Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2968(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B7-0624/2010

Debatter :

Omröstningar :

PV 25/11/2010 - 8.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0439

Antagna texter
PDF 156kWORD 46k
Torsdagen den 25 november 2010 - Strasbourg
10:e årsdagen av resolution 1325 från FN:s säkerhetsråd om kvinnor samt fred och säkerhet
P7_TA(2010)0439RC-B7-0624/2010

Europaparlamentets resolution av den 25 november 2010 om tioårsdagen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 (2000) och 1820 (2008) om kvinnor, fred och säkerhet samt FN:s säkerhetsråds resolution 1888 (2009) om sexuellt våld mot kvinnor och barn i samband med väpnade konflikter, i vilken det betonas att alla stater är skyldiga att få slut på straffriheten och att åtala dem som gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, bland annat sådana brott som utgörs av sexuellt eller annat våld mot kvinnor och flickor,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 54/134 av den 7 februari 2000 i vilken den 25 november utlystes till Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för jämställdhet i utvecklingssamarbetet som har antagits av rådet och i vilken det bör säkerställas att jämställdhetsperspektivet integreras i allt EU-arbete med partnerländer på samtliga nivåer,

–  med beaktande av utnämningen i mars 2010 av en särskild representant för FN:s generalsekreterare mot sexuellt våld i väpnade konflikter,

–   med beaktande av rådets dokument om en övergripande strategi för EU:s genomförande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820 och det operativa dokumentet om genomförandet av säkerhetsrådets resolution 1325 förstärkt genom säkerhetsrådets resolution 1820 inom ramen för ESFP, vilka antogs i december 2008, och rådets dokument om integreringen av de mänskliga rättigheterna i GSFP-insatser, vilket antogs i september 2006,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om våld mot och diskriminering av kvinnor samt EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 maj 2009 om jämställdhetsperspektivet i EU:s yttre förbindelser samt freds- och nationsuppbyggnad(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om kvinnor i väpnade konflikter och deras roll i återuppbyggnaden efter konflikter(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 november 2006 om kvinnor i den internationella politiken(3),

–  med beaktande av den handlingsplan för integrering av jämställdhetsperspektivet som utarbetades 2007 av parlamentets underutskott för säkerhet och försvar,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2010 om brister i skyddet av de mänskliga rättigheterna och rättsskipningen i Demokratiska republiken Kongo(4),

–  med beaktande av FN:s nya enhet för jämställdhetsfrågor (UN Women),

–  med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Våld mot kvinnor i konfliktområden är ofta en förlängning av den diskriminering på grund av kön som även förekommer i fredstider. I år sammanfaller Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor med tioårsdagen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325, som var den första resolution som tog upp de väpnade konflikternas oproportionerliga och specifika följder för kvinnor och i vilken det gjordes en koppling mellan kvinnors erfarenheter från konflikter och upprätthållandet av internationell fred och säkerhet inom de sinsemellan sammanhängande områdena deltagande, skydd, förebyggande, undsättning och återhämtning.

B.  Den 25 november firas Internationella dagen mot våld mot kvinnor.

C.  FN:s säkerhetsråds resolutioner 1820, 1888 och 1889 stöder och kompletterar resolution 1325, och de fyra resolutionerna måste betraktas som en uppsättning åtaganden från FN:s säkerhetsråd om kvinnor, fred och säkerhet.

D.  Fullgörandet av dessa åtaganden är en gemensam angelägenhet och förpliktelse för FN:s alla medlemsstater, oavsett om det rör sig om konfliktdrabbade länder, givarländer eller andra. I december 2008 antog EU riktlinjer om våld mot kvinnor och riktlinjer om barn och väpnad konflikt och bekämpning av alla former av diskriminering av dem. Dessa riktlinjer ger en tydlig politisk signal om att detta är prioriterade frågor för EU.

E.  Genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1820 och 1325 bör prioriteras bland EU:s externa finansieringsinstrument för ett lämpligt stöd till de organisationer inom det civila samhället som arbetar i väpnade konflikter och i konfliktdrabbade länder och regioner.

F.  Europaparlamentet bör övervaka antagandet av denna breda strategi och genomförandet av EU:s kommande handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i samband med EU:s utrikespolitiska åtgärder, liksom genomförandet av riktlinjerna om våld mot kvinnor och barn.

G.  Att inbegripa ett jämställdhetsperspektiv i civila och militära uppdrag ökar markant den operativa effektiviteten, och EU kan bidra med ett avsevärt mervärde genom att på eget initiativ aktivt ta upp frågan om kvinnor och väpnade konflikter.

H.  EU bör göra det möjligt för kvinnor att delta i konfliktförebyggande åtgärder, krishantering, fredssamtal och skeden efter konflikter, såsom återuppbyggnadsplanering.

I.  När våldtäkt och sexuellt slaveri sker systematiskt och i stor omfattning klassificeras dessa företeelser enligt Genèvekonventionen som brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Våldtäkt ses numera dessutom som ett inslag i brottet folkmord när den utförs i syfte att helt eller delvis krossa en särskild grupp. EU bör stödja åtgärder som syftar till att få ett slut på straffriheten för förövare av sexuellt våld mot kvinnor och barn.

J.  Den nyligen inrättade Europeiska utrikestjänsten bör genom sin interna struktur samt sina externa åtgärder och sin policy på ett betydande sätt bidra till ett fortsatt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820.

K.  EU har antagit en rad viktiga dokument om hur FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820 ska genomföras.

L.  Det är under 2010 som 10-årsöversynen av millennieutvecklingsmålen ska genomföras.

M.  Endast en minoritet av EU:s medlemsstater har lagt fram förslag till nationella handlingsplaner i syfte att genomföra säkerhetsrådets resolution 1325. Belgien, Danmark, Finland, Förenade kungariket, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige och Österrike har antagit nationella handlingsplaner.

1.  Europaparlamentet understryker att tioårsdagen för säkerhetsrådets resolution 1325 bör markera början på en förnyad dagordning för genomförandet av resolution 1325, något som förutsätter politiskt ledarskap på högsta nivå och utökade resurser. Parlamentet rekommenderar med eftertryck att denna fråga behandlas ordentligt under den pågående översynen av EU:s politik för mänskliga rättigheter i samband med utarbetandet av en omfattande landsstrategi om mänskliga rättigheter och utvärderingen av EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt och kampen mot alla former av diskriminering av dem.

2.  Europaparlamentet begär att separata och betydande finansiella, mänskliga och administrativa resurser tilldelas när det gäller såväl kvinnors deltagande som införlivandet av jämställdhetsperspektivet i utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet efterlyser fler kvinnor i polis-, militär- och domstols- och rättsuppdrag samt i fredsbevarande insatser. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att aktivt främja kvinnors deltagande i sina bilaterala och multilaterala förbindelser med stater och organisationer utanför EU.

3.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt vice ordföranden/den höga representanten Ashton att, i en halvtidsöversyn efter fem år, övervaka genomförandet av åtaganden och underlätta utbytet av bästa praxis.

4.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att även stärka EU-arbetsgruppen för kvinnor, fred och säkerhet, vilken bör göra en kollegial granskning av arbetet med att anta och genomföra nationella handlingsplaner om FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820, göra systematiska jämställdhetsanalyser av uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) samt övervaka och vägleda EU-delegationer i konfliktdrabbade länder och regioner.

5.  Europaparlamentet anser att inrättandet av Europeiska utrikestjänsten är ett unikt tillfälle att stärka EU:s roll i arbetet med att genomföra FN:s säkerhetsråds resolutioner 1820 och 1325.

6.  Europaparlamentet uppmanar därför vice ordföranden/den höga representanten att stärka och förstärka införlivandet av ett jämställdhetsperspektiv och ingå omfattande och väl synliga åtaganden när det gäller personal, finansiella resurser och organisationsstruktur. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att skapa en organisatorisk enhet inom Europeiska utrikestjänsten för frågor som rör kvinnor, fred och säkerhet inom den relevanta utredningsavdelningen, och att se till att man inom varje geografisk avdelning och EU-delegation avsätter åtminstone en heltidstjänst för frågor som rör kvinnor, fred och säkerhet samt att dessa personer ingår i eller är nära knutna till EU-arbetsgruppen.

7.  Europaparlamentet välkomnar de olika offentliga evenemang såsom öppet hus, som anordnats av åtminstone tre GSFP-uppdrag (EUPM, EULEX och EUMM) för att fira tioårsdagen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang bidraget från EU:s civila planerings- och ledningskapacitet. Parlamentet påminner om att GSFP-uppdragen är ett av EU:s viktigaste instrument när det gäller att framhäva åtagandet att uppfylla målen i säkerhetsrådets resolutioner 1820 och 1325 i krisdrabbade länder och regioner.

8.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och EU-medlemsstaterna att inbegripa referenser till FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820 i rådsbeslut och uppdragsbeskrivningar som avser GSFP-uppdrag och se till att det finns åtminstone en jämställdhetsrådgivare och en handlingsplan för genomförandet av resolutionerna 1325 och 1820 vid varje GSFP-uppdrag. Parlamentet yrkar på att vice ordföranden/den höga representanten samt EU:s medlemsstater och uppdragschefer gör samarbete och samråd med lokala kvinnoorganisationer till ett standardinslag i varje uppdrag.

9.  Europaparlamentet efterlyser inrättandet av ett lämpligt offentligt förfarande för klagomål i samband med GSFP-uppdrag, som särskilt ska bistå vid rapportering av sexuellt och könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att i sexmånadersutvärderingen av GSFP-uppdragen inkludera ingående rapportering om kvinnor, fred och säkerhet.

10.  Europaparlamentet påminner om att ett antal massvåldtäkter ägde rum mellan den 30 juli och den 4 augusti 2010 i östra Kongos gruvdistrikt, att minst 8 300 våldtäkter rapporterades förra året i östra Kongo och att minst 1 244 kvinnor rapporteras ha blivit våldtagna under första kvartalet 2010, vilket är i genomsnitt 14 våldtäkter per dag. Parlamentet uppmanar EU:s båda uppdrag i Demokratiska republiken Kongo, Eupol RD Congo och Eusec RD Congo, att se till att kampen mot sexuellt våld och kvinnors deltagande prioriteras högst inom ramen för de insatser som görs för att reformera den kongolesiska säkerhetssektorn.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av att EU utser fler kvinnliga poliser och soldater till GSFP-uppdragen, och anser att de kvinnliga poliserna i FN:s fredsstyrka i Liberia i detta sammanhang kan fungera som förebild.

12.  Europaparlamentet framhåller behovet av att upprätta en uppförandekod för EU:s personal som deltar i militära och civila uppdrag, där man förtydligar att sexuellt utnyttjande är oförsvarligt och brottsligt.

13.  Europaparlamentet begär att FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820 genomförs genom EU:s landstrategidokument och att ett större ekonomiskt stöd mobiliseras så att kvinnor från konfliktdrabbade länder kan delta i europeiska processer. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionsledamöterna med ansvar för utveckling, utvidgning och humanitär bistånd att se till att aspekter som berör kvinnor, fred och säkerhet ingår som en integrerad del i planeringen och programplaneringen av instrumenten för extern finansiering, såsom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, instrumentet för samarbete med industriländer och instrumentet för stöd inför anslutningen, men särskilt finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och stabilitetsinstrumentet.

14.  Europaparlamentet framhåller att kommissionen bör göra det lättare för de små icke-statliga organisationerna att få bidrag från det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. För närvarande klarar många små kvinnoorganisationer inte av det byråkratiska hinder som bidragsansökan utgör.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionsledamoten med ansvar för utveckling att stödja det arbete som kvinnoorganisationer utför i konfliktdrabbade områden. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att utnyttja stabilitetsinstrumentets långsiktiga karaktär vid fördelning av finansiella medel till stöd för kvinnors deltagande i freds-, säkerhets- och försoningsprocesser, och att systematiskt öronmärka medel för alla kortfristiga åtgärder till förmån för kvinnor, fred och säkerhet som finansieras enligt artikel 3 i stabilitetsinstrumentet.

16.  Europaparlamentet anser att EU:s delegationer bör informera organisationer i det civila samhället, exempelvis lokala kvinnoorganisationer, om sitt engagemang i konfliktdrabbade regioner och samråda med organisationer i det civila samhället i samband med den politiska planeringen.

17.  Europaparlamentet kräver en betydande ökning av kvinnors deltagande inom alla verksamhetsområden, inbegripet försoningsarbete, fredsförhandlingar, fredsskapande, fredsframtvingande och fredsbevarande insatser samt konfliktförebyggande verksamhet.

18.  Europaparlamentet kräver att fler kvinnor omedelbart involveras i alla initiativ som syftar till att finna lösningar på konflikter, bland annat som medlare och förhandlare samt i genomförandet av konfliktlösningsåtgärder.

19.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ta initiativ till att det en gång om året avsätts en vecka för samråd med kvinnliga ledare. Denna vecka skulle kunna komplettera FN:s internationella dag med öppet hus på temat kvinnor och fred, och bland annat följas upp med rapporter från Europaparlamentets delegationer.

20.  Europaparlamentet framhåller behovet av nationella handlingsplaner med information om tidsramen för den nationella strategin, realistiska mål, övervakningsmekanismer samt uppmuntran till kvinnors deltagande i kontroll-, utvärderings- och övervakningsmekanismer.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s särskilda representant för frågor som rör sexuellt våld i väpnade konflikter och den nyutnämnda chefen för FN:s enhet för jämställdhetsfrågor (UN Women).

(1) EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 32.
(2) EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 287.
(3) EUT C 314 E, 21.12.2006, s. 347.
(4) Antagna texter, P7_TA(2010)0350.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy