Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2096(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0332/2010

Ingivna texter :

A7-0332/2010

Debatter :

Omröstningar :

PV 14/12/2010 - 9.13
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0465

Antagna texter
PDF 133kWORD 51k
Tisdagen den 14 december 2010 - Strasbourg
Inrättande av en snabbinsatsstyrka för EU
P7_TA(2010)0465A7-0332/2010

Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 14 december 2010 om inrättandet av en snabbinsatsstyrka för EU (2010/2096(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av artikel 196 i Lissabonfördraget i vilken det föreskrivs att ”Unionen ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna i syfte att förbättra effektiviteten hos systemen för förebyggande av och skydd mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor” och att ”Unionens insatser syftar till att främja samstämmigheten mellan internationella åtgärder i frågor som rör civilskydd”,

–  med beaktande av artikel 214 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt enligt vilken unionens åtgärder på området humanitärt bistånd ska ”syfta till att tillfälligt lämna bistånd och stöd till befolkningar i tredjeländer som drabbas av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor” och att dessa åtgärder ska ”ges i enlighet med principerna i internationell rätt och principerna om opartiskhet, neutralitet och icke-diskriminering”,

–  med beaktande av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd, som undertecknades gemensamt i december 2007 av ordföranden för Europeiska unionens råd, Europaparlamentets talman och ordföranden för Europeiska kommissionen, och den handlingsplan som lades fram av kommissionen i maj 2008 för genomförande av samförståndet,

–  med beaktande av rådets slutsatser från december 2007 i vilka kommissionen uppmanas att på bästa sätt använda sig av gemenskapens civilskyddsmekanism och att ytterligare stärka samarbetet med och mellan medlemsstaterna,

–  med beaktande av riktlinjerna för användning av militära och civila försvarsresurser vid katastrofinsatser (Oslo-riktlinjerna) som reviderades den 27 november 2006,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 februari 2009 till rådet och Europaparlamentet med titeln ”EU:s strategi för stöd till katastrofförebyggande i utvecklingsländerna”,

–  med beaktande av kommissionens meddelande från mars 2008 till Europaparlamentet och rådet om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer (KOM(2008)0130) och Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2008 om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer(1),

–  med beaktande av Michel Barniers rapport av den 9 maj 2006 om en europeisk civilskyddsstyrka: Europe aid,

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om den jordbävning som nyligen drabbade Haiti(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010 om förebyggande av naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor,

–  med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet av den 23 mars 2010 om inrättandet av en snabbinsatsstyrka för EU, som lagts fram av Anneli Jäätteenmäki, Charles Goerens, Louis Michel, Marielle De Sarnez och Frédérique Ries för ALDE-gruppen, i enlighet med artikel 121.1 i arbetsordningen (B7-0228/2010),

–  med beaktande av artikel 121.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0332/2010), och av följande skäl:

A.  Antalet katastrofer som orsakar betydande mänskliga, ekonomiska och miljömässiga skador ökar över hela världen. Dessa kriser blir allt intensivare, inträffar allt oftare och drabbar en allt större del av världen, framför allt på grund av effekterna av klimatförändringarna. Europeiska unionen gör stora insatser för att hantera dessa kriser.

B.  Insatserna både inom och utanför Europeiska unionen har mångdubblats och blivit allt vanligare men försvåras samtidigt av den globala finansiella situationen och av budgetmässiga begränsningar, vilket understryker behovet av mer kostnadseffektiva operationer.

C.  Ett gemensamt utnyttjande av resurser bland de 31 stater som deltar i gemenskapens civilskyddsmekanism (EU 27, Norge, Liechtenstein, Kroatien och Island) eller inom ramen för ett närmare samarbete mellan medlemsstater kan utgöra en operativ och finansiell fördel.

D.  Kommissionens budget för humanitära katastrofer, särskilt budgeten för generaldirektoratet för humanitärt bistånd och civilskydd (GD ECHO), har inte enbart frysts utan även minskat något i reala termer under de senaste fem åren.

E.  Under de senaste åren har framsteg gjorts mot mer sammanhängande katastrofinsatser från EU:s sida, särskilt genom en gradvis förstärkning av civilskyddsmekanismen, bättre samverkan mellan och samordning av civilskydd och humanitärt bistånd, och förståelse för att ett integrerat arbetssätt i samband med katastrofhantering inte bara omfattar insatser utan också förebyggande och beredskap.

F.  Europeiska unionens insatser i samband med jordbävningen i Haiti tog inte enbart formen av en snabb, betydelsefull och storskalig humanitär biståndsoperation, utan aktiverade också civilskyddsmekanismen, som omedelbart och för första gången kunde ta i bruk två moduler (en vattenreningsenhet och en avancerad sjukvårdsenhet), som finansierades genom en förberedande åtgärd för en snabbinsatsstyrka för EU 2008.

G.  Erfarenheterna från de senaste kriserna visar att EU:s katastrofinsatser måste förbättras ytterligare när det gäller effektivitet, samordning och synlighet, och katastroferna har ännu en gång framhävt behovet av att inrätta en europeisk snabbinsatsstyrka (en europeisk civilskyddsstyrka).

H.  EU:s kapacitet att skydda medborgarnas liv och egendom är en avgörande faktor för dess trovärdighet.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

   a) Rådet uppmanas att framhålla att införlivandet av civilskydd och humanitärt bistånd i ansvarsområdet för en enda kommissionsledamot med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering skapar bättre synergier inom kommissionen och bidrar till att göra EU:s övergripande katastrofinsatser mer konsekventa.
   b) Rådet uppmanas att kräva att arbetsmetoderna på civilskyddsområdet och det humanitära biståndsområdet inom GD ECHO i högre grad integreras, samtidigt som de båda områdenas särdrag bevaras genom upprätthållandet av en tydlig åtskillnad och avgränsning av deras roller, i syfte att i högsta möjliga grad utnyttja synergier och komplementaritet och öka effektiviteten. Rådet uppmanas även att begära att militär och civil personal såväl som biståndsarbetare, som är involverade i katastrofinsatser och humanitära åtgärder, agerar i enlighet med principerna om neutralitet, oberoende och opartiskhet.
   c) Rådet uppmanas att påpeka att när civilskyddsresurser sätts in vid humanitära kriser bör användningen av dessa vara behovsstyrd samt komplettera och följa humanitärt bistånd i enlighet med det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd och FN:s riktlinjer (Osloriktlinjerna), i syfte att garantera efterlevnaden av de humanitära principerna om neutralitet, humanitet, opartiskhet och oberoende.
   d) Rådet uppmanas att insistera på att EU:s bistånd i samband med naturkatastrofer eller katastrofer som orsakas av människor bör syfta till att stödja den lokala ekonomin närhelst det är möjligt, till exempel genom att köpa upp lokalt eller regionalt producerade livsmedel och tillhandahålla nödvändig utrustning till jordbrukarna för att stimulera ekonomin i landsbygdsområdena.
   e) Rådet och kommissionen uppmanas att klargöra rutinerna för samarbetet och samordningen mellan Europeiska utrikestjänsten och kommissionen när det gäller hanteringen av storskaliga katastrofinsatser utanför Europeiska unionens territorium.
   f) Rådet uppmanas att föreslå lokala samordningsinsatser, tillsammans med det berörda landets nationella regering, och att med stöd av EU:s och medlemsstaternas företrädare på plats säkra målinriktade och effektiva insatser i drabbade områden.
   g) Rådet uppmanas bestämt att högprioritera stärkandet av EU:s insatskapacitet vid katastrofer, särskilt inför diskussionerna om att inrätta en civilskyddsstyrka för EU, samt att följa upp Europaparlamentets upprepade krav på att de förslag som lades fram i Michel Barniers rapport från 2006 ska genomföras.
   h) Rådet uppmanas att kräva att en civilskyddsstyrka för EU omedelbart inrättas och utrustas med nödvändiga teknologiska och tekniska resurser.
   i) Rådet uppmanas att i samband med insatser till följd av en olycka eller en naturkatastrof också efterlysa en bättre samordning mellan de humanitära organisationerna, medlemsstaternas och GD ECHO:s civilskyddsmekanismer och den eventuella europeiska snabbinsatsstyrkan.
   j) Rådet uppmanas att begära att kommissionen, tillsammans med nationella regeringar, lokala myndigheter och organisationer inom det civila samhället i mottagarländerna, utformar program för ett gemenskapsbaserat förebyggande av katastrofer och en gemenskapsbaserad insatskapacitet.
   k) Rådet uppmanas att i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet vidta åtgärder (som kommissionen ska föreslå) för att förbättra förutsebarheten för EU:s nuvarande civilskyddsmekanism och dess planeringskapacitet, som för närvarande baseras på frivilliga bidrag och ad hoc-bidrag från medlemsstaterna. Dessa åtgärder kan till exempel omfatta insatser som har testats inom ramen för EU:s förberedande åtgärd, däribland gemensamma EU-resurser, frivillig sammanslagning av resurser, kartläggning av befintlig kapacitet, identifiering av scenarier och utveckling av ny utbildningsverksamhet.
   l) Rådet uppmanas också att kräva realistiska budgetar, i vilka medel anslås för naturkatastrofer eller humanitära insatser på grundval av tidigare års utgifter.
   m) Rådet uppmanas att framhålla att EU:s civilskyddsstyrka bör bygga på EU:s civilskyddsmekanism, att tillgängliga instrument bör optimeras för att öka deras effektivitet och synlighet samt att befintliga logistiska och mänskliga resurser, både för utbildning på området för katastrofinsatser och för katastrofhantering, bör slås samman genom frivilliga initiativ inom ramen för förberedande åtgärder för att säkerställa att nödhjälp kan tillhandahållas inom 24 timmar efter det att en katastrof har inträffat.
  n) Rådet uppmanas att rekommendera att EU:s civilskyddsstyrka ska
   – bygga på en behovsbedömning, med deltagande av samtliga humanitära aktörer,
   – vara civil,
   – agera i EU:s namn,
   – följa internationell humanitär rätt,
   – respektera att det är frivilligt för medlemsstaterna att delta i de planerade insatserna,
   – bygga på principen om ansvarsfördelning,
   – vara öppen för bidrag från tredjeländer,
   – erkänna FN:s övergripande roll i samband med samordningen av internationella hjälpaktioner utanför Europeiska unionens territorium,
   – organiseras på förebyggande grunder, enligt specifika scenarier.
   o) Rådet uppmanas, på grundval av erfarenheterna från insatserna i Haiti och Pakistan, att se till att EU i samband med humanitära biståndsinsatser i så stor utsträckning som möjligt verkar i FN:s regi och koncentrerar sig till de områden där dess insatser kan bidra till ett större mervärde.
   p) Rådet uppmanas att överväga om den europeiska civilskyddsstyrkan skulle kunna bestå i ett åtagande från vissa medlemsstater om att frivilligt ställa till förfogande förutbestämda civilskyddsmoduler som omedelbart kan sättas in i EU-insatser som samordnas av civilskyddsmekanismen, att de flesta av dessa moduler, som redan är tillgängliga på det nationella planet och därför inte medför några betydande extrakostnader, skulle förbli under deras kontroll och att utnyttjandet av dessa moduler som hålls i beredskap skulle utgöra kärnan i EU:s civilskyddssystem för insatser i samband med katastrofer i och utanför EU.
   q) Rådet uppmanas att överväga om kompletterande civilskyddsmoduler skulle kunna finansieras av EU för vissa specifika situationer där man har konstaterat brister och där EU skulle tillföra ett mervärde, och att understryka vikten av att utöka finansieringen för transporter och utveckla transportmoduler som ska hållas i beredskap.
   r) Rådet uppmanas att understryka behovet av att utveckla en övergripande och proaktiv katastrofinsatsstrategi som samordnar de olika handlingsalternativ som står EU och dess medlemsstater till buds, såsom krishantering (civil och militär), ekonomiskt bistånd och utvecklingsstöd samt social- och miljöpolitiska insatser. Övergången mellan katastrofinsatser och återuppbyggnadsinsatser efter katastrofer bör skötas på ett mer effektivt sätt. Rådet erinras om förslaget att inrätta en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd i enlighet med bestämmelserna i artikel 214.5 i Lissabonfördraget, och eftersom 2011 är Europeiska året för volontärarbete uppmanas kommissionen och rådet att tillsammans med parlamentet så snart som möjligt utarbeta bestämmelser och förfaranden för hur denna kår ska arbeta, särskilt i ljuset av liknande initiativ som tagits av vissa medlemsstater.
   s) Rådet uppmanas att beakta att användningen av militära medel och militär kapacitet vid katastrofinsatser, framför allt för logistik-, transport- och infrastrukturstöd till humanitära hjälpinsatser, bör vara undantagsmässig och utnyttjas som en ”sista utväg” samt alltid vara i överensstämmelse med befintliga avtal, såsom det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd och Osloriktlinjerna för användningen av militära och civila försvarsmedel vid internationell katastrofhjälp.
   t) Rådet uppmanas att medge att militära och civila försvarsresurser endast bör användas i katastrofinsatser som en sista utväg, i enlighet med det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd och med Oslo-riktlinjerna. Rådet erinras om att militära insatser ofta spelar en viktig roll för katastrofberedskapen, vid sidan av civilskydds- och humanitära biståndsinsatser, och att militära resurser kan behövas för att täcka kritiska kapacitetsbrister (särskilt när det gäller transporter, såsom strategiska lufttransporter, samt specialiserade insatser och tunga ingenjörsarbeten). Rådet uppmärksammas därför på behovet av att utveckla en övergripande strategi och förbättra synergieffekterna mellan civila och militära kapaciteter och att identifiera områden där olika medlemsstater kan samordna sina insatser och sin kapacitet på EU-nivå för att bidra till EU:s katastrofinsatser, något som är särskilt viktigt i ett kärvt ekonomiskt klimat.
   u) Rådet uppmanas att betona behovet av att bygga upp en civil kapacitet inom EU som ska vara permanent tillgänglig och verka självständigt i förhållande till militära strukturer, och att fastställa områden inom vilka medlemsstaterna i detta avseende kan förena sina ansträngningar och resurser på EU-nivå.
   v) Rådet och kommissionen uppmanas bestämt att samarbeta när det gäller genomförandet av en handlingsplan för synlighet, vilken bör omfatta konkreta åtgärder för att göra EU:s katastrofinsatser mer synliga.
   w) Rådet uppmanas att främja användningen av systemet för global övervakning av miljö och säkerhet (GMES) i syfte att övervaka potentiella krisområden och därmed möjliggöra bättre beredskap för att tillhandahålla humanitärt bistånd, och betona att det är mycket viktigt att inrätta en mekanism för att följa upp EU:s insatser och utvärdera det bistånd som tillhandahållits.
   x) Rådet uppmanas att främja utarbetandet av forskningsbudgetar och utvecklingen av industriell kapacitet (till exempel satellitbilder inom ramen för GMES) för att effektivisera katastrofhanteringsfaserna.
   y) Rådet uppmanas att beakta ovanstående rekommendationer när det behandlar och utarbetar slutsatser om kommissionens kommande meddelande om förstärkning av Europeiska unionens insatskapacitet, som utlovats av Europeiska kommissionen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen.

(1) EUT C 286 E, 27.11.2009, s. 15.
(2) Antagna texter, P7_TA(2010)0015.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy