Index 
Antagna texter
Torsdagen den 11 mars 2010 - Strasbourg
Kuba
 Investera i teknik med låga koldioxidutsläpp
 Den allvarliga naturkatastrofen i den autonoma regionen Madeira och följderna av stormen Xynthia i Europa
 Fallet Gilad Shalit
 Upptrappningen av våldet i Mexiko
 Koreas lagligförklarande av dödsstraffet

Kuba
PDF 127kWORD 36k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2010 om situationen för politiska fångar och samvetsfångar i Kuba
P7_TA(2010)0063RC-B7-0169/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Kuba, i synnerhet de av den 17 november 2004, den 2 februari 2006 och den 21 juni 2007,

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om årsrapporterna om de mänskliga rättigheterna i världen från 2004, 2005, 2006, 2007 och 2008 och EU:s politik på området för mänskliga rättigheter,

–   med beaktande av sin resolution om uppföljning av Sacharovpriset av den 14 december 2006(1),

–   med beaktande av ordförandeskapets förklaring av den 14 december 2005 om Kvinnor i vitt liksom de tidigare förklaringarna av den 26 mars 2003 och den 5 juni 2003 om situationen i Kuba,

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 96/697/GUSP, som antogs den 2 december 1996 och som regelbundet har uppdaterats,

–   med beaktande av rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser av den 18 juni 2007, juni 2008 och den 15 juni 2009 om Kuba,

–   med beaktande av uttalandena från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/kommissionens vice ordförande Catherine Ashtons talesman, och från Europaparlamentets talman om den kubanske politiske fången och samvetsfången Orlando Zapata Tamayos död,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ett av Europeiska unionens främsta mål är att skydda de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet, inbegripet medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

B.  Dussintals oberoende journalister, fredliga dissidenter och människorättsförsvarare, i flertalet fall medlemmar av den demokratiska oppositionen, sitter alltjämt fängslade på Kuba för att de utövat grundläggande rättigheter som yttrande-, förenings- och mötesfrihet.

C.   2005 delade parlamentet ut Sacharovpriset för tankefrihet till Kvinnor i vitt. De kubanska myndigheternas vägran att tillåta Kvinnor i vitt att resa till parlamentets säte för att ta emot sitt pris utgjorde en kränkning av de grundläggande mänskliga rättigheterna, nämligen rätten att fritt lämna och återvända till sitt land, vilken fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

D.  EU-institutionerna har vidtagit åtgärder för att de politiska fångarna och samvetsfångarna i Kuba ska friges och behandlas på ett medmänskligt sätt.

E.  Orlando Zapatas död var första gången på nästan 40 år som en kubansk aktivist avlidit till följd av en hungerstrejk i protest mot regeringens övergrepp. Detta anses vara ett allvarligt bakslag för de mänskliga rättigheterna i Kuba och har lett till en internationell protestvåg och till att fler kubanska politiska och oliktänkande fångar inlett hungerstrejk.

1.  Europaparlamentet fördömer bestämt den onödiga och grymma död som den kubanska regimkritikern och oliktänkaren Orlando Zapata Tamayo gick till mötes efter en 85 dagar lång hungerstrejk, och uttrycker sitt djupa deltagande med hans familj.

2.  Europaparlamentet fördömer alla gripanden av aktivister i förebyggande syfte och regeringens försök att hindra Orlando Zapata Tamayos familj från att hålla begravning och hedra honom en sista gång.

3.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av någon som helst tydlig reaktion från de kubanska myndigheternas sida som svar på EU:s och det övriga internationella samfundets uppmaningar till dem att frige alla politiska fångar och till fullo respektera de grundläggande fri- och rättigheterna, särskilt yttrande- och föreningsfriheten.

4.  Europaparlamentet kräver att den kubanska regeringen omedelbart och ovillkorligt friger alla politiska fångar och samvetsfångar.

5.  Europaparlamentet är djupt oroat över situationen för de kubanska politiska fångar och dissidenter som har inlett hungerstrejker efter Orlando Zapatas död. Parlamentet gläder sig över att de flesta av dem redan har avbrutit sina hungerstrejker, men vill fästa uppmärksamheten vid det mycket allvarliga tillståndet för journalisten och psykologen Guillermo Foriñas, vars fortsatta hungerstrejk kan få en fatal utgång.

6.  Europaparlamentet beklagar att Europaparlamentets och rådets upprepade krav på en omedelbar frigivning av samtliga politiska fångar och samvetsfångar inte har hörsammats, och insisterar på att fängslandet av kubanska oliktänkande på grund av deras idéer och fredliga politiska verksamhet strider mot den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

7.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att intensifiera åtgärderna för att kräva en frigivning av de politiska fångarna och främja och garantera människorättsaktivisternas arbete i linje med vad rådet kom fram till i sina slutsatser av den 8 december 2009.

8.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att villkorslöst och full ut stödja inledandet av en fredlig process för politisk övergång till flerpartidemokrati i Kuba.

9.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa solidaritet med hela det kubanska folket och stöder deras framsteg på vägen mot demokrati och respekt och främjande av de grundläggande friheterna.

10.  Europaparlamentet uppmanar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionsledamoten med ansvar för internationellt samarbete att omedelbart inleda en strukturerad dialog med det kubanska civila samhället och med de sektorer som stöder en fredlig övergång på ön, i enlighet med rådets successiva slutsatser, samt att i detta sammanhang utnyttja gemenskapens samarbetsmekanismer, särskilt det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EU:s roterande ordförandeskap, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Kubas regering och nationalförsamling.

(1) Antagna texter, P6_TA(2006)0601.


Investera i teknik med låga koldioxidutsläpp
PDF 129kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2010 om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen)
P7_TA(2010)0064B7-0148/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 28 februari 2008,

–   med beaktande av kommissionens meddelande om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen) (KOM(2009)0519) och arbetsdokumenten som behandlar utarbetandet av teknikplanerna för 2010–2020 för genomförandet av SET-planen (SEK(2009)1295) och FoU-investeringar i prioriterade teknikområden (SEK(2009)1296),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2008 om en europeisk strategisk plan för energiteknik (2008/2005(INI))(1),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)(2),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013)(3),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet(4),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG(5),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser(6),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2007 om en energipolitik för Europa, i vilket EU:s centrala mål för energi fastställs, nämligen hållbarhet, konkurrenskraft och trygg energiförsörjning (KOM(2007)0001),

–   med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2010 om resultatet av Köpenhamnskonferensen om klimatförändringar (COP 15)(7),

–   med beaktande av frågorna av den 12 februari 2010 om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen) (O-0015/2010 – B7-0011/2010, O-0016/2010 – B7-0012/2010),

–   med beaktande av artikel 115.5 och artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen kan endast uppnå sitt mål att senast 2020 minska växthusgasutsläppen med 20 %, eller med 30 % om ett internationellt avtal kommer till stånd, minska användningen av primärenergi jämfört med de beräknade nivåerna med 20 % och producera minst 20 % av all energi från förnybara energikällor, om unionen ökar sina insatser för att få fram ett utbud av kostnadsmässigt överkomlig, ren, effektiv och hållbar energiteknik med låga koldioxidutsläpp.

B.  Sådan teknik kan ingå i den lösning som krävs för att man verkligen ska kunna ta itu med de utmaningar som klimatförändringarna innebär, trygga energiförsörjningen i EU och se till att våra ekonomier blir konkurrenskraftiga.

C.  De offentliga och privata medlen för energiforskning har minskat sedan 1980-talet. Den nuvarande omfattningen av dessa medel går inte ihop med de många utmaningar som det innebär att gå mot ett hållbart energisystem med låga koldioxidutsläpp.

D.  Finansieringen är en av de huvudsakliga utmaningarna för att driva på innovation på energiområdet i EU.

E.  I de sex europeiska näringslivsinitiativen fastställer kommissionen att det under de närmaste tio åren behövs både offentliga och privata investeringar på 6 miljarder euro i vindenergi, 16 miljarder euro i solenergi, 2 miljarder euro i elnät, 9 miljarder euro i bioenergi, 13 miljarder euro i avskiljning och lagring av koldioxid, 7 miljarder euro i kärnklyvning och 5 miljarder euro i det gemensamma teknikinitiativet för bränsleceller och vätgas.

F.  SET-planen har som mål att förvandla EU till en innovativ ekonomi, vilket den även har potential att göra, och därmed skapa hundratusentals nya kvalificerade arbetstillfällen under det kommande årtiondet och ytterligare stimulera en snabbt växande industrisektor.

G.  Det paradigmskifte som måste ske på energiområdet kräver en riskdelningsstrategi, som innebär att alla berörda aktörer, både offentliga och privata, måste dela ansvaret, vilket inte enbart förutsätter ökat ekonomiskt stöd från den offentliga sektorn, utan även att industrin, bankerna och privata investerare tar större gemensamt ansvar för de tekniska och marknadsmässiga riskerna.

H.  Forskningen är kroniskt underfinansierad i EU.

1.  Europaparlamentet välkomnar att SET-planen innehåller konkreta åtgärder för forskning om ren, hållbar och effektiv energiteknik med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet framhäver sin potential att kunna göra EU till en innovativ ekonomi, och betonar även att EU utan denna nya strategi inte kommer att kunna uppnå sina energi- och klimatmål till 2020.

2.  Europaparlamentet inser att de offentliga och privata investeringarna i utvecklingen av hållbar energiteknik med låga koldioxidutsläpp måste ökas avsevärt, så att man kan påskynda utvecklingen av denna teknik och se till att den byggs ut på ett kostnadseffektivt sätt och tillämpas snabbt och i stor utsträckning under de kommande tio åren.

3.  Europaparlamentet är övertygat om att de medel som behövs för att genomföra SET-planen endast kan skaffas fram genom att den offentliga och privata sektorn ställer ytterligare medel till förfogande, och att SET-planen endast är trovärdig om nya medel anslås till den från EU:s budget.

4.  Europaparlamentet uppmanar både offentliga och privata intressenter att genast anslå ytterligare medel till genomförandet av de överenskomna teknikplanerna; den största delen måste då komma från den privata sektorn, med en avsevärd ökning av andelen offentliga investeringar på både EU-nivå och nationell nivå.

5.  Mot bakgrund av den ekonomiska krisen betonar Europaparlamentet att man i första hand bör investera i denna nya teknik, som har de bästa möjligheterna att skapa arbetstillfällen. Detta kommer enligt parlamentet att skapa marknader och nya intäktsströmmar samt bidra till utvecklingen av EU:s ekonomi och konkurrenskraft. Parlamentet betonar slutligen att detta dessutom kommer att öka tryggheten i energiförsörjningen i EU och minska dess energiberoende i fråga om ett begränsat antal energikällor, leverantörer och transportvägar.

6.  Europaparlamentet upprepar sin begäran att det måste garanteras lämplig finansiering för att främja ren, hållbar och effektiv energiteknik med låga koldioxidutsläpp, vilken totalt uppgår till minst 2 miljarder euro per år av EU:s budget, som skulle anslås utöver medlen från det sjunde ramprogrammet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation från och med 2010. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att snabbt upprätta en tidsplan för finansieringen av de medel som de kommer att avsätta för att medlen ska kunna börja användas från 2010.

7.  Europaparlamentet uppmanar vidare rådet och kommissionen att utnyttja diskussionerna om halvtidsöversynen av den nuvarande budgetplanen och diskussionerna om nästa budgetplan för att bättre samordna EU:s nuvarande och framtida budget med EU:s politiska prioriteringar, framför allt när det gäller forskning, klimatåtgärder och tryggad energiförsörjning.

8.  Europaparlamentet ser det som absolut nödvändigt att man snabbt använder de 300 miljoner EU-utsläppsrätter som tagits undan från reserven för nya deltagare i systemet för handel med utsläppsrätter till att stödja avskiljning och lagring av koldioxid samt innovativa förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska investeringsbanken (EIB) att anpassa sina utlåningskriterier till godtagbara och innovativa anläggningar som utnyttjar förnybar energi.

9.  Europaparlamentet erinrar medlemsstaterna om att inkomsterna från utauktionering av utsläppsrätter inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter är en viktig källa till finansiering av åtgärder för att motverka klimatförändringarna och för att använda och utveckla hållbar energiteknik med låga koldioxidutsläpp.

10.  Europaparlamentet efterlyser en stärkt roll för EIB vid finansiering av energirelaterade projekt, särskilt genom att man utökar bankens energiutlåningsmål, stärker dess kapacitet att erbjuda energiprojekt lånegarantier och förbättrar samordningen och kontinuiteten för finansiering av energirelaterade FoU-projekt med högre risker.

11.  Europaparlamentet uppmanar EIB att med tillräckligt hög prioritet reflektera över de projekt som realistiskt sett ökar bärkraften för demonstrationen av hållbar teknik med låga koldioxidutsläpp (exempelvis utvecklingen av intelligenta nät och små vattenkraftanläggningar).

12.  Europaparlamentet välkomnar pågående initiativ som finansieringsinstrumentet med riskdelning (RSFF), ”Margueritefonden” (den europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur), investeringarna i riskkapital och instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF), vars roll för att bidra till finansieringen av initiativen inom SET-planen bör stärkas och utvärderas på vederbörligt sätt inom ramen för en halvtidsöversyn.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med EIB utan dröjsmål och senast 2011 lägga fram ett omfattande förslag till instrument för finansiering av projekt för förnybar energi och energieffektivitet samt utveckling av smarta nät.

14.  Europaparlamentet betonar att kapaciteten hos EU:s forskningsbas måste bli större och att vidareutbildning och fortbildning är nödvändigt för att de mänskliga resurserna ska ha den omfattning och kvalitet som krävs för att man fullt ut ska kunna dra nytta av nya tekniska möjligheter.

15.  Europaparlamentet betonar behovet av att skapa korrekta villkor samt stabila och gynnsamma regler till stöd för inrättandet av offentlig-privata partnerskap, som är en förutsättning för genomförandet av SET-planen och de europeiska näringslivsinitiativen.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att tekniktillverkare kan ansöka direkt om finansiering enligt SET-planen, och inte enbart som medlemmar i konsortier av allmännyttiga energibolag, såsom är fallet med programmet för ekonomisk återhämtning och NER300.

17.  Europaparlamentet erkänner att små och medelstora företag är en viktig drivkraft bakom utvecklingen av många typer av hållbar energiteknik med låga koldioxidutsläpp, särskilt när det gäller utveckling av mer decentraliserade energisystem, och betonar därför att tillgången till offentliga bidrag och lån, medräknat finansiering enligt SET-planen, måste utformas på ett sätt som gynnar små och medelstora företag. Parlamentet vill att en avsevärd andel av EU:s finansiering enligt SET-planen ska öronmärkas för små och medelstora företag.

18.  Europaparlamentet välkomnar fokuseringen på (storskaliga) demonstrationsprojekt men betonar dock att resurser också bör göras tillgängliga för grundläggande och tillämpad medellångsiktig och långsiktig forskning som är förbunden med risker.

19.  Europaparlamentet uppmanar European Energy Research Alliance (EERA) att starta och genomföra gemensamma program för fullföljandet av SET-planen genom att utveckla starka förbindelser till de europeiska näringslivsinitiativen och utvidga sin verksamhet. Parlamentet understryker att det bör anslås tillräckliga medel i EU:s och medlemsstaternas budgetar för att EERA fullt ut ska kunna ta på sig denna roll.

20.  Europaparlamentet är oroat över att Europeiska forskningsrådet (ERC) inte planerar några särskilda energirelaterade program, vilket visar att det saknas tillräckliga investeringar i grundläggande forskning.

21.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska tekniska institutets (ETI) initiativ att inrätta särskilda kunskaps- och innovationsgrupper (KIG) för hållbar energi samt för anpassning till och motverkande av klimatförändringar.

22.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om att det nya initiativet för smarta städer, som fokuserar på energieffektivitet i europeiska städer (särskilt signatärer till borgmästarförsamlingen), ska läggas till de sex befintliga europeiska näringslivsinitiativen för att inrätta villkor som kan utlösa ett omfattande marknadsgenomslag för energieffektiv teknik och förnybar energiteknik samt smarta distributionsnät i stadsområden. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att snabbt genomföra detta nya initiativ, som främjar den lokala ekonomin och social sammanhållning, och till fullo involvera lokala och regionala myndigheter som spelar en avgörande roll för att främja och utnyttja hållbar energiteknik med låga koldioxidutsläpp.

23.  Europaparlamentet erinrar kommissionen om dess rapporteringsskyldighet enligt förordningen om Europeiska energiprogrammet för återhämtning och dess åtagande att lägga fram ytterligare förslag som skulle möjliggöra finansiering för projekt på områdena energieffektivitet och förnybar energi om det finns pengar kvar efter förslagsinfordran. Parlamentet förväntar sig att 116,19 miljoner euro av de medel som inte har utnyttjats ska göras tillgängliga för sådana projekt.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare undersöka och sprida innovativa metoder för stadsplanering och stadsutveckling, särskilt integrerad stadsplanering som tillgodoser behoven av stärkt social integration, territoriell sammanhållning samt ett omfattande utnyttjande av hållbar energi och rena transporter, i syfte att bygga motståndskraftiga urbana system.

25.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram kompletterande initiativ för att utreda den stora potentialen hos andra tekniska vägar som anges i dess meddelande av den 7 oktober 2009 om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen), liksom hos saltgradientenergi och geotermisk energi. Parlamentet betonar att ytterligare resurser bör göras tillgängliga från EU:s budget för att finansiera dessa initiativ.

26.  Europaparlamentet välkomnar urvalet av de sex europeiska näringslivsinitiativen och utarbetandet av teknikplanerna för 2010–2020, som innehåller konkreta mål för att göra alla former av hållbar teknik med låga koldioxidutsläpp kostnadsmässigt konkurrenskraftiga. Parlamentet uppmanar kommissionen att lansera långt utvecklade europeiska näringslivsinitiativ och se till att deras administrativa struktur är lätt, inte präglas av byråkrati och tillåter insyn. I detta sammanhang anser parlamentet att alla initiativ bör ha regelbunden kontakt med SET-planens ledningsgrupp och EIB.

27.  Europaparlamentet uppmanar SET-planens ledningsgrupp att rapportera till parlamentet en gång per år och planera en bredare expertisstruktur genom att inrätta tekniska arbetsgrupper inom de berörda områdena i syfte att göra fler aktörer delaktiga i diskussionen och beslutsprocessen.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja internationellt samarbete med andra strategiska nyckelparter i industriländerna, tillväxtländerna och utvecklingsländerna för att utveckla, använda och sprida hållbar energiteknik med låga koldioxidutsläpp, särskilt genom fonder som Geeref, som fokuserar på småskaliga projekt.

29.  Europaparlamentet välkomnar åtgärder för att främja samarbete om energiteknik, t.ex. det samarbete som inleddes i och med det nyligen inrättade energirådet för EU och Förenta staterna. I detta sammanhang uppmanar parlamentet energirådet att undersöka synergier för genomförandet av SET-planen.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja världsomfattande handel med utsläppsrätter i syfte att skapa en stabil och rättvis konkurrensmiljö för utveckling och användning av hållbar teknik med låga koldioxidutsläpp.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera att SET-planen genomförs effektivt, lägga fram ett åtföljande utvärderingssystem för detta ändamål, bedöma eventuella hinder vid genomförandet av teknikplanerna och regelbundet informera parlamentet om de framsteg som gjorts i genomförandet av SET-planen och dess teknikplaner.

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P6_TA(2008)0354.
(2) EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.
(3) EUT L 310, 9.11.2006, s. 15.
(4) EUT L 200, 31.7.2009, s. 31.
(5) EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.
(6) EUT L 140, 5.6.2009, s. 63.
(7) Antagna texter, P7_TA(2010)0019.


Den allvarliga naturkatastrofen i den autonoma regionen Madeira och följderna av stormen Xynthia i Europa
PDF 120kWORD 40k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2010 om de stora naturkatastroferna i den autonoma regionen Madeira och effekterna av stormen Xynthia i Europa
P7_TA(2010)0065RC-B7-0139/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 191 och 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av kommissionens förslag till en förordning om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (KOM(2005)0108) och av parlamentets ståndpunkt av den 18 maj 2006(1),

–   med beaktande av sina resolutioner av den 5 september 2002 om översvämningar i Europa(2), av den 8 september 2005 om naturkatastrofer (bränder och översvämningar) i Europa(3) och av den 7 september 2006 om skogsbränder och översvämningar(4) samt sina resolutioner av den 18 maj 2006 om naturkatastrofer (skogsbränder, torka och översvämningar) – jordbruksaspekter(5), regionala utvecklingsaspekter(6) och miljöaspekter(7),

–   med beaktande av vitboken ”Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram” (KOM(2009)0147) och kommissionens meddelande ”En gemenskapsstrategi för förebyggande av katastrofer” (KOM(2009)0082),

–   med beaktande av kommissionens uttalande av den 24 februari 2010 om de stora naturkatastroferna i den autonoma regionen Madeira,

–   med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Madeira drabbades den 20 februari 2010 av en svår naturkatastrof med våldsamma och rekordartade regnmängder, kraftiga vindar och mycket höga havsvågor. I Madeira har minst 42 personer omkommit, många personer saknas, hundratals personer har förlorat sina hem och dussintals personer har skadats.

B.  Den 27 och 28 februari 2010 slog en massiv och mycket förödande storm, Xynthia, ner över västra Frankrike, främst i regionerna Poitou-Charentes, Pays-de-la-Loire och Bretagne. Stormen skördade nästan 60 dödsoffer, många personer saknas och tusentals har blivit hemlösa.

C.  Meteorologiska fenomen, särskilt stormen Xynthia, har också drabbat flera regioner i Spanien, framför allt Kanarieöarna och Andalusien, men också Belgien, Tyskland, Nederländerna och Portugal, och orsakat många dödsfall och allvarliga materiella skador.

D.  Katastroferna har orsakat offrens familjer och de människor som drabbats stort mänskligt lidande.

E.  Katastrofen orsakade omfattande förödelse och avsevärda skador på den offentliga infrastrukturen – däribland vägar, hamnar, vattenförsörjning, elektricitet, sanitära anläggningar och telekommunikationer. Även privata byggnader, kommersiella inrättningar, industrier och jordbruksmark samt natur- och kulturarv har drabbats. Framför allt skadorna på vattenförsörjningsanläggningar och sanitära anläggningar kan bli ett hot mot folkhälsan.

F.  Katastrofen hindrar nu människorna från att återgå till sitt normala liv och kommer sannolikt att få långsiktiga ekonomiska och sociala konsekvenser.

G.  De katastrofhärjade områdena måste röjas upp och återuppbyggas och återfå sin produktionspotential samt få ersättning för de samhälleliga kostnaderna av katastrofen.

H.  Det har blivit tydligt de senaste åren att problemen med översvämningar, stormar och andra extrema väderförhållanden sannolikt kommer att bli allt vanligare. Investeringar för att bekämpa klimatförändringarna är också viktiga för att förebygga katastrofer.

I.  Naturkatastrofer har allvarliga ekonomiska och sociala konsekvenser för de regionala ekonomierna, produktiviteten, vattenbruket, turismen, miljön och den biologiska mångfalden.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupaste sympati och solidaritet med de drabbade regionerna och beklagar dessa naturkatastrofers allvarliga ekonomiska konsekvenser. Parlamentet vill framför allt ge uttryck för sitt djupa deltagande i de anhörigas sorg.

2.  Europaparlamentet hyllar de räddningsmanskap som arbetat oavbrutet för att rädda människor och begränsa det mänskliga lidandet och de materiella skadorna.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja de som drabbats av katastrofens ekonomiska och sociala följder.

4.  Europaparlamentet anser att nationella, regionala och lokala myndigheter bör inrikta sig på effektiva strategier för förebyggande och i större utsträckning ta hänsyn till lämplig lagstiftning och metoder gällande återbeskogningsprogram, markanvändning, vattenförvaltning och effektiv riskhantering, bland annat med avseende på tätbebyggelse vid kuster och anläggning av strandvallar, samt jord- och skogsbruk.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående, så snart de drabbade ländernas regeringar lagt fram sina respektive begäranden, främja alla nödvändiga insatser för att så skyndsamt och flexibelt och i så stor omfattning som möjligt anslå medel ur Europeiska unionens solidaritetsfond.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de olika regionernas specifika situation, särskilt öarnas och de yttersta randområdenas utsatta läge, i syfte att hjälpa de katastrofdrabbade på bästa möjliga sätt.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, förutom att utnyttja anslag från Europeiska unionens solidaritetsfond, också vara öppen och flexibel vid förhandlingar med berörda myndigheter om översynen av de regionala operativa programmen Intervir+ (ERUF) och Rumos (ESF) och deras franska motsvarigheter, samt Madeirasektionen av de tematiska operativa programmen för territoriell utveckling, som finansieras via Sammanhållningsfonden. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med översynen så snart som möjligt och utreda möjligheten att utöka gemenskapens medfinansiering 2010 för särskilda projekt inom ramen för respektive operativt program, i enlighet med de bestämmelser och tak för 2007–2013 som fastställs i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna, utan att ifrågasätta den årliga finansieringsram som anslås för de berörda medlemsstaterna.

8.  Europaparlamentet upprepar att en ny förordning för EU:s solidaritetsfond, som grundar sig på kommissionens förslag (KOM(2005)0108), är en nödvändig förutsättning för att man ska kunna komma till rätta med de problem som orsakas av naturkatastrofer på ett mer flexibelt och effektivt sätt. Parlamentet kritiserar att rådet blockerat frågan, trots att parlamentet antog sin ståndpunkt med en överväldigande majoritet vid första behandlingen i maj 2006. Parlamentet uppmanar det spanska ordförandeskapet och kommissionen att utan dröjsmål försöka hitta en lösning för att på nytt få i gång översynen av denna förordning, för att skapa ett starkare och mer flexibelt instrument som effektivt kan möta de nya utmaningarna från klimatförändringarna.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de drabbade regionerna att upprätta planer för återuppbyggnad och restaurering av de drabbade områdena. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga behovet av långsiktiga investeringar i åtgärder för att förebygga denna typ av katastrofer och begränsa deras skadeverkningar.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa sig till klimatförändringarnas effekter genom att tillämpa befintlig lagstiftning genom ett integrerat tillvägagångssätt inom alla relevanta områden.

11.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att rekommendationerna i vitboken om anpassning till klimatförändringar omsätts i praktiken och att åtgärder vidtas för att garantera att anpassningen till klimatförändringarna blir verklighet inom Europeiska unionen.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar samt till den regionala regeringen i den autonoma regionen Madeira.

(1) EUT C 297 E, 7.12.2006, s. 331.
(2) EUT C 272 E, 13.11.2003, s. 471.
(3) EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 322.
(4) Antagna texter, P6_TA(2006)0349.
(5) Antagna texter, P6_TA(2006)0222.
(6) Antagna texter, P6_TA(2006)0223.
(7) Antagna texter, P6_TA(2006)0224.


Fallet Gilad Shalit
PDF 106kWORD 32k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2010 om Gilad Shalit
P7_TA(2010)0066RC-B7-0171/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den tredje Genèvekonventionen från 1949 och av den gemensamma artikeln 3 i Genèvekonventionerna från 1949,

–   med beaktande av den internationella konventionen mot tagande av gisslan från 1979,

–   med beaktande av ordförandeskapets uttalande av den 18 november 2009 på EU:s vägnar om den humanitära situationen i Gaza, där de som håller den bortförde israeliske soldaten Gilad Shalit fången uppmanas att utan dröjsmål släppa honom,

–   med beaktande av den amerikanska kongressens resolution 921 av den 18 juli 2006,

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Mellanöstern, som har innehållit ett krav på att Gilad Shalit ska släppas,

–   med beaktande av artikel 122.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 25 juni 2006 rövade Hamas bort korpral (numera sergeant) Gilad Shalit från israelisk mark.

B.  Gilad Shalit är europeisk (fransk) och israelisk medborgare.

C.  Efter gisslantagandet sitter Gilad Shalit fången i Gaza utan möjlighet till kontakt med omvärlden och förvägras sina grundläggande rättigheter enligt den gemensamma artikeln 3 i Genèvekonventionerna från 1949 och den tredje Genèvekonventionen från 1949.

D.  Hamas har tagit på sig skulden för det pågående kvarhållandet av Gilad Shalit och hävdar att han hålls fången i överensstämmelse med den tredje Genèvekonventionen från 1949.

E.  Internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning måste följas av samtliga parter i Mellanösternkonflikten och under alla omständigheter.

F.  Att förtroendet mellan israeler och palestinier byggs upp är en väsentlig del i en fredsprocess som leder till en lösning med två stater som lever sida vid sida i fred och säkerhet.

G.  En videoinspelning som spreds i oktober 2009, där den fångne soldaten håller upp en dagstidning från Gaza daterad måndagen den 14 september 2009, är det säkraste beviset för att Gilad Shalit fortfarande är vid liv.

1.  Europaparlamentet kräver att sergeant Gilad Shalit omedelbart friges.

2.  Europaparlamentet uppmanar Hamas att stå vid sitt ord och ge Gilad Shalit hans rättigheter och privilegier enligt den tredje Genèvekonventionen från 1949.

3.  Europaparlamentet beklagar djupt den fortsatta bristen på respekt för Gilad Shalits grundläggande mänskliga rättigheter, liksom att hans familj och de israeliska och franska myndigheterna har hindrats från att få information om hans liv och hälsa. Därför uppmanar parlamentet Hamas att omedelbart låta Internationella rödakorskommittén besöka Gilad Shalit och att tillåta honom att kommunicera med sin familj i enlighet med den tredje Genèvekonventionen från 1949.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av att framsteg görs mot en tvåstatslösning och välkomnar ett återupptagande av direkta förhandlingar mellan Israel och den palestinska myndigheten.

5.  Europaparlamentet betonar att ömsesidiga förtroendeskapande åtgärder från alla sidor, inklusive att palestinska fångar friges i ett betydande antal, kan bidra till att skapa ett konstruktivt klimat som leder till att Gilad Shalit kan släppas.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, medlemsstaterna, kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Israels regering, den palestinska myndigheten samt till den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet.


Upptrappningen av våldet i Mexiko
PDF 193kWORD 41k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2010 om upptrappningen av våldet i Mexiko
P7_TA(2010)0067RC-B7-0188/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av avtalet om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete mellan Europeiska unionen och Mexikos förenta stater,

–   med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 12 mars 2009 om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Mexiko,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 15 juli 2008 om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Mexiko (KOM(2008)0447),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 30 september 2009 ”Europeiska unionen och Latinamerika: Globala aktörer i partnerskap” (KOM (2009)0495),

   med beaktande av sin resolution av den 11 oktober 2007 om mord på kvinnor (kvinnomord) i Mexiko och Centralamerika samt Europeiska unionens roll i kampen mot denna företeelse,

   med beaktande av EU:s uttalande om morden på journalisterna José Luis Romero, Valentín Valdés Espinosa och Jorge Ochoa Martínez,

–   med beaktande av förklaringarna från de fem toppmöten mellan EU:s, Latinamerikas och Västindiens stats- och regeringschefer som har hållits i Rio de Janeiro (28–29 juni 1999), Madrid (17–18 maj 2002), Guadalajara (28–29 maj 2004), Wien (12–13 maj 2006) och Lima (16–17 maj 2008),

–   med beaktande av den gemensamma förklaringen från det fjärde toppmötet mellan EU och Mexiko i Lima den 17 maj 2008,

–   med beaktande av den gemensamma förklaringen från det nionde mötet i den gemensamma kommittén mellan EU och Mexiko i Bryssel i november 2009,

–   med beaktande av artikel 122 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Mexiko och Europeiska unionen har gemensamma värderingar som kommer till uttryck i våra demokratiska och pluralistiska samhällen, som värnar om de grundläggande friheterna, de mänskliga rättigheterna, skyddet av miljön och en hållbar utveckling, samt ett gemensamt åtagande för att stärka demokratin, rättssäkerheten, kampen mot fattigdom och säkra en rättvis ekonomisk och social utveckling.

B.  Våra demokratiska system har som uppgift och skyldighet att garantera att rättsstaten fungerar och att de mänskliga rättigheterna respekteras, och följaktligen utgör möjligheten att fullt ut åtnjuta friheterna och rätten till fysisk integritet en av grundpelarna för rättsstaten.

C.  Orsakerna bakom våldet och den otrygga situationen i Mexiko kan inte skiljas från det strukturella fattigdomsproblemet, orättvisan och marginaliseringen, som är områden som har tappat mark sedan utbrottet av den globala ekonomiska krisen, och det krävs en övergripande strategisk utvecklingsvision på lång sikt för att förbättra den sociala sammanhållningen.

D.  Det strategiska partnerskapet mellan EU och Mexiko banar vägen för ett närmre samarbete mellan Mexiko och EU i frågor av övergripande betydelse och framför allt för en bred dialog och bättre samordning och utbyten inom områden såsom säkerhet, mänskliga rättigheter, valreformen, regional utveckling och handels- och regleringspolitik.

E.  Det strategiska partnerskapet ska därför omfatta ett utökat samarbete i frågor som rör mänskliga rättigheter, och båda parter har bekräftat sin vilja att nära samarbeta mot det gemensamma målet att uppnå högsta möjliga standarder på området för mänskliga rättigheter.

F.  Mexiko deltar i alla regionala och internationella organisationer och har undertecknat alla internationella avtal på området för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, vilka naturligtvis inbegriper kampen mot våldet mot kvinnor. Landet har en positiv inställning till lagstiftning för att uppnå jämställdhet mellan könen.

G.  Samarbetsprogrammet mellan EU och Mexiko på området för mänskliga rättigheter trädde i kraft 2008 inom ramen för programmet om bilateralt samarbete mellan EU och Mexiko för perioden 2007–2013 och har som prioritet att förebygga våld mot kvinnor och främja kvinnors rättigheter, med hjälp av specifika program i detta avseende.

H.  Inrättandet av det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, som har som prioritet att stödja avskaffandet av våldet mot kvinnor och barn, främja de offentliga säkerhetsstyrkornas respekt för de mänskliga rättigheterna och stödja kampen mot diskrimineringar och införandet av internationella standarder på det rättsliga området och på området för mänskliga rättigheter.

I.  Mexiko har drabbats av en upptrappning av våldet som främst orsakas av narkotikahandeln, framför allt i gränsområdet till USA. Handeln är i första hand en konsekvens av rivaliteten mellan kriminella grupper när det gäller kontrollen av försörjningen av den enorma amerikanska marknaden, i fråga om produktion och handel, och i andra hand av den mexikanska regeringens insatser för att få stopp på denna situation.

J.  Regeringen har utarbetat en mycket viktig plan på området för hälsa, utbildning och social sammanhållning, och den politiska strategin för att återta kontrollen över Ciudad Juárez har förstärkts Planen med en finansiering på 200 miljoner euro kommer att bidra till att avlägsna de sociala orsakerna till våldet, men det är trots detta nödvändigt att fördubbla insatserna i denna riktning.

K.  Den mexikanska regeringen har visat sitt bestämda engagemang för att förbättra säkerhetssituationen i landet, bland annat genom att avsevärt öka anslagen till säkerhetsstyrkorna och genom en reform av de offentliga säkerhetsinstitutionerna i syfte att effektivisera rättsväsendet och upprätthållandet av lagen och därmed bättre kunna bekämpa den organiserade brottsligheten.

L.  Mexiko är enligt Internationella journalistförbundet ett av de farligaste platserna i världen för journalister, med minst 53 mördade journalister sedan år 2000, och 13 enbart 2009, vilket också framgår av rapporterna från Mexikos nationella människorättskommission.

M.  Trakasserierna och hoten är vanliga mot medlemmar av organisationer som arbetar för att skydda och främja de mänskliga rättigheterna, och många av de inledande utredningarna av misshandel och mord av människorättsaktivister drabbas av oskäliga förseningar på statlig och federal nivå.

N.  Internationella och nationella människorättorganisationer har fört fram klagomål om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med säkerhetsstyrkornas agerande.

1.  Europaparlamentet delar de mexikanska myndigheternas oro över upptrappningen av våldet, och uttrycker sin solidaritet med det mexikanska folket i kampen mot narkotikahandeln.

2.  Europaparlamentet uttrycker sitt djupa deltagande och sin solidaritet med offrens familjer och vänner och med det mexikanska folket, som uppmanas att fortsätta kampen för att upprätthålla det demokratiska systemet och rättsstaten.

3.  Europaparlamentet stöder den mexikanska regeringens beslutsamhet att bekämpa den organiserade och brottsliga narkotikahandeln, och uttrycker sin djupa oro över upptrappningen av våldet i förbindelse med narkotikahandeln och över den bristande respekten inför alla myndigheter och den känsla av straffrihet som narkotikakartellerna uppvisar, särskilt i de mexikanska stater som är belägna nära gränsen mot USA.

4.  Europaparlamentet fördömer alla former av våld, särskilt våldet och de konstanta dödshoten mot aktivister som verkar för de mänskliga rättigheterna i Mexiko och efterlyser en utökning av insatserna från de mexikanska myndigheternas sida för att försvara och säkra rättsligt och personligt skydd för dessa organisationer. Parlamentet uppmanar också att EU på ett effektivt sätt tillämpa riktlinjerna för att skydda människorättsaktivister.

5.  Europaparlamentet uppmanar de mexikanska myndigheterna att fortsätta insatserna för att stärka den institutionella ramen, och att främst uppmärksamma kvinnor som drabbas särskilt hårt av våldet. Parlamentet anser att det ligger på regeringens ansvar att bekämpa dessa kvinnomord och att försäkra sig om att förövarna och deras medbrottslingar ställs inför rätta, och att samtidigt se till att effektiva åtgärder för att förebygga sådana brott även i fortsättningen tillämpas.

6.  Europaparlamentet fördömer i detta sammanhang våldet mot och morden på mediearbetare, och stöder de behöriga myndigheternas alla insatser för att identifiera, fängsla och ställa de ansvariga för dessa brott inför rätta. Parlamentet välkomnar den mexikanska lagstiftarens antagande av lagstiftningsåtgärder och institutionella åtgärder i syfte att garantera yttrandefriheten och säkerheten för journalister.

7.  Europaparlamentet rekommenderar i detta avseende den mexikanska regeringen att fortsätta insatserna för att stärka rättsstaten, i syfte att hantera några av de strukturella problem som ligger bakom kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, och framför allt den strukturella reformen. Parlamentet påpekar i detta avseende betydelsen av ett oberoende rättsväsende för att garantera opartiskhet och en beslutsam kamp mot straffrihet.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar att inom ramen för sina bilaterala förbindelser med Mexiko och inom EU-institutionerna fördubbla sitt stöd för de mänskliga rättigheterna genom samarbetsprogram och finansiella och teniska medel. Parlamentet kräver också en ökning av budgetanslagen för att bidra till arbetet med att stärka och reformera de rättsliga organen, polisen och åklagarmyndigheten så att de kan åtala och straffa de ansvariga, och införandet av effektiva system för att skydda vittnen samt offren och deras familjer.

9.  Europaparlamentet lägger tonvikten vid främjandet av en effektiv multilateralism och stärkandet av FN:s fredsskapande och fredsbevarande kapacitet och dess förmåga att säkra respekten för de mänskliga rättigheterna, i samarbetet med den mexikanska regeringen, för att samtidigt angripa de gemensamma hoten mot fred och säkerhet, med stöd av den internationella rättsliga ramen, vilket också inbegriper narkotikahandeln, vapenhandeln, den organiserade brottsligheten, terrorismen och människohandeln i linje med Limaförklaringen.

10.  Europaparlamentet betonar att det strategiska partnerskapet måste betraktas som en möjlighet att diskutera hur klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i samtliga avtal som ingås av de båda parterna kan fungera på bästa sätt, och som en möjlighet att bedöma hur klausulen uppfylls - inbegripet utvecklingen av dess positiva dimension - med hänsyn till att de mänskliga rättigheterna och demokratin är väsentliga värderingar.

11.  Europaparlamentet anser att ungdomarnas sociala integration är en av de grundläggande förutsättningarna för deras erkännande av det demokratiska systemet, och att deras frustrering är en av de orsaker som i högsta grad bidrar till våldet, och därför måste EU:s samarbete intensifieras på området för social sammanhållning. Parlamentet uppmanar de mexikanska myndigheterna att anslå nödvändiga resurser för att hjälpa ungdomarna att finna en plats i samhället och att anta program för förebyggande, rehabilitering och social återanpassning av narkomaner.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Mexikos regering att föra upp säkerheten och konsolideringen av styrelseformerna och institutionerna som prioriterade områden i den första prioriterade sektorn (social sammanhållning) vid halvtidsöversynen (2007–2013) av instrumentet för utvecklingssamarbete.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaterna, Amerikanska samarbetsorganisationen (OEA), den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Mexikos förenta staters president och kongress.


Koreas lagligförklarande av dödsstraffet
PDF 108kWORD 32k
Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2010 om Republiken Koreas lagligförklarande av dödsstraffet
P7_TA(2010)0068RC-B7-0191/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om avskaffandet av dödsstraffet och behovet av ett omedelbart moratorium mot avrättningar i de länder där dödsstraffet fortfarande tillämpas,

–   med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 62/149 av den 18 december 2007, vilken uppmanar till ett moratorium mot tillämpningen av dödsstraffet (om rapporten från det tredje utskottet (A/62/439/Add.2)),

–   med beaktande av den reviderade och uppdaterade versionen av EU:s riktlinjer om dödsstraff, som antogs av rådet den 3 juni 1998,

–   med beaktande av slutförklaringen från den fjärde världskongressen mot dödstraff som ägde rum i Genève den 24–26 februari 2010, vilken uppmanar till ett universellt avskaffande av dödsstraffet,

–   med beaktande av artikel 122.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen engagerar sig starkt för avskaffandet av dödsstraffet och strävar efter att alla länder ska acceptera denna princip.

B.  Den 25 februari 2010 fastställde Sydkoreas författningsdomstol med en majoritet av fem röster mot fyra att dödsstraffet är författningsenligt. Men domarna underströk också att frågan om huruvida dödstraffet bör bibehållas eller avskaffas bör debatteras i nationalförsamlingen och inte i författningsdomstolen.

C.  Författningsdomstolen fattade sitt beslut efter en omröstning med fem röster för och fyra röster mot. År 1996 fastställde den sitt beslut med sju röster för och två röster mot.

D.  Författningsdomstolen fattade sitt beslut till följd av en petition från en 72-årig sydkorean som förklarats skyldig till ett mord på fyra turister 2007, och som hävdade att dödsstraffet stred mot hans författningsenliga rätt till värdighet.

E.  Sydkorea har över 55 fångar med bekräftade dödsdomar.

F.  Den senaste avrättningen i Sydkorea ägde rum i december 1997. Under den då nytillträdde presidenten Kim Dae Jung, som själv dömdes till döden 1980 och sedan benådades, tillämpades inte dödsstraffet, och Sydkorea har under de senaste 13 åren tillhört den grupp länder som inte tillämpar dödsstraffet i praktiken.

G.  År 2006 lade den nationella människorättskommissionen fram ett lagförslag om att avskaffa dödsstraffet.

H.  Den 18 december 2007 antog FN:s generalförsamling med stor majoritet en resolution där man uppmanade länder som tillämpar dödstraffet att införa ett moratorium mot avrättningar i syfte att avskaffa dödsstraffet, vilket upprepades i en resolution av den 18 december 2008.

1.  Europaparlamentet konstaterar att Sydkorea inte har genomfört några avrättningar sedan 1998, vilket betyder att landet har avskaffat dödsstraffet i praktiken, och parlamentet gläder sig åt det förbättrade skyddet för och främjandet av mänskliga rättigheter i landet.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa besvikelse över Sydkoreas författningsdomstols beslut att bibehålla dödsstraffet, men konstaterar att beslutet antogs med en mycket liten majoritet till skillnad från 1996 års beslut som antogs med sju röster mot två.

3.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för de rörelser som kämpar för ett avskaffande av dödsstraffet i Sydkorea.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt generella motstånd mot dödsstraffet, som strider mot det moderna straffrättssystemet och som, i motsats till vad många tror, inte minskar antalet brott.

5.  Europaparlamentet uppmanar Sydkorea att införa ett moratorium mot alla avrättningar till dess att landets parlament har antagit en lag om att avskaffa dödsstraffet.

6.  Europaparlamentet uppmanar Sydkoreas regering att stödja FN:s resolution om avskaffandet av dödsstraffet och att ställa sig bakom eller rösta för en resolution som ska läggas fram för generalförsamlingen.

7.  Europaparlamentet konstaterar med glädje att en klar majoritet av världens länder, vilket motsvarar två tredjedelar av det internationella samfundet, nu helt har avskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning eller i praktiken infört moratorium mot avrättningar.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, Sydkoreas regering samt Sydkoreas nationella människorättskommission.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy