Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Hållbara framtida transporter – Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem” (KOM(2009)0279),

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser av den 17–18 december 2009 om kommissionens meddelande ”Hållbara framtida transporter – Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem” (17456/2009),

–  med beaktande av kommissionens vitbok ”Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden” (KOM(2001)0370),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Hållbara transporter för ett rörligt Europa – Halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken” (KOM(2006)0314),

–  med beaktande av kommissionens grönbok om marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken och näraliggande politikområden (KOM(2007)0140),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om en strategi för att internalisera externa kostnader (KOM(2008)0435),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om grönare transporter (KOM(2008)0433),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Att begränsa den globala klimatförändringen till 2 grader Celsius – Vägen framåt mot 2020 och därefter” (KOM(2007)0002),

–  med beaktande av kommissionens grönbok ”Transeuropeiska transportnät (TEN-T): En översyn av strategin – bättre integrering av de transeuropeiska transportnäten för att främja den gemensamma transportpolitiken” (KOM(2009)0044),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om en handlingsplan för utbyggnaden av intelligenta transportsystem i Europa (KOM(2008)0886),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”EU:s agenda för godstransporter: Främja effektiviteten, integrationen och hållbarheten hos godstransporterna i Europa” (KOM(2007)0606),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Handlingsplan för godslogistik” (KOM(2007)0607),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Godslogistik i Europa – Nyckeln till hållbar rörlighet” (KOM(2006)0336),

–  med beaktande av kommissionens rapport ”Andra rapporten om övervakning av utvecklingen på järnvägsmarknaden” (KOM(2009)0676),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018” (KOM(2009)0008),

–  med beaktande av kommissionens meddelande och handlingsplan för att inrätta ett europeiskt område för sjötransporter utan hinder (KOM(2009)0010),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om närsjöfart (KOM(2004)0453),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om en europeisk hamnpolitik (KOM(2007)0616),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”För ett Europa med säkrare, renare och effektivare rörlighet: Första rapporten om initiativet Den intelligenta bilen” KOM(2007)0541,

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Europeiskt åtgärdsprogram för trafiksäkerhet – Att halvera antalet dödsoffer i trafiken i Europeiska unionen till år 2010: ett gemensamt ansvar” KOM(2003)0311,

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Europeiskt åtgärdsprogram för trafiksäkerhet – lägesrapport efter halva tiden” (KOM(2006)0074),

–  med beaktande av kommissionens grönbok ”Mot en ny kultur för rörlighet i städer” (KOM(2007)0551),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Handlingsplan för rörlighet i städer” (KOM(2009)0490),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om EU 2020(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2005(2) om närsjöfart,

–  med beaktande av sin resolution av den 29 september 2005 om det europeiska åtgärdsprogrammet för trafiksäkerhet: Att halvera antalet dödsoffer i trafiken i Europeiska unionen till år 2010: ett gemensamt ansvar(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2007 om ett europeiskt åtgärdsprogram för trafiksäkerhet – lägesrapport efter halva tiden(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om hållbara transporter för ett rörligt Europa(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om genomförandet av det första järnvägspaketet(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 september 2007 om godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2008 om en hållbar europeisk transportpolitik, med beaktande av EU:s energi- och miljöpolitik(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2008 om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: För ett Europa med säkrare, renare och effektivare rörlighet: Första rapporten om initiativet Den intelligenta bilen(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 september 2008 om godstransporter i Europa(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 september 2008 om en europeisk hamnpolitik(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2009 om grönare transporter och internaliseringen av externa kostnader(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 april 2009 om grönboken om TEN-T-politikens framtid(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 april 2009 om handlingsplanen för intelligenta transportsystem(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 april 2009 om handlingsplanen för rörlighet i städerna(15),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1070/2009 av den 21 oktober 2009 om ändring av förordning (EG) nr 549/2004, förordning (EG) nr 550/2004, förordning (EG) nr 551/2004 och förordning (EG) nr 552/2004 i syfte att förbättra det europeiska luftfartssystemets kvalitet och hållbarhet(16),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt utskottet för regional utveckling (A7-0189/2010), och av följande skäl:

A.  Transportbranschen spelar en betydande roll för utvecklingen i Europeiska unionen och dess regioner och städer, och påverkar direkt regionernas och städernas konkurrenskraft och sociala sammanhållning. Därmed utgör transporterna en viktig byggsten i förverkligandet av EU:s inre marknad.

B.  Transporten fyller tre viktiga funktioner: den har en ekonomisk och social funktion och den bidrar även till den territoriella sammanhållningen, som är central för den europeiska integrationen.

C.  Transportbranschen är av stor vikt för ekonomin och sysselsättningen eftersom den mätt i BNP genererar 10 procent av välståndet i EU och står för mer än 10 miljoner arbetstillfällen. Därför kommer den att spela en avgörande roll för förverkligandet av EU 2020-strategin.

D.  Transporter är en viktig del av EU:s politik och därför måste EU ha en finansiell ram som gör det möjligt att hantera utmaningarna inom transportpolitiken under de kommande åren, stimulerar ekonomin på kort sikt, ökar produktiviteten på medellång och lång sikt och gör det mer attraktivt att förlägga forskning till EU.

E.  Transportbranschen påverkar i hög grad miljön och människors livskvalitet och hälsa. Visserligen gör transportbranschen det möjligt för människor att förflytta sig i arbetet och privat men samtidigt stod branschen som helhet för 27 procent av de totala koldioxidutsläppen 2008, en siffra som har ökat sedan dess. Vägtransporter stod för 70,9 procent, flyget för 12,5 procent, sjötransporter och transporter på inre vattenvägar för 15,3 procent och järnvägar för 0,6 procent av transportnäringens totala koldioxidutsläpp 2007.

F.  Insatser har gjorts inom samtliga transportsätt i EU för att förbättra säkerheten. Trots detta dödades omkring 39 000 människor och uppemot 300 000 blev allvarligt skadade i trafikolyckor under 2008, vilket innebär att insatserna för att förbättra alla säkerhetsaspekter, särskilt vägsäkerheten, måste fortsätta.

G.  EU har i sitt klimatpaket åtagit sig att minska växthusgaserna med 20 procent fram till 2020, jämfört med 1990 års nivå, och detta kvarstår som ett bindande mål.

H.  De mål som upprättades i vitboken från 2001 har bara uppnåtts till viss del. Därför måste man nu se över dem och bestämma om de ska behållas eller omformuleras. Insatserna för att nå de mål som man anser fortfarande behövs måste stärkas.

I.  Problem med införlivandet, såsom försenat eller felaktigt införlivande, medför att effektiviteten i EU:s lagstiftning försämras betydligt, och det föreligger därför ett stort behov av åtgärder i detta hänseende.

J.  Det parlamentariska arbetet måste samordnas, framför allt inom de områden som direkt påverkar transportpolitiken, såsom miljö- och socialpolitik, samhällsplanering och markanvändningsplanering samt sysselsättnings- och näringslivspolitik.

K.  Den finansiella och ekonomiska krisen har drabbat transportbranschen hårt, men detta bör ses som en chans att på ett framtidsinriktat sätt stödja och främja branschen, särskilt genom att främja transportslagens hållbarhet och investeringar i bl.a. järnvägstransporter och inlandssjöfart. Detta kommer att garantera mer likvärdiga förutsättningar.

L.  Som en del av den förestående översynen av byråerna måste deras mervärde granskas. Även behovet av att inrätta en EU-transportbyrå måste bedömas.

M.  För transportbranschen är det mycket viktigt att fastställa mätbara mål både för att bättre kunna kontrollera effektiviteten i transportpolitiken och skapa riktmärken för den sociala och ekonomiska planeringen samt för att visa att de föreslagna åtgärderna är nödvändiga för att den planerade transportpolitiken ska kunna genomföras.

N.  För att man ska kunna göra större framsteg inom forskning, infrastruktur och teknik måste de ekonomiska medlen och finansieringsinstrumenten justeras.

O.  Utvecklingen i samhället och i många branscher leder till en ökad efterfrågan på transporter, och därför är samtliga transportslag viktiga. Transportslagen bör dock bedömas utifrån vilken betydelse de har för ekonomin, miljön, samhället och sysselsättningen.

P.  I framtiden kommer det att krävas ett hållbart samarbete mellan alla typer av transportslag för person- och godsbefordran för att skapa säkra, hållbara, logistiskt rimliga och därmed effektiva transportkedjor, inklusive multimodala lösningar och sammanlänkning av fjärr- och närtransport.

Sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar

1.  Europaparlamentet är övertygat om att EU:s politik i allmänhet behöver en tydlig och sammanhängande framtidsvision för transportbranschen - en central sektor för den inre marknaden - genom vilken den fria rörligheten för personer och varor garanteras och den territoriella sammanhållningen i EU säkerställs. Samtidigt som transportbranschen fortsätter att generera en avsevärd del av EU:s hållbara tillväxt och konkurrenskraft måste den garantera ekonomisk effektivitet och utvecklas inom ramen för genomgående höga sociala och miljömässiga standarder.

2.  Europaparlamentet är övertygat om att de demografiska förändringarna i framför allt städerna kommer att medföra säkerhets- och kapacitetsutmaningar för transporterna och rörligheten. Parlamentet betonar att den grundläggande rätten till rörlighet, som bl.a. förverkligas genom förbättrad tillgänglighet och anläggande av felande infrastrukturlänkar, och hur denna rätt tillämpas, måste betraktas som mycket viktig i detta hänseende. Parlamentet betonar i detta sammanhang att välintegrerade multimodala transportkedjor som omfattar gång, cykling och kollektivtrafik kommer att vara framtidens modell i städerna. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att det i städer framför allt är den befintliga infrastrukturen som kommer att avgöra vilket transportslag som är mest lämpat. Parlamentet anser att en väl utbyggd kollektivtrafik på landsbygden kommer att minska privatbilismen. Parlamentet efterlyser skapandet av funktionella tätortsområden i syfte att skapa en konsekvent stads- och förortstrafik och få människor att bo kvar på landsbygden.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa planer för hållbar rörlighet i städer med fler än 100 000 invånare och att med iakttagande av subsidiaritetsprincipen uppmuntra städer att utforma rörlighetsplaner som innehåller förslag till ett integrerat transportkoncept i syfte att minska skadorna på miljön och göra rörligheten hälsosammare och effektivare.

4.  Europaparlamentet anser att ökande efterfrågan också leder till bl.a. kapacitetssvårigheter och sämre effektivitet på grund av infrastrukturproblem inom godstransportsektorn. Därför bör framför allt den sammodala användningen och transportsäkerheten för personer och varor ökas. Det krävs även att det sker grundläggande infrastrukturförbättringar, inte minst måste flaskhalsar som har varit kända i många år byggas bort.

5.  Europaparlamentet framhåller att en av de viktigaste uppgifterna för EU:s framtida transportpolitik är att minska transporternas koldioxidutsläpp och att alla tillgängliga och hållbara medel bör användas för detta, däribland användningen av en energimix som främjar forskning och utveckling av mer miljövänliga tekniker och transportslag, prissättningsåtgärder och internalisering av de externa kostnaderna för alla transportslag, förutsatt att de inkomster som då genereras på EU-nivå används för att göra rörligheten hållbarare och att det vidtas åtgärder för att förändra beteendet hos användarna och de yrkesverksamma inom transportbranschen (medvetandegörande, miljövänligt beteende etc.). Parlamentet betonar att detta framför allt bör göras genom att man skapar ekonomiska incitament, som under processens gång inte snedvrider konkurrensen mellan olika transportslag och mellan medlemsstaterna, hellre än att man inför sanktioner.

6.  Europaparlamentet är medvetet om att sjöfarten enligt Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) släpper ut 3 till 5 gånger mindre koldioxid än landtransporterna, men bekymrar sig över de förväntade utsläppen av svaveloxider och kväveoxider från sjöfarten, som år 2020 mer eller mindre kommer att motsvara de landbaserade transporterna, och över IMO:s resultatlösa försök att införa ett system för minskade koldioxidutsläpp.

7.  Europaparlamentet betonar att allmänheten måste informeras bättre om konsekvenserna av fritidsresor och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till fritidsresor i sin politik.

Säkerhet

8.  Europaparlamentet anser att säkerheten måste fortsätta att vara ett av de prioriterade målen för den framtida transportpolitiken och att säkerheten för aktiva och passiva användare av samtliga transportslag måste säkerställas. Parlamentet anser det vara av yttersta vikt att minska transporternas hälsopåverkan, särskilt genom användningen av modern teknik, och att värna passagerarnas rättigheter inom samtliga transportslag, särskilt passagerare med nedsatt rörlighet, genom tydliga och transparenta regler. Parlamentet stöder inrättandet av en stadga om passagerares rättigheter i Europeiska unionen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en mycket kortfattad rapport om medlemsstaternas bästa metoder när det gäller effekterna av hastighetsbegränsningar för alla typer av fordon och vägar, såväl stadsvägar som riksvägar, med målsättningen att utforma lagstiftningsåtgärder för att minska utsläppen och öka vägsäkerheten.

10.  Europaparlamentet understryker behovet av att garantera den personliga säkerheten för de yrkesverksamma inom transportnäringen och deras rättssäkerhet, bl.a. genom att inrätta tillräckligt många säkra och trygga parkeringsplatser och harmonisera tillämpningen av vägtransportbestämmelser och de sanktioner som brott mot dessa bestämmelser ger upphov till. Parlamentet betonar även att sanktioner som tillämpas över gränserna kommer att förbättra vägsäkerheten för alla användare.

11.  Europaparlamentet påpekar att tillgången på uppställningsplatser för lastbilar vid TERN-nätet inte har hållit jämna steg med ökningen av godstransporterna på väg, vilket gör att iakttagandet av kör- och vilotider för yrkesförare framför allt på nätterna men även den allmänna trafiksäkerheten allvarligt äventyras, såvida inte rastmöjligheterna i EU-medlemsstaterna förbättras kvalitativt och kvantitativt.

Effektiv sammodalitet

12.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av person- och godstransporterna som helhet till stor del är beroende av ett effektivt utnyttjande av de olika transportslag som finns, och att målet för EU:s transportpolitik därför bör vara att skapa en effektiv sammodalitet. Detta är nära kopplat till en minskad användning av fossila bränslen inom transportnäringen sam till transporternas säkerhet och ekonomiska aspekter. Parlamentet anser att detta kommer att leda till en optimal omfördelning mellan de olika transportslagen och till en övergång till hållbarare transportslag. Dessutom kommer det att skapa driftskompatibilitet inom och mellan transportslag, främja hållbarare transport- och logistikkedjor och val av transportslag samt stärka smidiga trafikflöden för alla transportslag och knutpunkter.

13.  Europaparlamentet understryker att en effektiv sammodalitet inte bara får bedömas utifrån ekonomiska kriterier utan även miljökriterier, sociala förhållanden, arbetsplatsförhållanden, säkerhetsaspekter och territoriell sammanhållning måste beaktas. Dessutom måste man ta hänsyn till de olika tekniska möjligheter och utgångspunkter som dels de olika transportslagen, dels länderna, regionerna och städerna i EU har.

14.  Europaparlamentet understryker att effektiv sammodalitet innebär att man förbättrar infrastrukturen, bl.a. genom att utveckla miljökorridorer, minska antalet flaskhalsar och förbättra transporterna på järnväg och inre vattenvägar, att man ökar säkerheten med hjälp av ny teknik och att man förbättrar arbetsförhållandena.

Fullbordande av den inre marknaden

15.  Europaparlamentet kräver en regelbunden översyn av EU:s lagstiftning, och att denna lagstiftning införlivas och tillämpas för att säkerställa att den får avsedd effekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsekvent avhjälpa de hinder som uppstår på grund av att medlemsstaterna införlivar EU:s lagstiftning felaktigt eller för sent.

16.  Europaparlamentet föreslår att minst ett möte, med kommissionens samtycke, ska hållas årligen med transportansvariga inom de nationella parlamenten inom ramen för Lissabonfördraget. Målsättningen bör vara att utbyta erfarenheter och samarbeta för att EU:s transportlagstiftning genomförs på effektivast möjliga sätt.

17.  Europaparlamentet anser att transporterna spelar en viktig roll för att fullborda EU:s inre marknad och säkerställa fri rörlighet för personer och varor, samt att man inom framför allt järnvägstrafiken bör eftersträva en reglerad marknadsliberalisering. Parlamentet anser att denna fullständiga marknadsliberalisering kommer att gynna konsumenterna och att den bör åtföljas av åtgärder för att skydda de allmännyttiga tjänsternas kvalitet och en långsiktig investeringsplan för infrastruktur och teknisk driftskompatibilitet, i syfte att öka effektiviteten och säkerheten Dessutom behövs det åtgärder för att förhindra att konkurrensen inom och mellan transportslagen snedvrids på bland annat det sociala området, skatte-, säkerhets- och miljöområdet. Internaliseringen av externa sociala och miljömässiga kostnader bör genomföras gradvis och inledas med de mer förorenande väg- och flygtransporterna.

18.  Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas myndigheter att bidra till att liberaliseringen av cabotage kan fullbordas, minska antalet tomtransporter och främja ett mer hållbart väg- och järnvägsnät genom fler knutpunkter för godstransporter.

19.  Europaparlamentet anser att det för att skapa en effektiv sjötransport som kan komplettera andra transportsätt är viktigt att åter inleda en konkret liberaliseringsprocess för att sjötransporten ska bli verkligt konkurrenskraftig.

20.  Europaparlamentet understryker att det ur ett ekonomiskt perspektiv är viktigt att transportinfrastrukturen (järnvägskorridorer för gods- och personbefordran, det gemensamma europeiska luftrummet, hamnar och deras förbindelser med transportnätet, ett sjöfartsområde utan gränser, inre vattenvägar) styrs på EU-nivå, för att undanröja ”gränseffekten” inom alla transportslag och stärka EU:s konkurrens- och attraktionskraft.

21.  Europaparlamentet efterlyser inrättandet av ett gemensamt europeiskt bokningssystem för att ytterligare effektivisera de olika transportsätten och för att förenkla och öka driftskompatibiliteten mellan dem.

22.  Europaparlamentet understryker att transporter påverkar social-, hälso- och säkerhetspolitiken och att det inom ramen för skapandet av ett gemensamt transportområde är nödvändigt att på hög nivå harmonisera och kontinuerligt förbättra anställnings- och arbetsvillkoren samt utbildningen och fortbildningen på grundval av en ändamålsenlig dialog på EU-nivå mellan arbetsmarknadens parter. Genom att man inrättar europeiska utbildningscentrum och EU-expertcentrum i de olika medlemsstaterna anser parlamentet att man kan bidra till att främja utbildningens mätbara kvalitet, höja statusen för de personer som arbetar inom transportbranschen och utverka ett ömsesidigt erkännande av utbildningar.

23.  Europaparlamentet anser att det för att uppnå en effektivare transportpolitik är nödvändigt att utvärdera programmen (till exempel Galileo och ITS för alla transportslag) och att, beroende på resultaten, strategierna och programplaneringen måste ändras eller vidareutvecklas på lämpligt sätt. Parlamentet anser att det följaktligen bl.a. behövs ett nytt vägtrafiksäkerhetsprogram, ny dynamik i TEN-T, en lägesrapport om Naiades, ett fullständigt genomförande utan dröjsmål av programmet för ett gemensamt europeiskt luftrum, Sesar och det åttonde ramprogrammet för forskning samt en fortsättning på Marco Polo i förenklad form.

EU-byråer

24.  Europaparlamentet anser att teknisk driftskompatibilitet, och finansieringen av denna, liksom europeisk certifiering, standardisering och ömsesidigt erkännande utgör grundläggande faktorer för en välfungerande inre marknad, och att omsättandet av dessa faktorer i större grad bör höra till de olika byråernas uppgifter. Parlamentet betonar att samtliga byråer bör eftersträva och snabbt uppnå en hög ansvars- och behörighetsnivå, och de bör regelbundet utvärderas. Parlamentet stöder särskilt att Europeiska järnvägsbyråns fulla potential utvecklas, inklusive att den gradvis tar ansvaret för att certifiera all ny infrastruktur för rullande materiel och järnvägar samt för regelbundna revisioner av nationella säkerhetsmyndigheter eller motsvarande organ i medlemsstaterna, enligt direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004.

25.  Europaparlamentet understryker att 75 procent av transporterna sker på väg och begär att man ska överväga behovet av att inrätta en byrå för vägtrafiken, särskilt för att öka vägsäkerheten och för att garantera människors grundläggande rätt till säker rörlighet, genom främjande av nya tillämpningar (såsom Galileo eller annan teknik som också lämpar sig för intelligenta transportsystem) och genomförande av forskningsprogram. Parlamentet anser dessutom att denna byrå bör kunna kan ingripa med reglerande åtgärder när det handlar om att avhjälpa hinder för en hållbar inre marknad.

26.  Europaparlamentet påpekar att inlandssjöfarten fortfarande dras med en uppdelad institutionell ram och begär att ett permanent och strukturerat samarbete inleds mellan behöriga institutioner för att till fullo utnyttja möjligheterna hos detta transportslag.

Forskning och teknik

27.  Europaparlamentet efterlyser en forsknings- och utvecklingsagenda för transportsektorn, som bör utarbetas i samarbete med alla berörda intressenter för att förstå sektorns behov och utifrån detta bättre fördela EU:s finansiering. Parlamentet anser att man bör prioritera projekt för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn, öka insynen i distributionskedjan, garantera trygga och säkra transporter, förbättra trafikstyrningen och minska byråkratin.

28.  Europaparlamentet betonar att forskning, utveckling och innovation måste få stöd eftersom de leder till betydande miljöförbättringar inom alla transportslag genom minskade avgaser och mindre trafikbuller, ökar säkerheten genom att erbjuda lösningar för att garantera ett bättre utnyttjande av befintlig infrastrukturkapacitet och minska flaskhalsarna i trafiken och inte minst ökar energioberoendet inom samtliga transportslag i hela transportnätet. Parlamentet betonar i detta sammanhang att intelligenta, driftskompatibla och sammankopplade system för transportledning och säkerhet, såsom ERTMS, Galileo, Sesar, ITS och annan lämplig teknik kräver stöd både när det gäller forskning och utveckling och när det gäller tillämpningen av dem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera att alla invånare i EU kan dra fördel av dessa intelligenta transportsystem. Europaparlamentet konstaterar att erforderliga ramvillkor och öppna standarder måste införas för lovande teknik, utan att någon viss teknik gynnas på ett otillbörligt sätt.

29.  Mot bakgrund av klimatskyddet och EU:s energioberoende understryker Europaparlamentet att varje transportslag måste minska sina koldioxidutsläpp och stödjas genom forskning kring och utveckling av innovativa, energieffektiva och rena tekniker samt förnybar energi som bl.a. resulterar i mer hållbara fordon inom samtliga transportslag. Parlamentet anser att detta samtidigt skulle stärka EU-företagens konkurrenskraft.

30.  Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att relevanta begrepp för trafiksäkerheten och olycksfallsforskningen får en enhetlig definition för att säkerställa att resultaten och de åtgärder som vidtagits ska bli jämförbara.

31.  Europaparlamentet betonar att man genom att harmonisera transportdokumenten i enlighet med de senaste kommunikationsstandarderna och se till att de kan användas multimodalt och internationellt kan uppnå en betydande förbättring av säkerheten och logistiken samt avsevärt minska byråkratin.

En transportportfond och det europeiska transportnätet

32.  Europaparlamentet betonar att en effektiv transportpolitik kräver en finansieringsram som är anpassad till befintliga utmaningar. Därför bör de befintliga finansiella medlen för transport och rörlighet ökas. Parlamentet anser att följande åtgärder är nödvändiga:

33.  Europaparlamentet efterlyser en sammanhängande och integrerad transportpolitik som genom finansiellt stöd som inte bygger på konkurrenskriterier stödjer bl.a. järnvägstrafiken och sjöfarten, hamnpolitiken och kollektivtrafiken, vilket är i linje med EU:s regler för statligt stöd.

34.  Europaparlamentet anser att den finansiella och ekonomiska krisen måste ses som en chans att målmedvetet stödja transportbranschen och främja investeringar i säkra, miljövänliga och därmed hållbara transporter genom tillhandahållandet av ekonomiskt stöd. Parlamentet anser att EU:s investeringar i transportprojekt bör beaktas inom ramen för EU:s 2020-strategi, eftersom transporter och rörlighetssystem erbjuder unika möjligheter för att skapa stabila arbetstillfällen.

35.  Europaparlamentet anser att definitionen av ett europeiskt stomnät inom det övergripande transeuropeiska transportnätet, som även fortsättningsvis är en prioritet för EU:s transportpolitik, måste utvärderas utifrån kriterier som rör hållbar utveckling på EU-nivå och på regional och lokal nivå. Multimodala plattformar och inlandsterminaler bör även fortsättningsvis utgöra en viktig del av infrastrukturutbudet eftersom de möjliggör effektiva förbindelser mellan de olika transportslagen.

36.  Europaparlamentet anser att TEN-T-projekt även fortsättningsvis bör prioriteras i EU:s transportpolitik och att det finns ett brådskande behov av att hantera infrastrukturbristen och åtgärda de historiska och geografiska hinder som kvarstår vid gränserna. Parlamentet understryker att TEN-T bör integreras i ett alleuropeiskt nät med förbindelser utanför EU, och anser att denna process kan snabbas upp om finansieringen ökar.

37.  Europaparlamentet kräver att inlandssjöfartens infrastruktur, inlandshamnarna och de multimodala förbindelserna mellan hamnarna och inlandet liksom järnvägar ges en större roll i den europeiska transportpolitiken och får mer stöd för att bidra till att minska miljöpåverkan och öka säkerheten hos transporterna i EU. Parlamentet anser att miljöprestandan för fartyg i inlandssjöfart radikalt kan förbättras om de utrustas med nya motorer med den senaste tekniken för utsläppskontroll.

38.  Europaparlamentet betonar att närsjöfart och höghastighetsleder till sjöss måste betraktas ur ett bredare perspektiv, som inbegriper länderna i EU:s omedelbara närhet. För att detta ska bli möjligt behövs det bättre synergi mellan regionalpolitiken, utvecklingspolitiken och transportpolitiken.

39.  Europaparlamentet bekräftar att regionala flygplatser spelar en viktig roll i utvecklingen av perifera områden och de yttersta randområdena, eftersom deras förbindelser med de stora knutpunkterna förbättras. Parlamentet anser att det är särskilt viktigt att tillämpa intermodala lösningar när detta är möjligt. Parlamentet anser vidare att järnvägsförbindelser (höghastighetståg) mellan flygplatser är en optimal lösning för att på ett hållbart sätt sammankoppla olika transportsätt.

Transporter i ett globalt sammanhang

40.  Europaparlamentet betonar att skapandet av ett transportområde för EU utgör en viktig prioritering som i stor utsträckning är beroende av internationell acceptans i form av avtal som måste förhandlas fram för alla transportslag, särskilt för flyg- och sjöfartsbranschen. I de aktuella internationella organen bör EU spela en allt mer framträdande roll.

Mätbara mål fram till 2020

41.  Europaparlamentet kräver att man följer tydligare och lättare mätbara mål som ska uppnås 2020 med hänvisning till 2010, och föreslår därför att

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka vilka framsteg som har gjorts för att uppnå dessa mål och att årligen rapportera till parlamentet.

o
o   o

43.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2010)0053. (2) EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 142. (3) EUT C 227 E, 21.9.2006, s. 609. (4) EUT C 244 E, 18.10.2007, s. 220. (5) Antagna texter, P6_TA(2007)0345. (6) Antagna texter, P6_TA(2007)0344. (7) EUT C 187 E, 24.7.2008, s. 154. (8) EUT C 66 E, 20.3.2009, s. 1. (9) EUT C 286 E, 27.11.2009, s. 45. (10) EUT C 295 E, 4.12.2009, s. 79. (11) EUT C 295 E, 4.12.2009, s. 74. (12) Antagna texter, P6_TA(2009)0119. (13) Antagna texter, P6_TA(2009)0258. (14) Antagna texter, P6_TA(2009)0308. (15) Antagna texter, P6_TA(2009)0307. (16) EUT L 300, 14.11.2009, s. 34.