Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 11 september 2009 om att stärka säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden (KOM(2009)0467),

–  med beaktande av rådets (konkurrensfrågor) resolution av den 25 september 2008 om en övergripande europeisk plan för bekämpning av varumärkesförfalskning och pirattillverkning,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som skall vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram(5),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 25 april 2007 om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter(6),

–  med beaktande av kommissionens strategi för säkerställande av skyddet av immaterialrätt i tredjeländer från 2005 och kommissionens arbetsdokument ”IPR Enforcement Report 2009”,

–  med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 26 mars 2009 om förstärkning av säkerheten och de grundläggande friheterna på Internet(7),

–  med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av den rättsligt bindande stadgan om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om kulturindustrin i Europa(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 25 juni 2008 om en småföretagsakt för Europa, där man slog fast principen ”Tänk småskaligt först”, som skulle ligga till grund för en ambitiös politisk agenda för de små och medelstora företagen,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0175/2010), och av följande skäl:

A.  Varje intrång i immateriella rättigheter utgör ett verkligt hot, inte bara mot konsumenternas hälsa och säkerhet, utan även mot vår ekonomi och våra samhällen.

B.  Vetenskapliga och tekniska innovationer, patent och kulturbranscher bidrar på ett avgörande sätt till den europeiska ekonomins konkurrenskraft genom att skapa många och varierande arbetstillfällen liksom välstånd. Kulturekonomin måste stödjas från skapandet till distributionen.

C.  I egenskap av medlem i Världshandelsorganisationen är Europeiska unionen bunden av avtalet om handelsrelaterade immateriella rättigheter (Trips). EU:s medlemsstater är därmed förpliktade att anta och genomföra ändamålsenliga åtgärder mot alla intrång i immateriella rättigheter.

D.  Kunskapsutbyte och spridning av innovationer har långa traditioner i EU. Tanken att så många som möjligt ska få tillgång till de tekniska framstegen och kulturyttringarna utgör fortfarande grundvalen för utbildnings- och utvecklingspolitiken.

E.  För att på lämpligt sätt ta itu med frågan om skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden är det viktigt att beakta inte bara det som sker på EU:s territorium, utan även situationen vid EU:s yttre gränser och i tredjeländer, så att skyddet för innehåll som skapats inom EU och för dess rättighetsinnehavare blir förenligt med konsumenternas tillgång till innehåll som har skapats utanför EU.

F.  Uppgifterna om omfattningen av intrången i de immateriella rättigheterna är osammanhängande, ofullständiga, otillräckliga och sporadiska. För varje nytt lagstiftningsförslag krävs en objektiv och oberoende konsekvensbedömning.

G.  Innovation och kreativitet har tillfört den europeiska ekonomin ett betydande mervärde och bör därför bevaras och utvecklas, med tanke på den ekonomiska situationen.

H.  Intrång i immateriella rättigheter är ett övergripande problem som slår mot alla industrisektorer, i synnerhet de kreativa och innovativa branscherna och idrotten.

I.  Ständiga intrång i immateriella rättigheter kommer att medföra att nyskapandet i EU minskar.

J.  Det har blivit oroväckande vanligt med intrång i immateriella rättigheter på nätet, vilket framför allt drabbar de kreativa branscherna. Det har ännu inte klarlagts om de nuvarande lagarna effektivt kan skydda rättighetsinnehavarna på Internet och samtidigt trygga balansen mellan alla berörda parters intressen, däribland konsumenternas.

K.  Insatserna för att komma till rätta med intrång i upphovsrätten måste ha allmänhetens stöd. Annars riskerar man att medborgarnas stöd för immateriella rättigheter urholkas.

L.  Otillåten uppladdning av upphovsrättsskyddat material på Internet är ett klart intrång i immateriella rättigheter och förbjudet enligt WIPO:s fördrag om upphovsrätt (WCT) respektive framföranden och fonogram (WPPT), vilka Europeiska unionen har undertecknat.

M.  Den kreativa sektorn bör fortsätta att ta fram modeller som ger tillgång till kreativt innehåll på Internet och som erbjuder konsumenterna bättre och kostnadseffektiva alternativ, bl.a. tillgång till obegränsade abonnemangstjänster. Att allt mer innehåll laddas upp olagligt försvårar framväxten av dessa lagliga tjänster.

N.  För att behålla och öka intresset för vad de har att erbjuda sin kundkrets bör leverantörerna av audiovisuella medier kunna utnyttja alla nya distributionsmedel. Dagens regelverk för beviljande av licenser måste förbättras så att medlemsstaterna får ett flexibelt system som kan anpassas till nya tekniker.

O.  Med undantag av lagar om straffrättsliga påföljder finns det redan gemenskapsbestämmelser om varumärkesförfalskning och pirattillverkning av fysiska varor. Det finns dock alltjämt kryphål i reglerna för att bekämpa intrång i immateriella rättigheter på nätet.

P.  De åtgärder som fastställs i direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden har ännu inte utvärderats, varken med hänsyn till rättighetsskyddet eller dess inverkan på konsumenternas rättigheter.

Q.  Regelverket för telekommunikationer har nyligen ändrats och innefattar nu bestämmelser om standardiserad information av allmänintresse vilken bland annat kan handla om upphovsrätt och upphovsrättsliga intrång utan att äventyra rätten till dataskydd och skydd av den personliga integriteten. Det är angeläget att respektera grundläggande rättigheter i samband med tillgången till Internet.

R.  EU:s regelverk bör innehålla en möjlighet att vidta åtgärder mot dem som bryter mot upphovsrätten, eftersom de internationella fördragen inte är särskilt lämpade för att ta itu med intrång i immateriella rättigheter.

S.  Det är mycket viktigt att skydda patent, så att man effektivt kan bekämpa patentintrång. Frågan om ett gemensamt patentsystem på EU-nivå har fortfarande inte funnit någon lösning.

T.  Det har bevisats att det finns kopplingar mellan olika former av organiserad brottslighet och intrång i immateriella rättigheter.

U.  Enligt Lissabonfördraget ska Europaparlamentet ha medbeslutanderätt i handelsfrågor och tillgång till förhandlingsunderlag.

V.  Det är lämpligt att man tillsammans med åtgärder för att förebygga brott inom detta område inrättar ett skydd för de konsumenter som lagligt använder alster som omfattas av immaterialrättsligt skydd.

W.  I den nuvarande gemenskapslagstiftningen finns det inte några hinder för utvecklingen av multiterritoriella licenssystem.

X.  Inom olika områden, bl.a. text- och bildsektorn, finns affärsmodeller, handelskanaler och licensmekanismer som ger en omfattande tillgång till verk i många olika former och format, både inom nationella territorier och över nationsgränserna.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 11 september 2009 som har till syfte att vidta kompletterande icke-lagstiftningsåtgärder, men beklagar att man i meddelandet inte tar upp frågan om att komplettera lagstiftningen genom att införa en uppsättning åtgärder som syftar till att bekämpa intrång i de immateriella rättigheterna på ett effektivt sätt. Parlamentet välkomnar de framsteg som EU gjort när det gäller samordningen av kampen mot varumärkesförfalskning. Kommissionen uppmanas att öka sina insatser på områden som är känsliga i fråga om hälsa och säkerhet, särskilt läkemedel.

2.  Europaparlamentet erinrar om att det på kulturområdet finns ett undantag från de immateriella rättigheterna, nämligen ”kopiering för privat bruk”.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2010 lägga fram en övergripande strategi för immateriella rättigheter, där alla de frågor som rör immateriella rättigheter tas upp, bl.a. frågan om hur rättighetsskyddet ska verkställas och främjas. Framför allt bör man här slå fast att upphovsrätten inte är ett hinder, utan ett verktyg som kan hjälpa upphovsmännen att försörja sig och sprida sina arbeten.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en övergripande strategi för immateriella rättigheter som avlägsnar hinder för skapandet av en inre marknad på Internet och anpassar EU:s rättsliga ram i fråga om immateriella rättigheter till aktuella trender i samhället samt till den tekniska utvecklingen.

5.  Europaparlamentet betonar att alla åtgärder som vidtas för att säkerställa de immateriella rättigheterna måste respektera stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7 och 8, och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt artiklarna 6, 8 och 10, och vara nödvändiga, proportionella och lämpliga i ett demokratiskt samhälle. I detta sammanhang påminner parlamentet om att det i artikel 17 i stadgan om de grundläggande rättigheterna står att immateriell egendom ska vara skyddad.

6.  Europaparlamentet anser att kommissionen i all relevant politik och alla relevanta lagstiftningsinitiativ bör ta hänsyn till de frågor som rör immateriella rättigheter. Dessa frågor bör även beaktas i alla konsekvensbedömningar när ett förslag har inverkan på de immateriella rättigheterna.

7.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör beakta de särskilda problem som små och medelstora företag har med att hävda immateriella rättigheter i linje med principen ”Tänk småskaligt först”, som införts genom en småföretagsakt för Europa, och bl.a. tillämpa principen om icke-diskriminering på små och medelstora företag.

8.  Europaparlamentet är, mot bakgrund av rättighetsinnehavarnas erfarenheter i vissa av medlemsstaterna, inte lika övertygat som kommissionen om att den nuvarande civilrättsliga ramen för verkställighet i EU är tillräckligt effektiv och samordnad för att den inre marknaden ska kunna fungera väl. Kommissionen påminns om att rapporten om tillämpningen av direktiv 2004/48/EG är avgörande för att styrka de påståenden som den gjort.

9.  Europaparlamentet anser att en möjlighet att vidta rättsliga åtgärder mot personer som gör intrång i immateriella rättigheter bör skapas inom EU:s rättsliga ram, och påminner kommissionen om att rapporten om tillämpningen av direktiv 2004/48/EG är avgörande för att styrka de påståenden som den gjort.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om tillämpningen av direktiv 2004/48/EG, som även ska innehålla en utvärdering av effektiviteten i de åtgärder som har vidtagits samt en bedömning av direktivets inverkan på innovation och utvecklingen av informationssamhället, i enlighet med artikel 18.1 i det direktivet. Kommissionen uppmanas också att vid behov lägga fram ändringsförslag. Rapporten bör dessutom innehålla en bedömning av hur reglerna kan stärkas och förbättras när det gäller Internet.

11.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att beakta att det finns särskilda format som gör verk tillgängliga för personer med funktionshinder, och vidta lämpliga åtgärder för att främja spridningen av dessa.

12.  Europaparlamentet delar inte kommissionens uppfattning att huvuddelen av lagstiftningen om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter redan är på plats. Förhandlingarna om direktivet om straffrättsliga påföljder har inte kunna föras i hamn.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att åtgärderna för att stärka säkerställandet av skyddet av immateriella rättigheter på den inre marknaden inte är till men för det legitima kravet på driftskompatibilitet, som är av central betydelse för en sund konkurrens på marknaden för digitala verk, bl.a. för dem som skapar och använder programvara som bygger på öppen källkod.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utifrån artikel 118 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag om ett ändamålsenligt patentsystem i EU och ser rådets slutsatser av den 4 december 2009 om ett förbättrat patentsystem i EU som en mycket positiv utveckling.

EU:s observationscentrum för varumärkesförfalskning och pirattillverkning (”observationscentrumet”)

15.  Europaparlamentet inser vikten av att utförlig och tillförlitlig information lämnas om alla slags intrång i immateriella rättigheter, så att man kan utveckla en evidensbaserad och resultatinriktad politik.

16.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av observationscentrumet som ett verktyg för att centralt samla statistik och uppgifter som kan tjäna som underlag för de förslag som ska genomföras för att effektivt bekämpa varumärkesförfalskning och intrång i immateriella rättigheter på nätet. Kommissionen uppmanas att ta fram en rapport om hur man på bästa sätt kan använda Europol och de nuvarande strukturerna för samarbete mellan tullmyndigheterna på detta område för att effektivt bekämpa brottsliga intrång i immateriella rättigheter.

17.  Europaparlamentet hoppas att observationscentrumet ska bli ett instrument för insamling och utbyte av uppgifter och information om alla former av intrång i immateriella rättigheter, inklusive insamling av vetenskaplig forskning om varumärkesförfalskning och om reglering av immateriella rättigheter.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att precisera vilka uppgifter som observationscentrumet ska få, och betonar att centrumets framgångar i hög grad är beroende av att samtliga berörda aktörer engageras och samarbetar, även de nationella myndigheterna, rättighetsinnehavarna, konsumentorganisationerna och de berörda branscherna. Syftet bör vara att öka insynen och undvika dubbelarbete.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att helt och fullt informera parlamentet och rådet om resultaten av observationscentrumets verksamhet i årsrapporter där kommissionen drar slutsatser och föreslår de lösningar som krävs för att förbättra lagstiftningen om immateriella rättigheter.

Ökad konsumentmedvetenhet

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samråd med de berörda aktörerna anordna en informationskampanj på europeisk, nationell och lokal nivå om de risker som varumärkesförfalskade produkter kan medföra för konsumenternas hälsa och säkerhet. Kampanjen bör även ta fasta på de negativa effekter som varumärkesförfalskningen och intrången i immateriella rättigheter på nätet har på ekonomin och samhället. Parlamentet betonar hur viktigt det är att öka medvetenheten, särskilt bland unga europeiska konsumenter, om behovet av att respektera immateriella rättigheter.

21.  Europaparlamentet uppmanar samtliga berörda parter – bl.a. Internetleverantörerna, detaljhandeln på Internet, rättighetsinnehavarna och konsumentorganisationerna – att anta praktiska åtgärder när det gäller intrång i immateriella rättigheter och försäljning av varumärkesförfalskade varor på nätet för att upplysa och utbilda allmänheten om värdet av upphovsrätt och de konsekvenser för arbetstillfällen och tillväxt som intrång i immateriella rättigheter och varumärkesförfalskning får. Det skulle till exempel kunna bli aktuellt att införa korta, synliga och relevanta upplysnings- och varningsmeddelanden.

22.  Europaparlamentet betonar vikten av att utbilda ungdomar så att de får en inblick i immaterialrättsliga frågor och klart och tydligt förstår vad som är lagligt och vad som inte är det. Detta bör ske genom riktade informationskampanjer, särskilt mot intrång i immateriella rättigheter.

23.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att utöva påtryckningar på branschen att uppfinna ännu fler betalningshjälpmedel så att det blir lättare för de europeiska konsumenterna att köpa innehåll som erbjuds lagligt och den lagliga nedladdningen inom EU ökar.

Arbetet för att bekämpa intrång och skydda immateriella rättigheter på Internet

24.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att kompletterande icke-lagstiftningsåtgärder, t.ex. diskussioner om möjliga förbättringar av den digitala marknaden i Europa genom frivillig samordning av förfaranden och standarder mellan de berörda aktörerna, kan behövas för att stärka säkerställandet av de immateriella rättigheterna, särskilt åtgärder som är en följd av en fördjupad dialog mellan de berörda parterna.

25.  Europaparlamentet understryker att den enorma ökningen av otillåten fildelning av upphovsrättsskyddade verk och inspelningar är ett växande problem för den europeiska ekonomin i termer av arbetstillfällen och intäkter för branschen och staten.

26.  Europaparlamentet understryker att flera faktorer har bäddat för fenomenet, inte minst de tekniska framstegen och bristen på lagliga alternativ. Fenomenet utgör dock ett intrång i de immateriella rättigheterna som man snarast måste komma tillrätta med genom lämpliga och sektorsanpassade lösningar som är förenliga med de grundläggande rättigheterna.

27.  Europaparlamentet betonar att stödet för och utvecklingen av ett lagligt utbud av varor och tjänster som är diversifierat, attraktivt och synligt för konsumenterna kan bidra till att reducera intrången på nätet. Parlamentet medger att avsaknaden av en fungerande inre digital marknad i EU är ett stort hinder för utvecklingen av ett lagligt utbud på nätet, och EU riskerar att omintetgöra alla försök att utveckla en laglig Internetmarknad om man inte inser detta och snarast lägger fram förslag för att lösa problemet.

28.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att försöka få branschen att ta fram nya betalningsmöjligheter så att det blir lättare för europeiska konsumenter att köpa lagligt innehåll och den lagliga nedladdningen i EU ökar.

29.  Europaparlamentet efterlyser särskilda regler där det säkerställs att en privat konsument som lagligen har kommit i besittning av kopior av upphovsrättsskyddade original för personligt bruk inte behöver bevisa att dessa kopior är lagliga. I stället ska det enligt dessa regler åligga de berörda parterna att bevisa ett eventuellt intrång i de immateriella rättigheterna.

30.  Europaparlamentet betonar att alla berörda parter, bl.a. Internetleverantörerna, måste delta i dialogen med intressenterna, så att man kan hitta lämpliga lösningar. Om detta misslyckas uppmanar parlamentet kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag eller ändra den aktuella lagstiftningen, särskilt direktiv 2004/48/EG, för att stärka den gemenskapsrättsliga ramen på detta område utifrån medlemsstaternas erfarenheter.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förutsättningslöst fundera på hur man med beaktande av varje sektors särdrag kan underlätta branschens tillgång till den digitala marknaden utan geografiska gränser genom att snarast ta upp frågan om multiterritoriella licenser i den mån det finns en betydande efterfrågan från konsumenterna samt bristen på harmoniserad upphovsrättslagstiftning och på ett effektivt och transparent system för förvaltning av rättigheter, vilket skulle komplettera den pågående framväxten av lagliga tjänster och möta konsumenternas efterfrågan på enklare, allmänt utbredd, omedelbar och kundanpassad tillgång till innehåll.

32.  Europaparlamentet framhåller att systemet för beviljande av licenser bör förbättras på grundval av teknikneutralitet så att medlemsstaterna får ett flexibelt, effektivt och transparent system som är anpassbart till nya tekniker.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över frågan om gränsöverskridande förvaltning av rättigheter och råda bot på det oklara rättsläge som uppstått till följd av kommissionens rekommendation 2005/737/EG av den 18 oktober 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt, och att därvid ta hänsyn till att upphovsrätten till sin natur är territoriell, av kulturella, traditionella och språkliga skäl, och se till att det skapas ett EU-omfattande licenssystem som ger konsumenterna tillgång till största möjliga utbud av innehåll utan att den europeiska lokala repertoaren blir lidande.

34.  Europaparlamentet framhåller vidare det växande problemet med industrispionage på Internet och stöld av data som omfattas av industriell äganderätt, särskilt teknisk dokumentation och källkod.

35.  Europaparlamentet föreslår att observationscentrumet i detalj analyserar problemet med datastöld och lägger fram förslag om hur det bör bekämpas.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga de små och medelstora företagens särskilda problem och behov, så att man kan utveckla specifika åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag i kampen mot intrång i immateriella rättigheter och se till att de kan skydda sig på ett bättre sätt både inom EU och i tredjeländer.

37.  Europaparlamentet stöder de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att kartlägga hur man på bästa sätt kan förbättra EU:s tullförordning, som gör det möjligt att beslagta varor som misstänks göra intrång i immateriella rättigheter och som därmed är en av hörnpelarna i unionens regler för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett innovativt och stärkt samarbete mellan administrativa avdelningar och olika berörda sektorer.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utvidga samarbetet mellan kontoret för harmonisering i den inre marknaden och de nationella myndigheterna för immateriella rättigheter till att även omfatta kampen mot intrång i immateriella rättigheter.

40.  Europaparlamentet inser behovet av att använda de befintliga institutionella strukturerna i medlemsstaterna i kampen mot varumärkesförfalskade varor, och uppmanar därför de nationella patentmyndigheterna och andra myndigheter för immateriella rättigheter att erbjuda mer stöd och utbildning till små och medelstora företag och till allmänheten.

Den internationella dimensionen och påverkan på den inre marknaden

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt samarbete med de prioriterade tredjeländerna om immateriella rättigheter och att verka för en balanserad linje under förhandlingarna om immateriella rättigheter inom Världshandelsorganisationen när det gäller immateriella rättigheter, särskilt inom ramen för avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips).

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att arbetet för att främja förhandlingarna om det multilaterala handelsavtalet om kampen mot varumärkesförfalskning (Acta), som syftar till att systemet för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna om immateriella rättigheter mer effektivt ska kunna bekämpa varumärkesförfalskning, fortsätter med full hänsyn till parlamentets ståndpunkt, i synnerhet såsom den uttrycks i dess resolution av den 18 december 2008 om varumärkesförfalskningens inverkan på den internationella handeln. Kommissionen uppmanas också att informera parlamentet fullt ut om genomförandet och resultaten av förhandlingarna och att se till att Actabestämmelserna till fullo överensstämmer med gemenskapslagstiftningen om immateriella rättigheter och grundläggande rättigheter.

43.  Europaparlamentet stöder kommissionens insatser för att fullfölja och stärka initiativen för bilateralt samarbete, däribland dialogerna om immateriella rättigheter med tredjeländer och projekten för tekniskt bistånd.

44.  Europaparlamentet konstaterar att den största utmaningen för den inre marknaden ligger i att bekämpa intrång i immateriella rättigheter vid EU:s yttre gränser och i tredjeländer. I detta avseende uppmanas kommissionen att skapa fler stöd- och informationspunkter om immateriella rättigheter i tredjeländer (särskilt i Indien och Ryssland), för att hjälpa europeiska företagare att mer aktivt hävda sina immateriella rättigheter och bekämpa intrång i immateriella rättigheter i tredjeländer och införandet på den inre marknaden av varumärkesförfalskade varor som tillverkats i sådana tredjeländer.

Organiserad brottslighet

45.  Europaparlamentet betonar vikten av att bekämpa den organiserade brottsligheten på det immaterialrättsliga området, särskilt varumärkesförfalskning och intrång i immateriella rättigheter på nätet. I detta sammanhang behövs lämplig EU-lagstiftning om proportionella och rimliga påföljder. Parlamentet stöder ett nära strategiskt och operationellt samarbete mellan alla berörda parter inom EU, särskilt Europol, de nationella myndigheterna och den privata sektorn samt med tredjeländer och internationella organisationer.

o
o   o

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT L 178, 17.7.2000, s. 1. (2) EGT L 167, 22.6.2001, s. 10. (3) EUT L 196, 2.8.2003, s. 7. (4) EUT L 195, 2.6.2004, s. 16. (5) EUT L 111, 5.5.2009, s. 16. (6) EUT C 74 E, 20.3.2008, s. 526. (7) EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 206. (8) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 25.