Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/2219(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0312/2010

Ingivna texter :

A7-0312/2010

Debatter :

PV 24/11/2010 - 20
CRE 24/11/2010 - 20

Omröstningar :

PV 25/11/2010 - 8.2
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0434

Antagna texter
PDF 151kWORD 67k
Torsdagen den 25 november 2010 - Strasbourg
Mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal
P7_TA(2010)0434A7-0312/2010

Europaparlamentets resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal (2009/2219(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 6 och 21 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 153, 191, 207 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 12, 21, 28, 29, 31 och 32 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (1948) och andra FN-instrument på området för mänskliga rättigheter, särskilt konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter (1966) och om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966), konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1965), konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979) och konventionen om barnets rättigheter (1989), FN-deklarationen om ursprungsbefolkningars rättigheter (2007) samt slutdokumentet från FN:s millennietoppmöte den 20–22 september 2010 i New York,

–  med beaktande av Marrakechavtalet om inrättande av Världshandelsorganisationen (WTO) samt den förklaring som antogs vid den fjärde ministerkonferensen i november 2001 i Doha, särskilt punkt 31,

–  med beaktande av sin resolution av den 20 september 1996 om kommissionens meddelande om införande av demokratiska principer och mänskliga rättigheter i avtal som ingås mellan gemenskapen och tredje land (KOM(1995)0216)(1) och sin resolution av den 14 februari 2006 om klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i Europeiska unionens avtal(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2001 om öppenhet och demokrati i internationell handel(3) där man begär att ILO:s grundläggande normer på arbetsområdet ska respekteras av WTO och att Europeiska unionen accepterar ILO:s beslut, inbegripet eventuella uppmaningar om sanktioner till följd av allvarliga kränkningar av grundläggande normer på arbetsområdet,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 april 2002 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om Europeiska unionens roll i arbetet för att främja mänskliga rättigheter och demokratisering i tredje land (KOM(2001)0252)(4),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen om ”Globaliseringens sociala dimension – EU:s politiska bidrag för att få fördelarna att gynna alla” (KOM(2004)0383),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2005 om globaliseringens sociala dimension(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2005 om exploateringen av barn i utvecklingsländer, med särskild inriktning på barnarbete(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 juni 2010 om barnarbete(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2006 om rättvis handel och utveckling(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2007 om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter(9) som svar på meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen. Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (KOM(2006)0567),

–  med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Anständigt arbete för alla – EU:s bidrag till agendan för anständigt arbete i världen” (KOM(2006)0249),

–  med beaktande av 2006 års ministerdeklaration från FN:s ekonomiska och sociala råd om full sysselsättning och anständigt arbete där parterna erkände full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla som en avgörande faktor för hållbar utveckling,

–  med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2007 om anständigt arbete för alla(10) där man uppmanar till införande av sociala normer vid främjandet av anständiga arbetsvillkor i Europeiska unionens handelsavtal, särskilt de bilaterala avtalen,

–  med beaktande av ILO:s agenda för anständigt arbete och ILO:s globala sysselsättningspakt, som antogs i fullständig enighet den 19 juni 2009 vid Internationella arbetskonferensen, och ILO:s förklaring om social rättvisa för en rättvis globalisering från 2008,

–  med beaktande av Brysselkonventionen från 1968 såsom den konsoliderats genom rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område(11),

–  med beaktande av det allmänna preferenssystemet, som är i kraft sedan den 1 januari 2006 och som ger tullfrihet eller sänkta tullar för ett större antal produkter samt innehåller ett nytt incitament för sårbara länder med specifika behov i fråga om handel, finansiering och utveckling,

–  med beaktande av alla avtal som Europeiska unionen har ingått med tredjeländer,

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och Europeiska gemenskapen, som undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000 och reviderades 2005 och 2010,

–  med beaktande av sina resolutioner om avtalen om ekonomiskt partnerskap med AVS-regionerna och AVS-staterna, särskilt resolutionerna från den 26 september 2002(12), den 23 maj 2007(13) och den 12 december 2007(14),

–  med beaktande av de internationella miljökonventionerna, bland annat Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (1987), Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och om slutligt omhändertagande av farligt avfall (1989), Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald (2000) och Kyotoprotokollet (1997),

–  med beaktande av kapitel 13 i frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Sydkorea som undertecknades i oktober 2009,

–  med beaktande av de avslutade förhandlingarna mellan EU, Colombia och Peru om ett flerpartsavtal om handel,

–  med beaktande av utfrågningen om tillämpningen av sociala normer och miljönormer i handelsförhandlingarna som organiserades den 14 januari 2010 av Europaparlamentet,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0312/2010), och av följande skäl:

A.  Banden mellan handel, mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer har blivit en mycket viktig del av de ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna och utgör en integrerad del av förhandlingarna i samband med frihandelsavtalen.

B.  Konkurrenssnedvridning och risker för social och miljömässig dumpning blir allt vanligare, till förfång för inte minst företag och arbetstagare i EU, vilka måste uppfylla högre social-, miljö- och skattenormer.

C.  EU måste, i sina förbindelser med tredjeländer, anta en handelsstrategi baserad på ömsesidighet men den måste vara differentierad i förhållande till handelspartnernas utvecklingsnivå, såväl när det gäller social- och miljökrav som när det gäller handelsliberalisering, så att förutsättningar skapas för en internationell konkurrens som är rättvis och sund.

D.  De bilaterala instanserna har blivit det främsta stället för att uppnå dessa politiska mål, eftersom utsikterna för att upprätta multilaterala regler för kopplingarna mellan handel, arbete och miljö inom ramen för WTO inte är särskilt lovande.

E.  Det är hur som helst av grundläggande betydelse att man arbetar för att balansen återställs mellan handelsrätt och mänskliga rättigheter och för att förstärka dialogen mellan de främsta internationella organisationerna, mer specifikt mellan ILO och WTO, i syfte att uppnå en större samstämmighet inom internationell politik och en bättre global styrning.

F.  Skälen till att inkludera bestämmelser om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal är flera, och sträcker sig från en önskan att upprätta en rättvis handel och garantera i princip samma villkor i handelsutbytet (”level playing field”) till en mer normativ, nämligen att försvara de allmängiltiga värden som Europeiska unionen står för och föra en samstämmig EU-politik.

G.  Europaparlamentet påminner om att det i FN:s deklaration från 1986 om rätten till utveckling bekräftas att rätten till utveckling är en omistlig mänsklig rättighet genom vilken alla enskilda människor och alla folk har rätt att delta i, bidra till och åtnjuta ekonomisk, social och kulturell utveckling. Parlamentet anser därför att EU är skyldigt att inte undergräva denna rätt utan att verkligen integrera den i sina internationella avtal och använda den som rättesnöre för EU:s politik.

H.  I Lissabonfördraget bekräftas att Europeiska unionens yttre åtgärder, där handeln är en integrerad del, ska bedrivas efter samma principer som legat till grund för unionens egen tillblivelse. Den europeiska sociala modellen, som kombinerar en hållbar ekonomisk tillväxt med förbättrade arbets- och levnadsförhållanden, kan också utgöra en modell för andra parter. Handelsavtalen måste dessutom vara förenliga med andra internationella skyldigheter och konventioner som de avtalsslutande staterna åtagit sig att respektera, i överensstämmelse med deras nationella lagstiftning.

I.  Det är viktigt att nivån på gällande sociala normer och miljönormer i EU upprätthålls och att de respekteras av utländska företag som verkar på EU:s inre marknad.

J.  Införandet av mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i handelsavtalen kan tillföra ett mervärde till dessa avtal och möjliggör därmed en större växelverkan med civilsamhället och ett ökat stöd för politisk och social stabilitet, och genom detta skapas en omgivning som är fördelaktigare för handeln.

K.  Europaparlamentet betonar att handeln och iakttagandet av normer på området för mänskliga rättigheter, sociala normer och miljönormer är viktiga faktorer när det gäller att garantera fred och välstånd i världen, men att dessa inte kan användas för att lösa alla problem mellan världens länder. Parlamentet noterar dock att ett sätt att lösa konflikter och komma till rätta med politiska låsningar kan vara att stärka handelsförbindelserna och på så sätt se till att gemensamma intressen tydliggörs, särskilt på miljöskyddsområdet.

L.  Andra länder har varit goda föredömen för att inkludera sociala normer i handelsavtal.

M.  Det allmänna preferenssystemet sätter som villkor att mottagarländerna respekterar principerna i internationella människorättskonventioner och grundläggande arbetsrättsnormer och innehåller ett särskilt system för ytterligare tullförmåner för att främja ratificering och faktisk tillämpning av grundläggande internationella konventioner om mänskliga rättigheter och arbetsrätt, miljöskydd och goda styrelseformer. Om villkoren inte respekteras kan det innebära att handelsordningen upphör.

1.  Europaparlamentet begär därför att handeln i den framtida handelsstrategin för Europeiska unionen inte ska ses som ett mål i sig utan som ett verktyg som gör det möjligt att främja europeiska värden och handelsintressen och också som ett instrument för en rättvis handel som har förmåga att generellt införa och faktiskt tillämpa sociala normer och miljönormer tillsammans med alla EU:s handelspartner. Ett positivt synsätt som också är juridiskt bindande bör vägleda Europeiska unionen i dess förhandlingar. Parlamentet understryker att införandet av bestämmelser om hållbar utveckling, särskilt i de bilaterala avtalen, är till nytta för samtliga parter.

2.  Europaparlamentet erinrar om att handelspolitiken är ett instrument som ska tjäna Europeiska unionens övergripande mål och om att EU:s handelspolitik enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska föras ”inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder”. I enlighet med artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen ska den särskilt bidra till ”hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter, samt till strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga”.

Mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i multilaterala handelsförbindelser

3.  Europaparlamentet uppmanar till ett ökat samarbete på multilateral nivå mellan WTO och FN:s främsta institutioner på området för mänskliga rättigheter. Tätare kontakter med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt med de särskilda förfarandena skulle vara särskilt nyttiga för att säkra en multilateral handelsram som bidrar till respekten för de mänskliga rätigheterna. Sakkunskap från högkommissariatet skulle också kunna utnyttjas i WTO:s paneler och i överprövningsorganet då fall av allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna konstateras.

4.  Europaparlamentet anser att en allmän periodisk undersökning i rådet för mänskliga rättigheter borde vara ett effektivt verktyg för uppföljningen av att bestämmelserna om mänskliga rättigheter respekteras i de internationella handelsavtalen.

5.  Europaparlamentet betonar att en fördjupning av samarbetet med ILO, som är det behöriga organet för att fastställa och förhandla om internationella normer på arbetsmarknaden och övervaka deras tillämpning inom rättssystemet och i praktiken, samt ILO:s medverkan till fullo i WTO:s arbete är av största betydelse.

   a) Parlamentet begär därför att ILO ges status som officiell observatör i WTO och får yttranderätt vid WTO:s ministerkonferenser.
   b) Parlamentet föreslår att det inrättas en kommitté för handel och anständiga arbetsvillkor inom WTO, i likhet med kommittén för handel och miljö, och insisterar på att båda kommittéerna ges ett klart definierat mandat och får ett påtagligt inflytande.
   c) Parlamentet föreslår att ILO får medverka, liksom FN :s högkommissariat för mänskliga rättigheter, vid relevanta fall då brott mot internationella arbetskonventioner är aktuella i en handelstvist.
   d) Parlamentet föreslår att det ska bli möjligt att överklaga till ILO då WTO-medlemsstaten betraktar ett beslut i tvistlösningsorganet som ett ifrågasättande av ILO:s beslut om respekt för arbetsmarknadskonventionerna.

6.  Europaparlamentet hävdar åter att målen som består i, å ena sidan, att bibehålla och bevara ett öppet och icke-diskriminerande multilateralt handelssystem, och, å andra sidan, att agera för att skydda miljön och främja en hållbar utveckling, måste förstärka varandra ömsesidigt. Parlamentet understryker att enligt artikel 20 i Gatt-avtalet kan medlemsstaterna besluta om handelsåtgärder som syftar till att skydda miljön, under förutsättning att man inte tillämpar dessa åtgärder på ett sätt som utgör en godtycklig och oförsvarlig diskriminering. Medlemsstaterna uppmanas att till fullo utnyttja denna bestämmelse.

7.  Europaparlamentet välkomnar WTO:s kommitté för handel och miljö, som bör vara ett mycket viktigt forum för fortsatt integration och förstärkande av banden mellan miljö och handel. Parlamentet hoppas att kommitténs roll och arbete kommer att utvecklas så att de viktigaste handels- och miljöutmaningar som det internationella samfundet står inför tas itu med på ett positivt sätt.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra tillgången till gröna varor och grön teknik för att uppnå målen för hållbar utveckling och uppmanar samtliga parter som deltar i förhandlingarna att ytterligare anstränga sig att snarast slutföra förhandlingarna om en minskning eller ett avskaffande av tullhinder och andra hinder för varor och tjänster på miljöområdet, i syfte att främja nya former av sysselsättningspolitik och skapande av arbetstillfällen som uppfyller ILO:s normer om anständigt arbete samt tillväxtmöjligheterna för den europeiska industrin och små och medelstora företag.

9.  Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att göra framsteg i förhandlingarna om de andra punkterna i artikel 31 i Dohadeklarationen om förhållandet mellan WTO:s befintliga regler och de specifika handelskyldigheterna i de multilaterala miljöavtalen (AEM), samt att främja ett närmare samarbete mellan AEM:s sekretariat och WTO:s kommittéer, vilket är mycket viktigt för att säkra en samstämmig utveckling för handels- och miljösystemen.

10.  Europaparlamentet anser att ett multilateralt avtal om klimatet skulle vara det bästa instrumentet för att garantera en internalisering av externa miljöfaktorer som är negativa ur koldioxidsynpunkt, men det finns risker för att ett sådant inte uppnås inom en nära framtid. Parlamentet anser därför att Europeiska unionen borde fortsätta att, för industrisektorer som har en bevisad risk för koldioxidläckor, studera möjligheten av att inrätta lämpliga miljöinstrument som kompletterar utauktioneringen av koldioxidkvoter från EU:s utsläppshandelssystem, särskilt en mekanism för att införliva koldioxid, inom ramen för WTO:s regelsystem, eftersom en sådan mekanism skulle göra det möjligt att minska riskerna för att koldioxidutsläpp överförs till tredjeländer.

11.  Europaparlamentet föreslår att det, när ett internationellt klimatavtal väl framförhandlats och undertecknats, inrättas en verklig världsorganisation för miljön som ska se till att de åtaganden som ingåtts också efterlevs och att miljönormerna respekteras. Denna framtida organisation skulle till exempel obligatoriskt hantera fall av miljödumpning.

Mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i bilaterala handelsavtal

12.  Europaparlamentet stöder helhjärtat införandet av juridiskt bindande klausuler om de mänskliga rättigheterna i Europeiska unionens internationella avtal men påminner om att stora utmaningar kvarstår när det gäller uppföljningen och genomförandet av dessa klausuler. Parlamentet upprepar att dessa klausuler också ska ingå i alla sektors- och handelsavtal, med en tydlig och precis samrådsmekanism enligt artikel 96 i Cotonouavtalet. Parlamentet välkomnar i detta hänseende att en sådan klausul införts i den nya generationen frihandelsavtal.

13.  Europaparlamentet understryker att samma systematik också ska gälla införandet av kapitlen om hållbar utveckling i de bilaterala avtalen.

14.  Europaparlamentet konstaterar att framtida handelsavtal kan komma att ingås mot bakgrund av den nuvarande finanskrisen. Parlamentet anser att detta inte får leda till att sociala normer och miljönormer åsidosätts, särskilt inte normer för utsläpp av växthusgaser och hantering av farligt avfall, till förmån för uppnåendet av andra mål.

15.  Med beaktande av ovannämnda mål uppmanar Europaparlamentet kommissionen att i alla frihandelsavtal som förhandlas fram med tredjeländer systematiskt inkludera en rad sociala normer och miljönormer, bland annat följande:

   a) En förteckning med miniminormer som måste respekteras av alla EU:s handelspartner. På det sociala området ska dessa normer motsvara ILO:s åtta grundläggande konventioner som är förtecknade i 1998 års ILO-deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Industriländer ska förutom dessa åtta konventioner också uppfylla ILO:s fyra prioriterade konventioner. När det gäller miljön och mänskliga rättigheter ska miniminormerna motsvara förteckningen över konventioner om miljön och principerna om goda styrelseformer, i enlighet med EU-förordningen om allmänna preferenssystemet.
   b) En förteckning över ytterligare konventioner bör införas på ett successivt och flexibelt sätt med beaktande av den berörda partnerns ekonomiska, sociala och miljömässiga situation. På det sociala området bör det yttersta målet vara att helt och hållet genomföra ILO:s agenda för anständigt arbete.

16.  Europaparlamentet betonar att respekt för dessa normer innebär att de ska ratificeras, införlivas i nationell lag och verkligen tillämpas på hela det nationella territoriet.

17.  Europaparlamentet kräver att alla framtida handelsavtal ska ha kvar förbudet mot exploaterande barnarbete, framför allt inom utvinning och bearbetning av natursten, och att de ska innehålla ett europeiskt certifieringssystem som garanterar att importerad natursten och härledda produkter genom hela förädlingskedjan bevisligen framställts utan exploaterande barnarbete enligt ILO:s konvention nr 182.

18.  Europaparlamentet betonar att man inom ramen för frihandelsavtal skulle kunna tänka sig en villkorad liberalisering med en förkortad tidtabell för avveckling av tullar eller tillgång till ytterligare en marknad om sociala normer och miljönormer respekteras.

19.  Europaparlamentet betonar vikten av en kontinuerlig uppföljning av avtalets genomförande, med ett öppet och integrerande tillvägagångssätt under alla faser.

   a) Parlamentet noterar användningen av konsekvensbeskrivningar när det gäller hållbar utveckling men anser att de borde genomföras före, under och efter förhandlingarna, i syfte att garantera en kontinuerlig uppföljning. Det är också viktigt att till fullo agera utifrån resultaten av dessa. Förhandlarna bör dessutom ta större hänsyn till de prioriteringar och tveksamheter som dessa konsekvensbeskrivningar ger upphov till.
   b) Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta konsekvensbeskrivningar när det gäller mänskliga rättigheter för att komplettera konsekvensbeskrivningar om hållbar utveckling med begripliga handelsindikatorer grundade på mänskliga rättigheter samt på sociala normer och miljönormer.
   c) Parlamentet vädjar till de båda parterna att lägga fram regelbundna rapporter om allmänna framsteg i genomförandet av samtliga de åtagande som ingåtts enligt avtalet.
   d) Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att partnerländernas parlament blir delaktiga i handelsförhandlingar så att styrningen och den demokratiska kontrollen i utvecklingsländerna kan förbättras.
   e) Parlamentet betonar vikten av att medborgarna medverkar i samtliga förhandlingsstadier och i samband med uppföljningen av avtalet och begär i detta hänseende att det inrättas forum för hållbar utveckling eller rådgivande grupper där det föreskrivs samråd med arbetsmarknadens parter och företrädare för det oberoende civilsamhället.

20.  Europaparlamentet anser att EU genom sina handelsavtal på ett effektivt sätt måste se till att högsta möjliga insynsnivå och stränga normer för offentlig upphandling tillämpas och att kravet på företagsrapportering för varje enskilt land uppfylls i både industrialiserade länder och utvecklingsländer i syfte att bekämpa olaglig kapitalflykt.

21.  Europaparlamentet kräver att unionen, i förhandlingarna om handelsavtal, framhäver rätten till tillgång till naturresurser och hävdar urinvånarnas och de inföddas rättigheter när det gäller tillgången till viktiga naturresurser. Kommissionen uppmanas att i internationella handelsförhandlingar och handelsavtal integrera problemet med att köpa och äga mark i tredjeländer, särskilt i de minst utvecklade länderna och i utvecklingsländerna.

22.  Europaparlamentet erkänner att kapitlet om hållbar utveckling i de bilaterala avtal som för närvarande förhandlas är bindande men att det kunde förstärkas om det föreskrev

   a) ett klagomålsförfarande som är öppet för arbetsmarknadens parter,
   b) tillgång till en oberoende instans för att snabbt och effektivt reglera tvister i samband med sociala eller miljömässiga problem, exempelvis expertpaneler, utvalda av båda parter på grundval av sin sakkunskap när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljörätt, och vars rekommendationer borde ingå i en väl fastställd process, med bestämmelser för deras genomförande,
   c) tillgång till en mekanism för att reglera tvister, i likhet med de övriga delarna av avtalet, som föreskriver böter vilka syftar till att förbättra situationen i de berörda sektorerna eller ett stopp, åtminstone tillfälligt, för vissa handelsförmåner enligt avtalet, i händelse av en allvarlig överträdelse av ovannämnda normer.

23.  Europaparlamentet betonar vikten av att låta avtalen åtföljas av kompletteringsåtgärder, inbegripet tekniskt bistånd och samarbetsprogram, som syftar till att förbättra genomförandekapaciteten, särskilt grundläggande konventioner inom området för mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer.

Mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i unilaterala handelsförbindelser: allmänna preferenssystemet (GSP) och allmänna preferenssystemet + (GSP+)

24.  Europaparlamentet anser att de 27 konventionerna, vars ratificering och faktiska genomförande krävs för att man ska kunna omfattas av GSP+, utgör en unik blandning av konventioner om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och normer för goda styrelseformer. Hittills har GSP+ haft en tydlig positiv effekt när det gäller ratificeringen av dessa konventioner, men i mindre omfattning när det gäller deras genomförande, och parlamentet önskar därför lägga större vikt vid kompletteringsåtgärderna som syftar till att förbättra genomförandekapaciteten. För att säkra trovärdigheten för GPS+ ska kommissionen inleda undersökningar om det finns flera belägg som pekar på att vissa länder inte genomför de 27 konventionerna och, i förekommande fall, dra tillbaka förmånerna.

25.  Europaparlamentet anser att ett tydligare samband skulle kunna upprättas mellan klausulerna om mänskliga rättigheter och GSP + i Europeiska unionens avtal med tredjeländer, särskilt när det gäller uppföljningen.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med översynen av GSP-systemet se till att systemet framför allt omfattar de mest behövande länderna och att ursprungslandsreglerna förenklas så att de länder som är föremål för initiativet ”Allt utom vapen” och GPS+-systemet kan dra maximal nytta av de förmåner som de tillerkänts. Parlamentet begär att jämförelsepunkter, mekanismer och transparenta kriterier för beviljandet och tillbakadragandet av förmånerna inom ramen för detta system ska upprättas. Parlamentet begär också att det till fullo ska få medverka under hela processen, särskilt när det gäller rådets förslag till förteckning över länder som omfattas av systemet, och när det gäller att inleda undersökningar eller tillfälligt upphäva GSP+.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram ett förslag till förordning om att förbjuda import till EU av varor som tillverkats under förhållanden som utgör moderna former av slaveri och tvångsarbete, framför allt tvångsarbete för särskilt utsatta grupper, i strid med grundläggande normer för mänskliga rättigheter.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i enlighet med ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen, löpande hålla parlamentet välinformerat om alla relevanta ämnesområden under förhandlingarna om internationella handelsavtal.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med tanke på parlamentets utvidgade befogenheter i enlighet med Lissabonfördraget garantera ett effektivt flöde av information och att vid varje tidpunkt bevilja parlamentets företrädare observatörsstatus och därmed tillgång till samtliga relevanta möten och dokument.

o
o   o

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT C 320, 28.10.1996, s. 261.
(2) EUT C 290 E, 29.11.2006, s. 107.
(3) EGT C 112 E, 9.5 2002, s. 326.
(4) EUT C 131 E, 5.6.2003, s. 147.
(5) EUT C 280 E, 18.11.2006, s. 65.
(6) EUT C 157 E, 6.7 2006, s. 84.
(7) Rådets slutsatser av den 14 juni 2010 om barnarbete, 10937/1/10.
(8) EUT C 303 E, 13.12 2006, s. 865.
(9) EUT C 102 E, 24.4 2008, s. 128.
(10) EUT C 102 E, 24.4.2008, s. 321.
(11) EGT L 12, 16.1.2001, s. 1.
(12) EUT C 273 E, 14.11 2003, s. 305.
(13) EUT C 102 E, 24.4.2008, s. 301.
(14) EUT C 323 E, 18.12.2008, s. 361.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy