Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av slutakten från Helsingfors 1975, Parisstadgan och Köpenhamnsdokumentet från 1990, den europeiska säkerhetsstadgan och Wiendokumentet från 1999 samt andra epokgörande dokument från konferensen för säkerhet och samarbete i Europa/organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (ESK/OSSE),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 1999 om OSSE(1),

–  med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin (ESS) med titeln ”Ett säkert Europa i en bättre värld”, antagen av Europeiska rådet den 12 december 2003,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 april 2005 om den europeiska säkerhetsstrategin(2),

–  med beaktande av slutrapporten och rekommendationerna från panelen av framstående personer ”Common Purpose - Towards a More Effective OSCE” av den 27 juni 2005,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2007 om den externa dimensionen av kampen mot internationell terrorism(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 maj 2008 om EU:s valobservatörsuppdrag: mål, tillvägagångssätt och framtida utmaningar(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2009 om fallet Jevgenij Zhovtis i Kazakstan(5),

–  med beaktande av ministerrådets beslut nr 4/08 av den 5 december 2008 om stärkande av OSSE:s rättsliga ram samt av de tidigare besluten om OSSE:s rättskapacitet, privilegier och immunitet,

–  med beaktande av det tal som Rysslands president Dmitrij Medvedev höll i Berlin den 5 juni 2008 om att det behövs en europaomfattande konferens för att dryfta den europeiska säkerheten samt hans förslag av den 29 november 2009 till ett avtal om europeisk säkerhet,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 11–12 december 2008, där man instämde med rapporten av den 11 december 2008 från generalsekreteraren för Europeiska unionens råd/den höga representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken om genomförandet av den europeiska säkerhetsstrategin – att skapa säkerhet i en värld i förändring,

–  med beaktande av OSSE:s ministerråds deklaration om Korfuprocessen: ”Reconfirm-Review-Reinvigorate Security and Co-operation from Vancouver to Vladivostok” och beslut nr 1/09 av den 2 december 2009 om främjandet av Korfuprocessen,

–  med beaktande av analysen och rekommendationerna från expertgruppen för ett nytt strategiskt koncept för Nato, med titeln ”NATO 2020: Assured Security; Dynamic Engagement”, av den 17 maj 2010,

–  med beaktande av den sittande OSSE-ordförandens interimsrapport av den 21 juni 2010 med en sammanfattning av de förslag som lagts fram av de stater som deltar i Korfuprocessen,

–  med beaktande av OSSE:s ständiga råds beslut efter den överenskommelse som uppnåtts vid det informella ministerrådsmötet i Almaty den 16–17 juli om att OSSE skulle hålla ett toppmöte i Astana i december 2010 och en konferens för översyn som ett led i förberedelserna inför detta,

–  med beaktande av det tal som hölls av Catherine Ashton, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (vice ordföranden/den höga representanten), vid det informella mötet i Almaty (SPEECH /10/393) om EU:s prioriteringar inför toppmötet i Astana,

–  med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  OSSE är en integrerad del av den euroatlantiska och den eurasiska säkerhetsstrukturen. Utmärkande för OSSE är dess helhetsbetonade säkerhetskoncept som innefattar politisk-militära, ekonomiska, miljörelaterade och mänskliga dimensioner, dess breda medlemsunderlag som förenar länder från Vancouver till Vladivostok samt dess mångfaldiga och flexibla mekanismer.

B.  EU och OSSE har visserligen olika egenskaper och uppbyggnad, men delar samma principer och värderingar. EU:s alla medlemsstater är också deltagarstater i OSSE och bägge organisationerna har på sitt ansvar att bygga upp institutioner, arbeta för demokrati och mänskliga rättigheter samt förebygga och hantera konflikter, allt under full erkänsla för att det är FN:s säkerhetsråd som kommer i första hand när det gäller fred och säkerhet på det internationella planet.

C.  I år firas trettiofemårsminnet av slutakten från Helsingfors, som lagt grunden till Helsingforsprocessen som varit en drivkraft bakom avsevärda förändringar i demokratisk riktning i Europa.

D.  Sitt senaste toppmöte höll OSSE i Istanbul 1999 och då antogs den europeiska säkerhetsstadgan. Sedermera har OSSE-regionen förändrats avsevärt och OSSE:s roll har minskat i betydelse.

E.  Bland de organisationer som arbetar med säkerhetsfrågor i regionen Europa är OSSE den enda som inte är någon juridisk person enligt internationell rätt, vilket för med sig en rad politiska och praktiska juridiska konsekvenser. I oktober 2007 färdigställdes en konvention om OSSE:s juridiska ställning, privilegier och immunitet och ingen av de deltagande staterna har därefter bestridit texten i konventionens artiklar.

F.  Korfuprocessen härleder sitt ursprung till det förslag som lades fram av Rysslands president Dmitrij Medvedev den 5 juni 2008 och handlade om att frågan om europeisk säkerhet måste dryftas för att det skulle utarbetas ett juridiskt bindande fördrag om europeisk säkerhet. OSSE är ett viktigt forum för dryftande av förslaget.

G.  Korfuprocessen har gett OSSE ny energi och toppmötet bör bekräfta åtagandena vad gäller principerna och andan i slutakten från Helsingfors och slå fast en klar strategisk vision för hur man ska gå vidare, något som också innebär att de nuvarande instrumenten bör förbättras och göras mer tidsenliga.

H.  Det behövs insatser för en reform av mekanismen för beslutsfattande, som inte alltid gjort det möjligt för OSSE att i tid reagera på kriser. Det behövs effektivare krishanteringsinstrument och ökad tonvikt på medling i konflikter och lösning av dem.

I.  OSSE är det samrådsforum i den euroatlantiska och eurasiska regionen som samlar de flesta deltagarna och har fortfarande en väsentlig funktion att fylla i en rad frågor, bland dem icke-spridning, nedrustning, ekonomiskt samarbete samt skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna samt av rättsstatsprincipen.

J.  Lissabonfördraget gör att EU tydligare och kraftfullare kan göra sin röst hörd ute i världen och uppmuntrar alla former av samarbete som är till ömsesidig nytta mellan EU och relevanta internationella och regionala organisationer, bland dem OSSE.

1.  Europaparlamentet understryker vikten av dagens intensiva diskussioner om europeisk säkerhet inom OSSE, Nato och EU, eftersom en ny bekräftelse av gemensamma värderingar, tillsammans med ett stärkande av mekanismerna, skulle kunna stärka den ömsesidiga tilliten och det ömsesidiga förtroendet inom i den euroatlantiska och eurasiska regionen, vilket skulle ge Europa en starkare säkerhetsstruktur.

OSSE:s mervärde
Övergripande frågor

2.  Europaparlamentet framhåller att balansen mellan OSSE:s tre dimensioner måste vidmakthållas så att de utvecklas konsekvent och genomgripande och med utgångspunkt i vad som redan har åstadkommits. Parlamentet påpekar att ingen av dessa dimensioner kan stärkas på bekostnad av någon annan och framhåller dessutom att hot och utmaningar mot säkerheten, inbegripet nutida sådana såsom organiserad brottslighet, terrorism, intrång i datasäkerheten, handel med människor och droger, hot mot energisäkerheten samt verksamhet inom områdena tidig varning, konfliktförebyggande och konfliktlösning, måste åtgärdas utifrån alla de tre dimensionerna för att åtgärderna ska kunna bli verkligt effektiva.

3.  Europaparlamentet framhåller att ett starkare OSSE inte får innebära att de befintliga institutionerna och mekanismerna försvagas eller att deras oberoende påverkas, så länge det ännu inte gjorts några reformer av dem och man ännu inte enats om några alternativ, framför allt vad gäller det arbete som utförs av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR).

4.  Europaparlamentet uppmanar OSSE att, bland annat med hjälp av förbättrade uppföljningsmekanismer, ytterligare bygga ut sin kapacitet att se till att alla deltagande stater respekterar och genomför de principer och åtaganden de gått in för, i dessas alla tre dimensioner.

5.  Europaparlamentet anser att en starkare växelverkan och samverkan med övriga relevanta regionala organisationer inte kunde vara annat än till fördel för OSSE:s arbete och efterlyser tydligare och flexiblare samarbetsnät för att sådana samverkansvinster lättare och snabbare ska fås till stånd.

Den politisk-militära dimensionen

6.  Europaparlamentet anser att OSSE har spelat en väsentlig roll för att förbättra säkerheten genom att anlita ett unikt nätverk av fördrag, åtaganden, normer och åtgärder, bland annat fördraget om konventionella väpnade styrkor i Europa (CFE-fördraget), fördraget om observationsflygningar (Open Skies Treaty) och Wiendokumentet från 1999 om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. Parlamentet erkänner dock att den politisk-militära dimensionen inte har gjort några framsteg, framför allt som ett resultat av konflikten i Georgien 2008, oförmågan att effektivt lösa de utdragna konflikterna i Kaukasien och Transnistrien, Rysslands tillfälliga upphörande av att tillämpa CFE-fördraget samt Natostaternas vägran att ratificera CFE-fördraget i dess anpassade form. Parlamentet uppmanar Natostaterna och Ryssland att ratificera och genomföra de befintliga fördragen och att fullgöra sina åtaganden, bland annat Istanbulåtagandena från 1999.

7.  Inom OSSE:s ansvarsområde är denna organisation det lämpliga forumet för förhandlingar om regionala konflikter. Europaparlamentet beklagar dock att EU och medlemsstaterna inte är villiga att på ett effektivare sätt utnyttja de möjligheter som OSSE erbjuder på detta område. Parlamentet förordar ett stärkande av OSSE:s konfliktförebyggande instrument och beklagar att det saknats initiativ inom fredsprocessen samt konstaterar att framsteg med att lösa dessa utdragna konflikter vore ägnade att avsevärt bidra till att öka OSSE:s trovärdighet och inte bör förbises vid Korfuprocessen. Denna målsättning bör därför tas upp i slutsatserna från toppmötet.

8.  Europaparlamentet konstaterar OSSE:s uppdrag i Transnistrien i Moldavien och beklagar djupt att uppdraget fått sin status beskuren och att nedrustningsverksamheten vid lagringsanläggningen Colbasna har varit avbruten sedan 2004. Parlamentet erinrar om EU:s fasta beslutsamhet att söka lösa konflikten i Transnistrien utgående från aktning för Moldaviens territoriella integritet och suveränitet. Parlamentet önskar att förhandlingarna i formen 5+2 återupptas så fort som möjligt och utan förhandsvillkor. Parlamentet efterlyser samordnade insatser från EU:s sida för att sammanföra Meseberg-initiativet, där Tyskland och Ryssland medverkar, med OSSE-uppdragets insatser i Transnistrien.

9.  Europaparlamentet erinrar om att EU ingick ett viktigt engagemang för att stoppa fientligheterna och förhandla fram eldupphöravtalen under konflikten i Georgien 2008, och anser i detta hänseende att EU tillsammans med OSSE har en funktion att fylla för att förebygga och dämpa konflikter och motsättningar mellan olika befolkningsgrupper inom OSSE:s område. Parlamentet understryker att dessa konflikter inte bara är av stor lokal och regional betydelse, utan att de också direkt påverkar EU:s säkerhetsstruktur. Parlamentet efterlyser ett nytt avtal för att åter få i gång OSSE:s fredsövervakningsuppdrag i Georgien för att förhindra ytterligare våld, skydda minoriteter och främja förhandlingar för att trygga säkerhet och stabilitet i regionen Sydkaukasien.

10.  Europaparlamentet konstaterar den roll som OSSE spelat i konflikten i Nagorno-Karabach, framför allt med hänsyn till eldupphöret och de pågående förhandlingarna. Parlamentet konstaterar att EU visserligen inte deltar direkt i de fredssamtal som OSSE:s Minskgrupp håller om konflikten i Nagorno-Karabach, men att EU ändå kan bidra med väsentligt praktiskt och politiskt stöd till gruppens arbete, bland annat genom att, såsom det påyrkades i Europaparlamentets resolution om behovet av en EU-strategi i södra Kaukasus, erbjuda gruppens franska medordförande ett EU-uppdrag.

11.  Europaparlamentet kräver att arbetet med rustningsbegränsning och nedrustning beträffande konventionella vapen återupptas inom ramen för OSSE. Parlamentet förespråkar att det inleds förhandlingar om ytterligare åtgärder för att begränsa väpnade styrkor och vapen (CFE II) och uppmanar EU och dess medlemsstater att ta initiativ om detta inom ramen för OSSE.

12.  Europaparlamentet kräver att EU och dess medlemsstater ska stå till tjänst med sina erfarenheter och sin kapacitet i fråga om en omläggning av rustningsindustrin och verka aktivt för att det inom OSSE ingås avtal om detta.

13.  Europaparlamentet understryker den stora vikten av att återställa ett ömsesidigt förtroende och en vi-anda. Parlamentet konstaterar att de förtroende- och säkerhetsskapande åtgärderna behöver vidareutvecklas och att det behövs en stark och effektiv övervakning av konventionella vapen, samt framhåller med tanke på detta den stora vikten av att det nås en lösning på krisen med CFE-fördraget och att Wiendokumentet moderniseras. Parlamentet välkomnar lydelsen i den förklaring som presidenterna Obama och Medvedev avgav i juni 2010 om framtiden för övervakningen av konventionella vapen samt för CFE-fördraget. Parlamentet välkomnar också Förenta staternas regerings beslut i januari 2010 att utnämna ett särskilt sändebud för CFE-fördraget. Parlamentet stöder den värdefulla verksamhet som OSSE bedriver för att motverka terrorismen samt inom gränsförvaltningen och arbetet med anknytning till polisens uppgifter och understryker att denna verksamhet är viktig, inte minst i Centralasien, där den bidrar till en stabilare situation för säkerheten i hela regionen.

14.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s uppbyggnad av egen kapacitet inte bör ses som en nedtoning av OSSE:s roll utan som en nödvändig åtgärd för att åstadkomma ett effektivare samarbete också mellan de stater som deltar i OSSE, och betonar att regelbundna sammanträden på högsta nivå, tillsammans med att man mellan EU och OSSE fortlöpande håller varandra underrättade, utbyter information och bedriver samråd, vore ägnat att tjäna detta ändamål.

Den ekonomiska och miljörelaterade dimensionen

15.  Europaparlamentet understryker OSSE:s ministerråds slutsatser om strategidokumentet för den ekonomiska och miljörelaterade dimensionen och erkänner att ett effektivare samarbete mellan de stater som deltar i OSSE för att bemöta de hot och utmaningar som betingas av ekonomiska och miljörelaterade faktorer väsentligt kan bidra till säkerhet, stabilitet och demokrati och välstånd i regionen, samt framhåller att ekonomiska och miljörelaterade faktorer kan vara drivkrafter bakom konflikter.

16.  Europaparlamentet är fast övertygat om att samarbete kring och främjande av tidig varning i frågor som berör ekonomin och miljön, såsom energi, handel, klimatförändringar eller vattensäkerhet, kan bidra till avspänning, förebygga konflikter, skapa förtroende och främja goda relationer mellan grannländerna och ett gott multilateralt regionalt samarbete i OSSE:s område. Parlamentet uppmanar därför OSSE:s ekonomiska forum att åtgärda dessa frågor genom att bygga ut sin rådgivnings- och biståndskapacitet samt genom att effektivt mobilisera andra internationella organisationers expertis och resurser och underlätta insatserna av dem. Parlamentet uppmanar rådet att överväga detta under Korfuprocessen och vid toppmötet.

17.  Europaparlamentet anser att en energipolitisk dialog som omfattar hela regionen bör tillmätas en avgörande betydelse, i och med att inte bara EU och Ryssland, utan alla OSSE:s medlemsstater importerar och exporterar energi och energiråvaror och således är ömsesidigt beroende av varandra, samt mot bakgrund av att konflikter rörande energiförsörjningen har ökat under de gångna åren och drabbat civilbefolkningen överallt inom OSSE:s område.

18.  Europaparlamentet anser att de utmaningar som klimatförändringarna medför inom alla områden av livet kommer att bli långvariga och tunga att bära och att somliga regioner kommer att drabbas avsevärt hårdare än andra. Parlamentet uppmanar OSSE till ökade insatser för att dämpa inverkningarna av människans bidrag till den globala uppvärmningen samt för att främja stabilitet och hållbar säkerhet på de platser där klimatförändringens effekter sannolikast kommer att göra sig gällande.

Den mänskliga dimensionen

19.  Europaparlamentet framhåller att de mänskliga rättigheterna, minoriteternas rättigheter och de grundläggande friheterna är en kärnpunkt i OSSE:s helhetsbetonade säkerhetskoncept, vilket framgår av att det finns en omfattande uppsättning åtaganden och mekanismer som oinskränkt bör genomföras. Parlamentet understryker att Korfuprocessen och toppmötet bör sträva efter att ytterligare förstärka uppföljningen av dessa åtaganden och mekanismer.

20.  Europaparlamentet erkänner ODIHR:s viktiga arbete med att bedriva valövervakning och att främja mänskliga rättigheter, demokratisering och minoriteters rättigheter, också inom folkgrupperna romer och sinti. Parlamentet understryker uppgifterna och skyldigheterna för den höga kommissarien för nationella minoriteter vad gäller att förbättra den fredliga samexistensen mellan minoritetsgrupper och med hjälp av alla tillbudsstående varningsmekanismer förebygga etniska konflikter. Parlamentet välkomnar dessutom det arbete som utförs av representanten för mediernas frihet och av den särskilda representanten för bekämpning av människohandel och vill att Europaparlamentet aktivt ska medverka i ODIHR:s arbete.

21.  Europaparlamentet uppmanar OSSE, särskilt med hänsyn till valövervakningsuppdragen som bör stärkas och erkännas som ett tecken på förtroende i varje enskild OSSE-medlemsstat, att förstärka och bevara ODIHR:s oberoende och ge ODIHR en utökad roll och kapacitet eftersom ODIHR är OSSE:s ledande institution med ansvar för valövervakning och eftersom Europaparlamentet utvecklat ett starkt och effektivt samarbete med ODIHR inom detta område. Parlamentet begär att detta samarbete stärks och att samordningen mellan OSSE/ODIHR och Europaparlamentet förbättras, såväl vid förberedelserna inför internationella valövervakningsuppdrag i OSSE-länder, som under och efter uppdragen.

22.  Europaparlamentet uppmanar rådet att se till att Korfuprocessen leder till att arbetet inom denna dimension får ytterligare styrka och mångfald, och noterar att man med nuvarande expertis kan hantera också andra frågor, såsom bekämpningen av terrorism och inverkan av flyttningsrörelser, inbegripet internflyktingars och andra flyktingars flyttningsrörelser.

Fältverksamheten

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att framhålla vikten av OSSE:s fältverksamhet, inom vilken det har utvecklats en avsevärd sakkunskap och som spelar en väsentlig roll för att främja framstegen inom alla tre dimensionerna genom att komplettera EU:s delegationer i arbetet med att främja demokratisering och reform genom övervakning av krigsförbrytelserättegångar, främjande av nationell försoning och stöd till utvecklingen av det civila samhället, samt är ett viktigt redskap för tidig varning och konfliktförebyggande. Medlemsstaterna uppmanas att garantera att anslagen till fältverksamheten inte skärs ned. Parlamentet uppmanar med kraft EU att ta lärdom av ovan nämnda sakkunskap i sin egen fältverksamhet.

24.  Europaparlamentet noterar OSSE:s insatser i Kirgizistan, där OSSE visat sin förmåga att snabbt ingripa i krissituationer där OSSE är närvarande på ort och ställe. Parlamentet välkomnar att OSSE:s ständiga råd den 22 juli 2010 beslutat att sända ut ett rådgivande polisuppdrag. Parlamentet poängterar att dagens instabila läge i landet ställer krav på en starkare och mera konkret internationell närvaro för att hjälpa och stödja de lokala styrkorna och förbättra polisens åtgärder. Parlamentet anser att OSSE skulle kunna spela en ledande roll i Centralasien och återställa sin roll i Georgien och beklagar djupt att det rådgivande polisuppdraget inte, såsom planerat, kommit till insats i början av september 2010 till följd av den kirgisiska regeringens motstånd. Parlamentet uppmanar med kraft OSSE:s medlemsstater och den kirgisiska regeringen att omedelbart tillåta att neutrala och internationella polisstyrkor sätts in i landet, att insatsstyrkan avsevärt utökas och att se till att den faktiskt får ingripa och inte bara syssla med rådgivning.

Korfuprocessen

25.  Europaparlamentet välkomnar Korfuprocessen som satts i gång av det grekiska ordförandeskapet för OSSE och omedelbart fortsatts av det kazakstanska ordförandeskapet för OSSE, för att återupprätta tillit och förtroende och förnya åtagandena i fråga om OSSE:s principer och bemöta utmaningarna mot säkerheten genom multilateral dialog och multilateralt samarbete samt genom att ta upp känsliga frågor och orosmoment hos alla de stater som deltar i OSSE.

26.  Parlamentet erinrar om att Korfuprocessen är en följd av den uppmaning som framfördes i juni 2008 om förnyad dialog om europaomfattande säkerhet och den uppmaning som framfördes den 8 oktober 2008 om att modernisera Europas säkerhet inom ramen för OSSE. Parlamentet erinrar också om att processen erbjuder ett viktigt forum för diskussion om de frågor som ingår i förslaget om ett nytt säkerhetsfördrag, och anser att det behövs mer samordning och ett fördjupat samarbete med Ryssland eftersom Ryssland spelar en avgörande roll för den europeiska säkerheten.

27.  Europaparlamentet anser att det yttersta målet för Korfuprocessen bör bestå i att, utgående från nuvarande åtaganden samt från principerna och andan i Helsingforsöverenskommelsen, se till att OSSE stärks och kan spela en viktig roll för att bemöta aktuella och kommande utmaningar, bland annat med hjälp av ett flexiblare förfarande för beslutsfattande och genom att föra en helhetsbetonad diskussion om säkerhetsfrågor i det euroatlantiska och eurasiska området och bidra konkret till frågornas lösning, samt se till att OSSE blir mera synligt.

28.  Europaparlamentet uttrycker sitt bifall för initiativet från OSSE:s innevarande ordförandeland Kazakstan om att hålla ett toppmöte för OSSE för att ge politisk stimulans till de pågående diskussionerna om säkerhet inom OSSE och om ett starkare OSSE. Parlamentet uppmanar kommissionen och OSSE:s medlemsstater att yrka på att Kazakstan inför toppmötet ska vidta konkreta åtgärder för att slå vakt om och visa aktning för OSSE:s grundläggande värden såsom mänskliga rättigheter, rättsstaten och yttrandefrihet, vilket även innefattar att friheterna inte längre ska vara straffbara och möjligheter till rättslig prövning garanteras. Parlamentet poängterar att följande frågor bör högprioriteras på toppmötets dagordning, nämligen en förstärkt ram för övervakningen av konventionella vapen, ett förstärkt genomförande av åtagandena i anslutning till den mänskliga dimensionen och en förstärkning inom alla tre dimensioner av OSSE:s kapacitet för att främja konfliktförebyggande, krishantering och rehabilitering efter konflikter, framför allt i fråga om utdragna konflikter.

29.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater samt kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att vid toppmötet i december 2010 dels samarbeta med OSSE:s medlemmar för att ta fram en handlingsplan med en färdplan för arbetet med en stadga för en säkerhetsgemenskap inom OSSE-området, dels utfärda ett uppdrag om förberedelsearbetet inför ett uppföljande toppmöte inom mellan två till fyra år räknat från i dag.

30.  Europaparlamentet uppmanar OSSE:s och EU:s medlemsstater att utöka toppmötets dagordning med Förenta staternas vice president Bidens förslag om en krisförebyggande mekanism för OSSE. Parlamentet förespråkar att man bygger vidare på ett initiativ från Förenta staterna inom ramen för Korfuprocessen för att förstärka OSSE:s generalsekreterares och OSSE:s ordförandes, eller en treklöver med den innevarandes, den förutvarandes och den kommande ordförandens, roller inom OSSE:s krishantering.

EU:s roll

31.  Europaparlamentet anser att OSSE utför ett synnerligen värdefullt arbete och efterlyser därför en seriös diskussion om hur EU kan påta sig ett ökat ansvar och effektivare bidra till att gemensamma mål uppnås, varvid genomförandet av ett system för fortlöpande dialog, tillsammans med överenskommelser om gemensamma initiativ och samordning av verksamhet på ort och ställe kan erbjuda lämpliga instrument inom ramen för en formell överenskommelse mellan OSSE och EU. Parlamentet uppmanar rådet (utrikes frågor), EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och OSSE:s ständiga råd att arbeta för en mekanism som syftar till att öka samarbetet, samordningen och samrådet mellan de båda organisationerna. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater, kommissionen och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik att lägga fram förslag om EU:s vilja och förmåga att delta i OSSE:s uppdrag.

32.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/unionens höga representant att överväga hur den kommande Europeiska utrikestjänsten skulle kunna inrätta lämpliga rutiner för samarbete med ODIHR för att, utan överlappningar, stärka EU:s roll i samband med valövervakning inom OSSE:s område.

33.  Europaparlamentet anser att EU genom sin höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, sina medlemsstater och ordföranden för Europeiska rådet och med hjälp av en gemensam ståndpunkt om reformer av OSSE, vilken EU antagit i god tid inför toppmötet, bör se till att toppmötet resulterar i en handlingsplan om ytterligare åtaganden för att stärka OSSE, framför allt inom områdena konfliktförebyggande, krishantering och rehabilitering efter konflikter, samt med garantier bland annat för att toppmötena hålls med jämna mellanrum så att OSSE får politisk stimulans för sitt arbete. Parlamentet välkomnar den nya praxisen med att hålla informella ministermöten.

34.  Europaparlamentet välkomnar och stöder de prioriteringar som EU tagit upp och definierat inom OSSE, och anser det väsentligt att tyngdpunkten vilar på vissa nyckelområden för att toppmötets alla inneboende möjligheter ska få komma till sin rätt.

35.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och EU:s delegation i Wien att fortsätta sina avsevärda bidrag till Korfuprocessen. Parlamentet uppmanar Litauen, som står i tur att bli OSSE:s nästa ordförandeland, att se till att arbetet med att stärka OSSE fortsätter och går framåt.

36.  Europaparlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater samt OSSE:s innevarande och kommande ordförandeskap att fortsätta dialogen om den rättsliga ramen för OSSE och upprepa att förslaget till konvention om att OSSE ska bli en juridisk person enligt internationell rätt samt om dess rättshandlingsförmåga, privilegier och immunitet omedelbart måste antas, vilket inte innebär någon förändring av vare sig OSSE:s karaktär eller dess åtaganden, men stärker dess identitet och profil och även löser en rad praktiska problem för dess personal, särskilt vid insatser i krisområden.

37.  Europaparlamentet anser att Europaparlamentets talman bör inbjudas att delta vid toppmötet och uppmanar Europeiska rådet att ordna med en sådan inbjudan.

38.  Europaparlamentet anser att parlamentet, för att stärka förbindelserna med OSSE, bör dryfta frågan om sitt deltagande i OSSE:s parlamentariska församling och undersöka möjligheterna att inrätta en ständig delegation i den församlingen, för att närmare kunna följa den verksamhet som bedrivs av OSSE och dess parlamentariska församling.

o
o   o

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, OSSE:s medlemsstater och OSSE:s generalsekreterare.

(1) EGT C 296, 18.10.2000, s. 126. (2) EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 580. (3) EUT C 287 E, 29.11.2007, s. 524. (4) EUT C 271 E, 12.11.2009, s. 31. (5) EUT C 224 E, 19.8.2010, s. 30.