Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av frihandelsavtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet,

–  med beaktande av avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, särskilt bilaga I om fri rörlighet för personer och bilaga III om erkännande av yrkeskvalifikationer,

–  med beaktande av avtalet av den 25 juni 2009 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om underlättande av kontroller och formaliteter vid godstransporter samt säkerhetsrelaterade tullåtgärder,

–  med beaktande av avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning om överensstämmelse,

–  med beaktande av avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om vissa aspekter rörande offentlig upphandling,

–  med beaktande av protokollet av den 27 maj 2008 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer angående Bulgariens och Rumäniens deltagande som avtalsslutande parter till följd av deras anslutning till Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokollet av den 26 oktober 2004 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer angående Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens deltagande som avtalsslutande parter till följd av deras anslutning till Europeiska unionen,

–  med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (”tjänstedirektivet”)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer(2),

–  med beaktande av den resolution från Europeiska ekonomiska områdets (EES) gemensamma parlamentarikerkommitté som antogs vid parlamentarikerkommitténs 33:e möte,

–  med beaktande av EES gemensamma parlamentarikerkommittés rapport om årsrapporten om hur EES-avtalet fungerade under 2008,

–  med beaktande av den schweiziska utrikespolitiska rapporten av den 2 september 2009,

–  med beaktande av uppgifterna om EES-/Eftastaterna i den 25:e resultattavlan för den inre marknaden,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 217, vilken ger unionen rätt att ingå internationella avtal,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0216/2010), och av följande skäl:

A.  De fyra medlemsstaterna i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz) är viktiga handelspartner till Europeiska unionen. Om man ser till volymen är Schweiz och Norge den fjärde respektive femte största handelspartnern till EU.

B.  Förbindelserna mellan EU och tre av Eftastaterna (Island, Norge och Liechtenstein) grundas på Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), som möjliggör ett fullt deltagande i den inre marknaden. EES-avtalet förvaltas och övervakas inom en mycket institutionaliserad ram.

C.  I folkomröstningen 1992 valde Schweiz att stå utanför EES. Förbindelserna mellan Schweiz och EU bygger nu därför på över 120 bilaterala och sektorsspecifika avtal som säkerställer en långtgående integration men inget fullt deltagande i den inre marknaden.

Inledning

1.  Europaparlamentet anser att EES-avtalet är en viktig hävstång för ekonomisk tillväxt. Parlamentet gläder sig över att EES-/Eftastaterna generellt sett har varit bra på att genomföra lagstiftningen om den inre marknaden, vilket framgår av uppgifterna om EES-/Eftastaterna i resultattavlan för den inre marknaden. Förbindelserna mellan EU och Schweiz innebär mycket större utmaningar när det gäller genomförandet av avtalet om fri rörlighet för personer.

2.  Europaparlamentet konstaterar att de bilaterala avtalen inte innehåller någon automatisk mekanism för att anpassa deras innehåll till den framtida utvecklingen av det relevanta EU-regelverket. Att landet på egen hand har anpassat sina nationella lagar till EU:s lagstiftning på de områden som omfattas av bilaterala avtal är ett resultat av det schweiziska folkets suveräna beslut att inte ansluta sig till EES, vilket bör respekteras fullt ut.

Genomförande av lagstiftningen om den inre marknaden: EES-/Eftastaterna

3.  Europaparlamentet gläder sig över att den årliga resultattavlan för konsumentmarknaden numera innehåller bättre uppgifter om EES-/Eftastaterna. Eftas övervakningsmyndighet uppmuntras att, med hjälp av och i samarbete med kommissionen, vidareutveckla den systematiska övervakningen av genomförandet av lagstiftningen om den inre marknaden.

4.  Europaparlamentet konstaterar att det nu efter Lissabonfördragets ikraftträdande är oklart vilken EU-lagstiftning som är relevant för EES. Detta kan fördröja genomförandet av lagstiftningen om den inre marknaden i EES-/Eftastaterna. Kommissionen uppmanas att göra en bedömning av läget.

5.  Europaparlamentet konstaterar att Lissabonfördraget stärker de nationella parlamentens roll i EU:s beslutsfattande. EES-/Eftastaternas parlament bör på motsvarande sätt involveras mer i EU:s lagstiftningsprocess när det gäller förslag som är relevanta för EES. Kommissionen uppmanas att förse EES-/Eftastaternas parlament med de lagförslag som skickas till EU-medlemsstaternas nationella parlament för yttrande.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att formalisera anmälningsförfarandet för nya EU-regler och EU-lagar som omfattas av EES-avtalet, så att man minskar klyftan mellan antagandet av ny lagstiftning och det eventuella införlivandet i EES-/Eftastaterna.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar EES-/Eftastaterna att avsätta tillräckliga medel för att genomföra lagstiftningen om den inre marknaden. I detta sammanhang är genomförandet av tjänstedirektivet och framför allt upprättandet av gemensamma kontaktpunkter av central betydelse.

8.  Europaparlamentet erkänner att det av institutionella skäl är ofrånkomligt att genomförandet av lagstiftningen om den inre marknaden sker långsammare i EES-/Eftastaterna än i EU. Trots dessa olika villkor och de överlag positiva resultaten även i EES-/Eftastaterna är det fortfarande möjligt att ytterligare minska genomförandeeftersläpningen.

9.  Europaparlamentet konstaterar att andra viktiga lagstiftningsförslag om den inre marknaden för närvarande diskuteras, bl.a. kommissionen förslag till direktiv om konsumenträttigheter. Kommissionen uppmanas att öka EES-/Eftastaternas deltagande i dessa diskussioner.

Genomförande av lagstiftningen om den inre marknaden: Schweiz

10.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts på vägen mot en liberalisering av tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster mellan EU och Schweiz, och gläder sig framför allt över de positiva effekterna av avtalet om fri rörlighet för personer, vilka visar sig i att det mellan 2005 och 2009 skett en konstant ökning av antalet utstationerade arbetstagare och självständiga tjänsteleverantörer från EU som är verksamma i Schweiz. Denna utveckling har gynnat båda parter.

11.  Europaparlamentet konstaterar att Schweiz har antagit en rad stödåtgärder som medföljer avtalet om fri rörlighet för personer och som har som mål att skydda arbetstagarna mot lönedumpning och social dumpning, garantera likabehandling av tjänsteleverantörer från Schweiz och EU samt säkerställa folkligt stöd för avtalet. Dessa åtgärder kan hindra företagen i EU, särskilt de små och medelstora företagen, från att tillhandahålla tjänster i Schweiz. Enligt domstolens rättspraxis kan flera av dessa stödåtgärder accepteras endast om de på ett proportionerligt sätt skyddar ett allmänintresse som inte redan skyddas i tjänsteleverantörernas ursprungsstat.

12.  Europaparlamentet påpekar att i synnerhet följande stödåtgärder inte står i proportion till avtalet om fri rörlighet och gör det svårt för de små och medelstora företagen att tillhandahålla tjänster i Schweiz: det i Schweiz gällande kravet på anmälan åtta dagar i förväg, kravet på att bidra till verksamhetskostnaderna för trepartskommissioner samt den alltför strikta verkställigheten på detta område. De schweiziska myndigheterna uppmanas också i detta sammanhang att avskaffa regler som tvingar de utländska företag som tillhandahåller tjänster över gränserna att lämna en ekonomisk garanti.

13.  Europaparlamentet är bekymrat över den senaste händelseutvecklingen på flygplatsen Zürich-Kloten, där de schweiziska myndigheterna har vägrat att låta tyska och österrikiska taxibilar ta passagerare, och är mycket skeptiskt till om denna åtgärd är förenlig med avtalet om fri rörlighet för personer. Kommissionen uppmanas att grundligt utreda denna fråga.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att titta närmare på de åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera väl i EU och som även skapar problem för schweiziska tjänsteleverantörer. Kommissionen uppmanas även att agera om så behövs.

15.  Europaparlamentet uppmuntrar den schweiziska regeringen och kantonerna att dra lärdom av de erfarenheter som EU och EES-staterna har gjort när det gäller att liberalisera tjänstesektorn genom genomförandet av tjänstedirektivet. Ur ekonomisk synvinkel har tjänstedirektivet visat sig gynna en ökad liberalisering inte bara mellan, utan även inom medlemsstaterna, genom förfarandet för kontroll av den nationella lagstiftningen – som syftar till att avlägsna onödiga hinder för etableringsfriheten – och processen med inbördes bedömningar, där medlemsstaterna har fått motivera ytterligare restriktioner i allmänhetens intresse. En liknande metod kan därför bidra till att bana väg för ett ökat gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster mellan EU och Schweiz.

16.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som den schweiziska regeringen har gjort för att förbättra tillgången till information för företag från EU.

17.  Europaparlamentet välkomnar det schweiziska parlamentets beslut att införliva direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och uppmanar Schweiz och kommissionen att så snart som möjligt nå en överenskommelse om genomförande av direktivet.

18.  Europaparlamentet påpekar att avtalet om fri rörlighet för personer generellt sett inte innehåller något omfattande avtal om fri rörlighet för tjänster, och att denna rörlighet bara i viss mån täcks av specifika bilaterala avtal. Ett omfattande avtal om fri rörlighet för tjänster skulle ge båda parter betydande ekonomiska fördelar. Kommissionen och Schweiz uppmanas därför att utforska möjligheterna att inleda förhandlingar i syfte att ingå ett heltäckande avtal om fri rörlighet för tjänster.

19.  Europaparlamentet har full förståelse för orsakerna till att förbindelserna mellan Schweiz och EU är av en speciell karaktär. Alla insatser bör göras för att se till att identiska eller parallella regler för den inre marknaden, bl.a. när det gäller fri rörlighet för tjänster, tolkas och tillämpas på samma sätt i EU och Schweiz, så att Schweiz kan delta på lika villkor i den inre marknaden.

20.  Europaparlamentet betonar att det ligger i både EU:s och Schweiz intresse att avtalet om fri rörlighet för personer tillämpas på ett mer enhetligt sätt och att man snabbare harmoniserar Schweiz och EU:s lagstiftning om den inre marknaden, så att förhållandena för de ekonomiska aktörerna på båda sidor blir mer tydliga och förutsägbara.

21.  Europaparlamentet gläder sig över att de schweiziska myndigheterna på egen hand har beslutat att beakta rättspraxis från EU-domstolen som har fastställts efter det att avtalet om fri rörlighet för personer undertecknades. Parlamentet gläder sig också över att man i den schweiziska lagstiftningen nyligen antagit principen om Cassis de Dijon.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Schweiz att så snart som möjligt nå en överenskommelse under de pågående förhandlingarna om bilaterala avtal, t.ex. det bilaterala avtalet om produktsäkerhet. Kommissionen och Schweiz uppmanas att utforma dessa och kommande avtal på ett så tydligt och framsynt sätt som möjligt, så att man redan från början kraftigt begränsar möjligheterna att tillämpa avtalen på olika sätt.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Schweiz att försöka ta fram en mekanism som bidrar till att avtalet om fri rörlighet för personer snabbare anpassas till utvecklingen av det relevanta EU-regelverket på de områden som omfattas av dess tillämpningsområde.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Schweiz att på kort sikt undersöka hur man kan komma fram till övergripande lösningar på vissa institutionella problem, minska fragmenteringen och öka insynen i beslutssystemet, förbättra kommunikationen mellan de gemensamma kommittéerna och överväga att införa en effektiv tvistlösningsmekanism.

25.  Europaparlamentet ser gärna att dess kommunikation med Schweiz stärks och att de schweiziska representanterna görs mer delaktiga i Europaparlamentets och dess respektive organs arbete.

26.  Europaparlamentet konstaterar att det – med tanke på de nya utmaningarna inom de pågående och planerade förhandlingarna om flera politikområden, bl.a. konsumentskyddet – finns ett behov av att diskutera möjligheten att gå längre än den nuvarande institutionella ramen och eventuellt ingå ett heltäckande bilateralt avtal som gynnar både Schweiz och EU.

o
o   o

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 376, 27.12.2006, s. 36. (2) EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.