar (COP 16), som ska hållas i Mexiko,

–   med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Förhandlingarna om ett omfattande internationellt avtal om klimatförändringarna efter 2012, som skulle slutföras i Köpenhamn i december 2009, utmynnade i en nedslående överenskommelse som inte uppfyllde EU:s huvudmål.

B.  Överenskommelsen är inte rättsligt bindande, nämner inga utsläppsminskningsmål och anger heller inte något åtagande att ingå ett juridiskt bindande avtal under 2010.

C.  I avtalet erkänns behovet att begränsa den globala temperaturhöjningen till högst 2 °C och det hänvisas till att man bör utforska möjligheterna att hålla sig under en global temperaturhöjning på 1,5 °C.

D.  EU förmådde inte att inta en ledande roll i kampen mot klimatförändringar, och deltog inte ens i de avslutande förhandlingarna om det slutliga förslaget till överenskommelse med Förenta staterna, Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika.

E.  IPCC:s fjärde utvärderingsrapport och med den allt fler vetenskapliga rön konstaterar att det krävs kraftiga minskningar av de globala utsläppen för att ökningen av jordens temperatur ska hållas under 2°C.

F.  Flera såväl industri- som utvecklingsländer var inte beredda att ge sitt stöd till förslaget om att utarbeta och genomföra en ny internationell klimatskyddsordning.

G.  EU bör inte tillåta att dess åtagande för åtgärder mot klimatförändringarna vacklar, även om vissa av våra viktigaste förhandlingspartners fortsätter att verka ovilliga eller oförmögna att bryta sin utsläppsutveckling.

H.  Utanför EU har endast 28 stater meddelat utsläppsmål för växthusgaser fram till 2020 till FN inom den angivna fristen den 31 januari 2010, och vissa har endast meddelat effektivitetsmål som inte kommer att leda till några minskningar alls.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över den svaga överenskommelse som nåddes vid COP 15 eftersom den inte för oss närmare ett omfattande internationellt klimatavtal för perioden efter 2012, fastställer inga globala minskningsmål på medellång eller lång sikt och anger heller inte när de globala utsläppen skulle behöva kulminera. Vidare noterar parlamentet allmänhetens besvikelse över att det inte lyckades att nå ett meningsfullt avtal i Köpenhamn.

2.  Europaparlamentet anser att dröjsmålet med att nå ett internationellt avtal inte är ett argument för att skjuta upp fortsatta EU-strategier för att uppfylla det redan rättsligt bindande åtagandet att minska utsläppen med 20 procent till 2020. Parlamentet upprepar vår önskan att gå vidare med en minskning på 30 procent. Parlamentet konstaterar också att de initiativ som tagits inom EU för att främja och uppmuntra grön ekonomi, energisäkerhet och minskat energiberoende kommer att göra det allt lättare att uppfylla åtagandet om en minskning på 30 procent.

3.  Europaparlamentet konstaterar att den beräknade kostanden för EU att uppnå en 30-procentig minskning av 1990 års utsläppsnivå nu är mindre än den överenskomna 20-procentiga minskningen då denna beräknades, och uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett förslag i vilket EU höjer sina ambitioner och unilateralt fastställer ett minskningsmål för 2020 som överstiger 20 procent.

4.  Europaparlamentet uppmanar EU att uppnå inhemska mål genom energibesparingar och förnybara energikällor, och begär att man så snart som möjligt ska komma överens om ambitiösa och bindande energibesparingsmål.

5.  Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över den bristande enighet som råder bland medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför EU att agera samstämmigt i internationella klimatförhandlingar och därigenom fortsatt inta en ledande ställning i förhandlingarna för att uppnå ett bindande och omfattande klimatavtal för perioden efter 2012, som ligger i fas med de senaste forskningsrönen och överensstämmer med tvågradersmålet vid COP 16.

6.  Vidare beklagar Europaparlamentet att EU i ett tidigare skede inte var i stånd att ingå särskilda åtaganden i fråga om internationell offentlig finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländerna, och därmed skapa det förtroende i förhandlingarna som krävdes för att nå resultat i de särskilda arbetsgrupperna. Parlamentet uppmanar dessutom EU att förtydliga sin ståndpunkt avseende en andra åtagandeperiod för Kyotoprotokollet, som ska gälla under förutsättning att Förenta staterna ingår liknande åtaganden enligt ett annat rättsligt bindande instrument och garantera att överskott av utsläppsrätter (AAU) och LULUCF-regler (markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk) inte undergräver unionens miljömässiga integritet.

7.  Europaparlamentet understryker behovet att skapa en ny "klimatdiplomati". Parlamentet uppmanar därför EU:s höga representant och kommissionsledamoten med ansvar för klimatfrågor att ta ledningen för denna strategi, särskilt med de mer progressiva utvecklings- och tillväxtländerna. Parlamentet uppmanar EU att enas om en "färdplan till Mexiko" som bl.a. innebär att klimatpolitik diskuteras inom ramen för alla strategiska partnerskap och bilaterala och multilaterala samarbetsavtal, för att därmed skapa en mer enhetlig extern strategi för klimatskydd. EU och dess medlemsstater uppmanas att bilda ett "ansvarsförbund" i vilket alla länder kan delta som ser klimatförändringarna som ett allvarligt hot mot mänskligheten och som är beredda att agera för att hindra den globala uppvärmningen.

8.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förstärka principen om "klimaträttvisa" på lång sikt, till 2050 och därefter. Därför förespråkar parlamentet en rättviseklausul i underlaget för framtida internationella klimatförhandlingar.

9.  Europaparlamentet uppmanar forum såsom G20 eller forumet för de viktigaste ekonomierna (Major Economies Forum), vars medlemmar står för de största utsläppen av koldioxid, att ta ett större ansvar för att bidra till att skapa grund för samförstånd i de formella förhandlingarna

10.  Europaparlamentet noterar åtagandet om en årlig finansiering på 100 miljarder USD från industriländerna fram till 2020 och beloppet 30 miljarder USD för utvecklingsländerna under de kommande tre åren (2010–2012) i syfte att bidra till kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet noterar också inrättandet av en grön klimatfond för att stödja projekt relaterade till avskogning och skogsförstörelse i utvecklingsländerna. Parlamentet beklagar emellertid att åtagandet inte motsvarar kommissionens uppskattning om att 100 miljarder EUR skulle ha samlats in fram till 2020.

11.  Europaparlamentet understryker de industrialiserade ländernas historiska ansvar för oåterkalleliga klimatförändringar och deras ansvar att bistå utvecklingsländerna med tillräckligt med hållbart och förutsägbart ekonomiskt och tekniskt stöd som ger dem möjligheter att förbinda sig att minska sina växthusgasutsläpp, anpassa sig till klimatförändringarnas konsekvenser och minska utsläppen från avskogning och skogsförstörelse samt stärka kapacitetsuppbyggnad, i syfte att fullgöra sina skyldigheter enligt det framtida internationella avtalet om klimatförändringar.

12.  Europaparlamentet vidhåller att åtaganden inom ramen för UNFCCC om att tillhandahålla en förutsägbar finansiering av anpassningar till klimatförändringarna eller åtgärder för att mildra deras konsekvenser måste vara nya åtaganden som kompletterar det offentliga utvecklingsbiståndet och är fristående från de årliga budgetförfarandena i medlemsstaterna. Parlamentet påminner om det redan befintliga åtagandet om att det offentliga utvecklingsbiståndet senast 2015 ska uppgå till 0,7 procent av BNP.

13.  Europaparlamentet anser att EU omedelbart bör inleda förhandlingar med våra amerikanska motparter så att den koldioxidmarknad som börjar utvecklas i Förenta staterna är förenlig med vår egen, och att det därigenom inrättas en transatlantisk koldioxidmarknad som en föregångare för en global.

14.  Europaparlamentet understryker behovet av att den snabbstartsfinansiering på 7,2 miljarder euro som medlemsstaterna har utlovat utvecklingsländerna tillförs som nytt och extra stöd till budgetarna för offentligt utvecklingsbistånd, och att den samordnas på EU-nivå och görs tillgängligt så snart som möjligt och under alla omständigheter före mötet i Bonn i juni 2010. Parlamentet ser detta som avgörande för att skapa förtroende för ett framgångsrikt möte i Mexiko. Parlamentet uppmanar också kommissionen att före det ovannämnda mötet i Bonn rapportera om användningen av den utlovade snabbstartsfinansieringen och om hur stödet kompletterar det befintliga offentliga utvecklingsbiståndet.

15.  Europaparlamentet påminner om att EU:s gemensamma bidrag till utvecklingsländernas minskningsåtgärder och anpassningsbehov år 2020 ska vara minst 30 000 miljoner euro per år, en siffra som kan komma att höjas i takt med att vi får ny kunskap om allvaret i klimatförändringarna och kostnadernas omfattning.

16.  Europaparlamentet framhåller att man vid den kommande översynen av EU:s budget måste fokusera på hur tillräckliga resurser för skydd mot och anpassning till klimatförändringarna ska kunna tas fram, både inom EU och i utvecklingsländerna. Man bör i samband med översynen även överväga att införa nya och innovativa finansieringsmekanismer till stöd för internationella klimatåtgärder.

17.  Europaparlamentet välkomnar det ambitiösa åtagande som vissa utvecklingsländer gjorde före, under och efter Köpenhamnsförhandlingarna. Parlamentet konstaterar att avtalet innebär en överenskommelse om mätning, rapportering och kontroll av utvecklingsländernas åtgärder för att mildra effekterna, vilket ska ske via nationella meddelanden som ska behandlas inom ramen för internationella samråd och analyser enligt tydligt fastställda riktlinjer, vilka fortfarande måste fastställas och som ska garantera att suveräniteten och korrekt användning av ekonomiska medel respekteras.

18.  Europaparlamentet ansluter sig till inrättandet av en mekanism för att minska utsläppen till följd av avskogning och skogsförstörelse samt främja upptag av koldioxidutsläpp i skogar. Parlamentet ansluter sig även till inrättandet av en teknikrelaterad mekanism för att påskynda utvecklingen och överföringen av teknik, och välkomnar hänvisningen till marknadernas roll för att stärka begränsningsåtgärdernas kostnadseffektivitet. För att sådana mekanismer ska kunna genomföras på ett effektivt sätt måste en överenskommelse nås inom ramen för UNFCCC.

19.  Europaparlamentet betonar att alla REDD-mekanismer hädanefter måste respektera ursprungs- och lokalbefolkningars rättigheter, bland dem också rätten till kollektiv egendom och till självstyrande inhemska territorier, och sörja för deras fullständiga och effektiva medverkan, även vid utarbetande och genomförande av nationella REDD-planer och vid tilldelning eller fördelning av finansiering.

20.  Europaparlamentet vill att miljöeffektiviteten för utsläppsminskningsmålen i bilaga I ska styra EU:s strategier för internationella redovisningsregler för skogsförvaltning och LULUCF, för flexibla mekanismer samt för sparande av alla överuppfyllda mål enligt Kyotoprotokollets första åtagandeperiod inom ramen för arbetet med att uppnå målen efter 2012.

21.  Europaparlamentet beklagar att inga framsteg gjorts i hanteringen av globala flyg- och fartygsutsläpp. Parlamentet uppmanar EU att se till att luftfartens totala miljöpåverkan beaktas och att minskningsmålen för luft- och sjöfartssektorerna i det framtida avtalet är samma som för andra industrisektorer.

22.  Europaparlamentet beklagar att Förenta staterna och Kina till följd av interna politiska strategier inte var beredda att godta en mer ambitiös överenskommelse. Parlamentet anser att Europeiska unionens, Förenta staternas och Kinas medverkan är avgörande för att ett bindande internationellt avtal ska uppnås. Parlamentet uppmanar därför Förenta staterna och Kina, liksom övriga internationella partner, att föreslå ytterligare åtaganden till stöd för ett internationellt klimatskyddssystem, och därmed återuppta diskussionerna och åstadkomma ett långtgående och juridiskt bindande internationellt avtal som ligger i fas med de senaste forskningsrönen och överensstämmer med tvågradersmålet.

23.  Europaparlamentet beklagar att vissa länder, nämligen Sudan och medlemsländerna i ALBA, agerade som bromsklossar under de internationella förhandlingarna, då de ville undvika stränga och bindande åtaganden, trots den stora politiska dynamiken i Köpenhamn.

24.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på den ökande medvetenheten om klimatförändringarnas konsekvenser hos allmänheten i utvecklingsvärlden men också i ekonomier med snabb tillväxt. Parlamentet uppmanar till en förstärkt dialog, särskilt med de minst utvecklade länderna, Alliansen av små östater (AOSIS) och Afrika, om vilka steg som ska tas för att uppnå ett bindande internationellt avtal om klimatförändringarna i syfte att minska effekterna och de förutsebara konsekvenserna av klimatförändringarna på demografin, folkhälsan, migrationen och ekonomin i dessa regioner.

25.  Europaparlamentet understryker att IPCC omgående måste se över alla sina slutsatser och se till att de har varit föremål för kollegial granskning i enlighet med forskningens bästa principer. Parlamentet föreslår att man påskyndar arbetet med en interimsrapport där man ser till att slutsatserna är aktuella, och anser att man i framtida rapporter uttryckligen bör hänvisa till ståndpunkter som strider mot majoritetens uppfattning och att även dessa bör vara föremål för kollegial granskning

26.  Enligt Europaparlamentet är det mycket viktigt för EU-industriernas konkurrenskraft att andra industrialiserade nationer utanför EU accepterar jämförbara insatser och rimliga åtaganden om minskade utsläpp från utvecklingsländernas och tillväxtekonomiernas sida. Parlamentet erinrar om att minskningsmålen måste kunna mätas, rapporteras och kontrolleras, och välkomnar i detta sammanhang det åtagande som vissa utvecklingsländer har gjort om att lägga fram nationella rapporter om de ansträngningar som har gjorts för att minska de egna utsläppen.

27.  De bilaterala mötena mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten kan ge ett viktigt bidrag till debatten och öka förståelsen mellan parterna. Därför menar Europaparlamentet att dessa möten bör hållas innan de officiella förhandlingarna inleds, så att de på ett mer meningsfullt sätt kan bidra till bästa möjliga förhandlingsresultat.

28.  Europaparlamentet poängterar att klimatpolitikens utmaningar i framtiden inte bara handlar om koldioxidminskningar utan även om en mer effektiv och hållbar användning av naturresurserna.

29.  Europaparlamentet uttrycker återigen sitt stöd för reformprocessen inom FN, och konstaterar att resultatet av klimatkonferensen i Köpenhamn är ytterligare ett exempel som bekräftar det akuta behovet att se över arbetsmetoderna inom FN. Parlamentet fortsätter också att hålla fast vid klimatförhandlingarna under FN:s ledning, eftersom FN är det enda legitima organ som kan vända sig till hela det internationella samfundet med en fråga av så grundläggande betydelse. Parlamentet anser emellertid att det är mycket brådskande att allvarligt överväga hur processen ska kunna göras effektivare.

30.  Europaparlamentet efterlyser större insyn, så att det civila samhället och berörda parter kan medverka på ett bättre sätt vid COP 16 i Mexiko

31.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar, med begäran om att den vidarebefordras till alla konventionsparter som inte är EU-medlemmar.


God förvaltning i skattefrågor
PDF 170kWORD 62k
Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om god förvaltning i skattefrågor (2009/2174(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 april 2009 om god förvaltning i skattefrågor (KOM(2009)0201),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 maj 2006 om behovet av att utarbeta en samordnad strategi för att förbättra kampen mot skattebedrägeri (KOM(2006)0254),

–   med beaktande av sin resolution av den 2 september 2008 om en samordnad strategi för att förbättra kampen mot skattebedrägeri(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 oktober 2005 om skattepolitikens och tullpolitikens bidrag till Lissabonstrategin (KOM(2005)0532),

–   med beaktande av EG-domstolens dom i mål C-255/02 den 21 februari 2006 (Halifax m.fl. mot Commissioners of Customs and Excise) där domstolen fastställde att sjätte mervärdesskattdirektivet (direktiv 77/388/EEG) utgör hinder för den skattskyldige att göra avdrag för ingående mervärdesskatt när de transaktioner som ligger till grund för denna rätt innebär förfarandemissbruk,

–   med beaktande av EG-domstolens dom i mål C-524/04 den 13 mars 2007 (Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation mot Commissioners of Inland Revenue), där domstolen beslutade att artikel 43 i EG-fördraget inte utgör hinder för att en medlemsstat lagstiftar om begränsning av rätten att upprätta ett helt fiktivt bolagsarrangemang enbart av skatteskäl,

–   med beaktande av rekommendationerna som ingick i rådets slutsatser av den 14 maj 2008 om skattefrågor i relation till avtal som gemenskapen och dess medlemsstater ska ingå med tredjeländer,

–   med beaktande av kommissionens förslag av den 13 november 2008 till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (KOM(2008)0727),

–   med beaktande av kommissionens förslag av den 2 februari 2009 till rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning (KOM(2009)0029),

–   med beaktande av kommissionens förslag av den 2 februari 2009 till rådets direktiv om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, tullar och andra åtgärder (KOM(2009)0028),

–   med beaktande av kommissionens förslag av den 30 april 2009 till Europaparlamentets och rådets direktiv om förvaltning av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2004/39/EG och 2009/…/EG (KOM(2009)0207),

–   med beaktande av kommissionens rekommendation till rådet om att bevilja kommissionen ett mandat att inleda förhandlingar om avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Furstendömet Andorra, Furstendömet Monaco och Republiken San Marino, å andra sidan, om bekämpning av bedrägerier och annan olaglig verksamhet som är till nackdel för deras ekonomiska intressen och om garantier för administrativt samarbete genom informationsutbyte i skattefrågor, samt om att bevilja kommissionen ett mandat att inleda förhandlingar om avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om bekämpning av skattebedrägerier och skatteflykt som rör direkta skatter och om garantier för administrativt samarbete genom informationsutbyte i skattefrågor (SEK(2009)0899),

–   med beaktande av G20-gruppens uttalande som utfärdats efter det toppmöte om finansmarknaderna och världsekonomin vilket hölls i Washington den 15 november 2008,

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser som utfärdats vid Europeiska rådets möte den 19–20 mars 2009,

–   med beaktande av G20-gruppens uttalande som utfärdats vid toppmötet om en global plan för återhämtning och reform i London den 2 april 2009,

–   med beaktande av rådets slutsatser som utfärdats vid dess möten den 9 juni  2009 och den 20 oktober 2009,

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser som utfärdats vid Europeiska rådets möte den 18–19 juni 2009,

–   med beaktande av de slutsatser som utfärdats vid G8-ländernas finansministermöte i Lecce, Italien, den 13 juli 2009,

–   med beaktande av G20-ledarnas uttalande som utfärdats vid mötet i Pittsburgh den 24−25 september 2009,

–   med beaktande av artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av rapporten från Förenta staternas riksrevisionsverk (Government Accountability Office) från 2007, samt av rapporten från Storbritanniens riksrevisionsverk (National Audit Office) från 2009 och rapporten från den franska myndigheten för övervakning av skattefrågor, Conseil des Prélèvements Obligatoires, från 2009, där det bland annat påtalas att ungefär en tredjedel av de 700 största företagen i Storbritannien inte betalade någon skatt under 2005 och 2006, att 25 procent av de företag i Förenta staterna vilka hade tillgångar på över 250 miljoner USD eller årliga inkomster på mer än 50 miljoner USD inte heller betalt någon skatt mellan 1998 och 2005 och att Frankrikes största företag för närvarande betalar 8 procent i skatt på faktiska genomsnittsvinster, medan den officiella skattesatsen är 33 procent,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A7-0007/2010) och av följande skäl:

A.  Det finns ett globalt samförstånd på EU-nivå och internationell nivå om att god förvaltning i skattefrågor innebär öppenhet och insyn, informationsutbyte och lojal skattekonkurrens.

B.  Bristen på god förvaltning i skattefrågor uppmuntrar till skattefusk och skatteflykt och har allvarliga följder för medlemsstaternas budgetar och Europeiska unionens system för egna medel som motsvarar 2,5 procent av EU:s BNP per år. Seriösa företag missgynnas konkurrensmässigt på grund av skattefusk. God förvaltning i skattefrågor bör leda till att mer resurser blir tillgängliga i medlemsstaterna och utvecklingsländerna för att uppnå millenniemålen.

C.  Globaliseringen har gjort det allt svårare att bekämpa skattebedrägerier på internationell nivå och detta drabbar särskilt EU:s 27 medlemsstater med sina stora inbördes olikheter. Dessa faktorer talar starkt till förmån för ett bättre internationellt samarbete inom EU och på internationell nivå för att skattebedrägerier ska kunna bekämpas effektivt.

D.  Skatteflykt och skattefusk på internationell nivå inkräktar allvarligt på möjligheterna att uppnå millenniemålen.

E.  Ett betydande antal multinationella bolag har organiserat sig så att de kan undvika skatt inom de olika jurisdiktioner där de verkar. Att företagen i olika jurisdiktioner behandlas olika i skattehänseende gynnar företag som är stora, internationella eller väletablerade framför dem som är små, inhemska eller nya (nystartade).

F.  Att multinationella företag kan använda sig av skatteparadis som del av sin strategi för att undvika att betala skatt strider mot principen om sund konkurrens och företagens ansvar.

G.  Skatteparadis står i konflikt med principen om solidaritet, rättvisa och omfördelning. I en globaliserad ekonomi använder ett stort antal multinationella företag sin makt till att utöva påtryckningar på regeringar, särskilt i utvecklingsländerna, för att få dem att sänka skattesatserna och tillhandahålla skatteförmåner för att dra till sig investeringar. I praktiken har detta överflyttat skattebördan på arbetstagarna och låginkomsthushållen och tvingat fram skadliga nedskärningar av offentliga tjänster.

H.  Rådet behandlar för närvarande ett antal viktiga lagstiftningsförslag om beskattning av sparande, administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar. Genom att inom EU garantera god förvaltning i skattefrågor lägger man en politisk och moralisk grund för krav på god förvaltning i skattefrågor i tredjeländer.

I.  Om generalklausuler av typ General Anti-Avoidance Principles (GAAP) antas skulle de ge skattemyndigheterna befogenhet att avgöra om huvudsyftet med en viss transaktion är att undvika eller minska skattskyldigheten och när så är fallet ge myndigheterna möjlighet att ta ut en extraskatt för att motverka sådana åtgärder som vidtas med huvudsyftet att undvika eller minska skatten.

J.  Utvecklingsländer saknar ofta, just på grund av dålig förvaltning i skattefrågor, legitimiteten eller auktoriteten att beskatta medborgarna. När EU utarbetar sin egen politik för god förvaltning på skatteområdet, är det viktigt att beakta de särskilda problem som utvecklingsländerna står inför och stödja dem i deras arbete med att lösa dessa problem.

K.  De kombinerade insatserna från G20-gruppen och FN, tillsammans med det arbete som gjorts som ett led i initiativ under OECD:s ledning, har lett till vissa lovande resultat på området för förvaltning i skattefrågor. Dessa resultat är fortfarande otillräckliga för att hantera de utmaningar som skatteparadisen utgör och måste åtföljas av beslutsamma, effektiva och konsekventa åtgärder.

L.  OECD uppskattar att det privata kapital som samlats i skatteparadisen för närvarande uppgår till nästan 1 000 000 000 000 (tusen miljarder) USD, vilket är fem gånger mer än för 20 år sedan. Över en miljon bolag, framför allt i Förenta staterna och EU:s medlemsstater, har sina stadgeenliga säten i länder där det finns sådana skatteparadis.

M.  Det finns bevis för att den finansiella krisen till viss del orsakats av nya typer av invecklade finansiella instrument och derivat som till stor del placerades i fonder med säte i jurisdiktioner där lagstiftningen inte medger någon insyn. I skatteparadisen finns det till exempel invecklade finansiella produkter som orsakar finansiell instabilitet och många finansinstitut som varit inblandade i finanskrisen hade skulder i skatteparadis som inte var togs med i deras räkenskaper. Finanskrisen har gett en ny belysning av hur det går om man inte har god förvaltning i skattefrågor och visat vilka risker som följer av jurisdiktioner utan öppenhet och insyn.

N.  Endast 5 procent av de gränsöverskridande skattefordringarna inom EU drivs in.

Ett tillfälle som måste utnyttjas

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt hur skatteparadisen sporrar till och tjänar på skatteundvikande, skatteflykt och kapitalflykt. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att göra bekämpningen av skatteparadis, skatteundvikande och otillåten kapitalflykt till en prioritering. Parlamentet uppmanar EU att intensifiera sina åtgärder och omedelbart ingripa konkret – till exempel med hjälp av sanktioner – mot skatteparadis, undvikande av skatt och otillåten kapitalflykt.

2.  Europaparlamentet anser att en god förvaltning i skattefrågor, vilket betyder öppenhet och insyn och informationsutbyte på alla nivåer, effektivt gränsöverskridande samarbete och sund skattekonkurrens är en avgörande faktor vid återuppbyggnaden av världsekonomin efter den finansiella kollapsen 2008.

3.  Europaparlamentet vill i detta sammanhang påminna om att vi måste komma bort från att fiktiva juridiska personer används som ett sätt att undgå beskattning. Parlamentet insisterar också på att automatiskt informationsutbyte ska gälla under alla omständigheter i stället för banksekretess, inbegripet samtliga medlemsstater och deras beroende territorier. Parlamentet välkomnar i detta hänseende kommissionens förslag om administrativt samarbete på skatteområdet eftersom det bl.a. innebär en utvidgning av samarbetet mellan medlemsstaterna till att täcka alla slags skatter, avskaffande av banksekretessen, och inrättande av automatiskt utbyte av information som en allmän regel.

På EU-nivå

4.  Europaparlamentet påminner om att det för rådet har lagt fram sitt yttrande om ändringsförslag till direktiv 2003/48/EG, där rådet bland annat uppmanas att sätta stopp för det tillfälliga undantaget som tillåter Österrike, Belgien och Luxemburg att undvika informationsutbyte genom att tillämpa källskatt. Parlamentet uppmanar med eftertryck rådet att anta direktivet om ändring av direktiv 2003/48/EG i enlighet med parlamentets ståndpunkt.

5.  Europaparlamentet välkomnar, som ett första steg inom EU:s beskattning av sparande, att Österrike, Belgien, Luxemburg och Schweiz har dragit tillbaka sina reservationer mot artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter, och att Andorra, Monaco, Liechtenstein och San Marino har antagit OECD-standarderna. Parlamentet välkomnar Belgiens beslut att gå över från ett källskattesystem till ett system med automatiskt informationsutbyte från den 1 januari 2010.

6.  Europaparlamentet framhåller den begäran som det uttryckte i sin ståndpunkt av den 24 april 2009 att kraftigt utvidga det område som omfattas av direktiv 2003/48/EG, särskilt för att täcka juridiska personer (särskilt privata företag och fonder) och olika typer av inkomster från investeringar. Parlamentet påminner om att bestämmelserna i direktiv 2003/48/EG bör utsträckas till att gälla Singapore, Hongkong, Macao och andra jurisdiktioner som Dubai, Nya Zeeland, Ghana och vissa delstater i Förenta staterna som inte är bundna av direktiv 2003/48/EG och därför är populära bland skatteflyktingar.

7.  Europaparlamentet anser att alternativa fonder som är inrättade i tredjeländer får marknadsföras i EU endast om tredjeländerna följer normerna för god förvaltning i skattefrågor, inbegripet en effektiv tillämpning, på grundval av juridiskt bindande regler, av principen om automatiskt informationsutbyte. Parlamentet understryker framför allt att de resultat som åstadkommits när det gäller normer för förvaltning i skattefrågor inom internationella forum som OECD och G-20 inte bör hindra Europeiska unionen från att tillämpa striktare normer.

8.  Europaparlamentet påpekar att det skulle gå lättare att driva in skattefordringar om gällande EU- och nationell skattelagstiftning tillämpades effektivare. Parlamentet påpekar dock att det ovillkorligen behövs ytterligare insatser och åtgärder för att förbättra förvaltningen i skattefrågor.

9.  Europaparlamentet påminner om att momsbedrägerier inger särskild oro för den inre marknadens funktion, eftersom de har en direkt gränsöverskridande verkan, medför stora intäktsbortfall och direkt påverkar EU:s budget. Parlamentet uppmanar med eftertryck rådet att anta det nya direktivet om administrativt samarbete på skatteområdet och att bekämpa momsbedrägerier, med vederbörlig hänsyn till parlamentets ståndpunkt.

På det internationella planet

10.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck alla berörda parter att påskynda ingåendet av avtalet om bedrägeribekämpning med Liechtenstein. Parlamentet uppmanar med eftertryck rådet att komma överens om ett mandat för kommissionen att förhandla fram liknande avtal med Andorra, Monaco, San Marino och Schweiz och uppmanar i detta hänseende medlemsstaterna att se över sina bilaterala skatteavtal med tredjeländer.

11.  Europaparlamentet efterlyser ett utökat samarbete, exempelvis ett automatiskt informationsutbyte, mellan länderna för att underlätta indrivning av kapital som flyttats utomlands via olaglig verksamhet till förfång för den inre marknaden.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast rapportera om rådets rekommendation av den 14 maj 2008 om att införa en klausul om god förvaltning i skattefrågor i relevanta avtal som gemenskapen och dess medlemsstater ingår med tredjeländer. Parlamentet betonar särskilt behovet av att bestämmelser om god förvaltning förhandlas fram inom ramen för övergripande eller specifika avtal med tredjeländer och behovet av att säkerställa ett effektivt förfarande för övervakning av genomförandet av sådana avtal.

13.  Med avseende på arbetet med att bekämpa skadlig skattekonkurrens enligt uppförandekoden för företagsbeskattning, påminner Europaparlamentet om behovet av att se till att medlemsstaterna tillämpar koden i sina förbindelser med tredjeländer på ett sätt som överensstämmer med deras insatser för att främja öppenhet och insyn och informationsutbyte i skattefrågor.

14.  Europaparlamentet välkomnar som ett första steg de framsteg som gjorts på området för god förvaltning i skattefrågor som ett resultat av de initiativ som tagits i andra internationella forum såsom G20-gruppen, G8-gruppen, FN och, framför allt, OECD. Parlamentet menar ändå att de åtaganden som hittills ingåtts av G20 inte räcker till för att hantera de utmaningar som skatteflykt och skatteparadis utgör.

15.  Europaparlamentet erinrar om att bekämpningen av skatteparadis och skatteflykt kan lyckas först om samma bestämmelser tillämpas på alla så att man undviker att skapa fler juridiska kryphål som kan missbrukas. Parlamentet menar i detta sammanhang att direktiv 2003/48/EG, där principen om automatiskt multilateralt informationsutbyte mellan länder inrättades, är ett välkommet steg på väg mot att vi får en global ram för automatiskt informationsutbyte. Parlamentet välkomnar därför kommissionens förslag att främja samarbete med tredjeländer inom ramen för direktiv 2003/48/EG.

16.  Europaparlamentet uppmanar OECD och dess medlemsstater att till fullo låta kommissionen medverka i arbetet med de inbördes utvärderingarna inom ramen för det globala forumet, särskilt med att kartlägga icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, utarbeta ett förfarande för att utvärdera efterlevnaden och genomföra avskräckande motåtgärder för att främja att standarderna efterlevs. Parlamentet anser dessutom att OECD inte erbjuder en tillfredsställande ram för bekämpningen av skatteparadis. Parlamentet framhåller att indikatorn för status som samarbetsvillig jurisdiktion måste förbättras med hjälp av att den exempelvis ges ett kvalitativt värde. Parlamentet ställer sig kritiskt till att indikatorn innefattar krav endast på att det ingås tolv avtal om utbyte av information i skattefrågor och beklagar i detta sammanhang att informationsutbytet ska ske endast på begäran i stället för att ingå som ett obligatoriskt och bindande krav och dessutom att OECD låter stater slippa undan från sin svarta lista bara genom att de lovar följa principerna för informationsutbyte, utan att se till att dessa principer faktiskt omsätts i praktiken.

I riktning mot en verklig EU-politik för god förvaltningssed i skattefrågor

17.  Europaparlamentet anser att det finns behov av konsekvens och en verklig EU-politik för god förvaltning i skattefrågor. Parlamentet menar att EU:s trovärdighet bl.a. beror på dess vilja att först slå till mot skatteparadis på sitt eget territorium som ett exempel på god förvaltning. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i detta sammanhang, noggrant kontrollera att de åtgärder som kommissionen lagt fram i sitt meddelande om god förvaltning i skattefrågor genomförs snabbt och grundligt.

18.  Europaparlamentet anser att kommissionen, utan att det påverkar medlemsstaternas behörighet, bör ombes att utarbeta och formulera en sådan EU-politik och tilldelas de resurser som behövs för detta.

19.  Europaparlamentet rekommenderar att ett lämpligt system för främjande av indrivning av gränsöverskridande skattefordringar inrättas för att en större andel av dem ska drivas än, som i nuläget, 5 procent, genom att en skälig andel av de utestående skattefordringar som drivs in fördelas mellan å ena sidan den förvaltning som driver in skattefordringarna på begäran av en annan medlemsstat, och å andra sidan förvaltningen i den medlemsstat från vilken begäran kommer.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när det gäller ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar, tullavgifter och andra åtgärder, göra en uppskattning av hur många gränsöverskridande skattefordringar från medlemsstaterna som ska drivas in inom Europeiska unionens territorium och att inrätta kvantifierbara indikatorer för att mäta den gränsöverskridande indrivningen i ett tidsperspektiv.

21.  Europaparlamentet anser att EU aktivt bör arbeta för en förbättring av OECD-standarderna, i syfte att göra ett automatiskt, multilateralt informationsutbyte till en global standard. Parlamentet uppmanar dessutom EU med eftertryck att vidta åtgärder för att förebygga att hemvistprincipen missbrukas genom konstlade bostads- och ägarförhållanden som ger faktiska ägare möjlighet att gömma sig bakom holdingföretag utan verksamhet eller skalbolag och på så sätt undvika att betala skatt i sina hemländer. Parlamentet uppmanar dessutom EU med eftertryck att anta en gemensam strategi för tillämpning av missbruksbekämpande åtgärder, som bör vara effektiva och rättvisa och överensstämma med innebörden i begreppet helt fiktiva arrangemang som fastställts av EG-domstolen.

22.  Europaparlamentet uppmanar EU att tillämpa en konsekvent metod för god förvaltning i skattefrågor inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken, utvidgningspolitiken och politiken för utvecklingssamarbete. Parlamentet understryker att politiken för förvaltning i skattefrågor aktivt bör bidra till att det inrättas hållbara och transparenta skattesystem i utvecklingsländerna, framför allt för att stoppa skattefusket som leder till ett årligt skattebortfall som är tio gånger större än utvecklingsbiståndet från industriländerna. Parlamentet anser att en lämplig resursnivå måste anslås för att uppnå detta mål. Parlamentet påminner om att god förvaltning i skattefrågor i slutändan kommer att dra till sig investeringar eftersom den bidrar till rättssäkerhet på skatteområdet samt till transparens och stabilitet.

23.  Europaparlamentet framhåller behovet av att se över nuvarande internationella redovisningsstandarder för att insynen ska öka. Parlamentet efterlyser med tanke på detta att bolagen i sina årsredovisningar land för land ska ge information om räkenskaper med koppling till skatteparadis och föreslår att det inrättas ett offentligt EU-register med namn på samtliga privatpersoner och företag som grundat bolag och öppnat konton i skatteparadis, för att det ska framgå vilka som drar den faktiska nyttan av dem och skyddas av bolagen i skatteparadisen.

24.  Europaparlamentet betonar behovet för medlemsstaterna att samordna sin politik i syfte att ge mer kraft åt genomförandet av reglerna för att motverka skatteflykt.

25.  Europaparlamentet påminner om att införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle innebära att dubbeltaxering och problem med internpris inom koncerner kan undvikas inom EU. Parlamentet ser fram emot att senast vid utgången av året ta mot kommissionens konsekvensbedömning av detta.

26.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen, för att underlätta identifiering av oriktig prissättning på transaktioner och de mest använda teknikerna för att undvika att betala skatt, prioriterar en bredare tillämpning av jämförbara vinstmetoder, och alltså ändrar fokus för granskning av prissättning på överföringar från transaktionsnivå till företagsnivå. Parlamentet påpekar att den jämförbara vinstmetoden fokuserar på jämförelse av vinster mellan bolag för varje industrisektor samt att det kan vara bevis för omfattande koncernintern prissättning om vinstfallet i ett dotterbolag till något multinationellt företag är avsevärt mindre än vad branschen i genomsnitt uppvisat under ett givet tidsintervall.

27.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EU att undersöka flera alternativ för påföljder och incitament för att främja god förvaltning i skattefrågor, till exempel en särskild avgift för kapitalrörelser till eller från icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, vägran att inom EU erkänna den rättsliga ställningen för företag som grundats inom icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, samt ett förbud för finansinstitut i EU att grunda eller ha kvar dotterbolag och filialer i icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.

28.  Europaparlamentet anser att EU även bör garantera att normer på områdena för tillsyn, beskattning, penningtvätt och kampen mot terrorism tillämpas konsekvent på EU-nivå och internationell nivå.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen rapportera till parlamentet om genomförandet av EU:s politik för god förvaltningssed på skatteområdet, med början i oktober 2010.

o
o   o

30.  Europaparlamentet uppmanar talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 295 E, 4.12.2009, s. 13.


Jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2009
PDF 252kWORD 71k
Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om jämställdhet mellan kvinnor och män – 2009 (2009/2101(INI))
P7_TA(2010)0021A7-0004/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen och artikel 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av kommissionens rapport av den 27 februari 2009 om jämställdhet mellan kvinnor och män – 2009 (KOM(2009)0077),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juni 2000 "På väg mot en gemenskapens ramstrategi för jämställdhet (2001–2005)" (KOM(2000)0335) samt kommissionens årsrapporter om jämställdhet i Europeiska unionen från 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007 och 2008 (KOM(2001)0179, KOM(2002)0258, KOM(2003)0098, KOM(2004)0115, KOM(2005)0044, KOM(2006)0071, KOM(2007)0049 och KOM(2008)0010),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetad version)(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin(2),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2008 "Bättre balans i livet: ökat stöd för att göra det lättare att kombinera arbete och familj" (KOM(2008)0635),

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av direktiv 86/613/EEG (KOM(2008)0636), framlagt av kommissionen den 3 oktober 2008,

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (KOM(2008)0637), framlagt av kommissionen den 3 oktober 2008,

–   med beaktande av kommissionens rapport av den 3 oktober 2008 "Förverkligande av Barcelonamålen avseende barnomsorg före den obligatoriska skolåldern" (KOM(2008)0638),

–   med beaktande av läget för ratificeringen av Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel (CETS nr 197),

–   med beaktande av den åtgärdsram för jämställdhet mellan män och kvinnor som EU:s arbetsmarknadsparter antog den 22 mars 2005,

–   med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor från 1979,

–   med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten, som Europeiska rådet antog den 23−24 mars 2006,

–   med beaktande av sin resolution av den 26 november 2009 om avskaffande av våld mot kvinnor(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2006 om kvinnors invandring: invandrarkvinnors roll och ställning i EU(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 25 november 2009 om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet "Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst – Stockholmsprogrammet"(5),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2007 om en färdplan för jämställdhet 2006–2010(6),

–   med beaktande av yttrandet från rådgivande kommittén för lika möjligheter för kvinnor och män om könsbetingade löneskillnader, som antogs den 22 mars 2007,

–   med beaktande av sin resolution av den 3 september 2008 om jämställdhet mellan kvinnor och män – 2008(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 18 november 2008 med rekommendationer till kommissionen om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män(8),

–   med beaktande av artiklarna 48 och 119.2 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0004/2010), och av följande skäl:

A.  Jämställdhet är en av EU:s grundläggande principer enligt Fördraget om Europeiska unionen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, men trots att det gjorts betydande framsteg råder det fortfarande bristande jämställdhet på en mängd områden.

B.  Europeiska unionen är mitt inne i en omfattande ekonomisk, finansiell och samhällelig kris med särskilda konsekvenser för kvinnors situation i arbetslivet.

C.  Moderskap och faderskap måste betraktas som grundläggande rättigheter som är avgörande för balansen i samhället. På EU-nivå finns det ett direktiv om mammaledighet(9) och ett direktiv om föräldraledighet(10), men hittills har det inte utarbetats någon lagstiftning om pappaledighet.

D.  De tillängliga uppgifterna visar att krisen i sitt inledningsskede generellt sett slog hårdare mot män än mot kvinnor till följd av den sneda könsfördelningen inom olika yrken och sektorer, men att situationen ser annorlunda ut i vissa länder och inom vissa sektorer, framför allt inom de traditionella industrierna med stor andel kvinnlig arbetskraft, där det förekommit många nedläggningar och utlokaliseringar av multinationella företag. 31,1 procent av de kvinnliga arbetstagarna arbetar deltid medan motsvarande siffra för männen är 7,9 procent. Kvinnorna är överrepresenterade inom vissa delar av den offentliga sektorn och utgör i vissa medlemsstater upp till två tredjedelar av de anställda inom skola, vård och omsorg. Det finns således en risk för att i synnerhet kvinnor kommer att drabbas av krisen i samband med budgetåtstramningar inom dessa sektorer.

E.  Kvinnor löper normalt sett större risk att drabbas av fattigdom och låga pensioner, i synnerhet ensamstående mödrar och kvinnor över 65 år, och i kristider riskerar deras situation att förvärras. Pensionerna för kvinnor över 65 år ligger ofta nära existensminimum pensioner av olika skäl, till exempel på grund av att de helt eller tillfälligt lämnat arbetsmarknaden för att ta hand om familjen eller för att de arbetat i sin makes företag utan lön eller tillhörighet till socialförsäkringssystemet, vilket är särskilt vanligt förekommande inom handel och jordbruk. De flesta politiska åtgärder syftar till att stötta barnfamiljer, trots att upp till 35 procent av alla hushåll är ensamhushåll, som i de flesta fall utgörs av en kvinna.

F.  Den kvinnliga sysselsättningsnivån har stigit kontinuerligt sedan år 2000 och uppgår nu till 59,1 procent, med stora variationer från 37,4 procent till 74,3 procent, men detta har inte medfört någon förbättring av kvinnornas anställningsvillkor. Den sneda könsfördelning som fortfarande råder inom vissa yrken och sektorer är till kvinnors nackdel.

G.  Företagen inom den sociala ekonomin är ett exempel på framgångsrikt kvinnligt företagande som förbättrar kvinnornas sociala ställning, främjar deras ekonomiska självständighet och gör det lättare att förena arbete och familjeliv, bland annat genom att erbjuda barnomsorg samt omsorg om äldre och personer med funktionshinder.

H.  Den genomsnittliga löneklyftan mellan kvinnor och män har legat kvar på en hög nivå (mellan 14 och 17,4 procent) sedan år 2000, trots kommissionens många åtgärder och medlemsstaterna åtaganden på området.

I.  I artikel 157 i EUF-fördraget slås det fast att "varje medlemsstat ska säkerställa att principen om lika lön för kvinnor och män för lika arbete eller likvärdigt arbete tillämpas", och denna princip har bekräftats genom EU-domstolens fasta rättspraxis.

J.  I sin ovannämnda resolution av den 18 november 2008 begär Europaparlamentet att kommissionen senast den 31 december 2009 ska lägga fram ett förslag till lagstiftning för parlamentet om översyn av den gällande lagstiftningen om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män.

K.  Den sneda könsfördelningen inom vissa yrken och sektorer samt de stereotypa könsrollsmönstren drabbar även männen, om än inte lika uttalat.

L.  Om jämställdheten ska kunna främjas och genomföras i praktiken måste män och kvinnor dela på ansvaret för hem och familj, bl.a. genom att män tar ut mer föräldraledighet. Arbetsmarknadsparternas ramavtal om föräldraledighet från juli 2009 berör beklagligt nog inte frågan om betald ledighet, som skulle få avgörande betydelse för mäns uttag och för en jämlik fördelning av yrkesarbete och familjeansvar mellan kvinnor och män.

M.  Tillgång till barnomsorg och omsorg om äldre och andra omsorgsberoende personer är oerhört viktigt för en jämn könsfördelning på arbetsmarknaden och inom utbildningen.

N.  Vid Europeiska rådets möte i Barcelona den 15–16 mars 2002 uppmanades medlemsstaterna att senast 2010 se till att det finns barnomsorg för minst 90 procent av barnen mellan tre år och den obligatoriska skolåldern och för minst 33 procent av barnen under tre år. Fler än hälften av medlemsstaterna har dock långt kvar till dessa mål.

O.  Under 2008 togs 58,9 procent av alla universitetsexamina i EU av kvinnor och kvinnor är överrepresenterade på utbildningar i ekonomi, förvaltning och juridik. Däremot är de fortfarande underrepresenterade på ansvarsfulla befattningar inom näringsliv, förvaltning och politik. Den låga andelen kvinnliga högskoleingenjörer och kvinnor med examen i datateknik eller fysik gör att kvinnor är underrepresenterade i den privata sektorn, som är avgörande för den ekonomiska återhämtningen. Löneklyftan mellan kvinnor och män inom IT-sektorn har förvärrats i stället för att förbättras med tiden.

P.  Andelen kvinnor i Europaparlamentet var 32,1 procent under valperioden 2004─2009 och ökade till 35 procent efter valet den 7 juni 2009. Andelen kvinnliga ordförande i de parlamentariska utskotten steg från 25 procent till 41 procent och andelen kvinnliga vice talmän i parlamentet ökade från 28,5 procent till 42,8 procent, men antalet kvinnliga kvestorer minskade från tre till två.

Q.  Levnadsvillkoren för vissa grupper av kvinnor som ofta möter flera olika svårigheter och risker och utsätts för dubbel diskriminering – särskilt kvinnor med funktionshinder, kvinnor med omsorgsansvar, äldre kvinnor, kvinnor som tillhör minoriteter och invandrarkvinnor – håller på att försämras.

R.  De flesta invandrarkvinnor blir dubbelt diskriminerade på arbetsmarknaden, både för att de är kvinnor och för att de är invandrare. Var femte högutbildad kvinnlig invandrare har ett okvalificerat arbete, och invandrarkvinnor som arbetar i hushållssektorn, i hotell- och restaurangbranschen samt i jordbruket är särskilt utsatta.

S.  Sysselsättningsnivån för såväl män som kvinnor är lägre i landsbygdsområden och många kvinnor är dessutom aldrig aktiva på den officiella arbetsmarknaden, varför de inte registreras som arbetssökande och inte ingår i arbetslöshetsstatistiken. Detta leder till särskilda ekonomiska och rättsliga svårigheter i samband med rätten till föräldraledighet och sjukskrivning, intjänande av pensionsrättigheter och tillgång till social trygghet och till problem i händelse av skilsmässa. Landsbygdsområdena drabbas hårt av bristen på högkvalitativa arbetstillfällen.

T.  Kvinnor som tillhör minoriteter, särskilt kvinnliga romer, drabbas ofta av flerfaldig diskriminering på grund av både etnisk tillhörighet och kön. Förekomsten av flerfaldig diskriminering bör hanteras på ett tillfredsställande sätt av de nationella jämställdhetsorganen.

U.  Människohandel är en modern form av slaveri, och det är fortfarande kvinnor och flickor som oftast faller offer för människohandel.

V.  I sin ovannämnda resolution av den 3 september 2008 uppmanade Europaparlamentet medlemsstaterna att snarast ratificera Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, som är det starkaste europeiska rättsliga instrumentet i kampen mot det brott och den kränkning av de mänskliga rättigheterna och av den mänskliga värdigheten och integriteten som människohandel innebär. I dagsläget har dock endast 16 av unionens medlemsstater ratificerat denna konvention.

W.  Alla former av våld mot kvinnor utgör ett av de största hindren för jämställdhet. Våld mot kvinnor utgör en av de mest utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och känner inte några geografiska, ekonomiska eller sociala gränser. Ett alarmerande stort antal kvinnor utsätts för våld i unionen, där cirka 20–25 procent av alla kvinnor utsätts för fysiskt våld som vuxna och mer än 10 procent av kvinnorna utsätts för sexuellt våld. Rådets spanska ordförandeskap har gjort kampen mot kvinnovåld till en av sina prioriteringar.

X.  Sexuell och reproduktiv hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom och smärta, utan ett allmänt tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande som omfattar hela det reproduktiva systemet och alla dess funktioner. En framgångsrik politik för sexuella och reproduktiva rättigheter förutsätter erkännandet av kvinnors fulla fysiska och sexuella självständighet samt åtgärder mot våld mot kvinnor.

Y.  Europeiska jämställdhetsinstitutet inrättades officiellt 2006 och skulle ha inlett sin verksamhet senast den 19 januari 2008, men fungerar fortfarande inte fullt ut.

Z.  Ett av målen i Lissabonstrategin är att få in 60 procent av de arbetsföra kvinnorna på arbetsmarknaden, samtidigt som man vill främja högre födelsetal för att tackla framtidens demografiska utmaningar. Jämställdhet och balans mellan arbete och privatliv förblir kärnfrågor i diskussionen om de demografiska förändringarna.

1.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sin rapport "Jämställdhet mellan kvinnor och män – 2009" understryker vikten av att stärka jämställdhetsarbetet i det ostadiga konjunkturläget, men understryker att det behövs fler konkreta insatser och nya politiska strategier.

2.  Europaparlamentet ställer sig kritiskt till att satsningarna för att få i gång den ekonomiska återhämtningen huvudsakligen är inriktade på mansdominerade yrken. Parlamentet framhåller att åtgärder som stöder mäns framtida sysselsättning snarare än kvinnors ökar den bristande jämställdheten mellan könen i stället för att minska den, och anser att jämställdhetspolitiken måste integreras i alla stimulansplaner på europeisk, nationell och internationell nivå.

3.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen rådet, kommissionen och medlemsstaterna att försvara de sociala rättigheterna och se till att den ekonomiska och finansiella krisen inte leder till nedskärningar i de sociala förmånerna och de offentliga tjänsterna, särskilt barn- och äldreomsorg. Parlamentet påpekar att omsorgspolitiken och tillhandahållandet av omsorgstjänster har direkt inverkan på möjligheterna att uppnå jämställdhet.

4.  Europaparlamentet noterar att den ekonomiska, sociala och finansiella krisen kan erbjuda EU ett tillfälle att skapa en mer produktiv och innovativ ekonomi och ett mer jämställt samhälle under förutsättning att man bedriver lämplig politik och vidtar ändamålsenliga åtgärder.

5.  Kommissionen ombeds förse Europaparlamentet med detaljerad statistik över hur kvinnor och män påverkas av krisen, exempelvis i fråga om arbetslöshet och andelen deltidsanställningar, tidsbegränsade anställningar och tillsvidareanställningar, samt till följd av krisåtgärdernas konsekvenser för den offentliga tjänstesektorn.

6.  Europaparlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna måste värdesätta, stödja och stärka kvinnornas roll inom den sociala ekonomin med tanke på den höga kvinnliga sysselsättningsnivån inom denna sektor och dess tjänsters betydelse för möjligheten att förena arbete och privatliv.

7.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som måste genomföra budgetkonsolidering att undvika att denna slår orättvist mot kvinnor. Kommissionen och medlemsstaterna bör sedan utforma stimulansåtgärder som tar hänsyn till kvinnors och mäns särskilda behov och olika situationer, bland annat genom politiska åtgärder och budgetering där man tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet (jämställdhetsintegrering och "gender budgeting").

8.  Europaparlamentet är kritiskt till att jämställdhetsperspektivet i stort sett inte har integrerats alls i den rådande Lissabonstrategin och uppmanar rådet och kommissionen att införa ett kapitel om jämställdhet i den kommande "EU 2020-strategin", som ska ersätta Lissabonstrategin.

9.  Europaparlamentet uppmanar de nationella jämställdhetsorganen att införa samordnade metoder för att på ett bättre sätt kunna reagera på och hantera flerfaldig diskriminering. Vidare rekommenderar parlamentet å det starkaste att organen i fråga inför fortbildning för domare, jurister och personal i fråga om att upptäcka, förhindra och reagera på flerfaldig diskriminering.

10.  Europaparlamentet gläds åt att det mål om kvinnlig sysselsättningsgrad på 60 procent senast 2010 som Europeiska rådet antog vid sitt möte i Lissabon den 23−24 mars 2000 snart har uppnåtts, men understryker att det till avsevärd del tyvärr rör sig om otrygg och lågavlönad sysselsättning. Parlamentet beklagar även att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna – från 37,4 procent till 74,3 procent. Medlemsstaterna uppmanas därför att vidta de åtgärder som behövs för att direktiv 2006/54/EG ska kunna tillämpas fullt ut.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta situationen för medhjälpande makar inom hantverk, handel, jordbruk, fiske och mindre familjeföretag ur ett jämställdhetsperspektiv och med hänsyn till att kvinnorna befinner sig i en mer utsatt situation än männen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla rättsliga former för samägande i syfte att garantera att kvinnors rättigheter erkänns fullt ut inom jordbrukssektorn samt att de får ett adekvat socialförsäkringsskydd och erkänsla för sitt arbete.

12.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder och vidta positiva åtgärder för att få in kvinnor i projekt och program för ekologisk omställning (dvs. i sektorn för förnybar energi) och i naturvetenskapliga och teknikintensiva yrken.

13.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja kvinnligt företagande inom industrisektorn och att ge ekonomiskt stöd och upprätta strukturer för professionell rådgivning och lämplig fortbildning för kvinnor som startar företag.

14.  Europaparlamentet påpekar att en egen inkomst och ett avlönat arbete alltjämt är nyckeln till kvinnors ekonomiska oberoende och till ökad jämställdhet i samhället i stort. Särskilt med tanke på det åldrande samhället behövs både män och kvinnor för att tillgodose behovet av arbetskraft.

15.  Europaparlamentet konstaterar att kvinnor löper större risk att drabbas av fattigdom eftersom löneklyftan mellan kvinnor och män fortfarande är stor och att det kvarstår många skillnader mellan medlemsstaterna och mellan olika sektorer. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna eftertryckligen att genomföra direktiv 2006/54/EG och att särskilt främja principen om lika lön för lika arbete eller likvärdigt arbete.

16.  Europaparlamentet anser också att man måste verka för att minska klyftan mellan kvinnor och män på pensionsområdet, där det faktum att kvinnor än i dag tar det största ansvaret för familjen leder till fler avbrott i arbetslivet och till att de över lag ägnar mindre tid än männen åt arbetet.

17.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen, trots den begäran parlamentet framfört i sin ovannämnda resolution av den 18 november 2008, fortfarande inte har lagt fram något förslag till rättsakt om översyn av den gällande lagstiftningen om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män. Kommissionen uppmanas således att snarast lägga fram ett sådant förslag.

18.  Europaparlamentet stöder kommissionens förfaranden mot de medlemsstater som inte genomfört gällande direktiv. De medlemsstater som ännu inte införlivat jämställdhetsdirektiven i sin nationella lagstiftning måste göra detta snarast och framför allt se till att de tillämpas korrekt.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra informationskampanjer i skolor, på arbetsplatser och i medierna för att främja bredare yrkesval, särskilt bland unga kvinnor, och motverka stereotypa könsrollsmönster och bekämpa kränkande föreställningar, bland annat kampanjer som tydligt visar männens roll när det gäller att dela på ansvaret för hem och familj och balansen mellan arbets- och privatliv.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lyfta fram företag som vidtar åtgärder för att främja jämställdhet och balans mellan arbete och privatliv med målet att bidra till att sprida god praxis på detta område.

21.  Europaparlamentet framhåller att barnomsorg för barn i förskoleålder, annan barnomsorg samt omsorg om äldre och andra omsorgsberoende personer är en förutsättning för möjligheten att förena arbete och familjeliv. Parlamentet stöder kommissionens arbete med att ta fram aktuell och jämförbar statistik av god kvalitet och att utfärda specifika rekommendationer till varje medlemsstat. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra allt för att uppnå de mål om barnomsorg före den obligatoriska skolåldern som Europeiska rådet antog vid sitt möte i Barcelona.

22.  Europaparlamentet betonar vikten av vissa åtgärder som kommissionen har vidtagit, bland annat förslaget om översyn av direktiv 92/85/EEG om mammaledighet och direktiv 86/613/EEG om egenföretagare och makar som arbetar i familjeföretag. Parlamentet anser dock att kommissionens förslag om översyn av direktiv 92/85/EEG lämnar en del att önska i fråga om kvinnors och mäns möjlighet att förena arbete med familje- och privatliv.

23.  Europaparlamentet understryker vikten av att ta itu med frågan om pappaledighet och uppmanar kommissionen att stödja alla åtgärder som syftar till att införa pappaledighet på EU-nivå. Parlamentet anser att mammaledigheten bör kopplas ihop med pappaledigheten i syfte att ge kvinnorna ett bättre skydd på arbetsmarknaden och på detta sätt bekämpa de stereotyper som finns i samhället kring denna ledighet.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att verka för en jämnare könsfördelning på högre befattningar inom näringsliv, förvaltning och politik, och efterlyser därför bindande mål om en jämn könsfördelning. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att kvotering har en positiv effekt på den kvinnliga representationen.

25.  Europaparlamentet välkomnar den norska regeringens beslut att öka antalet kvinnor i styrelsen för privata och offentliga bolag till minst 40 procent och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta det norska initiativet som förebild och följa dess exempel.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genom kampanjer som vänder sig till flickor som går ut gymnasiet försöka få dem att välja ingenjörsyrket för att på så sätt öka andelen kvinnor i traditionellt mansdominerade yrken.

27.  Europaparlamentet konstaterar med glädje att antalet kvinnliga ordförande för de parlamentariska utskotten och antalet kvinnliga vice talmän i parlamentet ökade markant efter valet i juni 2009, samt att antalet kvinnliga ledamöter också ökade, om än inte lika mycket.

28.  Europaparlamentet anser i detta sammanhang att andelen kvinnor bland de nominerade ledamöterna av den nya kommissionen (33 procent) – en andel som har uppnåtts med stor möda – är att betrakta som en miniminivå. Kommissionens sammansättning borde bättre avspegla mångfalden hos EU:s befolkning, också med hänsyn till könsfördelningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid kommande nomineringar alltid föreslå två kandidater – en av varje kön – för att kommissionen lättare ska kunna ges en mer representativ sammansättning.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre ta till vara högutbildade kvinnliga invandrares kompetens och garantera social trygghet för kvinnor som arbetar i hushållssektorn och andra sektorer där denna brister, i syfte att underlätta kvinnliga invandrares integrering samtidigt som de också ges tillgång till utbildning, framför allt yrkesutbildning och undervisning i värdlandets språk.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera och ta särskild hänsyn till de mest utsatta grupperna av kvinnor, det vill säga kvinnor med funktionshinder, kvinnor med omsorgsansvar, äldre kvinnor, kvinnor som tillhör minoriteter, invandrarkvinnor och kvinnor som sitter i fängelse, samt att vidta särskilda åtgärder för att tillgodose dessa kvinnors behov.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta och genomföra nödvändiga åtgärder för att stödja kvinnor med funktionshinder så att de kan delta i de delar av det sociala, kulturella och politiska livet samt arbetslivet där de fortfarande är underrepresenterade.

32.  Europaparlamentet uppmanar Tjeckien, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Italien, Litauen, Ungern, Nederländerna, Finland och Sverige att omedelbart ratificera Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel.

33.  Europaparlamentet erinrar om att våld mot kvinnor alltjämt är ett stort problem som måste bekämpas med alla medel på både EU-nivå och nationell nivå, och uppmanar kommissionen att inom fem år inrätta ett europeiskt år mot kvinnovåld. Parlamentet välkomnar att det spanska rådsordförandeskapet har gjort kampen mot kvinnovåld till en av sina prioriteringar, och uppmanar de länder som därefter håller i ordförandeskapet att göra likadant.

34.  Europaparlamentet stöder det spanska ordförandeskapets förslag om inrättandet av den europeiska skyddsordern för kvinnliga våldsoffer och av ett för hela EU gemensamt telefonnummer för bistånd till våldsoffer.

35.  Europaparlamentet insisterar på att det är viktigt att bekämpa våld mot kvinnor för att uppnå jämställdhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett förslag till övergripande direktiv om förebyggande och bekämpande av alla former av våld mot kvinnor, inbegripet kvinnohandel.

36.  Europaparlamentet framhåller att kvinnor måste ha makten över sin sexualitet och reproduktion, bland annat genom enkel tillgång till preventivmedel och abort, och ha tillgång till kostnadsfri abortrådgivning. Parlamentet stöder därför åtgärder som förbättrar kvinnors tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och som ökar deras kunskaper om sina rättigheter och om de tjänster som finns att tillgå, såsom parlamentet tidigare framfört i sin ovannämnda resolution av den 3 september 2008. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att vidta särskilda åtgärder för att göra män medvetna om sitt ansvar för sexualitet och reproduktion.

37.  Europaparlamentet konstaterar att arbetet med att inrätta Europeiska jämställdhetsinstitutet fortfarande pågår och ser fram emot att verksamheten snarast ska kunna inledas.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med sin nya strategi "Bortom BNP" och att i sitt arbete ta med strategier som gör det möjligt att mäta bidraget till medlemsländernas BNP från det arbete som solidariteten mellan generationerna medför för kvinnor och män.

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.
(2) Antagna texter, P6_TA(2009)0062.
(3) Antagna texter, P7_TA(2009)0098.
(4) EUT C 313 E, 20.12.2006, s. 118.
(5) Antagna texter, P7_TA(2009)0090.
(6) EUT C 301 E, 13.12.2007, s. 56.
(7) EUT C 295 E, 4.12.2009, s. 35.
(8) EUT C 16 E, 22.1.2010, s. 21.
(9) Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1).
(10) Rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS (EGT L 145, 19.6.1996, s. 4).


De viktigaste målen inför partskonferensen för Cites-konventionen
PDF 240kWORD 54k
Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om EU:s strategiska mål inför det femtonde mötet i partskonferensen för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites), avsett att hållas i Doha (Qatar) den 13–25 mars 2010
P7_TA(2010)0022B7-0069/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av det kommande femtonde mötet i partskonferensen för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites), avsett att hållas den 13–25 mars 2010 i Doha, Qatar,

–   med beaktande av frågorna av den 2 december 2009 till kommissionen och rådet om de viktigaste målen inför konferensen för parterna till Cites i Doha den 13–25 mars 2010 (O-0145/2009 – B7-0003/2010, O-0146/2009 – B7-0004/2010),

–   med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Cites är det mest omfattande naturvårdsavtal som finns för att förhindra att vilda djur och växter överexploateras på grund av internationell handel, med 175 parter till konventionen, däribland EU:s 27 medlemsstater.

B.  De huvudsakliga orsakerna till utarmningen av jordens biologiska mångfald är människors användning av naturresurser, förstörelse av livsmiljöer, klimatförändringar, överexploatering av vilda arter och olaglig handel med vilda djur och växter.

C.  I vetenskapliga rapporter förutsägs det att klimatförändringen kommer att driva på förlusten av biologisk mångfald och förvärra situationen för de utrotningshotade arterna.

D.  Cites bör grunda sina beslut på vetenskapliga fakta. Arbetet i IUCN (Internationella naturvårdsunionen) och i Traffic (Trade Records Analysis of Flora and Fauna in Commerce) spelar en viktig roll genom att ge förse Cites-parterna med ingående bedömningar av förslagen om ändring av bilagorna till Cites.

E.  Allmänhetens medvetenhet i konsumtionsländerna har varit och fortsätter att vara avgörande för kontrollen av tjuvskyttet och den illegala internationella handeln med utrotningshotade arter av vilda djur och växter.

F.  Olaglig skogsavverkning kan innebära handel med växtarter upptagna i Cites-förteckningarna, och i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av skyldigheter för aktörer när det gäller utsläppande på marknaden av trä och träprodukter bör man se till att effektiva åtgärder vidtas för att lösa problemet med olaglig skogsavverkning.

G.  Den olagliga handeln försvårar allvarligt de världsomfattande strävandena efter hållbarhet inom utveckling och miljö, undergräver goda styrelseformer och underlättar spridning av smittsamma sjukdomar.

H.  Arter som skyddas enligt Cites är förtecknade i Cites-bilagorna på grundval av sin bevarandestatus och om de påverkas eller kan påverkas av handeln med dem. Utrotningshotade arter för vilka internationell handel är förbjuden är upptagna i bilaga I till Cites-konventionen. Arter med vilka handeln måste begränsas för att undvika ett utnyttjande som är oförenligt med deras överlevnad är upptagna i bilaga II. Arter som är skyddade i minst ett land, vilket har begärt bistånd från de övriga Cites-parterna för att begränsa handeln, är upptagna i bilaga III.

I.  Furstendömet Monaco har lagt fram ett förslag om att införa blåfenad tonfisk i bilaga I till Cites-konventionen för att tillfälligt stoppa den internationella kommersiella handeln med arten.

J.  ICCATS (Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten) vetenskapliga kommitté uppskattade vid sitt sammanträde den 21–23 oktober 2009 att det nuvarande lekande beståndets biomassa är lägre än 15 procent av vad den var innan fisket började, och bekräftade därmed att blåfenad tonfisk uppfyller detta kriterium för att föras in i bilaga I till Cites-konventionen.

K.  Sillhaj (håbrand) och pigghaj är mycket känsliga för överfiske och behöver lång tid för att återhämta sig på grund av sina biologiska egenskaper (långsam tillväxt, sen könsmognad, låg reproduktionskapacitet, lång livslängd och lång tid mellan generationerna).

L.  Dessa arter måste föras in i bilaga II till Cites-förordningen för att garantera att framtida internationell handel tryggas genom ett fiske som förvaltas hållbart och registreras korrekt, och som inte är skadligt för bevarandestatusen för det vilda bestånd som fisket utnyttjar.

M.  I konferensresolution 9.24 till Cites-konventionen anges att arter som är eller kan komma att bli föremål för handel, och som visar en markant nedgång i de vilda bestånden som härrör från eller kan beräknas utifrån att livsmiljöns areal eller kvalitet har minskat, ska föras in i bilaga I till Cites-konventionen.

N.  Isbjörnen hotas allvarligt av förlust av livsmiljöer på grund av klimatförändringarna, vilket leder till minskande populationer i större delen av dess utbredningsområde. Den påverkas negativt av den kommersiella handeln med dess kroppsdelar, något som har ökat sedan 1990-talet.

O.  Cites-parterna enades under det fjortonde mötet i partskonferensen (CoP 14) om att det inte skulle läggas fram några ytterligare förslag om handel med elfenben under en tidsperiod på minst nio år.

P.  Under diskussionerna vid CoP 14 begärdes först ett moratorium på 20 år. Sedan dess har det gjorts betydande beslag av elfenben och rapporterats om att omfattande och ökande tjuvskytte ägt rum.

Q.  Asiens populationer av stora kattdjur hotas fortsatt av tjuvskytte, utarmning av livsmiljöer och förlust av bytesdjur. Trots upprepade uppmaningar råder inom många områden en beklaglig brist på framsteg med att vidta resoluta åtgärder för att bromsa tigrarnas och andra stora kattdjurs tillbakagång.

R.  Vid CoP 14 antogs beslut 14.69, i vilket samtliga Cites-parter uppmanas att se till att asiatiska stora kattdjur föds upp i fångenskap endast om detta tjänar naturvårdsändamål, och i beslutet anges att tigrar inte bör avlas för att man ska kunna handla med delar av dem eller produkter av dessa.

S.  I de nyligen antagna rekommendationerna från Katmandu betonades vikten av att de internationella brottsbekämpande organen, såsom Interpol, Världstullorganisationen (WCO), FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) och Cites, ökar sin delaktighet i kampen mot naturvårdsbrott, och man begärde att dessa organs avdelningar för miljöbrott ska förstärkas i detta syfte.

T.  Vid CoP 14, som ägde rum i Haag 2007, antogs beslut 14.35 och 14.36. Internets anonymitet och globala räckvidd kan drastiskt minska Cites-parternas möjligheter att bekämpa den illegala handeln med vilda djur och växter. Den snabba ökningen av e-handel med arter som är upptagna i Cites-förteckningarna utgör ett allvarligt hot mot många arters överlevnad. Internets globala karaktär gör det svårt för Cites-parterna att verkställa den nationella och internationella lagstiftningen inom sina jurisdiktioner. E-handeln med vilda djur och växter och produkter av dessa via Internet måste alltid betraktas som potentiell internationell handel.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa försiktighetsprincipen som ledande princip i fråga om samtliga beslut om arbetsdokument och förslag till införande i listor och att även ta hänsyn till principen om att användaren betalar samt till ett ekosystembaserat synsätt och hävdvunna naturvårdsprinciper.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att inga beslut som syftar till att förstärka samordningen mellan Cites och andra konventioner om biologisk mångfald undergräver Cites ställning som internationellt naturvårdsavtal eller dess rigorösa naturvårdsåtgärder.

3.  Europaparlamentet motsätter sig kraftfullt slutna omröstningar och är besviket över att Cites stående kommitté inte lagt fram förslag för att förhindra möjligheten att använda slutna omröstningar i Cites beslutsprocesser.

Blåfenad tonfisk

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja införandet av blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) i bilaga I till Cites-konventionen om följande tre villkor uppfylls:

   Möjlighet att ändra kommissionens förordning (EG) nr 865/2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem, i syfte att införa ett allmänt undantag för handeln inom gemenskapen för att säkra ett varaktigt kustnära icke-industriellt fiske.
   Ett EU-finansierat stöd till de sjömän och skeppsredare som berörs av detta beslut.
   Förstärkta kontroller och sanktioner i kampen mot illegalt, icke rapporterat och oreglerat fiske (IUU).

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge ekonomisk ersättning till fiskesektorn, som kan komma att påverkas om blåfenad tonfisk införs i bilaga I till Cites-konventionen, för att slå vakt om sektorns ekonomiska bärkraft.

Hajar

6.  Europaparlamentet välkomnar varmt det förslag som lagts fram av Sverige på medlemsstaternas vägnar om att de två hajarterna sillhaj eller håbrand (Lamna nasus) och pigghaj (Squalus acanthias) ska tas upp i bilaga II till Cites-konventionen. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att ställa sig bakom detta förslag.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja Förenta staternas förslag att ta upp de fem hajarterna flerhornig hammarhaj (Sphyrna lewini), stor hammarhaj (Sphyrna mokarran), hammarhaj (Sphyrna zygaena), högfenad haj (Carcharhinus plumbeus) och mörkhaj (Carcharhinus obscurus) i bilaga II till Cites-konventionen.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja Förenta staternas förslag att ta upp årfenshaj (Carcharhinus longimanus) i bilaga II till Cites-konventionen.

Isbjörn

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja Förenta staternas förslag att överföra isbjörn (Ursus maritimus) från konventionens bilaga II till dess bilaga I.

Elefanter och elfenben

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att förkasta följande:

   - Förslaget från Tanzania och Zambia om att afrikansk elefant (Loxondonta africana) ska överföras från konventionens bilaga I till dess bilaga II i syfte att tillåta handel.
   - Samtliga förslag om att överföra afrikansk elefant från konventionens bilaga I till dess bilaga II, åtminstone till den tidpunkt då en verklig bedömning kan göras av konsekvenserna av engångsförsäljningen i november 2008 från Botswana, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe, eftersom alltmer pekar på att den olagliga och organiserade handeln över hela Afrika ökar.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att stödja förslaget från Kenya, Ghana, Liberia, Mali, Sierra Leone, Togo, Kongo och Rwanda om att införa en not gällande afrikansk elefant som förhindrar alla framtida förslag om handel med elfenben eller om att föra över elefantpopulationer från bilaga I till Cites-konventionen till bilaga II, under minst 20 år efter engångsförsäljningen i november 2008.

12.  Europaparlamentet uppmanar de parter till Cites-konventionen som gynnades av engångsförsäljningen av elfenben från statsägda lager att ge ekonomiska bidrag till fonden för afrikanska elefanter för att stärka initiativ mot tjuvskytte och efterlevnaden av reglerna.

13.  Europaparlamentet uppmuntrar till ett bredare och öppnare samråd med samtliga stater som omfattas av elefanternas utbredningsområde för att överväga åtgärder gällande överförande av afrikansk elefant från konventionens bilaga I till dess bilaga II och efterföljande engångsförsäljningar.

14.  Europaparlamentet uppmuntrar till att kraftfullare metoder utarbetas för att övervaka den olagliga handeln med elfenben, och anser att ett brett spektrum av aktörer bör göras delaktiga i utarbetandet.

Tigrar och asiatiska stora kattdjur

15.  Europaparlamentet välkomnar EU:s förslag om att stärka konferensresolution 12.5 till Cites-konventionen om asiatiska stora kattdjur.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja ansträngningarna att ta itu med olaglig handel med de asiatiska stora kattdjurens delar och produkter av dessa. Vikten bör läggas på bistånd till bättre efterlevnad och informationsutbyte, särskilt genom att Interpols, UNODC:s, WCO:s och Cites kapacitet för att bekämpa naturvårdsbrott förbättras och genom utbildningsinsatser.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja ansträngningarna att minska efterfrågan på de asiatiska stora kattdjurens delar eller produkter av dessa hos sin egen befolkning och i andra länder.

Övriga arter

18.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att ställa sig bakom följande förslag:

   Införande av Corallium spp. och Paracorallium spp. i bilaga II till Cites-konventionen, enligt det förslag som lagts fram av Sverige på medlemsstaternas vägnar.
   Införande av Bulnesia sarmientoi i bilaga II till Cites-konventionen, i överensstämmelse med förslaget från Argentina.
   Överförande av afrikansk dabbagam (Uromastyx ornata) från konventionens bilaga II till dess bilaga II, i överensstämmelse med förslaget från Israel.
   Införande av iransk bergssalamander (Neurergus kaiseri) i bilaga I till Cites-konventionen, i överensstämmelse med förslaget från Iran.
   Införande av leguanarterna Ctenosaura bakeri, C. oedirhina och C. melanosterna i bilaga II till Cites-konventionen, i överensstämmelse med förslaget från Honduras.
   Införande av rödögda trädgrodor (Agalychnis spp.) i bilaga II till Cites-konventionen, i överensstämmelse med förslaget från Honduras och Mexico.
   Införande av leguanarten Ctenosaura palearis i bilaga II till Cites-konventionen, i överensstämmelse med förslaget från Guatemala.
   Införande av Aniba rosaeodora i bilaga II till Cites-konventionen, i överensstämmelse med förslaget från Brasilien.
   Införande av Dynastes satanas i bilaga II till Cites-konventionen, i överensstämmelse med förslaget från Madagaskar.
   Införande av fröna från Beccariophoenix madagascariensis i bilaga II till Cites-konventionen, i överensstämmelse med förslaget från Madagaskar.
   Införande av fröna från Dypsis decaryi i bilaga II till Cites-konventionen, i överensstämmelse med förslaget från Madagaskar.

19.  Europaparlamentet välkomnar och stöder förslaget från Madagaskar om växter och arter av växtfröer som ska införas i förteckningen.

20.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att avvisa följande förslag:

   Strykningen av rödlo (Lynx rufus) från bilaga II till Cites-konventionen.
   Överföringen av Moreletkrokodil (Crocodylus moreletti) från Cites-konventionens bilaga I till dess bilaga II (förslag från Belize och Mexiko).
   Överföringen av de egyptiska populationerna av Nilkrokodil (Crocodylus niloticus) från Cites-konventionens bilaga I till dess bilaga II (förslag från Egypten).

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avvisa Förenta staternas och Mexikos förslag om att stryka Euphorbia misera från bilaga II till Cites-konventionen.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förstärka det internationella samarbetet vid genomförandet av Cites-konventionen.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja de skärpta formuleringar som Tyskland föreslagit i CoP 15 dok. 32 (e-handel med arter som är upptagna i Cites-förteckningarna) och att stödja det reviderade förslaget.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja sekretariatets förslag om att delta i utarbetandet av mål för den biologiska mångfalden efter 2010, "2010 Biodiversity Indicators Partnership" (BIP, partnerskapet för indikatorer på biologisk mångfald efter 2010), och den mellanstatliga vetenskapspolitiska plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES), inbegripet klimatfrågorna (CoP 15 dok. 10.1).

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja det föreslagna CoP 15 dok. 10.4 från växtkommitténs ordförande om ytterligare samarbete med den globala strategin för bevarande av växter (Global Strategy for Plant Conservation) inom ramen för konventionen om biologisk mångfald.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja fortsatta åtgärder för att undanröja den illegala handeln med tibetansk antilop i överensstämmelse med sekretariatets förslag CoP 15 dok. 46.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja sekretariatets förslag CoP 15 dok. 47 i syfte att säkerställa en korrekt efterlevnad av åtgärdsplanen för saigaantilopen (Saiga tatarica tatarica) och de tillhörande besluten i saigaantilopens utbredningsstater. Parlamentet föreslår också att Cites-parterna ska uppmuntra de branscher som konsumerar horn från saigaantilopen att bidra till bevarandeåtgärder på plats för att återställa vilda populationer.

28.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att stödja ytterligare åtgärder för att bekämpa den illegala handeln med människoapor i överensstämmelse med förslaget från sekretariatet, såsom anges i CoP 15 dok. 42.

29.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att stödja insatserna inom Cites för att bekämpa illegalt, oreglerat och orapporterat fiske av napoleonfisk (Cheilinus undulates).

30.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionen är en av de största marknaderna för olaglig handel med vilda djur och växter och att medlemsstaterna tillämpar Cites-konventionen i varierande grad. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förstärka samordningen av sina åtgärder för att genomföra EU:s lagstiftning om handel med vilda djur och växter.

o
o   o

31.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, parterna till Cites och Cites-sekretariatet.


2009 års framstegsrapport om Kroatien
PDF 139kWORD 58k
Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om Kroatiens framstegsrapport 2009
P7_TA(2010)0023B7-0067/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets beslut av den 3 oktober 2005 om att inleda anslutningsförhandlingar med Kroatien,

–   med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2009 om Kroatiens framstegsrapport 2008(1),

–   med beaktande av Kroatiens framstegsrapport 2009, offentliggjord av kommissionen den 14 oktober 2009 (SEK(2009)1333),

–   med beaktande av rekommendationerna från det tionde mötet med den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Kroatien, antagna den 26 november 2009 i Strasbourg,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Det nyvalda Europaparlamentet har åtagit sig att stödja Kroatiens anslutning till Europeiska unionen.

B.  Kroatiens anslutning till EU skulle få en positiv effekt för den europeiska integrationen i resten av västra Balkan, och utsikterna till EU-medlemskap utgör en stark drivkraft för politiska och ekonomiska reformer samt ett stärkande av fred och stabilitet.

C.  Kroatien har gjort fortsatta framsteg på nästan alla områden trots det nio månader långa dödläget i anslutningsförhandlingarna och mitt i den globala ekonomiska krisen.

D.  Anslutningsförhandlingarna har sinkats av gränstvisten med Slovenien, och kommissionens vägledande färdplan, enligt vilken de tekniska förhandlingarna skulle vara slutförda före utgången av 2009, har inte kunnat hållas.

E.  Det avtal som Kroatiens och Sloveniens premiärministrar ingick den 11 september 2009 om villkoren för en lösning av den bilaterala gränstvisten mellan länderna beredde vägen för ett öppnande av alla kvarstående kapitel, och anslutningsförhandlingarna kunde snabbt gå vidare.

F.  Det slovensk-kroatiska skiljeavtalet, som undertecknades i närvaro av EU:s ordförandeskap den 4 november 2009, lade grunden för en fullständig lösning av gränstvisten i ett klimat av ömsesidigt förtroende, så snart ratificeringsförfarandet är avslutat.

G.  Anslutningsförhandlingarna med Kroatien kan slutföras under 2010 förutsatt att Kroatien visar sitt engagemang och anstränger sig genom att bland annat stärka den offentliga förvaltningen, fortsätta reformen av rättsväsendet med större beslutsamhet, kraftfullt bekämpa korruption och organiserad brottslighet, garantera ett hållbart återvändande för flyktingar samt fullt ut samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) och låta den få tillgång till begärda handlingar och använda dem i rättegångar om krigsförbrytelser.

H.  Den 7 juli 2009 tillträdde en ny premiärminister som är fast besluten att hålla fast vid Kroatiens föresats om EU-medlemskap och landets reformprogram, vilket bland annat innehåller ekonomiska reformer samt bekämpning av organiserad brottslighet och korruption. Vice premiärministern, som hade ansvar för den ekonomiska politiken, har avgått. Vidare har immuniteten hävts för den före detta försvarsministern, som ett tecken på regeringens politiska åtagande om att behandla alla anklagelser om korruption på ett sätt som tillåter insyn.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet berömmer Kroatien för dess fortsatta framsteg med att uppfylla kriterierna för anslutning till EU och de skyldigheter som ett medlemskap medför. Kroatien har gjort en kraftansträngning för att anta nödvändig lagstiftning, införliva gemenskapens regelverk och genomföra reformer.

2.  Europaparlamentet ser med tillfredsställelse att förhandlingarna mellan EU och Kroatien återupptogs den 2 oktober 2009, efter att de hade gått i stå över nio månader tidigare. Parlamentet anser att förhandlingarna måste fortskrida på ett smidigt sätt, med målet att de ska vara avslutade 2010, förutsatt att Kroatien uppfyller samtliga kriterier som gäller för att öppna och stänga kapitel.

3.  Europaparlamentet hyser god tillförsikt om att Kroatien kommer att ta sig an och bemästra de stora utmaningar som återstår när det gäller de kriterier som anges i förhandlingskapitlen. Parlamentet påpekar att landet fortsätter sitt reformarbete, i synnerhet inom rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, sin kamp mot korruption och organiserad brottslighet, främjandet av minoriteters rättigheter, inklusive flyktingars återvändande, lagförandet av krigsförbrytelser samt åtgärder som säkrar Ictys tillgång till handlingar. Kroatien måste dock också göra väsentligt större ansträngningar för att slutföra omstruktureringen av skeppsvarven.

4.  Europaparlamentet finner det oroväckande att allmänhetens stöd för ett EU-medlemskap minskar, trots det breda stödet för anslutning till EU bland de politiska partierna. Av opinionsundersökningarna att döma är intresset för EU svalt hos allmänheten i Kroatien, då endast en tredjedel av landets befolkning ser en anslutning till EU som fördelaktig. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna och det civila samhället att ta initiativ till fler offentliga debatter om EU-medlemskapet och följderna av en anslutning till EU. Regeringen och det civila samhället uppmanas att med förenade krafter förbättra samhällsreformerna och påskynda reformerna inom rättsväsendet och den offentliga förvaltningen samt av miljöpolitiken och den ekonomiska politiken.

5.  Europaparlamentet noterar den avgående presidenten Stjepan Mesić arbete och valet av den nye presidenten Ivo Josipović.

Politiska kriterier

6.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i genomförandet av reformprogrammet för den offentliga förvaltningen för perioden 2008–2011 och i strävan att fullfölja detta på ett sätt som klart och tydligt ger uttryck för regeringens åtagande.

7.  Europaparlamentet välkomnar Kroatiens deltagande i insatser och uppdrag inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), liksom att landet anslutit sig till förklaringar, gemensamma ståndpunkter och uttalanden inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) när en sådan inbjudan har kommit.

8.  Europaparlamentet understryker dock att det fortfarande finns allvarliga brister i de administrativa förfarandena, liksom i de berörda institutionernas förvaltningsmässiga och administrativa kapacitet. Över lag bör politiska beslutsfattare ägna mer uppmärksamhet åt att stärka ämbetsverken. Avpolitiseringen av den offentliga förvaltningen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede, och den rättsliga ram som krävs för att få till stånd professionella och effektiva förvaltningsmyndigheter har ännu inte fastställts. Parlamentet påpekar att det behövs ett nytt lönesystem och mer delegering av beslutsbefogenheter från chefer till tjänstemän.

9.  Trots att den politiska viljan finns att bekämpa korruption på alla nivåer, och trots att lagstiftning har införts i detta syfte, är korruptionen fortfarande utbredd, och den administrativa kapaciteten i de statliga organen – inklusive polisen och de brottsbekämpande myndigheterna – är fortfarande otillräcklig. Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att angripa korruptionsfallen, eftersom dessa berör nästan alla delar av samhället, ekonomin och myndighetssfären, inklusive ett nätverk av institutioner verksamma inom främst hälsovårdssektorn, rättsväsendet, de lokala myndigheterna, stadsplaneringen, byggsektorn och det privata näringslivet. Fallen av otillbörligt politiskt inflytande över rättsväsendet är särskilt oroväckande. Parlamentet ser med tillfredsställelse att premiärministern och regeringen har intensifierat sina insatser för att bekämpa korruption i statsägda företag men anser att mer måste göras för att odla en kultur av politiskt ansvarsutkrävande i samband med korruption bland politiker.

10.  Europaparlamentet välkomnar de betydande ändringar som gjorts i lagstiftningsmässigt och institutionellt hänseende för att bekämpa organiserad brottslighet och uppskattar de nya åtgärder för maffiabekämpning som stärker samarbetet mellan myndigheter som ansvarar för säkerheten. Parlamentet är särskilt tillfreds med det mycket goda samarbetet med de brottsbekämpande myndigheterna i Bosnien och Hercegovina samt Serbien.

11.  Europaparlamentet uttrycker sitt gillande över de lagstiftande och institutionsbyggande åtgärder som vidtagits inom den helt centrala reformen av rättsväsendet och noterar med tillfredsställelse den allt större effektiviteten och ökande insynen i rättsväsendet, liksom den krympande anhopningen av rättsfall som väntar på avgörande.

12.  Trots de framsteg som gjorts måste än mer beslutsamma steg tas för att genomföra reformen av rättsväsendet, som fortfarande hämmas av bland annat den stora anhopningen av rättsfall som väntar på avgörande och de alltför långdragna domstolsförhandlingarna. Europaparlamentet påpekar att mycket återstår att göra för att stärka rättsväsendets oberoende, införa ett insynsvänligt urvalsförfarande för domare och åklagare samt se till att domstolsavgöranden verkställs på ett effektivare sätt. Det behövs ytterligare insatser för att möta dessa utmaningar, inte minst i syfte att förhindra att allmänhetens förtroende för hur rättsväsendet och rättssäkerheten fungerar undergrävs. Europaparlamentet stöder justitieministeriets lagstiftningsinitiativ med syftet att förbättra förfarandena för utnämning, urval och befordran av domare på grundval av kvalifikationer.

13.  Europaparlamentet har tagit del av det uttalande som åklagaren vid Icty gjorde inför FN:s säkerhetsråd den 3 december 2009 och uppmanar Kroatien att fullt ut samarbeta med Icty. I sitt uttalande gav åklagaren sitt erkännande till Kroatien för att landet fortsatt att hörsamma de flesta av Ictys framställningar om bistånd på ett tillfredsställande sätt, men upprepade att ett problem ännu inte lösts, nämligen de viktiga militära handlingarna om Operation Storm från 1995 som fortfarande saknas och ska användas i rättegångarna mot vissa generaler. Parlamentet hoppas att den nyinrättade arbetsgruppen med företrädare från olika statliga organ (Inter-Agency Task Force) kommer att bli framgångsrik i sitt undersökningsarbete. Parlamentet anser att en tredje part, om det behövs, skulle kunna få fart på undersökningarna. Parlamentet uppmanar rådet att så snart som möjligt besluta att öppna kapitel 23 om rättsväsen och grundläggande rättigheter. Kroatien uppmanas att ta upp frågan om straffrihet för krigsförbrytare och att göra större framsteg när det gäller att säkra opartiskhet vid inhemska rättegångar om krigsförbrytelser.

14.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Kroatien hela tiden blir allt bättre på att lagföra krigsförbrytelser på ett balanserat och rättvist sätt och att man under det gångna året vid åtskilliga tillfällen har väckt åtal och inlett rättegångar mot kroater anklagade för krigsförbrytelser. Parlamentet välkomnar de anvisningar rörande krigsförbrytelser som utfärdats av den kroatiska allmänna åklagarmyndigheten till samtliga instanser, i syfte att säkerställa att misstänkta personer behandlas lika oavsett deras nationella ursprung. Många av dem som åtalats för krigsförbrytelser under året har dock dömts i sin frånvaro, och vissa farhågor kvarstår, däribland frågan om hur domstolsförhandlingarna gått till i vissa enskilda fall. Parlamentet framhåller ett fall där en känd dömd krigsförbrytare, som för övrigt var ledamot av det kroatiska parlamentet, lyckades fly till ett grannland.

15.  Frågan om återlämnande av egendom som konfiskerades under andra världskriget och under kommunistregimen kvarstår, men Europaparlamentet erkänner att framsteg gjorts med att återbörda privategendomar, särskilt ockuperad jordbruksmark, till deras rättmätiga ägare.

16.  Europaparlamentet är tillfreds med situationen för tryckfriheten men noterar samtidigt att politiska och kommersiella intressen fortsätter att utöva ett visst inflytande över medierna. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att med kraft bemöta de hot som riktats mot journalister som bevakar krigsförbrytelser, korruption och organiserad brottslighet, eftersom journalister i vissa fall har utsatts för hotelser.

17.  Europaparlamentet är tillfreds med att våldshandlingarna mot etniska serber har blivit färre och inte längre är lika allvarliga, att polisutredningarna har förbättrats och att försoningen mellan etniska kroater och etniska serber visar sig framgångsrik. Parlamentet välkomnar de föreslagna ändringarna i den kroatiska konstitutionen som förväntas erkänna alla minoriteter i Kroatien och att minoriteternas rättigheter inom utbildningen har förbättrats. Parlamentet noterar med särskild tillfredsställelse de framsteg som gjorts för att integrera romer i utbildningssystemet. Parlamentet uppmanar dock de kroatiska myndigheterna att fortsätta sina ansträngningar att bekämpa diskrimineringen av romer och serber, främst inom rättsväsendet och när det gäller möjligheter till anställning och tillgång till bostäder. Parlamentet uppmanar Kroatien att fortsätta att verka i en anda av tolerans och att vidta lämpliga åtgärder för att skydda dem som fortfarande riskerar att utsättas för hot och trakasserier.

18.  Europaparlamentet uppmanar Kroatien att fortsätta att främja den kulturella mångfalden.

19.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts överlag för att underlätta för flyktingar att återvända, och understryker hur utomordentligt viktigt det är att flyktingar kan återvända och att de återintegreras, bland annat genom att man ser till att deras egendomar återbördas och deras bostäder återuppbyggs, att man trots de svårigheter det innebär genomför bostadsprogram för tidigare innehavare av besittningsrätter samt att man vidtar åtgärder för att se till att pensionsrättigheter kan utnyttjas. Till följd av såväl den globala ekonomiska krisen som budgetrestriktioner är genomförandet av det kroatiska bostadsprogrammet för 2009 fortfarande i ett tidigt skede. Programmet måste fortsätta under 2010 och kanske även senare, vilket kräver uthållighet från de behöriga myndigheternas sida. Parlamentet understryker hur utomordentligt viktigt det är att skapa hållbara villkor i de områden dit flyktingarna återvänder. Europaparlamentet uppmanar den kroatiska regeringen att anpassa sin invandrings- och asylpolitik till EU-standard.

20.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att sörja för utbildning i genomförandet av jämställdhetslagen och antidiskrimineringslagen inom rättsväsendet. Hittills har inte ett enda domslut fattats på grundval av någondera av dessa lagar. Parlamentet välkomnar att en kvinna tillsatts som premiärminister, men efterlyser aktivare insatser för att främja kvinnors deltagande i politiken och noterar att andelen kvinnor minskade i samtliga lokala församlingar i 2009 års lokalval (exempelvis minskade antalet kvinnliga "županer" från tre till en). Parlamentet pekar på behovet att satsa mer på att bistå personer utsatta för våld i hemmet. Parlamentet noterar de framsteg som Kroatien har gjort när det gäller att lagstifta mot hatbrott och uppmanar regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att se till att ett lämpligt regelverk införs, samt att ta itu med diskrimineringen av sexuella minoriteter, inte minst genom att utreda hatbrott och hotelser.

21.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den fientlighet som riktas mot den kroatiska hbt-minoriteten, vilket senast kom till uttryck i form av homofoba angrepp mot deltagare i Gay Pride-paraden i Zagreb. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att fördöma och beivra politiskt hat och våld riktat mot alla minoriteter. Parlamentet uppmanar den kroatiska regeringen att genomföra antidiskrimineringslagen och se till att den efterlevs.

22.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet att åtgärda de brister som gäller bemötandet av personer med funktionshinder, i första hand genom att täppa till de luckor som finns i lagstiftningen, beslutsfattandet och tillhandahållandet av tjänster för funktionshindrade personer, i synnerhet personer med psykiska funktionshinder.

Ekonomiska kriterier

23.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Kroatien gradvis håller på att återhämta sig från den ekonomiska krisen och att landets ekonomiska utsikter, trots en växande arbetslöshet, är förhållandevis goda. Parlamentet konstaterar att den makroekonomiska stabiliteten inte har rubbats, att prognoserna pekar på ett minskande underskott i bytesbalansen, att de externa obalanserna har minskat och att banksektorn fortfarande är sund. Parlamentet konstaterar vidare att utsikterna till EU-medlemskap har stärkt investerarnas förtroende för den kroatiska ekonomin och gett stadga åt den ekonomiska politiken under den senaste tidens turbulens.

24.  Europaparlamentet uppmanar dock regeringen att ta itu med de strukturella bristerna i ekonomin, vilka ställer krav på djupare och snabbare strukturella reformer som en förutsättning för en hållbar ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar landet att minska statens starka omfördelande roll och ytterligare begränsa statliga interventioner i ekonomin, främja sysselsättningen genom att blåsa nytt liv i den något förstelnade arbetsmarknaden, avskaffa de administrativa hindren för företag och skära ner stödet till olönsamma delar av industrin.

Skyldigheter som följer av ett EU-medlemskapet

25.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Kroatien har förbättrat sin förmåga att påta sig de skyldigheter som EU-medlemskapet innebär och att man i de flesta sektorer i stor utsträckning har anpassat sin lagstiftning till EU:s regelverk. Parlamentet uppmuntrar dock de kroatiska myndigheterna att ytterligare stärka de administrativa strukturer och den institutionella kapacitet som krävs för att genomföra regelverket på ett korrekt sätt, så att landet kan dra största möjliga nytta av EU-medlemskapet efter anslutningen.

26.  Europaparlamentet uppmuntrar Kroatien att fortsätta med privatiseringen, slutföra det småskaliga privatiseringsprogrammet, även inom turistnäringen, fortsätta med omstruktureringen av känsliga områden som jordbruket samt främja deltagandet av det privata näringslivet i landets infrastruktur på såväl nationell som regional och lokal nivå.

27.  Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts, bland annat vad gäller anbudsförfarandet för utsatta skeppsvarv, samtidigt som det uppmanar de kroatiska myndigheterna att fortsätta de nödvändiga insatserna för att genomföra omstruktureringen av varvsindustrin.

28.  Europaparlamentet är tillfreds med att man lyckats skapa den nödvändiga institutionella strukturen för offentliga upphandlingar, och därmed gjort det möjligt att bedriva en mer konsekvent och samordnad politik för offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar dock de kroatiska myndigheterna att ytterligare stärka kapaciteten hos de upphandlande enheterna, dels för att se till att de tillämpar lagstiftningen om offentlig upphandling på ett effektivt och insynsvänligt sätt, dels för att avsevärt minska risken för oegentligheter, inbegripet bedrägerier, eftersom förfarandena för offentlig upphandling fortfarande i stor omfattning ger upphov till korruption. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att vidta åtgärder för att förbättra granskningen av hur kontrakt utarbetas och genomförs.

29.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse de framsteg som gjorts överlag när det gäller den finansiella kontrollen, särskilt vad gäller den lagstiftning som reglerar den interna finansiella kontrollen, samtidigt som det pekar på behovet av ytterligare framsteg i området för extern revision, bland annat genom åtgärder för att stärka den rättsliga ram som garanterar det statliga revisionsverkets oberoende. För att bekämpa korruption och effektivisera civilförvaltningen är det mycket viktigt att det råder insyn i de offentliga finanserna eftersom detta underlättar kontrollen av myndigheterna, vilket i sin tur inverkar positivt på graden av ansvarsskyldighet som de visar medborgarna.

30.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjort för att genomföra de delar i föranslutningsinstrumentet som lägger grunden för landets förmåga att förvalta strukturfondsmedel. Samtidigt uppmanar parlamentet de kroatiska myndigheterna att avsevärt stärka den administrativa kapaciteten hos de strukturer som redan är knutna till föranslutningsinstrumentet, så att de uppfyller de rättsliga och operationella krav som EU:s sammanhållningspolitik ställer och så att deras förmåga att tillgodogöra sig fondmedel – i första hand inom den nationella strategiska referensramen och genom de operationella programmen inom strukturfonderna – garanteras.

31.  Europaparlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att utveckla gränsöverskridande samarbetsprojekt som syftar till att skapa social, ekonomisk och territoriell sammanhållning och höja levnadsstandarden för de människor som bor i gränstrakterna.

32.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över de resultat och framsteg som uppnåtts på miljöområdet, särskilt i fråga om luftkvalitet, klimatförändringar, kontroll av föroreningar från industrin samt riskhantering. Parlamentet uppmanar Kroatien att stärka sin administrativa kapacitet på nationell och lokal nivå. Parlamentet efterlyser inte bara ett formellt införlivande utan även en korrekt tillämpning av EU:s regelverk på områdena naturskydd och vattenförvaltning.

33.  Europaparlamentet pekar på behovet av investeringar i energiinfrastrukturen i syfte att diversifiera energiförsörjningen och förbättra energisäkerheten och energieffektiviteten. Parlamentet pekar på landets stora potential när det gäller förnybara energikällor, särskilt solenergi, och uppmanar i detta hänseende de kroatiska myndigheterna att införa lagstiftning som underlättar för utvecklingen av marknaden för förnybara energikällor.

Regionalt samarbete

34.  Europaparlamentet uppmanar Kroatien att fortsätta sina ansträngningar för att uppnå och behålla goda förbindelser med grannländerna, slå vakt om sin roll som en viktig och proaktiv motor för regionalt samarbete på alla nivåer och att spela en positiv roll i regionen. Samtidigt uppmanar parlamentet såväl den kroatiska regeringen som grannländernas regeringar att fördjupa sin dialog i syfte att finna bestående lösningar på en rad kvarstående bilaterala tvister, särskilt vad gäller gränsdragningar, saknade personer, återlämnande av egendom, flyktingar samt utlämning av medborgare som anklagas för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

35.  Europaparlamentet erinrar om det skiljeavtal som Sloveniens och Kroatiens premiärministrar har ingått för att finna en lösning på gränstvisten länderna emellan. Parlamentet välkomnar att det kroatiska parlamentets har ratificerat detta avtal, och hoppas att det mycket snart även ratificeras av det slovenska parlamentet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ta fram en förteckning över medlemmarna i skiljedomstolen, vilka uteslutande bör bestå av högt kvalificerade jurister, helst med erfarenhet av skiljedomar.

36.  Parlamentet uppmanar den kroatiska regeringen och alla politiska krafter i landet att agera på ett konstruktivt sätt för att stärka Bosnien och Hercegovinas suveränitet och för att underlätta för den pågående reformen av landets författning.

37.  Europaparlamentet uppmanar den kroatiska regeringen att ompröva sin politik i fråga om dubbelt medborgarskap, särskilt vad gäller kroatiska medborgare med stadigvarande hemvist i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet uppmanar den kroatiska regeringen att finna en rättvis och bestående lösning för dessa medborgare.

38.  Europaparlamentet understryker, med hänvisning till en av nyckelprioriteringarna i anslutningspartnerskapet, att ytterligare ansträngningar måste göras för att lösa Kroatiens samtliga kvarstående gränstvister med grannländerna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de framsteg som gjorts i förhandlingarna med Montenegro, och uppmanar regeringarna i Kroatien, Serbien samt Bosnien och Hercegovina att fortsätta sina bilaterala samtal om gränsdragningar.

o
o   o

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Kroatiens regering och parlament.

(1) Antagna texter, P6_TA(2009)0133.


Framstegsrapporten 2009 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
PDF 136kWORD 55k
Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om framstegsrapporten 2009 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
P7_TA(2010)0024B7-0065/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003, där ett löfte gavs om att alla länder på västra Balkan skulle anslutas till Europeiska unionen,

–   med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 att bevilja f.d. jugoslaviska republiken Makedonien status som kandidatland inför ett EU-medlemskap och ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten den 15-16 juni 2006 och den 14–15 december 2006,

–   med beaktande av interimsavtalet 1995 mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien,

–   med beaktande av kommissionens framstegsrapport 2009 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och av kommissionens meddelande "Utvidgningsstrategi och de största utmaningarna 2009–2010"(1) av den 14 oktober 2009,

–   med beaktande av slutsatserna från det sjätte mötet med stabiliserings- och associeringsrådet EU–f.d. jugoslaviska republiken Makedonien den 27 juli 2009,

–   med beaktande av rekommendationerna från den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–f.d. jugoslaviska republiken Makedonien av den 31 mars 2009,

–   med beaktande av avtalet mellan EU och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om återtagande av den 18 september 2007 och av rådets förordning (EG) nr 1244/2009 av den 30 november 2009(2), antagen den 1 december 2009, om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav,

–   med beaktande av rådets beslut 2008/212/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien(3),

–   med beaktande av slutsatserna från rådets möte (allmänna frågor och yttre förbindelser) av den 7–8 december 2009,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Utvidgningsprocessen gynnar både de länder som står inför anslutning och Europeiska unionen i dess helhet.

B.  Perspektivet om en EU-integration fortsätter att påverka reformerna på västra Balkan på ett positivt sätt och bidrar till en mer stabil, fredlig och framgångsrik utveckling i regionen.

C.  Kampen mot korruption i alla länder som önskar ansluta sig till EU är en prioriterad fråga på EU:s dagordning inför anslutning.

D.  F.d. jugoslaviska republiken Makedonien fortsätter reformprocessen och kommer att ansluta sig till Europeiska unionen så snart landet uppfyller alla Köpenhamnskriterier.

1.  Europaparlamentet berömmer f.d. jugoslaviska republiken Makedonien för de framsteg som gjorts i landet sedan den senaste framstegsrapporten. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att kommissionen, på basis av dessa framsteg, har rekommenderat att anslutningsförhandlingarna inleds. Det uppmanar rådet att utan ytterligare dröjsmål bekräfta kommissionens rekommendation vid toppmötet i mars 2010 i enlighet med rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser av den 7 och 8 december 2009 och förväntar sig att förhandlingarna inleds inom en snar framtid.

2.  Europaparlamentet understryker att en tydlig och konkret möjlighet till EU-medlemskap vid en läglig tidpunkt fortfarande är den främsta drivkraften bakom reformarbetet i länderna i regionen, och särskilt i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Parlamentet påminner dessutom om att obehindrade framsteg på vägen mot ett EU-medlemskap är av största vikt när det gäller att säkra politisk stabilitet, som är en gemensam målsättning med brett stöd bland alla politiska aktörer och etniska grupper i landet.

Den politiska utvecklingen

3.  Europaparlamentet välkomnar det breda samförstånd som råder mellan regeringen och oppositionspartierna om landets europeiska strävanden. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att det här samförståndet och en förbättrad politisk dialog har lett till att lagarna om EU-integration nu antas i snabbare takt än tidigare. Det understryker dock vikten av att lagarna omsätts effektivt i praktiken. Parlamentet välkomnar det faktum att den stora majoriteten av befolkningen stöder processen mot ett EU-medlemskap och därmed även de nödvändiga reformerna.

4.  Europaparlamentet välkomnar landets framsteg i kampen mot korruption, i synnerhet den lag om finansieringen av politiska partier som antagits. Det konstaterar dock att korruptionen, som är ett allmänt problem i länderna på Balkan, fortfarande är utbredd och att ytterligare energiska ansträngningar därför måste läggas ner för att utrota den.

5.  Europaparlamentet påminner om att demokrati bygger på förekomsten av effektiva parlament som uppfyller sin roll som lagstiftare och övervakar regeringens verksamhet. Därför välkomnar det antagandet av lagen om landets parlament som märkbart förbättrar dess funktion. Det konstaterar att det finns behov av att ytterligare förbättra denna funktion och stärka oppositionens roll, vilket bäst sker genom att parlamentets arbetsordning ändras i enlighet med bästa europeiska metoder. Parlamentet beklagar djupt det beslut som ett politiskt parti nyligen fattade om att dra sig tillbaka från arbetet i parlamentet och uppmanar enträget alla politiska partier att verka för en allmänt accepterad lösning som skulle leda till en normalisering av det parlamentariska arbetet.

6.  Europaparlamentet berömmer myndigheterna för att framgångsrikt ha förrättat presidentval och lokala val, detta i jämförelse med det parlamentsval som hölls 2008. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att valen uppfyllde de flesta internationella standarder och uppmanar regeringen att snabbt omsätta de återstående rekommendationerna från OSSE/ODIHR i praktiken, i synnerhet genom att uppdatera vallängden, säkra alla partier och kandidater jämlik tillgång till medierna och genomföra bestämmelserna om valfinansiering fullt ut. Det understryker i sammanhanget att det inkommit rapporter om ett antal fall av påtryckning och förnedring av röstare, särskilt av statliga tjänstemän, och att de här fallen måste tas upp till behandling. Det faktum att vissa av de personer som begått oegentligheter har ställts inför rätta är något som parlamentet uppskattar, men det förväntar sig samtidigt att man utreder de kvarstående oegentligheterna och väcker åtal mot förövarna i fråga.

7.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att förbättra relationerna mellan folkgrupperna och garantera rättigheter för personer oberoende av deras etniska bakgrund, vilket sker genom fortsatt genomförande av Ohridramavtalet som utgör hörnstenen för relationerna mellan landets olika folkgrupper. Parlamentet uppmanar alla samfund och deras ledare att respektera sådant som kan vara sårbart för andra grupper och i synnerhet att avstå från inflammerat ordval och provokativ symbolism som förringar andra etniska gruppers roll. Det betonar också utbildningens viktiga roll i integrationsprocessen och uppmanar myndigheterna att avskaffa nuvarande praxis med skilda skift baserade på etnisk tillhörighet i skolorna.

8.  Europaparlamentet fäster särskild uppmärksamhet vid den pågående decentraliseringsprocessen som är ett viktigt steg i arbetet för att landet ska fungera bättre och för att förbindelserna mellan de olika etniska grupperna ska förbättras. Det understryker det faktum att kommunerna, för att kunna garantera att den här processen förverkligas framgångsrikt, måste förses med tillräckliga medel för att kunna genomföra nya uppdrag och att deras kapacitet att i praktiken omsätta överförd kompetens måste stärkas.

9.  Europaparlamentet understryker att medborgarnas tillgång till rättvisa är en livsviktig del av rättstatsprincipen. Parlamentet välkomnar i sammanhanget de framsteg som gjorts inom rättsväsendet och det faktum att regeringen åtagit sig att gå vidare med reformerna, vilket bland annat manifesterats genom att domstolarna och det allmänna åklagarämbetet tilldelats större finansiering. Det understryker också vikten av att lagarna omsätts i praktiken och uppmanar myndigheterna att ytterligare stärka domarnas oberoende och försäkra sig om deras opartiskhet. Det konstaterar också att domstolsfallen inte släpar efter lika mycket som förut och uppmuntrar myndigheterna att effektivera systemet ytterligare och samtidigt fortsatt stärka respekten för mänskliga rättigheter i samband med utredningar och rättsliga förfaranden. Parlamentet kräver också att lagen om rättshjälp antas utan dröjsmål.

10.  Europaparlamentet konstaterar att framsteg gjorts när det gäller reformeringen av den offentliga förvaltningen i allmänhet och antagandet av lagen om statliga tjänstemän i synnerhet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att lagen efterlevs samt att sätta stopp för bruket med olagliga befordringar och rekrytering av tillfällig personal i strid med lagens tillämpningsområde.

11.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts vad gäller reformeringen av polisväsendet och inrättandet av ett nytt befordringssystem, som bidrar till att avpolitisera polisväsendet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att fullfölja de reformer som påbörjats för att säkra en effektiv och demokratisk tillsyn av polisväsendet och förhindra olämpligt agerande och maktmissbruk från polisens sida.

12.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att ytterligare främja utvecklingen av oberoende och mångfaldiga medier fria från politisk inblandning. Parlamentet understryker behovet av att kontinuerligt stärka mediernas frihet genom tillämpning av europeiska standarder och ökad öppenhet.

13.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att utarbeta en strategi för icke-diskriminering (som garanterar jämlikhet för alla människor, oberoende av etniskt ursprung, ålder, religion, sexuella läggning eller funktionshinder) och godkänna lagstiftning till stöd för detta ändamål, och betonar samtidigt behovet av energiska insatser för att förbättra kvinnors och barns situation och skydda dem från våld i hemmet.

14.  Europaparlamentet beklagar att det omfattande förslaget till en lag mot diskriminering, som skyddar medborgarna mot diskriminering inom sysselsättning och i förbindelse med tillgången till varor och tjänster, utbildning, offentliga institutioner och privatlivet, som den f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens regering lade fram den 28 januari 2010 inte erkänner sexuell läggning som diskrimineringsgrund. Parlamentet påpekar att bestämmelserna i fråga har ingått i tidigare utkast till lagstiftningen som kommissionen tagit del av, och har också funnits omnämnda i en rapport från ministeriet för arbete och socialpolitik. Parlamentet uppmanar regeringen i Skopje att se till att lagförslaget stämmer överens med ramdirektivet om sysselsättning 2000/78/EG och förslaget till direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning(KOM(2008)0426).

15.  Europaparlamentet uppmanar regeringen till ytterligare ansträngningar när det gäller att öka kvinnornas deltagande i det politiska livet. Det välkomnar de positiva åtgärder som vidtagits, vilka lett till att andelen kvinnor i det nationella parlamentet har ökat. Ytterligare ansträngningar behövs dock, särskilt när det gäller att öka kvinnors deltagande i det politiska arbetet på lokal nivå.

16.  Europaparlamentet välkomnar den nya institutionella ram för kommittéer för lika möjligheter som har upprättats, och hoppas att dessa kommittéer ges tillräckliga resurser och ett tydligt mandat.

17.  Europaparlamentet konstaterar att en strategi för att bekämpa våld i hemmet har antagits, men att kommissionen alltjämt anser att detta slags våld är ett problem. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att definitionen av våldtäkt i straffrätten har utvidgats, vilket kommer att förbättra skyddet för kvinnor.

18.  Europaparlamentet uppmanar i det här sammanhanget alla kommuner att underteckna samarbetsavtalet om genomförande av åtgärderna för integrering av romer 2005–2015 samt strategin för romer, för att lokalt och i samarbete med statliga organ ta itu med frågor som rör romer. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien att öka finansieringen för genomförandet av de operativa planerna inom ramen för den nationella åtgärdsplanen för romska kvinnor.

19.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som det civila samhällets organisationer spelar i den omvandlingsprocess som pågår i landet, inte bara för reformprocesserna utan också, och minst lika viktigt, med tanke på relationerna mellan folkgrupperna och övervakningen av människorättssituationen. Det framhåller att denna verksamhet bör tilldelas adekvat stöd genom föranslutningsinstrumentet, både i Skopje och i resten av landet.

Den ekonomiska och sociala situationen

20.  Europaparlamentet berömmer regeringen för den makroekonomiska politik som införts för att motverka de negativa effekterna av den globala finansiella och ekonomiska krisen. Parlamentet oroar sig över att finanskrisen har en sådan inverkan på landet att arbetslöshetssiffrorna, som hela tiden legat på hög nivå, blir ännu högre och ansträngningarna för att försöka sänka dem kommer i kläm. Parlamentet betonar att myndigheterna bör göra sitt yttersta för att värna om de sårbara grupperna i samhället och skydda dem så mycket som möjligt från krisens effekter.

21.  Europaparlamentet gratulerar landet till en bättre placering än tidigare i Världsbankens senaste rapport "Doing Business 2009". Det påpekar dock att förfarandena för att registrera företag och skydda äganderättigheter fortfarande inte förbättrats i tillräcklig mån och att utbildningssystemet inte heller ges tillräckligt med resurser för att kunna ta fram de mänskliga resurser som behövs när ekonomin ska utvecklas.

22.  Europaparlamentet noterar fackförbundens protester för en tid sedan, riktade mot regeringens förslag att ändra arbetslagen på ett sätt som skulle kunna ge arbetstagarna färre rättigheter och friheter. Parlamentet är allvarligt bekymrat över arbetstagarnas status, i synnerhet över de kvinnliga arbetstagarnas ställning i textilfabrikerna. Det framhåller att jämlik behandling av kvinnor och lika möjligheter till sysselsättning är väsentliga inslag i en blomstrande och konkurrenskraftig ekonomi.

23.  Europaparlamentet anser, trots att anpassningen av miljölagstiftningen avancerat någorlunda, att genomförandet på lokal nivå fortfarande behöver förbättras rejält. Det upprepar sitt krav om effektiv övervakning av vattenkvalitet och vattennivåer i gränssjöarna Ohrid, Prespa och Dojran samt i floden Vardar. Parlamentet efterlyser ett närmare gränsöverskridande samarbete i miljöfrågor utgående från EU:s normer och välkomnar i sammanhanget initiativen på regional nivå, till exempel mötet mellan Greklands, f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens och Albaniens premiärministrar för en tid sedan.

24.  Europaparlamentet begär, med hänsyn till dessa ekosystems betydelse att det vidtas effektiva åtgärder, som ett led i en hållbar utveckling, för att förhindra att ekosystemen påverkas negativt av mänsklig och ekonomisk verksamhet samt att särskild hänsyn här tas till utrotningshotade arter och det övergripande tillståndet för sårbara livsmiljöer. Det betonar i samband med detta att förseningarna i samband med projekten för hantering av avfallsvatten i alla större och mindre städer och i anslutning till fabriker är ett problem.

25.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att börja investera i underhåll och modernisering av järnvägsnätet, som både ur ekologisk och ekonomisk synpunkt är ett livskraftigt alternativ till vägnätet och oerhört viktigt med tanke på återupptagandet av det regionala samarbetet. Det uppmuntrar landet att integrera sitt transportssystem med alla grannländers på ett bättre sätt än tidigare, i synnerhet den offentliga sektorn, och uppmanar kommissionen att bistå med nödvändigt tekniskt och ekonomiskt stöd inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen.

26.  Europaparlamentet gratulerar regeringen i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien till framstegen med att förbereda övertagandet av förvaltningen av medel inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen. Parlamentet gläder sig över ackrediteringen av nationella myndigheter för IPA-delarna Regional utveckling och Utveckling av mänskliga resurser och de goda framstegen med delen Landsbygdsutveckling. Det uppmanar landets regering och kommissionen att påskynda det nödvändiga arbetet för överförandet av förvaltningen av IPA-delarna Övergångsstöd och institutionsuppbyggnad samt Gränsöverskridande samarbete. Det betonar att IPA är ett viktigt verktyg som är avsett att hjälpa landet i dess förberedelser inför det kommande medlemskapet i EU.

De regionala frågorna

27.  Europaparlamentet gratulerar landet till att ha uppfyllt samtliga riktmärken för en liberalisering av viseringssystemet, vilket lett till att det enligt rådets förordning (EG) nr 1244/2009 beviljas ett viseringsfritt system från och med den 19 december 2009. Parlamentet berömmer regeringen för det regionala ansvar den visat då den erbjudit myndigheterna i Bosnien och Hercegovina sin huvudförhandlares sakkunskap när det gäller förhandlingar om visering.

28.  Europaparlamentet välkomnar landets deltagande i EU:s civila och militära uppdrag och dess anpassning till de flesta av EU:s förklaringar och gemensamma ståndpunkter. På senare tid har diplomatiska förbindelser med Kosovo upprättats och ett avtal om fysisk gränsdragning ingåtts, vilket på ett viktigt sätt bidrar till den regionala stabiliteten.

29.  I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte den 19–20 juni 2008 och rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) möten den 7–8 december 2008 samt den 8 december 2009 påminner Europaparlamentet om att upprätthållandet av goda grannförbindelser, inbegripet en framförhandlad och ömsesidigt acceptabel lösning av namnfrågan, fortsättningsvis är av grundläggande betydelse.

30.  Europaparlamentet välkomnar det nya och mer positiva klimat som råder mellan regeringarna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Grekland, detta till följd av det grekiska valet nyligen, och särskilt de två premiärministrarnas sammankomster för en tid sedan. Parlamentet uppmuntrar de två länderna att på högsta nivå och särskilt inom ramen för FN-förhandlingarna, fördubbla sina ansträngningar för att finna en lösning på namnfrågan som kan tillfredsställa bägge parter och framhåller att Europeiska unionen bör vara beredd att hjälpa till i den här förhandlingsprocessen. Det noterar med oro att man i den pågående debatten tillgriper historiska argument, inklusive så kallad "antikisering", ett nytt fenomen som riskerar att öka spänningen med grannarna och skapar nya inre skiljelinjer.

31.  Europaparlamentet välkomnar den nya grekiska regeringens initiativ om ett symboliskt motivations- och måldatum, år 2014, för de västra Balkanländernas anslutning till EU. Parlamentet uppmanar regeringarna i länderna i denna region att på allvar bidra till uppnåendet av detta ädla mål.

32.  Europaparlamentet understryker betydelsen av försoning och förståelse i regionen, vilket är grundläggande för de europeiska värderingarna och principerna och uppmuntrar f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och grannländerna att aktivt engagera sig i att utveckla och genomföra förtroendeskapande åtgärder på områden som utbildning och gränsöverskridande samarbete och när det gäller att skapa en större gemensam förståelse av historien. Parlamentet uppmanar myndigheterna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och dess grannländer att undvika ageranden och uttalanden som kan inverka negativt på dessa ansträngningar. Det konstaterar att gemensamma firanden av gemensamma historiska händelser tillsammans med grannmedlemsstater bidrar till en bättre förståelse av historien och bevarandet av goda grannförbindelser.

33.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien att vidta nödvändiga åtgärder för att motverka hatpropaganda mot grannmedlemsstater i medier, och liknande påståenden i läroböcker.

34.  Europaparlamentet uppmanar f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och dess grannländer att bidra till en politisk kultur baserad på ömsesidig respekt, förståelse, förtroende och tolerans och betonar att det främsta ansvaret för detta vilar på politikerna och medierna.

35.  Europaparlamentet betonar att regeringarna i regionen har ett centralt ansvar för freden, säkerheten och stabiliteten, och att också EU:s institutioner spelar en viktig roll i sammanhanget. Parlamentet uppmanar regeringarna i regionen att noga överväga konsekvenserna av sina beslut och åtgärder. Det noterar bekymrat att rådet har skjutit upp beslutet om vidare steg i utvidgningsprocessen för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, vilket kan förvärra de politiska spänningarna mellan folkgrupperna i landet och inverka negativt på stabiliteten i regionen.

o
o   o

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt regeringen och parlamentet i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

(1) KOM(2009)0533.
(2) EUT L 336, 18.12.2009, s. 1.
(3) EUT L 80, 19.3.2008, s. 32.


2009 års framstegsrapport om Turkiet
PDF 160kWORD 62k
Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om 2009 års framstegsrapport om Turkiet
P7_TA(2010)0025B7-0068/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens framstegsrapport 2009 om Turkiet (SEK(2009)1334),

–   med beaktande av sina resolutioner av den 27 september 2006 om Turkiets framsteg inför anslutningen(1), av den 24 oktober 2007 om förbindelserna mellan EU och Turkiet(2), av den 21 maj 2008 om 2007 års framstegsrapport om Turkiet(3), och av den 12 mars 2009 om 2008 års framstegsrapport om Turkiet(4),

–   med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet från den 3 oktober 2005,

–   med beaktande av rådets beslut 2008/157/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet(5) ("partnerskapet för anslutning") och rådets föregående beslut om partnerskapet för anslutning 2001, 2003 och 2006,

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet den 10−11 december 2009,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Anslutningsförhandlingarna med Turkiet inleddes den 3 oktober 2005 efter att rådet godkänt förhandlingsramen, och inledningen av dessa förhandlingar utgjorde startpunkten för en lång process vars resultat inte kan garanteras i förväg.

B.  Turkiet har åtagit sig att genomföra reformer, upprätthålla goda förbindelser med sina grannländer och gradvis anpassa sig till EU. Detta arbete bör betraktas som en möjlighet för Turkiet att ytterligare modernisera landet.

C.  En grundförutsättning för anslutning till EU – en gemenskap grundad på gemensamma värden – är fortfarande att Köpenhamnskriterierna uppfylls fullt ut och att det finns en kapacitet till integration i EU, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2006.

D.  Kommissionen drog slutsatsen att de konkreta framstegen under 2009 i fråga om politiska reformer har varit begränsade.

E.  Det är nu fjärde året i rad som Turkiet inte genomför de bestämmelser som följer av associeringsavtalet mellan EG och Turkiet och tilläggsprotokollet till detta.

F.  I 2009 års framstegsrapport om Turkiet tog kommissionen upp och utvecklade ämnen som parlamentet uppmärksammade i sin senaste resolution om Turkiets framsteg.

1.  Europaparlamentet välkomnar den breda offentliga debatten om en rad traditionellt sett känsliga frågor, såsom rättsväsendets roll, rättigheterna för medborgare av kurdiskt ursprung, aleviternas rättigheter, militärens roll och Turkiets förhållande till sina grannländer. Parlamentet lovordar den turkiska regeringen för dess konstruktiva inställning och för att ha fått i gång en debatt.

2.  Europaparlamentet upprepar sin oro för den pågående polariseringen av det turkiska samhället och mellan de politiska partierna, och uppmanar regeringen samt alla parlamentariska partier att hitta en lämplig balans mellan politisk konkurrens och pragmatiskt samarbete för att lättare åstadkomma försoning i det turkiska samhället och för att viktiga reformer ska kunna genomföras, särskilt en konstitutionell reform.

3.  Europaparlamentet konstaterar att framstegen i form av konkreta reformer var begränsade under 2009 och uppmanar regeringen att omsätta sina politiska initiativ i konkreta lagstiftningsändringar och att genomföra dessa.

4.  Europaparlamentet beklagar att den lagstiftning som rör de politiska Köpenhamnskriterierna fortfarande inte tillämpas i tillräcklig utsträckning. Parlamentet uppmanar framför allt regeringen att intensifiera genomförandet av lagstiftning på områdena kvinnors rättigheter, icke-diskriminering, religionsfrihet, tankefrihet, trosfrihet, yttrandefrihet, nolltolerans mot tortyr och korruptionsbekämpning.

5.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att fortsätta samt öka sina ansträngningar för att till fullo uppfylla Köpenhamnskriterierna och att samla det turkiska samhället till stöd för de reformer som krävs för att ena samhället kring en gemensam värdegrund om alla människors lika värde oavsett kön, ras, etniskt ursprung, religion, övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

De politiska Köpenhamnskriterierna
Demokratin och rättsstatsprincipen

6.  Europaparlamentet riktar än en gång uppmärksamheten mot den avgörande betydelsen av en omfattande och genomgripande konstitutionell reform som gör att skyddet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter blir till en central del i den turkiska staten och det turkiska samhället. Parlamentet uppmuntrar den turkiska regeringen att återuppta arbetet med denna reform i samarbete med alla politiska partier och under medverkan av det civila samhället och samtliga minoriteter.

7.  Europaparlamentet upprepar kravet från sina tidigare resolutioner från 2006 och 2007 om en reform av valsystemet varigenom tioprocentspärren avskaffas. Därmed skulle den partipolitiska mångfalden säkras, inte minst i syfte att ge nybildade partier tillträde till den politiska processen och olika politiska krafter och minoriteter ökad representation i landets nationalförsamling.

8.  Europaparlamentet beklagar djupt författningsdomstolens beslut att upplösa Demokratiska samhällspartiet (DTP) och förbjuda ett antal av dess demokratiskt valda företrädare att bedriva politisk verksamhet. Dessutom beklagar parlamentet de gripanden av DTP-medlemmar som nyligen skett. Parlamentet upprepar sitt fördömande av våld och terrorism samt uppmanar alla politiska krafter att på fredlig väg försöka skapa försoning och ena det turkiska samhället kring principen om lika rättigheter för alla medborgare. De politiska företrädarna för den kurdiska befolkningen måste ges möjlighet att fullt ut delta i denna process. Parlamentet pekar på det yttrande som Europarådets Venedigkommission avgav i mars 2009, enligt vilket den turkiska lagen om upplösning av politiska partier inte är förenlig med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Regeringen uppmanas att i överensstämmelse med europeiska normer utarbeta nödvändiga reformförslag.

9.  Europaparlamentet anser att en genomgripande och snar reform av rättsväsendet är helt avgörande för att moderniseringen av Turkiet ska lyckas. Parlamentet ser positivt på att regeringen godkänt strategin för en reform av rättsväsendet och konstaterar med tillfredsställelse att den bygger på en bred samrådsprocess. Regeringen uppmanas att utan dröjsmål sätta strategin i verket och att ägna särskild uppmärksamhet åt systematiska åtgärder som stärker rättsväsendets opartiskhet och professionalism samt efterlevnaden av normerna i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. I samband med detta uppmanar parlamentet även den turkiska regeringen att utfärda riktlinjer för åklagare beträffande lagar som ofta används för att begränsa yttrandefriheten. Regeringen uppmanas vidare att omstrukturera det höga rådet för domare och åklagare för att säkerställa dess representativitet, objektivitet, opartiskhet och öppenhet.

10.  Europaparlamentet beklagar djupt konstitutionsdomstolens beslut att ogiltigförklara den lagstiftning som begränsar militärdomstolarnas befogenheter och ser detta som ett allvarligt bakslag i Turkiets reformarbete samt uppmanar den turkiska nationalförsamlingen att uppnå konsensus kring en konstitutionell reform. Parlamentet känner oro över militärens fortsatta inblandning i Turkiets politik, inklusive utrikespolitiken, och upprepar att militären i ett demokratiskt samhälle måste stå under fullständig civil kontroll. Framför allt uppmanas Turkiets nationalförsamling att stärka sin kontroll över militärens budget och utgifter samt att ta aktiv del i utvecklingen av säkerhets- och försvarspolitiken.

11.  Europaparlamentet är oroat över den påstådda omfattningen av det kriminella nätverket Ergenekon och den såkallade Sledgehammer-planen. Regeringen och rättsväsendet uppmanas med eftertryck att se till att alla rättegångar sker helt och hållet i enlighet med rättsordningen och att alla tilltalades rättigheter respekteras. Parlamentet instämmer i den bedömning som kommissionen har gjort att Turkiet måste se detta mål som en möjlighet att stärka förtroendet för landets demokratiska institutioner och rättsstaten. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att inte låta rättsliga förfaranden användas som en förevändning för att utsätta kritiska journalister, akademiker och oppositionspolitiker för otillbörliga påtryckningar.

12.  Europaparlamentet beklagar att inga framsteg har gjorts för att tillsätta en ombudsman. Regeringen uppmanas att införa, och alla partier i parlamentet att stödja, den lagstiftning som krävs för att inrätta en effektiv och oavhängig mekanism för klagomål som är kopplad till ett system för utredningar av påstådda brott mot de mänskliga rättigheterna.

Mänskliga rättigheter samt respekt och skydd för minoriteter

13.  Europaparlamentet välkomnar den turkiska regeringens initiativ att samla de turkiska medborgarna och låta varje medborgare, oavsett kön, ras, etniskt ursprung, religion, övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, åtnjuta lika rättigheter och spela en aktiv roll i det turkiska samhället. Detta är en gammal diskussion, men parlamentet uppmanar regeringen med kraft att omsätta sina politiska initiativ i konkreta reformer. Alla politiska partier och berörda aktörer uppmanas att stödja processen och söka överbrygga känsliga frågor, som är en källa till splittring. I samband med detta välkomnar parlamentet den plan som regeringen lade fram för den turkiska nationalförsamlingen den 13 november 2009. Regeringen uppmanas att genomföra planen, så att friheten för alla medborgare kan garanteras.

14.  Europaparlamentet ser positivt på att en lag antagits som upphäver alla restriktioner för tv- och radiosändningar på kurdiska i privata och offentliga kanaler, på såväl lokal som nationell nivå, liksom en lag om användningen av det kurdiska språket i fängelser. Regeringen uppmanas att vidta flera åtgärder för att det ska bli faktiskt möjligt att studera kurdiska inom det offentliga och privata skolsystemet och för att kurdiska ska kunna användas i det politiska livet och i kontakter med myndigheterna. Parlamentet uppmanar också regeringen att säkerställa att lagar mot terrorism inte missbrukas i syfte att inskränka grundläggande friheter, särskilt yttrandefriheten, och att avskaffa systemet med byvakter i sydöstra Turkiet.

15.  Europaparlamentet stöder den turkiska nationalförsamlingens avsikt att snabbt godkänna ändringar i antiterroristlagen för att avskaffa bestämmelserna om att 15–18-åringar kan ställas inför rätta som vuxna.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar Turkiets regering att intensifiera sina ansträngningar för att komma till rätta med de sociala och ekonomiska problemen i sydöstra Turkiet. Parlamentet upprepar sitt krav på kommissionen att lägga fram en studie om konsekvenserna av projektet i sydöstra Anatolien (GAP). De turkiska myndigheterna uppmanas att bevara kultur- och miljöarvet i området, särskilt de arkeologiska platserna Hasankeyf och Allianoi. Parlamentet är oroat över att tusentals människor har tvingats flytta på grund av dammkonstruktionen. Regeringen uppmanas att avbryta arbetet med dammprojektet Ilisu tills kommissionen har lagt fram ovannämnda studie.

17.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck den turkiska nationalförsamlingen att garantera parlamentarisk immunitet som omfattar yttrande av politiska åsikter för alla ledamöter i parlamentet, utan särbehandling.

18.  Europaparlamentet fördömer de fortsatta våldshandlingar som begåtts av PKK och andra terroristgrupper på turkisk mark och vädjar till PKK att svara på den turkiska regeringens politiska initiativ genom att lägga ner vapnen och stoppa våldet.

19.  Europaparlamentet betonar att religionsfrihet är ett grundläggande universellt värde och uppmanar Turkiet att garantera denna frihet för alla. Parlamentet välkomnar den dialog som Turkiets regering har inlett med representanter för religiösa samfund, inklusive aleviterna, och uppmuntrar myndigheterna att intensifiera dialogen mellan olika religioner så att en regelbunden och konstruktiv dialog kan komma till stånd. Parlamentet påpekar dock ännu en gång att positiva åtgärder och gester måste åtföljas av djupgående reformer av regelverket som gör det möjligt för dessa religiösa samfund att verka utan otillbörliga begränsningar, i överensstämmelse med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och enligt rättspraxis vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Alla religiösa samfund måste garanteras ställning som en juridisk person.

20.  Europaparlamentet välkomnar genomförandet av lagen om stiftelser. Parlamentet beklagar dock att de religiösa samfunden fortfarande råkar ut för egendomsrelaterade problem som inte omfattas av denna lag när det gäller beslagtagen egendom som sålts till tredje man eller egendom tillhörande stiftelser som slogs samman innan den nya lagen antogs. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att snarast ta sig an denna fråga.

21.  Europaparlamentet upprepar sin oro över de hinder som det ekumeniska patriarkatet ställs inför när det gäller dess rättsliga ställning, prästutbildning och val av ekumenisk patriark. Parlamentet för än en gång fram kravet på att det grekisk-ortodoxa Halki-seminariet omedelbart ska öppnas på nytt och att den ekumeniska patriarkens kyrkliga titel ska tillåtas i offentliga sammanhang. Rent generellt bör förutsättningar skapas för en fri utbildning av kristna präster i Turkiet.

22.  Europaparlamentet beklagar att det fortfarande råder osäkerhet kring erkännandet av "cemevi" som församlingshus för aleviterna och kring den obligatoriska religiösa undervisningen i skolorna. Den turkiska regeringen uppmanas att systematiskt hitta en lösning på problemet.

23.  Europaparlamentet oroas av de svårigheter som de syrisk-ortodoxa stöter på när det gäller deras egendomsinnehav. Särskilt oroväckande är de domstolsärenden som rör exproprieringen av det syrisk-ortodoxa klostret Mor Gabriel.

24.  Europaparlamentet beklagar att den turkiska regeringen har fortsatta förbehåll vad gäller minoriteters rättigheter enligt folkrätten, att den ännu inte har skrivit under relevanta Europarådskonventioner och att den ännu inte har inlett någon dialog med Högkommissarien för nationella minoriteter vid organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Parlamentet uppmanar regeringen med eftertryck att föra en politik som till fullo stämmer överens med internationella normer och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, och alla parlamentspartier uppmanas att stödja regeringen i detta. Det konstateras i detta sammanhang att minoritetsskolorna kämpar med administrativa svårigheter och att systemet med två rektorer är otidsenligt. Dessutom uppmanar parlamentet regeringen att aktivt främja ett klimat av full respekt för minoriteter och se till att fall av fientliga våldshandlingar lagförs.

25.  Europaparlamentet beklagar att utvecklingen sedan framstegsrapporten om Turkiet 2008 inte har sett lovande ut för den grekiska befolkningen på öarna Gökçeada (Imvros) Bozcaada (Tenedos) som har fortsatta problem med utbildning och egendomsrätt. Parlamentet uppmanar därför den turkiska regeringen att finna lösningar för att bevara dessa öars bikulturella karaktär, på ett sätt som ligger i linje med Europarådets parlamentariska församlings resolution av den 27 juni 2008 om öarna.

26.  Europaparlamentet finner det oroande att Turkiets lagstiftning fortfarande inte ger tillräckliga garantier för yttrandefriheten och att vissa lagar fortsätter att missbrukas för att inskränka denna frihet. Den turkiska regeringen uppmanas att föreslå en allmän reform av lagstiftningen i syfte att säkerställa dess förenlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och rättspraxis vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet konstaterar att översynen av artikel 301 i den turkiska strafflagen har lett till att åtalen minskat markant i jämförelse med tidigare år. Parlamentet anser dock fortfarande att artikel 301 och artikel 318 bör upphävas.

27.  Europaparlamentet är fortfarande bekymrat över att man i Turkiet inte garanteras rätt till värnpliktsvägran och att det inte finns något civilt alternativ. Parlamentet beklagar att man ännu inte verkställt Europadomstolens dom 2006 i målet Ülke mot Turkiet med krav på att Turkiet måste ändra den lagstiftning som tillåter upprepade åtal mot och straff av värnpliktsvägrare och uppmanar regeringen att utan dröjsmål verkställa denna dom.

28.  Europaparlamentet är oroat över de fortgående inskränkningarna av tryckfriheten, särskilt i rapporteringen om undersökningen av Ergenekon-nätverket och mot bakgrund av de exempellösa böterna för en medieföretagsgrupp, liksom de återkommande stängningarna av webbplatser. Parlamentet betonar att en obehindrad tryckfrihet är ett viktigt tecken på politisk kultur i ett samhälle präglat av mångfald. I detta sammanhang, och med tanke på de osunda kopplingarna mellan medier, affärsvärlden och det politiska livet, rekommenderar parlamentet att en ny medielag antas.

29.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att intensifiera sina ansträngningar för att genomföra sin policy om nolltolerans mot tortyr och att, för att förstärka trovärdigheten i dessa ansträngningar, tillåta offentliggörandet av rapporten från Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr. Parlamentet uppmanar ännu en gång den turkiska nationalförsamlingen att ratificera det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr. Vidare uppmanas regeringen att sträva efter en minskning av straffriheten för människorättsbrott, i synnerhet för tjänstemän inom de brottsbekämpande myndigheterna.

30.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att fästa ytterligare uppmärksamhet vid korruptionsbekämpning, ökad insyn i finansieringen av politiska partier och valkampanjer och större öppenhet inom förvaltningen på alla nivåer.

31.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att öka sina insatser för att omsätta den lagstadgade jämställdheten i praktiken. I synnerhet bör en strategi för utbildning och anställning av kvinnor tas fram, så att antalet kvinnor som är anställda inom den grå ekonomin kan minskas. Regeringen uppmanas att uppmärksamma potentialen hos det civila samhällets organisationer, särskilt för att öka medvetenheten om kvinnors rättigheter och förebygga våld och så kallade hedersmord. Parlamentet framhåller att regeringen och rättsväsendet måste se till att alla fall av våld och diskriminering mot kvinnor lagförs och straffas på vederbörligt sätt och att myndigheterna skyddar och stöder kvinnor och barn som hotas av våld eller hedersmord. Den turkiska regeringen uppmuntras att inleda en effektiv informationskampanj för att öka medvetenheten om kvinnors rättigheter runtom i landet.

32.  Europaparlamentet konstaterar att en rättslig ram för att hantera våld i hemmet, hedersmord och tidiga tvångsgiften har inrättats, men framhåller att det finns farhågor när det gäller dess tillämpning. Parlamentet uppmanar därför myndigheterna att ge offren skydd genom att öka antalet platser i skyddat boende och alternativa inrättningar. Parlamentet påminner om att sysselsättningsgraden bland kvinnor i Turkiet är den lägsta bland alla OECD-länder och att denna bör höjas för att främja kvinnors ekonomiska rättigheter och oberoende.

33.  Europaparlamentet ser med oro på avsaknaden av garantier mot diskriminering på grund av sexuell läggning och uppmanar den turkiska nationalförsamlingen att anta en ny lag som förbjuder direkt och indirekt diskriminering på alla plan och områden. Parlamentet uppmanar vidare den turkiska regeringen att förbättra den allmänna medvetenheten om individuella mänskliga rättigheter och icke-diskriminering, för att se till att diskriminerande bestämmelser tas bort från lagstiftningen och för att säkerställa att hatbrott och våld med koppling till homofobi straffas på vederbörligt sätt.

34.  Europaparlamentet beklagar bristen på framsteg när det gäller fackföreningarnas rättigheter och uppmanar än en gång regeringen att i samråd med arbetsmarknadens parter lägga fram ett nytt förslag för den turkiska nationalförsamlingen, i syfte att utan ytterligare dröjsmål anta en ny fackföreningslag som stämmer överens med Internationella arbetsorganisationens normer, där bland annat rätten att strejka och förhandla om kollektivavtal skyddas. Parlamentet uttrycker sin oro över att ett tjugotal turkiska fackföreningsmedlemmar nyligen greps (mitten av november 2009) och kräver att deras sociala rättigheter respekteras till punkt och pricka.

Förmåga att påta sig de skyldigheter som ett medlemskap medför

35.  Europaparlamentet beklagar att Turkiet fortfarande inte, nu för fjärde året i rad, genomfört tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EG och Turkiet. Den turkiska regeringen uppmanas att genomföra detta protokoll fullt ut och utan dröjsmål, på ett icke diskriminerande sätt, och parlamentet påminner om att det kan få allvarliga konsekvenser för den vidare förhandlingsprocessen om Turkiet underlåter att göra detta.

Goda förbindelser med grannländerna

36.  Europaparlamentet upprepar att det enligt bestämmelserna i förhandlingsramen är Turkiets otvetydiga plikt att upprätthålla goda grannförbindelser. Parlamentet understryker att landet åtagit sig att tillsammans med alla övriga parter stödja ansträngningarna för att nå fram till en allsidig lösning på Cypernfrågan och lösa eventuella kvarstående gränstvister med sina grannländer, i överensstämmelse med principen om fredlig lösning av tvister i Förenta nationernas stadga.

37.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen och alla berörda parter att aktivt stödja de pågående förhandlingarna och att konkret bidra till en övergripande lösning av Cypernfrågan, med utgångspunkt i en federal stat bestående av två zoner och två befolkningsgrupper, i överensstämmelse med relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och de principer som EU bygger på. Parlamentet uppmanar Turkiet att verka för ett positivt förhandlingsklimat genom att omedelbart börja dra tillbaka sina styrkor från Cypern, genom att ta itu med inflyttningen av turkiska medborgare till ön och genom att återlämna den avstängda delen av Famagusta till de rättmätiga ägarna, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550(1984).

38.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att sluta med att hindra civila fartyg som prospekterar efter olja i östra Medelhavsområdet på uppdrag av Republiken Cypern.

39.  Europaparlamentet vädjar till Turkiet att se till att rättigheterna för alla fördrivna personer på Cypern respekteras, inbegripet dem som tillhör religiösa minoriteter, och att de fritt tillåts utöva sina religiösa rättigheter. När det gäller de katolska maroniterna betonar parlamentet att frihet också bör beviljas alla de fyra maronitiska byarna.

40.  Europaparlamentet välkomnar att den cypriotiska kommittén för saknade personer har återupptagit sin verksamhet, och uppmanar Turkiet att vidta lämpliga åtgärder i detta humanitära ärende.

41.  Europaparlamentet lovordar de diplomatiska insatser som gjorts för att normalisera förbindelserna med Armenien och uppmanar den turkiska regeringen att öppna gränsen till Armenien. Den turkiska nationalförsamlingen och Armeniens parlament uppmanas att utan dröjsmål och utan förbehåll ratificera de relevanta protokollen, vilket skulle förbättra den regionala säkerheten och stabiliteten i Sydkaukasien.

42.  Europaparlamentet konstaterar att endast begränsade framsteg har gjorts för att förbättra de bilaterala förbindelserna mellan Turkiet och Grekland. Parlamentet uppmanar den turkiska nationalförsamlingen att dra tillbaka sitt hot om "casus belli" och förväntar sig att den turkiska regeringen sätter stopp för de ständiga kränkningarna av det grekiska luftrummet.

43.  Europaparlamentet välkomnar de allt bättre förbindelserna med Irak och den kurdiska regionala regeringen. Parlamentet framför ännu en gång sin vädjan till Turkiets regering att till fullo respektera Iraks territoriella integritet, de mänskliga rättigheterna och folkrätten i samband med militära operationer mot terrorister, och att undvika civila dödsoffer.

Fördjupat samarbete mellan EU och Turkiet

44.  Europaparlamentet konstaterar att förhandlingarna om Turkiets anslutning till energigemenskapen inletts. Parlamentet välkomnar att Turkiet undertecknat det mellanstatliga avtalet om gasledningen Nabucco, eftersom förverkligandet av denna utgör en av EU:s främsta prioriteringar på området energitrygghet. Parlamentet begär att kapitlet om energi ska öppnas i anslutningsförhandlingarna. Samtidigt noterar parlamentet samarbetet mellan Turkiet, Ryssland och vissa EU-medlemsstater om South Stream-projektet.

45.  Europaparlamentet påpekar att Turkiet är ett viktigt transit- och mottagarland för olaglig invandring. Den turkiska regeringen uppmanas att snarast vidta åtgärder för att se till att internationella rättigheter avseende skydd och mottagning av migranter och asylsökande respekteras. Parlamentet konstaterar att förhandlingarna om ett återtagandeavtal mellan EU och Turkiet återupptagits och uppmanar med kraft Turkiet att under tiden fullt ut genomföra de befintliga bilaterala återtagandeavtalen med medlemsstaterna. Den turkiska regeringen uppmanas att utöka sitt samarbete med EU om migrationshantering, bekämpande av gränsöverskridande brottslighet och människohandel. Parlamentet noterar i detta sammanhang Turkiets insatser för att få till stånd ett samarbetsavtal med Frontex.

46.  Europaparlamentet noterar Turkiets allt mer aktiva utrikespolitik och uppskattar landets insatser för att bidra till lösningar i olika krishärdar. Den turkiska regeringen uppmanas att stärka samordningen av sin utrikespolitik med EU, särskilt i fråga om Iran. Parlamentet erkänner att Turkiet är en viktig partner till EU när det gäller att förverkliga EU:s utrikespolitiska mål för Svartahavsregionen, Centralasien och Mellanöstern i stort, och uppmanar kommissionen och rådet att bättre ta vara på möjligheterna till nära förbindelser mellan EU och Turkiet i dessa regioner.

47.  Europaparlamentet uppskattar Turkiets fortlöpande bidrag till den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och till Natos operationer. Parlamentet beklagar dock att Turkiets invändningar fortfarande blockerar ett strategiskt samarbete mellan EU och Nato som går längre än Berlin plus-avtalet, vilket försämrar skyddet för EU:s utstationerade personal, och uppmanar med kraft Turkiet att snarast möjligt ta tillbaka sina invändningar.

48.  Europaparlamentet uppmanar återigen den turkiska regeringen att underteckna Internationella brottmålsdomstolens stadga och att lägga fram den för ratificering, för att på så sätt ytterligare öka Turkiets bidrag till och delaktighet i den globala multilaterala ordningen.

49.  Europaparlamentet uppmanar EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att analysera synergieffekter mellan EU:s och Turkiets respektive utrikespolitik och att utnyttja dessa i betydligt högre grad, i syfte att bidra till säkerheten och stabiliteten i världen.

50.  Europaparlamentet uppmanar enträget Turkiet att handla pragmatiskt och att göra sitt yttersta för att se till att förhandlingarna mellan de grek- och turkcypriotiska ledarna, som nu har kommit till ett kritiskt skede, blir framgångsrika. Detta är förmodligen den sista möjligheten att lösa frågan om den sedan länge delade ön. Parlamentet välkomnar den uppskattning som FN:s generalsekreterare har visat inför de målmedvetna satsningar som ledarna för de två folkgrupperna i Cypern, Christofias och Talat, har gjort för att nå en övergripande lösning.

51.  Europaparlamentet anser att en lösning av Cypernfrågan kommer att medföra ökad stabilitet, ökat välstånd och ökad säkerhet för östra Medelhavsområdet och öppna för en snabb förbättring av förbindelserna mellan EU och Nato samt få bort blockeringarna i Turkiets egen anslutningsprocess. Därför föreslår parlamentet att Turkiet ansluter sig till de andra garantimakternas, dvs. Greklands och Storbritanniens, löfte att stödja varje avtal som Dimitris Christofias och Mehmet Ali Talat kan komma att sluta om Cyperns återförening och som godkänns av FN:s säkerhetsråd.

52.  Europaparlamentet uppmärksammar revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2009, som beskriver en rad brister i förvaltningen av föranslutningsstödet till Turkiet. Parlamentet konstaterar dock att Revisionsrätten bedömer att de granskade projekten uppnått tillfredsställande resultat, och att resultaten kommer att bli hållbara. Parlamentet uppmanar kommission att tillämpa rekommendationerna i revisionsrättens årsrapport när man tillhandahåller stöd via föranslutningsinstrumentet, i synnerhet för att prioritera mål, och därmed projekt, som stämmer överens med anslutningskriterierna. Vidare uppmanas kommissionen att i synnerhet inleda en utvärdering av programmet för föranslutningsstöd och att informera Europaparlamentet om dess genomförande.

o
o   o

53.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europarådets generalsekreterare, ordföranden för Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Republiken Turkiets regering och parlament.

(1) EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 284.
(2) EUT C 263 E, 16.10.2008, s. 452.
(3) EUT C 279 E, 19.11.2009, s. 57.
(4) Antagna texter, P6_TA(2009)0134.
(5) EUT L 51, 26.2.2008, s. 4.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy