Choisissez la langue de votre document :
- bg - български
- es - español
- cs - čeština
- da - dansk
- de - Deutsch
- et - eesti keel
- el - ελληνικά
- en - English
- fr - français
- ga - Gaeilge
- hr - hrvatski
- it - italiano
- lv - latviešu valoda
- lt - lietuvių kalba
- hu - magyar
- mt - Malti
- nl - Nederlands
- pl - polski
- pt - português
- ro - română
- sk - slovenčina
- sl - slovenščina
- fi - suomi
- sv - svenska
|
 Administrativt samarbete och kampen mot skatteundandragande i fråga om mervärdesskatt (omarbetning) * |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(Särskilt lagstiftningsförfarande: samråd – omarbetning) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2009)0427), – med beaktande av artikel 93 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7-0165/2009), – med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet med titeln ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665), – med beaktande av artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter(1), – med beaktande av skrivelsen av den 12 november 2009 från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för ekonomi och valutafrågor i enlighet med artikel 87.3 i arbetsordningen, – med beaktande av artiklarna 87 och 55 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A7-0061/2010). A. Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller förslaget inte några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll. 1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och såsom ändrat av parlamentet nedan. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 3. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. 4. Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. 5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Gemensamt system för mervärdesskatt, när det gäller regler om fakturering * |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(Särskilt lagstiftningsförfarande - samråd) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2009)0021), – med beaktande av artikel 93 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0078/2009), – med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlament och rådet om ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665), – med beaktande av artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A7-0065/2010). 1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 3. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. 4. Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. 5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Upphävande av Miloslav Ransdorfs immunitet |
| |||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den begäran om upphävande av Miloslav Ransdorfs immunitet som översändes av den behöriga tjeckiska myndigheten den 16 september 2009 och som tillkännagavs i kammaren den 23 november 2009, – efter att ha hört Miloslav Ransdorf i enlighet med artikel 7.3 i arbetsordningen, – med beaktande av artikel 9 i protokollet av den 8 april 1965 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, – med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964 och den 10 juli 1986(1), – med beaktande av artiklarna 6.2 och 7 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A7-0107/2010), och av följande skäl: A. Miloslav Ransdorf är ledamot i Europaparlamentet. B. I enlighet med artikel 9 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965 ska under Europaparlamentets sessioner dess ledamöter, vad avser deras egen stats territorium, åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land. Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning vid utförandet av en brottslig handling. Detta kan inte hindra Europaparlamentet att utöva sin rätt att upphäva en av sina ledamöters immunitet. C. I enlighet med artikel 27.4 i den tjeckiska konstitutionen får ingen ledamot av parlamentet eller senaten bli föremål för straffrättsligt åtal utan samtycke från den kammare där han eller hon är ledamot. Om respektive kammare inte ger sitt samtycke är straffrättsligt åtal uteslutet för all framtid. 1. Europaparlamentet beslutar att upphäva Miloslav Ransdorfs immunitet. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till de berörda myndigheterna i Tjeckien.
| ||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: domstolen |
| |||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(1), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (C7-0175/2009)(2), – med beaktande av domstolens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(3), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(4), – med beaktande av artiklarna 272.10, 274, 275 och 276 i EG-fördraget och artiklarna 314.10, 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0079/2010). 1. Europaparlamentet beviljar domstolens justitiesekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av domstolens budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2008, avsnitt IV – domstolen (C7-0175/2009 – 2009/2071(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(6), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (C7-0175/2009)(7), – med beaktande av domstolens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(8), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(9), – med beaktande av artiklarna 272.10, 274, 275 och 276 i EG-fördraget och artiklarna 314.10, 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0079/2010). 1. Europaparlamentet noterar att domstolen under 2008 hade tillgång till åtagandebemyndiganden som sammanlagt uppgick till 297 miljoner EUR (2007: 275 miljoner EUR), med en utnyttjandegrad på 98,20 procent, vilket är högre än genomsnittet för de övriga institutionerna (95,67 procent). 2. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport uppgav att dess granskning av ett kontrakt som domstolen ingått om tillhandahållande av tjänster (efter en öppen anbudsinfordran som genomförts gemensamt med en medlemsstat) visade på brister i det internkontrollssystem som användes vid genomförandet av denna anbudsinfordran. Parlamentet noterar att revisionsrätten konstaterade att dessa brister ledde till en alltför kort tidsfrist för anbudsgivarna att erhålla specifikationerna (överträdelse av artikel 98 i budgetförordningen) och till ett tillkännagivande i meddelandet om upphandlingen om att anbuden måste lämnas in på ett enda språk (överträdelse av artikel 125c i budgetförordningens genomförandebestämmelser(11)) och att ett slutet möte skulle hållas vid öppningen av anbuden (överträdelse av artikel 118.3 i tillämpningsföreskrifterna). 3. Europaparlamentet noterar de förtydliganden som domstolen gjort, i synnerhet om att tidsschemat, trots att det var snävt, respekterade de tidsfrister som formellt stadgas i budgetförordningen. Parlamentet noterar att den korta tidsfristen berodde på att det var nödvändigt att tilldela kontraktet vid en tidpunkt som gav det företag som tilldelades kontraktet möjlighet att inleda sitt arbete så snart det nya byggnadskomplexet i fråga stod klart, och att ge anbudsgivarna tillräckligt med tid att förbereda sina anbud. 4. Europaparlamentet noterar även domstolens förtydliganden om att bristande samordning var orsaken till att det i meddelandet om upphandling föreskrevs att anbud skulle ges in endast på franska (vilket är brukligt i den berörda medlemsstaten), trots att det i förfrågningsunderlaget angavs att anbud kunde ges in på vilket som helst av Europeiska unionens officiella språk, och om att anbudsgivarna, om de velat, hade fått delta i det möte som hölls med kommittén vid öppningen av anbuden. 5. Europaparlamentet stöder revisionsrättens förslag att domstolen bör införa förbättrade upphandlingsförfaranden så att det blir lättare för utanordnarna att organisera anbudsinfordringar och kontrollera att de lagstadgade skyldigheterna uppfylls. 6. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport, utöver ovannämnda upphandlingsförfarande, inte nämner några andra iakttagelser vad gäller domstolen. 7. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att den interna revisionsenhet som domstolen inrättat nyligen fungerar effektivt, och välkomnar dess rekommendationer i fråga om kontroll, godkännande och betalning av utgifter. Parlamentet gläder sig även över att rekommendationerna verkligen tillämpats, särskilt de i fråga om en översyn av systemet för delegering och villkoren för vidaredelegering, egenutvärdering av interna kontrollsystem, ett ökat antal efterhandskontroller och förbättrade dokumentationsrutiner. Parlamentet noterar också resultaten av revisionerna av hur domstolen iakttagit sina skyldigheter i fråga om rapportering om och redovisning av budgetinformation, vilken lett till åtgärder för att förbättra förvaltningen och den interna kontrollen av offentliga kontrakt, och till granskning av upphandlingsförfarandena för biblioteket och av kompensationsersättning. 8. Europaparlamentet välkomnar att domstolens rättegångar tar allt kortare tid, och framför allt att tidsåtgången för mål om förhandsavgöranden minskat avsevärt, men anser att denna minskning fortfarande inte är tillfredsställande. Parlamentet noterar att antalet avslutade mål har minskat (333 domar och 161 beslut jämfört med 379 domar och 172 beslut 2007), men konstaterar samtidigt att antalet mål om förhandsavgörande ökat påtagligt. Parlamentet noterar vidare att talan väcktes i 592 nya mål, vilket är den högsta siffran sedan 1979, och detta ledde till att antalet anhängiga mål vid utgången av 2008 var något högre än 2007 (769 mål jämfört med 741 mål). 9. Europaparlamentet välkomnar att antalet avgjorda mål i förstainstansrätten ökade med 52 procent 2008 och att handläggningstiden minskat något, vilken dock fortfarande är otillfredsställande. Parlamentet noterar dock att antalet nya mål var exceptionellt högt 2008 (629 nya mål jämfört med 522 mål 2007), vilket gjorde att antalet anhängiga mål fortsatte att öka även för förstainstansrätten (från 1 154 mål 2007 till 1 178 mål 2008). 10. Europaparlamentet noterar att personaldomstolen, som 2008 för första gången partiellt förnyades efter tre år, avgjorde färre mål än 2007, men att antalet anhängiga mål minskat något (från 235 mål 2007 till 217 mål 2008) på grund av att talan väcktes i färre fall (111 jämfört med 157 fall 2007). 11. Europaparlamentet välkomnar det nya integrerade ekonomiska förvaltnings- och kontrollsystemet som är i bruk sedan den 1 januari 2008 och som har lett till budgetbesparingar och effektivitetsvinster för de tre deltagande institutionerna (rådet, domstolen och revisionsrätten). 12. Europaparlamentet välkomnar det givande interinstitutionella samarbetet med revisionsrätten om utbildning. 13. Europaparlamentet noterar domstolens uppföljning av parlamentets och revisionsrättens iakttagelser i samband med tidigare beslut om ansvarsfrihet och rapporter, och välkomnar framför allt de åtgärder som tagits för att inrätta ett urvalsförfarande för extraanställd personal. Parlamentet beklagar dock att domstolen motsätter sig att offentliggöra sina ledamöters ekonomiska intressen och uppmanar domstolen att utan dröjsmål tillämpa denna praxis. 14. Europaparlamentet berömmer domstolen för att den i sin verksamhetsrapport alltid inför ett kapitel som handlar om uppföljningen under året av parlamentets tidigare ansvarsfrihetsbeslut och revisionsrättens rapporter.
| ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: revisionsrätten |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(1), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (C7-0176/2009)(2), – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(3), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(4), – med beaktande av artikel 272.10 och artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, samt artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0097/2010). 1. Europaparlamentet beviljar revisionsrättens generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av revisionsrättens budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2008, avsnitt V – revisionsrätten (C7-0176/2009 – 2009/2072(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(6), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (C7-0176/2009)(7), – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(8), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(9), – med beaktande av artikel 272.10 och artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, samt artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0097/2010). 1. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten under 2008 hade tillgång till åtagandebemyndiganden som sammanlagt uppgick till 133 miljoner EUR (2007: 122 miljoner EUR, 2006: 114 miljoner), med en utnyttjandegrad på 90,66 procent, vilket är lägre än genomsnittet för de övriga institutionerna (95,67 procent). 2. Europaparlamentet påminner om att revisionsrättens räkenskaper för budgetåret 2008 granskades av den externa revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers (precis som under 2007, tidigare år av KPMG), som drog följande slutsatser:
3. Europaparlamentet påminner om sitt förslag om att överväga möjligheten att ge revisionsrätten en mer rationell struktur, och ber revisionsrätten överväga alternativa modeller utifrån ambitionen att minska det totala antalet ledamöter, genom att införa ett tak för antalet ledamöter och anta till exempel ett jämlikt roterande system för ledamöterna. 4. Europaparlamentet noterar revisionsrättens insatser för att förbättra förfarandet för offentliggörande och presentation av årsrapporten. Parlamentet hoppas att man i framtiden kan komma överens om ett förfarande för denna avgörande fas i förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, med beaktande av revisionsrättens fullständiga oberoende och det ansvariga utskottets skyldigheter. 5. Europaparlamentet konstaterar att det nuvarande förfarandet för offentliggörande och framläggning av revisionsrättens särskilda rapporter förbättrar revisionsrättens identitet och synlighet, men ger upphov till vissa frågor: parlamentet har full respekt för revisionsrättens rätt att lämna in iakttagelserna i form av särskilda rapporter när som helst, men anser att det nuvarande förfarandet, som inleds med att den särskilda rapporten presenteras offentligt och revisionsrättens presskonferens långt innan den särskilda rapporten läggs fram inför budgetkontrollutskottet, kanske inte fullt ut avspeglar revisionsrättens roll som en granskande institution som ska biträda parlamentet och rådet när dessa utövar sina kontrollbefogenheter ifråga om genomförandet av budgeten: 6. Europaparlamentet välkomnar att en rapport från en sakkunnigbedömning (peer review) utförd av ett internationellt team (överlämnad i december 2008) nådde en övergripande slutsats, och att rapporten konstaterade att de flesta av rekommendationerna hade förutsetts inom ramen för den handlingsplan som utarbetats före rapporten. Parlamentet välkomnar revisionsrättens intention att inbegripa de övriga rekommendationerna i revisionsstrategin för 2009–2012 och dess strävan att genomföra dem under denna period. 7. Europaparlamentet konstaterar att trots att revisionsrätten anställde 97 personer under 2008 (48 tjänstemän, 18 tillfälligt anställda och 31 kontraktsanställda), så var det totala antalet lediga tjänster i slutet av 2008 (69) högre än i slutet av 2007 (56). Parlamentet tar hänsyn till att revisionsrätten erhöll 22 nya tjänster (853 totalt) samt till att bristen på lämpliga kandidater hindrade revisionsrätten från att rekrytera så mycket ny personal som planerat. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att rapportera om sina framsteg med att minska dröjsmålen i sin rekryteringsprocess. 8. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den gemensamma kommittén för lika möjligheter, framstegen på IT- och telekomområdet och den effektiva hanteringen av kontorsutrymmen. 9. Europaparlamentet konstaterar att rapporten för 2008 från revisionsrättens internrevisor i stort sett var positiv och välkomnar i detta sammanhang det faktum att de flesta av rekommendationerna från internrevisorn har accepterats och integrerats i korrigerande handlingsplaner. Parlamentet välkomnar inrättandet av en ram för att kontrollera effektiviteten i de interna kontrollerna samt antagandet av centrala resultatindikatorer. 10. Europaparlamentet välkomnar det nya integrerade systemet för förvaltning och finansiell kontroll (SAP) som varit i drift sedan den 1 januari 2008, och som möjliggjorde budgetbesparingar och effektivitetsvinster för de tre deltagande institutionerna (rådet, revisionsrätten och EU-domstolen), men beklagar att revisionsrätten inte införde systemet tidigare. 11. Europaparlamentet välkomnar det lyckade pågående interinstitutionella samarbetet med Europeiska unionens domstol om utbildning. 12. Europaparlamentet påminner om att när det gäller redovisningen av ledamöternas ekonomiska intressen ska revisionsrättens ledamöter, i enlighet med revisionsrättens uppförandekodex, lämna en redovisning över sina ekonomiska intressen till revisionsrättens ordförande, som förvarar dessa konfidentiellt. Dessa redovisningar offentliggörs inte. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att redovisningen av de ekonomiska intressena för samtliga ledamöter i EU:s institutioner i öppenhetens intresse bör finnas tillgänglig på Internet genom ett offentligt register, och uppmanar revisionsrätten att vidta nödvändiga åtgärder angående detta. 13. Europaparlamentet lovordar revisionsrätten för den goda kvaliteten på den årliga verksamhetsrapporten och välkomnar införandet av ett kapitel med en redovisning av uppföljningen under året av parlamentets tidigare beslut.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska ombudsmannen |
| |||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(1), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (C7-0179/2009)(2), – med beaktande av Europeiska ombudsmannens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(3), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(4), – med beaktande av artiklarna 272.10, 274, 275 och 276 i EG-fördraget, samt artiklarna 314.10, 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0070/2010), och av följande skäl: 1. Europaparlamentet beviljar Europeiska ombudsmannen ansvarsfrihet för genomförandet av budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del dess beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2008, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen (C7-0179/2009 – 2009/2075(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(6), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (C7-0179/2009)(7), – med beaktande av Europeiska ombudsmannens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(8), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(9), – med beaktande av artiklarna 272.10, 274, 275 och 276 i EG-fördraget, samt artiklarna 314.10, 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0070/2010), och av följande skäl: 1. Europaparlamentet noterar att Europeiska ombudsmannen under 2008 hade tillgång till åtagandebemyndiganden som sammanlagt uppgick till 9 miljoner EUR (2007: 8,2 miljoner EUR), med en utnyttjandegrad på 91,51 procent, vilket är lägre än genomsnittet för de övriga institutionerna (95,67 procent). 2. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport angav att revisionen inte ledde till några väsentliga iakttagelser när det gäller ombudsmannen. 3. Europaparlamentet konstaterar att perioden 2003–2008 kännetecknades av kontinuerlig tillväxt. Under denna period fördubblades åtagandebemyndigandena från 4,4 miljoner EUR till 9 miljoner EUR och antalet tjänster ökade från 31 till 57 (ytterligare 6 tjänster tillkom 2009), medan klagomålen ökade från 2 436 till 3 346 och de nyinledda undersökningarna från 253 till 293. Parlamentet konstaterar att medan antalet tjänster inte har ökat under de senaste tre budgetåren var det planerat att de skulle öka till 63 under 2009. Till följd av den interna omstrukturering som gjordes 2008 är idag 24 av 57 tjänster ägnade åt att analysera klagomål och genomföra undersökningar (juridiska avdelningen) medan 31 tjänster är ägnade åt att registrera, fördela och följa upp klagomål, liksom att ta sig an sådana övriga uppgifter som inte direkt hör till den huvudsakliga verksamheten (avdelningen för administration och ekonomi). 4. Europaparlamentet erinrar om att ramavtalet på obestämd tid om samarbete mellan ombudsmannen och parlamentet, som trädde i kraft den 1 april 2006, föreskriver att parlamentet ska tillhandahålla vissa administrativa tjänster, bland annat för fastigheter, IT, kommunikationer, juridisk rådgivning, medicinska tjänster, utbildning, översättning och tolkning. 5. Europaparlamentet noterar de prioriterade områden som tjänsten för internrevision har identifierat, i första hand granskningen av förfarandet för offentlig upphandling, inklusive uppföljningen av ej genomförda åtgärder, förfarandet för översyn av anslag samt slutförandet av och rapporteringen om årsrevisionen för 2007. Parlamentet välkomnar de slutsatser som framlagts, särskilt iakttagelsen att upphandlingsförfarandet har förbättras avsevärt, och att två oavslutade åtgärder i årsrevisionen för 2005 har förbättrats, liksom iakttagelsen att bidragstilldelningsförfarandet överensstämmer med såväl regelverket som principerna om insyn och sund ekonomisk förvaltning. 6. Samtidigt noterar dock Parlamentet ett antal områden där det enligt internrevisionen finns ytterligare utrymme för förbättringar. Det gäller i första hand internrevisionens anmärkningar om att journalerna för upphandlingsärenden bör vara mer fullständiga, att leveransdatum endast bör få ändras i undantagsfall, att anbudsinfordringar kräver bättre tidplanering samt att det förekommer inkonsekvenser i avtalsklausuler som måste rättas före undertecknande. Parlamentet utgår från att ombudsmannen kommer att ta sig an dessa frågor och att rapportera om detta i sin verksamhetsrapport. 7. Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens beslut att offentliggöra sin årliga redovisning av ekonomiska intressen liksom det faktum att denna redovisning offentliggörs på ombudsmannens webbplats. 8. Europaparlamentet upprepar sin begäran att ombudsmannen i sin kommande verksamhetsrapport inkluderar ett kapitel med en detaljerad redovisning av uppföljningen under året av parlamentets tidigare beslut avseende ansvarsfriheten.
| ||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska datatillsynsmannen |
| |||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(1), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (C7-0180/2009)(2), – med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(3), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(4), – med beaktande av artikel 272.10 och artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget samt artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0098/2010). 1. Europaparlamentet beviljar Europeiska datatillsynsmannen ansvarsfrihet för genomförandet av budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2008, avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen (C7-0180/2009 – 2009/2076(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(6), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (C7-0180/2009)(7), – med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(8), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(9), – med beaktande av artikel 272.10 och artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget samt artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0098/2010). 1. Europaparlamentet konstaterar att Europeiska datatillsynsmannen under 2008 hade åtagandebemyndiganden som uppgick till sammanlagt 5,3 miljoner EUR (2007: 5 miljoner EUR(11)) med en utnyttjandegrad av 86,14 procent, vilket är under genomsnittet för de övriga institutionerna (95,67 procent). 2. Europaparlamentet noterar den ständiga ökningen av fasta tjänster som tilldelats Europeiska datatillsynsmannen, från 29 under år 2007 till 33 under år 2008 (2006: 24 tjänster). Det är positivt att alla tjänster har blivit tillsatta, och parlamentet noterar den kontrollerade tillväxten och begränsade expansionen både vad gäller arbetsuppgifter och personal, vilket garanterar att ny personal blir ordentligt integrerad och utbildad. Dock noterar parlamentet att utgifterna under budgetposten ”övriga anställda” visar en genomförandegrad som är lägre än genomsnittet (51,98 procent). 3. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport angav att revisionen inte ledde till några väsentliga iakttagelser när det gäller Europeiska datatillsynsmannen. 4. Europaparlamentet välkomnar konsolideringen av förvaltningen av finansiella och personella resurser samt den förbättring av de interna kontrollfunktionernas funktion och effektivitet som åstadkoms under 2008. Parlamentet ser fram mot den framtida utvecklingen av de finansiella och personella resurserna samt den interna arbetsgången, vilka var bland de huvudmål som Europeiska datatillsynsmannen valde för 2009. 5. Europaparlamentet påminner om att den administrativa hanteringen av alla Europeiska datatillsynsmannens tjänsteresor sköts av kommissionens utbetalningsbyrå (grundat på det administrativa samarbetsavtalet mellan generalsekreterarna för kommissionen, parlamentet och rådet, som undertecknades tillsammans med Europeiska datatillsynsmannen den 7 december 2006 för ytterligare en period på tre år från och med den 16 januari 2007). 6. Europaparlamentet påminner om att den utvärdering som genomförts av Europeiska datatillsynsmannens internrevision (d.v.s. kommissionens internrevisor, grundat på det administrativa samarbetsavtalet) har visat att detta system för internkontroll fungerar och är effektivt samt dess förmåga att ge rimlig säkerhet när det gäller Europeiska datatillsynsmannens uppnående av sina mål. Parlamentet inväntar resultaten av den uppföljande granskningen. Parlamentet är nöjt med att internrapporten om de interna kontrollerna visade att 80 procent av de interna rekommendationerna hade genomförts. 7. Europaparlamentet välkomnar den årliga publiceringen av vilka ekonomiska intressen som ledamöterna av institutionen har (Europeiska datatillsynsmannen och den biträdande datatillsynsmannen) i vilken arvoderade tjänster eller verksamheter och deklarerad yrkesverksamhet redovisas. 8. Europaparlamentet begär att Europeiska datatillsynsmannen i sin kommande verksamhetsrapport (budgetåret 2009) inkluderar ett kapitel med en detaljerad redovisning av uppföljningen under året av parlamentets tidigare beslut avseende ansvarsfriheten.
| ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Översättningscentrum för Europeiska unionens organ |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2008, samt centrumets svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ(3), särskilt artikel 14, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0071/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ avseende genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2008 (C7-0188/2009 – 2009/2117(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2008, samt centrumets svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ(7), särskilt artikel 14, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0071/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2008 (C7-0188/2009 – 2009/2117(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2008, samt centrumets svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ(11), särskilt artikel 14, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0071/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet direktören för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ ansvarsfrihet för genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter:
Verksamhetsresultat 1. Europaparlamentet välkomnar att centrumet har utvecklat ett effektivt IT-verktyg, FLOSYSWEB, som kunderna använder för att skicka översättningar och som innebär att kunderna kan välja mellan olika format och få tillbaka översättningarna via samma system. Bugetöverskott som strider mot grundförordningen 2. Europaparlamentet noterar att centrumet sedan flera år har ett ackumulerat budgetöverskott som strider mot förordning (EG) nr 2965/94, och som för 2008 uppgick till 26 700 000 EUR (överskottet var 16 900 000 EUR för 2006, 10 500 000 EUR för 2005 och 3 500 000 EUR för 2004). Parlamentet konstaterar att detta överskott främst har att göra med den bristande precisionen i prognoserna när det gäller kundernas förfrågningar på översättningar. Parlamentet uppmanar centrumet att vidta effektivare åtgärder för att ta itu med det ständigt ökande överskottet. 3. Europaparlamentet noterar att centrumet under 2009 betalade tillbaka 11 450 000 EUR till sina kunder. Parlamentet betonar även att centrumet under 2007 redan hade betalat tillbaka 9 300 000 EUR till sina kunder. 4. Europaparlamentet konstaterar att centrumet i sina räkenskaper för 2008 tagit upp ränteintäkter för ett belopp på 1 580 984,34 EUR. Årsredovisningen och räntebeloppen visar enligt parlamentet att centrumet fortlöpande har en mycket stor likviditet. Parlamentet konstaterar att de likvida medlen uppgick till 48 405 006,88 EUR den 31 december 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att se till att den behovsinriktade förvaltning av likvida medel som avses i artikel 15.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 till fullo tillämpas, och vilka ändringar som krävs för att fortlöpande hålla centrumets likvida medel på en så låg nivå som möjligt. Parlamentet uppmanar centrumet att i framtiden erbjuda sina kunder tjänster som täcker kostnaderna. Pensionsavgifter för de anställda 5. Europaparlamentet beklagar att konflikten mellan centrumet och kommissionen om arbetsgivarens andel av pensionsavgifterna för de anställda ännu inte har kunnat lösas, trots att denna fråga har lyfts fram i ansvarsfrihetsresolutioner under flera års tid. 6. Europaparlamentet konstaterar med oro att den konflikt som fortfarande pågår med kommissionen kostar centrumet flera miljoner euro. Parlamentet noterar i synnerhet att centrumet för 2008 upprättat en reserv på 15 300 000 EUR för att täcka denna konflikt. Parlamentet uppmanar följaktligen centrumet att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om läget i förhandlingarna och de personalkostnader (när det gäller tid och utgifter) som orsakats av denna konflikt. Internrevision 7. Europaparlamentet noterar att centrumet under 2006 inrättade en internrevisionsfunktion och att den tjänsten varit tillsatt sedan februari 2008. 8. Europaparlamentet bekräftar att de flesta rekommendationer som utfärdades av tjänsten för internrevision nu har genomförts. Parlamentet anser att det är av största vikt att centrumet fullt ut genomför en politik för känsliga befattningar och rörlighet för personalen. Personal 9. Europaparlamentet konstaterar att endast 81 procent av de planerade tjänsterna var tillsatta med tjänstemän och tillfälligt anställda i december 2008. Parlamentet noterar att centrumet har förklarat detta med bristen på kontorslokaler, som gjort det omöjligt att anställa personal i enlighet med tjänsteförteckningen. Parlamentet anser dock att centrumet på ett mer realistiskt och effektivt sätt bör planera sina rekryteringsförfaranden, för att respektera tidsfristerna och uppfylla alla krav i samband med en ökning av centrumets personal. 10. Europaparlamentet uppmuntrar centrumet att inrätta övergripande utbildningsprogram, som grundas på nödvändig kompetens och kunskaper för personalen i syfte att bibehålla en hög kompetensnivå för personalen. Parlamentet stöder för övrigt centrumets insatser för att effektivt övervaka kvaliteten på utbildningskurserna. o 11. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2008, samt centrumets svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 337/75 av den 10 februari 1975 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning(3), särskilt artikel 12a, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0091/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning avseende genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2008 (C7-0181/2009 – 2009/2110(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2008, samt centrumets svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 337/75 av den 10 februari 1975 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning(7), särskilt artikel 12a, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0091/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2008 (C7-0181/2009 – 2009/2110(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2008, samt centrumets svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 337/75 av den 10 februari 1975 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning(11), särskilt artikel 12a, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0091/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade parlamentet direktören för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning ansvarsfrihet för genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet noterade parlamentet bland annat revisionsrättens iakttagelser om den höga andelen överföringar mellan budgetår och förfallna anslag, nödvändigheten av att fastställa mätbara mål och indikatorer i planeringen och behovet av att skapa en klar och entydig koppling mellan målen och de budgetmedel som krävs för att uppnå dem. 1. Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över att revisionsrätten förklarat att centrumets räkenskaper för budgetåret 2008 är lagliga och korrekta. Verksamhetsresultat 2. Europaparlamentet välkomnar att centrumet fått en positiv revisionsförklaring från revisionsrätten för budgetåret 2008, inte bara för räkenskaperna utan också för de underliggande transaktionerna. Europaparlamentet konstaterar att centrumet gjort väldiga framsteg när det gäller inventeringsförfaranden för att identifiera, registrera och kapitalisera tillgångar, för dokumentation av förfaranden för internkontroll och när det gäller förfaranden för offentlig upphandling. 3. Europaparlamentet insisterar återigen på vikten av att centrumet fastställer SMART-mål och RACER-indikatorer i planeringen för att kunna bedöma sina resultat. Parlamentet noterar dock att centrumet har förklarat att man har tagit hänsyn till dessa synpunkter i programmet för 2009. Dessutom uppmanar Europaparlamentet centrumet att överväga att införa ett Gantt-schema i planeringen av varje operativ verksamhet, så att man enkelt kan visa den tid som har lagts ned av varje medverkande i ett projekt och främja en metod som är inriktad på att nå resultat. 4. Europaparlamentet välkomnar dock att centrumet 2010 på experimentbasis vill införa ett system för registrering av den tid som varje person lägger ned på något av centrumets projekt. 5. Europaparlamentet uppmanar centrumet att i den tabell som ska bifogas revisionsrättens nästa rapport ta med en jämförelse mellan de resultat som uppnåtts under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och de resultat som uppnåddes under föregående budgetår, så att den myndighet som beviljar ansvarsfrihet bättre ska kunna bedöma stiftelsens resultat från år till år. 6. Med hänsyn till Europeiskt centrum för utveckling av arbetsutbildning och ETF:s (Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen) likartade verksamhetsområden gläder sig Europaparlamentet åt det nära samarbetet och utvecklingen av synergier mellan dessa byråer. Parlamentet uppmanar de båda byråerna att i sina verksamhetsrapporter för 2009 lämna en utförlig uppföljningsrapport om samarbetsavtalet. Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning 7. Europaparlamentet uppmärksammar att centrumet på nytt har överfört anslag (25 procent av betalningsbemyndigandena för driftsutgifter, dvs. 1 400 000 EUR). Detta visar på brister i programplaneringen och övervakningen av de differentierade driftsanslagen. Personalresurser 8. Europaparlamentet påpekar att centrumet har 128 anställda och under 2009 införde ett prestationsmätningssystem. Parlamentet förväntar sig att bli informerat om de första resultaten från detta system. Internrevision 9. Europaparlamentet gratulerar centrumet till att vara den första byrå som frivilligt genomgått en pilotrevision för etiska frågor. Denna revision genomfördes den 16-20 februari 2009 av en grupp på tre revisorer. Internrevisionen (IAS) bekräftade att centrumet skapat bra ramar för etiska frågor. 10. Europaparlamentet konstaterar att centrumet sedan 2006 genomfört 15 av de 30 rekommendationer som IAS kommit med. Av de 15 som fortfarande inte är genomförda anses 6 vara ”mycket viktiga” och berör framför allt personalledningsresurser (t.ex. personalens prestationer, personliga målsättningar och personalkommitténs roller och ansvar). Parlamentet förväntar sig framsteg på detta område som är avgörande för centrumets arbete och begär att hållas informerat. o 11. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Gemenskapens kontrollorgan för fiske |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2008, samt kontrollorganets svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 768/2005 av den 26 april 2005 om inrättande av gemenskapens kontrollorgan för fiske(3), särskilt artikel 36, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0105/2010). 1. Europaparlamentet beviljar den verkställande direktören för gemenskapens kontrollorgan för fiske ansvarsfrihet för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till den verkställande direktören för gemenskapens kontrollorgan för fiske, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2008 (C7-0201/2009 – 2009/2130(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2008, samt kontrollorganets svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 768/2005 av den 26 april 2005 om inrättande av gemenskapens kontrollorgan för fiske(7), särskilt artikel 36, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0105/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till den verkställande direktören för gemenskapens kontrollorgan för fiske, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2008 (C7-0201/2009 – 2009/2130(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för gemenskapens kontrollorgan för fiske för budgetåret 2008, samt kontrollorganets svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 768/2005 av den 26 april 2005 om inrättande av gemenskapens kontrollorgan för fiske(11), särskilt artikel 36, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0105/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet den verkställande direktören för gemenskapens kontrollorgan för fiske ansvarsfrihet för genomförandet av detta organs budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet noterade parlamentet bland annat
Verksamhetsresultat 1. Europaparlamentet noterar revisionsrättens anmärkning att kontrollorganet inte utarbetar något flerårigt arbetsprogram. Därför understryker parlamentet hur viktigt det är att utarbeta ett sådant dokument, för att kontrollorganet på ett effektivt sätt ska kunna hantera genomförandet av sin strategi och förverkliga sina mål. Parlamentet lyckönskar dock kontrollorganet till beslutet att utveckla detta dokument mot bakgrund av den strategi på medellång sikt som styrelsen har fastslagit. 2. Dessutom uppmanar Europaparlamentet kontrollorganet att överväga att införa ett Gantt-schema i planeringen av varje operativ verksamhet, så att man enkelt kan visa den tid som har lagts ned av varje medverkande i ett projekt och gynna en metod som är inriktad på att nå resultat. 3. Europaparlamentet uppmanar kontrollorganet att i den tabell som ska bifogas revisionsrättens nästa rapport ta med en jämförelse mellan de resultat som uppnåtts under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och de resultat som uppnåddes under föregående budgetår, så att den myndighet som beviljar ansvarsfrihet bättre ska kunna bedöma byråns resultat från år till år. Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning 4. Europaparlamentet fäster uppmärksamheten på att kontrollorganet måste ta itu med svagheterna i sin verksamhetsplanering så att förfarandena för att upprätta budgeten i framtiden blir tillräckligt strikta och så att man kan undvika att öka och/eller minska medlen i budgetposterna. Detta strider dessutom mot principen om specificering. Dessutom, och i strid mot reglerna, ombads styrelsen varken att godkänna överföringarna eller informerades om dem. Dock noterar parlamentet att kontrollorganet anstränger sig för att förbättra budgetplaneringen och budgetuppföljningen och sålunda minska antalet justeringar av budgeten. 5. Europaparlamentet noterar också svaret från kontrollorganet som har velat understryka att 2008 var särskilt svårt att planera budgetmässigt p.g.a. flytten av kontrollorganet till dess definitiva säte. 6. Europaparlamentet noterar revisionsrättens kommentar att vissa rättsliga åtaganden (ett totalbelopp på 1 400 000 EUR) ingicks, i strid mot budgetförordningen, innan motsvarande åtaganden i budgeten hade gjorts. Internrevision 7. Europaparlamentet konstaterar att internrevisionen (IAS) har kommit fram till 15 rekommendationer för kontrollorganet, av vilka 9 betecknas som ”mycket viktiga” och handlar om behovet att utveckla en uppsättning indikatorer som täcker in alla tillsynsorganets verksamheter, interna organisation och rutiner, och som kan tjäna som stöd för förvaltningsförklaringen, personalförvaltningen (en uppstramning av rekryteringsförfarandena och dokumentationssystemen) samt behovet av interna rutiner för att minska tillsynsorganets förseningar med betalningarna. Personal 8. Europaparlamentet noterar att rekryteringstakten 2008 var högre än vad man ursprungligen förutsåg, och att denna situation ledde till att de medel som behövdes till löneutbetalningar underskattades med mer än 35 procent (ca 1 300 000 EUR). Tillsynsmyndigheten uppmanas därför förbättra sin uppföljning av budgetens genomförande. o 9. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska byrån för återuppbyggnad |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för återuppbyggnad för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för återuppbyggnad för budgetåret 2008 samt byråns svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2667/2000 av den 5 december 2000 om Europeiska byrån för återuppbyggnad(3), särskilt artikel 8, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0072/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Europeiska byrån för återuppbyggnad avseende genomförandet av byråns budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska byrån för återuppbyggnad, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska byrån för återuppbyggnad för budgetåret 2008 (C7-0183/2009 – 2009/2112(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för återuppbyggnad för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för återuppbyggnad för budgetåret 2008 samt byråns svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2667/2000 av den 5 december 2000 om Europeiska byrån för återuppbyggnad(7), särskilt artikel 8, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0072/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska byrån för återuppbyggnad för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska byrån för återuppbyggnad, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för återuppbyggnad för budgetåret 2008 (C7-0183/2009 – 2009/2112(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för återuppbyggnad för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för återuppbyggnad för budgetåret 2008 samt byråns svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2667/2000 av den 5 december 2000 om Europeiska byrån för återuppbyggnad(11), särskilt artikel 8, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0072/2010). A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade parlamentet ansvarsfrihet för direktören för Europeiska byrån för återuppbyggnad avseende genomförandet av byråns budget för budgetåret 2007(13), och i den resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet, uppmärksammade parlamentet bland annat att revisionsrätten i sin årsrapport för 2007 hade upptäckt följande tre potentiella risker i samband med överföringen av verksamhet från byrån till delegationerna:
1. Europaparlamentet konstaterar att det i ett samförståndsavtal mellan kommissionen och Europeiska byrån för återuppbyggnad av den 17 december 2008 föreskrivs att efter den 31 december 2008 ska byråns kvarstående tillgångar bli kommissionens egendom. Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning 2. Europaparlamentet noterar revisionsrättens konstaterande att inget av de formella villkor som krävs för en direkt tilldelning av bidrag uppgående till 1 399 132 EUR (dvs. 0,31 procent av den disponibla driftsbudgeten) till en internationell organisation hade uppfyllts. 3. Europaparlamentet betonar att relevansen när det gäller de fem projekt för gränsöverskridande samarbete som revisionsrätten granskade (till ett sammanlagt värde av 528 000 EUR, dvs. 0,12 procent av den disponibla driftsbudgeten) hade ifrågasatts på grund av att utvärderingskommittén, bestående av byrån och en delegation från kommissionen, inte hade beaktat de frågor som de lokala bedömarna hade rest. Parlamentet noterar dock svaret från byrån som innebär att utvärderingskommittén, i enlighet med gällande regler, inte var bunden av bedömarnas yttrande. 4. Med anledning av att Europeiska byrån för återuppbyggnad upphör med sin verksamhet begär Europaparlamentet en utvärdering om huruvida de i Kosovo använda medlen lett till att det etablerats varaktiga och fungerande strukturer för rättskipning och förvaltning. 5. Europaparlamentet beklagar att den effektivt arbetande byrån upphört med sin verksamhet och att förvaltningen av medlen överlåtits till delegationerna. Parlamentet kräver en rapport från kommissionen i vilken det framgår hur mycket personalen vid delegationerna har ökat för att kunna överta byråns uppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna en heltäckande och fullständig redogörelse för om det utgick budgetstöd ur de medel som överfördes från byrån till delegationerna. o 6. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska byrån för luftfartssäkerhet |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008, samt byråns svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008(3), särskilt artikel 60, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0068/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet avseende genomförandet av byråns budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008 (C7-0193/2009 – 2009/2122(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008, samt byråns svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008(7), särskilt artikel 60, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0068/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008 (C7-0193/2009 – 2009/2122(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2008, samt byråns svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008(11), särskilt artikel 60, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0068/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet den verkställande direktören för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet ansvarsfrihet för genomförandet av byråns budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet följande synpunkter:
1. Europaparlamentet välkomnar det faktum att revisionsrätten funnit att räkenskaperna för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna som helhet är lagliga och korrekta. 2. Europaparlamentet noterar att byrån fick 30 000 000 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden från budgeten för 2008. 3. Europaparlamentet noterar att budgeten för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet ökade med 42 procent från 72 000 000 EUR till 102 000 000 EUR mellan 2007 och 2008 och att personalstyrkan ökade från 362 till 442. Verksamhetsresultat 4. Europaparlamentet understryker vikten av att byrån fastställer SMART-mål och RACER-indikatorer i planeringen för att kunna bedöma sina resultat. Parlamentet konstaterar att byrån i sitt svar intygar att det förbättrat sitt arbetsprogram för 2010 genom att införa mål och centrala resultatindikatorer samt ett bättre resursplaneringssystem. Dessutom uppmanar parlamentet byrån att överväga att införa ett Gantt-schema i planeringen av varje operativ verksamhet, så att man enkelt kan visa den tid som har lagts ned av varje anställd som medverkat i ett projekt och främja en metod som är inriktad på att nå resultat. 5. Europaparlamentet uppmanar byrån att i den tabell som ska bifogas revisionsrättens nästa rapport ta med en jämförelse mellan de resultat som uppnåtts under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och de resultat som uppnåddes under föregående budgetår, så att den myndighet som beviljar ansvarsfrihet bättre ska kunna bedöma byråns resultat från år till år. Förordningen om avgifter 6. Europaparlamentet konstaterar att 2008 var det första hela året som certifieringsarbetet genomfördes inom ramen för kommissionens förordning (EG) nr 593/2007 av den 31 maj 2007 om de avgifter som tas ut av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet(14). 7. Parlamentet uppmanar byrån att införa ett övervakningssystem för certifieringsprojekten för att under projektets hela löptid försäkra sig om att de avgifter som tas ut inte avviker på ett väsentligt sätt från den faktiska kostnaden. 8. Europaparlamentet beklagar att systemet med årliga schablonavgifter under 2008 gav intäkter som var mycket högre än de faktiska kostnaderna för tjänsterna, och uppmanar byrån att omgående lägga fram en detaljerad plan som garanterar att detta inte återupprepas under kommande år. Överföring av anslag mellan budgetår 9. Europaparlamentet uppmärksammar att byrån under 2009 överförde omfattande anslag avseende driftsutgifter (mer än 53 000 000 EUR, dvs. 79 procent av betalningsbemyndigandena för driftsutgifter). Parlamentet inser att den höga nivån på anslag som fördes över till 2009 strider mot principen om ettårighet även om en viss osäkerhet avseende avgiftsnivån utgör en del av byråns verksamhetscykel. Parlamentet understryker också att denna situation tyder på brister i systemet för resursplanering, vilka för sin del berodde på att undertecknandet av avtalet för tjänsten försenats. Parlamentet kräver därför att mer realistiska prognoser läggs fram för kommissionen och parlamentet för nästa budgetår, i så god tid att dessa kan analyseras. 10. Europaparlamentet konstaterar att byrån i sina räkenskaper för 2008 tagit upp ränteintäkter för ett belopp på 1 988 000 EUR. Årsredovisningen och räntebeloppen visar enligt parlamentet att byrån fortlöpande förfogar över en enormt stor likviditet. Parlamentet konstaterar att de likvida medlen uppgick till 57 245 000 EUR den 31 december 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att se till att den behovsinriktade förvaltning av likvida medel som avses i artikel 15.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 till fullo tillämpas. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka ändringar som krävs för att fortlöpande hålla byråns likvida medel på en så låg nivå som möjligt. 11. Europaparlamentet noterar att 15 procent av de personalrelaterade utgifterna under 2008 fördes över till driftsutgifter, vilket visar på orealistiska rekryteringsplaner. Parlamentet har betänkligheter mot effektivitetsvinsterna från en sådan överföring och kommer att hålla ögonen på utvecklings- och uppföljningskostnader för införandet av systemet för resursplanering (Enterprise Resource Planning system, ERP). Övriga förbättringar som byrån bör göra 12. Europaparlamentet oroar sig för bristen på samordning mellan byråns behov, personal och budgetförordning, och i synnerhet för det faktum att förfarandena för urval av personal gör det svårt att rekrytera tillräckligt kvalificerad personal. Parlamentet anser att den interinstitutionella arbetsgruppen om decentraliserade byråer skulle kunna ta upp denna fråga. 13. Europaparlamentet uppmanar byrån att förbättra sin planering av rekryteringen så att den blir mer realistisk, och att åtgärda brister i budgeteringen och övervakningen av systemet för resursplanering. Internrevision 14. Europaparlamentet konstaterar att 15 av de 28 rekommendationer som utfärdades av tjänsten för internrevision (IAS) har genomförts sedan 2006. Av de 13 rekommendationer som håller på att genomföras anses 2 vara ”kritiska” och 5 ”mycket viktiga”. Parlamentet konstaterar att dessa rekommendationer rörde budgetmässig osäkerhet, avsaknad av riskanalys, avsaknad av en politik för personalbedömning och personalbefordran, förfarandet för periodavgränsning och avsaknad av ett förfarande för registrering av undantag som avslutats. o 15. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(15) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2008 samt centrumets svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar(3), särskilt artikel 23, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0104/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar avseende genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2008 (C7-0195/2009 – 2009/2124(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2008 samt centrumets svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar(7), särskilt artikel 23, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0104/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2008 (C7-0195/2009 – 2009/2124(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2008 samt centrumets svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar(11), särskilt artikel 23, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0104/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att man har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet direktören för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar ansvarsfrihet för genomförandet av detta organs budget för budgetåret 2007(13) och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet följande synpunkter:
1. Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över det framgångsrika femte verksamhetsåret för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar. Parlamentet noterar att centrumets budget ökade från 17 100 000 EUR 2006 till 28 900 000 EUR 2007 för att 2008 uppgå till 40 700 000 EUR. Verksamhetsresultat 3. Europaparlamentet uppmanar centrumet att i den tabell som ska bifogas revisionsrättens nästa rapport ta med en jämförelse mellan de resultat som uppnåtts under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och de resultat som uppnåddes under föregående budgetår, så att den myndighet som beviljar ansvarsfrihet bättre ska kunna bedöma stiftelsens resultat från år till år. Överföring av anslag mellan budgetår 4. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten fann att omkring 16 200 000 EUR (vilket motsvarar 40 procent av centrumets totala budget) fått överföras till nästa budgetår. Parlamentet är följaktligen bekymrat över att denna situation strider mot principen om ettårighet och visar på brister i programplaneringen och övervakningen av budgetgenomförandet. 5. Europaparlamentet konstaterar att centrumet i sina räkenskaper för 2008 tagit upp ränteintäkter på 313 000 EUR och att ett belopp på 307 000 EUR måste betalas tillbaka till kommissionen, i enlighet med budgetförordningen. Årsredovisningen och räntebeloppen visar enligt parlamentet att centrumet fortlöpande förfogar över en mycket stor mängd likvida medel. Parlamentet konstaterar att de likvida medlen uppgick till 16 705 090,95 EUR den 31 december 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att se till att den behovsinriktade förvaltning av likvida medel som avses i artikel 15.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 till fullo tillämpas och vilka konceptionella ändringar som krävs för att fortlöpande hålla centrumets likvida medel på en så låg nivå som möjligt. 6. Europaparlamentet noterar därför centrumets ansträngningar att i början av 2009 avsluta upphandlings- och kontraktsverksamhet som inletts under 2008 för att minska överföringsnivån. Centrumets säte 7. Europaparlamentet är bekymrat över att det ännu inte fanns något värdlandsavtal mellan centrumet och Sveriges regering den 31 december 2008 och att det fortfarande fanns många öppna frågor som krävde ytterligare förhandlingar. Parlamentet önskar understryka att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten redan i samband med 2007 års ansvarsfriskrivning var bekymrad över revisionsrättens påpekande om att centrumet betalat ut 500 000 EUR till olika renoveringsarbeten i den byggnad där centrumet hyr sina lokaler, och över att man liksom år 2006 beslutat om dessa arbeten genom en direkt överenskommelse mellan centrumet och ägaren, utan att specificera vilka slags arbeten som skulle göras och inte heller tidsfrister och betalningsvillkor. Parlamentet välkomnar ändå att en överenskommelse ingicks i mars 2009 om personnummer, och stöder centrumets ansträngningar att nå en slutgiltig lösning med den svenska regeringen. 8. Parlamentet påminner den interinstitutionella arbetsgruppen för decentraliserade byråer att den bör ta upp denna fråga rent generellt vid sina diskussioner. Personal 9. Europaparlamentet understryker att det fortfarande finns brister i rutinerna för rekryteringsplanering. Parlamentet är särskilt bekymrat över att endast 101 av de 130 beviljade tjänsterna hade tillsatts vid utgången av 2008. 10. Europaparlamentet noterar de ansträngningar som gjorts för att genomföra den godkända tjänsteförteckningen med 130 tjänster 2008. Parlamentet välkomnar rekryteringen av ytterligare 54 anställda (tillfälligt anställda, kontraktsanställda och utstationerade nationella experter) så att antalet tillsatta tjänster i slutet av 2008 uppgick till 101, vilket kommer att bidra till att garantera centrumets funktionsduglighet och göra det möjligt för centrumet att utföra de uppgifter det tilldelats. Parlamentet beklagar att man var tvungen att på nytt offentliggöra 16 rekryteringsförfaranden, och stöder centrumets åtgärder för att förbättra situationen. Parlamentet välkomnar centrumets översyn av sin interna organisation. Internrevision 11. Europaparlamentet beklagar att centrumet inte till fullo fullgjort sin skyldighet att för budgetmyndigheten lägga fram en rapport som utarbetats av direktören med en sammanställning av antalet internrevisioner som genomförts av internrevisorn, i enlighet med artikel 72.5 i rambudgetförordningen. Parlamentet tillstår dock att centrumet tillhandahöll vissa upplysningar om de sex rekommendationer som ännu inte har genomförts och som kommissionens tjänst för internrevision anser vara ”mycket viktiga”. Parlamentet noterar att dessa påverkar förvaltningens kvalitet (vad gäller vetenskapliga utlåtanden, hälsokommunikation och förbättring av de nuvarande systemen för allvarlig risk/hotbildsbedömning), uppföljningsåtgärder avseende vissa standarder för internkontroll (t.ex. fastställande av betalningsgången) och tillämpningen av andra standarder för internkontroll (t.ex. identifieringen av brister och upprättande av den årliga verksamhetsrapporten). o 12. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska kemikaliemyndigheten |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska kemikaliemyndigheten för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska kemikaliemyndigheten för budgetåret 2008, samt myndighetens svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006(3), särskilt artikel 97, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0089/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för den verkställande direktören för Europeiska kemikaliemyndigheten avseende genomförandet av myndighetens budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till den verkställande direktören för Europeiska kemikaliemyndigheten, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska kemikaliemyndigheten för budgetåret 2008 (C7-0202/2009 – 2009/2131(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska kemikaliemyndigheten för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska kemikaliemyndigheten för budgetåret 2008, samt myndighetens svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006(7), särskilt artikel 97, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0089/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska kemikaliemyndigheten för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till den verkställande direktören för Europeiska kemikaliemyndigheten, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska kemikaliemyndigheten för budgetåret 2008 (C7-0202/2009 – 2009/2131(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska kemikaliemyndigheten för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska kemikaliemyndigheten för budgetåret 2008, samt myndighetens svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006(11), särskilt artikel 97, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0089/2010). A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. År 2008 var myndighetens första verksamhetsår. 1. Europaparlamentet noterar att myndigheten 2008 finansierades av ett bidrag från gemenskapen på 62 200 000 EUR i enlighet med artikel 185 i den allmänna budgetförordningen och i mindre utsträckning av avgifter som industrin erlägger vid registrering av kemikalier i enlighet med Reach-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) och om inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet). Verksamhetsresultat 2. Europaparlamentet anser att myndigheten spelar en roll som kommissionen inte är i stånd att spela och att den till fullo utför sitt arbete i enlighet med unionens strategiska prioriteringar samt att dess verksamhet kompletterar andra byråers. 3. Europaparlamentet noterar synpunkterna i den externa utvärderingen av EU:s decentraliserade byråer som kommissionen beställde 2009, i vilken det fastslås att målen och verksamheterna i det fleråriga arbetsprogrammet är förenliga med myndighetens mandat och att resultaten är användbara och av hög kvalitet och dessutom uppnås i tid. 4. Europaparlamentet betonar dock att myndigheten skulle kunna dra nytta av att utveckla feedbackförfaranden och en starkare fokusering på kunderna. 5. Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över Europeiska kemikaliemyndighetens första framgångsrika självständiga verksamhetsår, eftersom kommissionen (GD Näringsliv) ansvarade för myndighetens budgetförvaltning 2007. Parlamentet understryker särskilt att det smidiga och ganska snabba inrättandet av myndigheten huvudsakligen beror på det effektiva stödet från det generaldirektorat den lyder under, utbyte av erfarenhet med andra liknande byråer och ett starkt stöd från värdlandet. 6. Europaparlamentet noterar att det i förordning (EG) nr 1907/2006 om inrättande av myndigheten fastställs att den ska ses över vart tionde år. Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning 7. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har konstaterat förseningar i driften på grund av problem med införandet av IT-systemet och bristen på kvalificerad personal. I synnerhet konstateras att 41 procent av åtagandebemyndigandena för driften överfördes och att 37,5 procent förföll. Detta strider mot principen om ettårighet och tyder på brister i planeringen av myndighetens verksamhet. Parlamentet begär därför att myndigheten vidtar åtgärder för att förbättra planeringen och uppföljningen av sina ekonomiska medel. 8. Europaparlamentet begär dessutom att myndigheten förbättrar sina förfaranden för uppföljningen av utnyttjandet av anslagen. Parlamentet noterar i detta hänseende att revisionsrätten upptäckt att utgifterna i samband med ett stort antal transaktioner, på sammanlagt över 400 000 EUR, inte täcktes av ett budgetåtagande, och att de därför var oriktiga. Parlamentet noterar dock svaret från myndigheten som försäkrar att den år 2009 rekryterat den personal som saknades samt dessutom reviderat och stärkt sina ekonomiska rutiner och sin internkontroll. 9. Europaparlamentet konstaterar att myndigheten i sina räkenskaper för 2008 tagit upp ränteintäkter för ett belopp på 643 007,40 EUR. Årsredovisningen och räntebeloppen visar enligt parlamentet att myndigheten fortlöpande förfogar över en enormt stor mängd likvida medel. Parlamentet konstaterar att de likvida medlen uppgick till 18 747 210,75 EUR den 31 december 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att se till att den behovsinriktade förvaltning av likvida medel som avses i artikel 15.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 till fullo tillämpas och vilka ändringar som krävs för att på lång sikt hålla myndighetens likvida medel på en så låg nivå som möjligt. Personalresurser 10. Europaparlamentet noterar att det totala antalet tjänster i tjänsteförteckningen mer än fördubblades under myndighetens första självständiga verksamhetsår. Parlamentet välkomnar att myndigheten i slutet av året hade genomfört 95 procent av tjänsteförteckningen. Parlamentet påminner i detta avseende om att det är viktigt att genomföra rekryteringsförfarandet noggrant. 11. Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten konstaterat brister i den dokumentation som sammanfattade urvalskommittéernas arbete. Parlamentet noterar också konstaterandet från revisionsrätten som betonar att vid 14 rekryteringsförfaranden garanterades inte oberoendet för urvalskommittéernas ledamöter (dvs. tillfälligt anställda underställda direktören) eftersom myndighetens direktör själv var ordförande för dessa kommittéer. Parlamentet välkomnar dock att myndigheten har beslutat att direktören framöver inte kommer att delta i urvalskommittéernas arbete. 12. Europaparlamentet är medvetet om att en omfattande rotation på nyckelposterna inom myndigheten medför risker för verksamhetens kontinuitet. Myndigheten ombeds därför inrätta väldefinierade överlämnanderutiner för att garantera en smidig övergång av funktioner och ett följdriktigt överlämnande av relevanta verksamheter, ärenden och förfaranden. Internrevision 13. Europaparlamentet konstaterar att 2008 var det första år då internrevisionstjänsten (IAS) gjorde en undersökning vid myndigheten och att en riskbedömning genomfördes i juli 2008 för att fastställa revisionsprioriteringarna och IAS revisionsplan för de kommande tre åren. 14. Europaparlamentet konstaterar att IAS lämnade tolv rekommendationer, varav fyra rankades som ”mycket viktiga” och gäller myndighetens verksamhetskontinuitet och dess rekryteringsförfaranden. Parlamentet konstaterar att de flesta av dessa rekommendationer genomfördes redan 2008 och att de återstående åtgärderna slutfördes den 31 december 2009. o 15. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5maj 2010(13) om verksamhetsresultat, ekonomisk förvaltning och kontroll av byråerna.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska miljöbyrån |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska miljöbyrån för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska miljöbyrån för budgetåret 2008, samt byråns svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 av den 23 april 2009 om Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (kodifierad version)(3), särskilt artikel 13, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0092/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för den verkställande direktören för Europeiska miljöbyrån avseende genomförandet av byråns budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till den verkställande direktören för Europeiska miljöbyrån, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska miljöbyrån för budgetåret 2008 (C7-0186/2009 – 2009/2115(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska miljöbyrån för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska miljöbyrån för budgetåret 2008, samt byråns svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 av den 23 april 2009 om Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (kodifierad version)(7), särskilt artikel 13, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0092/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska miljöbyrån för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till den verkställande direktören för Europeiska miljöbyrån, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska miljöbyrån för budgetåret 2008 (C7-0186/2009 – 2009/2115(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska miljöbyrån för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska miljöbyrån för budgetåret 2008, samt byråns svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 av den 23 april 2009 om Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (kodifierad version)(11), särskilt artikel 13, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0092/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet ansvarsfrihet för den verkställande direktören för Europeiska miljöbyrån avseende genomförandet av byråns budget för budgetåret 2007(13) och konstaterade brister i förvaltningen av bidragsöverenskommelser med Europeiska ämnescentrum samt uppmanade byrån att se till att den till fullo iakttar upphandlingsreglerna. 1. Europaparlamentet konstaterar att byråns driftsintäkter för budgetåret 2008 uppgick till 37 100 000 euro, inklusive gemenskapens anslag på 31 700 000 euro. Parlamentet påpekar att detta belopp är över 2 000 000 euro mindre än motsvarande belopp i den allmänna budgeten för 2007. Parlamentet är tillfreds med det övergripande genomförandet av åtagande- och betalningsbemyndiganden. 2. Europaparlamentet betonar den roll som byrån spelar i utvärderingen av genomförandet av EU:s miljölagstiftning, både i unionen och dess grannländer. Verksamhetsresultat 3. Europaparlamentet noterar de ytterst positiva huvudsakliga resultaten i den externa utvärderingen av EU:s decentraliserade byråer som kommissionen beställde 2009. Parlamentet välkomnar framför allt att byrån har tagit fram ett väl utvecklat verksamhetsbaserat förvaltningssystem, ett flerårigt arbetsprogram, en jämförande resultattavla med indikatorer och ett integrerat förvaltnings- och kontrollsystem. Allt detta bidrar till en effektiv förvaltning av byrån. 4. Europaparlamentet konstaterar att en annan oberoende extern utvärdering av byråns femårsstrategi 2004–2008 också visat att byrån effektivt har lyckats uppnå sina mål och sköta sina åtaganden gentemot stödmottagarna. 5. Europaparlamentet uppmanar byrån att också fortsättningsvis regelbundet (dvs. vart femte år) beställa en oberoende extern utvärdering på grundval av sin inrättandeförordning och de arbetsprogram som styrelsen fattat beslut om. Europaparlamentet uppmanar därför byrån att hålla den ansvarsbefriande myndigheten informerad om nästa externa utvärdering avseende perioden 2009–2013. 6. Europaparlamentet uppmanar byrån att i en tabell som ska bifogas revisionsrättens nästa rapport ta med en jämförelse mellan de resultat som uppnåtts under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och de resultat som uppnåddes under föregående budgetår, så att den myndighet som beviljar ansvarsfrihet bättre ska kunna bedöma byråns resultat från år till år. 7. Europaparlamentet noterar när det gäller bidragsöverenskommelser att revisionsrätten har begärt klargöranden angående den tidsåtgång som leverantörerna har debiterat. För att minska risken för oberättigade betalningar måste mottagarna få tydligare instruktioner om hur tariffer ska beräknas, och det måste göras en tydlig koppling mellan de kostnader som debiteras och de kostnader som uppskattats i genomförandeplanerna. Hyreskontrakt 8. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har konstaterat att byrån borde ha hållit ett anbudsförfarande inför ombyggnaden av de lokaler som den hyr, i stället för att köpa tjänsterna av det företag som ägarna till byggnaden valt. Internrevision 9. Europaparlamentet konstaterar att byrån har genomfört 9 av de 27 rekommendationer som internrevisionen (IAS) kommit med sedan 2006. Av de 17 som fortfarande inte har genomförts anses 5 vara ”mycket viktiga” och ha betydelse för förvaltningen av bidrag (fastställande av betalningsgången, främjande av kontrollbesök/bidragskontroll samt övervakning och uppföljning av utnyttjandet av bidrag) och för genomförandet av normerna för intern kontroll (fastställande av känsliga funktioner och förbättring av redovisningssystemet). o 10. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för budgetåret 2008, samt myndighetens svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet(3), särskilt artikel 44, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0086/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för den verkställande direktören för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet avseende genomförandet av myndighetens budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till den verkställande direktören för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för budgetåret 2008 (C7-0194/2009 – 2009/2123(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för budgetåret 2008, samt myndighetens svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet(7), särskilt artikel 44, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0086/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till den verkställande direktören för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för budgetåret 2008 (C7-0194/2009 – 2009/2123(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för budgetåret 2008, samt myndighetens svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet(11), särskilt artikel 44, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0086/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet den verkställande direktören för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ansvarsfrihet för genomförandet av denna myndighets budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter:
Verksamhetsresultat, budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning 1. Europaparlamentet betonar den roll som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har för att tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning i alla frågor med direkt eller indirekt inverkan på livsmedelssäkerhet, inbegripet djurs hälsa och välbefinnande samt växtskydd, samt behovet av tillfredsställande vetenskaplig rådgivning. 2. Europaparlamentet konstaterar att myndigheten under sitt sjätte verksamhetsår 2008 kontinuerligt har förbättrat sin verksamhet. Resultatindikatorerna återspeglar tydligt denna förbättring: En ökning på 57 procent av vetenskapliga yttranden och uttalanden jämfört med 2007, som bland annat omfattade en förbättring av metoderna för riskbedömning och samordning av vetenskapliga nätverk (till exempel vägledande dokument och uppgiftsinsamlingsrapporter), en intensifiering när det gäller att ge vetenskapliga råd och underlätta dialogen med berörda parter (till exempel större mediebevakning i artiklar och audiovisuella nyhetsinslag samt en ökning av antalet pressmeddelanden och en ökning på 21 procent av antalet prenumeranter på ”EFSA Highlights” jämfört med 2007). Parlamentet konstaterar att denna förbättring av resultaten vägs upp av en ökning (27 procent) av personalresurserna jämfört med 2007. 3. Europaparlamentet noterar att myndigheten under 2008 nådde en hög nivå för budgetgenomförandet både för åtagande- och betalningsbemyndiganden, nämligen 97 procent respektive 95 procent. Parlamentet betonar att budgeten ökade med 9 000 000 EUR jämfört med föregående år. 4. Europaparlamentet noterar emellertid att revisionsrätten för det tredje året i rad uppmärksammar de anslag som förs över till följande år (23 procent av anslagen i budgeten för 2008 fördes över till 2009, 16 procent av anslagen i budgeten för 2007 fördes över till 2008 och 20 procent av anslagen i budgeten för 2006 fördes över till 2007). Parlamentet konstaterar att situationen avseende budgetåret 2008 berodde på det sena antagandet och genomförandet av åtgärder när det gäller utveckling av programvara, vetenskapligt samarbete med externa experter och bidrag till undersökningar och projekt för uppgiftsinsamling. Parlamentet uppmanar myndigheten att förbättra sin budgetförvaltning för att minska de stora belopp som förs över. 5. Europaparlamentet noterar även att revisionsrätten för det andra året i rad konstaterar att man blev tvungen att låta de åtaganden för driftsverksamhet som fördes över från föregående år förfalla (37 procent av åtagandena för driftsverksamhet fördes över från 2007 och 26 procent av åtagandena för driftsverksamhet fördes över från 2006). Parlamentet konstaterar att situationen avseende 2008 främst berodde på att 2007 års bidragsöverenskommelser genomfördes med stora förseningar under 2008. 6. Europaparlamentet är följaktligen bekymrat över att denna situation strider mot principen om ettårighet och visar på brister i programplaneringen, kontrollen av kontraktsenliga tidsfrister och myndighetens budget. 7. Europaparlamentet välkomnar att det i myndighetens arbetsprogram för 2008 för varje planerad huvudverksamhet finns en förteckning över prioriterade mål och resultatindikatorer. Myndigheten uppmanas dock att bättre specificera SMART-målen och RACER-indikatorerna, för att nå resultat och möjliggöra en verklig uppföljning av resultaten. Parlamentet anser att det är positivt att myndigheten infört ett riskbedömningsförfarande som redan från 2009 bör stärka och möjliggöra en noggrann övervakning av myndighetens vetenskapliga och administrativa verksamhet. 8. Europaparlamentet betonar att myndigheten vid kommande förfaranden för bidragsöverenskommelser måste ta större hänsyn till bedömningen av tjänstens komplexitet, för att bättre fastställa tidsfristen för inlämning av anbud. Parlamentet noterar för övrigt att myndigheten bättre borde kontrollera att de kontraktsenliga tidsfrister som fastställs i bidragsöverenskommelserna verkligen respekteras. 9. Europaparlamentet anser att det är positivt att myndigheten i budgeten för 2009 infört differentierade anslag för subventioner, i syfte att undvika att anslag förfaller under kommande budgetår. 10. Europaparlamentet konstaterar att myndigheten i sina räkenskaper för 2008 tagit upp ränteintäkter för ett belopp på 485 651,33 EUR. Årsredovisningen och räntebeloppen visar enligt parlamentet att myndigheten fortlöpande har en mycket stor likviditet. Parlamentet konstaterar att de likvida medlen uppgick till 19 990 492,26 EUR den 31 december 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att se till att den behovsinriktade förvaltning av likvida medel som avses i artikel 15.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 till fullo tillämpas, och vilka ändringar som krävs för att fortlöpande hålla myndighetens likvida medel på en så låg nivå som möjligt. Internrevision 11. Europaparlamentet anser att den revisionskommitté som inrättades av myndigheten 2006 spelar en viktig roll för att bistå styrelsen genom att se till att arbetet inom kommissionens internrevisionstjänst och myndighetens internrevisionsenhet utförs korrekt och vederbörligen beaktas av styrelsen och den verkställande direktören. Parlamentet tror därför att denna revisionskommitté inom myndigheten kan tjäna som exempel för andra byråer. 12. Europaparlamentet noterar att 20 av de 25 rekommendationer som utfärdats av internrevisionstjänsten och internrevisionsenheten har genomförts (80 procent). Parlamentet uppmanar dock myndigheten att ge parlamentet ytterligare information om hur viktiga de är och vilka åtgärder som vidtas för att genomföra dem. Personal 13. Europaparlamentet noterar att myndigheten lyckats tillsätta 318 (vilket innebär att 45 tillfälligt anställda rekryterats jämfört med 2007) av de 335 tjänsterna i sin tjänsteförteckning efter att ha haft svårigheter att rekrytera högt kvalificerad vetenskaplig personal till Parma. Parlamentet noterar att ytterligare 40 personer har rekryterats som stödpersonal (extraanställda, kontraktsanställda, utstationerade nationella experter) för att stödja myndigheten i dess verksamhet. 14. Europaparlamentet välkomnar att revisionsrättens aktuella rapport inte längre innehåller kritik när det gäller brister i rekryteringsförfarandena. 15. Europaparlamentet uppmanar myndigheten att se till att alla före detta tjänstemän enligt artikel 16 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna informerar myndigheten när de tar en ny anställning utanför institutionerna. Om denna verksamhet skulle kunna leda till en konflikt med institutionernas legitima intressen bör myndigheten vidta lämpliga åtgärder. 16. Europaparlamentet noterar den andra personalenkät som genomfördes i oktober 2008 för att utvärdera myndighetens arbetsmiljö. Parlamentet gläder sig åt att nivån på deltagandet ökade från 44 procent för 2007 till 55 procent för 2008. Parlamentet uppmanar personalkommittén att regelbundet göra sådana enkäter och att öka deltagandenivån, och förväntar sig att myndighetens ledning införlivar resultaten från enkäten i sin personalförvaltning och i sitt dagliga arbete. Rollen som samordnare för nätverket av byråer 17. Europaparlamentet välkomnar att myndighetens verkställande direktör från den 1 mars 2009 till den 31 december 2009 varit mycket effektiv i rollen som samordnare för gemenskaporganens nätverk. o 18. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14)om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk för budgetåret 2008, samt centrumets svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1920/2006 av den 12 december 2006 om upprättande av ett europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk(3), särskilt artikel 15, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0067/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk avseende genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk för budgetåret 2008(C7-0185/2009 – 2009/2114(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk för budgetåret 2008, samt centrumets svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1920/2006 av den 12 december 2006 om upprättande av ett europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk(7), särskilt artikel 15, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0067/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk för budgetåret 2008 (C7-0185/2009 – 2009/2114(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk för budgetåret 2008, samt centrumets svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1920/2006 av den 12 december 2006 om upprättande av ett europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk(11), särskilt artikel 15, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0067/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet direktören för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk ansvarsfrihet för genomförandet av denna byrås budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter: - Europaparlamentet noterade att centrumet hade infört förfaranden och redskap för regelbundna kontroller och efterhandskontroller och ytterligare utvecklat förvaltningen av personalresurserna, framför allt genom att inrätta en personalportal på sitt intranät. - Europaparlamentet gladde sig över att centrumet nära samarbetade med Europeiska sjösäkerhetsbyrån som också har sitt säte i Lissabon, för att dela byggnader och gemensamt utnyttja infrastruktur och tjänster. Parlamentet noterade att flyttningen till de nya byggnaderna planerats till tredje kvartalet 2009. 1. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att revisionsrätten funnit tillräckliga garantier för att centrumets räkenskaper för det budgetår som avslutades den 31 december 2008 i allt väsentligt är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna som helhet är lagliga och korrekta. Verksamhetsresultat 2. Europaparlamentet understryker vikten av att centrumet fastställer SMART-mål och RACER-indikatorer i planeringen för att kunna bedöma sina resultat. Parlamentet noterar dock att centrumet har förklarat att man har tagit hänsyn till dessa synpunkter i programmet för 2009. 3. Dessutom uppmanar Europaparlamentet centrumet att överväga att införa ett Gantt-schema i sin planering av varje operativ verksamhet, så att man enkelt kan visa den tid som har lagts ned av varje medverkande i ett projekt och främja en metod som är inriktad på att nå resultat. 4. Europaparlamentet konstaterar att beviljandet av ansvarsfrihet för genomförandet av centrumets budget under kommande år i större utsträckning bör baseras på centrumets bedömning av byråns verksamhet under året. Internrevision 5. Europaparlamentet konstaterar att centrumet har genomfört 15 av de 41 rekommendationer som utfärdats av tjänsten för internrevision sedan 2006. Europaparlamentet konstaterar att av de 26 som fortfarande är på gång anses 14 vara ”mycket viktiga” och handlar framför allt om förberedelserna inför flytten (avseende kvalitetskontroller av de nya lokalerna, försiktighetsåtgärder mot översvämningsskador, en kontinuitetsplan och investeringar i utrustning) och genomförandet av normerna för intern kontroll (avseende befordran och utvärdering av personal, riskhantering och redovisning av undantag). 6. Europaparlamentet konstaterar att centrumet i sina räkenskaper för 2008 tagit upp ränteintäkter för ett belopp på 107 591,31 EUR. Årsredovisningen och räntebeloppen visar enligt parlamentet att centrumet fortlöpande förfogar över en stor mängd likvida medel. Parlamentet konstaterar att centrumets likvida medel uppgick till 1 635 537,86 EUR den 31 december 2008, och att en summa på 354 051,31 EUR som genom en felaktig transaktion från bankens sida bokfördes bland centrumets fordringar, krediterades centrumets bankkonto i början av 2009. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att se till att den behovsinriktade förvaltning av likvida medel som avses i artikel 15.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 till fullo tillämpas, och vilka ändringar som krävs för att fortlöpande hålla centrumets likvida medel på en så låg nivå som möjligt. o 7. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska läkemedelsmyndigheten |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska läkemedelsmyndigheten för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska läkemedelsmyndigheten för budgetåret 2008, samt myndighetens svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004(3) om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet, särskilt artikel 68, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0078/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för den verkställande direktören för Europeiska läkemedelsmyndigheten avseende genomförandet av myndighetens budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till den verkställande direktören för Europeiska läkemedelsmyndigheten, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska läkemedelsmyndigheten för budgetåret 2008 (C7-0189/2009 – 2009/2118(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska läkemedelsmyndigheten för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska läkemedelsmyndigheten för budgetåret 2008, samt myndighetens svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004(7) om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet, särskilt artikel 68, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0078/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska läkemedelsmyndigheten för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till den verkställande direktören för Europeiska läkemedelsmyndigheten, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska läkemedelsmyndigheten för budgetåret 2008 (C7-0189/2009 – 2009/2118(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska läkemedelsmyndigheten för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska läkemedelsmyndigheten för budgetåret 2008, samt myndighetens svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004(11) om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet, särskilt artikel 68, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0078/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet den verkställande direktören för Europeiska läkemedelsmyndigheten ansvarsfrihet för genomförandet av myndighetens budget för budgetåret 2007(13), och i den resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet noterade parlamentet bland annat
1. Europaparlamentet konstaterar att myndighetens budget för 2008 uppgick till 182 900 000 EUR, att jämföra med 163 100 000 EUR året innan. Parlamentet noterar även att gemenskapsbidraget till myndigheten 2008 uppgick till 34 000 000 EUR, vilket var 2,4 procent mindre än 2007. Verksamhetsresultat 2. Europaparlamentet gratulerar myndigheten till att den har infört en sofistikerad verksamhetsbaserad budgetering och en uppföljning av användartillfredsställelsen. Parlamentet noterar vidare att myndigheten för närvarande undersöker hur dess kommittéstruktur fungerar i syfte att förstärka samarbetet mot bakgrund av en ökning i antalet vetenskapliga kommittéer och vetenskapligt arbete knutet till dessa. Överföring av anslag mellan budgetår 3. Europaparlamentet är oroat över att revisionsrätten konstaterat att av budgetanslagen fördes 36 000 000 EUR (19,7 procent av budgeten) över och 9 700 000 EUR (5,3 procent av budgeten) förföll. Såsom man kunnat konstatera under tidigare budgetår berodde de omfattande överföringarna av administrativa utgifter – 21 400 000 EUR – till största delen på IT-utgifter för ett telematikprogram för regelverk för läkemedel. Parlamentet är följaktligen oroat eftersom denna situation, som varar sedan ett antal år tillbaka, strider mot principen om ettårighet. Upphandlingsförfaranden 4. Europaparlamentet uppmanar myndigheten att förbättra kvaliteten på sina upphandlingsförfaranden för att åtgärda de brister som revisionsrätten upptäckt (till exempel när det gäller tillämpningen av metoder för utvärderingen av priskriteriet och nödvändiga motiveringar för valet av förfaranden). 5. Europaparlamentet konstaterar att den strategi som myndigheten sedan länge har följt är att teckna terminskontrakt på valutor för att delvis säkra sin administrativa budget mot ogynnsamma fluktuationer i pundkursen. Myndigheten förväntas sköta sådana överföringar med försiktighet. Parlamentet rekommenderar att en arbetsgrupp upprättas med uppgift att observera och noga övervaka säkringsstrategin. Intäkter från avgifter 6. Europaparlamentet understryker att avgifterna för utvärderingstjänster är den främsta intäktskällan för myndigheten, dvs. 70,2 procent av de totala inkomsterna 2008. Parlamentet påminner i detta hänseende om betydelsen av intäkter som avsatts för särskilda ändamål, ett instrument som utformats för byråer där intäkterna kommer från avgifter, för att hantera en oförutsägbar marknadsutveckling. 7. Europaparlamentet konstaterar att myndigheten i sina räkenskaper för 2008 tagit upp ränteintäkter för ett belopp på 2 046 000 EUR. Årsredovisningen och räntebeloppen visar enligt parlamentet att myndigheten fortlöpande förfogar över en extremt stor mängd likvida medel. Parlamentet konstaterar att de likvida medlen uppgick till 41 887 000 EUR den 31 december 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att se till att den behovsinriktade förvaltning av likvida medel som avses i artikel 15.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 till fullo tillämpas och vilka ändringar som krävs för att fortlöpande hålla myndighetens likvida medel på en så låg nivå som möjligt. Personalresurser 8. Europaparlamentet noterar att den godkända tjänsteförteckningen 2008 innehöll 481 tjänster, varav 469 var tillsatta i slutet av 2008. Under 2008 anställdes ytterligare 41 personer som stödpersonal (extraanställda, kontraktsanställda, utstationerade nationella experter). Det totala antalet anställda uppgick således till 587 personer. Internrevision 9. Europaparlamentet är medvetet om att kommissions internrevisionstjänst i sin revisionsrapport utfärdade en ”allvarlig” rekommendation på området för experternas intressekonflikter och åtta ”mycket betydande” rekommendationer på området för dokumentation av intressekonflikter för myndighetens personal, databaser som används för att stödja de administrativa förfarandena för utvärdering och utarbetande av riktlinjer för registrering samt fullständig tillämpning av sådana riktlinjer. 10. Europaparlamentet gratulerar myndigheten till att ha infört en uppförandekod med principer och riktlinjer för oberoende och sekretess som är tillämpliga för styrelse- och kommittémedlemmar samt experter och myndighetens personal. o 11. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska sjösäkerhetsbyrån |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska sjösäkerhetsbyrån för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska sjösäkerhetsbyrån för budgetåret 2008, samt byråns svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå(3), särskilt artikel 19, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0081/2010). 1. Europaparlamentet beviljar den verkställande direktören för Europeiska sjösäkerhetsbyrån ansvarsfrihet avseende genomförandet av byråns budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till den verkställande direktören för Europeiska sjösäkerhetsbyrån, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska sjösäkerhetsbyrån för budgetåret 2008 (C7-0192/2009 – 2009/2121(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska sjösäkerhetsbyrån för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska sjösäkerhetsbyrån för budgetåret 2008, samt byråns svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå(7), särskilt artikel 19, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0081/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska sjösäkerhetsbyrån för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till den verkställande direktören för Europeiska sjösäkerhetsbyrån, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska sjösäkerhetsbyrån för budgetåret 2008 (C7-0192/2009 – 2009/2121(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska sjösäkerhetsbyrån för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska sjösäkerhetsbyrån för budgetåret 2008, samt byråns svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå(11), särskilt artikel 19, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0081/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet den verkställande direktören för Europeiska sjösäkerhetsbyrån ansvarsfrihet för genomförandet av detta organs budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat
Verksamhetsresultat 1. Europaparlamentet är besviket över att byrån inte utarbetade ett flerårigt arbetsprogram och att dess årliga arbetsprogram inte var kopplat till dess budget för åtaganden. Paparlamentet understryker vikten av att byrån fastställer SMART-mål och RACER-indikatorer i planeringen för att kunna bedöma sina resultat. Parlamentet konstaterar att byrån i sitt svar intygar att man förbättrat sitt arbetsprogram för 2009 genom att införa mål och centrala resultatindikatorer samt ett bättre resursplaneringssystem. Därför uppmanas byrån att så snart som möjligt presentera denna strategi för parlamentet. Byrån uppmanas också att överväga att införa ett Gantt-schema i planeringen av varje operativ verksamhet, så att man enkelt kan visa den tid som har lagts ned av varje medverkande i ett projekt och främja en resultatinriktad metod. 2. Europaparlamentet uppmanar byrån att i den tabell som ska bifogas revisionsrättens nästa rapport ta med en jämförelse mellan de resultat som uppnåtts under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och de resultat som uppnåddes under det föregående budgetåret, så att den myndighet som beviljar ansvarsfrihet bättre ska kunna bedöma byråns resultat från år till år. Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning 3. Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten bedömer byråns räkenskaper för 2008 som tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna som helhet är lagliga och korrekta. 4. Europaparlamentet noterar att byrån fick 44 300 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 46 890 000 EUR i betalningsbemyndiganden från 2008 års EU-budget. 5. Europaparlamentet ser med oro på att revisionsrätten på nytt har påpekat att det har gjorts ett stort antal anslagsöverföringar 2008 (52 under 2008 och 32 under 2007). Parlamentet noterar att det i svaret från byrån anges att överföringarna av medel för administrativa utgifter är begränsade till perioden 2008/2009 till följd av byråns flytt till sina slutliga lokaler. Parlamentet är särskilt oroat över att mer än 2 000 000 EUR i anslag för personalutgifter fördes över till budgetposterna för administrativa utgifter mellan juni och november 2008. Detta gjorde det möjligt att öka det anslagsbelopp som fördes över till 2009 och minskade det belopp som skulle betalas tillbaka till kommissionen. Parlamentet noterar dock svaret från byrån som utfäster sig att fortsätta med sina ansträngningar för att förbättra sin planering och övervakning och därmed minska antalet ändringar i budgeten. 6. Europaparlamentet påpekar att precis som 2006 och 2007 fann revisionsrätten att rättsliga åtaganden ingåtts innan motsvarande åtaganden i budgeten hade gjorts. Parlamentet uppmanar således byrån att förstärka sina utbildnings- och kommunikationsåtgärder för att undvika en liknande situation i framtiden. Parlamentet begär dessutom att man redogör för åtgärder som vidtas i detta avseende i byråns årliga verksamhetsrapport för 2009. 7. Europaparlamentet konstaterar att byrån i sina räkenskaper för 2008 tagit upp ränteintäkter till ett belopp av 519 598,10 EUR, varav 472 251,18 EUR redan betalats tillbaka till generaldirektoratet för energi och transport och resterande belopp på 47 346,92 EUR bokförts som upplupna kostnader. Årsredovisningen och räntebeloppen visar enligt parlamentet att byrån fortlöpande förfogar över en mycket stor likviditet. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att de likvida medlen endast uppgick till 3 610 677,41 EUR den 31 december 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att se till att den behovsinriktade förvaltning av likvida medel som avses i artikel 15.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 till fullo tillämpas, och vilka ändringar som krävs för att fortlöpande hålla byråns likvida medel på en så låg nivå som möjligt. Internrevision och personal 8. Europaparlamentet konstaterar att byrån i slutet av 2008 har genomfört 25 av de totalt 32 rekommendationer som internrevisionen (IAS) har framfört sedan 2006. Parlamentet noterar att de rekommendationer som anses vara ”mycket viktiga” rör följande: antagande av genomförandebestämmelserna till tjänsteföreskrifterna avseende rekrytering av tillfälligt anställd personal enligt tjänsteföreskrifterna, kontroller i urvalsförfarandet för att säkerställa större insyn och likabehandling av sökande, utveckling av en karriärplaneringsstrategi (inklusive utbildning, rådgivning och mentorskap) och bättre personalplanering. o 9. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2008 samt byråns svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 460/2004 av den 10 mars 2004 om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet(3), särskilt artikel 17, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0087/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet avseende genomförandet av byråns budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2008 (C7-0196/2009 – 2009/2125(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2008 samt byråns svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 460/2004 av den 10 mars 2004 om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet(7), särskilt artikel 17, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0087/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2008 (C7-0196/2009 – 2009/2125(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2008 samt byråns svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 319, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 460/2004 av den 10 mars 2004 om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet(11), särskilt artikel 17, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0087/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet den verkställande direktören för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet ansvarsfrihet för genomförandet av detta organs budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter: – Europaparlamentet noterade revisionsrättens kritik att genomförandet av löpande verksamhet koncentrerades till det sista kvartalet 2007 och att omkring 40 procent av åtagandena och mer än 50 procent av betalningarna som avsåg löpande verksamhet verkställdes i november och december 2007. – Europaparlamentet var inte tillfreds med byråns svar att de överförda anslagen i vissa fall beräknades genom ungefärliga uppskattningar. – Europaparlamentet oroade sig över att revisionsrätten pekade på brister i upphandlingsförfarandena, framför allt att de första urvalen av anbud inte motiverades, att utvärderingsdokumenten inte undertecknades av utvärderingskommittén och att akterna var ostrukturerade och ofullständiga. Verksamhetsresultat 1. Europaparlamentet gläder sig över de resultat som byrån uppnått under 2008, förbättringen av systemuthålligheten i de europeiska e-kommunikationsnätverken, utvecklingen och det ingående samarbetet med medlemsstaterna. 2. Europaparlamentet uppmanar byrån att i den tabell som ska bifogas revisionsrättens nästa rapport ta med en jämförelse mellan de resultat som uppnåtts under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och de resultat som uppnåddes under föregående budgetår, så att den myndighet som beviljar ansvarsfrihet bättre ska kunna bedöma byråns resultat från år till år. Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning 3. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten pekade på brister i upphandlingsförfarandena, framför allt i fråga om en underskattning av budgetbehoven för ett ramtjänstekontrakt. Parlamentet betonar att underskattning av upphandlingsbudgetar är ett hinder för en sund konkurrens eftersom företag är mindre benägna att lämna anbud när det gäller begränsade belopp. Parlamentet noterar dock att byrån utlyste ett nytt anbudsförfarande under tredje kvartalet 2009 för att avhjälpa tidigare brister. 4. Europaparlamentet noterar att byrån fortsätter sina insatser för att erhålla återbetalning av 45 000 EUR för inbetald moms från värdmedlemsstatens skattemyndighet. 5. Europaparlamentet konstaterar att myndigheten i sina räkenskaper för 2008 tagit upp ränteintäkter för ett belopp på 143 818 EUR. Årsredovisningen och räntebeloppen visar enligt parlamentet att byrån fortlöpande förfogar över en enormt stor mängd likvida medel. Parlamentet konstaterar att de likvida medlen uppgick till 2 436 694 EUR den 31 december 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att se till att den behovsinriktade förvaltning av likvida medel som avses i artikel 15.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 till fullo tillämpas och vilka ändringar som krävs för att fortlöpande hålla myndighetens likvida medel på en så låg nivå som möjligt. Internrevision och personalresurser 6. Europaparlamentet gläder sig över att byrån har genomfört alla de åtta rekommendationer från tjänsten för internrevision som betraktades som ”mycket viktiga”. Parlamentet noterar att rekommendationerna gällde uppföljningsåtgärder avseende granskningen av normerna för intern kontroll och genomförandet av personalförvaltningen (t.ex. personalpolitiken, förlängning av kontrakt som löpte ut 2008, urvalskommittéernas oberoende, utbildningstjänster och insyn i befordringsförfarandet). o 7. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska järnvägsbyrån |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska järnvägsbyrån för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska järnvägsbyrån för budgetåret 2008, samt byråns svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av EG-fördraget, särskilt artikel 276 och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2) särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 av den 29 april 2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå(3), särskilt artikel 39, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0084/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Europeiska järnvägsbyrån avseende genomförandet av byråns budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska järnvägsbyrån, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska järnvägsbyrån för budgetåret 2008 (C7-0197/2009 – 2009/2126(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska järnvägsbyrån för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska järnvägsbyrån för budgetåret 2008, samt byråns svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av EG-fördraget, särskilt artikel 276 och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 av den 29 april 2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå(7), särskilt artikel 39, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0084/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska järnvägsbyrån för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska järnvägsbyrån, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska järnvägsbyrån för budgetåret 2008 (C7-0197/2009 – 2009/2126(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska järnvägsbyrån för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska järnvägsbyrån för budgetåret 2008, samt byråns svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av EG-fördraget, särskilt artikel 276 och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 av den 29 april 2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå(11), särskilt artikel 39, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0084/2010). A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet den verkställande direktören för Europeiska järnvägsbyrån ansvarsfrihet för genomförandet av byråns budget för budgetåret 2008(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter:
1. Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten bedömer Europeiska järnvägsbyråns räkenskaper för 2008 som tillförlitliga och att den på det hela taget anser att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. 2. Europaparlamentet noterar att byrån fick 18 000 000 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden från Europeiska unionens budget under 2008. Verksamhetsresultat 3. Europaparlamentet uppmanar byrån att i den tabell som ska bifogas revisionsrättens nästa rapport ta med en jämförelse mellan de resultat som uppnåtts under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och de resultat som uppnåddes under föregående budgetår, så att den myndighet som beviljar ansvarsfrihet bättre ska kunna bedöma byråns resultat från år till år. 4. Europaparlamentet understryker vikten av att byrån fastställer SMART-mål och RACER-indikatorer i planeringen för att kunna bedöma sina resultat. Parlamentet noterar dock att byrån har förklarat att man har tagit hänsyn till dessa synpunkter i programmet för 2009. Dessutom uppmanar Europaparlamentet byrån att överväga att införa ett Gantt-schema i planeringen av varje operativ verksamhet, så att man enkelt kan visa den tid som har lagts ned av varje medarbetare i ett projekt och främja en metod som är inriktad på att nå resultat. 5. Europaparlamentet noterar revisionsrättens kommentar om att byrån utövar sin verksamhet på två platser (Valenciennes och Lille), vilket medför extrakostnader. Överföring av anslag mellan budgetår 6. Europaparlamentet tar del av revisionsrättens påpekande att mer än 4 100 000 EUR fördes över till 2009, varav cirka 3 900 000 EUR avsåg administrativa utgifter och driftsutgifter (det vill säga 57 procent av den årliga budgeten för anslagen till avdelning II och avdelning III). Parlamentet understryker att denna situation framhäver de svårigheter som byrån haft i samband med planeringen och budgeteringen av sin verksamhet. Upphandlingsförfaranden 7. Europaparlamentet oroar sig över de brister i upphandlingsförfarandena som påvisats av revisionsrätten. 8. Europaparlamentet gläder sig över att byrån infört en åtgärdsplan för att avhjälpa de brister på upphandlingsområdet som revisionsrätten pekade på och som hindrade insyn i förfarandena. Internrevision 9. Europaparlamentet bekräftar att 32 av de 36 rekommendationer som utfärdades av tjänsten för internrevision har genomförts sedan 2006. Av de fyra rekommendationer som inte har avslutats, betraktas en som ”kritisk” och tre som ”mycket viktiga”. Parlamentet uppmanar därför bestämt byrån att genomföra vissa normer för internkontroll i fråga om bankunderskrifter, åtskillnad mellan funktioner, känsliga befattningar och delegering av befogenheter. o 10. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen för budgetåret 2008, samt stiftelsens svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1339/2008 av den 16 december 2008 om inrättande av Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (omarbetning)(3), särskilt artikel 17, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0083/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen avseende genomförandet av stiftelsens budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen för budgetåret 2008 (C7-0191/2009 – 2009/2120(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen för budgetåret 2008, samt stiftelsens svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1339/2008 av den 16 december 2008 om inrättande av Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (omarbetning)(7), särskilt artikel 17, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0083/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen för budgetåret 2008 (C7-0191/2009 – 2009/2120(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen för budgetåret 2008, samt stiftelsens svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1339/2008 av den 16 december 2008 om inrättande av Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (omarbetning)(11), särskilt artikel 17, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0083/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet direktören för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen ansvarsfrihet för genomförandet av detta organs budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter:
1. Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över att revisionsrätten förklarat att stiftelsens räkenskaper för budgetåret 2008 är lagliga och korrekta. Verksamhetsresultat 2. Europaparlamentet konstaterar att i den preliminära utvärderingen av stiftelsen (EAC/06/05 slutlig rapport, 25 maj 2006) anses verksamheten i allmänhet ha positiv inverkan på de direkta mottagarna. Det är emellertid svårt att påvisa effekterna på statliga institutioner, eftersom det är svårt att fastställa en direkt koppling mellan resultaten av stiftelsens projekt och institutionernas verksamhet. 3. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen 2008 var till 97 procent nöjd med stiftelsens stöd till kommissionen. De vanligaste ansökningarna till stiftelsen gällde politik för och medverkan till förberedelse av europeiska grannskapsinstrument (32%), följt av utarbetande (21%), programplanering (11%), identifiering av projekt (10%) och uppföljning. 4. Europaparlamentet uppmanar stiftelsen att i den tabell som ska bifogas revisionsrättens nästa rapport ta med en jämförelse mellan de resultat som uppnåtts under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och de resultat som uppnåddes under föregående budgetår, så att den myndighet som beviljar ansvarsfrihet bättre ska kunna bedöma stiftelsens resultat från år till år. Stiftelsens verksamhetsområde 5. Europaparlamentet konstaterar att efter omarbetningen av rådets förordning (EEG) nr 1360/90 av den 7 maj 1990 om inrättandet av en europeisk yrkesutbildningsstiftelse(14) fick stiftelsen möjlighet att utveckla sin kompetens inom andra områden än under tidigare år. I förordning (EG) nr 1339/2008 fastställs nya förfaranden i syfte att utöka stiftelsens verksamhetsområde både tematiskt och geografiskt. Samarbete med Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) 6. Med hänsyn till Cedefops och stiftelsens likartade verksamhetsområden kräver Europaparlamentet att dessa organ för ett nära samarbete och söker samverkanseffekter, och begär regelbunden information i de båda direktörernas verksamhetsrapporter. Internrevision 7. Europaparlamentet konstaterar att 12 av de 27 rekommendationer som utfärdades av internrevisionstjänsten (IAS) har genomförts sedan 2006. Bland de 15 rekommendationer som ännu inte har genomförts anses 6 vara mycket viktiga. Stiftelsen uppmanas därför att utan dröjsmål införa vissa standarder för internkontroll (när det gäller dokumentation av förfaranden, kontroll av finansiella transaktioner och kontinuitet i verksamheten) och vissa rekommendationer för personalpolitiken (när det gäller personalpolitik i årsplanering och verksamhetsrapporter, mål och personalens tidsredovisning). Personalresurser 8. Europaparlamentet oroar sig över att revisionsrätten konstaterat bristande transparens i förfarandet för urval av personal och över att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), som har inlett en undersökning (OF/2009/0370), har behövt kopplas in. Parlamentet önskar, i fråga om urvalskriterier och rekryteringsvillkor, framhålla EU:s sysselsättningspolitiska riktlinjer, och i synnerhet rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling(15). Parlamentet förväntar sig att alla EU-byråer åtminstone följer dessa riktlinjer, och uppmanar stiftelsen att föregå med gott exempel genom att i framtiden införa rättvisa, transparenta och heltäckande rekryteringsförfaranden. 9. Europaparlamentet uppmanar stiftelsen att rapportera om fördelningen av personal. Om inte personalpolitiken beaktas tillräckligt vid utarbetande av årsplanering och verksamhetsrapporter, finns det en risk för ineffektivitet och bristande insyn i hur stiftelsens personalresurser fördelas och utnyttjas. Vidare bör målen för enskilda medarbetare överensstämma bättre med stiftelsens årliga och strategiska mål, och personalens tidsredovisningssystem bör även inbegripas i årsplanering och budget. 10. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens iakttagit flera brister i rekryteringsförfarandena. Framför allt måste utvärderingskommittéerna vid rekrytering lämna tillräcklig information om vilka förfaranden som tillämpats och bland annat ange skäl för besluten och tidpunkten för dessa beslut så att insyn i förfarandena kan säkerställas. 11. Europaparlamentet konstaterar emellertid att stiftelsen nu förklarar att den genomfört en omfattande översyn av rekryteringsförfarandena till följd av revisionsrättens påpekanden och inom ramen för en internrevision som utfördes av internrevisionstjänsten för 2008. Följaktligen bör stiftelsen informera den myndighet som beviljar ansvarsfrihet om vidtagna åtgärder och deras resultat. 12. Europaparlamentet har tagit del av stiftelsens svar där man medger att revisionsrätten hade rätt när den i sitt yttrande påpekade att anställda vägrats utlandstillägg till följd av en felaktig tolkning av gällande regler. Stiftelsens löfte om att utreda dessa fall och därefter göra lämpliga justeringar välkomnas. o 13. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(16) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska arbetsmiljöbyrån |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008, samt fondens svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2062/94 av den 18 juli 1994 om upprättande av en europeisk arbetsmiljöbyrå(3), särskilt artikel 14, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0069/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor avseende genomförandet av fondens budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008 (C7-0187/2009 – 2009/2116(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008, samt fondens svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2062/94 av den 18 juli 1994 om upprättande av en europeisk arbetsmiljöbyrå(7), särskilt artikel 14, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0069/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008 (C7-0187/2009 – 2009/2116(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008, samt fondens svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2062/94 av den 18 juli 1994 om upprättande av en europeisk arbetsmiljöbyrå(11), särskilt artikel 14, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0069/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet direktören för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor ansvarsfrihet för genomförandet av fondens budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet noterade parlamentet bland annat att revisionsrätten hade avgett en positiv revisionsförklaring och inte framfört några synpunkter. 1. Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över att revisionsrätten förklarat att fondens räkenskaper för budgetåret 2008 är lagliga och korrekta. Verksamhetsresultat 2. Europaparlamentet gratulerar fonden för dess avsevärda förbättring av sin ekonomiska förvaltning under de tre senaste åren, och uppmuntrar till fortsatt strävan efter högsta standard när det gäller planering, genomförande och kontroll av budgeten. 3. Europaparlamentet välkomnar i synnerhet att fonden slutfört fas I och II av den europeiska företagsundersökningen om nya och framväxande hot (Esener), inrättat ett nätverk av europeiska organisationer som kan bidra med ekonomisk stimulans i fråga om arbetsmiljö och inrättat en resursdatabas för riskbedömning för kampanjen för hälsosamma arbetsplatser 2008/2009. 4. Europaparlamentet uppmanar fonden att i den tabell som ska bifogas revisionsrättens nästa rapport ta med en jämförelse mellan de resultat som uppnåtts under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och de resultat som uppnåddes under det föregående budgetåret, så att den myndighet som beviljar ansvarsfrihet bättre ska kunna bedöma fondens resultat från år till år. Fondens förvaltning 5. Europaparlamentet anser att de fasta förvaltningskostnaderna för fonden inte är obetydliga. Dess styrelse består av 84 ledamöter och fonden har 64 anställda (under budgetåret 2008). Överförda driftsanslag 6. Europaparlamentet noterar att fonden har fört över ett anslag på 3 400 000 EUR (44 procent av driftsutgifterna), varav ett belopp på 1 000 000 EUR avsåg åtaganden som helt och hållet gällde 2009. Detta strider dessutom mot principen om ettårighet. Parlamentet begär därför att budgetprognoserna enligt principen om sund ekonomisk förvaltning anpassas till de verkliga behoven. Parlamentet noterar dock fondens svar, som förklarar att projektens komplexitet har inneburit att det tagit mycket längre tid än vad som ursprungligen hade planerats att avsluta dem. Parlamentet välkomnar att fonden förbättrat sin övervakning och planering av driftsutgifter för att undvika att göra stora åtaganden i slutet av året. Upphandlingsförfaranden 7. Europaparlamentet noterar de brister som revisionsrätten påpekat när det gäller ett upphandlingsförfarande (användning av ett ramavtal utöver det värde som fastställts). Parlamentet betonar i synnerhet att fonden så snart som möjligt borde ha inlett ett nytt upphandlingsförfarande för att fastställa ett nytt ramavtal. Parlamentet noterar emellertid fondens motivering, i vilken man betonar att detta ramavtal även i fortsättningen bör användas i syfte att ersätta bidragssystemet utan att fondens verksamhet påverkas negativt. 8. Europaparlamentet förväntar sig att fonden i framtiden åtgärdar problemet med att ett ramavtal för offentlig upphandling utnyttjas till ett värde som överstiger den övre gräns som fastställts, i syfte att bidra till att gemenskapens budgetbestämmelser uppfylls. Personalresurser 9. Europaparlamentet konstaterar att fonden enligt verksamhetsrapporten för 2008 hade 64 anställda vid slutet av året. Internrevision 10. Europaparlamentet konstaterar att fonden har genomfört 19 av de 33 rekommendationer som internrevisionstjänsten (IAS) utfärdat sedan 2006. Parlamentet noterar att av de 14 rekommendationer som ännu inte genomförts anses 6 vara ”mycket viktiga” och avser förvaltningen av aktörernas förväntningar och genomförandet av vissa standarder för internkontroll (dvs. hanteringen av problem med enskilda ärenden, årsrapporten om internkontroll och främjandet av förfaranden för internkontroll). 11. Europaparlamentet noterar att en riskbedömning genomfördes under sista kvartalet 2008 för att fastställa revisionsprioriteringarna och internrevisionstjänstens revisionsplan för de kommande tre åren. o 12. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Euratoms försörjningsbyrå |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Euratoms försörjningsbyrå för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Euratoms försörjningsbyrå för budgetåret 2008, samt byråns svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets beslut 2008/114/EG, Euratom av den 12 februari 2008 om stadgar för Euratoms försörjningsbyrå(3), särskilt artikel 8, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0076/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Euratoms försörjningsbyrå avseende genomförandet av byråns budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till generaldirektören för Euratoms försörjningsbyrå, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Euratoms försörjningsbyrå för budgetåret 2008 (C7-0203/2009 – 2009/2132(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Euratoms försörjningsbyrå för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Euratoms försörjningsbyrå för budgetåret 2008, samt byråns svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets beslut 2008/114/EG, Euratom av den 12 februari 2008(7), särskilt artikel 8, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0076/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Euratoms försörjningsbyrå för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till generaldirektören för Euratoms försörjningsbyrå, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Euratoms försörjningsbyrå för budgetåret 2008 (C7-0203/2009 – 2009/2132(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Euratoms försörjningsbyrå för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Euratoms försörjningsbyrå för budgetåret 2008, samt byråns svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets beslut 2008/114/EG, Euratom av den 12 februari 2008 om stadgar för Euratoms försörjningsbyrå(11), särskilt artikel 8, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0076/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Genom beslut 2008/114/EG, Euratom har Euratoms försörjningsbyrå, som inrättades 1958 i Luxemburg, ersatt sina tidigare stadgar och blivit en byrå. 1. Europaparlamentet noterar att byrån 2008 inte fick några bidrag för att finansiera sin verksamhet och att kommissionen betalade alla byråns kostnader för genomförandet av budgeten för 2008. Parlamentet noterar även att de åtaganden som förts över från 2007 betalades med den outnyttjade delen av bidraget för 2007. 2. Parlamentet noter att byrån inte har någon egen budget utan i praktiken ingår i kommissionen. 3. Parlamentet betonar likväl att det finns anledning att överväga om byrån behöver finnas kvar i sin nuvarande form och organisation. Parlamentet noterar emellertid svaret från byrån som hävdar att den nuvarande situationen avspeglar balansen mellan å ena sidan det tydliga förhållandet till kommissionen (kommissionen kan t.ex. utfärda direktiv och den utnämner byråns generaldirektör), och å andra sidan en viss juridisk och finansiell autonomi. Internrevision 4. Europaparlamentet konstaterar att byrån i enlighet med artikel 3 i sina stadgar har valt sin egen internrevisor, som inledde sitt arbete den 1 juli 2009. o 5. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(13) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008, samt institutets svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1365/75 av den 26 maj 1975 om bildande av en europeisk fond för förbättring av levnads- och arbetsvillkor(3), särskilt artikel 16, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0088/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för den verkställande direktören för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor avseende genomförandet av institutets budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till den verkställande direktören för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008 (C7-0182/2009 – 2009/2111(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008, samt institutets svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1365/75 av den 26 maj 1975 om bildande av en europeisk fond för förbättring av levnads- och arbetsvillkor(7), särskilt artikel 16, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0088/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till den verkställande direktören för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008 (C7-0182/2009 – 2009/2111(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2008, samt institutets svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1365/75 av den 26 maj 1975 om bildande av en europeisk fond för förbättring av levnads- och arbetsvillkor(11), särskilt artikel 16, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0088/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet den verkställande direktören för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor ansvarsfrihet för genomförandet av detta instituts budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter:
1. Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över att revisionsrätten förklarat att institutets räkenskaper för budgetåret 2008 är lagliga och korrekta. Verksamhetsresultat 2. Europaparlamentet konstaterar att institutet under 2007 genomförde en utvärdering i efterhand av arbetsprogrammet för 2001–2004 i syfte att bestämma dess inverkan, mervärde och effektivitet. Parlamentet gläder sig över att institutet under denna utvärdering visat att de planerade målen har nåtts på ett effektivt sätt. Parlamentet konstaterar dessutom att uppgifter som nyligen ingick i den utvärdering av byråerna som kommissionen lät utföra 2009 visat att institutet, på samma sätt som 2008, uppnått sina mål på ett effektivt sätt. 3. Europaparlamentet gläder sig över att institutet inlett en annan utvärdering i efterhand av arbetsprogrammet 2005–2008. Parlamentet ber därför institutet att få bli informerat om resultaten av denna utvärdering, för att bättre kunna fastställa dess inverkan, mervärde och effektivitet under denna specifika period. 4. Europaparlamentet uppmanar dessutom institutet att i den tabell som ska bifogas revisionsrättens nästa rapport ta med en jämförelse mellan de resultat som uppnåtts under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och de resultat som uppnåddes under föregående budgetår, så att den myndighet som beviljar ansvarsfrihet bättre ska kunna bedöma institutets resultat från år till år. Överförda driftsanslag 5. Europaparlamentet konstaterar att det överförda beloppet enligt revisionsrätten utgjorde över 55 procent av anslagen (dvs. 4 900 000 EUR) för budgetåret 2008. Parlamentet noterar dock institutets svar enligt vilket brister förekommer, men att de är mycket mindre (10 procent) än vad som anges av revisionsrätten. Detta beror på att det redan i institutets årliga program hade planerats att 45 procent av medlen under avdelning 3 skulle föras över på grund av dels undersökningsavtalens löptid, dels institutets betalningsplan. Parlamentet understryker dock att denna situation tyder på brister i programplaneringen av fondens driftsverksamhet och strider mot principen om ettårighet. Parlamentet uppmanar därför institutet att vidta åtgärder för att i framtiden undvika denna situation samt att informera den ansvarsbeviljande myndigheten. Budgetöverföringar utan styrkande handlingar 6. Europaparlamentet uppmärksammar att revisionsrätten funnit att motiveringen till budgetöverföringarna var otillräcklig. Ingen behovsbedömning hade lämnats och styrelsen hade inte informerats om överföringarna. Parlamentet gläder sig dock över att institutet nu har åtgärdat denna brist. Upphandlingsförfaranden 7. Europaparlamentet uppmanar institutet att sträva efter att förbättra övervakningen av sina kontrakt och programplaneringen av sina upphandlingsförfaranden genom att inleda nya anbudsinfordringar i god tid innan motsvarande kontrakt upphör. Parlamentet understryker i detta sammanhang det faktum att revisionsrätten konstaterat att institutet i två fall i strid med reglerna hade förlängt kontrakt så att de pågick längre än den maximala tillåtna löptiden. I ett annat fall hade institutet inte motiverat ett förhandlat förfarandet. Personal 8. Europaparlamentet uppmanar institutet att vidta åtgärder för att, inom ramen för sin personaladministration, och i enlighet med skyldigheterna vad gäller genomförandet av budgeten, bättre förutse nyckelmedarbetares avgång. 9. Europaparlamentet uppmanar institutet att i verksamhetsrapporten öppet redovisa personalstyrkan, inbegripet kontraktsanställda (87 anställda). 10. Europaparlamentet välkomnar att institutet under 2008 införde rekryteringsförfaranden som överensstämmer med de rekommendationer som revisionsrätten gett under de två senaste åren. Parlamentet uppmärksammar särskilt att revisionsrätten inte längre har funnit sådana brister i rekryteringsförfarandena (exempelvis i urvalskriterierna) som skulle ha inneburit att transparens och icke-diskriminerande rekryteringsförfaranden inte kan garanteras. Internrevision 11. Europaparlamentet oroas av att kvaliteten på institutets årsredovisning var otillfredsställande och att den inte stämde överens med räkenskaperna för 2007, vilket innebar att det var nödvändigt att göra viktiga rättelser under revisionen. Parlamentet konstaterar att denna situation förklaras av att institutet varit tvunget att för en kort period rekrytera en tillfälligt anställt för att avsluta räkenskaperna för 2008. Dessutom såg man inte till att övergången mellan den föregående och den nya räkenskapsföraren skedde på ett korrekt sätt. Parlamentet uppmanar därför institutet att undvika att en liknande situation uppstår i framtiden. 12. Europaparlamentet bekräftar att 26 av de 54 rekommendationer som utfärdades av tjänsten för internrevision (IAS) har genomförts sedan 2006. Bland de 28 rekommendationer som ännu inte har genomförts anses 8 vara ”mycket viktiga”. Parlamentet uppmanar särskilt institutet att införa återstående interna kontrollstandarder (bland annat delegering för aktörer i budgetförvaltningen), följa up genomförandet av andra interna kontrollstandarder (såsom effektiv samordning av det interna kontrollsystemet och åtgärder för att se till att de offentliga upphandlingsförfarandena överensstämmer med budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser) och införa ett effektivt planerings- och övervakningssystem (genom att exempelvis upprätta ett riskbedömningssystem avseende institutets verksamhet, införa en verksamhetsbaserad metod och övervaka IT-verktyg). o 13. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Eurojust |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Eurojust för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Eurojust för budgetåret 2008, samt Eurojusts svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets beslut 2002/187/RIF av den 28 februari 2002 om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet(3), särskilt artikel 36, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0093/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Eurojust avseende genomförandet av Eurojusts budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Eurojust, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Eurojust för budgetåret 2008 (C7-0190/2009 – 2009/2119(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Eurojust för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Eurojust för budgetåret 2008, samt Eurojusts svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets beslut 2002/187/RIF av den 28 februari 2002 om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet(7), särskilt artikel 36, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0093/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Eurojust för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Eurojust, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Eurojust för budgetåret 2008 (C7-0190/2009 – 2009/2119(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Eurojust för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Eurojust för budgetåret 2008, samt Eurojusts svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets beslut 2002/187/RIF av den 28 februari 2002 om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet(11), särskilt artikel 36, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0093/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet den administrativa direktören för Eurojust ansvarsfrihet för genomförandet av denna byrås budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter:
1. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att revisionsrätten funnit tillräckliga garantier för att Eurojusts räkenskaper för det budgetår som avslutades den 31 december 2008 i allt väsentligt är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna som helhet är lagliga och korrekta. Verksamhetsresultat 2. Europaparlamentet betonar att avsaknaden av indikatorer, bristerna i bedömningen av användartillfredsställelse och bristen på samordning mellan budgeten och arbetsprogrammet gör det svårt att bedöma Eurojusts resultat. 3. Europaparlamentet välkomnar ingåendet av den praktiska överenskommelsen om samarbetsarrangemang mellan Eurojust och byrån för bedrägeribekämpning(14) den 24 september 2008. 4. Europaparlamentet konstaterar att ansvarsfriheten för genomförandet av budgeten för Eurojust under de kommande åren bör baseras på Eurojusts prestationer under hela året. Överföring av anslag mellan budgetår 5. Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse enligt vilken Eurojust under 2008 fortfarande hade problem med överföringar av anslag även om beloppet verkar vara mindre än under det föregående budgetåret (13 procent av de slutliga budgetanslagen i stället för 25 procent av de överförda anslagen 2007). Parlamentet konstaterar dock med oro att de överförda anslagen från det föregående budgetåret, och de förfallna anslagen (1 000 000 EUR, dvs. 25 procent av de överförda anslagen) har nått en hög nivå och att situationen strider mot principen om ettårighet. Parlamentet uppmanar därför Eurojust att vidta åtgärder för att i framtiden undvika en upprepning av denna situation samt att informera den ansvarsbeviljande myndigheten. 6. Europaparlamentet konstaterar att Eurojust i sina räkenskaper för 2008 tagit upp ränteintäkter för ett belopp på 191 390,56 EUR. Årsredovisningen och räntebeloppen visar enligt parlamentet att Eurojust fortlöpande förfogar över en stor likviditet. Parlamentet konstaterar att Eurojusts likvida medel uppgick till 4 612 878,47 EUR den 31 december 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att se till att den behovsinriktade förvaltning av likvida medel som avses i artikel 15.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 till fullo tillämpas, och vilka ändringar som krävs för att fortlöpande hålla Eurojusts likvida medel på en så låg nivå som möjligt. Brister i upphandlingsförfarandena 7. Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten på samma sätt som för de tre senaste budgetåren fortfarande konstaterade brister i upphandlingsförfarandena. Parlamentet oroas framför allt av revisionsrättens konstaterande att det under 2008 i de flesta fall inte gjordes någon förhandsuppskattning av marknadsvärdet innan upphandlingsförfarandet inleddes samt att det fanns återkommande och allvarliga brister i övervakningen av kontrakt och planeringen av upphandlingar. Parlamentet understryker att denna situation tyder på en allvarlig brist på samarbetsförmåga mellan olika berörda avdelningar vid Eurojust och tyder på en brist på vägledning och kontroll från utanordnarens sida. 8. Europaparlamentet noterar Eurojusts svar, som innehåller ett åtagande att inrätta en handlingsplan för att åtgärda de brister som revisionsrätten identifierat. Parlamentet uppmanar därför Eurojust att informera den ansvarsbeviljande myndigheten om resultaten av dessa åtgärder. Personal 9. Europaparlamentet oroas över att revisionsrätten på nytt konstaterat brister i planeringen och genomförandet av rekryteringsförfarandena. Parlamentet konstaterar att det fortfarande finns för många lediga tjänster (26 procent) även om de är mindre än under 2007 (33 procent). 10. Europaparlamentet instämmer med revisionsrättens åsikt att Eurojust inte har respekterat principen om specificering eftersom ett belopp på 1 800 000 EUR togs från anslag avsedda för löner till tillfälligt anställda och kontraktsanställda, främst för att öka (med 238 procent) anslagen avsedda för extraanställda. 11. Europaparlamentet noterar Eurojusts svar på revisionsrättens kritik avseende förfarandena för urval av personal. Parlamentet uppmanar i synnerhet Eurojust att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om sitt nya rekryteringsförfarande, som inleddes 2009 och som från och med nu bättre bör garantera insyn och icke-diskriminerande behandling av externa och interna sökande. Internrevision 12. Europaparlamentet är oroat över att inga av de 26 rekommendationer som utfärdades av tjänsten för internrevision har genomförts fullt ut. Fyra av dessa anses vara ”kritiska” och 12 ”mycket viktiga”. Parlamentet uppmanar därför Eurojust att utan dröjsmål genomföra följande rekommendationer för personalförvaltningen: Utarbeta en kortsiktig plan för att tillsätta nuvarande lediga tjänster, se över personalenhetens utformning, minska antalet tillfälligt anställda, förbättra rekryteringsförfarandet, anta genomförandebestämmelserna för karriärutveckling, säkerställa att ledamöterna i urvalskommittén har en oberoende ställning och se till att förfarandena för offentlig upphandling genomförs på ett korrekt sätt. o 13. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(15) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för budgetåret 2008, samt byråns svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter(3), särskilt artikel 21, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0090/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter avseende genomförandet av byråns budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för budgetåret 2008 (C7-0184/2009 – 2009/2113(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för budgetåret 2008, samt byråns svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter(7), särskilt artikel 21, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0090/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för budgetåret 2008 (C7-0184/2009 – 2009/2113(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för budgetåret 2008, samt byråns svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 - C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter(11), särskilt artikel 21, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0090/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet direktören för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter ansvarsfrihet för genomförandet av denna byrås budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter:
1. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att revisionsrätten funnit tillräckliga garantier för att byråns räkenskaper för det budgetår som avslutades den 31 december 2008 i allt väsentligt är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna i byråns årsräkenskaper som helhet är lagliga och korrekta. Verksamhetsresultat 2. Europaparlamentet uppmanar byrån att fastställa SMART-mål och RACER-indikatorer i sin planering för att bättre kunna bedöma sina resultat. Parlamentet noterar dock att byrån har förklarat att man har tagit hänsyn till dessa synpunkter i programmet för 2009. 3. Europaparlamentet välkomnar att byrån i mitten av 2009 började använda en programvara för verksamhetsbaserad budget, som innehåller tydliga indikatorer för de tilldelade ekonomiska och personalmässiga resurserna. 4. Europaparlamentet välkomnar att byrån verkligen beaktade revisionsrättens och budgetmyndighetens synpunkter under det föregående ansvarsfrihetsförfarandet. 5. Europaparlamentet konstaterar att ansvarsfriheten för genomförandet av budgeten för byrån under de kommande åren mer bör baseras på byråns prestationer under året. Olaf-undersökningen 6. Europaparlamentet noterar att Olaf under 2009 avslutade sin undersökning, som inleddes 2008, av byrån utan vidare åtgärder. Internrevision 7. Europaparlamentet bekräftar att tjänsten för internrevision i februari 2008 genomförde en uppföljningsrevision av genomförandet av utestående rekommendationer i rapporten för 2007 och upptäckte att det endast fanns en utestående rekommendation (om styrelsens övervakning av rekryteringen). Europaparlamentet noterar emellertid att omständigheterna hade förändrats och att rekommendationen, till följd av att byrån inledde sin verksamhet och att den nya direktören utnämndes, hade förlorat sitt ursprungliga syfte och därmed kan betraktas som genomförd. o 8. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Frontex |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid de yttre gränserna för budgetåret 2008, samt byråns svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser(3), särskilt artikel 30, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0085/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemssaters yttre gränser avseende genomförandet av byråns budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) för budgetåret 2008 (C7-0199/2009 – 2009/2128(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser för budgetåret 2008, samt byråns svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser(7), särskilt artikel 30, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0085/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid de yttre gränserna, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) för budgetåret 2008 (C7-0199/2009 – 2009/2128(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid de yttre gränserna för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser för budgetåret 2008, samt byråns svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser(11), särskilt artikel 30, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0085/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet den verkställande direktören för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser ansvarsfrihet för genomförandet av byråns budget för budgetåret 2007(13) och i den resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter:
C. Året 2008 utgjorde det tredje hela verksamhetsåret för byrån. 1. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att revisionsrätten funnit tillräckliga garantier för att byråns räkenskaper för det budgetår som avslutades den 31 december 2008 i allt väsentligt är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna som helhet är lagliga och korrekta. 2. Europaparlamentet konstaterar att byråns budget har ökat avsevärt under de tre senaste åren. Parlamentet noterar att budgeten ökat med 29 000 000 EUR under budgetåret 2008, dvs. med nästan 69 procent jämfört med föregående budgetår, och att budgeten 2007 (42 100 000 EUR) redan hade fördubblats i förhållande till 2006 (19 200 000 EUR). Återkommande problem sedan budgetåret 2006 3. Europaparlamentet oroar sig över att revisionsrätten fann flera brister som den redan hade påpekat i sina årsrapporter för 2006 och 2007. Parlamentet beklagar särskilt följande:
4. Europaparlamentet konstaterar att man varit tvungen att föra över 30 300 000 EUR i anslag under budgetåret och att 13 000 000 EUR i tillgängliga anslag har förfallit. Parlamentet understryker även att av de 26 800 000 EUR i åtaganden för driftsutgifter (avdelning III) som fördes över gällde 850 000 EUR avslutade verksamheter som borde ha frigjorts. Parlamentet uppmärksammar dock byråns svar enligt vilket byrån uppger att rättelser hade gjorts i de slutliga årsräkenskaperna och intygar att den även kommer att vidta ytterligare åtgärder för att stärka kontrollen av åtaganden. 5. Europaparlamentet understryker emellertid att ett stort antal överförda och förfallna anslag visar att byrån inte haft kapacitet att hantera en sådan stor ökning av sin budget. Även om byrån har gjort avsevärda framsteg när det gäller att utnyttja anslagen under 2009 frågar sig parlamentet om det inte vore mer ansvarsfullt att budgetmyndigheterna i framtiden var försiktigare med att besluta om ökningar av byråns budget så att hänsyn tas till den tid som behövs för att inleda nya verksamheter. Parlamentet uppmanar därför byrån att förse parlamentet med så detaljerad information som möjligt om möjligheterna att genomföra framtida åtaganden. 6. Europaparlamentet anser även att byrån måste inrätta följande:
7. Europaparlamentet oroar sig över att revisionsrätten i sina iakttagelser kritiserar byrån för att ha betalat ut över 17 000 000 EUR på grundval av unilaterala bidragsbeslut som undertecknats enbart av byrån, trots att denna typ av instrument inte fastställs i gällande bestämmelser för byråerna. Parlamentet är dessutom oroat över att revisionsrätten sett att byrån ofta undertecknat dessa beslut efter det att verksamheterna hade påbörjats eller till och med avslutats. Parlamentet uppmärksammar emellertid att byrån i sitt svar intygar att nya ramavtal om partnerskap nu har undertecknats tillsammans med alla gränsmyndigheter som kommer att delta i gemensamma insatser som samordnas av byrån. 8. Europaparlamentet oroas över att revisionsrätten på nytt konstaterat att rättsliga åtaganden ingåtts före motsvarande åtaganden i budgeten. Parlamentet konstaterar dessutom att 49 efterhandsåtaganden (för ett totalbelopp på över 1 000 000 EUR) vid slutet av 2008 var registrerade i registret över undantag. Parlamentet betonar dessutom att även om byrån intygat att antalet undantag i maj hade minskat med 50 procent jämfört med samma period under föregående år, visar det stora antalet undantag att det finns ett återkommande problem i byråns system för åtaganden. Parlamentet uppmanar därför byrån att mer effektivt gå in för att till fullo lösa detta problem. 9. Europaparlamentet gläder sig över att byrån upprättat en likviditetspolitik. 10. Europaparlamentet konstaterar att byrån i sina räkenskaper för 2008 tagit upp ränteintäkter för ett belopp på 474 116,65 EUR. Årsredovisningen och räntebeloppen visar enligt parlamentet att byrån fortlöpande har en stor likviditet. Parlamentet konstaterar att de likvida medlen uppgick till 28 604 623,67 EUR den 31 december 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att se till att den behovsinriktade förvaltning av likvida medel som avses i artikel 15.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 till fullo tillämpas, och vilka ändringar som krävs för att fortlöpande hålla byråns likvida medel på en så låg nivå som möjligt. 11. Europaparlamentet uppmanar byrån att utöva sina befogenheter till fullo och fortsätta att förbättra sin ekonomiska förvaltning, särskilt vad gäller byråns ökning av dess budgetar för 2009 och 2010. Personalresurser 12. Europaparlamentet konstaterar med oro att revisionsrätten på nytt har funnit att rekryteringsförfarandena inte överensstämmer med reglerna och inte garanterar insyn och icke-diskriminerande förfaranden. Verksamhetsresultat 13. Europaparlamentet konstaterar att byråns styrelse i juni 2009 antog en flerårsplan för perioden 2010–2013, trots att något sådant program inte fastställs i byråns grundförordning. Parlamentet understryker att denna flerårsplan är viktig för att byrån bättre ska kunna planera sin verksamhet och bedöma riskerna. Parlamentet uppmanar dock byrån att snarast fastställa ett tydligt samband mellan arbetsprogrammet och de finansiella prognoserna. 14. Europaparlamentet uppmanar direktören att förelägga styrelsen uppgifter om transaktionernas effekter. 15. Europaparlamentet uppmanar byrån att i den tabell som ska bifogas revisionsrättens nästa rapport ta med en jämförelse mellan de resultat som uppnåtts under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och de resultat som uppnåddes under föregående budgetår, så att den myndighet som beviljar ansvarsfrihet bättre ska kunna bedöma byråns resultat från år till år. 16. Europaparlamentet konstaterar att beviljandet av ansvarsfrihet för genomförandet av byråns budget under kommande år i större utsträckning bör baseras på byråns verksamhet under året. Öppenhet 17. Europaparlamentet konstaterar att byrån på sin webbplats inte har offentliggjort information om sin styrelse. I syfte att bidra till ökad insyn rekommenderar därför parlamentet att en förteckning över styrelseledamöterna med fullständiga kontaktuppgifter för samtliga personer läggs ut på byråns webbplats. Samarbete med medlemsstaterna 18. Europaparlamentet konstaterar att utnyttjandet och genomförandet av budgeten delvis är beroende av medlemsstaternas deltagande. Parlamentet uppmuntrar därför byrån att stärka dialogen med medlemsstaterna i syfte att öka deras deltagande. 19. Europaparlamentet uppmanar byrån att förbättra sin finansiella förvaltning när det gäller ersättning av medlemsstaternas kostnader genom att tillsammans med medlemsstaterna identifiera orsakerna till problemet för att i samarbete med dem sätta in lämpliga lösningar. Internrevision 20. Europaparlamentet konstaterar att av de 23 rekommendationer som utfärdades efter den internrevision som genomfördes av internrevisionstjänsten (IAS) 2007 har 4 genomförts på ett lämpligt och effektivt sätt, 15 håller på att genomföras och 4 har inte inletts. Parlamentet betonar att de rekommendationer som anses vara ”mycket viktiga” hänför sig till slutförande av arbetsbeskrivningar och upprättande av mål för personalen, åtgärder för att förbättra säkerheten, postregistreringen och bidragsförvaltningsprocessen samt åtgärder för att garantera att budgetförordningen efterlevs. 21. Europaparlamentet gläder sig över att byrån i slutet av 2008 anställde en internkontrollsamordnare/kvalitetschef. Parlamentet understryker att denna befattning kommer att bidra till att byrån kan säkerställa en mer strukturerad, stram och enhetlig strategi för genomförandet av IAS rekommendationer. o 22. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet för budgetåret 2008, samt myndighetens svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 av den 12 juli 2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering(3), särskilt artikel 12, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0073/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för den verkställande direktören för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet avseende genomförandet av myndighetens budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till den verkställande direktören för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet för budgetåret 2008 (C7-0200/2009 – 2009/2129(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet för budgetåret 2008, samt myndighetens svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 av den 12 juli 2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering(7), särskilt artikel 12, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0073/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till den verkställande direktören för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet för budgetåret 2008 (C7-0200/2009 – 2009/2129(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet för budgetåret 2008, samt myndighetens svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 av den 12 juli 2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering(11), särskilt artikel 12, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0073/2010) och av följande skäl: A. Revisionsrätten har anmärkningar i sin revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet för budgetåret 2008 och om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. B. Revisionsrätten avgav en positiv revisionsförklaring i sin rapport om myndighetens slutliga årsredovisning för 2006. C. Revisionsrätten har angett att den inte kunnat yttra sig om räkenskaperna för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet för budgetåret 2007 och har påpekat att hela Galileo-projektets uppbyggnad sågs över 2007 och att myndighetens räkenskaper utarbetades mot en bräcklig juridisk bakgrund. D. Myndigheten fick finansiell självständighet 2006. E. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet den verkställande direktören för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet ansvarsfrihet för genomförandet av denna myndighets budget för budgetåret 2007(13), och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter:
Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning 1. Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten har anmärkningar i sin revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet för budgetåret 2008 och om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. 2. Europaparlamentet konstaterar att myndigheten beslutade att presentera resultaten av sin verksamhet utan att ta hänsyn till det faktum att den inte längre skulle förvalta programmen Galileo och Egnos efter slutförandet av överföringen av tillgångarna och medlen till kommissionen, vilket var planerat till slutet av det första kvartalet 2008. 3. Europaparlamentet konstaterar att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008(14) trädde i kraft den 25 juli 2008 och att kommissionen trots att den tagit över ansvaret för genomförandet av programmen Galileo och Egnos överfört 95 000 000 EUR till myndighetens bankkonto den 24 december 2008. Parlamentet beklagar att det inte fastställdes någon vederbörlig ändringsbudget. 4. Europaparlamentet konstaterar att det till följd av ikraftträdandet av förordning (EG) nr 683/2008 fattades beslut under 2008 om en mycket kraftig sänkning av myndighetens budget (från 436 500 000 EUR under 2007 till 22 700 000 EUR). 5. Europaparlamentet finner det oroande att inga verksamheter eller medel hade förts över till kommissionen i slutet av 2008, trots att kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 683/2008 från och med den 1 januari 2009 tagit över ansvaret för förvaltningen av medlen för och genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo), och att den nya uppdelningen av ansvarsområden mellan kommissionen och myndigheten inte återspeglades i deras respektive årsredovisningar. Parlamentet har därför fått erfara av revisionsrätten att myndigheten borde ha betraktat beloppet på 58 400 000 EUR som en skuld till kommissionen och inte borde ha tagit upp det som en del av de förhandsfinansieringar som den erhållit av kommissionen. Dessutom konstaterar parlamentet att skulden på 55 600 000 EUR till Europeiska rymdorganisationen inte borde ingå i räkenskaperna, eftersom den härrör från Europeiska gemenskapernas bidrag till programmen Galileo och Egnos, vilka faller under kommissionens ansvar. 6. Europaparlamentet noterar dock svaret från myndigheten, där den försvarar sig med att kommissionen officiellt bekräftade mottagandet av överföringen av medlen först från och med den 31 juli 2009, eftersom en överenskommelse om villkoren för överföringen inte kunde träffas med kommissionen förrän i slutet av juni 2009. 7. Europaparlamentet hänvisar till de rekommendationer som revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 7/2009 riktat till kommissionen i dess egenskap av ny förvaltare av Galileoprogrammet. Internrevision 8. Europaparlamentet bekräftar att internrevisionstjänsten genomförde sin interna revision i november 2007 och sina uppföljningsrevisioner i oktober 2008 och december 2009. Parlamentet konstaterar att de två återstående viktiga rekommendationerna från internrevisionstjänsten som ännu inte genomförts gäller känsliga befattningar och arbetsbeskrivningar. o 9. Europaparlamentet hänvisar när det gäller andra iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet till sin resolution av den 5 maj 2010(15) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi |
| |||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi för det budgetår som slutade den 31 december 2008 samt det gemensamma företagets svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5829/2010 – C7-0060/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets beslut 2007/198/Euratom av den 27 mars 2007 om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för ITER och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag(3), särskilt artikel 5, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0094/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi avseende genomförandet av det gemensamma företagets budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi för budgetåret 2008 (C7-0261/2009 – 2009/2187(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi för det budgetår som slutade den 31 december 2008 samt det gemensamma företagets svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5829/2010 – C7-0060/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets beslut 2007/198/Euratom av den 27 mars 2007 om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för ITER och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag(7), särskilt artikel 5, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0094/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolutionav den 5 maj 2010med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi för budgetåret 2008 (C7-0261/2009 – 2009/2187(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi för det budgetår som slutade den 31 december 2008 samt det gemensamma företagets svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5829/2010 – C7-0060/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets beslut 2007/198/Euratom av den 27 mars 2007 om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för ITER och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag(11), särskilt artikel 5, – med beaktande av budgetförordningen för Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi, som antogs genom ett beslut i Iters styrelse den 22 oktober 2007 (nedan kallad det gemensamma företagets budgetförordning), – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0094/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Det gemensamma företaget är i ett inledningsskede och hade inte fullt ut infört sina system för interna kontroller och ekonomisk information vid utgången av 2008. C. Artikel 75 i det gemensamma företagets budgetförordning föreskriver att det gemensamma företaget ska ha en internrevisionstjänst som måste uppfylla relevanta internationella standarder. D. Det gemensamma företagets budgetförordning är baserad på rambudgetförordningen, som nyligen ändrats för att överensstämma med de ändringar som gjorts i den allmänna budgetförordningen. E. Den 28 februari 2008 begärde det gemensamma företagets direktör att revisionsrätten skulle yttra sig över det gemensamma företagets budgetförordning. F. Revisionsrätten avgav i oktober 2008 sitt yttrande nr 4/2008 om denna förordning. Överföring av anslag mellan budgetår 1. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sammanställningen över resultatet av budgetgenomförandet upptäckte ett överskott på 57 600 000 EUR, vilket motsvarar 38 % av de upplupna intäkterna på 149 700 000 EUR. Parlamentet betonar i synnerhet att av detta överskott fördes 32 200 000 EUR över till budgetåret 2009. Parlamentet noterar dock svaret från det gemensamma företaget som med rätta förklarar att detta underutnyttjande av medel hörde samman med det gemensamma företagets första år som ekonomiskt oberoende av kommissionen samt den försenade starten för verksamheten inom den internationella Iter-organisationen och Euratoms fusionsprogram som helhet. Oriktigheter i åtagandena 2. Europaparlamentet noterar att i sex fall som undersökts av revisionsrätten hade det gemensamma företaget ingått budgetåtaganden först efter det att det redan hade ingått rättsliga åtaganden. Parlamentet begär följaktligen att det gemensamma företaget ska respektera budgetförordningen också inom detta område. Det gemensamma företagets budgetförordning 3. Europaparlamentet gläder sig åt att revisionsrätten kunnat konstatera att det gemensamma företagets budgetförordning till stor del baseras på principerna i rambudgetförordningen och i den allmänna budgetförordningen. Parlamentet konstaterar dock att ett antal specifika punkter måste ändras, bland annat när det gäller undantagen till budgetprinciperna, rollen för kommissionens internrevisionstjänst, den sena inbetalningen av medlemsavgifter, villkoren för beviljande av bidrag och de övergångsregler som föreskrivs i artikel 133 i det gemensamma företagets budgetförordning. Årlig verksamhetsrapport 4. Europaparlamentet rekommenderar uttryckligen det gemensamma företaget att respektera de tidsfrister som överenskommits med revisionsrätten för överlämnandet av verksamhetsrapporten. Internkontrollsystem 5. Europaparlamentet rekommenderar uttryckligen det gemensamma företaget att genomföra ytterligare arbete när det gäller dokumentationen av IT-processer och IT-verksamhet samt kartläggningen av IT-risker. 6. Europaparlamentet noterar att det gemensamma företagets internrevisor inledde sitt uppdrag först den 1 juli 2009. Parlamentet välkomnar dock att det gemensamma företaget nu utarbetat en handlingsplan för genomförande av normer för internkontroll och inrättat en arbetsgrupp för att samordna och övervaka dess genomförande. Parlamentet betonar dessutom att det gemensamma företaget har utsett en uppgiftsskyddsansvarig och att nödvändiga åtgärder vidtagits för att vidareutveckla kontinuitetsplanen för verksamheten och planen för återskapande av data. 7. Europaparlamentet konstaterar att det gemensamma företaget förklarat att arbetet med att kartlägga alla underliggande verksamhetsprocesser pågår. 8. Europaparlamentet konstaterar att det gemensamma företaget i sina räkenskaper för 2008 tagit upp ränteintäkter till ett belopp av 216 304,89 EUR. Årsredovisningen och räntebeloppen visar enligt parlamentet att det gemensamma företaget fortlöpande förfogar över en stor likviditet. Parlamentet konstaterar att de likvida medlen uppgick till 58 980 569,87 EUR den 31 december 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att se till att en behovsinriktad förvaltning av likvida medel tillämpas av det gemensamma företaget, och vilka ändringar som krävs för att fortlöpande hålla byråns likvida medel på en så låg nivå som möjligt.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Det gemensamma företaget Sesar |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för det gemensamma företaget Sesar för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för det gemensamma företaget Sesar för det budgetår som slutade den 31 december 2008 samt det gemensamma företagets svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5829/2010 – C7-0060/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 219/2007 av den 27 februari 2007 om bildande av ett gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (SESAR)(3), särskilt artikel 4b, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0077/2010). 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för den verkställande direktören för det gemensamma företaget Sesar avseende genomförandet av det gemensamma företagets budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till den verkställande direktören för det gemensamma företaget Sesar, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för det gemensamma företaget Sesar för budgetåret 2008 (C7-0262/2009 – 2009/2188(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för det gemensamma företaget Sesar för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för det gemensamma företaget Sesar för det budgetår som slutade den 31 december 2008 samt det gemensamma företagets svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5829/2010 – C7-0060/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 219/2007 av den 27 februari 2007 om bildande av ett gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (SESAR)(7), särskilt artikel 4b, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0077/2010). 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för det gemensamma företaget Sesar för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till den verkställande direktören för det gemensamma företaget Sesar, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för det gemensamma företaget Sesar för budgetåret 2008 (C7-0262/2009 – 2009/2188(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för det gemensamma företaget Sesar för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för det gemensamma företaget Sesar för det budgetår som slutade den 31 december 2008 samt det gemensamma företagets svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5829/2010 – C7-0060/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 219/2007 av den 27 februari 2007 om bildande av ett gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (SESAR)(11), särskilt artikel 4b, – med beaktande av budgetförordningen för det gemensamma företaget Sesar som antogs av dess styrelse den 3 juli 2007 (nedan kallad ”det gemensamma företagets budgetförordning”), – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A7-0077/2010), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2008 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Det gemensamma företaget Sesar bildades i februari 2007 och ska förvalta verksamheterna inom Sesar-projektet (Single European Sky Air Traffic Management Research). C. Det gemensamma företaget befinner sig i ett inledningsskede och hade inte fullt ut infört sina system för internkontroll och ekonomisk redovisning vid utgången av 2008. D. Det gemensamma företaget ska vara ägare av alla materiella och immateriella tillgångar som skapats av eller överlåtits till det gemensamma företaget för Sesar-projektets utvecklingsfas i enlighet med de särskilda avtalen med dess medlemmar. 1. Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten bedömer det gemensamma företaget Sesars räkenskaper för 2008 som tillförlitliga och att den på det hela taget anser att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. 2. Europaparlamentet noterar att det gemensamma företaget fick 250 000 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 100 900 000 EUR i betalningsbemyndiganden från Europeiska unionens budget för 2008. 3. Europaparlamentet är medvetet om att 2007–2008 var en igångkörningsperiod för företaget, att den nya rådets förordning (EG) nr 1361/2008(13) om ändring av grundrättsakten för det gemensamma företaget inte antogs förrän den 16 december 2008 och att Eurocontrols inbetalning av det första bidraget var försenat. Underlåtenhet att följa budgetprincipen om ettårighet 4. Europaparlamentet konstaterar att det gemensamma företagets styrelse antog den slutliga budgeten, som omfattade perioden från augusti 2007 till december 2008, i april 2008 och att detta beslut strider mot budgetprincipen om ettårighet. Genomförande av budgeten 5. Europaparlamentet noterar att den slutliga budget som det gemensamma företagets styrelse antog i april 2008 visade sig vara mycket orealistisk, vilket illustreras av att utnyttjandegraderna när det gällde åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden låg på 1 procent respektive 17 procent. 6. Europaparlamentet beklagar att kontrollerna av transaktionerna i flera fall inte utfördes på rätt sätt och att lämpliga interna kontroller för kontrakt och upphandling inte hade införts. Redovisning av tillgångar 7. Europaparlamentet är bekymrat över att det gemensamma företaget trots de mycket låga utnyttjandegraderna hade avsevärda belopp på bankkonton vid årets slut och därmed bröt mot principen om balans i budgeten. 8. Europaparlamentet rekommenderar uttryckligen det gemensamma företaget att utarbeta en redovisningsmetod för de tillgångar som uppkommer under projektets utvecklingsfas. Det gemensamma företagets budgetförordning 9. Parlamentet välkomnar revisionsrättens avsikt att lämna ett yttrande om det gemensamma företagets budgetförordning som styrelsen antog i juli 2007. Parlamentet betonar i synnerhet vikten av att denna förordning stämmer överens med rambudgetförordningen för gemenskapsorgan och ansluter sig till revisionsrättens åsikt att bestämmelserna om genomförandet av budgeten och redovisningen av räkenskaperna, upphandlingsförfarandena och internrevisionsfunktionen behöver kompletteras. Parlamentet noterar vidare att det gemensamma företaget borde anta genomförandebestämmelser till sin budgetförordning. Årlig verksamhetsrapport 10. Europaparlamentet rekommenderar uttryckligen det gemensamma företaget att respektera de tidsfrister som överenskommits med revisionsrätten för överlämnandet av den årliga verksamhetsrapporten. Internkontrollsystem 11. Europaparlamentet noterar att en internrevisionstjänst som uppfyller relevanta internationella standarder inte inrättades förrän i januari 2009. Parlamentet ber också det gemensamma företaget att så fort som möjligt utarbeta lämpliga internkontrollsystem i samband med offentliga upphandlingar. I synnerhet betonar parlamentet vikten av att utarbeta en katastrofplan och fastställa en uppgiftsskyddspolicy. 12. Europaparlamentet konstaterar att det gemensamma företaget i sina räkenskaper för 2008 tagit upp ränteintäkter på 148 370 EUR. Årsredovisningen och räntebeloppen visar enligt parlamentet att det gemensamma företaget fortlöpande har en stor likviditet. Parlamentet noterar att det gemensamma företagets likvida medel per den 31 december 2008 uppgick till 116 007 569 EUR. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att se till att det gemensamma företaget till fullo tillämpar principen om behovsinriktad förvaltning av likvida medel, och vilka ändringar som krävs för att fortlöpande hålla det gemensamma företagets likvida medel på en så låg nivå som möjligt. 13. Europaparlamentet noterar dessutom att styrelsen inte upprättade en tjänsteförteckning för 2008.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Transportabla tryckbärande anordningar ***I |
| |||||||||
| ||||||||||
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2009)0482), – med beaktande av artiklarna 251.2 och 71 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag till parlamentet (C7-0161/2009), – med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665), – med beaktande av artiklarna 294.3 och 91 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 17 februari 2010, – med beaktande av yttrandet från Regionkommittén, – med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A7-0101/2010). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet tar del av de uttalanden som bifogats till denna lagstiftningsresolution. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 maj 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/.../EU om transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG and 1999/36/EG
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv 2010/35/EU.) BILAGA Uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Europaparlamentet, rådet och kommissionen förklarar att bestämmelserna i detta direktiv inte ska påverka institutionernas eventuellt kommande ståndpunkter när det gäller genomförandet av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller enskilda rättsakter som innehåller sådana bestämmelser. | ||||||||||
| Avgifter för luftfartsskydd ***I |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(Ordinarie lagstiftningsförfarandet: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2009)0217), – med beaktande av artiklarna 251.2 och 80.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C7-0038/2009), – med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665), – med beaktande av artiklarna 294.3 och 100.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 5 november 2009, – efter att ha hört Regionkommittén, – med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A7-0035/2010). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 maj 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/.../EU om avgifter för luftfartsskydd
(Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 100.2, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1), efter att ha hört Regionkommittén, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(2), och av följande skäl: (1) Luftfartsskyddet vid de europeiska flygplatserna är huvudsakligen ett statligt ansvar. ▌Det är ▌ nödvändigt att anta en gemensam ram för att reglera de väsentliga aspekterna av avgifterna för luftfartsskydd och sättet att fastställa dessa avgifter, eftersom det finns risk för att de grundläggande kraven i relationen mellan de organ som fastställer sådana avgifter och flygplatsanvändare annars inte uppfylls. (2) Uppbörden av avgifter i samband med tillhandahållandet av flygtrafiktjänster och marktjänster har redan behandlats i kommissionens förordning (EG) nr 1794/2006 av den 6 december 2006 om ett gemensamt avgiftssystem för flygtrafiktjänster(3) och rådets direktiv 96/67/EG av den 15 oktober 1996 om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen(4). (3) Det är mycket viktigt att flygplatsanvändarna regelbundet erhåller information från det organ som fastställer eller tar ut avgifterna om hur och utifrån vilket underlag avgifterna för luftfartsskydd beräknas. Denna information kommer att ge flygplatsanvändarna insikt i de kostnader som är förknippade med luftfartsskyddstjänster, som de som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten(5) samt dess genomförandebestämmelser, med produktiviteten för därmed sammanhängande investeringar och med alla bidrag och subventioner som beviljas av myndigheterna för luftfartsskyddsändamål. För att det behöriga organ som fastställer eller tar ut avgifterna ska kunna göra en korrekt bedömning av vad som krävs inför framtida investeringar bör flygplatsanvändarna ▌ i god tid dela alla sina relevanta operativa prognoser, utvecklingsprojekt och särskilda behov och önskningar med det behöriga organet. (4) Metoderna för finansiering eller fastställande och uppbörd av de belopp som krävs för att finansiera luftfartsskyddet varierar i unionen, och det är därför nödvändigt att harmonisera grunden för uppbörd av avgifter för luftfartsskydd vid unionens flygplatser där kostnaderna för luftfartsskydd avspeglas i avgifterna för luftfartsskydd. Vid dessa flygplatser bör avgiften vara kopplad till kostnaderna för tillhandahållandet av luftfartsskydd och hänsyn tas till eventuell offentlig finansiering av kostnaderna för luftfartsskyddet, för att man ska undvika vinster och tillhandahålla lämpliga och kostnadseffektiva skyddstjänster och anordningar på de berörda flygplatserna. (5) Det är viktigt att skapa öppenhet och insyn i fråga om tillämpningen av nationella skyddsåtgärder som är strängare än de gemensamma grundläggande standarder som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 300/2008. (6) I varje medlemsstat där avgifter för luftfartsskydd tas ut vid flygplatser bör en oberoende tillsynsmyndighet ▌ övervaka att detta direktiv tillämpas på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten bör ha de resurser i fråga om personal, sakkunskap och ekonomiska medel som krävs för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter. (7) Medlemsstaterna bör ha möjlighet att tillämpa ett gemensamt avgiftssystem för att täcka ett flygplatsnät eller andra flygplatsgrupper som betjänar samma ort eller storstadsregion. (8) När avgifterna för luftfartsskydd beräknas med avseende på kostnadssamband, bör objektiva kriterier användas som grund, såsom de kriterier som fastställs i relevanta dokument från Internationella civila luftfartsorganisationen, i vilka man rekommenderar en användning av antalet passagerare, luftfartygets högsta tillåtna startvikt eller en kombination av dessa. (9) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, då system för avgifter för luftfartsskydd inte kan införas på nationell nivå på ett enhetligt sätt i hela unionen, och det därför på grund av åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte längre än vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Syfte 1. Genom det här direktivet fastställs gemensamma principer för uppbörd av avgifter för luftfartsskydd vid unionens flygplatser. 2. Direktivet är tillämpligt på varje flygplats som är belägen på ett territorium som omfattas av bestämmelserna i fördraget och som är öppen för kommersiell trafik. Detta direktiv ska inte tillämpas på avgifter som tas ut som ersättning för flygtrafiktjänster en route och terminaltjänster i enlighet med förordning (EG) nr 1794/2006 eller på avgifter som tas ut som ersättning för marktjänster enligt bilagan till direktiv 96/67/EG. Artikel 2 Definitioner
Artikel 3 Icke-diskriminering Medlemsstaterna ska säkerställa att avgifterna för luftfartsskydd inte medför diskriminering av flygplatsanvändare eller flygpassagerare. Artikel 4 Flygplatsnät Medlemsstaterna kan tillåta att det behöriga organet för ett flygplatsnät inför ett gemensamt och öppet avgiftssystem för luftfartsskydd i syfte att täcka flygplatsnätet. Artikel 5 Gemensamt avgiftssystem Efter att ha meddelat kommissionen och i enlighet med unionslagstiftningen får medlemsstaterna tillåta att det behöriga organet tillämpar ett gemensamt och öppet avgiftssystem för flygplatser som betjänar samma ort eller storstadsregion, förutsatt att varje flygplats följer samtliga krav om öppenhet som anges i artikel 7. Artikel 6 Samråd och rättsmedel 1. Medlemsstaterna ska se till att det behöriga organet har tillgång till all nödvändig information om kostnaderna för att tillhandahålla luftfartsskyddstjänster vid flygplatsen. 2. Medlemsstaterna ska se till att det ▌ inrättas ett obligatoriskt förfarande för regelbundna samråd mellan det behöriga organet och flygplatsanvändarna eller företrädare för eller sammanslutningar av flygplatsanvändare, för att hantera systemet för avgifter för luftfartsskydd och nivån på dessa avgifter. Sådana samråd ska äga rum minst en gång om året, om inte annat överenskommits vid det senaste samrådet. Om det finns ett flerårigt avtal mellan det behöriga organet och flygplatsanvändarna, ska samråden äga rum i enlighet med avtalet. Medlemsstaterna ska ha rätt att begära samråd oftare. 3. Det behöriga organet ska lämna varje förslag om ändring av systemet för avgifter för luftfartsskydd eller nivån på dessa avgifter till flygplatsanvändarna eller företrädare för eller sammanslutningar av flygplatsanvändare senast fyra månader innan ändringarna träder i kraft, tillsammans med skälen för de föreslagna ändringarna. Det behöriga organet ska hålla samråd med flygplatsanvändarna om de föreslagna ändringarna och ta deras synpunkter i beaktande innan beslut fattas. 4. Det behöriga organet ska offentliggöra sitt beslut senast två månader innan det träder i kraft. Om det behöriga organet och flygplatsanvändarna inte kan enas om de föreslagna ändringarna ska det behöriga organet motivera sitt beslut med avseende på flygplatsanvändarna. 5. Om en tvist uppstår avseende ett beslut om avgifter för luftfartsskydd som det behöriga organet har fattat, ska medlemsstaterna se till att varje part får hänskjuta ärendet till den oberoende tillsynsmyndighet som avses i artikel 10, som ska granska de skäl som anges för ändringen av systemet för avgifter för luftfartsskydd eller deras nivå. 6. En medlemsstat får besluta att inte tillämpa punkt 5 avseende ändringar av luftfartsskyddsavgifternas nivå eller struktur vid de flygplatser för vilka:
De förfaranden, villkor och kriterier som medlemsstaten använder vid tillämpningen av denna punkt ska vara relevanta, objektiva, icke-diskriminerande och transparenta. Artikel 7 Insyn 1. Medlemsstaterna ska se till att det behöriga organet informerar varje flygplatsanvändare eller företrädare för eller sammanslutningar av flygplatsanvändare om vilket underlag som använts för fastställandet av strukturen och nivån på alla avgifter för luftfartsskydd som uppbärs vid flygplatsen, varje gång de samråd som avses i artikel 6.2 ska hållas. Denna information ska omfatta åtminstone
2. Medlemsstaterna ska se till att flygplatsanvändarna före varje samråd enligt artikel 6 informerar det behöriga organet särskilt beträffande
3. Medlemsstaterna ska se till att information om storleken på de avgifter för luftfartsskydd som det behöriga organet och flygplatsanvändarna tar ut är allmänt tillgängliga. 4. Med beaktande av den nationella lagstiftningen ska den information som tillhandahålls på grundval av den här artikeln betraktas som konfidentiell eller ekonomiskt känslig och behandlas i enlighet med detta. För flygplatsers ledningsenheter som är börsnoterade ska särskilt börsreglerna iakttas. Artikel 8 Strängare åtgärder 1. Medlemsstaterna ska stå för de ytterligare kostnader som uppstår då de genomför strängare åtgärder i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 300/2008. ▌ 2. Innan kommissionen vidtar strängare åtgärder i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 300/2008 ska den genomföra en konsekvensanalys avseende effekterna av nivån på avgifterna för luftfartsskydd. Kommissionen ska samråda med den rådgivande grupp om luftfartsskydd som inrättats enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 300/2008 om resultatet av denna konsekvensanalys. Artikel 9 Kostnadssambanden i fråga om avgifterna för luftfartsskydd Avgifter för luftfartsskydd får endast användas för att täcka kostnader för luftfartsskydd. Kostnaderna fastställs i enlighet med de redovisnings- och värderingsregler som är allmänt vedertagna i varje medlemsstat. De sammanlagda intäkterna från avgifter för luftfartsskydd får inte överstiga de totala kostnaderna för luftfartsskydd för flygplatsen, flygplatsnätet eller flygplatsgruppen.
Kostnadsbasen för beräkningen av avgifter för luftfartsskydd ska inte omfatta kostnader för mer allmänna säkerhetsfunktioner som utförs av medlemsstaterna, t.ex. allmänt polisarbete, underrättelseverksamhet och nationell säkerhet. Artikel 10 Den oberoende tillsynsmyndigheten 1. Medlemsstaterna ska utse eller inrätta ett oberoende organ som sin oberoende nationella tillsynsmyndighet för att säkerställa att de åtgärder som vidtas i enlighet med direktivet genomförs på ett korrekt sätt. Det kan vara samma organ som fått i uppdrag av en medlemsstat att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/12/EG av den 11 mars 2009 om flygplatsavgifter(6). 2. Detta direktiv ska inte förhindra den nationella oberoende tillsynsmyndigheten från att, under dess tillsyn och fulla ansvar och i överensstämmelse, delegera genomförandet av detta direktiv till andra oberoende tillsynsmyndigheter, förutsatt att genomförandet sker i enlighet med samma standarder. 3. Medlemsstaterna ska garantera den oberoende tillsynsmyndighetens oberoende genom att säkerställa att den är rättsligt åtskild från och verksamhetsmässigt oberoende av varje behörigt organ eller lufttrafikföretag. Medlemsstater som behåller äganderätten till eller kontrollen över flygplatser, ledningsenheter eller lufttrafikföretag ska säkerställa att tillsynsverksamheten organisatoriskt sett är helt åtskild från sådan verksamhet som har samband med ägande eller kontroll. Medlemsstaterna ska se till att den oberoende tillsynsmyndigheten utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet sätt. 4. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen den oberoende nationella tillsynsmyndighetens namn och adress, de uppgifter och ansvarsområden som den anförtrotts och de åtgärder som vidtagits för att följa bestämmelserna i punkt 3. 5. Medlemsstaterna ska se till att det, i fråga om tvister som rör avgifter för luftfartsskydd, vidtas åtgärder för att
Dessa förfaranden, villkor och kriterier ska vara icke-diskriminerande, öppna och objektiva. 6. Den oberoende tillsynsmyndigheten ska offentliggöra en årlig rapport om sin verksamhet. 7. När en medlemsstat tillämpar ett reglerings- eller lagstiftningsförfarande i enlighet med sin nationella lagstiftning för att nationellt fastställa och godkänna strukturen eller nivån på avgifterna för luftfartsskydd ska de nationella myndigheter som är behöriga att undersöka dessa avgifters giltighet uppfylla sina uppgifter som oberoende tillsynsmyndighet enligt punkterna 1–6. Artikel 11 Rapportering och översyn 1. Kommissionen ska senast den ...(7) lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv, vid behov tillsammans med förslag till lämpliga åtgärder. 2. Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta vid tillämpningen av detta direktiv, särskilt i fråga om inhämtning av de uppgifter som behövs för utarbetandet av den rapport som avses i punkt 1. 3. Kommissionen ska senast den ...(8)* lägga fram en rapport om finansieringen av luftfartsskyddet tillsammans med en bedömning av hur kostnaderna för luftfartsskydd och metoderna för att finansiera detta har utvecklats. Artikel 12 Införlivande 1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den […](9). De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och detta direktiv. När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda. 2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. 3. En medlemsstat ska inte vara skyldig att iaktta punkterna 1 och 2, såvida det inte tas ut avgifter för luftfartsskydd på någon flygplats i den medlemsstaten, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.2. Artikel 13 Ikraftträdande Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 14 Adressater Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar Ordförande Ordförande
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (omarbetning) ***I |
| ||||||||||
| |||||||||||
(Ordinarie lagstiftningsförfarandet: omarbetning) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2009)0391), – med beaktande av artiklarna 251.2 och 156.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C7-0111/2009), – med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet med titeln ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665), – med beaktande av artiklarna 294.3 och 172.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén yttrande av den 4 november 2009, – efter att ha hört Regionkommittén, – med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter(1), – med beaktande av skrivelsen av den 11 december 2009 från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för transport och turism i enlighet med artikel 87.3 i arbetsordningen, – med beaktande av artiklarna 87 och 55 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A7-0030/2010), och av följande skäl: A. Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller förslaget inte några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget en enkel kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll. 1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och såsom ändrat av parlamentet nedan. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 maj 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2010/EU om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (omarbetning)
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv 661/2010/EU.)
| |||||||||||
| Allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden med avseende på förenkling av vissa krav och med avseende på vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen ***I |
| |||||||
| ||||||||
(Ordinarie lagstiftningsförfarandet: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2009)0384), – med beaktande av artiklarna 251.2 och 161 i EG-fördraget, i enlighet med vilken kommissionen har lagt fram sitt förslag (C7-0003/2010), – med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665), – med beaktande av artiklarna 294.3 och 177 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 5 november 2009, – efter att ha hört Regionkommittén, – med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0055/2010). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 maj 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2010 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden med avseende på förenkling av vissa krav och med avseende på vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 539/2010.) | ||||||||
| Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009, – med beaktande av kommissionens meddelande ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665), och det därtill bifogade addendumet (KOM(2010)0147), – med beaktande av ministerrådets brev av den 23 mars 2010 om nytt samråd, – med beaktande av ordförandens uttalande den 15 december 2009 i plenum, – med beaktande av artiklarna 58 och 59 i arbetsordningen, – med beaktande av sin resolution av den 7 maj 2009 om parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget(1), särskilt punkt 75, – med beaktande av de parlamentariska utskottens granskning av alla pågående förslag och resultatet av denna granskning som sammanställdes av utskottsordförandekoferensen den 8 februari 2010, – med beaktande av ordförandekonferensens beslut av den 4 mars 2010 som stödjer resultaten av granskningen, – med beaktande av talmannens skrivelser av den 14 april 2010 till ministerrådets ordförande och till Europeiska kommisionens ordförande som svar på kommissionens meddelande KOM (2009)0665. A. Europaparlamentet har kontrollerat om kommissionens meddelande är fullständigt och korrekt, särskilt i fråga om den rättsliga grund och det förfarande till följd av Lissabonfördraget som kommissionen angett i sina förteckningar. 1. Europaparlamentet anser att genom Lissabonfördraget inrättas en ny rättslig ram som påverkar pågående ärenden, framför allt till följd av ändringar av deras rättsliga grund och/eller tillämpliga förfaranden, och parlamentet noterar därför följande förteckning över 10 förfaranden för vilka parlamentet efterfrågar ett nytt eller ändrat förslag från kommissionen eller, där så är lämpligt, ett nytt samråd med ministerrådet i syfte att på lämpligt sätt ta den nya ramen i beaktande samt uppmanar bägge institutioner att följa dessa uppmaningar:
2. Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt i följande 29 förfaranden som ändras till följd av Lissabonfördraget från samrådsförfarande till ordinarie lagstiftningsförfarande, från samrådsförfarande till godkännandeförfarande eller från samtyckesförfarande till godkännandeförfarande:
3. Europaparlamentet beslutar att inte bekräfta sin ståndpunkt avseende följande fyra förfaranden, och betonar att det önskar gå vidare till en ny första behandling av det ursprungliga förslaget:
4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ministerrådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Befogenhet att delegera lagstiftning |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), – med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 med rekommendationer till kommissionen om anpassning av rättsakter till det nya kommittébeslutet(1), – med beaktande av sin resolution av den 7 maj 2009 om parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget(2), – med beaktande av sin ståndpunkt av den 24 november 2009 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG av vissa rättsakter som omfattas av det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget, med avseende på det föreskrivande förfarandet med kontroll – Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll – Del V(3), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 december 2009 om genomförandet av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (KOM(2009)0673), – med beaktande av skrivelsen av den 29 januari 2010 från Europaparlamentets talman till Europeiska kommissionens ordförande om artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget, – med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0110/2010), och av följande skäl: A. Lissabonfördraget instiftar lagstiftningsbefogenheter och inför en hierarki av normer i unionens rättssystem, vilket innebär en förstärkning av EU:s demokratiska karaktär och rationaliserar dess rättssystem. I Lissabonfördraget införs begreppet lagstiftningsakt, ett nytt begrepp med långtgående konsekvenser. B. Till lagstiftningsbefogenheterna hör bland annat lagstiftarens möjlighet, som föreskrivs i artikel 290 i EUF-fördraget, att delegera en del av sin egen befogenhet till kommissionen i en lagstiftningsakt (nedan kallad ”grundläggande akt”). C. Delegering är ett grannlaga förfarande genom vilket kommissionen ges i uppdrag att utöva en befogenhet som egentligen ingår i lagstiftarens roll. Utgångspunkten när frågan om delegering behandlas måste därför alltid vara lagstiftarens frihet. D. Den delegerade befogenheten kan endast bestå av att komplettera eller ändra delar av en lagstiftningsakt som lagstiftaren inte anser vara väsentliga. Delegerade akter som antas av kommissionen kommer att bli icke-lagstiftningsakter med allmän räckvidd. Den grundläggande akten måste tydligt avgränsa mål, innehåll, omfattning och varaktighet för delegeringen samt fastställa de villkor som gäller för delegeringen. E. De delegerade akterna kommer att ha viktiga konsekvenser på många områden. Det är därför av yttersta vikt, särskilt med tanke på delegerade akter, att de utarbetas och beslutas om under fullständig insyn, på ett sätt som i praktiken ger medlagstiftarna möjlighet att i demokratisk ordning övervaka kommissionens utövande av den befogenhet som den delegerats, vid behov även genom en allmän debatt i parlamentet. F. Parlamentet bör jämställas med rådet med avseende på samtliga aspekter av befogenheten att delegera lagstiftning. G. Lamfalussyförfarandet banade väg för den nuvarande delegeringsmekanismen där lagstiftaren utövar full kontroll. I förklaring 39 från konferensen mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar den 23 juli 2007, som bifogats till Lissabonfördraget, erkänns att området finansiella tjänster har en speciell karaktär. Det nya systemet för delegerade akter får på intet sätt underminera parlamentets befintliga rättigheter på det området, särskilt inte när det gäller det snabba översändandet av handlingar och information. H. Delegering kan betraktas som ett verktyg för bättre lagstiftning. Målsättningen med den är att se till att lagstiftningen kan förbli enkel, att den kan kompletteras och moderniseras utan att man nödgas upprepa lagstiftningsförfarandena, samtidigt som lagstiftaren ges möjlighet att bibehålla sina ursprungliga befogenheter och sitt yttersta ansvar. I. I motsats till principen i artikel 291 i EUF-fördraget angående genomförandeåtgärder, så anges i artikel 290 i EUF-fördraget ingen rättslig grund för antagandet av en horisontell akt som fastställer de regler och allmänna principer som ska tillämpas vid delegering av befogenhet. Sådana villkor måste därför fastställas i varje enskild grundläggande akt. J. Kommissionen är ansvarig inför parlamentet. Kommissionsledamoten med ansvar för interinstitutionella förbindelser och förvaltning har, vid den utfrågning av honom som utskottet för konstitutionella frågor anordnande den 18 januari 2010, åtagit sig att bedriva nära samarbete med parlamentet för att säkerställa att kommissionens utövande av delegerade befogenheter sker på ett för parlamentet tillfredsställande sätt. Aspekter som ska definieras i den grundläggande akten 1. Europaparlamentet anser att målen, innehållet, omfattningen och varaktigheten när det gäller en delegering enligt artikel 290 i EUF-fördraget, tydligt och noggrant måste avgränsas i alla grundläggande akter. 2. Europaparlamentet betonar att artikel 290 i EUF-fördraget ger lagstiftaren frihet att välja vilken eller vilka kontrollmekanismer som ska tas i bruk. Parlamentet anser att de två exempel som ges i artikel 290.2, möjligheten att göra invändningar och möjligheten till upphävande, endast är belysande och att delegeringen av befogenhet skulle kunna underställas andra kontrollmetoder, till exempel genom att parlamentet och rådet ger sitt uttryckliga medgivande till varje enskild delegerad akt eller ges möjlighet att återkalla enskilda delegerade akter som redan trätt i kraft. 3. Europaparlamentet anser emellertid att de två exemplen på tänkbara former som anges i artikel 290.2 i EUF-fördraget, invändning och återkallande, kan betraktas som de vanligaste metoderna för att övervaka kommissionens utövande av delegerade befogenheter och att varje grundläggande akt bör inbegripa båda metoderna. 4. Europaparlamentet anser att de kontrollmekanismer som lagstiftaren inför måste respektera vissa allmänna principer i unionsrätten, och att mekanismerna i synnerhet måste
5. Europaparlamentet anser att parlamentets utövande av rätten att göra invändningar ovillkorligen betingas av dess parlamentariska roll och arbetsorter. Parlamentet anser att en fastställd tidsperiod för att göra invändningar som skulle tillämpas på alla rättsakter inte är motiverad, och att perioden i fråga bör fastställas från fall till fall för varje enskild grundläggande akt, med hänsyn tagen till ärendenas komplexitet, samt att denna period måste vara tillräckligt lång för att möjliggöra en effektiv kontroll av delegeringen utan att ikraftträdandet av okontroversiella delegerade akter försenas på ett otillbörligt sätt. 6. Europaparlamentet anser att ett brådskande förfarande som anges i själva grundakten bör införas för särskilda undantagsfall, till exempel i förbindelse med säkerhetsfrågor, hälsa eller humanitära kriser. 7. Europaparlamentet anser emellertid att majoriteten av de situationer som kräver ett snabbt antagande av delegerade akter skulle kunna hanteras genom ett flexibelt förfarande genom vilket parlamentet och rådet, på kommissionens begäran i vederbörligen motiverade fall, på ett tidigt stadium förklarar att de inte har några invändningar. 8. Europaparlamentet vidhåller att varaktigheten av delegeringen får vara obegränsad, med tanke på att delegationen kan återkallas när som helst. Parlamentet anser emellertid att en delegering med begränsad varaktighet skulle kunna rymma en möjlighet till periodiskt förnyande på uttrycklig begäran av kommissionen. Det anser vidare att delegeringen bara kan förnyas om varken parlamentet eller rådet gör några invändningar inom en fastställd tidsfrist. 9. Europaparlamentet motsätter sig starkt att det i grundläggande akter skulle införas bestämmelser om ytterligare förpliktelser för lagstiftaren, utöver de förpliktelser som redan fastställts i artikel 290 i EUF-fördraget. Praktiska arrangemang 10. Europaparlamentet anser att vissa praktiska arrangemang bättre skulle kunna samordnas i en gemensam överenskommelse mellan institutionerna, eventuellt i form av ett interinstitutionellt avtal, som bland annat skulle omfatta:
11. Europaparlamentet betonar att kommissionen, då den förbereder och utarbetar delegerande akter,
12. Europaparlamentet anser att utbytet av information före ett återkallande bör ske öppet, artigt och i en anda av lojalt samarbete mellan de berörda institutionerna för att säkerställa att alla institutioner i god tid är fullt medvetna om möjligheten av ett återkallande. Parlamentet anser dock att det är överflödigt och förvirrande att i grundläggande akter införa en särskild juridisk skyldighet att ange skälen till att vissa rättsakter ska antas, utöver de allmänna villkor som anges i artikel 296 i EUF-fördraget och som tillämpas på alla rättsakter. 13. Europaparlamentet föreslår att en minimitidsfrist för invändningar fastställs i alla framtida avtal, som underförstått inte bör uppfattas som en tvångströja utan mera som ett minimum under vars gräns parlamentets demokratiska kontroll vore värdelös. En minimiperiod för att göra invändningar bör därför omfatta två månader med en möjlighet till ytterligare två månaders förlängning på initiativ av parlamentet eller rådet. Parlamentet betonar dock att fristen för invändningar bör vara beroende av den delegerade aktens beskaffenhet. 14. I samband med alla framtida avtal insisterar parlamentet på att de olika tidsfristerna för granskning av delegerade akter inte får inledas innan kommissionen översänt samtliga språkversioner och kräver också att parlamentets uppehålls- och valperioder vederbörligen måste beaktas. 15. Europaparlamentet understryker, i samband med alla framtida avtal, att delegerade akter som är underställda en rätt att göra invändningar endast kan offentliggöras i EUT och därigenom träda i kraft efter det att tidsfristen för invändningar har löpt ut, med undantag för de fall där tidig tidsfrist för att göra invändningar har beviljats. Parlamentet anser att införandet av en uttrycklig förpliktelse, enligt vilken parlamentet och rådet i varje enskild grundläggande akt ska offentliggöra beslut som fattats i samband med kontrollen av kommissionens utövande av delegerade befogenheter, vore överflödigt. Avslutande anmärkningar 16. Europaparlamentet uppmanar alla sina utskott att utbyta och regelbundet uppdatera sina bästa metoder och inrätta en mekanism för att säkerställa att parlamentets praxis i förbindelse med artikel 290 i EUF-fördraget är så konsekvent som möjligt. Europaparlamentet understryker behovet av att varje utskott organiserar sitt arbete så att det överensstämmer med utskottets karaktär och dess samlade sakkunskap utnyttjas. 17. Europaparlamentet ålägger parlamentets förvaltning att genom omfördelning av resurser (befintliga budgetmedel) inrätta de tjänster som behövs för att säkerställa ett lämpligt stöd i arbetsuppgifterna enligt artikel 290 i EUF fördraget. Parlamentet efterlyser en institutionell strategi för att utvärdera de administrativa strukturerna och de personalresurser som finns tillgängliga för att utveckla delegerade befogenheter. 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge hög prioritet åt en redogörelse för vilka lagstiftningsförslag som krävs för att anpassa regelverket till bestämmelserna i artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget. Parlamentet anser, när det gäller artikel 290 i EUF-fördraget, att denna anpassning inte bör begränsas till de åtgärder som tidigare behandlats i anslutning till det föreskrivande förfarandet med kontroll, utan bör omfatta alla lämpliga åtgärder av allmän räckvidd, oberoende av vilket besluts- eller kommittéförfarande som tillämpats på dem innan Lissabonfördraget trädde i kraft. 19. Europaparlamentet insisterar på att man ger högsta prioritet åt att anpassa regelverket inom de politikområden som före Lissabonfördragets ikraftträdande reglerades och inte omfattades av medbeslutandeförfarandet. Parlamentet kräver i detta sammanhang att man granskar enskilda fall för att se till att i synnerhet alla lämpliga bestämmelser med allmän giltighet, som hittills antagits inom ramen för artiklarna 4 och 5 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(4), definieras som delegerade akter. 20. Europaparlamentet anser att man, för att fullt ut upprätthålla lagstiftarens rättigheter bör fästa särskild uppmärksamhet vid den relativa användningen av artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget och till de praktiska konsekvenser som tillgripandet av någon av artiklarna medför, oberoende av om det sker i samband med ovan nämnda anpassning eller i samband med behandling av förslag inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet insisterar på att medlagstiftarna har befogenhet att besluta att de frågor som tidigare antagits enligt det föreskrivande förfarandet med kontroll kan antas antingen enligt artikel 290 i EUF-fördraget eller enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. o 21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018 |
| ||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 januari 2009 om strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018 (KOM(2009)0008) (Meddelande om strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2007 om en integrerad havspolitik för Europeiska unionen (KOM(2007)0575), – med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A7-0114/2010), och av följande skäl: A. Europeiska rederier lämnar ett viktigt bidrag till den europeiska ekonomin, men måste konkurrera i en internationell miljö. B. Strukturella och integrerade åtgärder för att bevara och utveckla en livskraftig sjöfartssektor i EU är viktiga och bör stärka konkurrenskraften hos sjöfarten och närstående sektorer genom att integrera kraven på en hållbar utveckling och sund konkurrens. C. Det är absolut nödvändigt att locka ungdomar till karriärer inom sjöfarten och att hålla dem kvar inom sektorn. Utbildningsnivån inom de maritima yrkena inom EU måste förbättras genom den förestående översynen av den internationella konventionen angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (STCW-konventionen). D. Klimatförändringen är den största utmaningen för EU:s samtliga politikområden på 2000-talet. E. Sjöfarten är ett relativt miljövänligt transportsätt, som emellertid kan bli ännu renare än i dagsläget. Den måste involveras i arbetet med att bekämpa klimatförändringarna genom en gradvis minskning av fartygens och hamninfrastrukturernas koldioxidavtryck. F. Säkerheten är av största vikt för hamnföretag, rederier och mark- och sjöpersonal. Skydd av kust- och havsmiljöer samt arbetsvillkoren i hamnar och ombord på fartyg måste beaktas i säkerhetsåtgärderna. G. Kriminella attacker mot EU:s fiske-, handels- och passagerarfartyg fortsätter i Adenbukten, utanför Somalias kust och på internationella vatten. H. Den europeiska sjöfartsindustrin har en världsledande roll som måste säkras på lång sikt, och detta kan endast ske genom innovation. I. Beslut måste fattas på rätt administrativ nivå enligt mottot ”internationellt om möjligt, europeiskt om nödvändigt”. Allmänt 1. Europaparlamentet välkomnar meddelandet om EU:s sjöfartspolitik fram till 2018. 2. Europaparlamentet betonar sjöfartens betydelse för den europeiska ekonomin som transportör av passagerare, råvaror, gods och energiprodukter, men även som kärnan i ett bredare sammanhang av sjöfartsrelaterad verksamhet såsom varvsindustri, logistik, forskning, turism, fiske och vattenbruk samt utbildning. 3. Europaparlamentet betonar att EU:s sjöfartspolitik bör ta hänsyn till att sjöfartssektorn inte endast utsätts för konkurrens inom unionen utan även, och framför allt, för internationell konkurrens, och understryker dessutom sjöfartens centrala roll som en del av den vidare transportsektorn såväl inom som utanför EU. 4. Europaparlamentet hoppas att EU:s sjöfartspolitik hädanefter utformas inom ramen för ”ett gemensamt europeiskt hav” och uppmanar därför kommissionen att utarbeta en europeisk sjöfartspolitik inom ett gemensamt havsområde. Marknad 5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sin kamp mot missbruket av bekvämlighetsflagg. 6. Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att främja användandet av sin flagg och att stödja sina sjöfartskluster på land, t.ex. genom att tillhandahålla skattelättnader som system med tonnageskatt för fartyg, liksom skattelättnader för sjöfolk och rederier. 7. Europaparlamentet anser att sjöfartssektorn, precis som övriga näringslivssektorer, i princip ska omfattas av reglerna för statligt stöd. Parlamentet framhåller dock att statligt stöd kan tillåtas undantagsvis i särskilda fall, under förutsättning att detta görs tillfälligt, på ett öppet och spårbart sätt. 8. Europaparlamentet anser att riktlinjerna om statligt stöd till sjöfarten (som slutar gälla 2011) bör behållas och förlängas, eftersom de i stor utsträckning har bidragit till att bevara den internationella konkurrenskraften hos EU:s sjöfart, dess förmåga att framgångsrikt möta ofta illojal konkurrens från tredjeland och dess ledande ställning i världen. Riktlinjerna har därför bidragit till att stabilisera medlemsstaternas ekonomi. 9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att 2010 lägga fram de nya, utlovade bestämmelserna om statligt stöd till sjöfartssektorn. Parlamentet anser dessutom att kommissionen så snart som möjligt bör lägga fram riktlinjerna för statligt stöd till kusthamnar. 10. Europaparlamentet betonar att statligt stöd endast ska ges till europeiska sjöfartsindustrier som åtar sig att följa sociala normer, trygga sysselsättningen och utbilda personal i EU samt att säkerställa den globala konkurrenskraften hos EU:s sjöfart. 11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att omgående underteckna, ratificera och genomföra FN:s konvention om avtal om transport av gods till sjöss, känd som de s.k. Rotterdamreglerna, i vilken en ny ansvarsordning för sjöfarten fastställs. 12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid den kommande översynen av gemenskapens riktlinjer för utveckling av det transeuropeiska nätverket ta större hänsyn till sjöfarten och dess anläggningar på land, särskilt de multimodala förbindelserna mellan europeiska kusthamnar och inlandet. 13. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till direktiv om rapporteringsformaliteter för fartyg som ankommer till och/eller avgår från hamnar i gemenskapens medlemsstater (KOM(2009)0011), för att underlätta, minska och avskaffa de befintliga administrativa förfarandena för den europeiska närsjöfarten. Parlamentet uppmanar kommissionen att även i fortsättningen stödja närsjöfarten för att avsevärt öka kapaciteten för den interna sjöfarten i unionen. Sociala aspekter 14. Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas och kommissionens initiativ att göra yrken inom sjöfarten mer attraktiva för unga unionsmedborgare. Parlamentet framhåller behovet av livslångt lärande och omskolning av sjöfolk på alla nivåer, till sjöss och i land, i syfte att stärka arbetskraftens yrkeskompetens. Parlamentet förespråkar också mer information om denna sektor på skolor och tillhandahållandet av fler lärlingsplatser. 15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom ramen för internationella konventioner såsom STCW-konventionen och ILO:s sjöarbetskonvention från 2006, förbättra och modernisera redan befintliga utbildningsprogram för att ytterligare förbättra sjöfartshögskolornas kvalitet. 16. Europaparlamentet betonar att sjöfolk från tredjeländer måste uppfylla tillfredsställande kvalifikationskrav i enlighet med STCW-konventionen, och uppmanar rederier och nationella tillsynsorgan att säkra och kontrollera detta, vid behov med hjälp från Europeiska sjösäkerhetsbyrån. Parlamentet upprepar sitt krav på att medlemsstaterna snarast ratificerar ILO:s sjöarbetskonvention från 2006 och att kommissionens förslag, som bygger på industrins avtal, om genomförande i EU:s lagstiftning av konventionens centrala bestämmelser antas inom kort. 17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja anställning av sjöfolk från EU i sina egna flottor och att skapa tillräckliga möjligheter för att förhindra att sjöfolk migrerar till länder utanför unionen. 18. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att medlemsstaterna bör stödja samarbetet mellan europeiska sjöfartsinstitutioner, och uppmanar medlemsstaterna att harmonisera sina respektive läroplaner och utbildningsprogram för att EU:s sjöfolk ska kunna skaffa sig avancerade kunskaper och hög kompetensnivå. 19. Europaparlamentet betonar att den sociala dimensionen och arbetsvillkoren för sjöfolk i EU hänger nära samman med den europeiska flottans konkurrenskraft, och att man måste underlätta för arbetskraftens rörlighet i sjöfartsindustrierna i hela Europa och garantera en fullständigt fungerande inre marknad utan hinder eller omotiverade restriktioner för tillhandahållandet av tjänster. 20. Europaparlamentet stöder utbyten av god praxis i fråga om anställningsvillkor och sociala standarder, såväl som förbättrade levnadsvillkor ombord på fartygen, i synnerhet genom utveckling av informations- och kommunikationsteknik, förbättrad tillgång till hälsovård och bättre säkerhetsstandarder samt utbildning för att hantera de risker som är knutna till sjöfartsyrkena. 21. Europaparlamentet betonar att kontrollerna bör vara konkreta och riskbaserade och att de inte får ge upphov till onödig byråkrati för sektorn. 22. Europaparlamentet anser att kapaciteten hos den tekniska utvecklingen att kompensera för den minskande tillgången på sjöfolk bör undersökas, men varnar för alltför snabbt införande av teknik som inte har testats. 23. Europaparlamentet uppmanar hamnmyndigheterna att förbättra förhållandena för sjöfolk vars fartyg ligger för ankar på redden, inbegripet enklare transportmöjligheter från fartyg till land och omvänt. Miljön 24. Europaparlamentet inser att man inom sjöfarten måste göra stora framsteg när det gäller att minska utsläppen av både svaveloxid, kväveoxid, fina partiklar och koldioxid, och att detta är nödvändigt med hänsyn till EU:s klimatskyddsmål. Parlamentet betonar att sektorn kan bidra till att bekämpa skadliga utsläpp och klimatförändringar och att offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling är av särskilt intresse i detta avseende. 25. Europaparlamentet understryker att utsläppsminskningar bör avtalas snarast och genomföras som tvingande bestämmelser av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) för att konkurrensskillnaderna ska begränsas. Detta får dock inte hindra unionen från att ta initiativ till ytterligare minskningar som berör medlemsstaternas flottor, och därmed uppmuntra andra kontinenter att bli konkurrenskraftiga på detta område. Europaparlamentet pekar här på de stora skillnaderna mellan fjärrsjöfart och närsjöfart som måste beaktas vid IMO-avtal. 26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i högre grad utnyttja möjligheten att fastställa övervakningsområden för utsläpp, särskilt kväveoxider, om möjligt tillsammans med grannländerna, och betonar att införandet av ytterligare övervakningsområden för utsläpp inte får leda till en snedvridning av konkurrensen inom EU. 27. Europaparlamentet stöder åtgärder som gynnar en övergång till sjötransporter för att minska trängseln på vägnäten. Parlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att inrätta de logistiska hamnplattformar som krävs för att utveckla intermodaliteten och stärka den territoriella sammanhållningen. Parlamentet betonar att de internationella bestämmelserna och EU:s bestämmelser inte får hindra nationella myndigheters arbete i denna riktning. Parlamentet uppmanar till ett snabbt och utbrett införande av höghastighetsleder till sjöss inom ramen för unionen för Medelhavsområdet för att minska både föroreningarna och trängseln på marknäten. 28. Europaparlamentet stöder i princip de ändringar som antogs av IMO i oktober 2008 av Marpolkonventionens bilaga VI för att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider från fartyg, men är oroat över en möjlig tillbakagång från närsjöfart till vägtransporter som en följd av den svavelgräns på 0,1 procent som planeras från och med 2015 i övervakningsområdena för svavelutsläpp i Nordsjön och Östersjön. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att så snart som möjligt lägga fram en konsekvensanalys för parlamentet, senast i slutet av 2010. 29. Europaparlamentet anser att alla transportsätt, även sjötransporter, gradvis måste internalisera sina externa kostnader. Enligt parlamentet kommer införandet av denna princip att generera medel som i första hand kan användas för insatser som gynnar innovation. 30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att även utarbeta alternativa styrmedel, t.ex. införa en avgift på bunkerbränsle, företrädesvis beroende på bränslets kvalitet och miljöprestanda, och konceptet ”gröna hamnar”, enligt vilket fartyg som inte förorenar får snabbare behandling och/eller betalar lägre hamnavgifter. 31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta inom IMO för att fastställa och genomföra lämpliga och globalt tillämpliga miljönormer. 32. I detta sammanhang noterar Europaparlamentet att tekniken för fartyg som går i inlandssjöfart har gjort betydande framsteg, vilket har möjliggjort en avsevärd minskning av utsläppen från befintliga fartygsmotorer och ett eventuellt användande av flytande naturgas som bränsle. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om denna teknik skulle kunna användas även för havsgående fartyg samt hur införandet av tekniken kan påskyndas. 33. Europaparlamentet beklagar att man vid klimattoppmötet i Köpenhamn inte kunde komma fram till några slutsatser om utsläppsminskning inom sjöfarten, och betonar att man bör fortsätta arbeta intensivt både inom ramen för processen efter Kyoto och IMO för att komma överens om globala åtgärder i syfte att minska sådana utsläpp. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra allt de kan för att IMO i samband med kommande globala klimatförhandlingar ska få ett mandat med kvantitativa mål för minskade utsläpp inom sjöfarten. 34. Europaparlamentet uppmanar unionen att inta en ledande ställning i denna process på internationell nivå, särskilt inom IMO, för att minska utsläppen från sjöfartssektorn. 35. Europaparlamentet betonar behovet av driftskompatibla tekniska anordningar för användning av landström på fartyg i europeiska hamnar, vilket kan minska belastningen på miljön avsevärt. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera i vilka hamnar dessa anordningar kan användas på ett effektivt sätt. 36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för forsknings- och utvecklingspolitiken prioritera innovation inom förnybar teknik, exempelvis sol- och vindteknik, för användning på fartyg. 37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka alla möjligheter att minska och övervaka föroreningar genom intelligent teknik inom transportsektorn och särskilt inom ramen för Galileoprogrammet. 38. Europaparlamentet betonar vikten av att främja en papperslös miljö för hamn- och tullverksamheter och att underlätta samarbetet mellan olika tjänsteleverantörer och konsumenter i hamnarna med hjälp av olika intelligenta transportsystem och nät, såsom SafeSeaNet och e-tull, för att påskynda hamnverksamheten och minska föroreningarna. Säkerhet 39. Europaparlamentet välkomnar antagandet av det tredje lagstiftningspaketet för sjöfartssäkerhet och uppmanar medlemsstaterna att snarast genomföra det. 40. Europaparlamentet förespråkar sträng kontroll av fartygskonstruktioner, medräknat kvaliteten på det stål som används och utformningen och underhållet av fartyg, såsom fastställs bland annat i den ändrade lagstiftningen om klassificeringsorgan. 41. Europaparlamentet stöder den ändrade inriktningen av samförståndsavtalet om hamnstatskontroll, som innebär att den ordinarie kontrollen ersätts av en riskbaserad kontroll, så att endast sådana fartyg som har många brister behandlas effektivt. 42. Europaparlamentet uppmanar medlemsstater och rederier att vidta åtgärder för att tas upp på den vita listan i samförståndsavtalet om hamnstatskontroll. Parlamentet uppmanar särskilt Slovakien att göra en extra insats i detta avseende. 43. Europaparlamentet uppmanar nationella tillsynsorgan och andra nationella myndigheter att samarbeta närmare med varandra i fråga om utbyte av uppgifter om fartyg och laster, så att byråkratin avtar men inspektionernas effektivitet ökar. Ett integrerat informationsförvaltningssystem måste skyndsamt införas genom användning och förbättring av tillgängliga resurser, särskilt SafeSeaNet. Kommissionen uppmanas att skyndsamt inrätta ett gräns- och sektorsöverskridande övervakningssystem för hela EU. 44. Europaparlamentet är medvetet om faran med piratverksamhet på världshaven, särskilt i området runt Afrikas horn och i farvattnen utanför Somalias kust, och uppmanar samtliga rederier att samarbeta med myndighetsinitiativ som kan skydda dem mot sådan verksamhet, i linje med EU:s framgångsrika första insats till sjöss, Atalanta. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka samarbetet dem emellan och inom FN i syfte att skydda såväl sjöfolk, fiskare och passagerare som själva flottan. 45. Parlamentet påminner om att den globala strategin för bekämpning av piratverksamhet inte får begränsas till en internationell örlogsflotta, utan bör ingå i en helhetsplan för att främja fred och utveckling i det berörda området. Parlamentet noterar dessutom behovet av att fartygen fullt ut och på ett korrekt sätt tillämpar de åtgärder för självskydd som sjöfartsorganisationerna har antagit i form av god förvaltningspraxis, och som har godkänts av IMO. Övrigt 46. Europaparlamentet betonar att sjöfarten är en global näring, och att avtal företrädesvis bör ingås på global nivå. Parlamentet konstaterar att IMO är det lämpligaste forumet för detta och uppmanar medlemsstaterna att i högre grad anstränga sig för att omgående ratificera och genomföra de IMO-avtal som de har undertecknat. 47. Europaparlamentet erkänner till fullo unionens roll vid införlivandet av internationella bestämmelser i unionsrätten samt vid genomförandet och stödjandet av sjöfartspolitiken, t.ex. via Europeiska sjösäkerhetsbyrån. 48. Europaparlamentet understryker behovet av att påskynda moderniseringen och utvidgningen av hamninfrastrukturens kapacitet med hänsyn till att mängden varor som transporteras sjövägen förväntas öka. Parlamentet påminner om att omfattande investeringar måste göras i detta syfte, och att investeringarna måste följa öppna och rättvisa finansieringsregler för att man ska kunna trygga en sund konkurrens mellan de europeiska hamnarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att regelverket i detta avseende är konsekvent. 49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till sitt meddelande om strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018 och denna resolution vid den kommande översynen av vitboken om transporter. 50. Europaparlamentet efterfrågar en politik som främjar hamnarnas förbindelser med inlandet (inlandsterminaler och logistikplattformar) i överbelastade områden, och att denna politik integreras i översynen av de transeuropeiska transportnäten. 51. Europaparlamentet betonar varvsindustrins ekonomiska och strategiska betydelse, eftersom den gör det möjligt att utveckla och använda ny fartygsteknik och bevara den viktiga europeiska yrkesskicklighet som behövs för att bygga nya fartygsgenerationer. Parlamentet efterlyser stödåtgärder till förmån för innovation, forskning och utveckling samt utbildning för att utveckla en konkurrenskraftig och innovativ europeisk varvsindustri. 52. Europaparlamentet kräver att det i förbindelse med projekt för modernisering och utvidgning av hamnar blir obligatoriskt att anpassa passagerarterminaler och nya passagerarfartyg till personer med nedsatt rörlighet. 53. Europaparlamentet välkomnar initiativet att utarbeta en kampanj för att främja bästa praxis för passagerar- och kryssningsfartyg i fråga om passagerarnas rättigheter. 54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid den nuvarande översynen av de transeuropeiska transportnäten ha rekommendationerna för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018 i åtanke, särskilt när det gäller att effektivt integrera höghastighetsvattenvägar och transporter på inre vattenvägar, liksom nätverket av hamnar som i egenskap av knutpunkter är av intresse för EU. 55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en jämförbar strategi för transporter på inre vattenvägar i EU och samordna denna med den befintliga strategin för att främja en optimal transportkedja mellan transporter till havs och transporter på inre vattenvägar. 56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående lägga fram den aviserade färdplanen med viktiga detaljer som tillägg till sitt meddelande. o 57. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. | |||||||
| Europeana – nästa steg |
| |||||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 augusti 2009 med titeln ”Europeana – nästa steg” (KOM(2009)0440), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2009 med titeln ”Upphovsrätten i kunskapsekonomin” (KOM(2009)0532), – med beaktande av rådets slutsatser av den 20 november 2008 om det europeiska digitala biblioteket EUROPEANA(1), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 augusti 2008 med titeln ”Europas kulturarv på ett musklicks avstånd – Kulturellt innehåll – digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande inom hela EU. En lägesrapport.” (KOM(2008)0513), – med beaktande av slutrapporten av den 4 juni 2008 från högnivågruppen för digitala bibliotek – undergruppen för upphovsrätter – om digitalt bevarande, verk av okända upphovsmän (anonyma verk) och verk som har utgått på förlaget, – med beaktande av slutrapporten från maj 2008 från högnivågruppen för digitala bibliotek – undergruppen för offentlig-privata partnerskap – om offentlig-privata partnerskap för digitalisering och elektronisk tillgång till Europas kulturella arv, – med beaktande av sin resolution av den 27 september 2007 med titeln ”i2010: mot ett europeiskt digitalt bibliotek”(2), – med beaktande av kommissionens rekommendation 2006/585/EG av den 24 augusti 2006 om kulturellt innehåll – digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande(3), – med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället(4), – med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 167, – med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för rättsliga frågor (A7-0028/2010), och av följande skäl: A. Det är av största vikt i vårt digitala samhälle att alla garanteras tillgång och får enklare tillgång till det europeiska kulturarvet och att man ser till att det främjas och bevaras för kommande generationer, både inom och utanför Europa. B. I samband med digitaliseringen av det europeiska kulturarvet måste vi få en europeisk kulturpolitik som visar på det offentliga engagemanget både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå till förmån för att bevara, respektera och främja den kulturella mångfalden. C. Det gemensamma europeiska kulturarvets rikedom och mångfald måste främjas och göras tillgängligt i största möjliga utsträckning, även utanför Europa, och medlemsstaterna och kulturinstitutionerna, i synnerhet biblioteken, spelar en viktig roll på detta område, på såväl nationell som regional och lokal nivå. D. Det europeiska kulturarvet består till stor del av verk som är allmängods, och i den digitala världen bör dessa verk i största möjliga utsträckning göras tillgängliga i högkvalitativa format. E. Tillgång till kulturellt material och utbildningsmaterial måste göras till en prioritet för att förbättra utbildnings- och levnadsstandarden. F. Det är viktigt att det införs gemensamma standarder för digitaliseringen av det europeiska kulturarvet. Många av de digitaliserade verk som för närvarande innehas av olika bibliotek har inte gjorts allmänt tillgängliga, eftersom de digitala formaten inte är inbördes kompatibla. G. Biblioteken är, tack vare sin personal, de institutioner som är bäst ägnade att övervaka och hantera digitaliseringen av verk. H. Ett europeiskt digitalt bibliotek bör inte bara vara en digitaliserad samling med verktyg för informationshantering utan bör snarare omfatta utvecklingen av en helhet av teknisk kapacitet och resurser för att skapa, forska och använda information. I. Det är viktigt att man tar hänsyn till den snabba utvecklingen av ny teknik och till de förändringar som detta medför på det kulturella området samt till befintliga digitaliseringsprojekt utanför Europa. J. Medlemsstaterna måste därför bemöda sig mera, samarbeta och införskaffa de medel som behövs för att kunna fortsätta bidra till Europeana och uppmuntra till att sådana bidrag ges, så att Europa kan inta en mer framträdande ställning i världen. K. Hittills har dock endast en mycket liten del av det europeiska kulturarvet digitaliserats, arbetet framskrider olika snabbt i de olika medlemsstaterna, och de offentliga medel som anslagits för den storskaliga digitaliseringen räcker inte till. Medlemsstaterna bör därför göra mer för att påskynda arbetet med digitaliseringen av offentliga och privata verk. L. Digitaliseringen av det europeiska kulturarvet och av vetenskapligt material gagnar också andra verksamhetsområden, i synnerhet utbildning, vetenskap, forskning, turism, företagarverksamhet, innovation och media. M. Digital teknik är dessutom ett fantastiskt verktyg som ger personer som stöter på hinder för sin tillgång till kulturen, och i synnerhet personer med funktionshinder, tillgång till det europeiska kulturarvet. N. Upphovsrättslagstiftningen skiljer sig dock kraftigt inom EU och den upphovsrättsliga statusen för en stor mängd verk är fortfarande oklar. O. Det krävs omedelbara insatser för att lösa problemet med det digitala svarta hålet beträffande material från 1900-talet och 2000-talet, som innebär att kulturellt värdefulla verk inte kan utnyttjas. I samband med lösningen är det viktigt att alla berörda parters intressen tillgodoses. P. Som anonyma verk bör sådana verk anses som är upphovsrättsligt skyddade och offentliggjorda, men där man inte, trots påvisat seriösa efterforskningar, kunnat ange eller återfinna en eller flera innehavare av upphovsrätt eller närstående rättigheter. Q. Det behövs mer information om vilka framsteg som gjorts i det arbete som utförs av stiftelsen för ett europeiskt digitalt bibliotek. R. Det behövs en ökad insyn i Europeiska unionens verksamhet. Europeana – ett viktigt steg för att bevara och sprida Europas kulturella arv 1. Europaparlamentet välkomnar öppnandet och utvecklingen av Europeana – det europeiska digitala biblioteket, museet och arkivet för högkvalitativt material – som en gemensam, direkt och flerspråkig portal till det europeiska kulturarvet. 2. Europaparlamentet erinrar om att det europeiska digitala biblioteket bör ha till uppgift att skydda det europeiska kulturarvet, för att kommande generationer ska kunna skapa sig ett kollektivt europeiskt minne och för att inte de ömtåligaste dokumenten ska förstöras av upprepad användning. 3. Europaparlamentet framhåller att det europeiska digitala biblioteket tjänar en demokratiserad kultur, eftersom det finns tillgängligt för alla på distans, och att det således gör det möjligt för en mycket bred allmänhet att få tillgång till sällsynta eller gamla dokument som ingår i det europeiska kulturarvet och som är svåra att komma åt, på grund av de krav som bevarandet av dem ställer. 4. Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att Europeana blir en fullt utvecklad tjänst med ett flerspråkigt gränssnitt och semantiska webbfunktioner som bevarar den höga kvaliteten hos de verk och uppgifter som görs tillgängliga över världen. Mål 5. Europaparlamentet begär att Europeanas innehåll utökas med minst 15 miljoner digitaliserade verk av olika slag fram till 2015. 6. Europaparlamentet beklagar djupt obalansen i bidrag till Europeanas innehåll från medlemsstaterna och uppmanar med kraft dem och andra kulturinstitutioner att samarbeta för att digitalisera verk och att fortsätta arbetet med att utarbeta digitaliseringsplaner på alla tänkbara nivåer, så att man undviker dubbelarbete och påskyndar digitaliseringen av kulturellt innehåll för att de uppställda målen ska kunna nås (10 miljoner dokument 2010). 7. Europaparlamentet betonar att man måste försöka hitta sätt att få kulturinstitutionerna att efter utarbetandet av digitaliseringsplanerna ingå avtal med rättighetshavarna om att ställa verk till förfogande i flera länder, och att främja en konkurrenspräglad miljö tillsammans med nätbokhandlarna för att underlätta kulturarvets spridning i hela Europa. 8. Europaparlamentet konstaterar att Frankrike ensamt har bidragit med 47 procent av det totala antalet digitaliserade objekt i Europeana fram till nu och att det därför är oerhört viktigt att ännu mer aktivt uppmuntra alla medlemsstater att tillgängliggöra bidrag från sina nationella bibliotek och kulturinstitutioner så alla européer får obegränsad tillgång till sitt kulturella arv. 9. Europaparlamentet ber kommissionen att hjälpa till med att hitta sätt att uppmärksamma medlemsstaterna på att Europeanas användare söker efter viktiga verk som finns i deras nationella samlingar men inte på Europeana. Fördelar 10. Europaparlamentet framhåller digitaliseringens ekonomiska potential, eftersom digitaliseringen av kulturella tillgångar har en stor inverkan på ekonomin, särskilt kultursektorn, och stöttar den kunskapsbaserade ekonomin, men att man samtidigt måste komma ihåg att kulturföremål inte kan jämställas med andra ekonomiska varor och att de måste skyddas mot överdriven kommersialisering. 11. Europaparlamentet betonar att Europeana bör göras till en av de främsta referenspunkterna för utbildning och forskning. Europeiska ungdomar skulle föras närmare ett kulturellt, litterärt och vetenskapligt arv och innehåll om Europeana integrerades på ett sammanhängande sätt i utbildningssystemen. Det skulle bli ett område för konvergens och bidra till interkulturell sammanhållning i EU. Tillgång för alla 12. Europaparlamentet framhåller att användarvänlighet, i synnerhet översiktlighet och lättheten att hitta innehåll ska vara avgörande kriterier vid utformningen av portalen. 13. Europaparlamentet understryker att man bör överväga att så fort som möjligt göra Europeana tillgängligt på alla offentliga språk, eftersom Europeana är till stor nytta för alla unionsmedborgare. 14. Europaparlamentet påpekar att portalen bör ta hänsyn till behoven hos personer med funktionshinder, och att Europas kollektiva kunskap ska göras fullt tillgänglig för dessa personer. Parlamentet föreslår att kommissionen ser till att så mycket som möjligt av det digitaliserade innehållet tillhandahålls i speciella digitaliserade versioner, såsom intalade versioner, för personer med funktionshinder. 15. Europaparlamentet understryker att alla måste ha lika tillgång till det gemensamma europeiska kulturarvet och uppmanar därför medlemsstaterna att ta bort EU-interna hinder för tillgång till vissa delar av innehållet på Europeana. 16. Europaparlamentet betonar att det måste vara kostnadsfritt för enskilda personer och offentliga institutioner att komma åt Europeanaportalen och titta på dokument utan att ladda ner dem. Parlamentet understryker att Europeanaportalen ska ges möjlighet att ta ut avgifter för nedladdningar och utskrifter av allt material som är upphovsrättskyddat, och att sådana avgifter bör vara socialt acceptabla. 17. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att göra allt för att undvika att det uppstår en kunskapsklyfta mellan Europa och tredjeländer samt att se till att alla européer ges full tillgång till sitt kulturella arv i all dess mångfald och likaså underlätta hela världens tillgång till det. 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta det arbete som inleddes av högnivågruppen, eftersom det bidrar till en gemensam vision för europeiska digitala bibliotek och stöder praktiska lösningar av centrala problem som påverkar den elektroniska tillgängligheten till kulturföremål. 19. Europaparlamentet betonar att alla nödvändiga åtgärder bör vidtas för att sprida information om Europeana på och utanför Internet bland den europeiska allmänheten, i synnerhet bland personer som är verksamma inom kulturen inom den privata sektorn och den offentliga sektorn samt utbildningssektorn. Ett större och bättre innehåll för Europeana 20. Europaparlamentet uppmuntrar innehållsleverantörerna att öka mängden av olika typer av innehåll till Europeana, särskilt ljud- och videofiler, med särskilt tonvikt på kulturyttringar från muntliga kulturer samt på de verk som är känsliga och riskerar att gå förlorade, och att samtidigt respektera immateriella rättigheter, i synnerhet författares och utövande konstnärers rättigheter. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att ideella rättigheter respekteras, av omsorg om verkets integritet, och att alla tänkbara avsteg måste undvikas (censuringrepp, ändringar av verk etc.). 21. Europaparlamentet menar att yttrandefrihet och konstnärlig frihet är grundläggande värderingar. Parlamentet anser att kulturinstitutioner eller samlare inte ska bli föremål för granskning eller censur beträffande det europeiska kulturella, litterära eller vetenskapliga innehåll som man bidrar med till Europeana. Innehåll som är allmängods och tillgängligheten till det 22. Europaparlamentet är övertygat om att innehåll som är allmängods i den analoga världen bör förbli allmängods i den digitala miljön, även efter formbytet. 23. Europaparlamentet erinrar om att den europeiska digitaliseringspolitiken bör ha som huvudsyfte att skydda det europeiska kulturarvet och att det därför måste finnas garantier för att digitaliseringen inte sker exklusivt, för att den inte ska leda till att det uppkommer ”nya rättigheter”, såsom obligatoriska avgifter för återanvändning av verk som är allmängods. 24. Europaparlamentet erinrar om att Europeana måste kunna dra nytta av avtal som ingåtts inom ramen för offentlig-privata partnerskap med andra bibliotek och att dessa bibliotek följaktligen bör få en fysisk kopia av redan digitaliserade handlingar. 25. Europaparlamentet erinrar om att de fysiska handlingarna för verk som är allmängods och som digitaliserats inom ramen för offentlig-privata partnerskap måste förbli den offentlig-privata institutionens egendom och att, om så inte låter sig göras, och medlemsstaternas kulturinstitutioner tvingas att inom ramen för ett offentligt-privat partnerskap ingå avtal, förenade med exklusivitetsklausuler, om digitalisering av verk som tillhör deras nationella kulturarv, måste det tillses, innan verken tillgängliggörs på Europeanaportalen, att de digitaliserade handlingarna verkligen blir institutionernas egendom när exklusivitetsklausulerna löpt ut. 26. Europaparlamentet insisterar på att det digitala biblioteket inte får avvika från sitt huvudsyfte, nämligen att kunskapsspridningen på Internet inte får överlåtas åt privata och kommersiella företag, för att inte digitaliseringen av verken ska urarta till att det läggs beslag på det offentliga europeiska kulturarvet och allmängodset privatiseras. 27. Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen uppmanar leverantörer av digitalt innehåll att certifiera webbplatser som det hänvisas till på Europeana. 28. Europaparlamentet uppmanar de europeiska kulturinstitutioner som digitaliserar verk som ingår i allmängodset att göra verken tillgängliga via Europeana och inte begränsa tillgängligheten till det egna landets territorium. Upphovsrättsliga frågor, inklusive anonyma verk 29. Europaparlamentet understryker att man måste hitta lösningar så att Europeana också kan erbjuda upphovsrättsligt skyddade verk, framför allt verk som inte längre finns i tryck och anonyma verk genom en sektorsvis genomgång, samtidigt som de immateriella rättigheterna respekteras och rättighetshavarnas legitima intressen bevaras. Parlamentet anser att lösningar som utvidgade kollektiva licensavtal eller annan kollektiv förvaltning av rättigheter bör understödjas. 30. Parlamentet välkomnar att kommissionen inlett en debatt om upphovsrättslagstiftningen i EU, där man söker nå en balans mellan rättighetshavares rättigheter och konsumenträttigheter i en globalt sammanlänkad värld och mot bakgrund av den snabbt föränderliga verkligheten på Internet med ny teknik och nya sociala och kulturella vanor. 31. Europaparlamentet insisterar på att kommissionen och medlemsstaterna i samband med vidareutvecklingen av det upphovsrättsliga skyddet i Europa fastställer så enhetliga och heltäckande bestämmelser som möjligt så att inte digitaliseringsprocesserna i sig ger upphov till upphovsrätt av sitt eget slag. Parlamentet anser att man i samband med dessa diskussioner även bör tar upp frågan om huruvida man bör införa undantagsbestämmelser för offentliga institutioners digitaliseringar av anonyma verk. 32. Europaparlamentet understryker betydelsen av anonyma verk – det vill säga upphovsrättsligt skyddade verk vilkas rättighetshavare är okända och inte kan hittas trots noggranna efterforskningar – och behovet av att exakt fastställa antalet och typen av anonyma verk, område för område, för att kunna hitta lämpliga lösningar. 33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med beaktande av dess meddelande av den 19 oktober 2009 om upphovsrätten i kunskapsekonomin lägga fram ett lagstiftningsförslag om digitalisering, bevarande och spridning av anonyma verk för att råda bot på den rättsliga osäkerheten på området, i linje med kraven på noggrann efterforskning och ersättning till rättighetshavarna. 34. Europaparlamentet stöder kommissionens intention att inrätta ett enkelt och kostnadseffektivt rättighetsklareringssystem för digitaliseringen av publicerade verk och deras tillgänglighet på Internet i nära samarbete med alla berörda aktörer. 35. Europaparlamentet välkomnar och stöder därför initiativ som Arrow-projektet(5), där rättighetshavare och biblioteksföreträdare samarbetar, i synnerhet eftersom dessa projekt försöker fastställa vilka rättighetshavarna är och deras rättigheter, samt att klarlägga verkens upphovsrättsliga status och även huruvida det rör sig om anonyma verk eller verk som inte längre finns i tryck. 36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en europeisk databas över anonyma verk, varvid anonyma verk ska förstås som skyddade verk vilkas rättighetshavare antingen är okända eller också inte kunnat påträffas trots påvisat seriösa efterforskningar, för att göra det möjligt att utbyta information om upphovsrätter och därmed sänka kostnaderna för de omfattande efterforskningarna efter rättighetshavare. 37. Europaparlamentet förordar en lösning för digitalisering och spridning av anonyma verk som inbegriper hela Europa, och som inleds med att man noggrant definierar verken, inrättar gemensamma standarder (även vederbörliga efterforskningar för att spåra verkens ägare), och reder ut frågan om eventuellt upphovsrättligt intrång i samband med användningen av anonyma verk. 38. Europaparlamentet understryker att man måste hitta en lösning för personligt material (skriftväxlingar, anteckningar, foton, filmer) som ingår i kulturinstitutionernas samlingar men som aldrig har offentliggjorts eller visats för allmänheten och som aktualiserar frågeställningar som rör skydd av privatlivet och ideella rättigheter. Teknik 39. Europaparlamentet pekar på behovet av att utveckla tekniken för att säkerställa ett långsiktigt och hållbart digitalt bevarande, driftskompabilitet mellan de system som tillgängliggör innehållet, flerspråkig navigering och tillgång till innehåll liksom enhetliga standarder. Parlamentet välkomnar den fortsatta användningen av programvara med öppen källkod vid uppbyggnaden av Europeanas samlingar. 40. Europaparlamentet föreslår kommissionen att backup-kopior av digitaliserat material som tillhandahålls av nationella institutioner eller privata partner förvaras på maskinvara som tillhör dessa institutioner eller partner. 41. Europaparlamentet föreslår att kommissionen tillsammans med partner inom den privata sektorn tar fram IT-lösningar – såsom skrivskyddade och kopieringsskyddade format – för upphovsrättsligt skyddat digitalt material som finns tillgängligt på Europeana och att det på dokumentfilens presentationssida finns en länk till innehållsleverantörens webbplats där dokumentet kan laddas ner på de villkor som leverantören anger. 42. Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska insistera på att de digitaliserade arbetena ska ha ett standardiserat elektroniskt format för att de digitaliserade dokumenten garanterat ska vara kompatibla med onlinegränssnittet och med databasen. 43. Europaparlamentet ber högnivåexpertgruppen undersöka möjligheterna att använda webb 2.0-tillämpningar i ett separat online-utrymme. Finansiering och styrelseformer 44. Europaparlamentet understryker att det är ytterst viktigt att man tar fram en hållbar modell för finansiering och styrning så Europeana kan bevaras på lång sikt, och att de närmaste aktörerna har en oerhört viktig roll i arbetet med att inrätta en sådan styrelsemodell. Sponsring och offentlig-privata partnerskap 45. Europaparlamentet betonar att man måste utveckla nya finansieringssätt för att möta de höga kostnaderna för digitalisering och tidspressen, t.ex. offentlig-privata partnerskap, förutsatt att dessa följer immaterialrättsliga bestämmelser och konkurrensreglerna, och samtidigt gynnar tillgången till verken via kulturinstitutionerna, så att biblioteken garanteras fri förfoganderätt, utan tidsbegränsningar, till de digitaliserade handlingarna. 46. Europaparlamentet understryker att man på europeisk nivå måste ta ett samordnat grepp om villkoren för offentlig-privata partnerskap och att man grundligt måste utreda partnerskapsavtalen om digitaliseringsplaner med aktörer i den privata sektorn, särskilt vad gäller exklusivitetsklausulernas giltighetstid, indexeringen och hänvisningarna i sökmotorn till de digitala filer som biblioteken använder för eget bruk, tjänsternas kontinuitet, avtalens icke-konfidentiella karaktär och digitaliseringens kvalitet. 47. Europaparlamentet understryker att digitaliseringen av nationalbibliotekens verk gjorts med skattebetalarnas medel och framhåller därför att partnerskapsavtalen mellan den offentliga och privata sektorn bör föreskriva att det exemplar av det verk som digitaliserats för bibliotekets räkning av den privata sektorn ska kunna indexeras av alla sökmotorer för att verket ska finnas åtkomligt på bibliotekets webbplats och inte bara på det privata partnerföretagets webbplats. 48. Europaparlamentet erinrar om att privata partners medverkan vid digitaliseringen inte får leda till att det skapas privata monopol som skulle kunna hota den kulturella mångfalden och åsiktsmångfalden samt att det är en förutsättning för dessa privata företags medverkan att konkurrensreglerna respekteras. 49. Europaparlamentet understryker att sponsring är ett intressant alternativ för Europeana i den mån vi med dess hjälp samtidigt både kan bekosta arbetet med digitaliseringen och hanteringen av upphovsrättsliga ersättningar för verk som inte längre finns i tryck, anonyma verk och upphovsrättsligt skyddade verk, liksom också lägga ut dem på Internet. EU-stöd och offentligt stöd 50. Europaparlamentet betonar att en omfattande del av finansieringen bör utgöras av statliga bidrag, såsom bidrag från unionen, medlemsstaterna och kulturorganisationer och föreslår att Europeanas digitaliseringsprocess omfattas av Lissabonstrategin samt att programmet ges en egen budgetrubrik i nästa fleråriga budgetram. 51. Europaparlamentet betonar att man endast genom en separat budgetrubrik kan skapa förutsättningar för att de tillgängliga medlen används med insyn och kostnadseffektivitet och i enlighet med målsättningarna. 52. Europaparlamentet konstaterar att man hitintills avsatt endast 6,2 miljoner euro för Europeana för åren 2009–2011 inom ramen för eContentplus-programmet. 53. Europaparlamentet kräver att man avsevärt ökar de tillgängliga medlen till Europeana i nästa fleråriga budgetram. 54. Europaparlamentet påpekar att de juridiska hindren på EU-nivå måste undanröjas, så att biblioteken kan ansöka om EU-medel för digitaliseringsarbetet. 55. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att lägga fram en årlig rapport inför Europaparlamentet om utgifterna för Europeana och vilka framsteg som görs. 56. Europaparlamentet föreslår att det tillsammans med kommissionen ser över finansieringsarrangemangen för Europeana redan 2011, för att hitta en hållbar finansieringsmodell för projektet för 2013 och framåt. Parlamentet menar att en övergång till en offentlig-privat finansieringsstruktur skulle maximera webbplatsens potential. Information och medvetandehöjande insatser 57. Europaparlamentet föreslår att man anordnar en finansierings- och marknadsföringskampanj under rubriken ”Delta i Europeana” för att öka medvetenheten kring frågan och dess betydelse samt rekommenderar att delar av de medel som avsatts för Europeana används till att sprida information om detta bibliotek med största möjliga mångfald av verk i så många former som möjligt (text, ljudupptagningar, video) till en så bred publik som möjligt. 58. Europaparlamentet föreslår att kampanjen ”Delta i Europeana” marknadsförs på ett kreativt sätt och genomförs inom ramen för offentlig-privata partnerskap och sponsring som framför allt bör rikta sig till unga människor, t.ex. i samband med internationella idrottsevenemang eller också inom ramen för konstutställningar och tävlingar på kulturområdet. 59. Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen lanserar en kampanj i medier och på Internet för att skapa intresse för Europeanaportalen, styra trafik från europeiska servrar till Europeanas källor som den främsta platsen för tillgång till uppgifter i digital form och uppmuntrar medlemsstaterna och kulturinstitutionerna att förse webbplatsen med innehåll. Parlamentet efterlyser samtidigt en särskild kampanj i medierna, som ska ta sikte på studenter och lärare på alla nivåer inom utbildningen och inrikta sig på hur Europeanas digitala resurser kan användas för utbildningsändamål. 60. Europaparlamentet anser att en sådan kampanj påminner mycket om det slags åtgärder som redan utpekats som nödvändiga för att det ska gå att överbrygga den digitala klyfta som ännu i dag finns i Europa och på så sätt se till att alla personer, oavsett var de befinner sig, får tillgång till Europeana och annat innehåll och annan information på Internet och kan dra nytta av detta. Parlamentet föreslår att denna kampanj och framför allt Europeanas användningsmöjligheter i skolorna ska bygga på en insikt om att ökad tillgång till innehåll och information på Internet inte är något självändamål och därför måste åtföljas av initiativ som sporrar till kritisk analys av det innehåll och den information som finns utlagd där. 61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att man låter informationskampanjer och liknande verksamhet för att öka medvetenheten om Europeana gå via de relevanta partnerorganisationerna i medlemsstaterna. Förvaltning 62. Europaparlamentet välkomnar det pågående arbetet inom stiftelsen för ett europeiskt digitalt bibliotek med att underlätta formella överenskommelser mellan museer, arkiv, audiovisuella arkiv och bibliotek om samarbete kring leverans till och upprätthållande av den gemensamma Europeanaportalen. 63. Europaparlamentet anser att kulturinstitutionerna måste fortsätta spela en central roll i en så demokratisk förvaltning som möjligt av Europeanaprojektet och uppmanar dem att arbeta tillsammans för att dubbelarbete vid digitaliseringen av verk ska kunna undvikas och resursanvändningen rationaliseras. 64. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra projektförvaltningen och se till att det på nationell nivå utses en behörig myndighet med uppgift att sköta och övervaka arbetet med digitaliseringen, skapa ökad medvetenhet om Europeanaprojektet bland bibliotek och leverantörer av kulturellt material och samla in befintligt digitalt material direkt från leverantörer för att överföra det till en enda digital standard så att Europeanadatabasen omedelbart kan byggas ut med nytt innehåll. Parlamentet anser att man på längre sikt måste överväga att prioritera insamlingen av befintligt digitalt material som tagits fram som en del av projekt som medfinansierats av Europeiska unionen och lägga till detta material till det digitala Europeanabiblioteket. 65. Europaparlamentet föreslår att det ordnas en offentlig anbudsinfordran för att så effektivt som möjligt samordna administrationen av Europeana, med klart definierade realistiska mål, samt att detta arbete vid behov ska utvärderas. 66. Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska undersöka om det går att inrätta ett europeiskt organ med uppgift att samordna de nationella myndigheternas medverkan vid övervakningen av digitaliseringsarbetet, författarnas upphovsrättsliga ersättningar och andra frågor av relevans för Europeanaprojektet. o 67. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.
| ||||||||||||||||||
| Utvärdering och bedömning av handlingsplanen för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010 |
| |||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 januari 2006 om gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010 (KOM(2006)0013), – med beaktande av sin resolution av den 12 oktober 2006 om gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010(1), – med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2008 om en ny strategi för djurhälsa för Europeiska unionen (2007–2013)(2), – med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2009 om förslaget till rådets förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning(3), – med beaktande av artikel 13 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt enligt vilken välfärden för djuren som kännande varelser ska beaktas fullt ut när unionens politik utformas och genomförs i fråga om jordbruk, fiskeri, transport, inre marknad, forskning och teknisk utveckling samt rymden, samtidigt som unionen och medlemsstaterna ska respektera medlemsstaternas lagar och andra författningar samt sedvänjor, särskilt i fråga om religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv, – med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2009 om olika möjligheter till djurskyddsmärkning och inrättandet av ett europeiskt nätverk för referenscentrum för djurskydd och djurs välbefinnande (KOM(2009)0584), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2009 med titeln ”En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa” (KOM(2009)0591), – med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A7-0053/2010), och av följande skäl: A. Normer för djurhälsa är av avgörande betydelse för den europeiska animalieproduktionen, eftersom de har en allt större inverkan på djuruppfödningens konkurrenskraft. B. All samordning av skyddet av produktionsdjur inom Europeiska unionen bör åtföljas av en reglering av importen med hänsyn till samma mål, i syfte att undvika att EU:s producenter hamnar i en ofördelaktig situation på den europeiska marknaden. C. Varje aktivitet för djurens skydd och välfärd måste utgå från principen att djur är kännande varelser vars specifika behov måste beaktas. Djurskydd under detta århundrade är ett uttryck för humanitet och en utmaning för den europeiska civilisationen och kulturen. D. Målet för en djurskyddsstrategi måste vara att garantera att de höjda kostnaderna för djurskyddet beaktas i tillräcklig utsträckning. En långtgående djurskyddspolitik utan en europeisk och global dialog och utan aktiv upplysning och information i och utanför Europa om fördelarna med höga djurskyddskrav kan bara få begränsad framgång, särskilt om den utvecklas ensidigt av Europeiska unionen. E. För att ytterligare kunna utveckla djurskyddet i EU är det nödvändigt att öka forskningsinsatserna och införliva djurskyddet i alla relevanta konsekvensbedömningar samt engagera alla intressegrupper i beslutsprocessen. Att befintliga bestämmelser på alla nivåer är öppna, godtas och tillämpas på ett enhetligt sätt samt att efterlevnaden av dem övervakas, är en förutsättning för en framgångsrik djurskyddsstrategi i EU. F. EU har under de senaste åren infört en omfattande djurskyddslagstiftning och uppnått en av de högsta djurskyddsnivåerna i världen. G. I sin resolution från 2006 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att utarbeta en rapport om djurskyddspolitikens utveckling innan nästa handlingsplan läggs fram och att inkludera djurskyddet inom alla områden av sin internationella förhandlingsagenda. H. Redan år 2006 betonade Europaparlamentet vikten av bättre information till medborgarna om djurskydd och om de insatser som genomförs av våra producenter för att följa dessa regler. I. Djurskyddet bör inte försummas eftersom det kan utgöra en komparativ fördel för Europeiska unionen, under förutsättning att den på en öppen marknad säkerställer att all import av djur och kött från tredjeländer uppfyller samma krav på djurskydd som gäller inom Europeiska unionen. J. Vid utvärderingen och bedömningen av EU:s handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010 måste Europeiska unionen åta sig att se till att djurskyddskraven erkänns i jordbruksdelen av nästa WTO-avtal, och att detta görs före det slutgiltiga undertecknandet av ett allmänt avtal. K. Det råder ett samband mellan djurskydd, djurhälsa och produktsäkerhet: en hög djurskyddsnivå från avel till slakt kan påverka produktsäkerheten och produktkvaliteten positivt. L. En viss konsumentgrupp godtar högre priser på produkter som uppfyller högre djurskyddskrav, medan en överlägsen majoritet av konsumenterna fortfarande väljer produkter med lägre pris. M. I sin ovan nämnda resolution från 2006 insisterade Europaparlamentet på att senaste teknik och vetenskap skulle ligga till grund för de regler, standarder och indikatorer som utformas. Parlamentet underströk vidare att också ekonomiska aspekter måste beaktas, eftersom i synnerhet höga djurskyddsnormer medför operativa, finansiella och administrativa kostnader för djuruppfödare inom EU. Rättvis konkurrens i förhållande till producenter utanför EU kan äventyras om ömsesidighetsprincipen inte respekteras. N. Vid bedömningen av EU:s handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006-2010 och före de första diskussionerna om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 måste Europeiska unionen anta en balanserad ståndpunkt om djurskydd, där hänsyn tas till de ekonomiska konsekvenserna i form av merkostnader för animalieproducenter, vilka ska vara kopplade till ett tillräckligt inkomststöd via prispolitiken och marknadspolitiken och/eller direktstöd. O. Det är absolut nödvändigt att djurskyddspolitiken inom EU åtföljs av en konsekvent handelspolitik som omfattar ett erkännande av att man, trots EU:s ansträngningar, inte tagit hänsyn till djurens välbefinnande vare sig i ramavtalet från juli 2004 eller i något annat viktigt dokument från Doharundan. Så länge de huvudsakliga handelspartner i WTO inte på ett grundläggande sätt förändrar sin hållning är det inte realistiskt att införa fler djurskyddskrav som på ett negativt sätt påverkar producenternas internationella konkurrenskraft. P. Med djurskydd menas vanligtvis resultatet av tillämpningen av krav och normer kopplade till djurs välbefinnande och hälsa, vilka är utformade för att möta deras inneboende artspecifika behov och långsiktiga behov av välbefinnande. Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) medger att följande hör till de grundläggande djurskyddskraven: mat och vatten, möjlighet till naturligt beteende och vård. Q. Enligt kommissionens meddelande ”En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa” från oktober 2009 ”förekommer det ofta betydande obalanser i förhandlingsstyrkan mellan olika parter” och dessa obalanser ”inverkar negativt på konkurrenskraften i livsmedelsförsörjningskedjan eftersom mindre men effektiva aktörer kan tvingas att arbeta under mindre lönsamma förhållanden, vilket begränsar deras förmåga och incitament till att investera i förbättrad produktkvalitet och innovativa produktionsmetoder”. R. De nämnda kostnadsökningarna kan leda till att produktionen omlokaliseras till områden där djurskyddsnivån är lägre. Åtgärdsplanen för 2006–2010 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att i en flerårig handlingsplan för djurskydd fokusera på ett fåtal, centrala insatsområden och sedan verka på dessa områden. 2. Europaparlamentet välkomnar EU:s handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010, vilken för första gången omsätter protokollet om djurskydd och djurens välfärd, som finns bifogat till Amsterdamfördraget, i ett övergripande förhållningssätt när det gäller den fortsatta utvecklingen av djurskyddet inom EU. 3. Europaparlamentet konstaterar att flertalet av de åtgärder som uppräknas i den nuvarande handlingsplanen har utförts på ett tillfredsställande sätt. 4. Europaparlamentet konstaterar att handlingsplanen för 2006–2010 har lett till en positiv utveckling inom djurskyddet, men påpekar att EU:s djuruppfödare inte har haft nytta av sina ansträngningar på marknaderna och inom internationell handel, och vidhåller att detta bör betonas i nästa handlingsplan. 5. Europaparlamentet uppskattar det arbete som lagts ner för att ta fram alternativ till djurförsök, men beklagar att det ännu inte har gjorts tillräckligt för att garantera att sådana alternativ används, om sådana finns, i enlighet med relevant EU-lagstiftning. 6. Europaparlamentet erkänner kommissionens ansträngningar att inkludera icke-handelsrelaterade intressen, inklusive djurens välbefinnande, i bilaterala handelsavtal, men understryker att sådana icke-handelsrelaterade intressen måste främjas effektivt med hjälp av WTO. 7. Europaparlamentet ber kommissionen att visa vilka framsteg som har uppnåtts inom ramen för WTO-förhandlingarna när det gäller erkännandet av icke-handelsrelaterade frågor däribland djurens välbefinnande, samt redogöra för i vilken mån djurens välbefinnande respektive djurskyddskrav beaktas i WTO-förhandlingarnas Doharunda. 8. Europaparlamentet noterar med stor tillfredsställelse de framsteg som gjorts inom ramen för ”The Animal Welfare Quality Project” när det gäller ny vetenskap och kunskap om indikatorer för djurhälsa och djurs välbefinnande. Parlamentet konstaterar dock att det i projektet inte tas full hänsyn till främjandet i praktiken av användningen av dessa indikatorer. 9. Europaparlamentet erkänner att det finns ett behov att följa upp befintliga regler för djurtransporter och se till att dessa tillämpas ordentligt i EU:s medlemsstater, särskilt frågan om att utveckla ett satellitsystem för att följa dessa transporter, och uppmanar bestämt kommissionen att under den tid som ännu kvarstår innan handlingsplanen löper ut fullgöra sina skyldigheter inom detta område och lägga fram den rapport som begärts av Europaparlamentet och som avses i artikel 32 i förordning (EG) nr 1/2005. Parlamentet begär att en analys av de ekonomiska konsekvenserna för djurhållningen genomförs innan nya regler, som bör grunda sig på vetenskapligt bevisade och objektiva indikatorer, införs. 10. Europaparlamentet anser att det vore klokt att skapa incitament för regional uppfödning, marknadsföring och slakt av djur för att undvika långa djurtransporter av såväl avels- som slaktdjur. 11. Europaparlamentet anser att djurparker spelar en viktig roll i fråga om att informera allmänheten om skyddet av vilda djur och deras välbefinnande, och menar att det är oroväckande att det råder brist på stringent kontroll av överensstämmelsen med rådets direktiv 1999/22/EG(4) om hållande av vilda djur i djurparker. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en undersökning om direktivets effektivitet och genomförandet av det i alla Europeiska unionens medlemsstater. 12. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som har uppnåtts i fråga om djurhållningskraven för grisar, även om det fortfarande förekommer fall där kraven inte uppfylls. Parlamentet är emellertid bekymrat över att det för enstaka bestämmelser i direktiv 2008/120/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning fortfarande saknas realistiska genomförandekoncept, trots att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) fastställt rekommendationer i detta avseende, och uppmanar därför kommissionen, medlemsstaterna och de berörda sektorerna att identifiera de fall där kraven inte uppfylls och fastställa orsakerna till detta samt göra nödvändiga insatser för att öka efterlevnaden av detta direktiv. 13. Europaparlamentet kräver likaledes att kommissionen garanterar att det förbud mot oinredda burar för värphöns, som träder ikraft 2012, respekteras fullt ut, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att sektorn kan uppfylla denna förpliktelse och för att övervaka genomförandeprocessen i medlemsstaterna. Parlamentet vidhåller att importen av ägg till EU också måste uppfylla de produktionsvillkor som gäller för europeiska producenter. 14. Europaparlamentet efterlyser ett EU-övergripande handelsförbud mot ägg som inte uppfyller de lagstadgade produktionsvillkoren. 15. Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av den befintliga handlingsplanen varit bristfälligt på flera punkter och understryker behovet av att garantera att befintliga regler genomförs innan nya regler utarbetas. Parlamentet visar inom ramen för detta på betydelsen av effektiva sanktioner i alla medlemsstater vid brott mot dessa regler. 16. Europaparlamentet understryker behovet av att kommissionens egen utvärdering, som ska genomföras 2010, innehåller en grundlig analys av vad som har åstadkommits och de lärdomar som kan dras av eventuella brister. 17. Europaparlamentet beklagar att kommissionen under denna period inte har lagt fram någon klar kommunikationsstrategi om värdet på produkter som uppfyller djurskyddskraven och att man har nöjt sig med den rapport som lades fram i oktober 2009. 18. Europaparlamentet erkänner att gemenskapen betraktar alla djur som kännande varelser (artikel 13 i fördraget). Parlamentet inser att åtgärderna hittills har inriktats på livsmedelsproducerande djur och att det finns ett behov av att föra in andra djurkategorier i handlingsplanen för 2011–2015. Åtgärdsplanen för 2011–2015 19. Europaparlamentet erinrar om att det redan i den ovan nämnda resolutionen från 2006 krävde att den nuvarande handlingsplanen skulle åtföljas av en ny, och uppmanar därför bestämt kommissionen att – på grundval av nya vetenskapliga rön och erfarenheter – lägga fram en rapport med en utvärdering av genomförandet av den nuvarande planen och situationen inom djurskyddspolitiken i EU, och därefter utarbeta en handlingsplan för djurskydd för perioden 2011–2015 med tanke på resultaten av ovan nämnda åtgärd. 20. Europaparlamentet kräver att åtgärder vidtas för att snarast se till att befintlig lagstiftning genomförs för att få till stånd en harmonisering av kraven och lika villkor på den inre marknaden. Parlamentet rekommenderar att förslag till ny lagstiftning bedöms i förhållande till alternativet att fullständigt genomföra befintlig lagstiftning, i syfte att undvika onödigt dubbelarbete. 21. Europaparlamentet föreslår att kommissionen i sin utvärderingsrapport bland annat analyserar i vilken utsträckning den nuvarande handlingsplanen har tillgodosett det europeiska samhällets krav på djurskydd, systemets hållbarhet för europeiska producenter samt hur den inre marknadens funktion har påverkats sedan planen genomfördes. 22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att visa på effekterna av djurskyddskrav och att ta omfattande hänsyn till växelverkan mellan olika faktorer, som till exempel djurskydd, hållbarhet, djurhälsa, miljö, produktkvalitet och lönsamhet. En allmän europeisk djurskyddslag 23. Europaparlamentet konstaterar att artikel 13 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har medfört en ny rättslig situation i och med att det i denna artikel föreskrivs att unionen och medlemsstaterna vid utformning och genomförande av unionens politik i fråga om jordbruk, fiskeri, transport, inre marknad, forskning och teknisk utveckling samt rymden fullt ut ska ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser samtidigt som unionen och medlemsstaterna ska respektera medlemsstaternas lagar och andra författningar samt sedvänjor, särskilt i fråga om religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv. Parlamentet anser att denna artikel omfattar alla produktionsdjur och djur i fångenskap, såsom livsmedelsproducerande djur, sällskapsdjur, cirkusdjur samt djur i djurparker och kringströvande djur, samtidigt som man måste ta hänsyn till att olika arter och levnadsförhållanden kräver olika behandling. 24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, mot bakgrund av artikel 13 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och på grundval av en konsekvensstudie och efter samråd med berörda parter, senast år 2014 presentera ett underbyggt förslag till allmän djurskyddslagstiftning för EU, vilken på grundval av tillgänglig vetenskap och beprövad erfarenhet ska bidra till en gemensam förståelse av djurskyddsbegreppet, de kostnader som sammanhänger med djurskyddet och de grundläggande villkor som gäller. 25. Europaparlamentet anser att denna allmänna djurskyddslagstiftning, i enlighet med djurhälsolagen, måste innehålla lämpliga riktlinjer för ansvarsfull djurhållning, ett gemensamt system för kontroll och insamling av jämförbara data, utbildningskrav för dem som hanterar djur och en precisering av djurägarens, innehavarens eller skötarens särskilda ansvar. Alla dessa krav ska åtföljas av stödåtgärder till producenterna så att det kan garanteras att kraven kommer att uppfyllas på ett korrekt sätt. 26. Europaparlamentet anser att europeisk djurskyddslagstiftning bör sätta en gemensam grundläggande nivå för djurskyddet i Europeiska unionen, vilket är förutsättningen för en fri och rättvis konkurrens på den inre marknaden för både inhemska produkter och produkter från tredjeländer. Parlamentet anser dock att medlemsstaterna och regionerna ska ha möjlighet att ge enskilda producenter eller grupper av producenter tillstånd att inrätta frivilliga system som är mer långtgående, om de inte snedvrider konkurrensen och om de säkerställer EU:s konkurrenskraft på den internationella marknaden. 27. Europaparlamentet anser att importerade produkter ska uppfylla samma djurskydds- och djurhälsokrav som de som EU-producenter åläggs att följa. 28. Europaparlamentet efterlyser ersättning till EU:s djuruppfödare för de högre produktionskostnader som är kopplade till högre djurskyddskrav. Parlamentet föreslår att finansieringen av djurskyddsåtgärder införlivas i de nya stödsystemen inom den gemensamma jordbrukspolitiken från 2013. 29. Europaparlamentet anser också att information till medborgarna om den höga djurskyddsnivån i EU och om de insatser som de olika berörda sektorerna gör måste vara en nyckelfaktor i denna politik. 30. Europaparlamentet anser att införandet av djurskyddsvillkor i internationella avtal är ett oumbärligt krav för att möjliggöra för våra producenter att konkurrera på en globaliserad marknad och för att förhindra att produktion omlokaliseras till regioner där nivån på djurskyddet är betydligt lägre och som därmed konkurrerar på ett otillbörligt sätt med vår modell. 31. Europaparlamentet välkomnar diskussionen om olika möjligheter till djurskyddsmärkning i kommissionens ovan nämnda meddelande av den 28 oktober 2009. Parlamentet understryker dock nödvändigheten av att beakta dessa möjligheter inom en större ram, särskilt med hänsyn till att det förekommer olika märkningssystem för miljö, livsmedel och klimat. Parlamentet understryker att informationen till EU:s konsumenter i detta avseende måste utgå från en stadig och enhetlig vetenskaplig grund och vara helt förståelig för konsumenterna. 32. Europaparlamentet förordar att den information som ska finnas på etiketten ska vara exakt och direkt och hänvisa till de höga djurskyddskrav som fastställts av EU. Parlamentet vidhåller att det bör vara kommissionens uppgift att se till att medborgarna får nödvändig information om det europeiska djurskyddssystemet, i syfte att garantera objektiv information. 33. Europaparlamentet rekommenderar att man ser över djurskyddspolitikens samstämmighet med unionens övriga politik. 34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att grundligt utvärdera de eventuella konkurrensproblem som EU:s djurskyddskrav skapar för våra producenter och se över stödsystemen för producenterna i anslutning till tillämpningen av dessa krav. 35. Europaparlamentet anser att det, innan någon ny lagstiftning utarbetas, är viktigt att först se till att de redan befintliga bestämmelserna tillämpas på ett tillfredsställande sätt, oavsett om de är allmänna eller specifika. Parlamentet nämner som exempel förbudet mot oinredda burar för höns, reglerna för svinhållning samt reglerna för djurtransporter och för uppfödning av gäss och ankor. Parlamentet betonar att ytterligare djurskyddsåtgärder bör anpassas till unionens övriga mål, såsom hållbar utveckling, särskilt hållbar animalieproduktion och animaliekonsumtion, skydd av miljö och biologisk mångfald, en strategi för att förbättra genomförandet av befintlig lagstiftning samt en enhetlig strategi för en snabbare övergång till forskning utan djurförsök. Ett europeiskt nätverk av referenscentrum för djurskydd 36. Europaparlamentet anser att det bör inrättas ett av EU samordnat nätverk för djurskydd, som lyder under befintliga gemenskapsinstitutioner eller institutioner i medlemsstaterna och vars verksamhet ska baseras på den allmänna djurskyddslagstiftning som föreslagits ovan. Parlamentet anser att man inom ramen för ett sådant nätverk bör utse en institution till samordnande organ, vars roll skulle vara att fullgöra de uppgifter som har tilldelats det ”centrala samordningsinstitut” som anges i kommissionens ovan nämnda meddelande av den 28 oktober 2009. Parlamentet anser vidare att ett sådant samordnande organ på inget sätt bör dubblera kommissionens eller andra byråers uppgifter, utan i stället bör ge stöd till kommissionen, medlemsstaterna, aktörer i livsmedelskedjan och medborgare i fråga om utbildning, bästa praxis samt information och konsumentupplysning, bedöma och yttra sig över framtida lagstiftnings- och policyförslag och deras inverkan på djurskyddet, utvärdera djurskyddskrav på grundval av senast tillgängliga kunskap samt samordna ett EU-system för förprövning av ny teknik. 37. Europaparlamentet anser att djurens behov och hanteringen av dem bör kommuniceras i lämplig och seriös form på grundval av vetenskapliga rön. Parlamentet anser att ett europeiskt nätverk för referenscentrum bör arbeta med utbildning och kommunikation eftersom kunskapsförmedling grundad på standardiserade kvalitetskriterier är väsentlig för att kunna undvika extrema ståndpunkter. Bättre kontroll av gällande lagstiftning 38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast utvärdera den kostnad som uppkommer för europeiska producenter genom djurskyddsåtgärderna, och att senast 2012 föreslå rekommendationer, riktlinjer och andra nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med de europeiska animalieproducenternas minskade konkurrenskraft. 39. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga utbildningsåtgärder för att främja idén om skydd av djur och djurs välbefinnande. 40. Europaparlamentet menar att syftet måste vara ett målinriktat kontrollsystem som grundar sig på riskanalyser där objektiva faktorer står i centrum, och medlemsstater med fler överträdelser än genomsnittet måste räkna med ökad kontroll. 41. Europaparlamentet understryker att den obalans i livsmedelskedjan som beskrivs i kommissionens meddelande ”En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa” ofta missgynnar de största producenterna. Parlamentet påminner om att stora producenter har begränsade möjligheter att investera till följd av de extra kostnader som denna situation medför. 42. Europaparlamentet understryker att Europeiska unionens budget måste innehålla tillräckliga medel för att medge kontroller från kommissionens sida i detta avseende, stödja producenter när det är nödvändigt samt motverka minskad konkurrenskraft för producenter till följd av införandet av nya och föränderliga djurskyddskrav. Samtidigt bör man se till att kostnaderna för dessa krav inte påverkar det pris som jordbrukaren erhåller vid försäljningen av sina produkter. 43. Europaparlamentet understryker att det krävs fortsatt förbättring och förstärkning av jordbrukssektorns konkurrenskraft genom främjande och uppfyllelse av gällande bestämmelser för djurskydd, och även i överensstämmelse med miljöskyddskrav. 44. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att varje överträdelse av EU:s djurskyddsregler resulterar i kännbara och proportionerliga sanktioner, och att dessa sanktioner i varje enskilt fall åtföljs av omfattande vägledning och rådgivning från de behöriga myndigheternas sida samt av lämpliga korrigerande åtgärder. 45. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga förebyggande åtgärder för att förhindra överträdelser av djurskyddsprinciperna i framtiden. 46. Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas kraftigt minskade användning av antibiotika efter det att EU införde ett förbud mot användning av antibiotika som tillväxtbefrämjande medel; sådan användning tillåts emellertid fortfarande i Förenta staterna och i vissa andra länder. Parlamentet förväntar sig dock att kommissionen och medlemsstaterna kommer att bemöta det tilltagande problemet med antibiotikaresistens hos djur på ett ansvarsfullt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att samla in och analysera uppgifter om användningen av djurhälsoprodukter, inklusive antibiotika, för att säkra att sådana produkter används effektivt. Indikatorer och ny teknik 47. Europaparlamentet efterlyser en utvärdering och vidareutveckling av ”The Animal Welfare Quality Project”, i synnerhet vad gäller förenklingen av verktyget och dess praktiska tillämpning. 48. Europaparlamentet anser att det kommer att visa sig vara komplicerat att mäta indikatorer för djurhälsa på importerade produkter och understryker att dessa instrument, utan att ifrågasätta om de är användbara eller välgrundade, inte får ta sig uttryck i en snedvridning av konkurrensen som skadar EU:s producenter. 49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av slutrapporten från ”The Animal Welfare Quality Project” föreslå en försöksperiod för bedömning av djurskydd inom Europeiska unionen med den metodik som skapats i ”The Animal Welfare Quality Project”. 50. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i detta sammanhang bättre utnyttja de möjligheter till stöd för tillämpad forskning och djurskyddsrelevanta investeringar i innovation och modernisering som erbjuds genom Europeiska unionens medel för landsbygdsutveckling och sjunde ramprogrammet (2007–2013) för forskning. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas också till att göra större finansiella investeringar i forskning och utveckla ny teknik och nya metoder på djurskyddsområdet. 51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra sitt bästa för att se till att OIE:s riktlinjer om djurskydd uppmuntrar till goda skyddskrav som i tillräcklig mån speglar de vetenskapliga beläggen på detta område. o 52. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
| ||||||||||||||||
| EU:s jordbruk och klimatförändringen |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens arbetsdokument ”Anpassning till klimatförändring: utmaningen för EU:s jordbruk och landsbygd” (SEK(2009)0417), – med beaktande av kommissionens arbetsdokument ”The role of European agriculture in climate change mitigation” (SEK(2009)1093), – med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 14 november 2007 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av rambestämmelser för markskydd och om ändring av direktiv 2004/35/EG(1), – med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2008 med titeln ”Hållbart jordbruk och biogas: behov av översyn av EU-lagstiftningen”(2), – med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2009 med titeln ”2050: Framtiden börjar i dag – rekommendationer för EU:s framtida integrerade politik i klimatförändringsfrågan”(3), – med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2009 med titeln ”Problemet med försämrad jordbruksmark i EU och särskilt i Sydeuropa: lösningar genom EU:s jordbrukspolitiska instrument”(4), – med beaktande av sin resolution av den 25 november 2009 om EU:s strategi inför Köpenhamnskonferensen om klimatförändringar (COP 15)(5), – med beaktande av den rapport som FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världsbanken utarbetat och som undertecknats av 58 länder om den roll som vetenskap i jordbruket och teknik för utveckling (IAASTD) spelar, – med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7-0060/2010) , och av följande skäl: A. Klimatförändringarna, som är en följd av den historiska ackumuleringen av växthusgaser i atmosfären, är vetenskapligt belagda och kan få allvarliga konsekvenser för ekosystemen. B. Jordbruket berörs direkt eftersom det rör sig om en av de många ekonomiska verksamheter som förvaltar naturresurserna till gagn för mänskligheten. C. Klimatförändringarna utgör ett av de största hoten mot miljön, men är också ett socialt och ekonomiskt problem, med skördar som fluktuerar från ett år till ett annat, eftersom de är ytterst sårbara för de kraftigt växlande väderförhållandena. Detta påverkar indirekt alla ekonomiska sektorer, även om jordbrukssektorn är den som drabbas värst. D. Samtidigt som jordbruket är en av de främsta källorna till utsläppen av två betydande växthusgaser (dikväveoxid och metan), som släpps ut vid olika biologiska processer i samband med jordbruksproduktion och bidrar till klimatförändringarna, drabbas det hårt av de negativa konsekvenserna av dessa förändringar. E. Växthusgasutsläppen från jordbruket (medräknat avelssektorn) minskade med 20 procent mellan 1999 och 2007 i EU-27, och jordbrukets andel av växthusgasutsläppen inom EU minskade från 11 procent 1990 till 9,3 procent 2007, bland annat tack vare effektivare jordbruksmetoder inom EU, konstanta innovationer, tillämpning av ny teknik och en mer hållbar gödselanvändning samt de senaste reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken. F. Jordbruket och skogsbruket är de ekonomiska sektorer som tack vare sin lagringsförmåga har bäst förutsättningar att fånga in koldioxid som härrör från människans aktiviteter, att bevara och lagra den i marken samt att binda den i växterna via fotosyntesen. Dessa sektorer kan således i hög grad bidra till att minska uppvärmningen. G. Klimatuppvärmningen har redan fått negativa konsekvenser för det europeiska jordbruket i form av minskade vattenresurser, bräckt vatten och allt fler fall av torka, ökenutbredning, kraftigt ökade regnmängder vintertid och fler fall av översvämningar i norr, hot mot låglänta kustområden till följd av havsnivåhöjningen och risk för försaltning, stormar och andra extrema väderfenomen, erosion och jordskred, större utbredning av skadeinsekter samt djur- och växtsjukdomar osv. Dessa fenomen beräknas bli allt vanligare och skulle kunna få allvarliga ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser för såväl jord- och skogsbruket som turismnäringen. H. Jordbrukssektorn kan både anpassa sig till och dämpa klimatförändringarna genom att lita till jordbrukarnas kunnande, en stark gemensam jordbrukspolitik och utveckling inom forskning och innovation, men det krävs betydande insatser med tanke på att det rör sig om naturliga processer som är svåra att kontrollera. I. Det europeiska jordbruket är en viktig arbetsgivare som bör skyddas och utvecklas. J. Jordbruket är avgörande för att upprätthålla sysselsättningsnivån i de europeiska landsbygdsområdena, bland annat med tanke på det breda utbud av tjänster som jordbrukarna kan erbjuda det övriga samhället. K. Jordbrukssektorn är direkt berörd av EU:s mål för utveckling av förnybara energikällor, och denna utveckling kan bidra avsevärt till att minska växthusgasutsläppen. L. Ett av huvudsyftena med EU:s jordbruk är att förse unionens befolkning med mat. M. EU bör inta en ledande roll i kampen mot den globala uppvärmningen. Det europeiska jordbrukets bidrag till försöken att minska uppvärmningen 1. Europaparlamentet bekräftar att det europeiska jord- och skogsbruket kan bidra till de mål som EU fastställt för att minska den globala uppvärmningen genom att erbjuda lösningar och stöd för att begränsa och minska sina egna växthusgaser, främja koldioxidbindning i marken och utveckla produktion av förnybar och hållbar energi samt maximera fotosyntesen. För att detta ska bli möjligt behövs en ny typ av jordbruk för produktion av handelsvaror och icke handelsvaror som på ett så effektivt sätt som möjligt utnyttjar varje ekosystems potential och naturgivna möjligheter och förenar de ekonomiska, sociala och miljömässiga kraven samt kraven på djurskydd, i syfte att förbättra jordbrukets hållbarhet. 2. Om jordbruket ska involveras mer aktivt i det globala arbetet för att begränsa klimatförändringarna anser Europaparlamentet att man måste se till att det europeiska jordbrukets och den europeiska livsmedelssektorns konkurrenskraft inte försämras gentemot omvärlden. 3. Europaparlamentet anser att ekologiskt jordbruk, extensivt bete och integrerade produktionsmetoder är några av alternativen för en mer miljövänlig jordbruksproduktion, men framhåller att det också är nödvändigt att hitta lösningar som gör att det konventionella jordbruket, som omfattar huvuddelen av EU:s jordbruksareal, i betydande utsträckning kan bidra till en hållbar miljöförvaltning. 4. Europaparlamentet är medvetet om att innovation på ett avsevärt sätt kan bidra till att minska jordbrukets inverkan på klimatförändringarna och dess miljöpåverkan. 5. Europaparlamentet efterfrågar i synnerhet en framtida gemensam jordbrukspolitik som genom informationsåtgärder, utbildning och incitament främjar metoder som förbättrar jordbrukets kapacitet och potential att minska sina växthusgasutsläpp och som ökar upptagningen av kol, t.ex. genom
6. Europaparlamentet understryker att dessa jordbruksmetoder, som i stor utsträckning respekterar den naturliga miljön, även har positiva effekter för den biologiska mångfalden, markkvaliteten, vattenretentionsförmågan och bekämpandet av erosion och föroreningar, och att strävan att dämpa jordbruksverksamhetens inverkan på klimatet är en av de ”kollektiva nyttigheter” som jordbruket bidrar med. 7. Europaparlamentet efterlyser en gemensam europeisk skogsbrukspolitik för att främja en hållbar skogsförvaltning och skogsproduktion och för att bättre tillvarata skogsbrukssektorns bidrag och dess ekonomiska utveckling, eftersom skogsbrukssektorn är den sektor som bidrar mest till bindningen av kol. Detta bör göras med strikt hänsyn till olika regionala förutsättningar för skogsbruk, eftersom skogsmiljöer i norra och södra Europa har olika möjligheter och står inför olika hot. 8. Europaparlamentet påpekar att skog också i stor utsträckning bidrar till en effektiv vattenförvaltning. Medlemsstaterna måste därför uppmuntras att använda skogsförvaltningsmetoder som minskar skillnaderna i vattenmängd mellan perioder av torka och översvämning och därmed de negativa effekterna av torka och översvämning för jordbruk, energiproduktion och befolkning. 9. Europaparlamentet rekommenderar att man stärker de politiska strategierna för bergsområdena, med tanke på att bete och djurhållning har en särskild betydelse när det gäller att begränsa klimatförändringarna, främja anpassningen och minska sårbarheten, särskilt genom korrekt förvaltning av betesmarkerna. 10. Europaparlamentet efterlyser strategier som förebygger och begränsar de negativa konsekvenserna för det europeiska jordbruket och som omfattar följande:
11. Europaparlamentet understryker att utsläppen av dikväveoxid kan minskas genom en effektivare användning av kvävegödsel (precisionsjordbruk) och att gödsling med restmassa från biogasproduktion ger möjlighet till organisk precisionsgödsling och därigenom en sänkning av utsläppen. 12. Europaparlamentet efterfrågar förstärkt forskning om djurfoder och urval av avelsdjur i syfte att minska utsläppen av metan, med kravet att dessa begränsande åtgärder inte antas om de utgör en fara för djurens hälsa eller välbefinnande. Dessutom bör det inrättas ett program som gör det möjligt för EU att minska sitt beroende av importerade växtproteiner till djurfoder samt ett informationsprogram för att upplysa konsumenterna om vilka följder deras köpbeteende och matvanor har för klimatet. 13. Europaparlamentet efterlyser dessutom mer och snabbare forskning om växtsorter och deras förädling i syfte att stärka grödorna mot nya klimatförhållanden och för att förbereda växtförädlingssektorn på effekterna av och utmaningarna med klimatförändringar, särskilt vad gäller livsmedelsförsörjningen, genom att kräva att råmaterial av lämplig kvantitet och kvalitet bevaras. Parlamentet anser att forskningen i första hand bör vara inriktad på växtsorter som tål vattenbrist och mycket höga temperaturer samt odlingstekniker som är lämpliga i sammanhanget. Dessa sorter och tekniker utgör ett lönsamt alternativ till de kostsamma och ineffektiva bevattningssystem som används i vissa områden och har även den fördelen att de tas emot mer positivt av lokalbefolkningen. 14. Europaparlamentet understryker att en optimerad lagring och spridning av organisk gödsel samt behandling av sådan gödsel i rötningsanläggningar i dagsläget utgör de mest lovande teknikerna för att minska utsläppen av metan och minska beroendet av kvävehaltigt konstgödsel (samtidigt som det är en källa till förnybar energi), särskilt i regioner med intensiv boskapsuppfödning. Denna biogas bidrar till att göra jordbruket självförsörjande på energi. 15. I detta sammanhang betonar Europaparlamentet att rötrester av gödsel måste kunna användas som ersättning för konstgödsel vid produktion av biogas utan att klassificeras som stallgödsel, varvid användningen av konstgödsel kan minskas ytterligare. 16. Europaparlamentet kräver att arbetet med att förenkla de administrativa förfarandena samt olika forsknings- och utvecklingsinsatser påskyndas så att biomassa från jordbruken (avfall från jordbruk eller skogsbruk) och biogas från djuruppfödning samt andra hållbara biodrivmedel kan användas och främjas, förutsatt att dessa insatser inte inkräktar på livsmedelsförsörjningen. 17. Europaparlamentet betonar att hållbarhetsprincipen ska tillämpas vid användningen av biomassa och att man därmed även bör se till att biomassan används så nära den plats där jordbruksråvaran produceras som möjligt, vilket skulle minska den energiförlust som transporterna orsakar. 18. Europaparlamentet påpekar att användningen av biomassa för uppvärmning kan minska klimatförändringarnas skadliga effekter betydligt, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att anslå medel till landsbygdsutveckling till de offentliga inrättningar på landsbygden som övergår till uppvärmningssystem baserade på bioenergi. 19. Europaparlamentet understryker att en ökad användning av informations- och kommunikationsteknik skulle kunna förbättra övervakningen av flera produktionsfaser samt styrningen av dessa, så att produktionen ökar i förhållande till användningen av produktionsmedel, samtidigt som utsläppen av växthusgaser och energiförbrukningen minskar. Parlamentet understryker samtidigt att det är av avgörande betydelse, både för ett miljömässigt mer hållbart jordbruk och för att denna sektor ska kunna stärka sin konkurrenskraft, med en mer omfattande användning av informations- och kommunikationsteknik, en integrering av politik för utbildning av jordbrukare i nya tekniker samt främjande av innovation och entreprenörskap hos framför allt unga jordbrukare. 20. Europaparlamentet understryker att EU är den största importören av jordbruksprodukter. Dessa produkter medför högre koldioxidkostnader än den europeiska produktionen, eftersom miljökraven ofta är lägre i tredjeländer och på grund av de långa transportavstånden och avskogningen. Parlamentet anser mot bakgrund av detta att det är viktigt att med hjälp av en riktad kommunikationsstrategi informera konsumenterna om fördelarna med en hälsosam och balanserad kost bestående av högkvalitativa, regionala produkter i säsong som kommer från ett effektivt och ytterst produktivt jordbruk och vars koldioxidavtryck skiljer sig från importerade produkter. Parlamentet anser också att de europeiska jordbrukarna måste ges skälig ersättning för sina insatser att minska utsläppen och främja en diversifiering av den lokala produktionen (särskilt utvecklingen av växtproteiner i EU). 21. Europaparlamentet ställer sig i detta sammanhang bakom en frivillig EU-ursprungsmärkning för produkter som helt och hållet härrör från EU. 22. Europaparlamentet kräver att det införs effektiva mekanismer för kontroll av import från tredjeland, och förordar fullständig ömsesidighet mellan de krav som EU:s producenter måste följa för att bekämpa klimatförändringarna och de krav som ställs på importerade produkter från tredjeländer, i syfte att undvika att europeiska produkter tappar konkurrenskraft. 23. Europaparlamentet anser att EU bör göra en förnyad satsning på politiken för jordbruks- och skogsbruksutveckling, i syfte att bidra till spridningen av nya metoder och gynna utvecklingen av hållbara jordbruk i världen. Åtgärder för att anpassa det europeiska jordbruket till uppvärmningen 24. Europaparlamentet understryker att det europeiska jordbruket håller på att anpassa sig och att det måste fortsätta att anpassa sig till de pågående klimatförändringarna samt förbereda sig på de följder som dessa kommer att få för en rad regioner i EU. 25. Europaparlamentet anser i detta sammanhang att EU måste utarbeta en enhetlig strategi för att anpassa jordbruket till de två former av klimatstörningar som väntas, nämligen
26. Europaparlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken måste inriktas på en mer hållbar och effektiv resursförvaltning och att hänsyn måste tas till detta i den kommande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Den gemensamma jordbrukspolitiken måste dessutom främja
27. Europaparlamentet betonar att det kan bli nödvändigt att återinföra vattenförvaltning i områden som tidigare drabbats av översvämningar på grund av ofördelaktiga lokala förhållanden och som senare dränerats, men också att se över regleringen av vattendragen, återställa översvämningsområden, såvida detta är möjligt, och återplantera skog i dessa områden. Konsekvenser för den europeiska jordbruksmodellen 28. Europaparlamentet understryker att den gemensamma jordbrukspolitiken bör bidra till en mer hållbar jordbrukspolitik, samtidigt som det är viktigt att öka avkastningen och ha i åtanke att den globala uppvärmningen kan komma att äventyra produktionskapaciteten och livsmedelsförsörjningen för världens befolkning, inklusive i Europa. 29. Europaparlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken måste erbjuda de lokala myndigheterna i medlemsstaterna incitament för att vidta åtgärder i syfte att
30. Europaparlamentet konstaterar att klimatförändringarna drabbar jordbruket på ett direkt och oproportionerligt ogynnsamt sätt och att det därför är rätt att prioritera jordbruket då åtgärder för att bromsa följderna av klimatförändringarna utarbetas. 31. Europaparlamentet anser att de ”nya utmaningar” som identifierats i samband med hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. klimatförändringarna, hushållningen med vatten, de förnybara energiformerna och den biologiska mångfalden, bör upprepas, och att respekt för och förbättring av markens kvalitet och dess funktioner (kolbindning, förmåga att hålla kvar vatten och mineralämnen, biologiskt liv osv.) också bör läggas till dessa utmaningar, eftersom detta är stora frågor som kommer att påverka kommande generationer. Dessa utmaningar bör således beaktas ytterligare i den framtida gemensamma jordbrukspolitiken. 32. Europaparlamentet konstaterar att det nuvarande systemet med tvärvillkor, som är utformat för att säkerställa att jordbruksproducenter uppfyller mycket höga djurskydds-, djurhälso- och miljöskyddsnormer, har varit problematiskt för jordbrukarna och att det, i sin nuvarande utformning, kanske inte har varit den bästa metoden för att nå de önskade resultaten. Parlamentet anser att man i samband med den kommande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör lägga större vikt vid mera hållbara och effektiva produktionsmodeller, varvid hänsyn bör tas till att sådana modeller behöver offentlig finansiering för att göra det möjligt för jordbrukarna att täcka de merkostnader som är förknippade med tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter (t.ex. underhåll av landsbygdsområden, bevarande av den biologiska mångfalden, kolbindning och tryggad livsmedelsförsörjning). 33. Europaparlamentet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken måste införa världsledande miljöskyddskrav. Parlamentet påpekar att detta kommer att medföra en kostnadsnivå som man inte kan få igen från marknaden, men som delvis kan ses som tillhandahållande av varor av allmänt intresse, och att europeiska producenter kommer att behöva skydd mot konkurrensen från tredjeländer som inte uppfyller EU:s miljökrav. 34. Europaparlamentet anser att EU, till följd av klimatförändringarna, måste anpassa sin jordbrukspolitik till dessa förändringar. Parlamentet uppmanar följaktligen kommissionen att i sitt kommande meddelande om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 främja en mer hållbar och effektiv jordbruksmodell som är i linje med samtliga mål i den gemensamma jordbrukspolitiken och som är inriktad på tillräcklig livsmedelsförsörjning och säkra livsmedel samt hållbarhet. En sådan modell måste bygga på ett rimligt och legitimt stödsystem för jordbrukare och måste också stärka jordbrukaryrket. 35. Om det europeiska jordbruket i framtiden ska kunna bidra till livsmedelssäkerhet och klimatskydd anser Europaparlamentet att man måste se till att upprätthålla en långtgående och omfattande gemensam jordbrukspolitik, som i synnerhet integrerar systemet för direktstöd som finansieras genom EU:s budget och förenklade och rättvisare betalningar i hela EU. 36. Europaparlamentet understryker vikten av att skapa och permanent garantera en grund för utveckling av alternativa ekonomiska verksamheter, som stegvis kommer att minska lokalsamhällenas beroende av dels jordbruksproduktion som regelbundet drabbas av torka, dels naturresurser. Parlamentet anser att tillgången till EU-finansiering är avgörande för att garantera att det skapas förutsättningar för utveckling av alternativa ekonomiska verksamheter. 37. Europaparlamentet understryker vikten av att främja integrerade planeringsmetoder för att utveckla landsbygdsområden utifrån lokala behov genom att införa principer som bygger på en optimering av markanvändningen, så att marknaden för lokalt producerade varor och lokala tjänster kan anpassas till de ändrade miljöförhållandena (utdragna torkperioder, jordskred, översvämningar osv.). 38. Europaparlamentet uppmanar även kommissionen att återigen försöka finna nya stödsystem som främjar jordbrukets bidrag till att minska koldioxidutsläppen, såsom bindning av kol i marken och biomassa från jordbruk, och som gynnar en jordbruksmarksanvändning som inverkar positivt på klimatförändringarna. 39. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att kommissionen korrekt beräknar kostnaderna för att anpassa jordbruket till klimatförändringarna. 40. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att stärka och anpassa risk- och krishanteringsinstrumenten till den ökande volatiliteten på marknaderna och till klimatrisker. 41. Europaparlamentet understryker, med tanke på klimatförändringarnas omfattning och det stora behovet av investeringar, att jord- och skogsbruket måste tillämpa mer hållbara produktionsmetoder och att den gemensamma jordbrukspolitiken måste förbli effektiv och få en budget som är avpassad för detta för perioden efter 2013. Vidare anser parlamentet att det behövs ytterligare finansiella resurser som omsätts i incitament för spridning av moderna och innovativa tekniker och system som kan ta fram konkreta resultat i form av begränsnings- och anpassningsåtgärder inom jordbrukets olika sektorer. 42. Även om den gemensamma jordbrukspolitiken inte är någon europeisk klimatpolitik anser Europaparlamentet att den ändå kan ligga till grund för införandet av effektiva instrument och incitament för att bekämpa klimatförändringarna, och menar att man bör hålla detta i minnet när EU:s framtida budget diskuteras. 43. Europaparlamentet anser att EU måste bevara sin ledande ställning i kampen mot klimatförändringarna, och att denna kamp inte får nedprioriteras till följd av dagens ekonomiska svårigheter. 44. Europaparlamentet understryker att EU behöver utvecklings- och finansieringsåtgärder inom jordbruket som garanterar säkra och högkvalitativa livsmedel. o 45. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jordbrukets framtidsutsikter i områden med naturbetingade svårigheter: En särskild hälsokontroll |
| |||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om bättre riktat stöd till jordbrukare i områden med naturbetingade svårigheter (KOM(2009)0161), – med beaktande av det yttrande till kommissionens meddelande som lades fram av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén den 17 december 2009, – med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A7-0056/2010), och av följande skäl: A. Med 54 procent klassificeras mer än hälften av jordbruksarealen i EU som område med svårigheter. B. Varje medlemsstat har områden med svårigheter, om än i olika omfattning. C. Bergsregioner (inklusive arktiska regioner norr om den 62:a breddgraden som likställs med bergsregioner) utgör cirka 16 procent av jordbruksarealen, medan över 35 procent av jordbruksarealen klassificeras som ”andra mindre gynnade områden”. D. Dessa ”andra mindre gynnade områden” klassificerades utifrån en rad kriterier som enligt Europeiska revisionsrätten kan utgöra en källa till ojämlik behandling(1). E. Endast en liten del av företagen i dessa områden får stöd, och storleken på stödet varierar kraftigt(2). F. För bergsområden och områden med särskilda svårigheter – som definieras enligt artikel 50.2 (bergsområden) respektive artikel 50.3 b i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) – finns klara och tydliga kriterier, vilket medför att dessa områden varken blev föremål för kritik från Europeiska revisionsrätten eller berörs av föreliggande meddelande från kommissionen. G. Den speciella situationen i de yttersta randområdena förutsätter särskilda tillvägagångssätt. H. Stödet till de mindre gynnade områdena utgör en viktig del i den så kallade andra pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. landsbygdsutvecklingspolitiken, vilket innebär att varken regionalpolitiska mål eller frågan om omfördelning av EJFLU-medlen bör vara centrala i debatten. I. När lagstiftningen om stödet till mindre gynnade områden ändrades och förordning (EG) nr 1698/2005 antogs, avskaffades den tidigare kategorin ”andra mindre gynnade områden” och de stödberättigade områdena betecknades som områden med ”naturbetingade svårigheter”. J. Genom reformen 2005 har de socioekonomiska kriterier som tidigare åberopades av vissa medlemsstater inte längre fått tillämpas som främsta kriterier för områden med ”naturbetingade svårigheter”, men dessa kriterier har fortsatt kunnat tillämpas som definition för områden med ”särskilda svårigheter”, vilka kan få stöd enligt artikel 50.3 b i förordning (EG) nr 1698/2005. K. Vid utformningen av sina nationella och regionala program för landsbygdens utveckling har medlemsstaterna stort utrymme att ta fram ett balanserat åtgärdspaket som är anpassat till deras specifika regionala situation. Det åligger medlemsstaterna att inkludera lämpliga stödåtgärder för regioner med svårigheter i sina program. L. Det kan visa sig att de åtta föreslagna biologisk-fysiska kriterierna inte är tillräckliga och att det föreslagna tröskelvärdet på 66 procent av ytan kanske inte alltid är lämpligt för att fastställa faktiska svårigheter på ett sätt som tar hänsyn till den stora mångfalden i EU:s landsbygdsområden. Den gröda som odlas, kombinationen av jordtyper, markens fuktighet och klimatförhållandena är en del av de övriga faktorer som också har betydelse för att fastställa de faktiska svårigheterna inom ett visst område. 1. Europaparlamentet understryker betydelsen av ett skäligt ekonomiskt stöd till de områden som har svårigheter. Detta är ett oumbärligt verktyg för att säkerställa tillhandahållandet av värdefulla allmänna tjänster, såsom ett fortsatt brukande av jorden och bevarande av kulturlandskapet i dessa regioner. Parlamentet betonar att just de områden som har svårigheter ofta har ett stort värde som kulturlandskap och för att bevara den biologiska mångfalden, skapa miljöfördelar samt främja sysselsättningen på landsbygden och livskraften i landsbygdssamhällena. 2. Europaparlamentet är medvetet om att mindre gynnade områden på grund av sin särskilda ställning har stor betydelse för att skapa miljöfördelar och bevara landskapet. Parlamentet betonar att utbetalningar inom denna åtgärd ska syfta till att uppnå dessa mål. 3. Europaparlamentet betonar att artikel 158 i EG-fördraget om sammanhållningspolitiken, i dess ändrade form enligt Lissabonfördraget, ägnar särskild uppmärksamhet åt områden med naturbetingade svårigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en övergripande strategi som syftar till att avskaffa skillnaderna mellan medlemsstaterna avseende hur dessa områden behandlas och som främjar en integrerad strategi där man tar hänsyn till särskilda nationella och regionala särdrag. 4. Europaparlamentet betonar att stödet till de områden som har naturbetingade svårigheter framför allt syftar till att garantera att ett effektivt och mångfunktionellt jordbruk bevaras på ett heltäckande och hållbart sätt, och att landsbygden därmed bevaras som ett livskraftigt ekonomiskt område och ställe att bo på. 5. Europaparlamentet understryker att bruket av jorden i dessa områden med svårigheter inte enbart syftar till att producera högkvalitativa livsmedel utan också bidrar till områdenas totala ekonomiska utveckling samt ökad livskvalitet och demografisk och social stabilitet. 6. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att även beakta de sociala effekterna av de nya klassificeringarna av områden med naturbetingade svårigheter. 7. Europaparlamentet påpekar att stödet till regioner med svårigheter, till skillnad från miljöåtgärder på jordbruksområdet, inte får kopplas till några specifika krav, utöver tvärvillkoren, på hur jorden brukas. Parlamentet påminner om att systemet med mindre gynnade områden i princip måste erbjuda kompensation för de jordbrukare som även är markägare och som arbetar inom områden med betydande naturbetingande svårigheter som marknaden som sådan inte kompenserar för. 8. Europaparlamentet betonar dock att utbetalningar till mindre gynnade områden måste förenas med krav på att jorden brukas aktivt, det vill säga för livsmedelsproduktion eller verksamhet som är direkt kopplad till livsmedelsproduktion. 9. Europaparlamentet anser att de åtta biologisk-fysiska kriterier, som kommissionen har föreslagit för att avgränsa områden med naturbetingade svårigheter, i princip skulle kunna vara lämpliga till viss del. Parlamentet betonar emellertid att kriterierna inte kan tillämpas i samtliga fall för objektiv avgränsning av områden med naturbetingade svårigheter. 10. Europaparlamentet anser samtidigt att strikta och enbart biologisk-fysiska kriterier kanske inte är lämpliga för alla delar av Europa, och kan få oavsiktliga effekter när det gäller att avgöra vilka områden som ska godkännas. Parlamentet rekommenderar därför att man återigen objektivt ser över behovet av socioekonomiska kriterier, såsom avstånd till marknaden, brist på tjänster och avfolkning. 11. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att beakta alla de synpunkter som har kommit fram under samrådet med medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och jordbruksorganisationer om hur områden med naturbetingande svårigheter ska definieras. 12. Europaparlamentet konstaterar att man i synnerhet skulle kunna införa ”isolering” som ett geografiskt kriterium för att lösa problemet med de särskilda naturbetingade svårigheter som härrör från avstånd till marknaden, avlägsenhet och begränsad tillgång till tjänster. 13. Europaparlamentet anser att definitionen av kriteriet ”markvattenförhållanden” bör ses över, så att det tar bättre hänsyn till de varierande jordbruks- och klimatvillkoren i unionens olika medlemsstater. 14. Europaparlamentet konstaterar att de begränsningar som våt, obrukbar mark medför förutsätter ett kriterium som omfattar antal dagar då jorden kan brukas. På så sätt kan man enligt parlamentet ta hänsyn till växelverkan mellan olika jordtyper och klimatet (till exempel för att på lämpligt sätt återge de problem som ett maritimt klimat medför). 15. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta sina undersökningar och analyser för att eventuellt införa ytterligare kriterier till det nya systemet för ersättning till mindre gynnade områden, och på så sätt ytterligare anpassa sina förslag till de praktiska svårigheter som jordbrukare möter, för att bygga upp stabila kriterier som kan vara lämpliga på lång sikt. 16. Europaparlamentet understryker dock att för att dessa kriterier i praktiken ska kunna tillämpas och realistiska tröskelvärden fastställas måste medlemsstaterna presentera de nödvändiga biologisk-fysiska uppgifterna med tillräcklig noggrannhet för naturområdena. Parlamentet stödjer därför de praktiska test av de föreslagna kriterierna som kommissionen har påbörjat, och kräver att de detaljerade kartor som medlemsstaterna ska ta fram också används för att anpassa gränsvärdena för de kriterier som tillämpas för att avgränsa områden med naturbetingade svårigheter och det föreslagna tröskelvärdet på 66 procent på medlemsstats- eller regionnivå till de verkliga naturförhållandena. 17. Europaparlamentet betonar framför allt att man eventuellt bör ta hänsyn till de antagna kriteriernas sammanlagda effekt för att på ett praktiskt sätt kunna beakta växelverkan mellan flera olika faktorer som spelar in. Detta skulle enligt parlamentet kunna göra det möjligt för de missgynnade områden som har två eller flera naturbetingade svårigheter att klassificeras som mindre gynnade områden, även om de enskilda kriterierna inte skulle medföra en sådan klassificering var för sig. 18. Europaparlamentet betonar att man inte kan ta slutgiltig ställning till vilken grundläggande territoriell enhet som ska väljas och till de kriterier och tröskelvärlden som kommissionen har lagt fram förrän detaljerade kartor från alla medlemsstater föreligger. Parlamentet betonar att utan resultat från sådana simuleringar måste det föreslagna tröskelvärdet på 66 procent och de tröskelvärden som fastställer själva kriterierna ses med stor försiktighet, och att en objektiv och lämplig justering av dem endast kan göras när de nationella kartorna finns tillgängliga. Därför uppmanar parlamentet kommissionen att i tid undersöka simuleringsresultaten och på grundval av detta utan dröjsmål utarbeta ett detaljerat meddelande till Europaparlamentet och rådet om avgränsning av områden med naturbetingade svårigheter. 19. Europaparlamentet betonar att när den slutgiltiga kartan över andra mindre gynnade områden upprättas bör man även använda objektiva nationella kriterier för att kunna anpassa definitionen av områdena till de olika specifika förhållandena i respektive land. Parlamentet anser att denna anpassning måste ge möjlighet till insyn. 20. Europaparlamentet anser att kriterierna för stöd till områden med naturbetingande svårigheter delvis måste justeras frivilligt på nationell nivå för att de ska kunna omfatta särskilda geografiska situationer där de naturbetingade svårigheterna har utjämnats genom mänskliga ingrepp. Parlamentet betonar dock att när markens kvalitet har förbättras måste man även beakta de löpande underhållskostnaderna för till exempel dränering och bevattning. Parlamentet föreslår att även företagsekonomiska uppgifter (såsom företagens inkomst och markens produktivitet) inkluderas i detta, men betonar samtidigt att beslut om en justering av de kriterier som ska tillämpas måste fattas av medlemsstaterna, eftersom många av dem redan har utvecklat ett lämpligt och välfungerande differentieringssystem som bör bevaras. 21. Europaparlamentet anser att de nya kriterierna kan komma att utesluta vissa områden med naturliga svårigheter som för närvarande får stöd. Parlamentet påpekar att en lämplig utfasningsperiod bör definieras så att de berörda regionerna kan anpassa sig till den nya situationen. 22. Europaparlamentet understryker att de områden som har använt olika jordbrukstekniska lösningar för att överbrygga naturbetingade svårigheter inte bör uteslutas permanent, i synnerhet inte om de fortfarande har en låg jordbruksinkomst eller mycket få produktionsalternativ. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att dessa områden får en smidig övergång. 23. Europaparlamentet uppmanar till att tekniska förfaranden som är avsedda att uppväga naturbetingade svårigheter inte enbart inriktas på kortsiktiga fördelar utan även blir föremål för en bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling. 24. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna har ett ansvar att objektivt utse områden med naturbetingade svårigheter och att utforma balanserade program för att utveckla landsbygden. Parlamentet understryker att regionala och lokala myndigheter måste vara delaktiga i denna process. Parlamentet betonar samtidigt att kommissionen bör underrättas om och ge sitt tillstånd till dessa nationella eller regionala beslut. 25. Europaparlamentet betonar att reformen avseende områden med naturbetingade svårigheter är en viktig del av den framtida utvecklingen av Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik. 26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ett år utarbeta en separat rättsakt om jordbruket i områden med naturbetingade svårigheter. 27. Europaparlamentet kräver att översynen av systemet med ersättning till mindre gynnade områden görs i anslutning till diskussioner om en reformering av hela den gemensamma jordbrukspolitiken för att säkerställa att man får en konsekvent utformning av det nya stödsystemet för jordbrukare, i synnerhet i samband med det nya enhetliga jordbruksstödet. 28. Europaparlamentet är medvetet om de konsekvenser som arbetet med att fastställa vilka områden som är andra mindre gynnade områden skulle kunna få för utformningen av det framtida stödet inom den gemensamma jordbrukspolitiken, och uppmanar därför kommissionen att ta hänsyn till alla åsikter som har framkommit i det offentliga samrådet med berörda medlemsstater, regionala och lokala myndigheter och jordbruksföretag. 29. Europaparlamentet kräver att EU:s budget för landsbygdsutveckling skyddas och uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja medfinansieringsmöjligheterna för mindre gynnade områden, eftersom detta är ett av de mest effektiva och viktigaste systemen för landsbygdens utveckling. 30. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
| ||||||||||||
| En ny digital agenda för Europa: 2015.eu |
| |||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, ”Europeisk rapport om digital konkurrenskraft: De största landvinningarna för strategin i2010 under 2005-2009” (KOM(2009)0390), – med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, ”Gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter i EU” (KOM(2009)0557), – med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2006 om det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning(1), – med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2007 om en europeisk radiospektrumpolitik(2), – med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2007 om skapandet av en europeisk bredbandspolitik(3), – med beaktande av sin resolution av den 21 juni 2007 om konsumenternas förtroende för den digitala miljön(4), – med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för kultur och utbildning (A7-0066/2010), och av följande skäl: A. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) genomsyrar praktiskt taget alla sidor av vårt liv och den är oupplösligt förbunden med vår önskan om en välmående och konkurrenskraftig ekonomi, om att skydda miljön och om ett mer demokratiskt, öppet och inkluderande samhälle. B. Europa bör spela en ledande roll i skapandet och tillämpningen av IKT och skapa mervärde för sina medborgare och företag. Användningen av IKT bidrar till att stärka pågående strukturella förändringar och uppnåendet av en hållbar ekonomisk tillväxt. C. Europa kommer att kunna skörda frukterna av den digitala revolutionen endast om alla EU-medborgare engageras och får möjlighet att delta fullt ut i det nya digitala samhället och om människan ställs i centrum för de politiska åtgärderna. Den digitala revolutionen kan inte längre betraktas som en fortsättning på den föregående industriperioden, utan måste snarast betraktas som en radikal omvandlingsprocess. D. Utvecklingen av det digitala samhället bör vara inkluderande och tillgänglig för alla EU-medborgare och stödjas av effektiva åtgärder för att överbrygga den digitala klyftan inom EU och se till att fler medborgare får e-färdigheter och fullt ut kan dra nytta av IKT:s möjligheter. E. Trots att bredband är tillgängligt för mer än 90 procent av EU:s befolkning används det bara i 50 procent av hushållen. F. Konkurrensutsatta kommunikationsmarknader är viktiga för att se till att användarna får så stora fördelar som möjligt när det gäller urval, kvalitet och överkomliga priser. G. Europas möjligheter hänger oupplösligt samman med kunskaperna och färdigheterna hos dess befolkning, dess arbetskraft och dess organisationer. Utan kunskaper och färdigheter kan IKT-tekniken och IKT-infrastrukturen endast ge ett begränsat ekonomiskt och socialt mervärde. H. IKT kan vara ett mycket kraftfullt verktyg för att skapa positiv och hållbar utveckling i länder världen över och i kampen mot fattigdom och social och ekonomisk orättvisa. I. Om medborgarna inte har tillräckligt förtroende för regelverket inom det nya digitala området kommer de att avstå från att kommunicera, uttrycka sina åsikter fritt och ingå affärsuppgörelser. För att skapa förtroende hos medborgarna måste de grundläggande rättigheterna garanteras och upprätthållas, och för att skapa förtroende hos företagen måste de immateriella rättigheterna och andra rättigheter garanteras. J. IT-relaterad brottslighet, exempelvis anstiftan till terrorattacker, hatbrott och barnpornografi, har ökat och utgör en fara för människor, däribland barn. K. Europas kreativa branscher och kultursektor spelar inte bara en betydelsefull roll för att uppmuntra kulturell mångfald, mångfald i media och aktiv demokrati i Europa, utan utgör även en viktig drivkraft för en hållbar tillväxt och för Europeiska unionens ekonomiska återhämtning. Särskilt de kulturella och språkliga särdragen måste uppmärksammas i debatten om inrättandet av en inre marknad inom sektorn för kreativt innehåll. L. Det europeiska demokratiska samhället, medborgarnas deltagande i den offentliga debatten och tillgången till information i den digitala världen är avhängigt av en dynamisk och konkurrenskraftig pressektor som demokratins fjärde pelare. M. De otillräckliga framstegen inom skapande, spridning och användning av IKT har lett till en trög tillväxt och produktivitet och gör det svårt för unga företag med stor tillväxtpotential som är verksamma inom innovationer på IKT-området att få ett varaktigt fotfäste på marknaderna. N. Den privata och den offentliga sektorn måste investera i nya innovativa plattformar och tjänster, exempelvis radiofrekvensidentifiering, datormoln, e-hälsa, smarta läsare, smarta transporter osv. Stärkandet av den europeiska marknaden kommer att öka intresset för investeringar i den europeiska ekonomin och de europeiska marknaderna och leda till ytterligare stordriftsfördelar. O. Vi har ännu inte fullt ut genomfört en fungerande digital inre marknad för Internet- och kommunikationstjänster i Europa. Den fria rörligheten för digitala tjänster och den gränsöverskridande e-handeln hindras i dag allvarligt av den fragmenterade lagstiftningen på nationell nivå. Europeiska företag och samhällstjänster kommer att vinna ekonomiska och sociala fördelar av att använda avancerande IKT-tjänster och IKT-tillämpningar. P. Trots att Internet är den snabbast växande försäljningskanalen blir klyftan mellan inhemsk och gränsöverskridande e-handel i EU allt större. Den gränsöverskridande e-handeln rymmer en stor potential för betydande besparingar för EU:s medborgare, vilket fastställs i kommissionens meddelande om gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter i EU (KOM(2009)0557). 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om en ambitiös digital agenda och handlingsplan som gör att Europa kan utvecklas till ett öppet och välmående digitalt samhälle som erbjuder alla medborgare ekonomiska, sociala och kulturella möjligheter. Parlamentet föreslår att denna nya digitala agenda ska ges namnet ”agenda 2015.eu” och bygga på den positiva spiralen 2015.eu. 2. Europaparlamentet understryker vikten av att fortsätta arbetet för att erbjuda alla medborgare och konsumenter höghastighetsanslutning till Internet genom fast och mobil bredbandsanslutning överallt, bland annat genom att trygga konkurrensen till förmån för konsumenterna. Parlamentet betonar att detta kräver en riktad politik som uppmuntrar konkurrens och effektiva investeringar och innovationer inom nya och förbättrade tillträdesinfrastrukturer samt valmöjligheter för konsumenterna som innebär att alla medborgare, oavsett var de är bosatta, erbjuds åtkomst på lika villkor och till konkurrenskraftiga priser, så att ingen medborgare i Europa utestängs. 3. Europaparlamentet anser att alla hushåll i EU bör ha tillgång till bredbandsanslutning till Internet till ett konkurrenskraftigt pris senast 2013. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja alla tillgängliga politiska instrument för att alla medborgare i Europa ska kunna erbjudas bredband, genom att bl.a. utnyttja de europeiska strukturfonderna och det frigjorda frekvensutrymmet för att öka den mobila bredbandstäckningen och -kvaliteten. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att blåsa nytt liv i den europeiska strategin för höghastighetsbredband, framför allt genom att uppdatera de nationella målen för utbredningen av bredbands- och höghastighetsinternet. 4. Europaparlamentet konstaterar att det råder en viss oklarhet i samband med reglerna för statligt stöd som kan inverka på de bredbandstjänster som får samhällsstöd, särskilt med avseende på de offentliga myndigheternas förmåga att konsolidera sina egna nätverksbehov som grundval för nya investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att omgående ta sig an dessa problem. 5. Europaparlamentet påminner om att man särskilt bör uppmärksamma landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, särskilt regionerna i de yttersta randområdena. Parlamentet anser att trådlös teknik, bland annat satellit, vilket möjliggör en omedelbar anslutning till Internetstamnätet överallt, vore en lämplig lösning för att säkerställa ett effektivt tillhandahållande av och åtkomst till bredbandsinternet för invånarna i dessa regioner inom acceptabel tid och till ett överkomligt pris. 6. Europaparlamentet erinrar om att de obligatoriska samhällsomfattande tjänsterna motsvarar det minimiutbud av tjänster av väl definierad kvalitet som bör vara tillgängliga för samtliga slutanvändare till ett överkomligt pris, utan att detta snedvrider marknaden eller lägger en extra börda på konsumenterna och operatörerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål utarbeta sin sedan länge väntade översyn av de samhällsomfattande tjänsterna. 7. Europaparlamentet framhåller vikten av att se till att slutanvändare med funktionshinder garanteras likvärdig tillgång på samma nivå som andra slutanvändare, såsom parlamentet krävde i sin översyn av direktivet om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att i största möjliga mån beakta funktionshindrade slutanvändares behov i agendan för 2015.eu. 8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en konsekvensanalys för att undersöka hur nummerportabilitet kan genomföras i hela EU. 9. Europaparlamentet understryker att det är viktigt att Europa behåller sin ställning som världens mobilkontinent och att man bör säkerställa att 75 procent av alla mobilabonnenter använder mobilt bredband med tillgång till trådlösa höghastighetstjänster senast 2015. 10. Europaparlamentet påminner om att den harmoniserade användningen av spektrum i det frigjorda frekvensutrymmet (digital dividend) måste påskyndas på ett icke-diskriminerande sätt, samtidigt som man inte får äventyra befintliga och förbättrade sändningstjänster. 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att via radiospektrumkommittén ta upp praktiska och tekniska krav för att säkerställa tillgången till spektra i rätt tid, med tillräcklig flexibilitet för att ny teknik och nya tjänster såsom mobilt bredband ska kunna användas. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om konkurrenssituationen och utvecklingen på spektrummarknaden. 12. Europaparlamentet understryker behovet av att ytterligare utvärdera och undersöka om framtida användare kan medföra störningar för befintliga användare av spektrumet, i syfte att minska eventuella negativa följder för konsumenterna. 13. Europaparlamentet anser, med tanke på att antalet Internetanslutningar ökar, att medlemsstaterna bör sträva efter att 50 procent av EU:s hushåll ska vara anslutna till mycket snabba höghastighetsnät senast 2015, och att 100 procent ska vara anslutna senast 2020. Detta skulle skapa en tillförlitlig och bättre tjänst för slutanvändare som motsvarade konsumenternas förväntningar och behov. Parlamentet påminner om att för att dessa mål ska kunna uppnås behövs en lämplig politisk ram som möjliggör privata investeringar samtidigt som konkurrensen och konsumenternas valmöjligheter främjas. 14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva det nya regelverket för elektronisk kommunikation inom den fastställda tidsfristen, att tillämpa det fullt ut samt att bemyndiga nationella tillsynsmyndigheter i enlighet med regelverket. Parlamentet betonar att det nya regelverket ger en förutsägbar och konsekvent lagstiftningsram för att få fart på investeringar och främja konkurrenskraftiga marknader för IKT-näverk, IKT-produkter och IKT-tjänster, vilket bidrar till en förbättrad inre marknad för informationssamhällets tjänster. Parlamentet vidhåller att riktlinjer om tillämpning av telekompaketet för nästa generations åtkomst måste ge full verkan åt begreppen som presenteras i direktiven för att utveckla användningen av dessa nät. 15. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att effektivisera samordningen av regelverket genom att se till att organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) inleder sin verksamhet så snart som möjligt. 16. Europaparlamentet uppmanar berörda parter att tillämpa öppna modeller för användning av kommunikationsnät i syfte att främja innovation och öka efterfrågan. 17. Europaparlamentet erinrar om behovet av en insynsvänlig och förutsägbar lagstiftning och uppmanar kommissionen att fortsätta införliva principerna om bättre lagstiftning under förberedelserna av lagstiftningsinitiativ och andra instrument, särskilt genom målinriktade konsekvensbeskrivningar i rätt tid. 18. Europaparlamentet påminner om att interoperabilitet och tillgänglighet hör ihop och är de byggstenar på vilka ett effektivt informationssamhälle kommer att byggas för att produkter, infrastrukturer och tjänster ska vara interoperabla så att europeiska medborgare kan få tillgång till tjänster och uppgifter oavsett vilken mjukvara de använder. 19. Europaparlamentet framhåller att digital kompetens är centralt i ett inkluderande digitalt samhälle och att alla EU:s medborgare bör besitta och uppmuntras att utveckla en lämplig digital kompetens. Parlamentet betonar att digital kompetens skulle kunna hjälpa utsatta grupper (t.ex. äldre och låginkomsttagare) att komma in i samhället. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att åtgärda skillnaderna mellan olika samhällsgrupper när det gäller digital kompetens och Internetanvändning, den så kallade andra digitala klyfta som är på väg att växa fram. Parlamentet framhåller det viktiga åtagandet att halvera bristerna i digital kompetens senast 2015. 20. Europaparlamentet efterlyser öppenhet, tillgänglighet och lika möjligheter när det gäller användningen av IKT-system så att systemen blir mer användarvänliga för så många som möjligt av EU-medborgarna. 21. Europaparlamentet betonar att alla grund- och gymnasieskolor måste ha pålitlig anslutning till Internet av god kvalitet senast 2013 och mycket snabb höghastighetsanslutning till Internet senast 2015, vid behov med stöd av region- och sammanhållningspolitiken. Parlamentet framhåller att IKT-utbildning och e-lärande bör bli en integrerad del av det livslånga lärandet genom bättre och tillgängliga utbildningsprogram. 22. Europaparlamentet noterar att e-lärande är en viktig undervisningsmetod som är anpassad till IKT-innovationer och kan tillgodose behoven hos personer som har svårt att ta del av konventionella undervisningsmetoder, men att informationsutbyte mellan lärare, elever och andra berörda parter är en grundförutsättning. Internationellt utbyte måste också uppmuntras för att utbildningsinstitutionernas betydelse för förståelsen mellan folken på nytt ska stärkas. 23. Europaparlamentet rekommenderar att begreppet digital kompetens på samma sätt som utländska språk införs i utbildningsväsendet från förskolenivå, så att användarna utvecklar kompetens så tidigt som möjligt. 24. Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att utrusta medborgarna i EU med digitala färdigheter för att hjälpa dem att fullt ut dra nytta av fördelarna med att delta i det digitala samhället. Parlamentet upprepar att det är viktigt att se till att den europeiska arbetskraftens kunskaper, färdigheter, kompetens och kreativitet motsvarar högsta internationella standard och ständigt uppdateras. Digital kompetens och digitala färdigheter bör vara centrala aspekter av EU-politiken eftersom de är de viktigaste drivkrafterna för det europeiska innovationssamhället. 25. Europaparlamentet föreslår att man på EU- och medlemsstatsnivå lanserar en handlingsplan för digital kompetens och integration som framför allt ska omfatta följande: särskilda möjligheter till digital kompetenshöjning för arbetslösa och grupper som riskerar att utestängas, incitament till initiativ inom den privata sektorn för att öka de anställdas digitala kompetens genom utbildning, ett europeiskt initiativ under rubriken ”Bli smart på nätet!” (”Be smart on-line!”) för att lära studerande, även studerande inom livslångt lärande och yrkesutbildning, om säker användning av IKT och Internettjänster samt ett gemensamt IKT-certifieringssystem på EU-nivå. 26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att inspirera unga akademiker att välja IKT som yrke. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att under tiden lägga mer tyngd vid naturvetenskapliga ämnen, som matematik och fysik, för grundskoleeleverna i sina nationella läroplaner. Parlamentet anser att eftersom det finns ett verkligt och brådskande behov av åtgärder för att tillgodose kravet på IKT-kunskaper i Europa även på kort och medellång sikt, kommer en bättre databas för e-kunskapskontroll att behövas. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att vidta ytterligare åtgärder för att inrätta denna databas. 27. Europaparlamentet understryker att alla EU-medborgare bör uppmärksammas på sina grundläggande digitala rättigheter och skyldigheter genom en europeisk stadga om medborgares och konsumenters rättigheter i den digitala miljön. Denna stadga bör konsolidera gemenskapslagstiftningen, framförallt användarnas rättigheter beträffande skydd av privatlivet, sårbara användare och digitalt innehåll, samt garantera en grundläggande prestanda i fråga om interoperabilitet. Parlamentet upprepar att rättigheter i den digitala miljön bör beaktas generellt inom ramen för de grundläggande rättigheterna. 28. Europaparlamentet är övertygat om att integritetsskyddet har ett centralt värde och anser att alla användare bör ha rätt till kontroll över sina personuppgifter, inklusive ”rätten att glömmas bort”. Kommissionen uppmanas att beakta både dataskydd och skydd av privatlivet och i synnerhet behoven hos minderåriga och unga vuxna när det gäller dessa frågor. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om hur dataskyddsdirektivet kan anpassas till dagens digitala miljö. 29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra den digitala säkerheten, bekämpa IT-relaterad brottslighet och skräppost, stärka användarnas förtroende och se till att europeiska cyberrymden skyddas mot alla typer av brott. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att öka engagemanget för och stärka det internationella samarbetet på detta område på ett effektivt sätt. Nästan hälften av medlemsstaterna har fortfarande inte ratificerat Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet, och parlamentet uppmanar alla medlemsstater att ratificera och genomföra konventionen. 30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta åtgärder för att se till att alla EU-medborgare får tillgång till säker elektronisk identifiering. 31. Europaparlamentet framhåller vikten av att trygga ett öppet Internet, där medborgarna har rätt att, och företagsanvändare har möjlighet att, komma åt och sprida information och använda vilka tillämpningar och tjänster de vill i enlighet med det nya regelverket. Parlamentet uppmanar kommissionen, organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och de nationella tillsynsmyndigheterna att främja bestämmelserna om nätneutralitet, att noga övervaka genomförandet samt att rapportera till Europaparlamentet före utgången av 2010. Parlamentet anser att EU-lagstiftningen bör bibehålla bestämmelsen om ”enbart vidarebefordran”, som fastställdes i direktivet om elektronisk handel (2000/31/EG), och som är av avgörande betydelse för den fria och öppna konkurrensen på den digitala marknaden. 32. Europaparlamentet betonar att mångfald, tryckfrihet och respekt för kulturell mångfald är grundläggande värderingar och slutmål för EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att all EU-politik som föreslås är förenlig med dessa värderingar och mål. 33. Europaparlamentet välkomnar det snabba genomförandet av lagstiftningen om roaming. Parlamentet understryker det fortsatta behovet av att kontinuerligt övervaka de mobila roamingpriserna i EU, inklusive priserna för dataroaming. Berec uppmanas att genomföra en oberoende analys av vilka andra metoder än prisreglering som skulle kunna användas för att få till stånd en konkurrensutsatt internationell roamingmarknad. Kommissionen uppmanas att på grundval av analysen från Berec och sin egen översyn lägga fram ett förslag om en långsiktig lösning på problemet med roaming före 2013 för att garantera en välfungerande, konsumentorienterad och konkurrensutsatt roamingmarknad som leder till sänkta priser. 34. Europaparlamentet understryker att digitala tjänster kan hjälpa Europa att fullt ut utnyttja den inre marknaden. Parlamentet efterlyser en effektiv politik för en digital inre marknad som ska göra Internettjänster i Europa mer konkurrenskraftiga, tillgängliga, gränsöverskridande och insynsvänliga, ge högsta möjliga nivå av konsumentskydd och sätta stopp för geografisk diskriminering. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner att undanröja de huvudsakliga hindren inom lagstiftningen samt de administrativa hindren mot gränsöverskridande online-transaktioner senast 2013. Kommissionen uppmanas att fortsätta sin pågående granskning av gemenskapslagstiftning som påverkar den digitala inre marknaden samt att lägga fram förslag om riktade lagstiftningsåtgärder för att få bort de huvudsakliga hindren. 35. Europaparlamentet efterlyser en utredning om harmoniserade regler inom EU för att främja en gemensam marknad för nätbaserade tjänster (”cloud computing”) och e-handel. 36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga åtgärder som ytterligare kan öka insynen i villkor inom den gränsöverskridande näthandeln och effektivisera det gränsöverskridande genomdrivandet av lag och ordning och möjligheterna till prövning. En framgångsrik utveckling av e-handeln kräver en effektiv distribution av produkter och varor, och parlamentet framhåller därför att det är viktigt att det tredje direktivet om posttjänster (2008/6/EG) genomförs snarast. 37. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör trygga den viktiga digitala miljön för företagen, i synnerhet små och medelstora företag. Medlemsstaterna bör införa ett samordnat förfarande för mervärdesskatt i alla medlemsstater i syfte att underlätta gränsöverskridande e-handel för små och medelstora företag och entreprenörer, och parlamentet uppmanar kommissionen att stödja en allmän användning av e-fakturor. 38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att senast 2015 se till att minst 50 procent av alla offentliga upphandlingar genomförs på elektronisk väg, i enlighet med den handlingsplan som man kom överens om vid ministerkonferensen om e-förvaltning i Manchester 2005. 39. Europaparlamentet anser att de direktiv som reglerar informationssamhället och som antogs för nästan tio år sedan framstår som föråldrade med hänsyn till den ökade komplexiteten på Internet, införandet av ny teknik samt det faktum att EU-medborgarnas uppgifter i ökande omfattning hanteras utanför EU. Parlamentet menar att de rättsliga problemen med vissa av direktiven kan lösas genom att man successivt uppdaterar dem, medan andra direktiv kräver en mer grundlig översyn, samt att man måste anta ett internationellt regelverk för uppgiftsskydd. 40. Europaparlamentet framhåller de möjligheter som en övergång till samhällstjänster på Internet (e-förvaltning) kommer att ge medborgare och företag och som kommer att göra det möjligt att tillhandahålla effektivare och individanpassade samhällstjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja IKT-verktygen för att förbättra insynen i och ansvarskyldigheten beträffande myndighetsåtgärder och för att bidra till en mer deltagande demokrati som omfattar alla socioekonomiska grupper, ökar medvetenheten hos nya användare och bygger upp tillit och förtroende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella planer för övergången till samhällstjänster på Internet, vilka bör omfatta mål och åtgärder för hur alla samhällstjänster ska kunna nås via Internet och vara åtkomliga för personer med funktionshinder senast 2015. 41. Europaparlamentet understryker bredbandets betydelse för europeiska medborgares hälsa, eftersom det möjliggör användning av effektiv teknik för hälso- och sjukvårdsinformation, höjer kvaliteten på vården, utökar hälso- och sjukvårdens geografiska räckvidd till landsbygdsområden och glest befolkade ö- och bergsområden, underlättar vård i hemmet och minskar onödig behandling och kostsamma patientförflyttningar. Parlamentet påminner om att bredband också kan bidra till att skydda europeiska medborgare genom att underlätta information och förfaranden när det gäller den allmänna säkerheten, katastrofinsatser och återuppbyggnad. 42. Europaparlamentet understryker att IKT är särskilt viktigt för personer med funktionshinder, eftersom de i större utsträckning än andra behöver tekniskt stöd i vardagen. Parlamentet anser att det är en rättighet för personer med funktionshinder att på likvärdiga villkor kunna delta i den snabba utvecklingen av den nya teknikens produkter och tjänster för att kunna dra nytta av ett inkluderande och hinderslöst informationssamhälle. 43. Europaparlamentet understryker att en ”femte frihet” som möjliggör en fri spridning av innehåll och kunskap måste utvecklas och att det bör införas ett konvergerande, konsumentvänligt regelverk för åtkomsten till digitalt innehåll i Europa senast 2015, vilket skulle ge konsumenterna ökad trygghet och åstadkomma en rättvis balans mellan rättighetshavares rättigheter och allmänhetens åtkomst till innehåll och kunskap. Parlamentet uppmanar starkt EU att mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen påskynda debatten om upphovsrätt och analysera effekterna av en avdelning om europeisk upphovsrätt i enlighet med artikel 118 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att skapa ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter i hela unionen, både på och utanför Internet. 44. Europaparlamentet konstaterar att Europas kreativa branscher och kultursektor inte endast spelar en viktig roll för att uppmuntra kulturell mångfald, mediemångfald och aktiv demokrati utan är en viktig drivkraft för hållbar tillväxt i Europa, och därför kan vara avgörande för EU:s ekonomiska återhämtning. Parlamentet bekräftar behovet av att främja en miljö som fortsätter att uppmuntra kreativa branscher, och uppmanar därför kommissionen att tillämpa Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck i alla politiska initiativ som rör den digitala agendan. 45. Europaparlamentet betonar att den europeiska digitala agendan måste främja produktion och spridning av högkvalitativt och kulturellt mångfasetterat innehåll i EU för att uppmuntra samtliga EU-medborgare att ta i bruk digital teknik såsom Internet och att maximera den kulturella och sociala nyttan som EU-medborgarna kan ha av tekniken. Parlamentet rekommenderar att en informationskampanj inleds på EU-nivå för att öka medvetenheten hos allmänheten, framför allt genom att utveckla och sprida digitalt kulturellt innehåll. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sitt lagstiftnings- och arbetsprogram undersöka möjligheten att tillåta medlemsstaterna att ha lägre moms på distribution av kulturell egendom på Internet. 46. Europaparlamentet betonar att Internet, som ger många nya chanser till spridning och tillgång till kreativt innehåll också medför nya utmaningar för hur den europeiska cyberrymden ska kunna skyddas mot nya former av brott. Parlamentet konstaterar att påföljder, ett tänkbart verktyg för att hävda upphovsrätten, av princip bör riktas mot kommersiella exploatörer snarare än mot enskilda medborgare. 47. Europaparlamentet anser att EU mot bakgrund av den nya tekniken, nya digitala leveranssätt och förändrade konsumtionsmönster måste främja åtgärder på utbudssidan och överväga att ytterligare utveckla upphovsrättslicenser och rättighetsklarering. Parlamentet efterlyser en förbättrad, effektivare, konsekventare och överskådligare hantering av rättigheter och rättighetsklareringssystem för såväl musik som audiovisuella verk, samt ökad öppenhet och konkurrens mellan organisationer som samlar och förvaltar rättigheter. 48. Europaparlamentet understryker att man i den digitala agendan i större utsträckning måste uppmärksamma digitaliseringen av Europas unika kulturarv och förbättra medborgarnas tillgång till detta. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge tillräckligt ekonomiskt stöd till EU:s digitaliseringsarbete och uppmanar samtidigt både kommissionen och medlemsstaterna att på lämpligt sätt ta itu med de rättsliga hinder som finns i dag. 49. Europaparlamentet är djupt oroat över det digitala europeiska bibliotekets framtid och anser att det måste ske radikala förändringar på områden som bibliotekets digitala utformning, förvaltning, effektivitet, genomförbarhet, användbarhet samt projektets synlighet i media. 50. Europaparlamentet menar att det, vid sidan av en systematisk användning av IKT, är oerhört viktigt att främja spetsforskning om IKT och att understödja offentliga och privata investeringar i gemensam högriskforskning och innovationer inom IKT. Parlamentet understryker att Europa bör ligga i framkanten inom utvecklingen av Internetteknik, nätbaserade tjänster (”cloud computing”), intelligenta miljöer, superdatorer och IKT-tillämpningar med låga koldioxidutsläpp och föreslår att EU:s forskningsbudget för IKT fördubblas och att budgeten för IKT-användning fyrdubblas i nästa budgetram. 51. Europaparlamentet beklagar att Europa fortfarande släpar efter andra ledande marknader när det gäller att locka till sig, utveckla och behålla forskningsbegåvningar inom IKT och lider av en omfattande kompetensflykt till följd av de bättre arbetsvillkoren för akademiker och forskare i Förenta staterna. Parlamentet betonar att Europa måste arbeta tillsammans med universitet och näringsliv för att råda bot på detta problem och utarbeta ett dynamiskt karriärsutvecklingsprogram som stöder det vetenskapliga forskningssamhällets centrala roll i en bred innovationsansats i världsklass inom IKT. 52. Europaparlamentet anser att alla Europas forskningsinstitut och infrastrukturer senast 2015 bör vara anslutna till höghastighetsnät av typ Gbps för att skapa ett internnätverk för det europeiska forskningssamhället. 53. Europaparlamentet efterlyser större satsningar på användande av öppen källkodsprogramvara inom EU. 54. Europaparlamentet efterlyser nyinvesteringar i forskning för att bättre realisera befintliga digitala verktyg så att alla medborgare ska kunna ta del av kulturellt innehåll. 55. Europaparlamentet oroas över byråkratin inom EU:s ramprogram. Parlamentet uppmanar kommissionen att minska byråkratin genom att omstrukturera ramprogrammets arbetsprocess, utan att äventyra programmet, och genom att inrätta ett användarråd. 56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna utvärdera hur direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG om upphandling och införlivandet av dem stöder forskning och innovation och, i lämpliga fall, fastställa bästa praxis. Dessutom uppmanar parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att överväga hur man kan utveckla innovationsindex inom ramen för offentliga upphandlingar. 57. Europaparlamentet påminner om att Europas framtida konkurrenskraft och förmåga att återhämta sig från den rådande ekonomiska krisen till stor del kommer an på dess kapacitet att främja en omfattande och effektiv användning av IKT inom företagen. De små och medelstora företagen ligger dock fortfarande långt efter storföretagen på detta område. Parlamentet uppmärksammar i synnerhet att man måste sörja för att mikro- och småföretag inte går miste om de fördelar som IKT-utvecklingen medför och uppmanar medlemsstaterna att stärka stödåtgärderna för små och medelstora företags användning av IKT-verktyg för att främja deras produktivitet. 58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en digital plan för att främja affärsmöjligheter på Internet som i första hand är tänkta att erbjuda alternativ för de personer som nyligen blivit arbetslösa i samband med den ekonomiska krisen. Planen skulle bestå av att göra mjuk- och hårdvara till rimligt pris tillgänglig vid sidan av gratis Internetuppkoppling och kostnadsfri rådgivning. 59. Europaparlamentet anser att agendan för 2015.eu bör ha som mål att integrera IKT för att uppnå en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet uppmanar till att IKT-tekniken utnyttjas för att 20-20-20–målen i klimatstrategin ska kunna uppnås. Parlamentet anser att centrala initiativ i agendan för 2015.eu bör vara att genomföra tillämpningar såsom smarta kraftnät, smarta läsare, smarta bilar, smart vattenförsörjning samt e-hälsa. Parlamentet påpekar vidare att IKT-sektorns utsläpp bör minskas med 50 procent senast 2015. 60. Europaparlamentet anser att den internationella handeln bör vägledas av principen om rättvis handel, i syfte att uppnå en verklig balans mellan öppnandet av marknader och det legitima skyddet av olika ekonomiska sektorer, med ett särskilt fokus på arbetsförhållanden och sociala förhållanden. 61. Europaparlamentet anser att ansvaret för agendan för 2015.eu måste fördelas mellan alla politiska och geografiska nivåer (EU-nivå, nationell nivå, regional nivå) i en anda av flernivåstyre, något som tillsammans med det politiska synliggörandet är nödvändiga förutsättningar för att säkerställa ett effektivt genomförande. Parlamentet föreslår att man regelbundet anordnar toppmöten om den digitala agendan i syfte att övervaka framstegen på EU- och medlemsstatsnivå och förnya den politiska drivkraften. 62. Europaparlamentet uppmärksammar särskilt kommissionen på behovet av att fastställa smarta (specifika, mätbara, anpassade, realistiska och tidsbaserade) mål och att anta en handlingsplan som utnyttjar alla lämpliga EU-instrument: finansiering, icke-bindande instrument (s.k. soft law), genomdrivande och, vid behov, riktad lagstiftning inom alla relevanta politikområden (t.ex. elektronisk kommunikation, utbildning, forskning, innovation och sammanhållningspolitik). Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en regelbunden översyn av resultaten av strategin för 2015.eu utifrån ett brett spektrum av indikatorer som möjliggör en kvantitativ och kvalitativ analys av de sociala och ekonomiska effekterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU:s program och de nationella och regionala programmen inom detta område samordnas på ett lämpligt sätt. 63. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.
| ||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: kommissionen |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(1), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (SEK(2009)1089 – C7-0172/2009)(2), – med beaktande av kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2007 (KOM(2009)0526) och av det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1427), – med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2008” (KOM(2009)0256), – med beaktande av kommissionens årsrapport om de internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet(KOM(2009)0419) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1102), – med beaktande av kommissionens rapport med titeln ”Medlemsstaternas svar på revisionsrättens årsrapport 2008” (SEK(2010)0178 och SEK(2010)0196), – med beaktande av grönboken om det europeiska öppenhetsinitiativet, antaget av kommissionen den 3 maj 2006 (KOM(2006)0194), – med beaktande av yttrande nr 2/2004 av Europeiska gemenskapernas revisionsrätt över en modell för ”samordnad granskning (single audit)” (samt ett förslag till ram för gemenskapens interna kontroll)(3), – med beaktande av kommissionens meddelande om en färdplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2005)0252), – med beaktande av kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2006)0009), rapporten om kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2008)0110) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer rapporten (SEK(2008)0259), – med beaktande av utvärderingsrapporten om kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2009)0043), – med beaktande av yttrande nr 6/2007 över medlemsstaternas årliga sammanfattningar, medlemsstaternas ”nationella förklaringar” och nationella revisionsorgans revisionsarbete rörande EU-medel(4), – med beaktande av kommissionens handlingsplan för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder (KOM(2008)0097) och interimsrapporten om uppföljningen av den handlingsplanen (SEK(2009)1463), – med beaktande av kommissionens rapport om Bulgariens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen (KOM(2009)0402) och det dokument med underlag som åtföljer den rapporten (SEK(2009)1074), – med beaktande av kommissionens rapport om Rumäniens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen (KOM(2009)0401) och det dokument med underlag som åtföljer den rapporten (SEK(2009)1073), – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008 och institutionernas svar(5), samt revisionsrättens särskilda rapporter, – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(6), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2008 mot en samsyn på begreppet acceptabel risk (KOM(2008)0866), och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer meddelandet (SEK(2008)3054), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2008 (5826/2010 – C7-0054/2010), – med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget, – med beaktande av internationella revisionsstandarder och internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn, särskilt dem som avser den offentliga sektorn, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(7), särskilt artiklarna 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 76 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0099/2010), och av följande skäl: A. Enligt artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna genomföra budgeten under eget ansvar och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning. 1. Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2008 (SEK(2009)1089 – C7-0172/2009 – 2009/2068(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(8), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (SEK(2009)1089 – C7-0172/2009)(9), – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2008, – med beaktande av kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2007 (KOM(2009)0526) och av det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1427), – med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2008” (KOM(2009)0256), – med beaktande av kommissionens årsrapport om de internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet(KOM(2009)0419) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1102), – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2008 och genomförandeorganets svar(10), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(11), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2008 mot en samsyn på begreppet acceptabel risk (KOM(2008)0866), och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer meddelandet (SEK(2008)3054), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2008 (5828/2010 – C7-0055/2010), – med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(12), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(13), särskilt artikel 14.3, – med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(14), särskilt artikel 66 första och andra stycket, – med beaktande av kommissionens beslut 2005/56/EG av den 14 januari 2005 om inrättande av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för att förvalta gemenskapsprogram inom utbildning, audiovisuella medier och kultur enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003(15), – med beaktande av artikel 76 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0099/2010), och av följande skäl: A. Enligt artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna genomföra budgeten under eget ansvar och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning. 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur beträffande genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation för budgetåret 2008 (SEK(2009)1089 – C7-0172/2009 – 2009/2068(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(16), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (SEK(2009)1089 – C7-0172/2009)(17), – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation för budgetåret 2008, – med beaktande av kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2007 (KOM(2009)0526) och av det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1427), – med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2008” (KOM(2009)0256), – med beaktande av kommissionens årsrapport om de internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet(KOM(2009)0419) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1102), – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation för budgetåret 2008 och genomförandeorganets svar(18), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(19), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2008 mot en samsyn på begreppet acceptabel risk (KOM(2008)0866), och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer meddelandet (SEK(2008)3054), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2008 (5828/2010 – C7-0055/2010), – med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(20), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(21), särskilt artikel 14.3, – med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(22), särskilt artikel 66 första och andra stycket, – med beaktande av kommissionens beslut 2004/20/EG av den 23 december 2003 om inrättande av ett genomförandeorgan med benämningen Exekutiva byrån för intelligent energi för att förvalta gemenskapsprogram på energiområdet enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003(23), – med beaktande av kommissionens beslut 2007/372/EG av den 31 maj 2007 om ändring av beslut 2004/20/EG för att ändra Exekutiva byrån för intelligent energi till genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation(24), – med beaktande av artikel 76 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0099/2010), och av följande skäl: A. Enligt artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna genomföra budgeten under eget ansvar och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning. 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation beträffande genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 4.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor för budgetåret 2008 (SEK(2009)1089 – C7-0172/2009 – 2009/2068(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(25), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (SEK(2009)1089 – C7-0172/2009)(26), – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor för budgetåret 2008, – med beaktande av kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2007 (KOM(2009)0526) och av det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1427), – med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2008” (KOM(2009)0256), – med beaktande av kommissionens årsrapport om de internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet(KOM(2009)0419) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1102), – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor för budgetåret 2008 och genomförandeorganets svar(27), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(28), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2008 mot en samsyn på begreppet acceptabel risk (KOM(2008)0866), och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer meddelandet (SEK(2008)3054), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2008 (5828/2010 – C7-0055/2010), – med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(29), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(30), särskilt artikel 14.3, – med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(31), särskilt artikel 66 första och andra stycket, – med beaktande av kommissionens beslut 2004/858/EG av den 15 december 2004 om inrättandet av ett genomförandeorgan med namnet Genomförandeorgan för folkhälsoprogrammet för förvaltning av gemenskapsåtgärder inom folkhälsoområdet – med tillämpning av rådets förordning (EG) nr 58/2003(32), – med beaktande av kommissionens beslut 2008/544/EG av den 20 juni 2008 om ändring av beslut 2004/858/EG för att ombilda ”genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet” till ”genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor”(33), – med beaktande av artikel 76 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0099/2010), och av följande skäl: A. Enligt artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna genomföra budgeten under eget ansvar och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning. 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor beträffande genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 5.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet för budgetåret 2008 (SEK(2009)1089 – C7-0172/2009 – 2009/2068(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(34), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (SEK(2009)1089 – C7-0172/2009)(35), – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet för budgetåret 2008, – med beaktande av kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2007 (KOM(2009)0526) och av det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1427), – med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2008” (KOM(2009)0256), – med beaktande av kommissionens årsrapport om de internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet(KOM(2009)0419) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1102), – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet för budgetåret 2008 och genomförandeorganets svar(36), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(37), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2008 mot en samsyn på begreppet acceptabel risk (KOM(2008)0866), och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer meddelandet (SEK(2008)3054), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2008 (5828/2010 – C7-0055/2010), – med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(38), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(39), särskilt artikel 14.3, – med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(40), särskilt artikel 66 första och andra stycket, – med beaktande av kommissionens beslut 2007/60/EG av den 26 oktober 2006 om inrättande av genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet genom tillämpning av rådets förordning (EG) nr 58/2003(41), – med beaktande av artikel 76 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0099/2010), och av följande skäl: A. Enligt artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna genomföra budgeten under eget ansvar och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning. 1. Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet beträffande genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 6.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna avseende genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt III – kommissionen (SEK(2009)1089 – C7-0172/2009 – 2009/2068(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(42), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (SEK(2009)1089 – C7-0172/2009)(43), – med beaktande av kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2007 (KOM(2009)0526) och av det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1427), – med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2008” (KOM(2009)0256), – med beaktande av kommissionens årsrapport om de internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet(KOM(2009)0419) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1102), – med beaktande av kommissionens rapport med titeln ”Medlemsstaternas svar på revisionsrättens årsrapport 2008” (SEK(2010)0178 och SEK(2010)0196), – med beaktande av grönboken om det europeiska öppenhetsinitiativet, antaget av kommissionen den 3 maj 2006 (KOM(2006)0194), – med beaktande av yttrande nr 2/2004 av Europeiska gemenskapernas revisionsrätt över en modell för ”samordnad granskning (single audit)” (samt ett förslag till ram för gemenskapens interna kontroll)(44), – med beaktande av kommissionens meddelande om en färdplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2005)0252), – med beaktande av kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2006)0009), rapporten om kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2008)0110) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer rapporten (SEK(2008)0259), – med beaktande av utvärderingsrapporten om kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2009)0043), – med beaktande av yttrande nr 6/2007 över medlemsstaternas årliga sammanfattningar, medlemsstaternas ”nationella förklaringar” och nationella revisionsorgans revisionsarbete rörande EU-medel(45), – med beaktande av kommissionens handlingsplan för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder (KOM(2008)0097) och interimsrapporten om uppföljningen av den handlingsplanen (SEK(2009)1463), – med beaktande av kommissionens rapport om Bulgariens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen (KOM(2009)0402) och det dokument med underlag som åtföljer den rapporten (SEK(2009)1074), – med beaktande av kommissionens rapport om Rumäniens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen (KOM(2009)0401) och det dokument med underlag som åtföljer den rapporten (SEK(2009)1073), – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008 och institutionernas svar(46), samt revisionsrättens särskilda rapporter, – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(47), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2008 mot en samsyn på begreppet acceptabel risk (KOM(2008)0866), och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer meddelandet (SEK(2008)3054), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2008 (5826/2010 – C7-0054/2010), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2008 (5828/2010 – C7-0055/2010), – med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget, – med beaktande av internationella revisionsstandarder och internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn, särskilt dem som avser den offentliga sektorn, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(48), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(49), särskilt artikel 14.2 och 14.3, – med beaktande av artikel 76 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0099/2010), och av följande skäl: A. Enligt artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommissionen överlämna en redovisning av räkenskaperna. 1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna avseende genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken och att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 7.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (SEK(2009)1089 – C7-0172/2009 – 2009/2068(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(50), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (SEK(2009)1089 – C7-0172/2009)(51), – med beaktande av kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2007 (KOM(2009)0526) och av det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1427), – med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2008” (KOM(2009)0256), – med beaktande av kommissionens årsrapport om de internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet(KOM(2009)0419) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2009)1102), – med beaktande av kommissionens rapport med titeln ”Medlemsstaternas svar på revisionsrättens årsrapport 2007” (SEK(2010)0178 och SEK(2010)0196), – med beaktande av grönboken om det europeiska öppenhetsinitiativet, antaget av kommissionen den 3 maj 2006 (KOM(2006)0194), – med beaktande av yttrande nr 2/2004 av Europeiska gemenskapernas revisionsrätt över en modell för ”samordnad granskning (single audit)” (samt ett förslag till ram för gemenskapens interna kontroll)(52), – med beaktande av kommissionens meddelande om en färdplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2005)0252), – med beaktande av kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2006)0009), rapporten om kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2008)0110) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer rapporten (SEK(2008)0259), – med beaktande av utvärderingsrapporten om kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll (KOM(2009)0043), – med beaktande av yttrande nr 6/2007 över medlemsstaternas årliga sammanfattningar, medlemsstaternas ”nationella förklaringar” och nationella revisionsorgans revisionsarbete rörande EU-medel(53), – med beaktande av kommissionens handlingsplan för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder (KOM(2008)0097) och interimsrapporten om uppföljningen av den handlingsplanen (SEK(2009)1463), – med beaktande av kommissionens rapport om Bulgariens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen (KOM(2009)0402) och det dokument med underlag som åtföljer den rapporten (SEK(2009)1074), – med beaktande av kommissionens rapport om Rumäniens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen (KOM(2009)0401) och det dokument med underlag som åtföljer den rapporten (SEK(2009)1073), – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008 och institutionernas svar(54), samt revisionsrättens särskilda rapporter, – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(55), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2008 mot en samsyn på begreppet acceptabel risk (KOM(2008)0866), och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer meddelandet (SEK(2008)3054), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2008 (5826/2010 – C7-0054/2010), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2008 (5828/2010 – C7-0055/2010), – med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget, – med beaktande av internationella revisionsstandarder och internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn, särskilt dem som avser den offentliga sektorn, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(56), särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147, – med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(57), särskilt artikel 14.2 och 14.3, – med beaktande av artikel 76 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0099/2010), och av följande skäl: A. Enligt artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt åligger ansvaret för genomförandet av gemenskapsbudgeten kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, som ska samarbeta med kommissionen för att se till att anslagen används enligt principerna för en sund ekonomisk förvaltning. B. I artikel 287.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt åläggs revisionsrätten att till Europaparlamentet och rådet avge en förklaring om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Denna förklaring får kompletteras med särskilda bedömningar av varje större område i unionens verksamhet. C. Genomförandet av EU:s viktigaste politik kännetecknas av ”delad förvaltning” av gemenskapsbudgeten mellan kommissionen och medlemsstaterna, vilket innebär att 80 procent av gemenskapsutgifterna förvaltas av medlemsstaterna. D. Förbättringen av EU:s ekonomiska förvaltning måste stödjas och stärkas genom noggrann övervakning av utvecklingen inom kommissionen och i medlemsstaterna, och medlemsstaterna bör ta på sig ansvaret i förvaltningen av EU-medlen genom att se till att en EU-integrerad ram för intern kontroll genomförs till fullo i syfte att uppnå en positiv revisionsförklaring (DAS). E. I sina fem senaste årliga ansvarsfrihetsresolutioner har parlamentet påtalat att det brådskar med att införa nationella förklaringar på lämplig politisk nivå vilka omfattar samtliga EU-medel under delad förvaltning, så att varje medlemsstat tar ansvar för förvaltningen av de EU-medel som den tar emot. F. Tillämpningen av punkt 44 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(58) samt av artikel 53b.3 i budgetförordningen om årliga översikter över tillgängliga revisioner och redovisningar bör bidra avsevärt till att förbättra förvaltningen av EU:s budget. G. I sitt ovannämnda yttrande nr 6/2007 betonar revisionsrätten även att de nationella förklaringarna kan anses vara ytterligare en del av internkontrollen av EU-medlen och att de skulle kunna bidra till en bättre kontroll av EU-medlen på områden med delad förvaltning. H. Budgetkontrollutskottets arbete i allmänhet och ansvarsfrihetsförfarandet i synnerhet är en process som syftar till att upprätta fullständig ansvars- och redovisningsskyldighet avseende den ekonomiska förvaltningen inom EU för kommissionen som helhet, för enskilda kommissionsledamöter och för alla övriga relevanta aktörer, av vilka medlemsstaterna är den viktigaste delen, i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och därmed skapa en fastare grund för beslutsfattande. I. Budgetutskottet bör beakta resultatet av och rekommendationerna rörande ansvarsfriheten för 2008 inom ramen för nästa budgetförfarande. J. För att rådets rekommendation om ansvarsfrihet ska tjäna ett konstruktivt syfte bör målsättningen med den vara att stärka reforminsatserna och medlemsstaternas ansvar för att rätta till de problem som upptäckts av revisionsrätten samt säkra bättre ekonomisk förvaltning i EU. K. Den nuvarande tidsramen för ansvarsfrihetsförfarandet är alltför utdragen med hänsyn till behovet av att så snabbt som möjligt införa de ändringar och förbättringar som Europaparlamentet begärt inom ramen för sina kontrollbefogenheter. Årsredovisningen bör läggas fram före slutet av det första kvartalet det år som följer på det granskade budgetåret för att revisionsrätten ska kunna lämna sin rapport före slutet av det andra kvartalet det år som följer på det granskade budgetåret. L. I artikel 83 i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 som fastställer tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna(59) fastslås att pensionsbetalningar ska ske från budgeten och att medlemsstaterna kollektivt garanterar dessa betalningar enligt en fördelningsnyckel som bestäms av finansieringen av dessa utgifter. De anställda betalar en del av sin lön till den allmänna budgeten för att delta i finansieringen av pensionssystemet. M. I artikel 83 i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 införs en kollektiv garanti från medlemsstaternas sida, vilket innebär att denna garanti kan inträda om en eller flera medlemsstater fallerar och man kan betrakta det som att unionen har en fordran gentemot de medlemsstater som ingått detta åtagande. ÖVERGRIPANDE FRÅGOR 1. Europaparlamentet är fortfarande vid inledningen av den nya kommissionens mandatperiod oroat över problem som ackumulerats från den föregående kommissionen, särskilt
2. Europaparlamentet välkomnar de första tecknen från den nya kommissionen på en kollegial hållning, som har visat sig genom att kommissionsledamöterna László Andor, Johannes Hahn och Algirdas Šemeta inlett diskussioner med parlamentets budgetkontrollutskott, och förväntar sig kraftfulla uttalanden från kommissionsledamöterna Janusz Lewandowski och Algirdas Šemeta med löften om åtgärder på följande områden: revisionsförklaringar för medlemsstaterna, förslag om acceptabel risk för fel, förenklingar och öppenhet samt förvaltningsfonder för externa åtgärder. Parlamentet anser vidare att detta måste omfatta ytterligare åtgärder på området korrigeringar och återkrav samt interna kontrollsystem. 3. Europaparlamentet anser att felaktigheter på utgiftsområdet gör det svårare att effektivt uppnå EU:s politiska mål, och upprepar att policygrupper med mindre än 2 procent fel fortfarande står för endast 47 procent av EU:s budget, vilket innebär en ökning med bara 9 procent från 2005 till 2008. Parlamentet anser att denna årliga förbättring inte är tillräcklig och påpekar att det, trots förbättringar på vissa områden, fortfarande finns över 5 procent fel i policygrupper som står för 31 procent av budgeten och en nivå på mellan 2 och 5 procent för ytterligare 22 procent. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta och till parlamentet överlämna en ny agenda för 2010 och framåt som föreskriver en snabbare minskning av felfrekvensen så att man kan garantera att ytterligare 20 procent av budgeten kan ges en ”grön” klassificering av revisionsrätten senast 2014, med de interimsändringar som revisionsrätten begärt för en ny metod som visar på specifika felfrekvenser inom budgetkapitlet för sammanhållningen och som åtskiljer mellan betalningar som gjordes under 2000-2006 och 2007-2013 års lagstiftning. Parlamentet anser att ett uppnående av detta mål är viktigt för att få full valuta för EU-utgifterna i framtiden och att stegvis närma sig en positiv revisionsförklaring. 5. Europaparlamentet uppmanar kommissionens ordförande att informera parlamentet om hur kommissionen kommer att arbeta på ett mer samordnat sätt för att åtgärda kvarvarande brister i de finansiella systemen och betydligt minska andelen fel enligt ovan. Räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet 6. Europaparlamentet välkomnar med tillfredsställelse revisionsrättens positiva uppfattning att den slutliga årsredovisningen är tillförlitlig och att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av gemenskapernas finansiella ställning per den 31 december 2008 och av resultaten av transaktioner och kassaflöden för året. 7. Europaparlamentet anser att det är underligt att det uppges ett negativt eget kapital på 51 400 000 000 EUR i årsredovisningen och undrar om de belopp som ska inkrävas från medlemsstaterna inte borde redovisas som tillgångar eftersom de cirka 37 000 000 000 EUR för personalens pensioner är ett klart åtagande. Parlamentet noterar förklaringarna från kommissionens räkenskapsförare enligt vilka man tillämpar internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn. Parlamentet föreslår en studie av möjligheten att inrätta en gemenskapsfond för pensioner så att de finansiella åtagandena för personalen läggs utanför budgeten. 8. Europaparlamentet uttrycker emellertid oro över revisionsrättens anmärkningar om brister som upptäckts i redovisningssystemet för fakturor/kostnadsredovisningar och förhandsfinansiering i vissa byråer och generaldirektorat inom kommissionen, vilka äventyrar kvaliteten på den finansiella informationen. 9. Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens uttalande utan reservation om inkomster, åtaganden för samtliga verksamhetsområden och betalningar som ligger till grund för räkenskaperna för verksamhetsområdena utbildning och medborgarskap samt administrativa och andra utgifter, vilka i allt väsentligt är lagliga och korrekta. 10. Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att före nästa ansvarsfrihetsförfarande avge en förklaring om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet enligt artikel 287.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på samma sätt som man gör med räkenskapernas tillförlitlighet. 11. Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar för att främja och tillämpa förfaranden för förbättrad kontroll och förvaltning, vilka har lett till en förbättring jämfört med tidigare år, med en minskning av nivån på de fel som revisionsrätten upptäckt i de underliggande transaktionerna inom vissa utgiftsområden (verksamhetsområdena jordbruk och naturresurser, forskning, energi och transport samt utbildning och medborgarskap). 12. Europaparlamentet beklagar att revisionsförklaringen (DAS) fortfarande är negativ med reservationer när det gäller ytterst viktiga områden inom förvaltningen av gemenskapsbudgeten för budgetåret 2008 (landsbygdsutveckling, strukturåtgärder, forskning, energi och transport, externa åtgärder på genomförandeorganisationsnivå samt utvidgning), där betalningarna fortfarande behäftas av omfattande och väsentliga fel. 13. Europaparlamentet medger att kommissionen i sitt meddelande om effekterna av handlingsplanen för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder påpekar att de åtgärder som anges i denna har utförts. Parlamentet noterar att de preliminära resultaten visar en andel fel i utgifterna på cirka 5 procent för perioden 2007–2013, men förväntar sig att åtgärderna i större utsträckning ska kunna bli till nytta för sammanhållningspolitiken, där det fortfarande finns mycket stora problem, trots kommissionens framsteg mot en effektivare användning av EU medel och av den övergripande kontrollmiljön. 14. När det gäller forskning, energi och transport samt bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning anser Europaparlamentet likaså att kommissionens handlingsplan för en integrerad ram för intern kontroll redan nu borde ha börjat bära frukt och att kommissionen borde kunna ange en serie indikatorer och deskriptorer för att mäta handlingsplanens effekter. 15. Europaparlamentet noterar dock revisionsrättens iakttagelse om att det ännu inte går att fastställa om handlingsplanen har haft en mätbar effekt på övervaknings- och kontrollsystemen och i sista hand på transaktionernas korrekthet (punkt 2.28 i årsrapporten 2008) och uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att det för 2009 års beviljande av ansvarsfrihet finns fungerande metoder för att mäta handlingsplanens inverkan. 16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att förkorta de tidsramar som hänför sig till ansvarsfrihetsförfarandet så att omröstningen i kammaren kan äga rum under det år som följer på det granskade budgetåret. Ram för revisionsförklaringen (DAS) och information till stöd för denna 17. Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens arbete för att ytterligare förbättra klarheten i revisionsförklaringsmetoden (DAS) när det gäller faktorer som bidrar till mer ändamålsenliga och effektiva kontrollsystem i varje sektor från år till år, liksom kvaliteten på specifika delar av revisionsrättens rapport, t.ex. delen om strukturåtgärder, och uppmanar revisionsrätten att fortsatt hålla parlamentet regelbundet informerat. 18. Europaparlamentet anser att revisionsrättens bedömning av kommissionens förvaltning av EU:s medel, som genomförts varje år sedan Maastrichtfördraget, har visat sig vara ett värdefullt redskap för att förbättra förvaltningen av dessa medel och erkänner att kommissionen har gjort stora ansträngningar för att förbättra förvaltningen. Parlamentet uppmanar dock medlemsstaterna att anstränga sig ytterligare för att göra förbättringar när det gäller hur medlen används. 19. Europaparlamentet lyfter fram de förbättringar som uppnåtts sedan ikraftträdandet av Nicefördraget, då revisionsrättens revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet får kompletteras med särskilda bedömningar av varje större område i unionens verksamhet (numera artikel 287.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). 20. Europaparlamentet anser emellertid också att en enda övergripande, årlig bedömning inte återspeglar den komplexa strukturen hos gemenskapens finanser och vidare att en årlig bedömning som för femtonde året i rad innebär ett dåligt betyg kan få negativa återverkningar bland allmänheten, som inte förstår varför revisionsrätten alltid avger ett negativt yttrande. Översyn av fördragen: omarbetning av revisionsförklaringen 21. Europaparlamentet konstaterar att parlamentet enligt artikel 48.2 i EU-fördraget, ändrat genom Lissabonfördraget, har en fått en starkare roll i förfarandet för översyn av fördragen, i och med att det fått initiativrätt att för rådet lägga fram förslag till ändringar av fördragen, dvs. av revisionsförklaringen (DAS). 22. Europaparlamentet vill att man funderar över om det skulle vara möjligt att i framtiden ha separata revisionsförklaringar, en som bygger på sektorer/politikområden och en som utgår från det fleråriga programmet, så att man bättre matchar revisionsrättens metoder med den uppdelning i sektorer som kännetecknar gemenskapernas finanser. 23. Europaparlamentet noterar att kommissionen hela tiden har hävdat att de aktuella utgifternas ”flerårighet” innebär att de flesta fel kan spåras och korrigeras innan de berörda programmen avslutas, och noterar vidare att revisionsrätten anser att det för närvarande inte finns tillräckligt mycket information tillgänglig för att underbygga detta påstående. Budgetförvaltning 24. Europaparlamentet finner det oroväckande att utestående budgetåtaganden (outnyttjade åtaganden som förts över för att utnyttjas under kommande år), framför allt inom fleråriga program, under 2008 ökade med 16,4 miljarder EUR (11,8 procent) till 155,0 miljarder EUR (punkt 3.9 i årsrapporten 2008), även om parlamentet är medvetet om att detta i vissa fall beror på förseningar under inledningsskedet av de nya programmen, medan det i andra fall återspeglar en bristfällig budgetplaneringsprocess. Parlamentet är oroat över att oanvända medel varje år innebär förlorade möjligheter att genomföra EU:s politik och program. 25. Europaparlamentet noterar att, även om utestående budgetåtaganden angående differentierade utgifter fortsatt ligger på en mycket hög nivå som överskrider de sammanlagda bemyndigandena för budgetåtaganden för 2008, påpekar revisionsrätten även att de flesta utestående budgetåtaganden numera är från 2007 och 2008 och därför hör till den nuvarande budgetramen (punkt 3.15 i årsrapporten 2008). 26. Europaparlamentet ser positivt på det automatiska tillbakadragandet av åtaganden, eftersom det bör förebygga problem under den nuvarande finansieringsperioden, men oroas fortfarande över att den största andelen utestående budgetåtaganden rör sammanhållningsområdet, med den därmed förknippade avsaknaden av automatiska tillbakadraganden för perioden 2000–2006. 27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överföra de återstående dokumenten med överensstämmelsebedömningar för förvaltnings- och kontrollsystemen så snart som möjligt och med tillräcklig kvalitet, så att ytterligare förseningar av de mellanliggande betalningarna och en ytterligare ökning av antalet utestående budgetåtaganden kan undvikas. 28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge parlamentet en översikt över det budgetstöd som utdelats med uppgifter om länder och belopp för åren 2005–2009. Återvinning 29. Europaparlamentet noterar vissa förbättringar när det gäller återvinningarna men hyser fortsatt oro över de svårigheter som kvarstår beträffande gemenskapsmedel som betalats ut oriktigt och den dåliga kvaliteten på informationen om den korrigeringsmekanism som används på medlemsstatsnivå. Parlamentet betonar att man snarast måste sträva efter en hundraprocentig återvinning av medel som oriktigt betalats ut. 30. Europaparlamentet välkomnar kommissionens uppgifter om finansiella korrigeringar per medlemsstat till och med september 2009, men det är bekymmersamt att revisionsrättens årsrapport – just för att den är årlig – inte stämmer överens med kommissionens kumulativa uppgifter, vilket omöjliggör en fullständig resultatbedömning för det enskilda året 2008. 31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra de fleråriga återvinningssystemen mer effektiva, också på medlemsstatsnivå, och att konsolidera uppgifterna om återvinningar och finansiella korrigeringar för att få fram tillförlitliga och jämförbara siffror för de olika politikområdena och förfarandena för att förvalta medlen. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att rapportera till parlamentet i kommentarerna till årsredovisningarna för att ge en översikt. 32. Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram fullständiga och tillförlitliga siffror om finansiella korrigeringar, särskilt för återvinning av medel, där den berörda medlemsstaten, den exakta budgetposten och året anges för de enskilda kraven på återbetalning av medel (som redan angetts i rapporten om ansvarsfrihet för 2006(60)), eftersom det blir omöjligt att genomföra en riktig kontroll om siffrorna presenteras på något annat sätt. 33. Europaparlamentet påminner om sitt krav om att kommissionen ska utarbeta en årlig klassificering per fond och per medlemsstat, och därvid ange fastställd felfrekvens – både med och utan effekten av rättande mekanismer – samt översända denna klassificering till parlamentet på ett aktivt sätt som ger möjlighet till insyn och är lättillgängligt. 34. Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att lämna kommentarer på denna förteckning, på grundval av sina egna iakttagelser. Uppskjutna utbetalningar 35. Europaparlamentet påpekar vikten av slutgiltiga beslut och korrigerande åtgärder i syfte att ta bort EU-finansieringen för utgifter som inte har verkställts i enlighet med EU-lagstiftningen och upprepar sitt krav på att det ska anges exakt vilken budgetrubrik och vilket år som de enskilda återvinningarna avser. 36. Kommissionen har Europaparlamentets fulla stöd i sin strikta tillämpning av lagstiftningen om uppskjutna utbetalningar, och parlamentet välkomnar de åtgärder som kommissionen redan vidtagit för att hålla inne medel så länge den inte fått absoluta garantier för tillförlitligheten i förvaltnings- och kontrollsystemen i den medlemsstat som tar emot medlen. 37. Europaparlamentet uppmärksammar exemplet Grekland, där väsentliga finansiella korrigeringar genom ett beslut av kommissionen verkar ha lett till bättre resultat på vissa områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att ange dessa områden och påminner om att inga bevis när det gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) har framlagts för att den handlingsplan som upprättats och genomförts av de grekiska myndigheterna har varit effektiv (punkt 2.5 i årsrapporten för 2008). 38. När det gäller återkommande reservationer angående utgiftsprogrammen i en enskild medlemsstat anser Europaparlamentet att uppskjutna utbetalningar som påtryckningsmedel kan bidra till att öka medlemsstaternas intresse för att använda de mottagna EU-medlen korrekt. 39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla reglerna och att tillämpa den gällande lagstiftningen om uppskjutna utbetalningar när så är nödvändigt samt att i god tid underrätta parlamentet, rådet och revisionsrätten om uppskjutna utbetalningar och vad dessa gett för resultat. Årliga sammanfattningar 40. Europaparlamentet anser att de årliga sammanfattningar över tillgängliga revisioner och förklaringar som medlemsstaterna ska lämna in, enligt det interinstitutionella avtalet och artikel 53b.3 i budgetförordningen, bör utgöra ett första steg mot nationella förvaltningsförklaringar i samtliga medlemsstater. 41. Europaparlamentet välkomnar uttalandet från den interparlamentariska konferensen ”Improving National Accountability of EU funds” som hölls i Haag den 28–29 januari 2010, med en rekommendation om införandet eller förstärkandet av nationella politiska instrument för att bidra till förbättrad styrning och hantering av EU:s utgifter i medlemsstaterna, och om att instrument som används för administration av och ansvarsskyldighet för EU-medel, till exempel årsrapporterna, bör innehålla delar av ett gemensamt EU-ramverk för att göra jämförelser och fastställa effektiva arbetsmetoder och dessutom för att ta ett steg framåt till nationella förvaltningsförklaringar. 42. Europaparlamentet betonar behovet av en stärkt roll för de årliga sammanfattningarna under den kommande översynen av budgetförordningen, liksom av bättre kvalitet, enhetlighet och jämförbarhet i medlemsstaternas uppgifter, så att de får ett mervärde för kontrollen av EU-medel. 43. Europaparlamentet välkomnar de uppgifter som kommissionen lämnat till parlamentet om de mottagna årliga sammanfattningarna under 2009 och uppmanar kommissionen att göra alla årliga sammanfattningar för alla medlemsstater offentliga för att förbättra insynen och den offentliga redovisningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av dessa göra en analys av de starka och svaga sidorna i de nationella systemen i varje medlemsstat i fråga om förvaltning och kontroll av EU-medel. 44. Europaparlamentet anser det vara av yttersta vikt att kommissionen informerar om kvaliteten på dessa årliga sammanfattningar och berikar processen genom att kartlägga vanliga problem, möjliga lösningar och bästa praxis samt använder dessa uppgifter i sin roll som övervakare. 45. Europaparlamentet anser att en jämförande analys bör överlämnas till parlamentet, rådet och revisionsrätten i slutet av 2010 och bör offentliggöras snart därefter. 46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det i den allmänna vägledningen för de årliga sammanfattningarna krävs enhetliga metoder och ett analytiskt förhållningssätt från samtliga medlemsstaters sida. Parlamentet noterar kommissionens avsikt att se över sin vägledning i syfte att förenkla rapporteringskraven och ge bättre råd om bra metoder. Parlamentet begär att kommissionen tar tillfället i akt för att i sin vägledning infoga en ram för nationella förvaltningsförklaringar för de medlemsstater som bestämmer sig för att införa sådana. Kommissionen uppmanas att utveckla sitt incitamentbaserade tillvägagångssätt. Nationella förvaltningsförklaringar 47. Europaparlamentet välkomnar de frivilliga initiativ som tagits av Danmark, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket för att upprätta nationella förvaltningsförklaringar. Det är dock stora skillnader mellan de fyra nationella initiativen. Parlamentet välkomnar varmt skrivelsen från den nederländska och svenska regeringen där man uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer om definitionen av nyckelaspekter i de nationella förklaringarna, vilka också skulle kunna tjäna som en värdefull informationskälla för andra medlemsstater. Parlamentet beklagar att de flesta andra medlemsstater, trots dessa initiativ, fortfarande inte har infört nationella förvaltningsförklaringar. 48. Europaparlamentet påminner om sitt krav på nationella förvaltningsförklaringar (punkt 32 i parlamentets resolution av den 23 april 2009(61) som åtföljde ansvarsfrihetsbeslutet för budgetåret 2007). 49. Europaparlamentet framhåller första stycket i artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (f.d. artikel 274 i EG-fördraget), där det nu klart och tydligt anges att kommissionen ”i samarbete med medlemsstaterna [ska] genomföra budgeten”. Parlamentet är fortsatt förvissat om att framsteg kommer att göras om man inför nationella förvaltningsförklaringar som omfattar samtliga EU-medel under delad förvaltning, såsom det också begärt i sina fem senaste årliga ansvarsfrihetsresolutioner. 50 . Europaparlamentet pekar på andra stycket i artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där medlemsstaterna åläggs vissa ännu inte definierade kontroll- och revisionsskyldigheter samt ansvar i samband med genomförandet av budgeten. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda den nya ordalydelsen i artikel 317 för att införa obligatoriska nationella förvaltningsförklaringar så snart som möjligt. I detta sammanhang hänvisar parlamentet också till artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, varigenom kommissionen förses med nya verktyg för att uppnå ett jämnt och enhetligt genomförande av unionens rättsligt bindande akter. 51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en del av översynen av budgetförordningen föreslå att medlemsstaterna ska vara skyldiga att utfärda nationella förvaltningsförklaringar, som undertecknas på lämplig politisk nivå och certifieras av det högsta nationella revisionsorganet, som ett sätt att minska de administrativa bördorna men också förbättra förvaltningen av medel som omfattas av den delade förvaltningen. 52. Europaparlamentet efterlyser, i enlighet med artikel 287.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ett tätare samarbete mellan de nationella revisionsorganen och revisionsrätten kring kontrollen av den delade förvaltningen. 53. Europaparlamentet föreslår att nationella revisionsorgan, i sin egenskap av oberoende externa revisorer och med respekt för internationella revisionsstandarder, ska utfärda nationella revisionsintyg om förvaltningen av EU-medel, vilka skulle ligga till grund för nationella förvaltningsförklaringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det är möjligt att ändra och anpassa tidtabellen för beviljandet av ansvarsfrihet för att möjliggöra revision i rätt tid av dessa nationella förvaltningsförklaringar av de (nationella) externa revisorerna. 54. Europaparlamentet är djupt oroat över de bevisade manipulationerna med finansiell statistik och skatteflykt i Grekland. Korruptionen inom den offentliga sektorn är allmänt utbredd över hela administrationen, bland annat vid offentlig upphandling, vilket Greklands premiärminister erkänt. Detta förorsakar betydande kostnader för den grekiska statsbudgeten. Kommissionen uppmanas att prioritera en undersökning av omständigheterna som ledde till att kommissionen under en så lång tid försågs med och faktiskt godtog felaktiga makroekonomiska uppgifter. Kommissionens system för intern kontroll 55. Europaparlamentet uttrycker sin oro över revisionsrättens upprepade kritik av den bristande kvaliteten på kontrollerna i medlemsstaterna och anser att bilden av EU skadas om enskilda medlemsstater kan tillämpa olika kontrollstandarder. 56. Trots den stadiga förbättringen i revisionsförklaringen sedan 2003 (2008 fick 56 procent av utgifterna positiva revisionsyttranden av revisionsrätten, jämfört med 6 procent 2003) är Europaparlamentet fortfarande oroat över revisionsrättens bedömning att det ännu inte går att fastställa om handlingsplanen haft en mätbar effekt på övervaknings- och kontrollsystemen och att kommissionen inte kan visa att de mått och steg den tagit för att förbättra dessa system varit ändamålsenliga när det gäller att minska risken för fel på några budgetområden (punkt 2.28 och 2.33 i årsrapporten för 2008). 57. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att regelbundet lägga fram utvärderingar av det integrerade interna kontrollsystemet och kräver att de årliga verksamhetsrapporterna och den sammanfattande rapporten på ett ännu bättre och mer uttryckligt sätt ger information om hur systemen för den delade förvaltningen på kommissionens tjänsteavdelningar och i medlemsstaterna fungerar, såsom redan har gjorts av kommissionens GD Regionalpolitik i dess årliga verksamhetsberättelse. Analys av den befintliga balansen mellan driftsutgifter och kostnaderna för systemet för kontroll av EU-medel 58. Europaparlamentet vill i detta sammanhang framhålla vikten av åtgärd 10 i ovannämnda handlingsplan, en åtgärd med syftet att göra en ”analys av kostnaderna för kontrollerna” med tanke på behovet ”att uppnå en lämplig balans mellan kostnaderna för och nyttan med kontroller”. 59. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2010 göra en mer fullständig och uttömmande utvärdering av kostnaderna för de resurser som läggs på kontrollsystem på områdena forskning, energi och transport, landsbygdsutveckling, bistånd till tredjeländer samt administration, så som parlamentet begärt i sina tidigare resolutioner som åtföljt ansvarsfrihetsbesluten. 60. Europaparlamentet anser att detta kommer att bli ett viktigt verktyg för att man ska kunna bedöma vilka framtida förbättringar som kan uppnås och till vilken kostnad, såsom revisionsrätten rekommenderat i sin årsrapport för 2008 (punkt 2.35 a), liksom för att man ska kunna göra framsteg i frågan om den acceptabla risken för fel. Acceptabel risk för fel 61. Europaparlamentet noterar det ovannämnda meddelandet från kommissionen av den 16 december 2008 om en samsyn på begreppet acceptabel risk som en solid metodologisk grund för en ekonomisk analys av acceptabla risknivåer. Parlamentet erinrar om sina tvivel när det gäller de siffror som lämnas av medlemsstaterna om kontrollkostnader och uppmanar kommissionen att uppdatera och komplettera de siffror som används i meddelandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att diskutera alla svagheter och brister som upptäcks av revisionsrätten, och understryker följande:
62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en detaljerad analys av de brister och svagheter som har fastställts av Europeiska revisionsrätten(62), särskilt när det gäller kvaliteten på de uppgifter som är tillgängliga från medlemsstaterna. 63. Europaparlamentet erinrar om åtgärd 4 i den ovannämnda handlingsplanen där det, i linje med parlamentets rekommendationer, föreslås att man inleder en ”dialog mellan institutionerna om risker som kan tolereras i samband med de underliggande transaktionerna”. Parlamentet tvingas dock konstatera att genomförandet av denna åtgärd knappt kommit i gång. 64. Därför anser Europaparlamentet att kommissionen, enligt proportionalitetsprincipen och principen om kostnadseffektivitet (valuta för pengarna) hos kontrollsystemen, bör utvärdera förhållandet mellan å ena sidan de tillgängliga resurserna för varje enskilt politikområde och å andra sidan den del av dessa resurser som använts för kontrollsystemen, uppdelat per utgiftsområde. 65. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga områden som är särskilt politiskt känsliga (med hög ”renommérisk”) och där man bör angripa felfrekvensen ur en kvalitetsinriktat synvinkel (och inte en ekonomisk). 66. Europaparlamentet anser att beloppet för de EU-medel som riskeras på grund av felaktigheter också bör beaktas när en godtagbar felfrekvens fastställs. 67. Europaparlamentet anser även att förhållandet mellan kostnader och nytta avseende de resurser som använts för kontroller respektive resultatet av dessa kontroller bör vara en viktig faktor för revisionsrätten att ta hänsyn till när den utarbetar revisionsförklaringen (DAS). 68. Europaparlamentet beklagar att kommissionen arbetar mer för att övertyga parlamentet om behovet av att införa en ”acceptabel risk för fel” än för att övertyga medlemsstaterna om behovet av obligatoriska nationella förvaltningsförklaringar. Förenkling 69. Europaparlamentet betonar att kontrollsystemen ger uttryck för komplexiteten i reglerna och föreskrifterna för de olika, ibland överlappande nivåerna. Kommissionen uppmanas därför att påskynda förenklingsarbetet, under full medverkan av parlamentet, och medlemsstaterna och regionerna uppmanas att göra motsvarande insatser i samma syfte. Interinstitutionell diskussion om det nuvarande systemet för ansvarsfrihetsförfarandet 70. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en interinstitutionell debatt på högsta nivå, i den inledande fasen med företrädare för rådet, kommissionen, revisionsrätten och för parlamentet, och i den andra fasen med företrädare för medlemsstaterna, nationella parlament och högsta revisionsorgan, i syfte att påbörja en övergripande diskussion om det nuvarande systemet för ansvarsfrihetsförfarandet. 71. Europaparlamentet föreslår att kommissionen vid nästa budgetförfarande ska få de ekonomiska resurser som behövs för att anordna en sådan debatt. Politiskt och administrativt ansvar vid kommissionen 72. Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2008 återigen betonar att delar av de årliga verksamhetsrapporterna fortfarande inte innehåller tillräckliga revisionsbevis till grund för revisionsförklaringen. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att i de olika kapitlen i årsrapporten inkludera en detaljerad analys av de motsvarande årliga verksamhetsrapporterna. 73. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att revisionsrätten fortsätter att upptäcka brister i övervaknings- och kontrollsystemens funktionssätt och i de reservationer som är relevanta för den försäkran som ges i förklaringarna från kommissionens generaldirektörer, och närmare bestämt den effekt som de får för försäkran avseende de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Parlamentet påminner medlemsstaterna och kommissionen om deras respektive ansvar på detta område. Öppenhet och etik 74. Europaparlamentet insisterar på att allmänheten måste få tillgång till information om alla medlemmar i expert- och arbetsgrupper inom kommissionen, och alla mottagare av EU-medel måste redovisas. 75. Europaparlamentet vidhåller att det måste vara kommissionens ansvar att garantera att de uppgifter som lämnas om mottagare av EU-medel är fullständiga, sökbara och jämförbara, inklusive närmare uppgifter om vem som tar emot medlen och vilka projekt de driver. 76. Europaparlamentet välkomnar att informationen om mottagare av EU-medel ska offentliggöras i större omfattning och på en lättillgänglig och användarvänlig webbsida. Parlamentet efterlyser en standardisering av upplägget och utseendet för nationella, regionala och internationella webbplatser som är tillgängliga från en central portal. 77. Europaparlamentet betonar än en gång att kommissionsledamöternas nuvarande uppförandekodex behöver ses över om man ska kunna komma till rätta med följande brister: a) avsaknaden av definition av begreppet ”intressekonflikt”, b) frånvaron av anvisningar om hur en eventuell intressekonflikt ska hanteras, c) oklarheten när det gäller mottagande av gåvor och gästfrihet och d) avsaknaden av ett organ med uppgiften att undersöka klagomål och befria ordföranden från (den möjliga) skyldigheten att genomföra egenbedömning. 78. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen inleder samrådsprocessen med parlamentet om översynen av kommissionsledamöternas nuvarande uppförandekodex, i enlighet med den samsyn som uppnåddes den 27 januari 2010 mellan ordförande José Manuel Barroso och Europaparlamentets arbetsgrupp för översyn av ramavtalet mellan parlamentet och kommissionen, och att kommissionen antar den ändrade versionen av ledamöternas uppförandekodex senast i augusti 2010. Parlamentet konstaterar samtidigt att denna översyn borde ha gjorts innan den nya kommissionen utnämndes. 79. Europaparlamentet påminner om vikten av fullständig öppenhet och offentlighet när det gäller personal vid kommissionsledamöternas kanslier som inte har rekryterats i enlighet med tjänsteföreskrifterna. 80. Europaparlamentet påminner också om att man i kommissionsledamöternas bindande uppförandekodex bör införa nödvändiga etiska regler och vägledande principer som kommissionsledamöterna måste följa vid fullgörandet av sitt ämbete, i synnerhet vid utnämningen av medarbetare, och framför allt i deras kanslier. 81. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att all personal har fått god utbildning och korrekt information om sina skyldigheter och rättigheter enligt artiklarna 22a och 22b i tjänsteföreskrifterna. Reform av styrelseformerna och förvaltningen 82. Europaparlamentet noterar den blygsamma minskningen (från 31,8 procent 2007 till 30,9 procent 2009) av andelen personal som sysslar med ”administrativt stöd och samordning”, som bara utgör en del av de sammanlagda fasta kostnaderna. Parlamentet påminner om sina tidigare krav på åtgärder i syfte att uppnå andelen 20 procent på detta område (punkt 217 i den ovannämnda resolutionen av den 23 april 2009). 83. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med de förberedande dokumenten för 2011 års budget (tidigare kända som arbetsdokument till det preliminära budgetförslaget) lämna in en tjänsteförteckning där en minskning med 3 procent på detta område ingår som ett första steg mot målet om att uppnå en nivå på 20 procent senast vid utgången av mandattiden för Barroso II-kommissionen. 84. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, inför revideringen av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen och anställningsvillkoren för övriga anställda, utarbeta och lägga fram alternativa metoder för att anpassa ersättningen till tjänstemännen och övriga anställda på fullständigt rättslig och aktuarisk grund. Härmed bör man uppnå en bredare beräkningsgrund för den årliga anpassningen samt en mer aktuell anpassning av ersättningarna och därmed också en rimligare bild av hela den ekonomiska utvecklingen i medlemsstaterna. 85. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en utvärdering av rekryteringen enbart i begynnelselönegraderna när det gäller kandidaternas duglighet och att lägga fram förslag om rekrytering av kvalificerad personal i de högre lönegraderna. Parlamentet förväntar sig också, som en del av utvärderingen, en rapport om den praktiska användningen av kanslipersonal efter deras avgång och de rekryteringsvillkor som de förväntades uppfylla. 86. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta ställning till i vilken utsträckning de genom den administrativa reformen 2004 planerade sparmålen faktiskt uppnåddes, framför allt när det gäller höjningen av tjänstemännens och övriga anställdas avgifter på området för sjukvård och pensioner. 87. Europaparlamentet föreslår kommissionen att åtskilja kontrollbefogenheterna mellan de personer som sköter bokföringen och de som har befogenhet att överföra medlen med tillämpning av de rutinmässiga säkerhetsreglerna för internkontroll inom likviditetsförvaltningen. Förvaltning av byråerna 88. Europaparlamentet påminner om sina krav (punkt 254 och 255 i den ovannämnda resolutionen av den 23 april 2009) på att ett övergripande förvaltningssystem för de så kallade tillsynsmyndigheterna ska utarbetas och genomföras, liksom på att ett effektivt kontrollsystem för EU-byråerna ska införas. 89. Europaparlamentet betonar att kommissionen, trots att vissa byråer rättsligt sett är oberoende, fortfarande har ansvaret för genomförandet av budgeten (i enlighet med artikel 317.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artiklarna 54, 55 och 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 samt artiklarna 37 och 41.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002). Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) 90. Europaparlamentet oroas över antalet utredningar som tar nio månader eller längre och den ringa omfattningen av uppföljning i nationella domstolar av ärenden som utretts av Olaf. Det bör genomföras en utvärdering av personalresurserna vid Olaf, så att man kan avgöra om en utökad personalstyrka skulle kunna innebära förbättringar på dessa båda områden. 91. Europaparlamentet välkomnar den nya kommissionens åtaganden av den 15 januari 2010 att åter få igång diskussionerna i rådet om reformen av Olaf och att senast i juli 2010 lägga fram det utlovade och sedan länge emotsedda ”diskussionsunderlaget” som grund för förhandlingar i rådet. 92. Europaparlamentet upprepar vikten av att beakta parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av den 20 november 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1073/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)(63). För Olafs framtida styrka bör byrån vara kvar inom kommissionen men behålla sitt oberoende. Parlamentet erinrar om att det i artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs ett utökat ansvar för medlemsstaterna, vilket stöder parlamentets ständiga krav på ett bättre samarbete mellan medlemsstaterna och Olaf. 93. Europaparlamentet vill få tidig information om förslaget att inrätta en europeisk åklagarmyndighet, som det flaggas för i artikel 86 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet vill involveras i diskussionerna om inrättandet av en sådan åklagarmyndighet. 94. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram det utlovade och länge emotsedda ”diskussionsunderlaget”, och upprepar vikten av parlamentets ovannämnda ståndpunkt vid första behandlingen den 20 november 2008 i ämnet. Parlamentet vill på nytt betona att, för att Olaf i framtiden ska kunna behålla sin styrka, bör den vara kvar inom kommissionen men behålla sitt oberoende. Parlamentet framhåller sina förslag angående tjänsten som generaldirektör för Olaf, vilka framgår av den ovannämnda ståndpunkten från parlamentet och uppmanar till ett mycket snabbt utnämnande av den vinnande kandidaten. Urvalsförfarandet måste genomföras inom en interinstitutionell ram, där parlamentets rättigheter till fullo respekteras. 95. Europaparlamentet bekräftar på nytt sin ståndpunkt att förfarandet för att utse Olafs tillförordnade generaldirektör med vederbörliga ändringar måste följa reglerna i den rättsakt där den rättsliga grunden för Olaf tillhandahålls, nämligen artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)(64). Parlamentet beklagar kommissionens allmänna tillämpning av tjänsteföreskrifterna och är bekymrat över att kommissionens ståndpunkt kan påverka Olafs effektivitet. SEKTORSFRÅGOR 96. Europaparlamentet ser positivt på att revisionsrätten konstaterat att medlemsstaternas rapporter till kommissionen angående traditionella egna medel generellt sett var tillförlitliga och inte innehöll några väsentliga fel och att de egna medlen från moms och BNI hade beräknats korrekt och samlats in och införts i gemenskapens räkenskaper på ett korrekt sätt av kommissionen. 97. Europaparlamentet noterar med djup oro kommissionens betänkande om det grekiska budgetunderskottet och skuldstatistik (KOM(2010)0001), vilket ger upphov till allvarliga tvivel om hur tillförlitliga de uppgifter som har lämnats av de grekiska myndigheterna är. Parlamentet uppmanar kommissionen att genom egna utredningar fastställa giltigheten hos de uppgifter som gjordes tillgängliga under 2008 och bekräfta regelmässigheten och lagligheten när det gäller beräkningen och bidraget av de egna resurser som gjorts tillgängliga. 98. Europaparlamentet ber kommissionen att presentera sina planer för den framtida hanteringen av mellanhavandena med den grekiska administrationen, och betonar att personal som är inblandad i förvaltningen av EU-medel måste undantas från kostnadssänkande åtgärder för att förvaltningsstrukturernas bevarande och integritet ska kunna garanteras. 99. Europaparlamentet konstaterar emellertid att det fortfarande finns reservationer om egna medel från moms från 1989 kvar, och uppmanar därför kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna fortsätta sina insatser för att reservationerna ska kunna hävas inom rimliga tidsgränser. 100. Europaparlamentet uppmanar kommissionen när det gäller egna medel från BNI att följa de rekommendationer som revisionsrätten avger i punkt 4.36 i sin årsrapport för 2008 och att underrätta parlamentet om detaljerna i de framsteg som har gjorts i användningen av direktverifiering och bedömning av övervaknings- och kontrollsystemen i medlemsstaternas statistiska institut. Den gemensamma jordbrukspolitiken 101. Europaparlamentet välkomnar den positiva bedömning som revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete gjort av att betalningarna under det budgetår som slutade den 31 december 2008 inom verksamhetsområdet jordbruk och naturresurser med undantag för landsbygdsutveckling inte innehöll några väsentliga fel. Parlamentet konstaterar också med tillfredställelse att felprocenten för EU:s 27 medlemsstater ligger under den tröskel på 2 procent som revisionsrätten accepterar. 102. Europaparlamentet finner det oroande att felnivåerna inom genomförandet av arealstöd är extremt spridda (Frankrike 0,20 %, Storbritannien 0,24 %, Tyskland 0,3 %, Grekland 3,70 %, Rumänien 12,57 %, Bulgarien cirka 6 %) mellan medlemsstaterna och insisterar på att systemets övergripande trovärdighet inte får sättas på spel. Parlamentet efterfrågar riktade omedelbara åtgärder som skapar såväl minskad administration för mer välpresterande medlemsstater som effektiva motåtgärder. 103. Europaparlamentet beklagar revisionsrättens iakttagelser rörande utgifterna för landsbygdsutveckling, där felnivån fortfarande är hög, trots att den uppskattade felprocenten är lägre än under tidigare år. 104. Europaparlamentet välkomnar kommissionens bedömning av kvaliteten på medlemsstaternas redovisningar och årliga sammanfattningarna för jordbruksutgifterna, enligt vilken majoriteten av medlemsstaterna fullgjorde sina rättsliga förpliktelser och i allmänhet följde kommissionens riktlinjer under 2008. 105. Europaparlamentet upprepar, som under tidigare år, att det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) generellt sett är ett ändamålsenligt kontrollsystem för att begränsa risken för fel eller oriktiga utgifter, men beklagar ändå att revisionsrätten fann betydande brister inom vissa utbetalande organ i tre medlemsstater: Bulgarien, Rumänien och Förenade kungariket (Skottland) (punkt 5.32 i årsrapporten för 2008). Parlamentet tillstår dock att åtgärder vidtogs för att hantera dessa svagheter. 106. Europaparlamentet efterfrågar en förenkling av komplicerade bestämmelser och mer exakta definitioner av kriterierna för stödberättigande, särskilt när det gäller stödsystem på jordbruks- och miljöområdet – framför allt på kommissionsnivå men även på nationell nivå – inom ramen för programmen för landsbygdsutveckling och begär även att samtliga berörda parter ges mer omfattande och tydliga instruktioner och riktlinjer samt att det anordnas fortbildning. 107. Europaparlamentet beklagar att det system för identifiering av jordbruksskiften som de nationella myndigheterna tillämpar fortfarande inte är korrekt i vissa medlemsstater där revisionsrätten konstaterat betydande brister (Bulgarien, Spanien, Polen och Förenade kungariket). Parlamentet noterar att olika åtgärder har vidtagits på nationell nivå för att hantera bristerna. 108. Europaparlamentet uttrycker även sin oro över de fel i fråga om utgifterna för Sapardprogrammet i Bulgarien och Rumänien som gjort att generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling avgav en reservation i sin årliga verksamhetsrapport. Parlamentet noterar den verksamhetsplan som redan finns som svar på kommissionens rekommendationer. 109. Europaparlamentet betonar vikten av snabba och grundliga efterhandsrevisioner i syfte att upptäcka icke stödberättigande utgifter och/eller otillräckliga styrkande handlingar och därmed möjliggöra nödvändiga korrigeringar. 110. Europaparlamentet finner det oroande med de brister som revisionsrätten konstaterat i fråga om medlemsstaternas definition av vad som krävs för att hålla marken i god jordbrukshävd och bevara miljön, som exempelvis att vissa stödmottagare får ersättning inom systemet med samlat gårdsstöd eller systemet för enhetlig arealersättning utan att göra någonting alls med den aktuella marken (punkt 5.49 i årsrapporten för 2008). 111. Europaparlamentet anser att kommissionen bör rätta till de brister, inbegripet frågan om stödmottagare som inte uppfyller definitionen av ”jordbrukare”, som revisionsrätten pekat på i sin årsrapport för 2008, i syfte att uppnå en högre grad av säkerhet i de attesterande organens arbete. 112. Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsatser och uppmanar därför kommissionen att förbättra kontrollerna i de medlemsstater som inte följde gemenskapslagstiftningen vid tilldelningen av stödrättigheter utöver bestämmelserna i förordningarna. 113. Europaparlamentet noterar att kommissionen har påvisat brister i redovisningen av fordringar för en fjärdedel av de utbetalande organen och föreslagit finansiella korrigeringar som uppgår till cirka 25,3 miljoner EUR. Dessa korrigeringar motsvarar cirka 1,95 procent av de 1 295 miljoner EUR som skulle återkrävas i slutet av budgetåret 2008. Även om dessa korrigeringar ligger precis under väsentlighetsnivån på 2 procent vill parlamentet understryka att de tyder på att det finns en risk för ett väsentligt fel i beloppet för de totala fordringarna. 114. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en detaljerad uppföljning för att försäkra sig om att skulderna verkligen är korrekta och belastar gemenskapens budget på ett riktigt sätt. Sammanhållning 115. Europaparlamentet konstaterar att de mellanliggande betalningarna under perioden 2007-2013 endast står för 32 procent av utgifterna, och att revisionsrättens synpunkter hänför sig särskilt till utgifterna under programperioden 2000–2006, vilka utgjorde 68 procent av utbetalningarna för sammanhållningspolitiken 2008. Parlamentet konstaterar därför att effekterna av den förbättrade lagstiftningsramen för perioden 2007-2013 och de förenklingsåtgärder som antogs 2008 och 2009 ännu inte är synliga. 116. Europaparlamentet betonar att absolut prioritet måste ges åt arbetet med att minska de övergripande felnivåerna, som fortfarande var höga inom detta utgiftsområde under 2008, samt åt att förbättra kommissionens övervakning och systemet för återvinningar. 117. Europaparlamentet är oroat över att felen inom finansieringen av sammanhållningspolitiken visar att minst 11 procent av det totala belopp som ersatts inte borde ha ersatts och att det inte skett någon förbättring i förhållande till 2007. Parlamentet beklagar att ekonomiska korrigeringar och återhämtningar bara delvis fungerar och noterar att följande ekonomiska korrigeringar har gjorts för programperioden 2000–2006: Spanien 1 535,07 miljoner EUR, Grekland 881,24 miljoner EUR, Italien 693,90 miljoner EUR, Frankrike 248,48 miljoner EUR, Storbritannien 155,94 miljoner EUR, Portugal 128,24 miljoner EUR, Polen 88,99 miljoner EUR, Ungern 40,62 miljoner EUR, Republiken Slovakien 39,16 miljoner EUR, Irland 25,55 miljoner EUR, Tyskland 19,33 miljoner EUR och Sverige 11,30 miljoner EUR. 118. Europaparlamentet noterar med oro de problem som medlemsstaternas myndigheter möter när det gäller både införlivandet av regelkraven 2007–2013 (exempelvis frågor som rör oförenlighet mellan EU-nivå och nationell nivå, förseningar i fastställandet av reglerna och otydliga regler) och fastställandet av de nya lednings- och kontrollsystemen (fördelning av uppgifter för de nya institutionerna, det vill säga myndigheter för förvaltning, certifiering och revision). 119. Europaparlamentet beklagar att sanktionssystemet för medlemsstater som har en hög andel fel och tar emot stora andelar av fondernas medel är ineffektivt eftersom de endast betalar tillbaka mellan 3 procent och 5 procent av de övergripande anslagen i återvinningar. Parlamentet är oroat över att kostnaden för lämpliga kontrollsystem tydligt överstiger detta belopp, så att det blir ett negativt incitament. 120. Europaparlamentet upprepar sin begäran om att de bestämmelser som kommissionen föreslår förenklas ytterligare, samtidigt som det införs mer effektiva kontroller på nationell nivå och EU-nivå för att säkra ett effektivt utnyttjande av struktur- och sammanhållningsfonderna. Parlamentet anser att det är mycket viktigt med en objektiv bedömning av effekterna av den förenkling som genomfördes under 2008–2009 och uppmanar kommissionen att utföra en sådan bedömning före utgången av 2010. 121. Europaparlamentet noterar den oro revisionsrätten ger uttryck för angående svårigheten att i en årsrapport kunna ge en definitiv och orubblig bild av den föränderliga och framåtskridande verklighet som sammanhållningspolitikens budget innebär. En verklighet som är underställd en dynamisk flerårig tidsplan där slutgiltiga procentsatser för fel och oegentligheter som medför konsekvenser, liksom verkliga kvantiteter som är föremål för återkallande, bara kan kontrolleras på ett mycket senare stadium (kommissionen har just avslutat räkenskapsperioden 1994–1999). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förutom den gällande handlingsplanen, i samarbete med revisionsrätten, lägga fram ett förslag för att lösa problemen med glappet mellan den fleråriga budgetramen och systemet för årlig kontroll. Ett sådant förslag skulle också vara användbart för att garantera en effektivare kontroll av stora EU-projekt som Galileo. 122. Europaparlamentet konstaterar att handlingsplanen för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder, som lades fram under 2008, inte genomfördes till fullo under 2008 och inte skulle ha utgjort någon lösning på det huvudsakliga problemet, det vill säga alltför komplicerade bestämmelser i kombination med genomförandekrav som skiljer sig åt från en medlemsstat till en annan och ibland till och med från en region till en annan. Parlamentet ber kommissionen att med tiden tillhandahålla en översättning av riktlinjerna till de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna. Parlamentet understryker dessutom att handlingsplanens effekter ännu inte kan bedömas eftersom fel från tidigare år fortsätter att påverka de utgifter som ersätts av kommissionen, vilket revisionsrätten med rätta påpekar i sin årsrapport (punkt 6.34). 123. Trots de betydande förbättringar i förvaltnings- och kontrollsystemen som gjordes inom ramen för 2008 års handlingsplan, och som stärkte kommissionens tillsynsfunktion i samband med strukturåtgärder, anser Europaparlamentet det vara oroväckande att kommissionen upptäckt att endast 31 procent av systemen fungerar väl och att över 60 procent måste förbättras. Parlamentet uppmanar därför de ansvariga medlemsstaterna, regionala myndigheter och förvaltningsmyndigheter att aktivt samarbeta med kommissionen i ett försök att vända denna statistik. 124. Europaparlamentet noterar resultatet av granskningen som visar en preliminär felnivå på fem procent, vilket återspeglar det positiva resultatet av den förenkling som infördes för programperioden 2007-2013. 125. Europaparlamentet konstaterar att kommissionens handlingsplan har gett kommissionen möjligheter att vidta åtgärder på alla de punkter som rekommenderats av revisionsrätten. Parlamentet välkomnar kommissionens åtgärder för att erbjuda utbildning och vägledning för de programansvariga myndigheterna i syfte att förbättra det system för delad förvaltning som tillämpas i samband med utgifterna för sammanhållningspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare öka sina insatser genom att ge medlemsstaterna vägledning och uppmuntra dem att förbättra sina återvinningsförfaranden och sin rapportering. 126. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelser att andelen projekt i det representativa statistiska urvalet som innehöll fel uppgick till 43 procent, och att ett stort antal av dessa projekt hade fått för stora ersättningar. Parlamentet anser emellertid att denna iakttagelse mildras av kommissionens påstående att den redan kände till att det fanns brister i fem av de sex berörda programmen och hade vidtagit korrigerande åtgärder. Parlamentet uppmärksammar kommissionens andra påstående, vilket stöds av revisionsrättens iakttagelse i punkt 6.20 i årsrapporten, att 58 procent av felen avser efterlevnad och inte skulle ha påverkar ersättningen av utgifter. 127. Europaparlamentet konstaterar att bristande efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling är en de vanligaste orsakerna till underliggande oegentligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera orsaken till denna bristande efterlevnad av dessa regler. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang revisionsrättens iakttagelser och de initiativ som tagits av kommissionen för att förenkla förvaltningen av strukturfonderna, och anser att dessa initiativ kommer att bidra till att minska felnivån. 128. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att senast 2011 lägga fram ett förslag om acceptabel risk för fel inom sammanhållningspolitiken, som är det område där det förekommit flest fel. 129. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast genomföra en inledande analys av kostnads–nyttoförhållandet mellan de resurser som är avsatta för kontrollverksamhet inom generaldirektoratet för regionalpolitik och generaldirektoratet för sysselsättning och de resultat som uppnåtts genom dessa kontroller. 130. Europaparlamentet konstaterar att de första positiva effekterna på felnivån under programperioden 2007–2013 av den stärkta kontrollen och rättsliga ramen samt kommissionens handlingsplan troligen kommer att märkas först från och med slutet av 2010. 131. Europaparlamentet anser att det finns risk för att de nationella myndigheterna kan ha lagt fram förslag om ett växande antal oplanerade projekt eftersom de haft press på sig att utnyttja de anslagna EU-medlen i samband med att programperioden 2000–2006 löpte ut. Parlamentet understryker att man måste se till att denna situation inte upprepas under den pågående programperioden och uppmanar kommissionen att i lämpliga fall strikt vidta korrigerande och avskräckande åtgärder (uppskjutna utbetalningar och finansiella korrigeringar) mot medlemsstater. 132. Europaparlamentet beklagar i detta sammanhang att igångsättandet av program kopplade till programperioden 2007–2013 dragit ut på tiden på grund av medlemsstaters sena inlämnande av överensstämmelsebedömningar och revisionsstrategier. Parlamentet delar revisionsrättens uppfattning och anser att det finns risk för att denna försening kan komma att öka sannolikheten för att kontrollsystemen inte förhindrar och upptäcker fel i inledningsskedet. Kommissionen uppmanas åter att utföra sin övervakningsuppgift med största strikthet. 133. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slå fast och sprida bästa praxis bland medlemsstaterna för att tillåta en ökad absorption av medel och ett bättre kassaflöde till mottagare genom att ändra och förenkla genomförandeförordningarna för strukturfonderna på nationell nivå. 134. Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse om att kontrollbestämmelserna under programperioden 2007–2013 har skärpts och att kommissionens respektive medlemsstaternas ansvar har förtydligats. Parlamentet uppskattar i detta sammanhang det mervärde som tillförs genom det revisionsorgan som inrättats för varje program och delar kommissionens förväntningar om att den årliga kontrollrapporten och yttrandet från revisionsorganet bör bidra till att förstärka de nationella kontrollsystemens revisioner. 135. Europaparlamentet begär att kommissionen i sin framtida sammanfattande rapport och sina generaldirektorats årliga verksamhetsrapporter förser parlamentet med tydlig information om vilka medlemsstater som har de minst effektiva kontrollsystemen samt gör en årlig klassificering av medlemsstaterna för varje EU-fond. Dessutom uppmanar parlamentet revisionsrätten att utarbeta en likadan förteckning på grundval av sina revisioner. 136. Europaparlamentet uppmärksammar revisionsrättens iakttagelse, liknande den som den gjorde angående 2007, att omfattningen på och graden av reservationerna i de årliga verksamhetsrapporterna gör att allvaret i problemen avseende oriktigheter och ineffektiva kontrollsystem underskattas. Parlamentet anser därför att generaldirektoraten bör inta en mer försiktig hållning och reservationernas omfattning följaktligen öka. 137. Europaparlamentet fäster uppmärksamhet vid att utgifterna för sammanhållningspolitiken har vissa särdrag till följd av systemet med flerårig förvaltning, och understryker att de finansiella korrigeringarna görs under efterföljande år och även vid utgången av programperioden. Detta ger generellt kommissionen möjligheter att upptäcka och korrigera ett stort antal oegentligheter. 138. Europaparlamentet välkomnar kommissionens kvartalsrapporter om finansiella korrigeringar och intensifieringen av de finansiella korrigeringarna från kommissionens sida under 2008 och 2009. Däremot är det beklagligt att systemet för finansiella korrigeringar har föga avskräckande effekt på medlemsstaterna, eftersom dessa kan ersätta alla icke stödberättigande utgifter som identifieras av kommissionen eller revisionsrätten med stödberättigande utgifter. Parlamentet anser att kommissionen bör se till att det i framtiden bara är oegentligheter som medlemsstaterna själva identifierar som kan ersättas med andra utgifter utan att medlemsstaten i fråga går miste om medel. 139. Europaparlamentet beklagar den bristande kvaliteten på vissa medlemsstaters rapportering till kommissionen om återvinningar och finansiella korrigeringar, som gör att kommissionens kvartalsrapporter till parlamentet blir ofullständiga och av begränsad användbarhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att medlemsstaterna fullgör sina skyldigheter genom att noggrant kontrollera och bedöma de inkomna uppgifternas fullständighet och tillförlitlighet, och ser fram emot att motta den nya vägledningen för attesterande myndigheter, som bland annat ska innehålla kommissionens rekommendationer om hur rapporteringsförfarandena ska förbättras. Kommissionen ombeds också att i sin framtida sammanfattande rapport identifiera de medlemsstater som inte till fullo uppfyller rapporteringskraven. 140. Europaparlamentet konstaterar att antalet oegentligheter som medlemsstaterna anmält till Olaf avseende 2008 varierar kraftigt: Italien 802, Spanien 488, Storbritannien 483, Portugal 403, Tyskland 372, Polen 329, Nederländerna 262, Sverige 146, Frankrike 98, Grekland 96, Republiken Tjeckien 80, Republiken Slovakien 62, Ungern 39, Österrike 37, Belgien 35, Estland 28, Finland 28, Litauen 26, Lettland 22, Slovenien 13, Cypern 4, Bulgarien 4, Irland 2, Malta 1 och Rumänien 0. Parlamentet hyser farhågor om att detta pekar på ett mindre enhetligt rapporteringssystem. 141. Europaparlamentet konstaterar att inga fall av bedrägerier anmälts till kommissionen när det gäller granskade projekt och betonar att felnivån i revisionsrättens rapport inte nödvändigtvis hänför sig till bedrägerier. 142. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ständigt övervaka rimligheten i de rapporterade siffrorna och på grundval av sina egna undersökningar kontrollera rapporteringssystemens effektivitet i fall då antalet rapporterade oegentligheter förefaller överdrivet lågt. 143. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lämna detaljerad information om genomförandesiffrorna och distributionssystemen för de grekiska myndigheternas utbetalningar ur Europeiska unionens solidaritetsfond efter de förödande skogsbränderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna information om de efterhandskontroller som genomfördes samt resultaten av dem. 144. Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens beslut att i arbetsprogrammet för 2010 inkludera granskningarna av ESF och Eruf när det gäller turism, yrkesutbildning för kvinnor och offentlig dricksvattenförsörjning, som är särskilt viktiga aspekter för utvecklingen av lokalsamhällena. 145. Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att bedöma hur de externa utvärderingarna med anknytning till strukturfonderna och Sammanhållningsfonden utförs av förvaltningsmyndigheterna, och att särskilt kontrollera att utvärderingarna är oberoende när de betalas av den granskade parten. 146. Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att, i fråga om mänskliga resurser, utvärdera medlemsstaternas revisionsmyndigheters kapacitet att genomföra revisioner samt deras oberoende när de bedömer huruvida förvaltningskontrollsystemet följer rådande bestämmelser. Sysselsättning och sociala frågor 147. Europaparlamentet välkomnar att Europeiska socialfonden (ESF) utnyttjat åtagandebemyndigandena till 100 procent (10,6 miljarder EUR) och betalningsbemyndigandena till 97,1 procent (8,8 miljarder EUR). Parlamentet ger kommissionen erkännande för en förbättrad ekonomisk förvaltning. 148. Europaparlamentet har bevis på en lägre felprocenten för ESF än de 11 procent som rapporterats för strukturfonderna generellt. Parlamentet uppmanar kommissionen att meddela sin egen siffra för ESF:s felprocent och att undersöka möjligheten att stärka ESF:s autonomi inför nästa finansieringsperiod. 149. Europaparlamentet påminner om att generaldirektoratet för sysselsättning som förvaltar medlen har i uppgift att vidta åtgärder för att förebygga bedrägerier och korruption. Parlamentet välkomnar det nära samarbetet med Olaf. Parlamentet kräver att bedrägerier inom ESF även följs upp och bestraffas av behöriga nationella rättsliga myndigheter. 150. Europaparlamentet konstaterar att felnivån inte nödvändigtvis hänför sig till bedrägerier, och efterlyser därför en klar åtskillnad i framtiden mellan bedrägerier och felprocent. 151. Europaparlamentet välkomnar de insatser som kommissionen gjort för att genom årliga kontrollrapporter från revisionsorganen och sammanfattande årsrapporter få fram en omfattande redovisning från samtliga medlemsstater. Parlamentet begär att redovisningsskyldigheten prövas så att inte samma uppgifter krävs in flera gånger. Parlamentet anser att felaktiga eller ofullständiga redovisningsrapporter från de nationella förvaltnings- och kontrollorganen såväl som bristande iakttagande av minimikraven i budgetförordningarna är oacceptabelt och bör leda till påföljder. Kommissionen uppmanas därför att utarbeta förslag om förbättring och utvidgning av den nuvarande rapporteringsskyldigheten och införa en sanktionsmekanism. 152. Europaparlamentet konstaterar att det under anslagstilldelningen kan förekomma intressekonflikter mellan förvaltarna och mottagarna av anslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att med lämpliga medel tillämpa reglerna för undvikande av intressekonflikter under anslagstilldelningen på de nationella förvaltningsnivåerna. 153. Europaparlamentet understryker de särskilda behoven hos målgrupper och projektansvariga inom ESF. Parlamentet föreslår att frivilligarbete inom ideella organisationer och bidrag i natura ska räknas med i samfinansieringen av projekt. Parlamentet ber de projektansvarig att göra en uppdaterad undersökning av ESF:s förvaltningskostnader uppdelade på medlemsstater och projekt. 154. Europaparlamentet påminner om de senaste ändringar av strukturfondsförordningarna (förordning (EG) nr 1341/2008(65), förordning (EG) nr 284/2009(66), förordning (EG) nr 396/2009(67), förordning (EG) nr 397/2009(68), förordning (EG) nr 846/2009(69)) som gjorts för att förenkla förvaltningen. Parlamentet begär en rapport om effekterna av dessa ändringar. 155. Europaparlamentet konstaterar att sådana förenklade förfaranden är av avgörande betydelse för att minska de administrativa bördorna på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet betonar att man måste se till att dessa förfaranden inte ger upphov till större felprocent i framtiden. Inre politik 156. Europaparlamentet välkomnar den lilla minskningen av antalet fel jämfört med tidigare år inom detta verksamhetsområde samt framstegen när det gäller försenade betalningar, då revisionsrätten funnit att kommissionen har förbättrat sina resultat betydligt under 2008 när det gäller att betala ut ersättningar till stödmottagarna i tid. 157. Europaparlamentet uppmanar kommissionen eftertryckligen att göra sitt yttersta för att bibehålla 2008 års positiva utveckling på detta område, som står under kommissionens direkta ekonomiska förvaltning. 158. Europaparlamentet konstaterar dock med oro att revisionsrättens revision när det gäller forskning, energi och transport generellt sett återigen visar på en väsentlig förekomst av fel i fråga om betalningar till stödmottagare och i fråga om kommissionens system för övervakning och kontroll, som inte i tillräcklig grad minskar den inneboende risken för att för högt redovisade kostnader ersätts. 159. Europaparlamentet är särskilt oroat över den utestående reservation som de fyra forskningsansvariga enheterna gjort på grund av andelen kvarstående fel som påverkar kostnadsredovisningar inom ramen för sjätte ramprogrammet. 160. Europaparlamentet noterar också de i systemet inneboende skillnaderna i behandlingen av EU-fondernas stödmottagare inom olika sektorer, program och förvaltningsmetoder. 161. Europaparlamentet anser att det finns risk för att den offentliga bilden av EU tar skada av att de berörda parterna inser att det tillämpas strängare kontrollsystem inom jordbrukssektorn än på forskningsområdet. 162. Europaparlamentet konstaterar att vissa av de rättsliga bestämmelserna om forskningsfinansiering (t.ex. om sanktioner) tidigare inte tillämpats och uppmanar kommissionen att råda bot på denna situation och trygga en fullständig och enhetlig tillämpning av de befintliga rättsliga bestämmelserna. 163. Europaparlamentet upprepar samtidigt de krav som det ställde i sin ovannämnda resolution av den 23 april 2009 (bl.a. punkt 117), särskilt sin begäran om att det inte ska förekomma några retroaktiva ändringar och att stödmottagarnas legitima förväntningar ska uppfyllas, samt att godkännanden av intyg avseende den metod som tillämpas i förhållande till genomsnittliga personalkostnader, där inga synliga framsteg har gjorts, ska påskyndas. Parlamentet uppmanar kommissionen att i syfte att säkra en god lagstiftning lägga fram förslag som är realistiska sett till såväl mål som förfaranden i framtiden. 164. Parlamentet konstaterar i detta avseende med djup oro att endast ett intyg om den metod som har tillämpats i samband med genomsnittliga personalkostnader har godkänts. 165. Europaparlamentet ser även negativt på bristen på tydlig information rörande Galileos tillgångar. Kommissionen ombeds att hämta in den information som behövs för att kunna göra en inventering i syfte att kontrollera redovisningskriterierna och bedöma värderingen av de Galileotillgångar som Europeiska rymdorganisationen förfogar över. Dessutom uppmanas kommissionen att översända denna information till parlamentet före slutet av 2010. 166. Europaparlamentet finner det oroande att den befintliga regleringen av det gällande ramprogrammet inte motsvarar behoven i en modern forskningsmiljö och anser att modernisering och förenkling måste högprioriteras inom ramen för ett nytt ramprogram. 167. Europaparlamentet anser att beräkningen av kostnader som man begär ersättning för måste förenklas om situationen ska kunna förbättras och uppmanar kommissionen att fortsätta sina insatser för att utforma enklast möjliga regler för mottagarna av programstöd. Vidare efterfrågar parlamentet en tydlig definition av de nödvändiga kriterierna för att bedöma huruvida stödmottagarnas metoder för kostnadsberäkning följer lagstadgade krav. 168. Europaparlamentet understryker att kommissionen måste säkerställa ett strikt genomförande av kontrollerna, särskilt genom att i enlighet med revisionsrättens rekommendationer förbättra revisionsintygens tillförlitlighet, effektivt genomföra sin strategi för efterhandsrevisioner, besluta om påföljder när det är lämpligt samt göra återvinningar eller korrigeringar i tid i fall då redovisade kostnader har lett till felaktiga ersättningar. 169. Europaparlamentet begär också att kommissionen betänker fördelningen av verksamheterna mellan generaldirektoraten med ansvar för forskning, eftersom revisionsrätten menar att denna fördelning i kombination med det faktum att man inte använder sig av ett integrerat informationssystem för styrning försvårar en effektiv samordning, särskilt för uppföljningen av granskningsresultat. Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 170. Europaparlamentet anser att genomförandegraden totalt sett är tillfredställande för budgetposterna för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. 171. Europaparlamentet framhåller att det totala budgetgenomförandet på miljöområdet är 95,15 procent, att 99,75 procent av åtagandebemyndigandena på folkhälsoområdet ingåtts och att 98 procent av kapitlet livsmedelssäkerhet och djurhälsa genomförts, vilket är ett tillfredställande resultat. 172. Europaparlamentet konstaterar att sex pilotprojekt och förberedande åtgärder genomfördes under 2008 års budget. 173. Europaparlamentet välkomnar att man uppnått ett genomförande på 99,26 procent av driftsbudgeten för Life+. Parlamentet noterar att 196 projekt valdes ut. Parlamentet noterar vidare att 52 procent av de beviljade anslagen gick till projekt för ”natur och biologisk mångfald”. Parlamentet anser dock att det fortfarande finns utrymme för förbättringar i kommissionens förvaltning när det gäller att garantera hållbarheten för samfinansierade projekt. 174. Europaparlamentet konstaterar i detta hänseende att förbättringar skulle kunna uppnås genom att man ser till att stödåtgärder redan finns på plats när ansökningsomgångarna inleds, genom att man ytterligare förbättrar spridningen av den kunskap som Life-projekten ger upphov till och genom att man förstärker den systematiska uppföljningen av projekten efter att de avslutats. 175. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utveckla stödet och den specifika utbildningen för de sökande och att utarbeta användarvänliga riktlinjer. Omedelbar uppmärksamhet bör ges åt de delar av programmen som har haft en låg genomförandegrad och åtgärder bör därefter vidtas. 176. Europaparlamentet betonar vikten av att ge ytterligare och riktat stöd till sökande som genomför projekt under folkhälsoprogrammet i syfte att undvika orimliga ersättningsanspråk och ofullständiga ekonomiska redovisningar vilket ger upphov till långdragna procedurer. Dessutom anser parlamentet att anbudsinfordringarna måste vara tydliga och användarvänliga för att undvika projektansökningar som på grund av sin storlek och tillhörande höga kostnader uppenbart inte är bidragsberättigande eller som är av dålig kvalitet. 177. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse det framgångsrika genomförandet av gemenskapens tobaksfond och är övertygat om att detta instrument är viktigt. 178. Europaparlamentet påminner kommissionen om dess ansvar gentemot genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor. Genomförandeorganet förvaltade 256 projekt med kostnadsdelning, vilka motsvarar ett sammanlagt bidrag på 119 miljoner EUR från EU:s budget, samt organiserade expertmöten och informationsdagar. Genomförandeorganets arbete under 2008 var tillfredsställande. Inre marknaden och konsumentskydd 179. Europaparlamentet beklagar att årliga verksamhetsrapporterna från kommissionens generaldirektorat och enheter finns tillgängliga online på endast ett språk. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra situationen för det kommande årets rapporter. 180. Europaparlamentet påpekar att fel i samband genomförandet av budgeten ofta är en konsekvens av att reglerna och förfarandena för utgifter är alltför komplicerade. Parlamentet uppmuntrar därför kommissionen att göra ytterligare insatser för att förenkla den rättsliga ramen, särskilt för att lösa de återstående problemen i vissa kontrollsystem. 181. Europaparlamentet beklagar det faktum att medlemsstaterna gör väldigt få fysiska kontroller av import, trots revisionsrättens många rekommendationer och det faktum att tullinkomsterna utgör en stor del av de totala inkomsterna i budgeten för 2008. Parlamentet vill därför att kommissionen uppmanar medlemsstaterna att finna en lämplig balans mellan fysiska kontroller av import och revisioner efter klarering av ekonomiska aktörer. 182. Europaparlamentet välkomnar de förbättringar som gjorts för att nå en genomförandegrad på 92 procent för betalningsbemyndigandena för genomförande och utveckling av den inre marknaden (budgetpost 12 02 01). Parlamentet noterar genomförandegraden på 48 procent för programmet Solvit (budgetpost 12 02 02), som beror på att betalningsbemyndigandena endast användes under denna budgetposts första år. Parlamentet uppskattar därför att genomförandegraden för åtagandebemyndigandena har nått 97 procent. 183. Europaparlamentet medger att en genomförandegrad på 97 procent för betalningsbemyndigandena för tullpolitik (budgetposterna 14 04 01 och 14 04 02) är en stor förbättring jämfört med föregående år tack vare en förbättrad beräkningsmetod, och uppmanar kommissionen att fortsätta på denna väg. 184. Europaparlamentet uppskattar de insatser som gjorts för att nå en genomförandegrad på 97 procent för betalningsbemyndigandena för programmet för konsumentpolitik (budgetposterna 17 02 01 och 17 02 02). Transport och turism 185. Europaparlamentet konstaterar att det i 2008 års budget, såsom den slutgiltigt har antagits och senare ändrats under budgetåret, avsattes ett totalt belopp på 2 516 000 000 EUR i åtagandebemyndigande och 1 703 000 000 EUR i betalningsbemyndiganden, specifikt för insatser inom transportutskottets ansvarsområde. Parlamentet noterar vidare att dessa belopp omfattar följande:
186. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten vid behandlingen av budgeten för 2008 har valt att koncentrera sig på forsknings- och energipolitiken snarare än på transportpolitiken. 187. Europaparlamentet välkomnar att både åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden för TEN-T-projekt fortsättningsvis utnyttjas i hög grad, nästan till 100 procent vardera, och uppmanar medlemsstaterna att garantera en tillräcklig finansiering via de nationella budgetarna för att matcha detta gemenskapsåtagande. Parlamentet påminner om att det stödde förslaget om en högre EU-finansieringsnivå. Parlamentet noterar att man i förbindelse med översynen av de prioriterade TEN-T-projekten 2010 får möjlighet att bedöma om dessa utgifter har varit tillräckliga och effektiva. 188. Europaparlamentet är oroat över att utnyttjandegraden för de betalningsbemyndiganden som avsatts för transportsäkerheten har varit låg för andra året i rad (79 %). Parlamentet noterar att utnyttjandegraden för betalningsbemyndigandena för Marco Polo II-programmet var särskilt låg (40 %), och att utnyttjandegraden för betalningsbemyndigandena för optimeringen av transportsystemen endast var 67 %. Parlamentet påminner om att det belopp som fördes upp i 2008 års budget i de båda fallen var det belopp som föreslagits i kommissionens preliminära budgetförslag. 189. Europaparlamentet beklagar den exceptionellt låga utnyttjandegraden av betalningsbemyndigandena för passagerarnas rättigheter (27 %). Parlamentet noterar att de betalningar som gjorts endast utgör 55 % av det belopp som föreslogs av kommissionen i det preliminära budgetförslaget. Parlamentet understryker att investeringar i bland annat information till passagerarna om deras rättigheter är av största vikt för en effektiv tillämpning av bestämmelserna. 190. Europaparlamentet understryker att utnyttjandegraden för betalningsbemyndigandena för Galileo-programmet (50 %) var för låg med hänsyn till programmets betydelse för logistiksektorn och sektorn för hållbara transporter. 191. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge en detaljerad förklaring till underutnyttjandet av dessa anslag samt redogöra för de åtgärder den tänker vidta för att undvika att problemet upprepas. 192. Europaparlamentet noterar att den urvalsbaserade granskningen visar att felnivån troligtvis ligger mellan 2 % och 5 %. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera ansträngningarna för att få ner denna nivå till under 2 %. 193. Europaparlamentet ser med tillfredställe att revisionsrätten har konstaterat att de årliga räkenskaperna för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet i allt väsentligt är lagliga och korrekta. Parlamentet oroar sig över förseningarna när det gäller rekryteringen och gläder sig över organets målsättning att tillsätta de tjänster som för närvarande är vakanta. 194. Europaparlamentet beklagar bristen på uppgifter om de åtgärder som vidtagits på området för turism, och välkomnar den nya juridiska och ekonomiska ram som införs genom Lissabonfördraget och som gör det möjligt att utöka åtgärderna på EU-nivå inom denna sektor (social och kulturell turism, turistmål som utmärker sig m.m.), åtgärder som får stöd genom en flerårig budgetram. 195. Europaparlamentet uppmanar åter kommissionen att årligen ge parlamentet och rådet en mer detaljerad beskrivning av utgifterna under varje budgetpost jämfört med kommentarerna/anmärkningarna till varje post. Kultur och utbildning 196. Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för ökad öppenhet och användarvänlighet och stöder fortsatta steg i samma riktning. Parlamentet begär, inför de kommande halvtidsöversynerna av de fleråriga programmen, att det görs en djupgående undersökning av genomförandet och förvaltningsstrukturerna. Parlamentet rekommenderar att man bland annat mäter kundtillfredsställelsen med nationella programkontor. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om att nästan 70 procent av de fleråriga programmens budget genomförs av nationella programkontor. 197. Europaparlamentet välkomnar kommissionens vägledning för de nationella myndigheterna när det gäller övervakningen av de nationella programkontorens arbete, i syfte att ytterligare underlätta programförvaltningen i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att aktivt övervaka de nationella programkontorens programförvaltning, för att undvika avbrott i genomförandet av delar av de fleråriga programmen. Parlamentet stöder kommissionens strikta linje med avbrutna betalningar till nationella programkontor vid konstaterade brister i förvaltningen. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att undvika de negativa följder för mottagarna som orsakas av sådana brister. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de nationella programkontorens kostnader för administration och personal hålls åtskilda från de stödmedel som ska betalas ut, för att på så sätt åstadkomma större öppenhet och bättre kostnadskontroll. 198. Europaparlamentet varnar för orimliga kontrollåtgärder som inte står i proportion till den förvaltade budgeten. Parlamentet anser att kontrollskyldigheten aldrig får leda till påtryckningar mot storskalighet som höjer tröskeln för deltagarna. 199. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av översynen av budgetförordningen sträva efter ett nytt arrangemang som gör det tillåtet för stödmottagarna att skaffa sig mer egna medel utan att behöva befara att detta ska leda till en minskning av det stöd de beviljats i form av samfinansiering från EU. 200. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med de nationella programkontoren försöka hitta en rimlig och flexibel lösning på problemet med upplupna ränteintäkter från decentraliserade budgetmedel som inte har utnyttjats, ^å vilka källskatt dras i medlemsstaterna men som de nationella programkontoren måste återbetala till hela beloppet. 201. Europaparlamentet noterar att mängden felaktiga betalningar har minskat avsevärt men anser att det behövs ytterligare förbättringar för mellanliggande betalningar och slutbetalningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrannare kontrollera den årliga revisionsförklaringen i efterhand för programmet för livslångt lärande genom kontrollbesök och direktkontroller. 202. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de byråkratiska hindren för programmet ”Aktiv ungdom”. Parlamentet önskar särskilt se att åtgärderna under programområdena 1.1 och 1.3 blir mer lättillgängliga och betonar att urvalskriterierna måste vara tydliga och begripliga för de sökande. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga en ny fördelningsmodell för stödet inom programmet ”Aktiv ungdom” så att det kan betalas ut till småskaliga ungdomsprojekt som inte lyckas bli självfinansierande under rådande förhållanden. Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 203. Europaparlamentet noterar en relativ minskning av nivån för genomförandet av åtaganden i budgeten för området för frihet, säkerhet och rättvisa för 2008 jämfört med 2007 (87,51 procent för 2008 jämfört med 90,29 procent för 2007). Parlamentet konstaterar att 75 000 000 EUR har förts över 2009, men noterar att enligt uppgifter från kommissionen så hade åtaganden ingåtts för detta belopp före den 31 mars 2009. Parlamentet påpekar att genomförandenivån avseende betalningar har ökat jämfört med 2007 (80,88 procent 2008 mot 60,41 procent 2007). Parlamentet uppmanar generaldirektoratet för frihet, säkerhet och rättvisa att försöka fortsätta att öka genomförandenivån för åtaganden och betalningar under 2009. 204. Europaparlamentet beklagar att den första förfinansiering som betalades ut till medlemsstaterna inom ramen för fonden för de yttre gränserna inte kunde göras av kommissionen före de sista månaderna 2008, eftersom genomförandebestämmelserna antogs först den 5 mars 2008 och eftersom de första versionerna av beskrivningar av förvaltnings- och kontrollsystem samt programdokument som vissa medlemsstater lämnat in dessutom var kraftigt försenade eller av otillräcklig kvalitet. 205. Europaparlamentet konstaterar att ansvarsfriheten för genomförandet av budgeten för organen under de kommande åren mer bör baseras på det relevanta utskottets bedömning av organets prestationer under året. Andra generationen av Schengens informationssystem 206. Europaparlamentet är djupt bekymrat över förseningarna i upprättandet av andra generationen av Schengens informationssystem och följderna av dessa förseningar för EU:s budget och medlemsstaternas budgetar. Parlamentet konstaterar att ”milstolpe 1-testet” avseende stabiliteten, pålitligheten och prestandan hos SIS II-projektet, som genomfördes i slutet av januari 2010, inte var framgångsrikt. 207. Europaparlamentet erinrar om kommissionens skyldighet enligt rådets förordning (EG) nr 1104/2008 av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1+) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)(70) och rådets beslut 2008/839/RIF av den 24 oktober 2008 om migrering från Schengens informationssystem (SIS 1+) till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)(71) att lämna in en framstegsrapport om utvecklingen av SIS II och migreringen från SIS 1+ till SIS II till parlamentet och rådet var sjätte månad och första gången efter första halvåret 2009. Parlamentet konstaterar att den första framstegsrapporten, som omfattar perioden från januari 2009 till juni 2009 (KOM(2009)0555), och som offentliggjordes den 22 oktober 2009, är inaktuell och att den andra framstegsrapporten ännu inte är tillgänglig. 208. Europaparlamentet upprepar rådets och parlamentets begäran till kommissionen – som gjordes av rådet i dess slutsatser om den fortsatta inriktningen för SIS II av den 4-5 juni 2009 och av parlamentet i dess resolution av den 22 oktober 2009 om utvecklingen av Schengens informationssystem II och Informationssystemet för viseringar(72) – att den ska garantera fullständig öppenhet när det gäller de finansiella aspekterna på utvecklingen av andra generationen av SIS. 209. Europaparlamentet betonar att kommissionen bör uppfylla sina rapporteringsskyldigheter på ett snabbare och öppnare sätt. 210. Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att genomföra en djupgående revision och lägga fram en särskild rapport om kommissionens utvärdering av förvaltningen av SIS II-projektet, från början av projektet med start vid den inledande anbudsinfordran. 211. Europaparlamentet förbehåller sig rätten att reservera de medel som ska avsättas för utvecklingen av SIS II i den årliga budgeten för 2011, för att säkerställa fullständig insyn för parlamentet samt en översikt över processen. Kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 212. Europaparlamentet påminner kommissionen om att främjande av jämställdhet enligt artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är en grundläggande princip för Europeiska unionen som bör iakttas i alla Europeiska unionens verksamheter, och därför bör gå att avläsa i ansvarsfriheten för Europeiska unionens budget. 213. Europaparlamentet beklagar att jämställdhetsbaserad budgetering ännu inte har genomförts. Parlamentet upprepar därför sitt krav på kommissionen att vidta ytterligare steg för att se till att jämställdhetsperspektivet beaktas i budgetplaneringen. 214. Europaparlamentet välkomnar den studie om möjligheten att införa jämställdhetsbaserad budgetering(73) som utarbetats av kommissionen och uppmanar samtliga parter i Europeiska unionens budgetprocess att beakta denna studie vid utarbetandet, genomförandet och granskningen av budgeten. 215. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra ytterligare ansträngningar för att utveckla genusspecifika uppgifter som kan tas med i rapporterna om budgetgenomförandet eftersom de mycket begränsade uppgifter som än så länge finns tillgängliga inte ger en korrekt överblick över situationen. 216. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att ägna jämställdhetsaspekterna en särskild del i ansvarsfrihetsrapporterna. 217. Europaparlamentet välkomnar det faktum att finansieringsmekanismerna för perioden 2007–2013 har förenklats, men beklagar att det trots denna förbättring förekommit felaktigheter i samband med en stor del av återbetalningarna till sammanhållningsprojekten under 2008 (som bland annat omfattar Europeiska socialfonden och jämställdhetsprojekt). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att finansieringsmekanismerna blir effektivare. Externa åtgärder 218. Europaparlamentet konstaterar mot bakgrund av erfarenheterna från 2007 och 2008 att det är mycket viktigt att insynen i utgifterna på detta verksamhetsområde fortsätter att öka, särskilt inför inrättandet av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder. 219. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före utgången av ansvarsfrihetsförfarandet för 2008 lägga fram konkreta, detaljerade och heltäckande planer för personalen, organisationen och kontrollstrukturerna inom den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, med uppgifter om i synnerhet ökningen och tilldelningen av personal, de förutsedda budgetkonsekvenserna och ändringarna i stadgan och budgetförordningen, samt att omedelbart inleda förhandlingar med budgetmyndigheten på grundval av de framlagda förslagen. Parlamentet är helt emot förhandlingar som grundas på vaga ramavtal. 220. Europaparlamentet understryker eftertryckligen att parlamentets granskningsrätt i egenskap av ansvarsbeviljande myndighet inte på något sätt får inskränkas till följd av inrättandet av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder. Parlamentet förväntar sig att kommissionen beaktar detta(74) i samband med att den lägger fram förslag om ändring av den gällande budgetförordningen. Denna översyn bör utgöra en del av den normala treårsöversynen. Parlamentet förkastar kommissionens idé om ett påskyndat förfarande. 221. Europaparlamentet noterar med stor oro revisionsrättens övergripande bedömning att systemen för övervakning och kontroll inom samtliga berörda generaldirektorat (EuropeAid, GD Yttre förbindelser, GD Utvidgning och GD Humanitärt bistånd) fortfarande bara är delvis ändamålsenliga, liksom dess slutsats att betalningarna inom detta verksamhetsområde innehöll väsentliga fel. Parlamentet påpekar att felen precis som tidigare huvudsakligen förekommer på delegations- och mottagarnivå. 222. Europaparlamentet välkomnar att EuropeAid förbättrat sina övervaknings- och kontrollsystem, men uppmuntrar denna byrå att göra nödvändiga förbättringar av sina förhandskontroller, låta utföra externa revisioner och rätta till inkonsekvenserna och bristerna i sin årliga revisionsplan, i revisionsmodulen i Cris och inom den övergripande övervakningen av revisionsresultat. 223. Europaparlamentet uppmanar generaldirektoratet för yttre förbindelser eftertryckligen att stärka sina efterhandskontroller samt att rätta till de brister som revisionsrätten upptäckt i dess ekonomiska förvaltning och projektövervakning. Parlamentet ser positivt på att detta generaldirektorat medgett att man måste ägna större uppmärksamhet åt detta problem. 224. Europaparlamentet uppmärksammar det avsevärda antalet potentiella fall av bedrägerier (102 fall) som Olaf håller på att utreda inom detta verksamhetsområde – som är det näst högsta antalet, obetydligt lägre än det för interna utredningar. Parlamentet ser positivt på att Olaf fokuserar på bistånd till tredje land inom utredningsarbete, förebyggande insatser och förstärkt samarbete. 225. Europaparlamentet beklagar förseningarna när det gäller att uppnå insyn i EU-medel som förvaltas av internationella organisationer, särskilt av FN (inom ramen för ”gemensam förvaltning”). Parlamentet beklagar även de svårigheter som revisionsrätten trots kommissionens upprepade uppmaningar om efterlevnad av det finansiella och administrativa avtalet (Fafa) haft med att få tillgång till revisionsrapporter och styrkande handlingar från FN. Parlamentet framhåller och välkomnar dock de framsteg som gjorts, särskilt det avtal om direktiv för kontrollbesök som slöts i april 2009 och undertecknandet av de gemensamma riktlinjerna för rapportering. 226. Europaparlamentet är medvetet om att det inom FN-organisationer ofta finns särskilda erfarenheter och kunskaper som kan vara svåra att hitta någon annanstans. Icke desto mindre uttrycker parlamentet oro över att kommissionen inte på förhand har lyckats visa på ett övertygande sätt att valet av en FN-organisation verkligen är mer ändamålsenligt och effektivt än andra alternativ när det gäller att genomföra biståndet(75). Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett mer öppet och objektivt förfarande för att välja kanaler för genomförande av biståndet. 227. Europaparlamentet noterar den pågående trenden med allt fler bidrag till fonder som finansieras av flera bidragsgivare, och särskilt till FN, i linje med principerna om gott samarbete mellan givare. Parlamentet uttrycker emellertid sitt missnöje med att revisionsrätten fortfarande har problem med att få tillgång till finansiella dokument från FN-organen. Parlamentet välkomnar de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att underlätta revisionsrättens granskningsprocesser och uppmanar till fler åtgärder för att till fullo tillvarata Europeiska unionens ekonomiska intressen och öka insynen i processen, och om nödvändigt även ändringar av Fafa. 228. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang sin djupa frustration och sitt missnöje över att kommissionen hittills inte har vidtagit åtgärder för att skapa ett verkligt europeiskt instrument för krishantering, som den blivit uppmanad att göra i tidigare resolutioner om beviljande av ansvarsfrihet. Parlamentet insisterar åter på att detta bör göras snarast och uppmanar den nya kommissionen att i samband med den kommande översynen av budgetförordningen göra så att den framöver själv kan förvalta fonder med flera bidragsgivare. 229. Europaparlamentet välkomnar den positiva utvecklingen när det gäller öppenhet, mål och internationell samordning av givare som inrättandet av Pegase-mekanismen(76) har medfört. Mekanismen bygger på den tillfälliga internationella mekanismen (TIM(77)), men är mer omfattande eftersom den täcker både utgifter för den tillfälliga internationella mekanismen och utgifter som avser återupptagandet av ekonomisk verksamhet, dvs. budgetstöd, finansiering av infrastruktur och sociala frågor, i linje med den palestinska reform- och utvecklingsplanen. 230. Europaparlamentet noterar revisionsrättens rekommendation att tydliga strategiska mål och mätbara resultatindikatorer bör fastställas i strategiplaneringsdokumenten för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet. Parlamentet anser att liknande åtgärder också bör vidtas när det gäller andra instrument för externa åtgärder, som fortfarande är mycket allmänna till sin räckvidd. 231. Europaparlamentet föreslår att kommissionen genomför en studie där man undersöker möjligheterna att göra budgeten för yttre åtgärder mer flexibel. Mot bakgrund av de överskridanden av budgeten som hittills har ägt rum och de allt större behoven inom detta politikområde borde det genast skapas en flexibilitetsmöjlighet, som dock inte får utnyttjas på bekostnad av en korrekt budgetförvaltning och budgetkontroll. Utveckling och humanitärt bistånd 232. Europaparlamentet beklagar att revisionsrättens revision visat att budgetstödåtagandena präglas av en hög nivå av icke kvantifierbara fel. Parlamentet insisterar på att kommissionen måste kontrollera dessa utbetalningar ännu noggrannare. Det är positivt att det i februari 2009 genomfördes en översyn av betalningsgången för denna typ av betalningar. 233. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att kommissionens bedömning av efterlevnaden av villkoren i finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete har blivit tydligare och bättre strukturerad. Parlamentet beklagar dock att revisionsrätten konstaterat att det finns många fall där kommissionen inte på ett strukturerat och formaliserat sätt visat att förvaltningen av offentliga finanser sker på ett tillräckligt öppet, ansvarsfullt och effektivt sätt eller åtminstone att det finns ett trovärdigt och relevant reformprogram. 234. Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att kommissionen bör fortsätta ansträngningarna för att underbygga sina beslut om berättigande till budgetstöd och se till att alla kommande finansieringsöverenskommelser ger en heltäckande och tydlig grund för bedömningen av att betalningsvillkoren är uppfyllda. 235. När det gäller budgetstöd uppmanar Europaparlamentet kommissionen att förbättra övervaknings- och kontrollsystemen för att säkerställa betalningarnas korrekthet, noggrannare övervaka de organisationer som ansvarar för genomförandet av EU- finansierade projekt, genomföra effektivare revisioner med noggrann uppföljning och ta fram mer resultatinriktade riktlinjer för budgetstöd. 236. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja partnerländernas ansträngningar att utveckla den parlamentariska kontrollen och revisionskapaciteten, i synnerhet när biståndet tillhandahålls via budgetstöd, och uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om uppnådda framsteg. 237. Europaparlamentet påpekar att dess roll i fråga om budgetstöd är att hålla kommissionen ansvarig för utgifternas resultat och att budgetstöd är ett biståndsinstrument som kräver ett paradigmskifte i tillsynsmetoden, från kontroll av input till kontroll av resultat i förhållande till indikatorer. 238. Europaparlamentet upprepar sin begäran om att utvecklingsbistånd i allmänhet och budgetstöd i synnerhet stegvis bör kopplas till en föregående landspecifik redovisningsförklaring som utfärdas av mottagarlandets regering och undertecknas av dess finansminister, avseende utvalda frågor som påverkar styrnings- och ansvarighetsstrukturen i mottagarlandet. 239. Europaparlamentet uppmanar den nya kommissionen att ta ledningen och lägga fram detta förslag till andra internationella givare – i synnerhet Världsbanken – för att utveckla och genomföra ett sådant instrument i samförstånd med andra givare. Parlamentet väntar sig att få information av kommissionen om en möjlig tidsram för dessa förhandlingar. 240. Europaparlamentet uppmanar kommissionen eftertryckligen att fastställa strategiska mål och lämpliga resultatindikatorer som möjliggör en effektiv bedömning av effekterna av EU-åtgärder. 241. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga större vikt vid kvinnors hälsa i utvecklingsländer i allmänhet, och vid förbättringar av mödrars hälsa i synnerhet, eftersom det är på det området som man ligger längst ifrån millenieutvecklingsmålen. 242. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts med avseende på arbetsfördelningen mellan givarna, och med avseende på andra principer som syftar till att öka effektiviteten i biståndet. Parlamentet anser dock att kommissionen bör anstränga sig mer för att samordna medlemsstaternas verksamheter på detta område. 243. Europaparlamentet understryker att man måste öka biståndseffektiviteten och minska fragmenteringen inom biståndsverksamheten. Man bör minska det stora antal projekt som kommissionen och medlemsstaterna förvaltar (cirka 40 000) genom att prioritera mer effektiva program och bättre samordning med EU-givare med hjälp av en tydlig inriktning på ett begränsat antal prioriterade åtgärdsområden i varje mottagarland, samtidigt som man inte utesluter små men effektiva ideella organisationer som är verksamma på området. 244. Europaparlamentet noterar att 63 procent av de medel som hittills har avsatts under livsmedelsmekanismen har förmedlats genom internationella organisationer, och påminner om att förordning (EG) nr 1337/2008(78) föreskriver att kommissionen ska tillämpa en ”lämplig balans”(79) mellan internationella organisationer och ”andra stödberättigade enheter” 245. Europaparlamentet efterfrågar åter större medverkan från parlament och samråd med det civila samhället(80) i partnerländerna när de nationella strategidokumenten inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete ska utarbetas och ses över. 246. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att se till att EU-finansierade verksamheter i tredjeland blir synligare. Icke-statliga organisationer 247. Europaparlamentet tar del av de skriftliga kommentarerna från kommissionsledamöterna Maroš Šefčovič och Algirdas Šemeta av den 8 mars 2010 med bland annat detaljerad information om kommissionens och genomförandeorganens finansieringen av olika icke-statliga organisationer. 248. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett offentligt register över olika icke-statliga organisationer som finansieras av kommissionens avdelningar, att harmonisera sina olika databaser om mottagare av medel från EU-budgeten eller Europeiska utvecklingsfonden, att i sitt räkenskapssystem ange att de mottagande enheterna är av icke-vinstdrivande slag och att se över möjligheten att utöka registret över intresseföreträdare genom att inkludera information om den finansiering de erhåller från EU. Rumänien och Bulgarien 249. Europaparlamentet finner bristerna i de bulgariska och rumänska myndigheternas förvaltning av föranslutningsstödet oroande och välkomnar de åtgärder som kommissionen vidtagit, bland annat avbrytande av utbetalningar, noggrann övervakning och samarbete med de två medlemsstaterna, som alla har medfört en avsevärd förbättring av situationen. Parlamentet finner det dock fortfarande oroande att det finns betydande brister när det gäller potentiella oriktigheter i förvaltningen av Pharemedel vid två genomförandeorgan i Bulgarien, fastän tecknandet av kontrakt som avser Pharemedel är avslutat. Parlamentet noterar åtagandet av de nuvarande myndigheterna att utreda oriktigheterna och reformera förvaltningen av EU-finansieringen. 250. Europaparlamentet noterar att nedläggningsarbetet vid kärnkraftverket Kosloduj (block 1-4) ska vara avslutat senast den 19 oktober 2035. Parlamentet konstaterar att det föreligger brist på insyn vad gäller ursprunget till anslagen från kommissionens olika generaldirektorat. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att göra en kontroll av de anslag som har använts där. 251. Europaparlamentet ser negativt på att det inte gjorts några nämnvärda framsteg i fråga om att rätta till de identifierade bristerna (särskilt i samband med fonden för nationell väginfrastruktur). Parlamentet stöder därför kommissionens försiktiga hållning och dess åtagande att noggrant övervaka situationen, följa upp resultaten och ge de bulgariska myndigheterna råd och stöd i syfte att råda bot på dessa brister. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att iaktta största vaksamhet och strikthet när den godkänner rapporter om bedömningen av förenligheten med regelverket för de operativa program som de bulgariska myndigheterna föreslår och innan den börjar göra mellanliggande betalningar för programperioden 2007–2013. Parlamentet noterar de åtgärder som har vidtagits av Bulgarien och välkomnar det positiva resultatet av kommissionens förfarande för bedömning av förenligheten med regelverket för alla operativa program, men betonar samtidigt att ytterligare effektiv kontroll och vägledning från kommissionen sida bör genomföras. 252. Europaparlamentet noterar att kommissionen i juli 2008 ställde in utbetalningarna i Rumänien inom ramen för Sapardprogrammet på grund av brister och oegentligheter som dess tjänsteavdelningar upptäckt och välkomnar den åtgärdsplan som Rumänien lagt fram för att komma till rätta med dessa brister, som gjorde att kommissionen kunde återuppta utbetalningarna i juli 2009. 253. Europaparlamentet stöder det faktum att kommissionen ställde in utbetalningarna i Bulgarien inom ramen för de tre föranslutningsprogrammen, Phare/övergångsordningen, ISPA och Sapard, under 2008 i syfte att skydda EU:s ekonomiska intressen mot bakgrund av de brister och oegentligheter som dess tjänsteavdelningar upptäckt i förvaltningen av dessa fonder. Parlamentet välkomnar Bulgariens positiva respons på alla rekommendationer, som gjorde det möjligt för kommissionen att återuppta utbetalningarna under 2009. 254. Europaparlamentet ser dock negativt på dessa brister, särskilt oförmågan att identifiera oriktiga stödansökningar och att på ett korrekt sätt följa upp oegentligheter, och uppmanar Bulgarien eftertryckligen att utarbeta en detaljerad åtgärdsplan i nära samarbete med kommissionen och under noggrann kontroll av en oberoende revisor. 255. Europaparlamentet betonar att denna åtgärdsplan måste innehålla specifika, mätbara, uppnåeliga och relevanta mål i rätt tid, särskilt, där så är relevant, skapandet av transparenta upphandlingsregler som uppfyller internationella normer och inte begränsar konkurrensen från internationella budgivare genom att lägga en enormt stor intern administrativ börda på dem. Parlamentet anser vidare att dessa mål måste vara inriktade på att inrätta och bevara fullt operativa juridiska och administrativa strukturer. 256. Europaparlamentet välkomnar den uppdaterade informationen från kommissionen om utnyttjandet av EU-medel i Bulgarien och Rumänien. Parlamentet noterar dock att det fortfarande finns inkonsekvenser och oriktigheter i de framstegsrapporter som har lämnats in och anser att arbetet för att utvärdera framstegen i det juridiska och administrativa systemet hämmas av framstegsrapporternas nuvarande utformning. Kommissionen uppmanas att fortsätta att noggrant övervaka dessa medlemsstaters system och genomförandet av de överenskomna åtgärdsplanerna, och föreslår att Olaf fortsätter med sitt stöd till dessa medlemsstater när de fullgör sina skyldigheter för att skydda unionens ekonomiska intressen. 257. Europaparlamentet kräver att rapporterna innehåller tydliga angivelser av framstegen i nyckelområden i kampen mot bedrägeri och korruption. Parlamentet erinrar om sitt krav på ett trafikljussystem (rött, gult och grönt) baserat på specifika indikatorer (kvantitet och kvalitet hos de juridiska och administrativa åtgärder som vidtas för att förhindra, avskräcka från och bestraffa bedrägeri och korruption), för att ge en tydlig bild av utvecklingen av de befintliga systemen i dessa länder. Parlamentet förvånas över att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) inte alltid konsulterades vid sammanställningen av rapporterna, och ber kommissionen att ta med Olafs kommentarer i de kommande framstegsrapporterna. Utvidgningen 258. Europaparlamentet noterar de åtgärder som kommissionen i nära samarbete med de nationella myndigheterna vidtagit för att förbättra de övergripande resultaten i samband med föranslutningsstödet i Kroatien och för att noggrant övervaka förutsättningarna för full decentralisering av medlen för föranslutningsstöd. Parlamentet understryker att de kroatiska myndigheterna bör beakta de lärdomar som dragits av problemen med utnyttjandet av föranslutningsstödet i Bulgarien och Rumänien i syfte att med kommissionens hjälp undvika liknande svårigheter när de utnyttjar föranslutningsstödet i sitt land. Parlamentet beklagar att kommissionen inte agerade utifrån parlamentets begäran om att ett trafikljussystem (grönt, gult och rött) skulle införas i framstegsrapporterna, vilket skulle visa utvecklingen inom områden av hög betydelse för kampen mot bedrägeri, såsom inrättandet och bevarandet av stabila och effektiva strukturer för domstolar och förvaltning. 259. Europaparlamentet är besviket över att viktiga brister (bristande planering och ojämna resultat mellan olika sektorer), som har resulterat i ”relativt otillfredsställande” övergripande resultat i fråga om föranslutningsstödet i Turkiet, fortfarande finns kvar. 260. Europaparlamentet noterar de åtgärder som kommissionen vidtagit i kandidatländerna och andra länder på västra Balkan för att bekämpa korruption och uppmuntrar genomförandet av projekt som stärker rättsväsendets oberoende, utvecklingen av professionella brottsbekämpande strukturer och korruptionsbekämpningen inom ramen för det regionala och nationella stödet. Parlamentet erinrar om att EU enligt Thessaloniki-agendan för västra Balkan åtog sig att ha ett nära samarbete med länderna i västra Balkan för att ytterligare befästa freden och främja stabilitet, demokrati, rättsstatliga principer och respekten för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter. Parlamentet betonar att detta även gäller för kampen mot organiserad brottslighet och korruption samt för förbättringen av det regionala samarbetet. 261. Europaparlamentet erinrar om att revisionsrätten inte fann någon tydlig kommissionsmetod med vilken kommissionen mäter framstegen inom dessa områden. Parlamentet ber särskilt kommissionens generalsekretariat att tillhandahålla parlamentet en rapport om genomförandet av Thessaloniki-agendan, vilken skulle kunna utgöra grunden för en extern utvärdering av dess framsteg. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa ett tydligt samband mellan betalningen av föranslutningsmedel och bevisade och synliga resultat inom Thessaloniki-agendans områden. 262. Europaparlamentet erinrar om att 2009 års framstegsrapport för Kroatien uppvisar brister på det rättsliga området på grund av bristande öppenhet och tillämpning av enhetliga, objektiva kriterier i valet av domare och åklagare. Parlamentet tvivlar därför på att de medel som spenderades på kapitel 23 användes på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. 263. Europaparlamentet konstaterar att det regionala samarbetsrådet har varit aktivt i mer än ett år, och ber kommissionen att lämna information i syfte att stärka det regionala samarbetet under det decentraliserade genomförandesystemet samt att presentera sina strategiska hänsyn inom detta område för budgetmyndigheten. 264. Europaparlamentet erinrar om behovet av att kandidatländerna säkerställer ett effektivt genomförande av nya och reformerade rättsliga bestämmelser genom en ambitiös, öppen, ansvarig, effektiv och ändamålsenlig offentlig förvaltning. Parlamentet noterar med oro att – oaktat olika utvecklingstendenser i båda länderna – korruptionen i både Kroatien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien fortfarande är utbredd och utgör ett mycket allvarligt problem. Parlamentet beklagar det faktum att när korruption har upptäckts på hög nivå har endast begränsade utredningar genomförts och att endast ett litet antal utredningar i slutänden ledde till åtal. Parlamentet betonar att det tyder på allvarliga brister i rättssystemet 265. Europaparlamentet ber kommissionen att kontinuerligt övervaka och rapportera till budgetmyndigheten om eftersläpningen och antalet nya straffrättsliga åtal och domar samt eftersläpningen och antalet nya domstolsmål till följd av åtal för brott mot lagar om offentlig upphandling i Kroatien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. 266. Europaparlamentet fastställer att behovet av ständig, objektiv och transparent övervakning av framstegen kvarstår. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att i händelse av anslutningsförfaranden inrätta en startpunkt i nyckelområden som är relevanta för anslutningen och att använda denna startpunkt som referens och riktmärke under hela anslutningsprocessen. Parlamentet anser att hållbarheten i framstegen i anslutningsprocessen och bekräftelsen av de mål som uppnås under denna process är av avgörande betydelse för att unionen framgångsrikt ska kunna fortsätta. Parlamentet ber därför om en regelbunden uppföljning efter anslutningen. Administrativa utgifter 267. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att revisionsrättens granskning inte har avslöjat några väsentliga fel som påverkar lagligheten och korrektheten i de administrativa utgifterna. SLUTSATSER OM REVISIONSRÄTTENS SÄRSKILDA RAPPORTER 268. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka biståndet till sjuk- och hälsovård under Europeiska utvecklingsfondens tionde halvtidsutvärdering i syfte att stödja åtagandet om millennieutvecklingsmålen för hälsa och att se till att biståndet till sjuk- och hälsovården fördelas i överensstämmelse med de politiska prioriteringarna till stöd för sjuk- och hälsovårdssystemen. 269. Europaparlamentet påminner kommissionen om det åtagande som gjorts inom ramen för instrumentet för utvecklingssamarbete om att 20 procent av medlen för all utvecklingspolitik senast 2009 ska satsas på sjuk- och hälsovård samt grundläggande utbildning. Kommissionen bör regelbundet informera parlamentet om hur stor procentandel av det sammanlagda utvecklingsbiståndet, fördelat per land, som går till grundskole- och gymnasieutbildning samt grundläggande hälsovård i Afrika söder om Sahara. 270. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ha tillräcklig hälsoexpertis för att den ska kunna påverka i dialogen på området hälsa och sjukvård, genom att se till det finns expertkunskaper vid alla delegationer där hälsa och sjukvård är centrala sektorer, arbeta närmare med Echos hälsorådgivare i länder som genomlevt en konflikt, bilda närmare partnerskap med WHO för att kunna dra nytta av dess expertkunskaper och ingå formella avtal med EU:s medlemsstater för att kunna använda deras expertkunskaper. Kommissionen uppmanas att meddela parlamentet hur många hälso- och utbildningsexperter som finns i regionen, på delegationsnivå och på huvudkontoret samt ge en översikt som visar om kommissionen lyckats öka antalet experter. 271. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta den ökade användningen av sektoriellt budgetstöd inom sjuk- och hälsovården, koncentrera det allmänna budgetstödet på förbättringar av hälsovården och att fortsätta driva projekt för stöd till utarbetande av strategier och kapacitetsuppbyggnad. 272. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa mekanismer och övervakningsverktyg för att se till att en tillfredsställande andel av det allmänna budgetstödet går till grundläggande behov, framför allt inom hälsovården, att använda mål som direkt mäter resultatet av strategier, att ge stöd för kapacitetsuppbyggnad och informera parlamentet om vilka åtgärder som vidtagits för detta. 273. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta tydligare riktlinjer för användningen av varje instrument och kombinationer av instrument, och att samarbeta närmare och mer effektivt med Globala fonden i mottagarländerna. 274. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med revisionsrätten fastställa hur bristerna i revisionsrättens rapport kan åtgärdas, och informera parlamentet om resultatet av dessa diskussioner. Del II 275. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa upp genomförandet av ex-ISPA-projekt, undersöka hur förseningar i genomförandet av projekt kan undvikas eller minskas i framtiden när liknande instrument ska genomföras (t.ex. IPA) och vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga förseningar när framtida riktlinjer utarbetas. 276. Europaparlamentet vill se striktare och mer realistisk planering från de projektsökande och efterlyser sätt att påskynda förfarandena, när liknande instrument ska genomföras i framtiden, både på kommissionsnivå och inom nationell förvaltning i mottagarländerna. 277. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med sin systemrevision så att tillförlitliga system skapas för förvaltningen av struktur- och sammanhållningsfonderna och potentiella högrisksituationer förhindras i framtiden. Del III 278. Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen på behovet av förbättrad och effektiv samordning av de biståndsinsatser som görs av unionen, EIB och andra internationella eller lokala partner, samt ett ökat och regelbundet informationsutbyte, särskilt på lokal nivå, så att verksamheterna blir mer enhetliga och kompletterar varandra bättre. 279. Europarlamentet konstaterar att övervakningen, trots att den senare förbättrats, inte höll en tillräckligt hög nivå under Meda-programmets första år, särskilt i de fall då kommissionen helt förlitade sig på EIB:s övervakning före 2005. 280. Europaparlamentet understryker vikten av ett förvaltningsavtal för den bankverksamhet som avses ovan och som förvaltas av EIB för kommissionens räkning i syfte att säkerställa en tillräcklig övervakning, införlivande av miljöaspekterna och skydd av unionens ekonomiska intressen, samt för att se till att mellanhänder och de projektansvariga uppfyller sina ekonomiska skyldigheter och rapporteringsskyldigheter. 281. Europaparlamentet understryker vikten av ett skräddarsytt utvärderings- och övervakningsprogram för bankverksamheten, vilket bör tillämpas inom ramen för det nya Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet. Del IV 282. Europaparlamentet anser att folkhälsoprogrammet (2003–2007) hade ambitiösa mål, men att dessa mål varken var tillräckligt tydliga eller anpassade till de begränsade budgetmedlen. Parlamentet påpekar att detta ledde till att programmet hade alltför många åtgärdsområden, vilka i vissa fall inte ens omfattades av projekt. Parlamentet konstaterar att denna urvattning av programmet har påverkat kvaliteten, samtidigt som antalet projekt blivit så omfattande att kommissionen inte är helt medveten om alla existerande projekt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att rapportera till parlamentet om resultatet av kartläggningen av det nuvarande folkhälsoprogrammet, och betonar att frågan om risken för att projekten urvattnas bör behandlas vid utvärderingen av programmet efter halva tiden och i efterhand. 283. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten har ifrågasatt nyttan av vissa delar av folkhälsoprogrammet, och beklagar att man i vissa fall via programmet har finansierat projekt (särskilt inom ramen för komponenten ”bestämningsfaktorer för hälsan”) med ett begränsat europeiskt mervärde. 284. Europaparlamentet anser därför att ett eventuellt framtida folkhälsoprogram bör fokuseras på nätverk och utbyte av bästa metoder, och att man i större utsträckning bör tillämpa den öppna samordningsmetoden för att uppmuntra utbyte av bästa metoder. 285. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en tydlig interventionslogik för eventuella program som ska efterträda det nuvarande folkhälsoprogrammet. Parlamentet understryker att kommissionen bör göra detta i sin konsekvensbedömning på förhand, vilken bör åtfölja kommissionens förslag till ett sådant program. 286. Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att lägga fram ett formellt yttrande om kommissionens konsekvensbedömning på förhand, innan parlamentet och rådet behandlar kommissionens förslag till programbeslut. Parlamentet anser att revisionsrätten när den utarbetar sitt yttrande bör ta hänsyn till parlamentets ovan framförda synpunkter. Del V 287. Europaparlamentet noterar att vissa reningsverk underutnyttjas och uppmanar de EU-finansierade anläggningarna att bibehålla en kostnadseffektiv verksamhet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att finna vägar för att se till att EU-finansierade reningsverk i tillräcklig grad är anslutna till avloppssystem. Parlamentet betonar att medlemsstaterna är ansvariga för driften av reningsverken och uppmanar medlemsstaterna att anstränga sig för att säkerställa tillfredsställande kvalitet på vattnet från reningsverken och fullt utnyttjande av kapaciteten. 288. Europaparlamentet ger sitt erkännande till kommissionens ansträngningar när det gäller en omarbetning av direktivet i fråga (rådets direktiv 86/278/EEG(81) – direktivet om avloppsslam) och önskar att det pågående omarbetningsförfarandet påskyndas i syfte att införliva den senaste utvecklingen och anpassa medlemsstaternas olika praxis på detta område samt uppmanar medlemsstaterna att se till att kvaliteten på avloppsslammet överensstämmer med EU:s gränsvärden. 289. Europaparlamentet understryker behovet av en mer rigorös granskning av projekten på ansökningsstadiet för att förebygga brister i förväntad effekt. Kommissionen uppmanas därför att ytterligare utveckla interna riktlinjer och checklistor för användning i bedömningsprocessen i syfte att förbättra konsekvensen i bedömningen av bidragsansökningarna liksom att säkerställa en ordentlig uppföljning i händelse av att begärda upplysningar eller åtgärder inte tillhandahållits respektive vidtagits. Del VI 290. Europaparlamentet beklagar och kan inte acceptera den nuvarande klyftan mellan å ena sidan EU:s politiska löften om icke-statliga aktörers deltagande i utvecklingssamarbetet och å andra sidan det faktiska genomförandet. Parlamentet förväntar sig därför att den ansvarige kommissionsledamoten visar att det från kommissionens sida, såväl på central nivå som på delegationsnivå, finns ett helhjärtat politiskt stöd och ledarskap för att på ett effektivt sätt infria de politiska löftena till de icke-statliga aktörerna. Parlamentet beklagar också att enbart ”ekonomisk utveckling” används som framgångskriterium eftersom denna metod helt bortser från det faktum att klyftan mellan rika och fattiga har vidgats dramatiskt. Kommissionen uppmanas att se till att det vid alla delegationer, före utgången av 2010, finns minst en ansvarig expert som på heltid handlägger policyfrågor, kontakter och kontrakt som rör icke-statliga aktörer. 291. Europaparlamentet konstaterar att de utvecklingsländer som själva har tagit ansvaret för sin utveckling har uppnått goda resultat i sitt arbete för att minska fattigdomen. Parlamentet betonar att staten har en viktig roll i utvecklingen och uppmanar kommissionen och delegationerna att ytterligare förbättra sina förbindelser med partnerländernas regeringar, så att det blir möjligt att på ett mer effektivt sätt samarbeta och samråda med icke-statliga aktörer. 292. Europaparlamentet anser att bristen på fullständiga och tillförlitliga uppgifter är djupt beklaglig och förväntar sig att kommissionen omgående vidtar åtgärder för att lösa detta problem, eftersom tillförlitliga uppgifter är en förutsättning för att man ska kunna börja mäta resultat. Kommissionen uppmanas därför att, innan budgetförfarandet för 2011 inleds, förse parlamentet med en fullständig finansiell översikt över de gemenskapsmedel som förmedlas genom icke-statliga aktörer från de olika budgetposterna, som ska vara uppdelade efter land. 293. Europaparlamentet anser att kvaliteten på biståndet är viktigare än storleken. Kommissionen uppmanas att spela en viktig roll för att få ordning på det uppenbara kaos som präglar utvecklingsbiståndet genom att främja en stark och effektiv givarsamordning och förbättra den nuvarande biståndsstrukturen. Kommissionen uppmanas att överväga om inte tiden är inne för att, med hänsyn till revisionsrättens kommentarer, genomföra en grundlig genomgång av hela (sam)finansieringssystemet för icke-statliga aktörer. Syftet med detta bör vara att se till att dessa aktörer kan förlita sig på tydliga och effektiva regler när de deltar i program och projekt. 294. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga beakta att givarna är politiska aktörer och att det i vissa fall kan finnas intressekonflikter mellan givarna och de biståndsmottagande länderna. Starka demokratiska nationella institutioner och en väldefinierad politik för välståndsfördelning är en förutsättning för hållbarhet. För en mer konsekvent programplaneringspolitik och sammanhängande program och projekt samt en adekvat utvärdering är det nödvändigt att i stor omfattning överge samfinansierade projekt för icke-statliga aktörer och i stället satsa på projekt som till 100 procent finansieras av EU. 295. Europaparlamentet anser att det finns en viss överlappning mellan kommissionens utvärdering av tillhandahållandet av gemenskapsbistånd genom det civila samhällets organisationer(82) och revisionsrättens särskilda rapport om kommissionens förvaltning av icke-statliga aktörers deltagande i EG:s utvecklingssamarbete. Revisionsrätten och kommissionens utvärderingsenheter uppmanas att utbyta information om planerad verksamhet och att rapportera om resultaten av denna verksamhet till parlamentet. 296. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till ändring av budgetförordningen som gör det möjligt för EU att fungera som en stark aktör bland andra internationella givare. Del VII 297. Europaparlamentet anser att kommissionen bör förbättra tillsynen över de olika verksamheterna i kommissionens likviditetsförvaltning. Möten med de berörda generaldirektoraten, generaldirektoratet för budget (GD Budget) och generaldirektoratet för ekonomi och finans (GD Ekonomi och finans), bör, i enlighet med revisionsrättens rekommendationer, anordnas mer regelbundet så att de kan dela med sig av information om risker, utbyta erfarenheter och diskutera bästa metoder i fråga om likviditetsförvaltning och kapitalförvaltning på kommissionsnivå. 298. Europaparlamentet anser att kommissionen bör fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att betydande finansiella risker övervakas effektivt och noggrant under årets lopp. Parlamentet välkomnar att kommissionen, i syfte att ytterligare förbättra situationen, har föreslagit revisionsrätten och kommit överens med denna om att ett officiellt cirkulär från och med avslutningen av räkenskaperna för 2008 ska skickas till de berörda finansinstituten för att få in korrekta, fullständiga och standardiserade uppgifter från dessa om förvaltningskontona. 299. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en kontrollplan inom GD Budget för varje tolvmånadersperiod baserad på riskanalys och att genomföra kontroller under och efter varje år, samt informera parlamentet inom tre månader efter årets utgång om de problem som har upptäckts. 300. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gå vidare med den översikt över riskerna i sin finansförvaltning (GD Budget) som ingår i årsredovisningen och som ger en tydlig, utförlig sammanfattning av de risker som kommissionen exponeras för, hur dessa risker hanteras och vilka åtgärder som införts för att kontrollera, minimera eller neutralisera riskerna. 301. Europaparlamentet anser att kommissionen, i syfte att öka insynen, tydligare bör dokumentera sina rutiner för att överföra medel mellan medlemsstaternas konton för egna medel, och tydligare dokumentera de urvalsförfaranden som tillämpas i de olika fallen. 302. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra underhållet av sina databaser, optimera dubbelkontroller och följa upp revisionsrättens iakttagelse om behovet av en förbättrad samordning för att kunna ta tillräcklig hänsyn till kommissionens totala riskexponering mot varje affärsbank, eftersom taket för kapital på konton hos affärsbanker fastställs av de berörda generaldirektoraten. 303. Europaparlamentet välkomnar och stöder kommissionens strävan att föreslå det nuvarande systemet för hantering av preliminärt inkasserade böter, vilket var föremål för en översyn under 2008, och förväntar sig att förslaget till kommissionens beslut i frågan, som lades fram i början av 2009 av GD Budget, kommer att förbättra systemets säkerhet. Del VIII 304. Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens revision av programmet och kommissionens reformförslag (KOM(2008)0563). Parlamentet hänvisar till sin ståndpunkt av den 26 mars 2009(83) i vilken parlamentet gav sitt stöd till reformförslaget. Parlamentet understryker att EU:s livsmedelsstöd är ett komplement till redan befintliga åtgärder i medlemsstaterna. 305. Europaparlamentet påminner om att socialt stöd från medlemsstaternas myndigheter sällan är inriktat på att säkra tillgången till livsmedel och att livsmedelsinitiativ som är riktade till socialt utslagna och marginaliserade grupper brukar drivas av välgörenhetsorganisationer med hjälp av frivilliga. 306. Europaparlamentet anser att det behövs bättre kriterier för att rikta stöd till de länder och mottagare som har störst behov. 307. Europaparlamentet anser att medlemsstater som deltar i programmet bör utveckla effektiva åtgärder för att minska mängden livsmedelsavfall. 308. Europaparlamentet påminner kommissionen om att subsidiaritetsprincipen inte på något sätt minskar kommissionens skyldigheter i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken kommissionen ska genomföra budgeten ”under eget ansvar” och i ”överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning”. 309. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen genomför revisionsrättens rekommendationer i syfte att ge budgetmyndigheten tillgång till fullständig och objektiv information om programmets resultat. Del IX 310. Europarlamentet beklagar att förvaltningen av Galileoprogrammet under utvecklings- och valideringsfasen var bristfällig enligt revisionsrättens iakttagelser. Parlamentet konstaterar att den tekniska utvecklingen har försenats med fem år i förhållande till den ursprungliga planeringen, och att kostnadsberäkningarna för utvecklings- och valideringsfasen nästan har fördubblats, från 1 100 000 000 till 2 100 000 000 EUR. 311. Europarlamentet uppmanar kommissionen att i sitt kommande meddelande om Galileos framtid följa upp revisionsrättens rekommendationer i syfte att förtydliga Galileoprogrammets politiska mål och översätta dem till strategiska och operativa mål som ger Galileo en stabil färdplan tills en fullständig installation har genomförts. 312. Parlamentet oroas över att revisionsrätten ansåg att det gemensamma företaget Galileo inte uppfyllde merparten av sina mål, och att dess verksamhet allvarligt hindrades av styrningsproblem. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i linje med revisionsrättens rekommendation, för eventuella kommande gemensamma företag se till att ledningsstrukturer inte hindrar företagets verksamhet. 313. Europaparlamentet anser att de europeiska skattebetalarna bör informeras om tredjeländers eventuella deltagande i Galileo- och Egnosprogrammen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förse parlamentet med detaljerade uppgifter om alla former av samarbete mellan EU och tredje länder när det gäller Galileo- och Egnosprogrammen. 314. Europarlamentet uppmanar kommissionen och tillsynsmyndigheten för GNSS-systemet att i sina räkenskaper, samt revisionsrätten i sina rapporter, ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten tydlig och uttömmande information om de materiella och immateriella tillgångar som skapats inom ramen för Galileo- och Egnosprogrammen och som ägs av Europeiska unionen. 315. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram aktuella uppgifter och kostnads-/intäktsanalyser för Galileoprojektet och informera parlamentet om detta. Del X 316. Europaparlamentet konstaterar att verkligheten inte motsvarar förväntningarna: färre än 55 procent av alla projekt som granskades i efterhand behöll samma höga betyg som de fått i den inledande utvärderingen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sitt utvärderingsförfarande. 317. Europaparlamentet påminner om att en överväldigande majoritet av ansökningarna inte når upp till tröskelvärdet för hög kvalitet (bara 15 till 20 procent), och att ansökningskostnaderna (som i enskilda fall kan uppgå till 300 000 EUR) betalas av de ansökande. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att på ett konsekvent och effektivt sätt tillämpa sunt förnuft och urskillning (t.ex. flerstegsförfaranden), så att de medel som anslagits för forskning används så effektivt som möjligt, i stället för till ”administration av forskning”. 318. Europaparlamentet anser att det är olyckligt att bara 53–86 procent av alla berörda parter, beroende på resultat i ansökningsförfarandet, till fullo förstod de instrument som tillämpas i sjätte ramprogrammet. Parlamentet beklagar att valet av instrument i vissa fall tydligen snarare gjordes beroende på skatteskäl än innehåll. Parlamentet noterar att expertnätverk med ett stort antal parter, liksom kommissionens starka fokus på rättslig integration, utgör särskilda utmaningar, och att expertgruppen om framtiden för expertnätverken har rekommenderat att större partnerskap endast bör bildas i undantagsfall då detta är särskilt motiverat(84). Bildande av expertnätverk 319. Europaparlamentet beklagar att endast små framsteg har gjorts med bildandet av ”one-stop shops”, en enda instans som täcker samtliga generaldirektorat inom forskningsområdet, och med standardiseringen av ansökningsförfaranden, nödvändig dokumentation och konsekvent kommunikation, trots parlamentets krav på ett mer service- och kundinriktat genomförande av forskningsprogrammen. Parlamentet poängterar att allmänheten ser kommissionen som en enda enhet. 320. Europaparlamentet begär i detta sammanhang att kommissionen till sist vidtar lämpliga åtgärder för att uppnå ett proaktivt tillvägagångssätt inom kundsupport, intern kvalitetskontroll inbegripet standardisering på andra nivån och samordnad förvaltning. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra alla rättsliga texter som ligger till grund för kontrakten om stöd tillgängliga via Internet, däribland hänvisningar till belgisk lagstiftning där detta är relevant. 321. Europaparlamentet erinrar om sitt ständiga krav på att den administrativa bördan ska minskas, i synnerhet vid ansökningsförfaranden(85). Parlamentet beklagar att den genomsnittliga tiden fram till dess att avtal sluts är tretton månader, en ökning med fyra månader jämfört med femte ramprogrammet. I fråga om sjunde ramprogrammet kräver parlamentet att kommissionen använder sig av befintliga administrativa redskap (t.ex. PIC-nummer) och särskilt utsedda företrädare för varje rättslig enhet (Legal Entity Appointed Representatives – LEAR). 322. Europaparlamentet är missnöjt med att målet om större deltagande från privata deltagare, i synnerhet små och medelstora företag, inte uppnåddes inom sjätte ramprogrammet. Parlamentet delar revisionsrättens åsikt att vissa bestämmelser aktivt motverkade dessa parters deltagande, och anser att de rättsliga bestämmelserna och reglerna (däribland standardkontrakt och riktlinjer) över lag är överdrivet komplicerade och i sig själva förhindrar ett effektivt genomförande av forskningspolitiken. 323. Europaparlamentet konstaterar att fokus vid utvärderingarna ligger på att kontrollera insatsen snarare än att bedöma resultatet. Parlamentet instämmer med revisionsrätten i dess bedömning att en ordentlig definition av specifika relevanta mål som kan mätas och förverkligas (SMART) vid ett projekts början är en avgörande faktor för hur projektet kommer att utvecklas och om det kommer att bli framgångsrikt. Parlamentet betonar att rapporteringskrav måste utformas som ett målinriktat redskap för att övervaka och bedöma framsteg med integrationen och forskningen(86) och inte får användas som sanktioner eller som ett sätt att ingripa i samordnarens övriga oinskränkta förvaltningsverksamhet, så länge denna är förenlig med de rättsliga bestämmelserna. Hållbarhet och framtida utveckling 324. Europaparlamentet beklagar att man i de flesta fall inte kunde uppnå varaktig integration som bestod efter den inledande finansieringsperioden, och att den inledande femåriga finansieringsperioden enligt revisionsrättens bedömning visade sig vara orealistisk. Parlamentet stöder förslaget om att tillämpa mycket konkurrensbetonade och selektiva kriterier för förlängd finansiering av expertnätverk som hävdar att de kommer att kunna uppnå självfinansiering(87). 325. Europaparlamentet noterar med intresse expertgruppens förslag om att undersöka möjligheten att samordna förslagsinfordringarna för ERA-NET och sjunde ramprogrammet och att kombinera nationella medel och gemenskapsmedel för detta ändamål(88), liksom alla åtgärder för att förbättra insyn och tillgänglighet i Cordis-databasen för att se till att det sker ett utbyte av forskningsresultat inom det europeiska området för forskningsverksamhet (utbyte av bästa metoder). 326. Europaparlamentet är djupt oroat över att tillämpningen av kommissionens revisionsstrategi för sjätte ramprogrammet redan har lett till två rättsliga förfaranden som inletts av tidigare deltagare. Parlamentet betonar att tillförlitlighet är grunden för allt långsiktigt samarbete och upprepar sin begäran att kommissionen, med tanke på rättssäkerheten, avstår från att räkna om årsredovisningarna för projekt inom det sjätte ramprogrammet som redan har godkänts och avslutats av kommissionen, genom att tillämpa nya tolkningar av vilka kostnader som är stödberättigade enligt de allmänna villkoren (bilaga II) i det sjätte ramprogrammets standardkontrakt(89). Kommissionen uppmanas att öka sina insatser för att hitta en lösning, särskilt genom att förenkla återvinningsförfarandena genom tillämpning av schablonbelopp och med beaktande av mottagarnas goda tro och berättigade förväntningar. Parlamentet vill se en dialog som går ut på att finna lösningar. 327. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hitta lösningar som säkerställer pålitlighet och kontinuitet på medellång sikt i genomförandet och planeringen av ramprogram, särskilt med tanke på åttonde ramprogrammet, och i synnerhet att homogent tillämpa fastställda tidsfrister och en strikt arbetsordning. Del XI 328. Europaparlamentet uppmuntrar Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) att beakta revisionsrättens rekommendationer i sitt utvecklingsprogram. 329. Europaparlamentet anser att Epso och samtliga EU-institutioner bör förbättra informationen till allmänheten om principen om en oberoende europeisk offentlig förvaltning och förbättra bilden av EU som arbetsgivare. 330. Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att Epso även bör sträva efter att förbättra kommunikationen med medlemsstaternas offentliga förvaltningar i syfte att utbyta bästa praxis när det gäller information och annonser riktade till allmänheten och när det gäller att informera om arbetstillfällen på ett riktat sätt för att nå yrkesverksamma. Parlamentet anser att liknande kommunikation bör ske med relevanta internationella organisationer. 331. Europaparlamentet är övertygat om att ett utökat samarbete med universitet är fördelaktigt på längre sikt, om EU-institutionerna kan rekrytera kompetenta medarbetare och hjälpa nyutexaminerade genom att utöka deras valmöjligheter på arbetsmarknaden. 332. Europaparlamentet uppmuntrar Epso att fortsätta sina insatser för att kartlägga och förebygga den geografiska obalansen bland kandidater och följaktligen även bland godkända sökande. 333. Europaparlamentet beklagar att varken revisionsrätten i sin rapport eller Epso analyserar rekryteringsförfarandet för mellanchefer och höga chefer, särskilt de geografiska obalanserna inom dessa grupper. I sin nästa särskilda rapport (eller uppföljningsrapport) bör revisionsrätten analysera denna fråga. 334. Europaparlamentet anser att Epso bör förbättra hanteringen av reservlistorna genom att informera godkända sökande om aktuella vakanta tjänster i syfte att underlätta den slutliga rekryteringen. Samtidigt bör man verka för att minska väntetiden för godkända sökande som väntar på att få en anställning. 335. Europaparlamentet är inte övertygat om att utlåning av tjänstemän från EU-institutionerna till Epso för att på heltid arbeta som ledamöter av en uttagningskommitté är ett realistiskt alternativ som samtidigt är det mest kostnadseffektiva. 336. Europaparlamentet uppmanar Epso att undvika tvetydighet i meddelanden om uttagningsprov och uppmuntrar byrån att se över sina förfaranden för kontroll av huruvida sökandena uppfyller behörighetskraven. 337. Europaparlamentet uppmanar även Epso att förbättra sina förfaranden för överklagande, till exempel genom att utse olika paneler i första och andra instans. 338. Europaparlamentet konstaterar att flera mål mot Epso angående brister i urvalsförfarandena (särskilt när det gäller språkfrågan) väntar på ett avgörande från personaldomstolen. Så snart dessa mål är avslutade bör man ta till sig resultatet och införa det i Epsos utvecklingsprogram. Del XII 339. Europaparlamentet beklagar att det nuvarande systemet inte gör det möjligt att mäta åtgärdernas ändamålsenlighet och att även om politiken troligen har en positiv inverkan, är den väldigt svår att mäta, på grund av brist på konkreta mål, en uttrycklig strategi och lämpliga indikatorer. 340. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra politikens mål, samtidigt som den ser till att den uttalade ambitionsnivån är förenlig med den budget som anslagits, och att tillse att det är specifika mål som kan mätas och förverkligas och som är relevanta och daterade (”SMART”) samt att fastställa och följa upp lämpliga resultatindikatorer. 341. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta förbättringarna av urvalsförfarandet, framför allt genom att bibehålla kraven på att i förslagen inkludera information om den förväntade inverkan av åtgärderna i fråga och hur denna inverkan ska mätas. 342. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bidra till förbättringen av urvalsförfarandet genom att kontrollera att förslagen är relevanta och genom att vara mer selektiva. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att lämna information till kommissionen om nationella säljfrämjande åtgärder och stöd. 343. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra de förfaranden för offentlig upphandling som de använder vid urval av verkställande organ, och i synnerhet att undvika mycket korta tidsfrister, systematiskt tillämpa formella förfaranden och se till att de förslagsställande organisationerna följer urvalsbestämmelserna. Del XIII 344. Europaparlamentet noterar att övervakningen och förvaltningen av Life-Natur är en komplex process där många intressenter från medlemsstaterna deltar. Eftersom det rör sig om stora belopp som tilldelas, krävs det dock en försäkran om att de investeringar som gjorts är kostnadseffektiva och hållbara. 345. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sin urvalsmodell för att ge företräde åt projektförslag inom Life-Natur som kan ge garantier för att resultaten fortbestår. Kommissionen bör även överväga möjligheten att separera förvaltningen av områdena Natur och Miljö. 346. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med Europeiska miljöbyrån och Europeiska ämnescentrumet för biologisk mångfald fastställa lämpliga kriterier och indikatorer för urvalet av förslag när det gäller deras hållbarhet samt även att ta de initiativ som behövs för att förbättra projektövervakningen vad gäller uppnådda resultat och att utarbeta lämpliga indikatorer och kriterier för övervakningen av projektresultat. 347. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sin kommunikationsstrategi och särskilt inrikta sig på att sprida relevant information och erfarenheter samt även se till att stödmottagarna blir skyldiga att tillhandahålla mer tekniska uppgifter om de metoder som använts, lärdomar som dragits och bästa metoder. 348. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, som själva ansvarar för en hållbar naturvård, att nära samarbeta med kommissionen och med andra medlemsstater för att utbyta bästa metoder om förvaltningen av projekt inom Life-Natur. 349. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett system för uppföljning av finansieringen efter Life för att bedöma hur effektiva de finansierade projekten är och se till att EU:s finansiering bidrar till hållbara resultat efter det att projekten har avslutats. 350. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta lämpliga åtgärder för att komma till rätta med de rättsliga frågor och hinder för genomförandet som finns när det gäller den långsiktiga uppföljningen av projekten. Del XIV 351. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att kommissionen, till skillnad från i tidigare anslutningsprogram, försökte att ta itu med betydande strukturreformer på området rättsliga och inrikes frågor tidigare i utvidgningsprocessen och finner denna prioritering mycket positiv. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på att kommissionen måste fortsätta att inrikta sitt bistånd för västra Balkan inom området rättsliga och inrikes frågor och fortsätta med dessa insatser. 352. Europaparlamentet påminner om att kommissionen är ansvarig för förvaltningen av projekten på området rättsliga och inrikes frågor i en svår politisk och institutionell situation. Parlamentet beaktar slutsatserna i revisionsrättens rapport, vilka visar att investeringsprojekten varit mer framgångsrika än institutionsuppbyggnadsprojekten och förväntar sig av kommissionen att den på ett betydande sätt stärker banden mellan projekt som syftar till förstärkning av institutionell kapacitet och investeringsprojekt i den berörda regionen. 353. Europaparlamentet delar revisionsrättens uppfattning, enligt vilken lokalbefolkningens deltagande i lokala verksamheter och projekt är en avgörande faktor för framgång när det gäller att stärka rättsstaten, och anser också att bristen på engagemang och deltagande på lokal nivå försvagar projektens hållbarhet. Kommissionen uppmanas att tillse att bidragen åtföljs av en stark vilja från bidragsmottagarnas sida att aktivt uppmuntra institutionella reformer och att bidragsmottagarnas medverkan i projekten utökas. 354. Europaparlamentet anser liksom revisionsrätten att EU-biståndet på västra Balkan generellt sett är effektivt, men att verkliga risker föreligger för projektens hållbarhet. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att hållbarheten och det lokala deltagandet i projekten bör öka under IPA-programmet (Instrumentet för stöd inför anslutningen) till följd av projektvillkoren och samfinansieringen från bidragsmottagarnas sida. Parlamentet anser att underhållsplaner ytterligare skulle öka projektens hållbarhet och ber kommissionen överväga om de ska vara en förutsättning för utbetalning av ekonomiskt stöd från EU. 355. Europaparlamentet väntar sig av kommissionen att den samvetsgrant ska tillse att infrastrukturåtgärderna på området för integrerad gränsförvaltning nu utformas och genomförs på ett sätt som främjar regionalt samarbete. 356. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra sitt yttersta för att få till stånd ett bättre samarbete mellan olika bidragsgivare på fältet och en effektivare samordning av deras verksamheter. 357. Europaparlamentet anser att det tydligare måste framgå att EU är den största givaren i regionen så att bilden av EU som bidragsgivare står i proportion till dess del av biståndet. Parlamentet väntar på ett förslag från kommissionen i denna fråga. Del XV 358. Europaparlamentet framhåller att ansvaret för politiken och övervakningen av verksamheten fortfarande ligger hos kommissionen, i enlighet med delegeringsprinciperna. 359. Europaparlamentet beklagar emellertid att kommissionens kontroll av organen, enligt revisionen, inte är fullt ändamålsenlig och framhåller behovet av att utveckla nya indikatorer som gör det möjligt för de ansvariga generaldirektoraten att förbättra mätningen av genomförandeorganens resultat. 360. Europaparlamentet anser att inrättandet av genomförandeorgan inte endast bör motiveras av anställningsbegränsningar, utan främst av syftet att förbättra arbetet i de program där en klar åtskillnad mellan policyuppgifter och genomförandeuppgifter skulle göra det möjligt för kommissionen att inrikta sina insatser på strategiska frågor. 361. Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att inte inrätta nya genomförandeorgan fram till 2013 såvida inte kommissionen tilldelas nya befogenheter, utan i stället utnyttja möjligheten att utvidga de befintliga genomförandeorganens mandat. 362. Europaparlamentet konstaterar att rekryteringspraxis i genomförandeorganen, enligt revisionsrättens rapport, är att anställa till lägre lönegrader på tillfälliga tjänster, och att kräva mer erfarenhet av kontraktsanställd personal jämfört med kontraktsanställda med liknande uppgifter vid kommissionen. Parlamentet konstaterar att detta kan göra tjänsterna mindre attraktiva trots att de anställda erbjuds kontrakt som går att förlänga till skillnad från de högst tre år som gäller för kommissionens kontraktsanställda personal, och noterar att detta kan leda till kompromisser i kvaliteten på verksamheten vid de berörda genomförandeorganen. 363. Europaparlamentet begär att kommissionen ska lämna information om de kontraktsperioder som gäller för de olika kontraktsuppgifterna och varaktigheten hos de olika kontraktsanställningarna i genomförandeorganen. 364. Europaparlamentet anser att en av de största potentiella fördelarna med genomförandeorganen är rekryteringen av specialiserad personal och uppmanar därför kommissionen att vidta åtgärder för att förbättra och förenkla rekryteringen av genomförandeorganens personal. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att beakta genomförandeorganens särskilda rekryteringsbehov. 365. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ingående information om antalet kontraktsanställda i genomförandeorganen och de arbetsuppgifter de får samt motsvarande lönenivåer, samt en översikt över hur mycket erfarenhet som krävs för varje anställningsgrad. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att lägga fram information om de olika fall där lämplig personal inte kunde hittas snabbt och om hur stor försening som uppstod i personalrekryteringen, samt en analys av orsakerna till förseningen. 366. Europaparlamentet ber kommissionen följa revisionsrättens rekommendationer genom att
Del XVI 367. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen, mot bakgrund av den kraftiga instabiliteten och dispariteten på världsmarknaden, genomför effektiva sociala trygghets- och utjämningsåtgärder för att stärka de små och medelstora företagen och för att trygga livsmedelsförsörjningen genom en mångfald av företag inom EU. 368. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten är särskilt oroad över konsekvenserna i bergsområden och mindre gynnade områden. Denna oro delas av parlamentet, eftersom effektiva jordbruksföretag utgör en integrerad del av utvecklingen i många landsbygdsregioner. Jordbruksföretagen i många medlemsstater har en viktig inverkan på utvecklingen, stabiliteten och bevarandet av kulturlandskapet i jordbruksområdena. 369. Europaparlamentet håller inte med om att EU:s mjölkmarknad i första hand bör inriktas på den inre marknaden. Parlamentet delar emellertid revisionsrättens åsikt att EU:s mjölkmarknad, när det gäller den globala exporten, bör inrikta sig på framställning av mjölkprodukter med högt mervärde. Parlamentet påpekar dessutom att kommissionen bör ge hög prioritet åt rättvis konkurrens utan dumpning på världsmarknaden för att motverka diskriminering och ekonomisk ödeläggelse av företag på grund av plötslig instabilitet i världshandeln. Det kräver att lämpliga marknadsföringsåtgärder och marknadsundersökningsstudier finansieras i de utomeuropeiska länderna och påpekar att jordbruksekonomiska strukturer eller deras uppbyggnad i utvecklingsländerna inte får fördärvas genom exporten av jordbruksprodukter och åtföljande marknadsåtgärder. 370. Europaparlamentet delar revisionsrättens åsikt att det är nödvändigt att löpande övervaka utvecklingen på mjölkmarknaden och kräver att man följer revisionsrättens rekommendationer för att upptäcka eventuella felutvecklingar och på ett tidigt stadium motverkar dem med lämpliga åtgärder. 371. Europaparlamentet erinrar dessutom om att det behövs en detaljerad och ingående diskussion om målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Del XVII 372. Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens sunda bedömning när det gäller kommissionens förvaltning av föranslutningsstödet till Turkiet. 373. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten kritiserar frånvaron av en tydlig urvalsmetod som säkerställer att de projekt som väljs ut motsvarar prioriteringarna i partnerskapet för anslutning och välkomnmar revisionsrättens slutsatser att det samtidigt som det verkligen förelåg vissa svagheter i kommissionens förvaltning av föranslutningsstödet till Turkiet under den period som det betalades ut (dvs. 2002–2006), så har kommissionen sedan dess vidtagit åtgärder för att förbättra de förfaranden som gäller för instrumentet för föranslutningsstöd, även om effektiviteten i dessa förändringar kan bedömas först i framtiden. 374. Europaparlamentet är chockat över slutsatserna i den särskilda rapporten, där revisionsrätten kritiserar kommissionen för att den inte såg till att det fanns ett effektivt system för utvärdering av de olika projekten under perioden 2002–2008 och att det därför inte är lätt att bedöma hur medlen förvaltats, bland annat om man har fått valuta för pengarna. 375. Europaparlamentet anser att det är oroande att den strategiska planeringen för 2002–2004 samt de 236 ”prioriteringarna” i anslutningspartnerskapet 2006 inte innehöll någon gradering utifrån betydelse eller något hänsyn till den nivå/de åtgärder som krävs när det gäller framstegen mot anslutningen. Parlamentet kritiserar den uppenbara bristen på effektiv användning av ekonomiskt EU-stöd, och är besviket över att det mellan 2006 och 2008 inte uppnåddes några betydande framsteg med många av de prioriteringar som hade angetts som ”kortsiktiga”. 376. Europaparlamentet understryker revisionsrättens kvav på en stabil metod för att fastställa de strategiska mål för vilka ekonomiskt EU-stöd behövs mest. Parlamentet anser att de angivna åtgärderna för att uppnå varje strategiskt mål måste definieras tydligt och uppmanar kommissionen att se till att de olika projektförslagen innehåller specifika, mätbara, realistiska och relevanta mål så att de bevisligen bidrar till att uppnå strategiska mål. 377. Europaparlamentet kritiserar att föranslutningsstöd tilldelades Turkiet trots att det saknades indikatorer och trots att framstegen mot uppfyllandet av anslutningskriterierna inte kunde mätas. Parlamentet kräver därför att medlen ska koncentreras till projekt som är relevanta för anslutningen, mätbara i praktiken och möjliga att genomföra. 378. Europaparlamentet påpekar att även om kommissionen har infört åtgärder i syfte att hantera många av svagheterna i det decentraliserade genomförandesystemet, särskilt sedan införandet av det nya instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA 2007–2013), måste kommissionen fortfarande ta itu med de resterande bristerna i den övergripande planeringen och styrningen av verksamheten, enligt rekommendationen från revisionsrätten. Parlamentet förväntar sig även att kommissionen ska göra de turkiska myndigheterna medvetna om detta så att projektförslag upprättas vilka tillåter att de strategiska mål som hör samman med Europeiska unionens finansiering kan uppnås inom en realistisk tidsram. Parlamentet anser att kommissionen bör genomföra nya initiativ för att förbättra institutionernas utformning och genomförande av projekten i det decentraliserade genomförandesystemet (åtgärder som obligatoriska behovsbedömningar och en bättre planering av kontraktsarrangemang). 379. Europaparlamentet uppmanar, med tanke på oförmågan att mäta framstegen mot anslutningsmålen, kommissionen att genomföra en mera exakt analys av målen och effektiviteten i instrumentet för föranslutningsstöd utifrån Europeiska revisionsrättens synpunkter, och att lägga fram den senast den 15 september 2010. 380. Europaparlamentet erinrar om betydelsen av att kommissionen utvärderar hela programmet för föranslutningsstöd till Turkiet.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet 2008: Sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF) |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av rapporten från kommissionen om uppföljningen till besluten om ansvarsfrihet 2007 (KOM(2009)0526) med bilaga (SEK(2009)1427), – med beaktande av årsredovisningen och intäkts - och kostnadsredovisningen för sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2008 (KOM(2009)0397 – C7-0171/2009), – med beaktande av rapporten om den ekonomiska förvaltningen av sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden 2008, – med beaktande av de ekonomiska uppgifterna om de europeiska utvecklingsfonderna (KOM(2009)0310), – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2008, samt kommissionens svar(1), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(2), – med beaktande av rådets rekommendationer av den 16 februari 2010 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens verksamhet för räkenskapsåret 2008 (5082/2010 – C7-0056/2010, 5084/2010 – C7-0057/2010, 5085/2010 – C7-0058/2010, 5086/2010 – C7-0059/2010), – med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(3) och ändrat i Luxemburg den 25 juni 2005(4), – med beaktande av rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut)(5), ändrat genom rådets beslut 2007/249/EG av den 19 mars 2007(6), – med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde AVS-EG-konventionen(7), – med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG fördraget är tillämplig(8), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS-EG-konventionen(9), – med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(10), – med beaktande av artikel 142 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden(11), – med beaktande av artikel 76, artikel 77 tredje strecksatsen och bilaga VI i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0063/2010). 1. Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna avseende genomförandet av budgeten för sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2008 (KOM(2009)0397 – C7-0171/2009 – 2009/2077(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av rapporten från kommissionen om uppföljningen till besluten om ansvarsfrihet 2007 (KOM(2009)0526) med bilaga (SEK(2009)1427), – med beaktande av årsbokslutet och intäkts- och kostnadsredovisningen för sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2008 (KOM(2009)0397 – C7-0171/2009), – med beaktande av rapporten om den ekonomiska förvaltningen av sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden 2008, – med beaktande av de ekonomiska uppgifterna om de europeiska utvecklingsfonderna (KOM(2009)0310), – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2008, samt kommissionens svar(12), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(13), – med beaktande av rådets rekommendationer av den 16 februari 2010 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens verksamhet för räkenskapsåret 2008 (5082/2010 – C7-0056/2010, 5084/2010 – C7-0057/2010, 5085/2010 – C7-0058/2010, 5086/2010 – C7-0059/2010), – med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(14) och ändrat i Luxemburg den 25 juni 2005(15), – med beaktande av rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslutet)(16), ändrat genom rådets beslut 2007/249/EG av den 19 mars 2007(17), – med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde AVS-EG-konventionen(18), – med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(19), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funtionssätt, – med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS-EG-konventionen(20), – med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(21), – med beaktande av artikel 142 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden(22), – med beaktande av artikel 76, artikel 77 tredje strecksatsen och bilaga VI i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0063/2010). 1. Europaparlamentet konstaterar att den slutgiltiga årsredovisningen för sjätte, sjunde, åttonde och nionde Europeiska utvecklingsfonden är den som återfinns i tabell 1 i revisionsrättens årsrapport. 2. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna avseende sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2008. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2008 (KOM(2009)0397 – C7-0171/2009 – 2009/2077(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av rapporten från kommissionen om uppföljningen till besluten om ansvarsfrihet 2007 (KOM(2009)0526) med bilaga (SEK(2009)1427), – med beaktande av årsbokslutet och intäkts- och kostnadsredovisningen för sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2008 (KOM(2009)0397 – C7-0171/2009), – med beaktande av rapporten om den ekonomiska förvaltningen av sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden 2008, – med beaktande av de ekonomiska uppgifterna om de europeiska utvecklingsfonderna (KOM(2009)0310), – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom sjunde, åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2008, samt kommissionens svar(23), – med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2009 om EU-stöd som genomförs via FN-organisationer: beslutsfattande och övervakning, – med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 18/2009 om ändamålsenligheten i EUF-stödet till regional ekonomisk integration i Öst- och Västafrika, – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(24), – med beaktande av rådets rekommendationer av den 16 februari 2010 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens verksamhet för räkenskapsåret 2008 (5082/2010 – C7-0056/2010, 5084/2010 – C7-0057/2010, 5085/2010 – C7-0058/2010, 5086/2010 – C7-0059/2010), – med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(25) och ändrat i Luxemburg den 25 juni 2005(26), – med beaktande av rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslutet)(27), ändrat genom rådets beslut 2007/249/EG av den 19 mars 2007(28), – med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde AVS-EG-konventionen(29), – med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(30), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS-EG-konventionen(31), – med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(32), – med beaktande av artikel 142 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden(33), – med beaktande av artikel 76, artikel 77 tredje strecksatsen och bilaga VI i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0063/2010), och av följande skäl: A. Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är det viktigaste finansiella instrumentet för unionens utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS). B. Det sammanlagda stödbeloppet som utbetalas genom EUF kommer att öka betydligt under de kommande åren eftersom unionens stöd i den tionde EUF för perioden 2008–2013 har fastställts till 22 682 000 000 EUR, vilket innebär 64 procents ökning jämfört med den nionde EUF. C. Budgetstöd är ett biståndsinstrument som kräver ett paradigmskifte i parlamentets kontroll, från kontroll av input till kontroll av resultat och output. D. Trots parlamentets upprepade krav på att EUF ska införlivas i budgeten, omfattas EUF för närvarande inte av Europeiska unionens allmänna budget och den övergripande budgetförordningen, utan genomförs i enlighet med särskilda budgetbestämmelser. E. Europaparlamentet är fast beslutet att löpande utveckla sin kontrollförmåga för att så effektivt som möjligt uppfylla sina skyldigheter i egenskap av ansvarsfrihetsbeviljande myndighet. 1. Europaparlamentet välkomnar Lissabonfördragets ikraftträdande, särskilt inrättandet av tjänsten som unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik samt den europeiska avdelningen för yttre åtgärder. Parlamentet är oroligt över att den splittrade förvaltningen av EU:s utvecklingsbistånd kan påverka dess effektivitet, och understryker att förbättringarna av utvecklingsfondernas förvaltning måste fortsätta, och inte blockeras. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge en beskrivning av och en detaljerad förklaring till hur det nya systemet fungerar. 2. Europaparlamentet påminner om och stöder kommissionens åtagande att vid diskussionen om nästa budgetram införliva EUF i budgeten. Parlamentet upprepar sitt krav på att kommissionen håller parlamentets budgetkontrollutskott fullt informerat om förberedelserna till detta initiativ. En sådan budgetering skulle göra det möjligt att förbättra EUF:s samstämmighet med andra insatser, deras transparens och effektivitet samt stärka deras kontrollsystem. 3. Parlamentet begär att bli informerat om den halvtidsutvärdering av den tionde EUF som planeras 2010, och insisterar på att den gemensamma planeringen förstärks ordentligt så att man kan uppnå en bättre koncentration, samordning och uppdelning av arbetet. Strategin för genomförandet av den tionde EUF bör vara att koncentrera sig på ett begränsat antal sektorer, utan att utesluta frivilligorganisationerna som fungerar effektivt på lokal nivå, och som är av central betydelse för en hållbar utveckling, för att undvika de skadliga effekterna av alltför stor splittring. Parlamentet begär i detta sammanhang också att man undersöker huruvida en förvaltning via de aktuella frivilligorganisationerna skulle vara effektivare och mer kostnadseffektiv än om kommissionen stod för den. 4. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att vid anpassningen av sin kontrollstrategi definiera den gräns bortom vilken brist på resultat och kostnaderna för kontroll måste leda till en ändrad inriktning. I detta sammanhang förväntar sig parlamentet att få rapporten från kommissionen över studien rörande acceptabel risk för fel/kostnadseffektivitet inom politikområdet yttre åtgärder samt översynen av kontrollstrategin för EuropeAid i god tid inför ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2009. Revisionsförklaringen 5. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten anser att räkenskaperna på ett tillförlitligt sätt återspeglar inkomsterna och utgifterna för sjunde, åttonde, nionde och tionde EUF, med undantag för problemen med den metod som kommissionen använder för att uppskatta avsättningen för uppkomna kostnader. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att förbättra sin metod under de kommande månaderna med sikte på ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2009. De underliggande transaktionerna 6. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att inkomster och åtaganden enligt revisionsrätten inte innehöll några väsentliga fel. Dock är det oroande med den höga nivå av icke kvantifierbara fel som uppstod i åtagandena för budgetstöd samt de många felen i samband med betalningar. 7. Europaparlamentet beklagar och anser det oacceptabelt att revisionsrätten inte har kunnat få tillgång till all nödvändig information och dokumentation som rör tio betalningar till internationella organisationer, och därför inte kan uttala sig om korrektheten i utgifter som uppgår till 190 000 000 EUR eller 6,7 procent av de årliga utgifterna. 8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillräckligt ihärdigt intervenera hos dessa internationella organisationer och få till stånd en särskild tidsplan som garanterar att förfrågningar om information behandlas i tid, för att stödja revisionsrättens förfrågningar om information/ dokumentation och försäkra sig om att det finansiella och administrativa ramavtalet till fullo respekteras. Det finansiella genomförandet 9. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att den sjunde EUF avslutades den 31 augusti 2008 och att 10 381 000 000 EUR har betalats, d.v.s. 98,3 procent av de 10 559 000 000 EUR som anslogs. Behållningen (178 000 000 EUR) har förts över till den nionde EUF. 10. Europaparlamentet noterar att den tionde EUF (för 2008–2013 och med ett totalbelopp på 22 682 000 000 EUR) trädde i kraft den 1 juli 2008, och berömmer det snabba genomförandet av den tionde EUF och det generellt sett goda resultat som kommissionen har uppnått, både när det gäller nivån på åtaganden och betalningar och hanteringen av utestående åtaganden. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att betala ut resten av gamla och vilande åtaganden. Kommissionens ekonomiska förvaltning av EUF 11. Europaparlamentet noterar med tillfredställelse att rapporten från kommissionen om den ekonomiska förvaltningen av sjunde, åttonde, nionde och tionde EUF 2008 enligt revisionsrättens uppfattning ger ”en korrekt beskrivning av i vilken mån kommissionens operativa mål för budgetåret har uppfyllts (...) och av den finansiella situationen och de händelser som har haft avgörande inflytande på verksamheten 2008”(34). Räkenskapernas tillförlitlighet 12. Europaparlamentet noterar att revisionsförklaringen i enlighet med artiklarna 1 och 103.3 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för nionde EUF och artiklarna 2, 3, 4 och 125.3 i förordning (EG) nr 215/2008 inte omfattar den del av nionde och tionde EUF:s medel som förvaltas av Europeiska investeringsbanken (EIB) (mer än 3 500 000 000 EUR)(35). De medel som inte täcks av revisionsförklaringen bör BEI regelbundet redogöra för i en rapport. 13. Europaparlamentet är nöjt med att revisionsrätten anser att de slutliga årsredovisningarna för sjunde, åttonde, nionde och tionde EUF i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning per den 31 december 2008. 14. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att det nya IT-systemet för periodiserad redovisning för EUF (Abac EUF) började användas i februari 2009. Förvaltning och betalningar i samband med projekt 15. Europaparlamentet välkomnar den rekordhöga nivån på åtagande som uppnåddes 2008 och det rättidiga genomförandet av tionde EUF: Parlamentet betonar att ett uppsnabbat genomförande inte får ske på bekostnad av kvaliteten när det gäller den verksamhet som ska finansieras. 16. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten har funnit att förskottsbetalningarna inte innehöll några väsentliga fel. Dock är det beklagligt att revisionsrätten funnit en väsentlig felnivå som påverkade beloppet i de granskade betalningarna. 17. Europaparlamentet kan acceptera argumentet att en del av felen, dvs. de som rör förekomsten av utgifter (avsaknad av fakturor eller andra styrkande handlingar) i Angola, kan förklaras av de särskilt svåra förhållandena i detta land under revisionsrättens granskning. Samtidigt understryker parlamentet att 47 procent av de kvantifierbara felen är kopplade till frågan huruvida kostnaderna är stödberättigande, och därför uppmanas kommissionen att förbättra sitt kontrollsystem för att minska felen(36). I detta sammanhang vill parlamentet fästa kommissionens uppmärksamhet på revisionsrättens rekommendation att förhandskontrollerna bör förbättras genom att man inriktar dem på de största riskerna. 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid översynen av budgetförordningen identifiera eventuella problem rörande förfaranden som man har stött på i samband med kriser och att, särskilt med tanke på medlemsstaternas finansiering av stödåtgärder, presentera ett effektivt kontrollförfarande som är tillräckligt flexibelt för att inte felkanalisera fondmedlen och som garanterar insyn i de genomförda projekten. Den årliga verksamhetsrapporten 19. Europaparlamentet är nöjt med revisionsrättens konstaterande att kvaliteten på den årliga verksamhetsrapporten har förbättrats avsevärt och berömmer kommissionen särskilt för att ha utökat användningen av kvantitativa indikatorer(37). Övervakningen av genomförandeorganisationerna 20. Europaparlamentet beklagar att det i likhet ned tidigare år finns stora brister i genomförandeorganisationernas, tillsynsmännens och de nationella utanordnarnas ekonomiska rutiner och kontroller. Dock uppskattar parlamentet EuropeAids och särskilt delegationernas ansträngningar för att få bukt med dessa brister. Parlamentet kräver att dessa ansträngningar ökas ännu mer i framtiden och hoppas att framtida förväntade förbättringar av CRIS-granskningen ska ge bättre resultat. 21. Europaparlamentet betonar att demokrati och människors rätt att leva under omständigheter där deras mänskliga rättigheter inte kränks måste ingå i genomförandeorganisationernas mål i länder där medel från Europeiska utvecklingsfonden används. Budgetstödet 22. Europaparlamentet konstaterar den kraftiga ökningen av andelen budgetstöd och strukturell anpassning bland de ackumulerade besluten om finansiering till den tionde EUF (mer än 45 procent) jämfört med den åttonde och nionde EUF (ca 15 procent)(38). 23. Europaparlamentet beklagar att revisionsrättens granskning har visat att åtagande och betalningarna rörande budgetstöd var behäftade med en hög nivå av icke kvantifierbara fel. Parlamentet insisterar på att kommissionen utvärderar dessa betalningar ännu noggrannare och hädanefter skärper sina utbetalningsrutiner. I detta sammanhang är det positivt att det skett en granskning av betalningsgången för dessa betalningar i februari 2009. 24. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den förbättring som skett avseende klarhet och struktur i de utvärderingar som kommissionen har genomfört av respekten för bestämmelserna i Cotonouavtalet. Dock beklagar parlamentet att revisionsrätten fortfarande upptäcker åtskilliga fall där kommissionen inte på ett tillräckligt strukturerat och formellt sätt har kunnat visa att förvaltningen av de offentliga finanserna i mottagarländerna var tillräckligt transparent, pålitlig och effektiv eller att dessa länder åtminstone hade ett trovärdigt och adekvat reformprogram som syftade till ovanstående. 25. Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att kommissionen bör fortsätta sina ansträngningar att underbygga besluten om berättigande till budgetstöd, och se till att alla kommande finansieringsöverenskommelser ger en heltäckande och tydlig grund för bedömningen av att betalningsvillkoren uppfylls(39). Parlamentet förväntar sig att bli informerat om resultatet av översynen av riktlinjerna, vilket kommissionen har utlovat till slutet av 2009. 26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bistå partnerländer att utveckla kapaciteten för parlamentarisk kontroll och revision och att involvera både parlamenten och civilsamhället när ländernas nationella utvecklingsstrategier utarbetas. 27. Europaparlamentet påminner, i enlighet med vad man redan understrukit i punkt 27 i sin resolution av den 23 april 2009 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för sjunde, åttonde och nionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2007(40) (nedan ”resolutionen av den 23 april 2009”), om att dess roll i fråga om budgetstöd är att hålla kommissionen ansvarig för utgifternas resultat, och att budgetstöd är ett biståndsinstrument som kräver ett paradigmskifte i tillsynsmetoden, från kontroll av input till kontroll av resultat i förhållande till indikatorer, för att sålunda garantera att stödmedlen kommer befolkningen i biståndslandet till godo. 28. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att med största noggrannhet identifiera länder eller problem i fråga om genomförandet av budgetstödet för vilka parlamentets särskilda uppmärksamhet skulle kunna bli till gagn för att förbättra givarnas ansvarighet(41), förutom de riktlinjer (”special guidance on how to manage budget support operations in countries in the situation of fragility”) som kommissionen utlovade i sitt svar av den 2 december 2009 på de skriftliga frågor som budgetkontrollutskottet hade ställt till kommissionsledamot Karel De Gucht. 29. Europaparlamentet uppmanar på nytt revisionsrätten att informera parlamentet om kvaliteten på kommissionens riskbedömning och riskhantering, och skulle välkomna fler effektivitetsrevisioner där man bedömer resultaten av utvecklingsutgifterna i allmänhet och budgetstödet i synnerhet(42). 30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att budgetstödet minskas eller upphör när tydliga mål inte uppnås. En redovisningsförklaring från mottagarländer 31. Europaparlamentet bekräftar sin övertygelse att utvecklingsbistånd i allmänhet och budgetstöd i synnerhet bör knytas till en föregående redovisningsförklaring som utfärdats av mottagarlandets regering och undertecknats av finansministern enligt mönstret för nationella förvaltningsförklaringar, för utvalda frågor som påverkar styrnings- och ansvarighetsstrukturen i varje mottagarland. Parlamentet accepterar inte kommissionens argument att det räcker med den information om förvaltningen som framkommit genom analyser som genomförts tillsammans med parter och andra intressenter. 32. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att ta ledningen och lägga fram ett förslag i denna anda till andra internationella givare – i synnerhet Världsbanken – för att utveckla och införa ett sådant instrument efter överenskommelse med andra givare. Parlamentet förväntar sig att bli informerat om den eventuella tidsplanen för sådana överläggningar. Personalresurser 33. Europaparlamentet fruktar att det ”institutionella minnet” kan gå förlorat på grund av de allvarliga personalproblem (alltför stor personalomsättning, alltför stor och växande andel lediga tjänster) som framkommer i EuropeAids årliga verksamhetsrapport(43), och är oroat över att antalet anställda hos EuropeAid har fortsatt att minska i förhållande till ingångna åtaganden. 34. Europaparlamentet upprepar att man känner oro för det finns en risk för att personalbrist, en olämplig fördelning av personalen eller avsaknad av särskilda färdigheter och kunskaper påverkar insatsernas effektivitet samt kvaliteten på kontrollerna, granskningarna och övervakningen(44). 35. Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att externrekrytera ännu fler anställda för att öka den personalstyrka på huvudkontoret och i delegationerna som sysslar med EUF:s förvaltnings- och kontrollsystem. Parlamentet anser att en sådan förstärkning av personalstyrkan är desto mer nödvändig som åtagandena inom den tionde EUF ökar kraftigt. Kommentarer till revisionsrättens slutsatser och rekommendationer 36. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten har berömt de ansträngningar som EuropeAid har gjort för att väsentligt förbättra sina system för övervakning och kontroll. Parlamentet stöder kommissionen i dess beslutsamhet att fortsätta förbättra kontrollsystemens utformning. 37. Europaparlamentet instämmer helt och hållet med revisionsrättens rekommendationer i punkterna 55 a–f och 56 a–b i årsrapporten om EUF-finansierad verksamhet. 38. I väntan på en lösning på problemet med för liten personalstyrka, vill Europaparlamentet särskilt uppmärksamma revisionsrättens rekommendation om hur nödvändigt det är att kommissionen på ett strukturerat sätt analyserar riskerna och på ett realistiskt sätt utvärderar de tillgängliga resurserna när man utformar programmen för de årliga granskningarna samt att under hela året noggrant följa genomförandet av dessa program. 39. Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 18/2009 bedömde EUF-stödet till regional ekonomisk integration i Öst- och Västafrika, vilket till en stor del – nämligen mer än 50 procent – belastar EUF:s medel för regionala program, som endast delvis effektivt. Kommissionen uppmanas att vidta åtgärder med anledning av de åtgärder som revisionsrätten föreslår, särskilt vad gäller samordning och avstämning med lokala organisationer, garantier för tillräckliga personalresurser, samordning av regionala och nationella strategier samt en tydlig definition av uppgifter, ansvar och mål. Prioritering och synlighet när det gäller utveckling 40. Europaparlamentet begär att riktmärket för instrumentet för utvecklingssamarbete att 20 procent av utgifterna ska gå till grundskole- och gymnasieutbildning samt grundläggande hälsovård också ska gälla för EUF. Kommissionen uppmanas att hårdare betona mödravården, eftersom detta område är det millennieutvecklingsmål där resultaten varit till störst besvikelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra synligheten när det gäller verksamhet som får EUF-stöd utanför Europa. 41. Europaparlamentet begär åter att EUF ska ingå i den allmänna budgeten, så att användningen av medlen blir mer demokratisk och transparent och ansvars- och redovisningsskyldigheten ökar. Investeringsstödet 42. Europaparlamentet konstaterar att EIB förvaltar investeringsstödet, ett riskbärande instrument som finansieras av EUF och som syftar till att främja privata investeringar i den svåra ekonomiska och politiska miljön i AVS-länderna. Parlamentet påminner om iakttagelserna i sina resolutioner av den 22 april 2008(45) och den 23 april 2009 som åtföljde besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av EUF:s budget för budgetåren 2006 och 2007, och där parlamentet uttryckte sin oro över att EIB:s förvaltning av investeringsstödet inte ingår i ansvarsfrihetsförfarandet. Parlamentet påminner vidare om att EUF-resurserna utgörs av offentliga medel från europeiska skattebetalare och inte från finansmarknaderna. 43. Europaparlamentet beklagar, på samma sätt som revisionsrätten i sitt yttrande nr 9/2007 över förslaget till rådets förordning med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden, upprättandet av två separata förvaltningsområden, eftersom det begränsar ansvarsfrihetens räckvidd, skapar ytterligare behov av samordning mellan kommissionen och EIB, och gör det svårt att få en samlad bild av resultaten. 44. Europaparlamentet konstaterar att EIB:s årsrapport om investeringsstödet huvudsakligen omfattar finansiell information och mycket litet, om någon, information om resultaten av de olika finansierade programmen. 45. Europaparlamentet påminner om att man i punkt 24 i ovan nämnda resolution av den 22 april 2008, föreslår att EIB inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet omedelbart presenterar sin årsberättelse och genomförandet av investeringsstödet inför budgetkontrollutskottet. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att budgetkontrollutskottet så snart som möjligt bjuder in EIB:s ordförande för att diskutera denna möjlighet. 46. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EIB i resolutionen av den 23 april 2009 att inrikta rapporteringen på resultat och att lägga fram fullständig, relevant och objektiv information om följder, fastställda mål, uppnådda mål och skälen till eventuella avvikelser, samt genomförda utvärderingar och en sammanfattning av resultatet av dessa. o 47. Europaparlamentet begär att kommissionen lämnar en mer fullständig information än den som lämnades som uppföljning av resolutionen av den 23 april 2009, om vilka särskilda förfaranden som man har infört tillsammans med EIB för att samordna de båda institutionernas arbete för att uppnå unionens utvecklingsmål, samt om effektiviteten i dessa förfaranden.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europaparlamentet |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(1), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (SEK(2009)1089 – C7-0173/2009)(2), – med beaktande av rapporten om budget- och ekonomiförvaltningen – budgetåret 2008, avsnitt I – Europaparlamentet(3), – med beaktande av internrevisorns årsrapport för 2008, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(4), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(5), – med beaktande av artiklarna 272.10 och 275 i EG-fördraget, artiklarna 314.10 och 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 179a i Euratomfördraget, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artiklarna 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 13 i de interna bestämmelserna för genomförandet av Europaparlamentets budget(7), – med beaktande av artikel 147.1 i budgetförordningen, enligt vilken EU-institutionerna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet, – med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om riktlinjer för budgetförfarandet för 2008 – avsnitt II, IV, V, VI, VII, VIII och IX – och om Europaparlamentets preliminära förslag till budgetberäkning (avsnitt I) för budgetförfarandet för 2008(8). – med beaktande av artiklarna 77 i och 80.3 samt bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0095/2010), och av följande skäl: A. Medborgarna har rätt att få veta hur deras skattpengar spenderas och hur den makt som anförtros de politiska organen hanteras(9). B. Principen om kontroller och maktdelning är av grundläggande betydelse i institutioner som karakteriseras av en decentraliserad ekonomisk förvaltning och denna princip måste garanteras med ett tillräckligt utvecklat centralt ansvar för att systemet för internkontroll och ledningsstruktur är adekvat. C. En förutsättning för en effektiv och meningsfull redovisningsskyldighet – skyldigheten att förklara hur allmänna medel har använts – är att unionsmedborgarna har tillgång till en relevant och objektiv information. 1. Europaparlamentet beviljar talmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europaparlamentets budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt I – Europaparlamentet (C7-0173/2009 – 2009/2069(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(10), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (SEK(2009)1089 – C7-0173/2009)(11), – med beaktande av rapporten om budget- och ekonomiförvaltningen – budgetåret 2008, avsnitt I – Europaparlamentet(12), – med beaktande av internrevisorns årsrapport 2008, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(13), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(14), – med beaktande av artiklarna 272.10 och 275 i EG-fördraget, artiklarna 314.10 och 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 179a i Euratomfördraget, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(15), särskilt artiklarna 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 13 i de interna bestämmelserna för genomförandet av Europaparlamentets budget(16), – med beaktande av artikel 147.1 i budgetförordningen, enligt vilken EU-institutionerna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet, – med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om riktlinjer för budgetförfarandet för 2008 – avsnitt II, IV, V, VI, VII, VIII och IX – och om Europaparlamentets preliminära förslag till budgetberäkning (avsnitt I) för budgetförfarandet för 2008(17). – med beaktande av artiklarna 77 i och 80.3 samt bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0095/2010), och av följande skäl: A. Medborgarna har rätt att få veta hur deras skattpengar spenderas och hur den makt som anförtros de politiska organen hanteras(18). B. Principen om kontroller och maktdelning är av grundläggande betydelse i institutioner som karakteriseras av en decentraliserad ekonomisk förvaltning och denna princip måste garanteras med ett tillräckligt utvecklat centralt ansvar för att systemet för internkontroll och ledningsstruktur är adekvat. C. En förutsättning för en effektiv och meningsfull redovisningsskyldighet – skyldigheten att förklara hur allmänna medel har använts – är att unionsmedborgarna har tillgång till en relevant och objektiv information. D. I enlighet med det normala förfarandet sändes en enkät till parlamentets förvaltning, och svaren mottogs och diskuterades av budgetkontrollutskottet, i närvaro av den vice talman som är ansvarig för budgeten och generalsekreteraren. Riskhantering och företagsstyrning i parlamentet 1. Europaparlamentet konstaterar med stor tillfredsställelse att ansvarsfrihetsrapporterna om genomförandet av parlamentets budget under det senaste decenniet har spelat en viktig roll och bidragit till en mycket positiv utveckling av parlamentets finansförvaltning, såsom ledamotsstadgan, assistentstadgan och EMAS-förfarandet. Parlamentet är fast beslutet att även i fortsättningen bygga vidare på denna uppmuntrande utveckling mot en utomordentlig offentlig finansförvaltning. 2. Europaparlamentet konstaterar att det allmänna begreppet ”företagsstyrning” är en uppsättning processer, vanor, åtgärder och regler som berör det sätt på vilket ett företag eller en institution leds, förvaltas och kontrolleras, i syfte att minska kostnaderna och förbättra resultatet. 3. Europaparlamentet påminner om att ett utkast till en rapport om parlamentarisk kontroll över genomförandet av budgeten från utredningsavdelningen för budgetfrågor utgavs den 12 mars 2009 och i denna rekommenderas att parlamentet antar en uppsättning bästa metoder. 4. Europaparlamentet betonar att huvudbeståndsdelarna i god företagsstyrning är transparens och öppenhet samt ansvars- och redovisningsskyldighet från de personers sida som är ansvariga för företagsstyrningen i en organisation. 5. Europaparlamentet definierar ansvarighet som att man erkänner och tar på sig ansvaret för åtgärder, beslut och policies samt att man är skyldig att rapportera, förklara och stå till svars för de följder som uppstår. 6. Europaparlamentet noterar att parlamentet är en komplex organisation inom vilken gränserna mellan politiska och administrativa beslut inte alltid är tydliga på grund av den flerskiktade karaktären på dess ledningsstruktur. 7. Europaparlamentet anser att man inom ramen för ett effektivt system för företagsstyrning måste fästa tillräcklig uppmärksamhet vid förvaltningsrollen. Parlamentet anser att generaldirektörer, direktörer och enhetschefer bör väljas på grundval av meriter, varvid hänsyn ska tas till lika möjligheter och geografisk jämvikt, erfarenhet och förvaltningsförmåga. 8. Europaparlamentet anser att mer sofistikerade system för internkontroll och riskhantering kommer att förbättra ansvarigheten och skydda det politiska ledarskapet och den administrativa ledningen från finansiella och icke finansiella risker. 9. Europaparlamentet uppmanar därför de behöriga avdelningarna att vid behov se över och förstärka miniminormerna för internkontroll i avsikt att ta hänsyn till de läxor man lärt sig och hålla sig i linje med utvecklingen inom riskhantering och företagsstyrning. Parlamentet påminner om att avdelningar som fungerar som utanordnare är skyldiga att respektera normerna när de utvecklar sina system för internkontroll och genomförandeåtgärder. Parlamentet uppmanar de behöriga avdelningarna att låta budgetkontrollutskottet yttra sig innan de omarbetade miniminormerna för internkontroll skickas till presidiet för översyn och godkännande. 10. Europaparlamentet noterar generalsekreterarens mål för 2008–2009:
11. Europaparlamentet påminner om att parlamentets ekonomiska resurser består av skattebetalarnas pengar och att alla institutioner som använder allmänna medel har en skyldighet att förklara hur dessa medel har utnyttjats och att lämna heltäckande, objektiv och relevant information om i vilken grad dessa medel har använts för de avsedda ändamålen och i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning (sparsamhet, effektivitet, ändamålsenlighet) och öppenhet. 12. Europaparlamentet påminner om att alla bidrag är underkastade principen om insyn och likabehandling och i synnerhet artiklarna 109.1 och 110.2 i budgetförordningen och artikel 169 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002(19) (genomförandebestämmelserna). Parlamentet understryker att detta är tillämpligt på alla mottagare av EU medel, även parlamentets personal och deras anhöriga som får bidrag till privata utflykter (för skidåkning och annat). Parlamentet ber förvaltningen att följa upp granskningen av sådana utbetalningar. Renommérisker 13. Europaparlamentet betonar att vissa renommérisker är mycket farligare än ekonomiska risker och uppmanar generalsekreteraren att tillsammans med utanordnarna göra en fullständig utvärdering av parlamentets riskprofil. 14. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en tjänst som riskhanterare den 24 februari 2010 och ber den nyligen utsedda riskhanteraren att snarast möjligt informera berörda utskott om principen bakom den riskstrategi som ska antas i framtiden. 15. Europaparlamentet konstaterar att rollen och arbetsuppgiften för en specifik riskhanterare skulle vara att genom råd och samordning bistå utanordnarna i deras riskhantering. 16. Europaparlamentet betonar att riskhanterarens oberoende, roll och funktion är viktig. Parlamentet noterar och välkomnar att riskhanteraren kommer att knytas direkt till generalsekreterarens kansli. 17. Europaparlamentet ber att generalsekreteraren som en del i ansvarsfrihetsförfarandet ska sända en årsrapport om riskhanterarens verksamhet till budgetkontrollutskottet. 18. Europaparlamentet understryker att Lissabonfördragets ikraftträdande har gett parlamentet större befogenheter och ökat ledamöternas och deras medhjälpares arbetsbörda. Parlamentet anser att arbetsvillkoren på alla arbetsplatser bör återspegla det ökade behovet av arbetskraft och material. 19. Europaparlamentet påminner i det sammanhanget om slutsatserna i fråga om asbestsaneringen och ber sin generalsekreterare att rapportera om de operativa och finansiella resultaten av arbetet och eventuella framtida behov av korrigerande åtgärder. 20. Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på att renoveringen i Strasbourg till följd av olyckshändelsen den 7 augusti 2008 inte ska betalas av de europeiska skattebetalarna. 21. Europaparlamentet föreslår att budgetkontrollutskottet får byggnadsenkäten och svaren på den samtidigt som budgetutskottet. 22. Europaparlamentet understryker att europarl tv ger ett mycket litet mervärde eftersom antalet tittare är så litet. Parlamentet anser att finansieringen av europarl tv och hela projektet bör ses över. Ansvarsfrihetsprocessen 23. Europaparlamentet betonar att mervärdet av det parlamentariska och offentliga förfarandet som leder fram till att parlamentet beviljar sig självt ansvarsfrihet består i att det är en extra möjlighet att offentligt genomföra en kritisk granskning av institutionens ekonomiska förvaltning och därmed underlätta unionsmedborgarnas förståelse för parlamentets speciella organisation, ledningsstruktur och arbetsmetoder. 24. Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på behovet av ytterligare riskreducering i parlamentets ekonomiska förvaltning där även obetydliga brister kan resultera i avsevärda renomméskador som överskuggar parlamentets politiska insatser och påminner parlamentets ledamöter och personal om deras personliga ansvar för parlamentets ekonomiska förvaltning. 25. Europaparlamentet betonar att en kritisk granskning är nödvändig för att garantera att parlamentets ekonomiska aktörer till fullo hålls ansvariga, eftersom endast en fullständig och komplett öppenhet erbjuder unionsmedborgarna insyn i parlamentets ekonomiska förvaltning och dess användning av skattebetalarnas pengar. Budgetkontrollutskottets verksamhet 26. Europaparlamentet betonar att parlamentet som institution har ett grundläggande intresse av full insyn och öppenhet när det gäller sin ekonomiska förvaltning. Parlamentet väntar sig därför av sitt budgetkontrollutskott att det till fullo ska uppfylla sin specifika och viktiga parlamentsroll genom att tydligt ange var förbättringar kan göras, såsom det gör när det gäller andra institutioner. 27. Europaparlamentet har fullständig förståelse för att en objektiv, yrkesmässig och heltäckande analys av komplexa strukturer och förfaranden för beslutsfattande och förvaltning är utmanande och tidskrävande och rekommenderar att dess budgetkontrollutskott utrustas bättre för att uppfylla sina alltmer krävande uppgifter genom att tjänsteförteckningen för utskottssekretariatet avsevärt förstärks. 28. Europaparlamentet betonar att den nya ordalydelsen i artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (som infördes genom Lissabonfördraget) innebär uppgifter som är mycket utmanande för parlamentets kontrollverksamhet. 29. Europaparlamentet betonar att förstärkningen av utskottssekretariaten inte enbart kan genomföras på grundval av kvantitativa parametrar och uppmanar generalsekreteraren att även inbegripa väl definierade kvalitativa parametrar. 30. Europaparlamentet betonar dessutom att traditionell parlamentsverksamhet såsom en kritisk granskning av användningen av allmänna medel måste vara en fullständigt integrerad del av parlamentets huvudverksamhet på alla nivåer. Förbättring av administrativa processer 31. Europaparlamentet noterar den tradition enligt vilken budgetkontrollutskottet begär att administrationen ska tillhandahålla information om olika frågor i parlamentets ansvarsfrihetsbetänkanden. Parlamentet rekommenderar att dessa rapporter sänds direkt till ordföranden för budgetkontrollutskottet och att de offentliggörs – för information till utskottsledamöterna och unionsmedborgarna – på utskottets hemsida så fort ordföranden fått dem. 32. Europaparlamentet skulle uppskatta om generalsekreteraren kunde delta i ett åsiktsutbyte med det behöriga utskottet om de svar som lämnats av administrationen till följd av uppmaningar i ansvarsfrihetsresolutionerna vid utskottets ordinarie sammanträde i september varje år. Presentation av Europaparlamentets räkenskaper 33. Europaparlamentet noterar följande belopp utifrån vilka parlamentets räkenskaper för budgetåret 2008 avslutades.
34. Europaparlamentet noterar att de totala betalningarna när det gäller anslagen för 2008, inklusive automatiska och icke-automatiska överföringar till 2009 av dessa anslag, motsvarar 94 procent av de totala anslagen för 2008. 35. Europaparlamentet noterar att Europeiska unionens budget för 2008 totalt uppgick till 129 150 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden, av vilka parlamentets budget utgjorde 1 453 miljoner EUR. Detta belopp utgör just över en procent av unionens budget och uppgår till 19,48 procent av de 7 284 miljoner EUR som avsatts för administrativa utgifter för EU:s institutioner som helhet. Kortfristiga fordringar 36. Europaparlamentet noterar att den belgiska regeringen återbetalade 85 896 389 EUR till parlamentet i början av 2010. Generalsekreteraren uppmanas att informera budgetkontrollutskottet i god tid om hur dessa pengar kommer att användas. Offentlig upphandling 37. Parlamentet noterar att internrevisionstjänsten utförde en omfattande granskning av hanteringen och kontrollen av processen för offentlig upphandling i parlamentet år 2004 och 2005 och att den slutliga rapport som antogs den 31 mars 2006 innehöll 144 specifika åtgärder som skulle genomföras under perioden fram till den 31 mars 2008. 38. Europaparlamentet välkomnar det faktum att internrevisionstjänsten under 2008 inledde en ny omgång med granskningar för att bedöma i vilken grad de 144 specifika åtgärderna hade genomförts och noterar att dessa nya granskningar fortfarande höll på i slutet av 2009. 39. Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på att offentlig upphandling, som är på gränsen mellan den offentliga och privata sektorn, är ett högriskområde som ständigt måste bevakas noga. 40. Europaparlamentet påminner om att det i varje del av upphandlingsprocessen – ursprunglig bedömning av behoven, förberedelse av anbudsinfordran, utarbetande av anbudsinfordran och specifikationer, kontakt med anbudsgivare, öppning av anbud, utvärdering av anbud, beslut om tilldelning, ingående av avtal – finns en uppenbar risk för att de ovannämnda målen inte uppnås till följd av den komplexa lagstiftningen och de faktiska behoven. 41. Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att se till att de särskilda upphandlingskurserna fortsätter och följs av all personal som sysslar med upphandling, att upphandling ses som en specialistfunktion i parlamentets förteckning över yrkeskunskaper och endast kan komma ifråga för intern personal samt att upphandling anses som en ”känslig befattning” för vilken det gäller särskilda bestämmelser om rotation och/eller extra kontrollåtgärder. Omarbetning av budgetförordningen 42. Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att delta aktivt i den kommande treårsöversynen av budgetförordningen genom att ge förvaltningsmässiga råd om områden som behöver omarbetas. Årsrapport om tilldelade kontrakt 43. Europaparlamentet noterar att de centrala avdelningarna, på grundval av information som tillhandahålls av utanordnarnas avdelningar, upprättar en årsrapport(20) till budgetmyndigheten om kontrakt som tilldelats under 2008 och uppdelningen av alla kontrakt som tilldelats under 2008 och 2007 enligt följande:
44. Europaparlamentet noterar uppdelningen av de kontrakt som tilldelats under 2008 och 2007 efter den typ av förfarande som använts:
45. Europaparlamentet noterar att av 358 tilldelade kontrakt under 2008, baserades 140, till ett värde på 485,2 miljoner EUR, på öppna eller selektiva förfaranden och 218, till ett värde av 197 miljoner EUR, på förhandlade förfaranden. Exceptionella förhandlade förfaranden 46. Europaparlamentet noterar i synnerhet den stora ökningen under 2008 av antalet exceptionella förhandlade förfaranden, vilket visas i nedanstående uppdelning:
47. Europaparlamentet noterar att andelen exceptionella förhandlade förfaranden ökade i antal och proportion när det gäller sex delegerade utanordnare. Artikel 54 i gemenomförandebestämmelserna(21) 48. Europaparlamentet påminner om att det i artikel 54 i genomförandebestämmelserna föreskrivs följande: ”Om andelen förhandlade förfaranden i förhållande till det antal upphandlingar som gjorts av en och samma delegerade utanordnare ökar kraftigt jämfört med tidigare budgetår eller om denna andel är betydligt större än det genomsnitt som registrerats inom utanordnarens institution, skall den behörige utanordnaren i en rapport till denna institution redogöra för de åtgärder som vidtagits för att bryta tendensen”. 49. Europaparlamentet anser att den ökning som registrerats mellan 2007 och 2008 klart och tydligt tvingar utanordnarna att vidta åtgärder för att ”bryta tendensen”. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att rapportera till budgetkontrollutskottet om åtgärder som har vidtagits före den 1 september 2010. 50. Europaparlamentet uppmanar utanordnarna att för budgetåret 2009 och därefter överlämna mer information till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten som skulle möjliggöra en grundligare tillsyn av parlamentets användning av exceptionella förhandlade förfaranden (artikel 126 och 127 i genomförandebestämmelserna) genom att i sin årliga verksamhetsrapport inkludera en bilaga som tillhandahåller tydlig information när det gäller följande:
51. Europaparlamentet uppmanar dessutom den centrala ekonomienheten att sammanföra den information som ska ges i den nya bilagan i årsrapporten om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet. Uppgifter från ledningen i parlamentet 52. Europaparlamentet påminner om att i artikel 8.9–8.11 i de interna bestämmelserna för genomförandet av Europaparlamentets budget föreskrivs att generalsekreteraren som huvudansvarig delegerad utanordnare ska lämna en förklaring om huruvida parlamentets budget har genomförts i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning och om huruvida den införda kontrollramen ger nödvändiga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. 53. Europaparlamentet påminner vidare om att den förklaring som utfärdas av den huvudansvarige delegerade utanordnaren grundas på förklaringar som generaldirektörerna utfärdat i sin funktion som delegerade utanordnare. 54. Europaparlamentet noterar att den förre generalsekreteraren i sin förklaring av den 4 mars 2009(22)
55. Europaparlamentet noterar vidare att den huvudansvarige delegerade utanordnaren också framhöll att förklaringen var baserad på hans egen bedömning, på de internrevisionsrapporter han fått, på den övervakning av och det stöd till den ekonomiska förvaltning som centralt genomförts på hans vägnar och på hans befallning samt på all annan information till hans förfogande. Artikel 60.4 och 60.7 i budgetförordningen(23) 56. Europaparlamentet noterar att enligt artikel 60.4 i budgetförordningen krävs att varje delegerad utanordnare ska ”inrätta [...] interna system och förfaranden för förvaltning och kontroll som är anpassade till de uppgifter han/hon skall utföra [...]” och att det i andra stycket i artikel 60.7 i budgetförordningen krävs att samma ansvariga person i den ekonomiska förvaltningen ska rapportera om ”effektiviteten och ändamålsenligheten” i de system som han/hon inrättat. Inte alla årliga verksamhetsrapporter följde budgetförordningen 57. Europaparlamentet noterar vidare att bara vissa generaldirektörer angav riskerna med sina transaktioner eller rapporterade om arbetet med sina system för internkontroll (svar på fråga 4.2.1) trots att det i budgetförordningen i artikel 60.7 andra stycket tydligt fastslås att utanordnarna i de årliga verksamhetsrapporterna ska ange ”effektiviteten och ändamålsenligheten hos systemet för intern kontroll”. Alltför slappa rapporteringskrav? 58. Europaparlamentet noterar att underlåtenheten tveklöst berodde på det faktum att instruktionerna för att upprätta 2008 års årliga verksamhetsrapporter gav de delegerade utanordnarna större handlingsfrihet i sättet att rapportera, bland annat om sina system för internkontroll (svar på fråga nr 4.2). Parlamentet gläder sig åt att instruktionerna i detta hänseende var striktare för 2009 års rapporter och förväntar sig att alla generaldirektörer handlar i enlighet med detta. 59. Europaparlamentet påminner om att syftet med ett system för internkontroll är att garantera korrekta utgifter i enlighet med budgetförordningarna. 60. Europaparlamentet betonar att det i alla system för ekonomisk förvaltning måste finnas lämpliga kontroller och befogenhetsuppdelning när utgifterna godkänns. 61. Europaparlamentet uppmanar därför generalsekreteraren att så snart som möjligt och hur som helst senast den 31 december 2010 informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om exakta åtgärder – och tidsfristen för genomförandet – han har vidtagit eller kommer att vidta för att förstärka systemet för internkontroll och i synnerhet när det gäller
Revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2008 62. Europaparlamentet konstaterar att parlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén fortsätter att tillämpa bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna avseende multiplikationsfaktorn som under tidigare år i väntan på domstolens slutgiltiga utslag i de fall som deras personal velat pröva. Ersättning av logikostnader som uppkommit i samband med tjänsteresa 63. Europaparlamentet noterar att sedan budgetåret 2004 har revisionsrätten uppmanat parlamentet att säkerställa att logikostnader som uppkommit i samband med tjänsteresa ersätts i enlighet med tjänsteföreskrifterna. Parlamentet ger sitt erkännande till de ansträngningar som GD Personal har gjort för att förenkla och rationalisera hanteringen av tjänsteresorna. 64. Europaparlamentet noterar administrationens svar och riktar uppmärksamheten på det faktum att en ”budgetbas” inte kan användas för att kringgå regelverket. Denna fråga bör få särskild uppmärksamhet i samband med den kommande översynen av tjänsteföreskrifterna. 65. Europaparlamentet förväntar sig att de främsta beslutsfattarna inom detta område – presidiet, generalsekreteraren och generaldirektören för personal – så snart som möjligt efter att ett beslut har fattats vidtar de nödvändiga åtgärderna för att tillse att parlamentets interna bestämmelser och rutiner för tjänsteresor till fullo och konsekvent är förenliga med principen om sund ekonomisk förvaltning och tjänsteföreskrifterna. Assistentstöd till ledamöterna 66. Europaparlamentet noterar och gratulerar avdelningarna för det avsevärda arbete som genomförts för att reglera utgifter för ledamotsassistenter som utbetalats under åren 2004–2008. 67. Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren, generaldirektören för personal och generaldirektören för innovation och tekniskt stöd att pröva i vilken utsträckning ny teknik för videokonferenser kan användas för att spara in kostnader för tjänsteresor. Parlamentet visar i synnerhet på möjligheten att använda programvara som bygger på öppen källkod för säkra och billiga videokonferenser. 68. Europaparlamentet noterar vidare att det nya systemet som infördes den 14 juli 2009 förväntas vara förenligt med relevanta regler och principer och ge bästa garanti för transparens, laglighet och sund ekonomisk förvaltning när det gäller assistentstödet till ledamöterna. Ledamöterna som offentliga personer 69. Europaparlamentet stöder skattebetalarnas rätt att granska ledamöternas användning, som offentliga personer, av sina bidrag och uppmanar ledamöterna att rikta särskild uppmärksamhet åt allmänintresset när de använder allmänna EU-medel. 70. Europaparlamentet uppmanar – med beaktande av de avsevärda politiska renommériskerna – både sin internrevisor och revisionsrätten att noggrant följa upp funktionaliteten och effektiviteten när det gäller den nya regelramen och att ange eventuella brister och/eller möjligheter för att förbättra allmänhetens tillgång till information om betalningar till ledamöter, inbegripet utgifter för assistenter. Tilläggspensionsplan för ledamöter 71. Europaparlamentet påminner om Europeiska revisionsrättens synpunkter i sina årsrapporter för 2006 och 2007 om att det är nödvändigt att skapa tydliga bestämmelser som fastställer vilka ansvarsförbindelser och skyldigheter parlamentet och fondens medlemmar har om det skulle uppstå ett underskott. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att senast den 31 december 2010 lägga fram ett förslag till lösning på detta, som respekterar kammarens beslut att inte använda ytterligare skattepengar för att täcka underskottet. 72. Europaparlamentet konstaterar att fonden den 31 december 2008 hade ett försäkringstekniskt underskott på 121 844 000 EUR och att fonden samma dag värderade de återstående förmåner som skulle betalas ut till pensionsplanens medlemmar till 276 984 000 EUR (revisionsrättens årsrapport 2008, bilaga 11.2). 73. Europaparlamentet noterar att parlamentets ansvarsskyldighet återspeglas i de ekonomiska redovisningarna per den 31 december 2008. 74. Europaparlamentet noterar att den oberoende revisorn i sin rapport konstaterar att avsättningar för pensioner och liknande skyldigheter har beräknats utifrån en avkastning på investeringen på 6,5 procent per år, en siffra som inte är realistisk. 75. Europaparlamentet betonar att det krävs fullständig transparens avseende beslut som ska fattas av parlamentets styrande organ, nämligen talmannen, presidiet, kvestorerna och talmanskonferensen. 76. Europaparlamentet uppmanar presidiet att överväga att göra den information som lämnas till budgetutskottet om beslut med betydande budgetkonsekvenser mer lättillgänglig för budgetkontrollutskottet, så att man bättre tillmötesgår informationskraven från den myndighet som beviljar ansvarsfrihet och från de europeiska skattebetalarna. 77. Europaparlamentet anser att presidiet som det behöriga organet inom parlamentet för ekonomiska och administrativa beslut som berör ledamöter och institutionens verksamhet, har ett särskilt ansvar för att främja en demokratisk ansvarighet. 78. Europaparlamentet anser att ändringsbudgetförslag för enbart det aktuella budgetåret är ett otillräckligt förvaltningsinstrument och uppmanar presidiet att lägga fram en femårig uppskattning av de förväntade konsekvenserna av mer betydande ekonomiska beslut. 79. Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på det faktum att frågor om politisk ansvarighet och hantering av offentliga institutioners renommérisker inte kan eller bör reduceras till rättsliga överväganden. Rapporter från parlamentets internrevisor 80. Europaparlamentet noterar att internrevisionstjänsten sedan den inrättades var en del av generaldirektoratet för ekonomi, som svarar för cirka 30 procent av parlamentets budget, och välkomnar att internrevisionstjänsten nu sedan den 1 september 2009, efter ett beslut av generalsekreteraren, är direkt knuten till generalsekreteraren, eftersom både internrevisionsverksamhetens effektivitet och den oberoende och objektiva roll som den ska spela i förhållande till de granskade avdelningarna kommer att förstärkas med denna flytt. 81. Europaparlamentet betonar att den tidigare placeringen i organisationen inte förhindrade internrevisionstjänsten från att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med yrkes- och regelmässiga krav. Parlamentet välkomnar den nya placeringen och förväntar sig att den kommer att förbättra flödet av viktig information om riskfrågor från generalsekreteraren och därmed underlätta internrevisorns roll som rådgivare till parlamentet om hur risker ska hanteras. Granskning av internkontrollramen 82. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att internrevisionstjänsten har prioriterat övervakningen av och rådgivningen för genomförandet av de nya decentraliserade systemen för internkontroll som infördes genom den budgetförordning som trädde i kraft den 1 januari 2003. 83. Europaparlamentet noterar vidare att den ursprungliga översynen av internkontrollramen 2003 och 2004 resulterade i 14 granskningsrapporter som täckte samtliga avdelningar och centrala enheter och innehöll 452 överenskomna åtgärder. 84. Europaparlamentet noterar att en serie av inledande uppföljningsgranskningar 2005 och 2006 visade att förvaltningen hade genomfört 225 av de 452 ursprungliga åtgärderna och att det bland de 227 ej genomförda åtgärderna fanns 20 som ansågs vara ”kritiska” eftersom de behandlade områden med hög riskexponering och krävde omedelbara korrigerande åtgärder från de berörda avdelningarnas sida. Kvarstående oavslutade åtgärder 85. Europaparlamentet noterar vidare att det efter en andra serie uppföljningsgranskningar 2007 och 2008 visade sig att vid utgången av 2008 var 88 av de 452 ursprungliga åtgärderna fortfarande oavslutade, och dessa åtgärder fördelade sig mellan de olika generaldirektoraten enligt följande: GD PRES: 5 86. Europaparlamentet välkomnar förbättringarna i generaldirektoratens system för förvaltning och internkontroll men ifrågasätter antalet oavslutade åtgärder, som visar på ett totalt genomförande på bara 80,53 procent under en relativt lång period, vilken borde ha gett de ansvariga avdelningarna tillräckligt med tid för att vidta korrigerande åtgärder. 87. Europaparlamentet är helt medvetet om att vissa avdelningar har flyttats till andra generaldirektorat under perioden i fråga. Europaparlamentet påminner om att ”institutionen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för att följa upp internrevisorns rekommendationer” i enlighet med artikel 86.3 i budgetförordningen och finner det otillfredsställande att de granskningsrekommendationer som utfärdats 2003 och 2004 ännu inte har genomförts 2008. 88. Europaparlamentet betonar att 88 oavslutade åtgärder indikerar att det fortfarande finns risker inom vissa specifika områden och rekommenderar verkligen att lämpliga åtgärder snabbt vidtas för att genomföra de utestående rekommendationerna så snart som möjligt. Generalsekreteraren uppmanas att informera det behöriga utskottet om gjorda framsteg. 89. Europaparlamentet anser att parlamentets internrevisionstjänst bör ses över i syfte att förstärka denna tjänst och därmed ytterligare förbättra den ekonomiska granskningen, samt att alla instrument som säkerställer att budgetkontrollutskottets uppgifter kan fullgöras bör tillhandahållas. 90. Europaparlamentet kräver att parlamentet senast den 30 september 2010 får en uttömmande förklaring till och exakta svar på varför det nya besökscentrumet fortfarande inte har öppnat. Europaparlamentets priser 91. Europaparlamentet anser att parlamentets journalistpris är olämpligt, eftersom parlamentet inte bör ge priser till journalister vilkas uppgift det är att kritiskt granska EU-institutionerna och deras arbete. Politiska grupper (budgetpunkt 4 0 0 0) 92. Europaparlamentet noterar att anslagen under budgetpunkt 4 0 0 0 användes enligt följande 2008:
Tilläggsanslag 93. Europaparlamentet påminner om att presidiet vid sitt sammanträde den 19 november 2008 beslutade att införa tilläggsanslag på totalt sex miljoner EUR under budgetpunkt 4 0 0 0 för att finansiera en informationskampanj inför valet till Europaparlamentet (D(2009)28076 av den 15 juni 2009). 94. Europaparlamentet noterar att presidiet den 15 december 2008 beslutade
95. Europaparlamentet påminner om att talmannen vid presidietes sammanträde den 16 juni 2009 ”noterade med oro att det sammanlagda deltagandet i årets val sjunkit till 43,2 %, vilket [...] är en fråga som nästa presidium måste titta noga på” (PE426.193/BUR). Avslutande av räkenskaperna – utan diskussion? 96. Europaparlamentet noterar att enligt artikel 2.7.3 i bestämmelserna för utnyttjande av anslag under budgetpost 4 0 0 0(24) vidarebefordrade talmannen till budgetkontrollutskottet den 8 juli 2009 (skrivelse 311812) de granskade rapporter som inlämnats av de politiska grupperna om utnyttjandet av anslagen. 97. Europaparlamentet påpekar att generalsekreteraren i sitt meddelande till presidiets medlemmar av den 15 juni 2009 (D(2009)28076) fastslog att i alla rapporter hade revisorerna utan reservationer intygat att de inlämnade räkenskaperna var förenliga med reglerna. 98. Europaparlamentet noterar att presidiet vid sitt sammanträde den 16 juni 2009 (protokoll från sammanträdet den 16 juni 2009, PE426.193/BUR) beslutade följande:
99. Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 2.2.3 i bestämmelserna för utnyttjande av anslag under budgetpost 4 0 0 0 måste varje grupp ”inrätta ett system för internkontroll”. Europeiska politiska partier 100. Europaparlamentet noterar att anslagen under budgetpunkt 4 0 2 0 användes enligt följande 2008:
101. Europaparlamentet noterar att presidiet vid sitt sammanträde den 17 juni 2009, utan diskussion, godkände slutrapporterna om genomförandet av de respektive verksamhetsprogrammen och de ekonomiska redovisningarna för sju av tio europeiska politiska partier (protokoll från sammanträdet den 17 juni 2009, PE426.231/BUR). 102. Europaparlamentet noterar vidare att generalsekreteraren i sitt meddelande till presidiets medlemmar (D(2009)30444 av den 15 juni 2009) – gav följande information:" 8. I grova drag motsvarar partiernas verksamhetsrapporter de verksamhetsprogram som partierna inlämnade vid ansökan av bidraget. Partierna gjorde ändringar i förhållande till de ursprungliga programmen, särskilt när det gällde ämnen, datum och platser för möten eller konferenser. Dessa förändringar påverkar dock inte verksamhetsprogrammens substans och bör accepteras för att ge partierna den nödvändiga flexibiliteten av svara upp mot förändrade politiska förhållanden under året. Partierna gjorde också förändringar i sina preliminära budgetar genom överföringar. ... 10. I samtliga rapporter intygade revisorerna utan förbehåll att de redovisningar som överlämnades följde bestämmelserna i förordning (EG) nr 2004/2003 samt att de gav en sann bild av de politiska partiernas situation vid avslutandet av budgetåret 2008. "103. Europaparlamentet noterar att presidiet vid sitt sammanträde den 14 september 2009 godkände slutrapporterna om genomförandet av respektive verksamhetsprogram och de ekonomiska redovisningarna för tre europeiska politiska partier vars rapporter inte fanns tillgängliga vid presidiets sammanträde den 17 juni 2009, nämligen ADIE (Alliansen för oberoende demokrater i Europa), AEN (Alliansen för nationernas Europa) och EUD (EU-Demokraterna) (protokoll från sammanträdet den 14 september 2009, PE426.393/BUR). 104. Europaparlamentet noterar vidare att presidiet fastställde att utanordnaren skulle återkräva ett saldo på 90 604,58 EUR från de tre berörda partierna (ADIE, AEN och EUD, med beaktande av det slutgiltiga bidragsbelopp som skulle beviljas dessa partier. 105. Europaparlamentet noterar generalsekreterarens svar på punkt 96 i parlamentets resolution av den 23 april 2009(25) om uppföljningen av slutsatserna i internrevisorns rapport om tillämpningen av bestämmelserna om bidrag till politiska partier på europeisk nivå(26) och hänvisningen till tre åtgärder som ”övergivits”. 106. Europaparlamentet påminner om att ”det är nödvändigt att säkerställa maximal insyn i och finansiell kontroll av de politiska partier på europeisk nivå som erhåller finansiering ur Europeiska unionens allmänna budget” såsom det fastslås i skäl 11 i förordning (EG) No 2004/2003(27). 107. Europaparlamentet betonar att ”maximal insyn” inte kan åstadkommas utan i) en grundlig tillämpning och i synnerhet införandet av en modell för beskrivningen av programverksamheter och för de slutliga verksamhetsrapporterna samt ii) ett tillräckligt antal efterhandskontroller av dessa bidrag på ort och ställe från utanordnarens sida. 108. Europaparlamentet kan inte förstå hur presidiet kan uppfylla sin skyldighet enligt artikel 209.2 (”att besluta om eventuell indragning eller minskning av finansieringen och eventuellt återbetalning av belopp som erhållits felaktigt”) och artikel 209.3 (”att godkänna den slutliga verksamhetsrapporten och den ekonomiska redovisningen från de politiska partier som har erhållit stöd”) i arbetsordningen utan att införa de ovannämnda modellerna, vilka är av avgörande betydelse för att uppnå en transparent utvärderings- och betalningsprocess. Europeiska politiska stiftelser 109. Europaparlamentet noterar att anslagen under budgetpunkt 4 0 3 0 användes enligt följande 2008:
110. Europaparlamentet noterar att presidiet vid sitt sammanträde den 17 juni 2009 godkände slutrapporterna om genomförandet av verksamhetsprogrammen och de ekonomiska redovisningarna för sex av tio stiftelser och fastställde att utanordnaren måste kräva tillbaka ett belopp på 85 437,44 EUR från Institute of European Democrats och betala ut 482 544,35 EUR till de andra fem stiftelserna (protokoll från sammanträdet den 17 juni 2009, PE426.231/BUR). 111. Europaparlamentet noterar vidare att generalsekreteraren i sitt meddelande till presidiets medlemmar (D(2009)31289 av den 15 juni 2009) – gav följande information:" 9. I mars 2008, kort innan tidsfristen för att lämna in bidragsansökningar löpte ut, förklarade de flesta stiftelserna vid ett informationsmöte med de ansvariga avdelningarna vid generalsekretariatet att de inte kunde lämna in ett detaljerat arbetsprogram, t.ex. med plats, datum och ämne för en konferens eller det exakta ämnet för en studie. Följaktligen var det inte möjligt att kontrollera huruvida de genomförda verksamheterna motsvarade det arbetsprogram som presenterades i samband med bidragsansökan. I de fall då ansökan var ganska detaljerad, noterades det flera gånger att större förändringar hade gjorts, t.ex. hade flera evenemang inte genomförts och ämnen för studier hade ändrats. 10. Eftersom detta är det första budgetåret för finansiering, kort tid efter att de bidragsmottagande stiftelserna inrättades, föreslås att slutrapporterna ska accepteras. Det verkar dock finnas anledning för presidiet att be talmannen att i sin skrivelse om avlutandet av räkenskaperna för budgetåret 2008 påminna stiftelserna om att i framtiden måste arbetsprogrammet förbättras och att eventuella förändringar under året motiveras i slutrapporterna. ... 12. I samtliga rapporter intygade revisorerna utan förbehåll att de redovisningar som överlämnades följde bestämmelserna i förordning (EG) nr 2004/2003 samt att de gav en sann bild av de politiska stiftelserna situation vid avslutandet av budgetåret 2008. "112. Europaparlamentet noterar att presidiet vid sitt sammanträde den 14 september 2009 godkände slutrapporterna om genomförandet av verksamhetsprogrammen och de ekonomiska redovisningarna för tre av de fyra europeiska politiska stiftelserna som inte hade kunnat skicka in sina rapporter för behandling vid sammanträdet den 17 juni 2009 (European Liberal Forum – ELF, Transform Europe – TE och Fondation politique européenne pour la démocratie – FPED) (protokoll från sammanträdet den 14 september 2009 och meddelande till presidiets medlemmar D(2009)40444 av den 9 september 2009). 113. Europaparlamentet noterar vidare att presidiet fastställde att utanordnaren skulle återkräva överskotten på 15 144,39 EUR från ELF och 32 178,58 EUR från FPED samt utbetala ett restbelopp på 21 965,56 EUR till TE. Vidare bordlades beslutet om avslutning av FEUD:s räkenskapsår till ett senare sammanträde. 114. Europaparlamentet stöder till fullo inrättandet av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser och deras verksamheter. Parlamentet anser att fullständig transparens när det gäller partiernas och stiftelserna ekonomiska förvaltning och uppnående av planerade resultat är av yttersta vikt för unionsmedborgarna. 115. Europaparlamentet anser att den information som presenterats för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten inte på ett övertygande sätt visar att system för förvaltning och internkontroll fungerar effektivt och att den information och dokumentation som partierna och stiftelserna inlämnat inte är tillräcklig för att uppfylla medborgarnas och skattebetalarnas berättigade förväntningar vad beträffar transparens. Parlamentet förväntar sig att utanordnarna ska upprätta ett program för efterhandskontroller, vilket är en förutsättning för att erhålla visshet. 116. Europaparlamentet välkomnar att internrevisionstjänsten har inlett en uppföljning av tillämpningen av dess rekommendationer från 2007 och att denna rapport också kommer att inbegripa en granskning av de europeiska politiska stiftelserna. Tillämpning av ledamotsstadgan och tjänsteföreskrifterna för assistenterna 117. Europaparlamentet noterar att presidiet genom ett beslut av den 14 september 2009 inrättade en tillfällig utvärderingsgrupp för tillämpningen av ledamotsstadgan och tjänsteföreskrifterna för assistenter under ordförandeskap av vice talman Dagmar Roth-Behrendt för att se på lösningar av praktiska problem som uppstått. 118. Europaparlamentet välkomnar initiativet och riktar uppmärksamheten på behovet av att utföra vissa justeringar av administrativa förfaranden och nuvarande regler med tillbörligt beaktande av eventuella renommérisker och ekonomiska risker och utan att ge upphov till onödiga extrakostnader. 119. Europaparlamentet förväntar sig att generalsekreteraren är uppmärksam på de risker som är förbundna med de nya systemen och kostnaden för den administration och kontroll som är nödvändig för att begränsa dessa risker. Obesatta tjänster 120. Europaparlamentet förväntar sig att generalsekreteraren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillse att de obesatta tjänsterna förblir obesatta under en så kort tid som möjligt och inte längre än tre månader, och därmed på ett avsevärt sätt bidra till förbättrad service åt ledamöterna genom att göra det möjligt för personalen att hålla förväntad kvalitet på sitt arbete. 121. Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att tillse att meddelanden om lediga tjänster för enhetschefer och högre tjänster är öppna för ansökningar från tjänstemän vid andra EU-institutioner. Fastighetspolitiken 122. Europaparlamentet upprepar kravet på en långsiktig fastighetsstrategi för parlamentet. Parlamentet påminner om sitt krav i punkt 30 i resolutionen av den 22 oktober 2009 om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt I – Europaparlamentet, avsnitt II – rådet, avsnitt IV – domstolen, avsnitt V – revisionsrätten, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, avsnitt VII – Regionkommittén, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen och avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen(28). Parlamentet betonar särskilt att både de stigande kostnaderna för underhåll som följer på köp av fastigheter och det på medellång sikt stigande renoveringsbehovet bör beaktas inom ramen för denna fastighetsstrategi. Parlamentet hänvisar till att fastighetsstrategin måste syfta till en hållbar budget för parlamentet. Parlamentet betonar att också de krav som följer av Lissabonfördragets ikraftträdande måste beaktas och förväntar sig att informeras om resultaten. 123. När det gäller informationskontoren begär Europaparlamentet att parlamentet och kommissionen kommer överens om en fastighetspolitik på medellång och lång sikt, med en framtidsinriktad planering, som i synnerhet klart och tydligt fastslår förfarandena för inköp av fastigheter, respektive institutions roll och tidsramarna för återbetalning. Parlamentet betonar att en sådan överenskommelse är nödvändig eftersom parlamentet och kommissionen för närvarande föredrar olika finansieringsformer när det gäller informationskontoren. Miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) 124. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Internationella standardiseringsorganisationen har tilldelat parlamentet ett ISO-certifikat – ISO 14001:2004 – för sitt miljöledningssystem för de tre huvudsakliga arbetsorterna. 125. Europaparlamentet välkomnar det faktum att parlamentet
126. Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att vidta åtgärder för att – på alla nivåer – skapa större förståelse för behovet av att undvika onödigt avfall i allmänhet och i synnerhet när det gäller antalet handlingar i pappersform som framställs – men inte används – för olika möten, i synnerhet mot bakgrund av de betydande ekonomiska och finansiella ansträngningarna för att utveckla en digital infrastruktur. Parlamentet föreslår därför att användningen av parlamentets befintliga digitala utrustning ska utökas. 127. Europaparlamentet förväntar sig att alla beslutsfattande organ generellt ger en hög prioritering åt miljökrav i alla beslut avseende bland annat fastigheter (inklusive isolering, jordvärme, biobränsle och solcellspaneler), transport och kontorsmateriel. 128. Europaparlamentet rekommenderar att parlamentet – såsom är fallet i vissa medlemsstater – betalar en del av personalens utgifter för allmänna transporter mellan hemmet och arbetsplatsen i utbyte mot att denna avstår från rätten att använda parlamentets garageplatser, eftersom ett sådant system skulle minska antalet bilar som kör in i Bryssel varje morgon och de koldioxidutsläpp som följer av denna trafik. 129. Europaparlamentet stöder till fullo principen om flerspråkighet och noterar parlamentets beslut av den 24 oktober 2007(29) att till fullo återinföra översättningen av det fullständiga förhandlingsreferatet från plenarsammanträdet till samtliga officiella språk och de extra kostnaderna på 14 840 000 EUR. Parlamentet efterfrågar analyser av hur man ska kunna fastställa användningen av de olika språkversionerna av det fullständiga förhandlingsreferatet från plenarsammanträdet. 130. Europaparlamentet menar att EMAS-teamet bör vara funktionellt oberoende och ha tillräckligt med ekonomiska resurser för att utföra sin verksamhet. EMAS-teamet uppmanas att vidarebefordra sin årsrapport till ordföranden för budgetkontrollutskottet. 131. Europaparlamentet uttrycker sin oro över de återkommande fallen av småbrottslighet i parlamentets lokaler. Parlamentet anser att generalsekreteraren särskilt bör uppmärksamma denna fråga i syfte att minska småbrottsligheten. Transport 132. Europaparlamentet konstaterar att alla bilar som parlamentet köpte 2009 hade högre koldioxidutsläpp än genomsnittet från nya bilar som kom ut på EU-marknaden det året. Parlamentet är medvetet om att det nu finns allt fler högpresterande bilar, däribland hybridbilar, som har lägre utsläpp än detta genomsnitt. 133. Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att senast den 31 december 2010 förnya parlamentets hela egna sedanbilpark för protokoll- och representationsändamål med bilar som har lägre koldioxidutsläpp än genomsnittet i unionen det senaste år som kommissionen har uppgifter om, att reservera användningen av dessa bilar till talmannen, ordförande för de politiska grupperna och besökare av hög rang, samt att se till att de bilar som står till ledamöternas förfogande i Bryssel och Strasbourg överensstämmer med den europeiska utsläppsnormen Euro V senast detta datum. 134. Europaparlamentet är förvånat över att större delen av de bilar som köptes 2008 ansågs vara de mest miljövänliga bilar som svarade mot användarnas behov. Parlamentet uppmanas att främja ledamöternas användning av kollektivtransportmedel och att se över sin cykeltjänst för transporter inom Bryssel i syfte att utöka den. Parlamentet begär dessutom att parlamentet ska inrätta en egen cykeltjänst under plenarsammanträdena i Strasbourg med ett tillräckligt antal tillgängliga cyklar. Samordning av utredningar 135. Europaparlamentet konstaterar att GD IPOL 2008 ingick åtaganden för 7,1 miljoner EUR och GD EXPO för 499 423 EUR för externa utredningar (svar på fråga 24). De ansvariga avdelningarna uppmanas att kontrollera – innan de beställer en eventuell ny extern utredning – om en liknande studie redan finns tillgänglig och/eller har beställts av en annan EU-institution. 136. Europaparlamentet uppmanar sin generalsekreterare att kontakta de övriga EU-institutionerna för att upprätta en central databas för genomförda utredningar, som också ska vara tillgänglig för konsultation för en bredare allmänhet. Tillträde till databaser 137. Europaparlamentet konstaterar att de sammanlagda kostnaderna för prenumerationer på kommersiella elektroniska informationstjänster var 804 987 EUR 2008 och 970 484 EUR 2009. De behöriga avdelningarna uppmanas att i samband med att avtalen förnyas förbättra villkoren för tillträde och därmed göra det möjligt för ett större antal användare – inbegripet ledamöter – att dra nytta av dessa informationstjänster. Ersättning av kostnader för besök av ledamotssponsrade grupper 138. Europaparlamentet begär att ersättningen till den gruppansvarige för kostnaderna för ledamotssponsrade gruppers besök alltid sker genom banköverföring och inte kontant. Dessutom efterfrågas en parlamentsutredning där man undersöker huruvida schablonsystemet för ersättningen av officiella besöksgruppers resekostnader är adekvat med tanke på gruppernas olika avreseorter och mål för besöken eller huruvida systemet med ersättning för faktiska kostnader – med ett utgiftstak – skulle vara lämpligare för denna typ av grupper.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Ekonomiska och sociala kommittén |
| |||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(1), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (C7-0177/2009)(2), – med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(3), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(4), – med beaktande av artiklarna 272.10, 274, 275 och 276 i EG-fördraget och artiklarna 314.10, 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0080/2010). 1. Europaparlamentet beviljar Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2008, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (C7-0177/2009 – 2009/2073(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(6), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (C7-0177/2009)(7), – med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(8), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(9), – med beaktande av artiklarna 272.10, 274, 275 och 276 i EG-fördraget och artiklarna 314.10, 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0080/2010), och av följande skäl: A. Medborgarna har rätt att få veta hur deras skattepengar spenderas och hur den makt som anförtros de politiska organen hanteras(11). 1. Europaparlamentet noterar att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) under 2008 hade tillgång till åtagandebemyndiganden som sammanlagt uppgick till 118 miljoner EUR (2007: 116 miljoner EUR), med en utnyttjandegrad på 95,64 procent, vilket motsvarar genomsnittet för de övriga institutionerna (95,67 procent). 2. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport angav att revisionen inte ledde till några väsentliga iakttagelser när det gäller EESK. 3. Europaparlamentet noterar att EESK har tilldelats något fler fasta tjänster (700 tjänster 2008, 695 tjänster 2007) och att nästan alla dessa tjänster har blivit tillsatta (14 lediga tjänster 2008, 8 lediga tjänster 2007). Parlamentet välkomnar antagandet och genomförandet av planen på medellång sikt (strategin för 2008–2013), eftersom den främjar lika möjligheter och mångfald inom sekretariatet, särskilt genom att införa allmänna flextidssystem i framtiden, fastställa en utbildningsplan på medellång sikt (2008–2010) och utarbeta en politik för personalrörlighet. Parlamentet ser fram emot rapporter om framsteg inom personalpolitiken. 4. Europaparlamentet pekar på revisionsrättens iakttagelse i bilaga 11.2 till sin årsrapport, där det anges att EESK (liksom parlamentet) använder en annan strategi vid användningen av tjänsteföreskrifternas bestämmelser om multiplikationsfaktorn. EESK ger därmed sina anställda en ekonomisk fördel som anställda vid de övriga institutionerna inte får, vilket medför högre utgifter. Tjänsteföreskrifternas bestämmelser om multiplikationsfaktorn bör tolkas och genomföras av alla institutioner på samma sätt. EESK avser att anpassa sin praxis i överensstämmelse med det väntade beslutet från personaldomstolen. 5. Europaparlamentet välkomnar genomförandet av avtalet om administrativt samarbete mellan EESK och Regionkommittén för perioden 2008–2014 och uppmanar EESK och Regionkommittén att redogöra för sina framsteg i fråga om harmoniseringen av standarder för internkontroll och andra relevanta ekonomiska rutiner inom den gemensamma administrationen. Parlamentet noterar den ömsesidigt tillfredsställande lösningen att fördela kontrollen inom den gemensamma administrationen mellan kommittéerna på grundval av den ansvarige utanordnarens ”ursprung”. 6. Europaparlamentet påminner om att frikopplingen till följd av avtalet om administrativt samarbete bör vara budgetneutral och ser fram emot den halvtidsöversyn av avtalet som ska äga rum 2011, och, som en del i detta, en gemensam analys som görs av EESK och Regionkommittén. 7. Europaparlamentet välkomnar resultaten av utvärderingen av minisamarbetsavtalen inom de områden som berörs av frikopplingen, vilken genomfördes gemensamt av EESK och Regionkommittén, i synnerhet deras slutsatser att den nya styrelsestrukturen har förbättrat det administrativa samarbetet mellan kommittéerna, att de frikopplade tjänsterna har upprätthållit kvaliteten och förbättrat effektiviteten samt att det inte behövdes några kompletterande budgetmedel. Parlamentet noterar vidare slutsatsen att vissa praktiska aspekter av samarbetet bör förbättras i framtiden. 8. Europaparlamentet välkomnar EESK:s insatser inom ramen för det interinstitutionella samarbetet när det gäller IT-system, i synnerhet EESK:s och Regionkommitténs förhandlingar med kommissionen om användningen av personalförvaltningssystemet Sysper2. 9. Europaparlamentet noterar EESK:s försäkran när det gäller kontrollerna, särskilt det faktum att EESK:s interna bestämmelser föreskriver en systematisk förhandskontroll och att denna kontroll kompletteras av efterföljande stickprovskontroller, i synnerhet inom områden där verksamheten är omfattande. 10. Europaparlamentet välkomnar det lyckade arbetet i EESK:s revisionskommitté, de genomförda revisionerna, uppföljningen av de antagna handlingsplanerna och den fortsatta utvecklingen av centrala verksamhets- och resultatindikatorer under 2008, som genomförts av den interna revisionsenheten. Det är också glädjande att EESK är berett att stödja andra institutioner med information om de lärdomar som man dragit i samband med utvecklingen av centrala verksamhets- och resultatindikatorer. 11. Europaparlamentet erinrar om att EESK:s ledamöter inte redovisar sina ekonomiska intressen eller lämnar relevant information om yrkesverksamheter som ska redovisas samt uppdrag och verksamheter för vilka ersättning erhålls. EESK uppmanas att utan dröjsmål införa denna skyldighet för sina ledamöter. 12. Europaparlamentet begär även att reseersättningen för EESK:s ledamöter ska baseras endast på de faktiska resekostnaderna. Parlamentet föreslår dessutom att dagtraktamentena ska motsvara dem som utbetalas till Europaparlamentets ledamöter. EESK:s generalsekreterare uppmanas att före september 2010 rapportera till Europaparlamentets budgetkontrollutskott om de nya interna bestämmelser som kommer att antas i detta syfte. 13. Europaparlamentet konstaterar att EESK:s presidiums ad hoc-grupp, som är ansvarig för att utarbeta förslag till en omarbetning av ledamöternas ekonomiska stadga, har avslutat sitt arbete och att förslaget nu behandlas i de relevanta organen. EESK uppmanas med eftertryck att informera om resultatet av denna process. 14. Europaparlamentet påminner om sin iakttagelse att budgetförordningens regler om upphandlingar är alltför omständliga för mindre institutioner. Kommissionen påminns om att parlamentet har begärt att EESK i hög grad ska höras vid utarbetandet av eventuella framtida förslag till ändring av budgetförordningen, så att EESK:s synpunkter beaktas fullt ut. 15. Europaparlamentet lovordar EESK för kvaliteten på dess årliga verksamhetsrapport och välkomnar införandet av en explicit uppföljning av parlamentets tidigare ansvarsfrihetsbeslut.
| ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Regionkommittén |
| |||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(1), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (C7-0178/2009)(2), – med beaktande av Regionkommitténs årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(3), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(4), – med beaktande av artikel 272.10 och artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, samt artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0082/2010). 1. Europaparlamentet beviljar Regionkommitténs generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Regionkommitténs budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2008, avsnitt VII – Regionkommittén (C7-0178/2009 – 2009/2074(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008(6), – med beaktande av Europeiska gemenskapernas slutliga årsredovisning för budgetåret 2008 – Volym I (C7-0178/2009)(7), – med beaktande av Regionkommitténs årsrapport om internrevisioner som genomförts under 2008, riktad till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet, – med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2008, samt de granskade institutionernas svar(8), – med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget(9), – med beaktande av artikel 272.10 och artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, samt artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artiklarna 50, 86, 145, 146 och 147, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0082/2010). A. Medborgarna har rätt att få veta hur deras skattpengar spenderas och hur den makt som anförtros de politiska organen hanteras(11). 1. Europaparlamentet noterar att Regionkommittén under 2008 hade tillgång till åtagandebemyndiganden som sammanlagt uppgick till 93 miljoner EUR (2007: 68,6 miljoner EUR, 2006: 74,4 miljoner EUR ), med en utnyttjandegrad på 86,87 procent(12). 2. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport angav att revisionen inte ledde till några väsentliga iakttagelser när det gäller Regionkommittén. 3. Europaparlamentet välkomnar genomförandet av avtalet om administrativt samarbete mellan Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) för perioden 2008–2014 och uppmanar Regionkommittén och EESK att redogöra för sina framsteg i fråga om harmoniseringen av standarder för internkontroll och andra relevanta ekonomiska rutiner inom den gemensamma administrationen. Parlamentet noterar den ömsesidigt tillfredställande lösningen att fördela kontrollen inom den gemensamma administrationen mellan kommittéerna på grundval av den ansvarige utanordnarens ”ursprung”. 4. Europaparlamentet påminner om att frikopplingen till följd av avtalet om administrativt samarbete bör vara budgetneutral och ser fram emot den halvtidsöversyn av avtalet som ska äga rum 2011, och, som en del i detta, en gemensam analys som görs av Regionkommittén och EESK. 5. Europaparlamentet välkomnar resultaten från utvärderingen av minisamarbetsavtalen inom de områden som berörs av frikopplingen, vilken genomfördes gemensamt av Regionkommittén och EESK, i synnerhet deras slutsatser att den nya styrelsestrukturen har förbättrat det administrativa samarbetet mellan kommittéerna, att de frikopplade tjänsterna har upprätthållit kvaliteten och förbättrat effektiviteten samt att det inte behövdes några kompletterande budgetmedel. Parlamentet noterar vidare slutsatsen att vissa praktiska aspekter av samarbetet bör förbättras i framtiden. 6. Europaparlamentet välkomnar Regionkommitténs insatser inom ramen för det interinstitutionella samarbetet när det gäller IT-system, i synnerhet Regionkommitténs och EESK:s förhandlingar med kommissionen om användningen av personalförvaltningssystemet Sysper2. 7. Europaparlamentet välkomnar det pågående arbetet med att förbättra Regionkommitténs interna kontrollstandarder, i synnerhet förteckningarna över Regionkommitténs huvudsakliga administrativa, operationella och finansiella förfaranden, utarbetandet av en personalvägledning om pliktetik och integritet, inklusive en checklista för självbedömning beträffande intressekonflikter, den förbättrade handboken om personalens uppgifter och ansvar samt anordnandet av en efterhandskontrollsövning för 2008 inom Regionkommitténs samtliga tjänster. 8. Europaparlamentet konstaterar att man i den riskbedömning som genomfördes 2008 fastställde två problemområden: för det första, problem till följd av den ändrade organisationsplanen och konsekvenserna av det nya samarbetsavtalet mellan Regionkommittén och EESK medan anpassningsperioden fortfarande pågick. För det andra, personalrelaterade problem som uppstod på grund av den alltför höga personalrotationen, svåra och omfattande rekryteringsförfaranden och otillräcklig utbildning. Parlamentet förväntar sig att dessa problem följs upp i Regionkommitténs nästa årliga verksamhetsrapport. 9. Europaparlamentet konstaterar att internrevionstjänsten genomförde granskningar av tjänstereseutgifter och externa studier, vilket möjliggjorde en effektiv prövning av de interna kontrollstandarderna samt uppföljningsgranskningar av löneöverföringar (andra uppföljningen) av interna kontrollstandarder (första uppföljningen) samt av betalningsgångarnas lämplighet. 10. Europaparlamentet välkomnar uppföljningen av parlamentets tidigare beslut avseende ansvarsfriheten, särskilt parlamentets iakttagelser i fråga om OLAF-rapporten och den administrativa utredningen om löneöverföringar med korrigeringskoefficient, där alla belopp som felaktigt tagits emot av de berörda tjänstemännen har betalats tillbaka, disciplinära förfaranden inletts, och de rekommendationer som utfärdats av internrevisorn har genomförts eller är på väg att genomföras. 11. Europaparlamentet välkomnar även uppföljningen av förvaltnings- och kontrollsystemen inom den egna tjänsten, vilken bekräftar att årliga efterhandskontroller i form av stickprovskontroller har genomförts under ett antal år, inklusive 2008 samt uppföljningen av frågan om förvaltnings- och kontrolltjänster inom EESK:s och Regionkommitténs gemensamma administration, vilken visade att frikopplingen av ett flertal tjänster har förbättrat förvaltnings- och kontrollsystemen inom båda kommittéerna och lett till att det alltid finns en kommitté som har fullt ansvar för en enskild utgift, vilket möjliggör fullständigt finansiellt och operationellt ansvar. 12. Europaparlamentet begär att Regionkommitténs ledamöter ska redovisa sina ekonomiska intressen och lämna information om yrkesverksamheter som ska redovisas samt uppdrag och verksamheter för vilka ersättning erhålles, i synnerhet eftersom ledamöterna i Regionkommittén innehar mandat som de har erhållit vid val eller är politiskt ansvarsskyldiga inför en vald församling. 13. Europaparlamentet lovordar Regionkommittén för kvaliteten på dess årliga verksamhetsrapport och välkomnar att man infört en explicit uppföljning av parlamentets tidigare ansvarsfrihetsbeslut.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet 2008: Byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet av den 15 oktober 2008 om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet för 2006 (KOM(2008)0629) och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionen (SEK(2008)2579), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2008 ”EU:s tillsynsmyndigheter – mot en gemensam ansats” (KOM(2008)0135), – med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2008 om en strategi för den framtida uppgörelsen om de institutionella aspekterna på EU:s tillsynsmyndigheter(1), – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3), särskilt artikel 96, – med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2008 ”Unionens tillsynsmyndigheter: att uppnå resultat”, – med beaktande av parlamentets undersökning från 2009 om lämpligheten och möjligheten av att inrätta gemensamma stödtjänster för EU-organ, – med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0074/2010), och av följande skäl: A. Denna resolution innehåller för varje byrå, i den mening som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, de övergripande iakttagelserna i samband med besluten om ansvarsfrihet enligt artikel 96 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 och artikel 3 i bilaga VI till parlamentets arbetsordning. B. Antalet byråer har ökat på ett sätt som saknar motstycke under de senaste åren, vilket skett i enlighet med beslut av EU:s lagstiftande myndigheter, och gjort det möjligt att lägga ut vissa av kommissionens uppgifter på externa organ och medfört att ytterligare uppgifter har lagts på byråerna, ibland med risk för en uppdelning av unionsförvaltningen till nackdel för ansvarsutövandet. C. Efter antagande av ovannämnda meddelande från kommissionen av den 11 mars 2008 har parlamentet, rådet och kommissionen på nytt börjat arbeta med projektet att utforma en gemensam ram för byråerna och 2009 bildat en interinstitutionell arbetsgrupp. D. Gemenskapens bidrag till de centraliserade byråerna, med undantag för Europeiska byrån för återuppbyggnad (vars verksamhet nu avslutats), ökade mellan 2000 och 2010 med ungefär 610 procent, från 94 700 000 EUR till 578 874 000 EUR och antalet anställda ökade med ungefär 271 procent från 1219 till 4794. Antalet decentraliserade byråer har emellertid ökat från 11 år 2000 till 29 år 2010, vilket motsvarar 0,102 procent av EU:s totala budget för 2000 och 0,477 procent av budgeten för 2010. I.Gemensamma utmaningar och ekonomisk förvaltning 1. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten för budgetåret 2008 för flera byråers del konstaterat en hög nivå på överförda och förfallna anslag. Parlamentet understryker att denna situation ofta tyder på brister i rutinerna för resursplaneringen. Parlamentet anser därför att dessa byråer bör inrätta följande:
2. Europaparlamentet konstaterar dessutom att vissa byråer har svårigheter med att hantera en avsevärd ökning av budgeten. Parlamentet frågar sig följaktligen om det inte vore mer ansvarsfullt att budgetmyndigheterna i framtiden var försiktigare med att besluta om ökningar av vissa byråers budgetar så att hänsyn tas till den tid som behövs för att inleda nya verksamheter. Parlamentet uppmanar därför de byråer som ofta brottas med detta problem att förse budgetmyndigheten med så detaljerad information som möjligt om möjligheterna att genomföra framtida åtaganden. Likvida medel 3. Europaparlamentet konstaterar att många byråer ständigt redovisar stora likvida medel. Parlamentet begär att kommissionen och byråerna utarbetar metoder att minska de likvida medlen till försvarbara nivåer. Parlamentet uppmanar kommissionen i detta avseende att också undersöka alternativa, gemensamma förhållningssätt för en effektiv förvaltning av de likvida medlen, och att utarbeta förslag för att förändra de strukturella ramvillkoren i syfte att uppnå en effektivare förvaltning av likvida medel. Parlamentet konstaterar emellertid även att byråerna får betalt efter att det auktoriserade arbetet utförts och betalats (exempelvis arbeten som utförs av rapportörer) och därför behövs en viss mängd likvida medel i varje situation. Brister i upphandlingsförfarandena 4. Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten på nytt konstaterat brister i upphandlingsförfarandena inom flera byråer. Parlamentet oroas framför allt av revisionsrättens konstaterande att det under 2008 inte gjordes någon förhandsuppskattning av marknadsvärdet innan förfarandet inleddes samt att det fanns återkommande och allvarliga brister i övervakningen av kontrakt och planeringen av upphandlingar. Parlamentet understryker att denna situationen tyder på en allvarlig brist på samarbetsförmåga inom olika berörda avdelningar vid de byråer som berörs av denna brist. Personal 5. Europaparlamentet oroas över att revisionsrätten på nytt konstaterat brister i planeringen och genomförandet av rekryteringsförfarandena i vissa byråer. Parlamentet understryker särskilt behovet att minska skillnaderna mellan antalet tillsatta tjänster och antalet tjänster i byråernas tjänsteförteckning. Parlamentet är medvetet om de problem som uppkommit till följd av genomförandet av EU:s tjänsteföreskrifter, särskilt för de decentraliserade organen. Parlamentet uppmanar bland annat byråerna att bättre garantera insyn och icke-diskriminerande behandling av externa och interna sökande. Värdlandsavtal 6. Europaparlamentet konstaterar att de avtal som ingåtts mellan byråerna och värdländerna ofta uppvisar brister och ger senare upphov till effektivitetsproblem (såsom höga transportkostnader för att nå byrån, problem relaterade till byggnader som hyrs av byrån, social integrering av de anställda m.m.). Parlamentet begär därför att värdländerna i samband med rådets beslut om en byrås placeringsort tillhandahåller avtal som är mer detaljerade och fördelaktigare för byrån. Parlamentet anser även att byråns säte kan flyttas i fall då ett sådant avtal om säte orsakar en allvarlig ineffektivitet. Parlamentet uppmanar den interinstitutionella arbetsgruppen för byråer att ta itu med frågan och eventuellt fastställa gemensamma standarder för avtalen med värdländerna. Internrevision 7. Europaparlamentet är inte berett att acceptera att en byrå rekryterar tillfällig personal för att utföra känsliga finansiella uppgifter. 8. Europaparlamentet uppmanar byråernas styrelser att beakta och senare genomföra rekommendationerna från kommissionens internrevisionstjänst i syfte att snabbt vidta de åtgärder som krävs för att råda bot på de brister som konstaterats. 9. Europaparlamentet anser att den revisionskommitté som inrättades av Europeiska livsmedelsmyndigheten 2006 spelar en viktig roll när det gäller att bistå styrelsen genom att se till att arbetet inom kommissionens internrevisionstjänst och myndighetens internrevisionsenhet utförs korrekt och vederbörligen beaktas av styrelsen och den verkställande direktören. Parlamentet tror därför att denna revisionskommitté inom myndigheten kan tjäna som exempel för andra byråer. II.Byråernas förvaltning 10. Europaparlamentet konstaterar att vissa byråers behörighetsområden ligger mycket nära varandra. Parlamentet uppmanar därför den interinstitutionella arbetsgruppen för byråer att överväga möjligheten att närmare knyta samman eller till och med slå samman vissa byråer. 11. Europaparlamentet konstaterar dessutom att de små byråerna (med en personal på högst 75 personer, såsom Europeiska polisakademin, Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet, Europeiska arbetsmiljöbyrån, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet) brottas med allvarliga effektivitetsbrister. Parlamentet uppmanar därför arbetsgruppen för byråerna att överväga möjligheten att fastställa den kritiska massa som behövs för att en byrå ska kunna inrättas och undersöka möjligheten att organisera gemensamma tjänster, exempelvis assistans i samband med offentliga anbudsförfaranden, förfaranden inom personalförvaltningen och budgetförfarandet. Disciplinära förfaranden 12. Europaparlamentet påminner om att man i sina resolutioner om beviljande av ansvarsfrihet för budgetåren 2006 och 2007 uppmanade byråerna att överväga en gemensam disciplinnämnd. Parlamentet noterar de hinder som fortfarande kvarstår för att genomföra detta projekt, särskilt på grund av att det är svårt att finna personer med lämplig tjänstegrad till nämnden. Parlamentet uppmanar dock samordningsorganet för nätverket av byråer att inrätta ett nätverk av anställda med lämplig tjänstegrad för att delta i disciplinnämnden. Byråernas styrelser 13. Europaparlamentet konstaterar att samtliga byråer som omfattas av ansvarsfrihetsförfarandet för 2008 har en företrädare för varje medlemsstat i sin styrelse. Parlamentet anser särskilt att de fasta förvaltningskostnaderna för de små byråerna inte kan anses vara obetydliga, såsom i fallet med Europeiska polisakademin, vars styrelse består av 27 ledamöter samtidigt som personalen endast består av 24 personer (i början av budgetåret 2008), eller i fallet med Europeiska arbetsmiljöbyrån, vars styrelse består av 84 ledamöter, medan byrån har 64 anställda (under budgetåret 2008). 14. Europaparlamentet begär att EU-byråernas styrelser skapar maximal överensstämmelse mellan planeringen av arbetsuppgifter och planeringen av resurser (både ekonomiska och mänskliga) genom att införa verksamhetsbaserad budgetering och förvaltning (ABB/ABM), och betonar att byråerna är underställda principen om sund budgetförvaltning och budgetdisciplin. 15. Europaparlamentet uppmanar därför den interinstitutionella arbetsgruppen för byråer att överväga möjligheten att bevilja kommissionen en blockerande minoritet vid omröstning i styrelserna så att den kan driva igenom lämpliga tekniska beslut för byråerna. Direktörens roll 16. Europaparlamentet uppmanar den interinstitutionella arbetsgruppen för byråer att diskutera vilka egenskaper och vilken kompetens som krävs för att effektivt utföra arbetet som direktör för en byrå, och att från och med byråns grundande utnyttja sakkunniga i frågor relaterade till unionens budgetbestämmelser. Kommissionens roll 17. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att öka sina insatser för att tillhandahålla relativt små och särskilt nyligen inrättade byråer nödvändigt administrativt stöd. III.Verksamhetsresultat 18. Europaparlamentet betonar att byråerna måste utarbeta fleråriga arbetsprogram enligt den berörda sektorns fleråriga unionsstrategi. Parlamentet anser att man i det årliga arbetsprogrammet bör fastställa SMART-mål och RACER-indikatorer i planeringen för att kunna bedöma de resultat som uppnåtts. Parlamentet understryker att man i arbetsprogrammen ska respektera gränserna för byråernas budgetar som har godkänts av budgetmyndigheten. Parlamentet uppmanar därför byråerna att överväga att införa ett Gantt-schema i planeringen av varje operativ verksamhet, så att man enkelt kan visa den tid som har lagts ned av varje medverkande i ett projekt och gynna en metod som är inriktad på att nå resultat. 19. Europaparlamentet anser det vara positivt att Europeiska livsmedelsbyrån infört ett riskbedömningsförfarande som redan från 2009 bör stärka och möjliggöra en noggrann övervakning av myndighetens vetenskapliga och administrativa verksamhet. Parlamentet uppmanar därför övriga byråer att tillämpa detta goda förfarande. 20. Europaparlamentet anser att Europeiska miljöbyråns initiativ är ett gott exempel. I syfte att effektivera sin verksamhet har byrån utarbetat ett integrerat system för administrativ kontroll som länkar samman olika administrativa IT-applikationer, vilket gör det möjligt för byrån att i realtid övervaka hur projekten framskrider och hur resurserna utnyttjas. Parlamentet preciserar att detta integrerade system för administrativ kontroll binder samman följande applikationer:
21. Europaparlamentet anser att initiativet från Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor är ett gott exempel. Institutet har utarbetat ett system för uppföljning av den information som den förmedlar. Parlamentet understryker särskilt att detta system syftar till att undersöka hur den information som institutet tillhandahåller utvalda instanser utnyttjas och hur denna information påverkar unionsinstitutionernas och arbetsmarknadsparternas beslutsprocess. 22. Europaparlamentet understryker vikten av att man inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet utvärderar byråernas verksamhetsresultat och gör detta tillgängligt för det behöriga utskott i parlamentet som arbetar med respektive byrå. Parlamentet uppmanar därför revisionsrätten att ta upp denna fråga i sina kommande rapporter om byråerna. 23. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang byråerna att i den tabell som ska bifogas revisionsrättens nästa rapporter ta med en jämförelse mellan de resultat som uppnåtts under det år som berörs av ansvarsfrihetsförfarandet och de resultat som uppnåddes under föregående budgetår, så att den myndighet som beviljar ansvarsfrihet bättre ska kunna bedöma byråernas resultat från år till år. 24. Europaparlamentet uppmanar dessutom byråerna att förse den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten med den ”logiska modell” som ska läggas fram i samband med granskningen av byråns verksamhetsresultat, i syfte att fastställa och koppla samman de socioekonomiska behov som ska beaktas inom ramen för byråns åtgärder, mål och resultat, eftersom byråernas resultat är av avgörande betydelse och behöver bli synligare. IV.Interinstitutionell dialog om en gemensam ram för byråerna 25. Europaparlamentet gläder sig över inrättandet av en interinstitutionell arbetsgrupp för byråer, vars uppgift är att analysera och eventuellt fastställa minsta gemensamma normer i fråga om inrättande av decentraliserade organ. o 26. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till de byråer som omfattas av detta förfarande för beviljande av ansvarsfrihet samt till rådet, kommissionen och revisionsrätten.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ansvarsfrihet för 2008: Europeiska polisakademin |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2008, samt akademins svar(1), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 –C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets beslut 2005/681/RIF av den 20 september 2005 om inrättande av Europeiska polisakademin (Cepol)(3), särskilt artikel 16, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0075/2010). 1. Europaparlamentet uppskjuter beslutet att bevilja ansvarsfrihet för direktören för Europeiska polisakademin avseende genomförandet av akademins budget för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska polisakademin, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 2.Europaparlamentets beslut av den 5 maj 2010 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska polisakademin för budgetåret 2008 (C7-0198/2009 – 2009/2127(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2008, samt akademins svar(5), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets beslut 2005/681/RIF av den 20 september 2005 om inrättande av Europeiska polisakademin (Cepol)(7), särskilt artikel 16, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0075/2010). 1. Europaparlamentet uppskjuter beslutet att godkänna avslutandet av räkenskaperna för Europeiska polisakademin för budgetåret 2008. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska polisakademin, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). 3.Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska polisakademin för budgetåret 2008 (C7-0198/2009 – 2009/2127(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2008, – med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2008, samt akademins svar(9), – med beaktande av rådets rekommendation av den 16 februari 2010 (5827/2010 – C7-0061/2010), – med beaktande av artikel 276 i EG-fördraget och artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), särskilt artikel 185, – med beaktande av rådets beslut 2005/681/RIF av den 20 september 2005 om inrättande av Europeiska polisakademin (CEPOL)(11), särskilt artikel 16, – med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artikel 94, – med beaktande av artikel 77 i och bilaga VI till arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0075/2010), och av följande skäl: A. Polisakademin inrättades 2001, och den 1 januari 2006 omvandlades den till ett gemenskapsorgan i den mening som avses i artikel 185 i budgetförordningen, på vilken rambudgetförordningen för gemenskapsorganen är tillämplig. B. I sin rapport om akademins årsredovisning för budgetåret 2006 införde revisionsrätten reservationer i sitt yttrande om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet med motiveringen att upphandlingsförfarandena inte följde bestämmelserna i budgetförordningen. C. I sin rapport om akademins årsredovisning för budgetåret 2007 införde revisionsrätten reservationer i sitt yttrande om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. D. Den 23 april 2009 beviljade Europaparlamentet direktören för Europeiska polisakademin ansvarsfrihet för genomförandet av akademins budget för budgetåret 2007(13), och i den resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter:
E. I sin rapport om akademins årsredovisning för budgetåret 2008 bekräftade revisionsrätten sitt yttrande, dock utan att införa reservationer om räkenskapernas tillförlitlighet, och avgav ett yttrande med reservationer om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. 1. Europaparlamentet anser att i det stora hela är akademins svar på revisionsrättens anmärkningar ännu en gång otillräckliga och dess utfästelser är för vaga och ogenomtänkta. Därför har den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten heller ingen möjlighet att göra en riktig bedömning av om akademin verkligen är i stånd att bättra sig i framtiden. Strukturproblem i akademin 2. Europaparlamentet konstaterar att akademin på grund av sin begränsade storlek får det svårt att effektivt hantera komplexiteten i EU:s budgetförordning och tjänsteföreskrifter. 3. Europaparlamentet konstaterar att akademins placering i Bramshill, omkring sju mil från London, medför nackdelar, bland annat när det gäller rekryteringar och bristen på kollektivtrafik. 4. Europaparlamentet ställer sig frågande till om den nye direktören för akademin kommer att kunna komma till rätta med dessa strukturproblem. 5. Europaparlamentet undrar om inte en anslutning till Europol borde tas under övervägande. Akademins ledning samt öppenhet och insyn 6. Europaparlamentet anser att de fasta förvaltningskostnaderna för akademin inte är obetydliga. Styrelsen består av 27 ledamöter, medan akademin enbart har 24 anställda (uppgifter från början av budgetåret 2008). 7. Europaparlamentet konstaterar att akademin inte publicerar information om sina styrelser på sin webbplats. I syfte att bidra till ökad insyn rekommenderar därför parlamentet att en förteckning över styrelseledamöterna, med fullständiga kontaktuppgifter för samtliga personer, läggs ut på akademins webbplats. Räkenskapernas tillförlitlighet 8. Europaparlamentet är djupt bekymrat över att alla justeringar som hör till den övergångsperiod då det manuella redovisningssystemet användes, efter att det gamla redovisningssystemet hade stängts (23 maj 2008) och innan det nya Abac-systemet togs i bruk (14 juli 2008), inte blev gjorda i tid, liksom att det rådde oklarheter i fråga om kvaliteten på den finansiella informationen om överföringarna från det föregående året, användningen av inkomster avsatta för särskilda ändamål samt kopplingen till vissa sifferuppgifter i balansräkningen för 2007. 9. Europaparlamentet är oroat över att de två systemen för förvaltning av tillgångar som existerade sida vid sida 2008 ibland ledde till att akademin redovisade tillgångar dubbelt, och det fanns inga etiketter eller unika nummer för inventarier. 10. Europaparlamentet beklagar att, som revisionsrätten framhöll i sina anmärkningar, någon extern efterhandsgranskning inte hade påbörjats ens i mitten av 2009 (efter revisionsrättens konstaterande i rapporten för budgetåret 2007 att det förekommit fall där anslag använts för at finansiera privata utgifter). Parlamentet begär att akademin ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att snarast genomföra denna granskning, så att denna brist inte åter konstateras i rapporten om akademins årsredovisning för budgetåret 2009. Brister i upphandlingsförfarandena 11. Europaparlamentet noterar det inkorrekta upphandlingsförfarandet kring ett leverantörsavtal som var värt omkring 2 procent av driftsutgifterna. Parlamentet konstaterar i synnerhet att detta avtal byggde på ett annat slag av ramavtal, uteslutande avsett för utbildningstjänster. Dessutom var avtalsbestämmelserna utformade så att det inte fanns någon begränsning för akademin i fråga om en förlängning av avtalet eller en utökning av dess omfattning. 12. Europaparlamentet betonar, liksom tidigare år, att akademin måste följa bestämmelserna i budgetförordningen och gemenskapens lagstiftning om offentlig upphandling och förbättra sin finansiella förvaltning. Överträdelser av bestämmelser gällande utgifter för anordnande av kurser 13. Europaparlamentet finner det oroande att revisionsrätten noterat ett stort antal överträdelser av gällande administrativa och finansiella bestämmelser avseende utgifter för anordnande av kurser och seminarier, utgifter som står för en betydande andel (64 procent) av akademins driftsutgifter. Dessa överträdelser handlar främst om att det saknades underlag till uppkomna kostnader, bekräftelser på deltagande, originalfakturor samt dokument som krävs för ersättning av logikostnader, liksom att underlag om resekostnader för experter inte hade begärts. Vidare anser parlamentet att akademins svar på revisionsrättens anmärkningar och till föredraganden i ärendet är mycket vaga och därför otillfredsställande för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten. Parlamentet uppmanar akademin att anstränga sig för att få rätsida på situationen. Överföring av anslag mellan budgetår 14. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten fann att över 2 700 000 EUR (vilket motsvarar 31 procent av akademins totala budget) fått överföras till nästa budgetår. Parlamentet är följaktligen bekymrat över denna situation, eftersom den strider mot principen om ettårighet och röjer brister i programplaneringen och övervakningen av budgetgenomförandet. 15. Europaparlamentet uppmanar akademin att i sina framtida budgetar införa differentierade anslag för subventioner, i syfte att undvika att anslag förfaller. Andra oriktigheter 16. Europaparlamentet noterar att revisionsrätten konstaterade att det saknades
17. Europaparlamentet konstaterar att ansvarsfriheten för genomförandet av budgeten för akademin under de kommande åren mer bör baseras på akademins prestationer under året. Pågående Olaf-utredning 18. Europaparlamentet konstaterar att Olaf inledde en intern utredning om akademin under 2008, efter att revisionsrätten och internrevisionsenheten upptäckt att medlemmar av akademins personal använt offentliga medel för privata ändamål. De upplysningar som akademin 2009 tillhandahöll på parlamentets begäran handlade om användning av mobiltelefoner, leveranser av möbler till personalens bostäder samt gratis transporter till flygplatser och järnvägsstationer för personalen. Enligt akademin var beloppen och återbetalningssituationen följande:
19. Europaparlamentet uppmanar akademin och kommissionen att utan dröjsmål underrätta den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om resultaten av Olafs utredning. Personalresurser 20. Europaparlamentet finner det oroande att tillfällig personal tills nu anställts för finansiella arbetsuppgifter. Det var inte förrän 2009 som akademin utfärdade ett meddelande om den lediga tjänsten som samordnare för normer för internkontroll, och anställningsintervjuerna planerades då till början av 2010. Internrevision 21. Europaparlamentet konstaterar att internrevisionen i sin revisionsberättelse tog upp tretton rekommendationer (två av dem kritiska och nio mycket viktiga). Dessa handlar huvudsakligen om följande: efterlevnad av budgetförordningen i fråga om offentlig upphandling, förvaltningssäkerhet, anläggningstillgångar (inventarieförteckning), hantering av delegering (delegeringar måste dokumenteras fullständigt och regelbundet ses över), budgetförvaltning, efterlevnad av redovisningsregler och -principer samt checklistan för konsekvens och dokumentation av de finansiella kontrollerna. Åtgärdsplan att antas av styrelsen och verkställas av direktören för akademin till den 30 juni 2010 22. Europaparlamentet kräver till att börja med att styrelsen snarast antar en åtgärdsplan i syfte att nå de mål som fastställts i bilagan till denna resolution. Därefter måste direktören för akademin, i samarbete med internrevisionen och det generaldirektorat som akademin lyder under, utarbeta och se till att styrelsen antar konkreta åtgärder och tidsramar för verkställandet av planen. Därför begär parlamentet att internrevisionen och det generaldirektorat som akademin lyder under ger all hjälp som behövs för att ta fram indikatorer som gör det möjligt att regelbundet mäta i vilken grad akademins åtgärder verkställts. För övrigt kräver parlamentet att akademin till den 30 juni 2010 underrättar den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om konkreta åtgärder och antagna indikatorer. 23. Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att snarast möjligt yttra sig över verkställandet av akademins åtgärdsplan i form av en skrivelse till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten. o 24. När det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 5 maj 2010(14) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll. BILAGA Åtgärdsplan att antas av styrelsen och verkställas av direktören för akademin till den 30 juni 2010 BUDGETPLANERING 1. Mål: En slutlig förbättring av programplaneringen samt övervakningen av budgeten och driften för akademin. Åtgärd att vidta:
INTERNKONTROLLSYSTEM 2. Mål: Förbättra den ekonomiska förvaltningen av akademins verksamhet, även när det gäller program som finansieras av inkomster avsatta för särskilda ändamål (Agis, Isec och Meda). Åtgärd att vidta: Översyn av systemet för ekonomisk förvaltning (ändring av den aktuella betalningsgången) så att det blir mer harmoniserat och effektivt för akademins olika verksamhetsgrenar. En målsättning med denna anpassning bör också vara att de olika programansvariga ska få fram bättre finansiell information. 3. Mål: Formellt godkänna alla ekonomiska rutiner och det nya redovisningssystemet, i enlighet med artikel 43 i rambudgetförordningen. Åtgärd att vidta: Utanordnaren och dennes delegerade bör formellt dokumentera de system som de använder för att skaffa fram den finansiella information som behövs för redovisningen. Räkenskapsföraren måste godkänna dessa systembeskrivningar för att säkerställa kvaliteten på den finansiella information som han förses med för årsredovisningens skull. 4. Mål: Förbättra kontrollsystemen för utgifter (punkt 14 i revisionsrättens särskilda årsrapport om budgetåret 2008). Åtgärd att vidta: Formellt anta och genomföra förfaranden och/eller effektiva checklistor i syfte att säkerställa att de betalningsansökningar som lämnas in av enheter som anordnar kurser i akademins namn följer gällande administrativa och finansiella bestämmelser. PERSONAL 5. Mål: Tillsätta de lediga tjänsterna i syfte att uppnå en normal nivå av lediga tjänster (exempelvis 5 procent). Åtgärder att vidta: – Anta och genomföra årliga rekryteringsplaner för de år som omfattas av den flerårsplan som nämns i punkt 1. – Anta och genomföra riktlinjer för rekrytering. 6. Mål: Förstärka personalavdelningen. Åtgärd att vidta: Under året tillsätta samtliga tjänster som för närvarande är lediga (eller innehas av extraanställd personal) med tillfälligt anställda. OFFENTLIG UPPHANDLING 7. Mål: Förbättra kontrollsystemen för offentlig upphandling. Åtgärder att vidta: – Anta och genomföra en metodhandbok för offentlig upphandling samt checklistor i syfte att säkerställa att lämpligt förfarande väljs och genomförs korrekt. – Anta och genomföra en årlig plan för införskaffande av varor och tjänster. ÖVRIGT 8. Mål: En gång för alla utagera frågan om anslag som använts för att finansiera privata utgifter. Åtgärd att vidta:
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| EU:s strategi för förbindelserna med Latinamerika |
| |||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av förklaringarna från de fem toppmöten mellan Latinamerikas, Västindiens och EU:s stats- och regeringschefer som hittills har hållits i Rio de Janeiro (28–29 juni 1999), Madrid (17–18 maj 2002), Guadalajara (28–29 maj 2004), Wien (12–13 maj 2006) och Lima (16–17 maj 2008), – med beaktande av det gemensamma uttalandet från det fjortonde ministermötet mellan Riogruppen och EU, vilket hölls i Prag den 13–14 maj 2009, – med beaktande av det gemensamma uttalandet från ministermötet inom ramen för San José-dialogen mellan EU:s trojka och de centralamerikanska ländernas ministrar, vilket hölls i Prag den 14 maj 2009, – med beaktande av den förklaring som antogs vid det nittonde iberoamerikanska toppmötet för stats- och regeringscheferna, vilket hölls i Estoril (Portugal) den 29 november-1 december 2009 (Lissabonförklaringen), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2009 ”Europeiska unionen och Latinamerika: Globala aktörer i partnerskap” (KOM(2009)0495), – med beaktande av rådets slutsatser av den 8 december 2009 om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Latinamerika, – med beaktande av resolutionerna från den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika (Eurolat), särskilt resolutionen av den 20 december 2007 om förbindelserna mellan EU och Latinamerika inför det femte toppmötet i Lima, med särskild tonvikt vid demokratiskt styrelseskick, resolutionen av den 8 april 2009 om en stadga för fred och säkerhet mellan EU och Latinamerika och resolutionsförslaget av den 15 oktober 2009 om partnerskapet mellan EU och Latinamerika inför det sjätte toppmötet i Madrid i maj 2010, – med beaktande av sina resolutioner av den 15 november 2001 om en övergripande associering och en gemensam strategi för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Latinamerika(1), av den 27 april 2006 om ett förstärkt partnerskap mellan Europeiska unionen och Latinamerika(2) och av den 24 april 2008 om det femte toppmötet i Lima mellan länderna i Latinamerika och Västindien och EU(3), – med beaktande av sina resolutioner av den 10 februari 2010 om jordbävningen i Haiti, av den 11 februari 2010 om Venezuela och av den 11 mars 2010 om situationen för politiska fångar och samvetsfångar i Kuba, – med beaktande av sin resolution av den 11 oktober 2007 om mord på kvinnor (kvinnomord) i Mexiko och Centralamerika samt Europeiska unionens roll i kampen mot denna företeelse(4), – med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0111/2010), och av följande skäl: A. Det biregionala strategiska partnerskapet mellan EU och Latinamerika är av central betydelse, och det är viktigt för båda regionerna att fortsätta att fördjupa och förbättra detta partnerskap. B. Stärkandet av förbindelserna mellan EU och Latinamerika är en av de prioriterade frågorna för EU:s spanska ordförandeskap och kommer att vara det även för de kommande belgiska och ungerska ordförandeskapen. C. Detta biregionala strategiska partnerskap har utvecklats rejält sedan det första toppmötet hölls 1999. Ett särskilt stort framsteg gjordes när man vid toppmötet i Wien inrättade Eurolat-församlingen, som är den parlamentariska grenen av det biregionala strategiska partnerskapet. Det finns dock fortfarande steg som behöver tas och utmaningar som måste mötas. D. Ett av de viktigaste målen med det bilaterala strategiska partnerskapet är att förbättra den regionala integrationen genom att ingå subregionala och bilaterala partnerskapsavtal samt strategiska partnerskap. E. De sydamerikanska ländernas union (Unasur) – som förvisso är ett organ av något annorlunda karaktär jämfört med de olika kontinentala integrationsprocesserna (Andinska gemenskapen, Sydamerikanska gemensamma marknaden, Centralamerikanska integrationssystemet) – kan fungera som drivfjäder för dessa processer. F. I samband med eventuella pågående och framtida interamerikanska konflikter bör de berörda regeringarna – i enlighet med subsidiaritetsprincipen – först utnyttja de latinamerikanska rättsliga instanserna fullt ut, innan de vänder sig till andra instanser utanför Latinamerika. G. Militärutgifterna har ökat markant på senare år i både Latinamerika och Europa. H. Det bilaterala strategiska partnerskapet har ytterligare befäst samordningen mellan de båda parterna i internationella forum och institutioner. Parterna bör dock inte bara skapa en gemensam agenda utan även fortsätta att samordna ståndpunkterna i globala frågor. Hänsyn bör i detta fall tas till båda parternas intressen och angelägenheter. I. EU ratificerade nyligen FN:s konvention om skydd av personer med funktionsnedsättning. Detta var en historisk milstolpe, och genomförandet av konventionen kan bidra till ett effektivt utövande av de medborgerliga och sociala rättigheterna och till ett främjande av lika möjligheter för över 60 miljoner personer med funktionsnedsättning i Latinamerika. J. I och med att Förenta staterna fick en ny regering skapades stora förväntningar. K. Latinamerika har mer än 600 miljoner invånare och står för 10 procent av världens BNP. I regionen finns även 40 procent av jordens växtarter. Dessutom har man tillgång till ett mycket stort humankapital. L. Förbindelserna mellan EU och Latinamerika grundar sig på gemensamma värderingar, och respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna utgör ett fundamentalt inslag i det strategiska partnerskapet. M. Utvecklingen av förbindelserna med Latinamerika ger ömsesidiga förmåner och kan medföra fördelar för alla EU:s medlemsstater och alla latinamerikanska länder. N. Genom att beakta jämställdhetsperspektivet i alla politiska frågor kan man bidra till rättvisare och mer demokratiska samhällen, där kvinnor och män betraktas som jämlika i alla livets aspekter. O. EU, Latinamerika och Västindien har sammanlagt över en miljard invånare och utgör tillsammans en tredjedel av FN:s medlemsländer. P. EU är världens största givare av utvecklingsbistånd, den största investeraren och den näst största handelspartnern i Latinamerika (utom i Mercosur och Chile, där EU är den största handelspartnern). Sedan det biregionala strategiska partnerskapet inleddes 1999 har EU finansierat projekt och program till ett totalt värde av mer än 3 miljarder euro. Q. Återhämtningen efter den globala recessionen kommer att gå långsamt även år 2010. Även om Latinamerika har stått emot krisen bättre än andra avancerade ekonomier och kommer att ha en genomsnittlig tillväxt på nästan tre procent under 2010, kommer återhämtningen att vara mycket ojämn och tillväxtnivån otillräcklig för att kraftigt förbättra de sociala villkoren för befolkningen, som fortfarande omfattas av ett mycket sämre socialt skydd än sina europeiska partner. R. Ungdomsarbetslösheten är hög i vissa stora länder i Latinamerika och EU. S. Även om avsevärda framsteg har gjorts måste regionen kraftigt minska barna- och mödradödligheten. T. Narkotikaframställning och narkotikahandel är alltjämt ett mycket allvarligt problem i regionen. I Sydamerika har antalet kokabladsodlingar stigit markant och det råder en politisk-kulturell klyfta mellan FN:s konventioner och resolutioner – enligt vilka kokabladsodling är förbjuden – och vissa regeringars officiella ståndpunkter, enligt vilka kokabusken utgör en del av ursprungskulturen. U. I många latinamerikanska länder finns det ursprungsbefolkningar som lever i fattigdom och under ojämlika och diskriminerande förhållanden. V. Det har gjorts stora framsteg inom telekommunikationssektorn, och nu krävs liknande framsteg inom viktiga sektorer såsom energi, vatten, infrastrukturer och kommunikationer. W. Utan en adekvat anpassning av infrastrukturen kommer Latinamerikas utveckling och regionens förmåga att bidra till integrationsprocessen att försvåras. X. EU:s invandringspolitik väcker stor oro i Latinamerika, och det är nödvändigt att ingå avtal som tar hänsyn till de legitima intressen som EU:s latinamerikanska partnerländer har i denna mycket känsliga fråga. Y. Europeiska investeringsbanken (EIB) började sin verksamhet i Latinamerika 1993 och har, under den innevarande mandatperioden (2007–2013), tillgång till över 2,8 miljarder euro för att finansiera projekt i regionen. Z. Innovation och kunskap är mycket viktiga redskap för att utrota fattigdom, bekämpa svält och få till stånd en hållbar utveckling, vilket slogs fast vid det senaste iberoamerikanska toppmötet. AA. Enligt en nyligen genomförd undersökning från den iberoamerikanska organisationen för utbildning, vetenskap och kultur (OEI) och Ekonomiska kommissionen för Latinamerika och Västindien (ECLAC) kommer det att behövas 55 miljarder euro för att inom en tioårsperiod (2011–2021) förverkliga utbildningsmålen för 2021. Dessa syftar till att överbrygga de enorma samhällsklyftorna, utrota analfabetismen, garantera skolutbildning för 15 miljoner barn mellan tre och sex års ålder som fortfarande inte går i förskola, inrätta stabila och effektiva yrkesutbildningssystem och kraftigt förbättra villkoren för tillgång till högre utbildning. 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”Europeiska unionen och Latinamerika: Globala aktörer i partnerskap”, som syftar till att utarbeta, bedöma och föreslå operativa riktlinjer för ett fullt biregionalt strategiskt partnerskap. 2. Europaparlamentet lovordar det spanska ordförandeskapets initiativ för att se till att associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika undertecknas, liksom flerpartshandelsavtalen med Colombia och Peru. Parlamentet gläder sig också över att det finns en orubblig vilja och ett tydligt intresse för att återuppta förhandlingarna mellan EU och Mercosur. 3. Europaparlamentet upprepar att stöd till de olika regionala integrationsprocesserna i Latinamerika är en grundläggande princip för det biregionala strategiska partnerskapet och hyser gott hopp om att detta partnerskap kommer att möjliggöra en närmare samordning av ståndpunkterna i krissituationer och i globalt viktiga frågor. Denna samordning bör bygga på gemensamma värden, intressen och angelägenheter. 4. Europaparlamentet noterar de politiska förändringar som har inträffat i båda regionerna och pekar på att man måste följa utvecklingen, så att EU:s Latinamerikapolitik kan läggas om och vid behov anpassas till de nya omständigheterna. 5. Europaparlamentet betonar vikten av de principer och värden som ligger till grund för det biregionala strategiska partnerskapet, t.ex. den pluralistiska och representativa demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna (på det politiska, ekonomiska och sociala området) och de grundläggande friheterna, yttrandefriheten, rättsstatsprincipen, respekten för spelreglerna, rättssäkerheten och avståndstagandet från alla former av diktatur och auktoritärt styre. 6. Europaparlamentet uppmanar alla partner i det biregionala strategiska partnerskapet att ta sitt ansvar för en god samhällsstyrning och social rättvisa. Europaparlamentets vision för det bilaterala strategiska partnerskapet mellan EU och Latinamerika 7. Europaparlamentet vidhåller att huvudsyftet med det bilaterala strategiska partnerskapet mellan EU och Latinamerika är att omkring år 2015 skapa ett område för övergripande interregionalt partnerskap mellan EU och Latinamerika i frågor som rör politik, ekonomi, handel, social verksamhet och kultur. Härigenom kan man få till stånd en hållbar utveckling i båda regionerna. Åtgärder för att uppnå målen i samband med området för övergripande interregionalt partnerskap mellan EU och Latinamerika 8. Europaparlamentet begär att de nya möjligheter som uppkommer i och med genomförandet av Lissabonfördraget ska användas på ett sätt som gynnar det biregionala strategiska partnerskapet. 9. Europaparlamentet begär att vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, med stöd av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, ska säkerställa enhetlighet, konsekvens och effektivitet i unionens yttre åtgärder gentemot Latinamerika genom att delta aktivt i nästa toppmöte mellan EU och Latinamerika/Västindien, vilket kommer att hållas i maj 2010 i Madrid. 10. Europaparlamentet uppmanar framför allt den vice ordföranden/höga representanten och rådet att dra upp tydliga riktlinjer om hur man på bästa sätt kan samarbeta för att främja en effektiv multilateralism, skydda miljön och naturtillgångarna, bekämpa klimatförändringarna, stärka FN:s fredsbevarande och fredsbyggande insatser och uppnå millennieutvecklingsmålen och för att inom ramen för folkrätten möta gemensamma hot mot freden och säkerheten, bl.a. den illegala narkotika- och vapenhandeln, den organiserade brottsligheten, straffriheten och terrorismen, vilket man kom överens om i Lima. 11. Europaparlamentet begär även att det, i överensstämmelse med slutsatserna från toppmötet i Lima, inrättas lämpliga mekanismer för institutionellt samarbete mellan Eurolat-församlingen och EU:s olika organ. 12. Europaparlamentet upprepar att den framtida europeiska avdelningen för yttre åtgärder måste se till att parlamentet – i EU:s delegationer, och framför allt i viktiga områden såsom Latinamerika – har representativa samtalspartner som kan garantera ett fullt samarbete med parlamentet. 13. Europaparlamentet rekommenderar att det antas en stadga för fred och säkerhet mellan EU och Latinamerika som, med FN:s stadga och därtill knuten internationell rätt som grund, ska innehålla gemensamma strategier och politiska och säkerhetsinriktade handlingslinjer för att man ska kunna möta gemensamma hot mot och utmaningar för partnerna i det biregionala strategiska partnerskapet. 14. Europaparlamentet erkänner det arbete som utförts av Unasur och de diplomatiska framsteg som gjorts i Sydamerika. 15. Europaparlamentet bekräftar sin övertygelse att det krävs statliga reformer för att intern stabilitet ska kunna uppnås i många av de latinamerikanska partnerländerna, och att samtliga ursprungsbefolkningar och andra minoriteter fullt ut och effektivt måste bli delaktiga i reformernas beslutsprocesser för att undvika alla former av diskriminering och slå vakt om deras kulturella rättigheter och traditioner, eftersom dessa kommer att bidra till en ännu större berikning av samhällena och stärka det demokratiska styrelseskicket. 16. Europaparlamentet uppmärksammar att man genom ett effektivt och oberoende rättsväsende och en effektiv politik som respekterar de mänskliga rättigheterna inom ramen för en ansvarsfull, kontrollerbar och transparent förvaltning, ger invånarna säkerhet, stärker deras förtroende för det parlamentariska representativa systemet och förhindrar att de ställer sig likgiltiga inför ett sådant system. 17. Europaparlamentet begär att man fortsätter och fördjupar en konstruktiv dialog om migrationsfrågor i EU och Latinamerika, med såväl bestämmelseländerna som ursprungs- och transitländerna. I detta hänseende stöder parlamentet den strukturerade biregionala och globala migrationsdialog mellan Europeiska unionen och Latinamerika och Västindien som inleddes den 30 juni 2009, eftersom den bidrar till fullgörandet av de åtaganden som gjordes vid toppmötet i Lima. Dessutom välkomnar parlamentet att det inom den parlamentariska församlingen EU-Latinamerika har bildats en arbetsgrupp för migration. Denna arbetsgrupp ska upprätta ett forum för dialog och förslag på detta område och ska även beakta de frågor som är känsliga för de båda parterna. 18. I fråga om de pågående projekten i Peru, Colombia och Bolivia rekommenderar Europaparlamentet en höjning av anslagen för program som avser avskaffandet av narkotikaodling genom alternativ utveckling. Det bör i detta sammanhang utarbetas ett system som gör det möjligt att engagera de berörda befolkningarna. 19. Europaparlamentet beklagar att vissa länder har satsat alltför mycket på att öka sina militära budgetanslag när de i stället bör försöka lindra de allvarliga konsekvenserna av underutveckling, pandemier, undernäring, brottslighet och naturkatastrofer. 20. Europaparlamentet begär att klimatförändringarna och den globala uppvärmningen ska fortsätta att stå på den politiska dagordningen för EU och länderna i Latinamerika och Västindien. Parlamentet betonar vikten av att man kommer överens om gemensamma ståndpunkter i de olika forumen för dialog om miljön och klimatförändringarna, särskilt inom FN:s ram, och stöder även nästa toppmöte, som kommer att hållas i Mexiko i slutet av 2010. Parlamentet begär även att miljöministrarna från de båda regionerna ska fortsätta att hålla sina ministermöten efter det första mötet, som hölls i Bryssel i mars 2008. Parlamentet framhåller dessutom att det är de allra fattigaste, och i synnerhet ursprungsbefolkningarna, som i första hand drabbas av de negativa effekterna av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. Parlamentet hoppas också att investeringsmekanismen för Latinamerika bl.a. kommer att kunna bidra till att stödja projekt som har till syfte att bekämpa följderna av klimatförändringarna och främja kollektivtrafiken i närområdet, elbilar, Yasuní ITT-projektet i Ecuador osv. Ekonomin och handeln inom det bilaterala strategiska partnerskapet 21. Europaparlamentet upprepar sitt förslag om att det i två steg ska inrättas ett område för övergripande interregionalt partnerskap mellan EU och Latinamerika. Utgångspunkten bör vara en kompatibel s.k. WTO-regionalism-modell. 22. Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att man, för att slutföra det första steget, måste återuppta förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Mercosur. Om man snabbt antar ett associeringsavtal av detta slag, som är mycket viktigt och påverkar sjuhundra miljoner personer, blir det avtalet nämligen världens mest ambitiösa biregionala avtal. Parlamentet är också övertygat om att förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Mercosur måste slutföras före toppmötet i Madrid och stöder fullt ut en översyn av 2003 års avtal med Andinska gemenskapen om politisk dialog och samarbete samt en fördjupning av de befintliga associeringsavtalen med Mexiko och Chile. Förhandlingarna om flerpartshandelsavtalen mellan EU och länderna i Andinska gemenskapen har nu slutförts på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet bemödar sig om att genomföra den parlamentariska ratificeringen av dessa avtal med stor noggrannhet för att se till att samtliga aspekter av ömsesidigt intresse påverkas positivt. 23. Europaparlamentet påminner om att förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika påbörjades på grundval av ett regioninriktat tillvägagångssätt och understryker att de bör slutföras på samma sätt, så att man ser till att inget land blir efter. 24. Europaparlamentet begär att man, för att slutföra det andra steget och få till stånd ett övergripande interregionalt partnerskapsavtal omkring 2015, ger rättsligt och institutionellt stöd och täcker in alla de geografiska områden som omfattas av det biregionala strategiska partnerskapets olika delar. Det måste införas allmänna gemensamma bestämmelser och regler som underlättar utövandet av de olika friheterna, så att man kan skapa ett så brett partnerskap som möjligt genom en fördjupning dels av integrationsavtalen i Latinamerika, dels av unionens arbete för att ingå partnerskap med samtliga länder och regionala grupper. Sociala frågor inom det bilaterala strategiska partnerskapet 25. Europaparlamentet anser att båda regionerna, för att visa upp en enad front, bör samordna sina synpunkter om hur millennieutvecklingsmålen ska uppnås. Denna samordning bör genomföras inför det FN-sammanträde på hög nivå som ska hållas i september 2010, och i synnerhet gäller detta de mål som avser fattigdomsbekämpning, skapande av fasta arbetstillfällen av hög kvalitet, socialt inlemmande i samhället av marginaliserade grupper, i första hand ursprungsbefolkningar, barn, kvinnor och funktionshindrade. 26. Europaparlamentet anser att millennieutvecklingsmålen tillhör de viktigaste målsättningar som ska uppnås senast år 2015 genom att investeringarna koncentreras till de fattigaste länderna och de mest sårbara befolkningsgrupperna, och uppmanar de båda regionerna att hitta gemensamma beröringspunkter inför det högnivåmöte om millennieutvecklingsmålen som ska hållas i september 2010. 27. Europaparlamentet är förvissat om att man genom att inleda en seriös och grundlig dialog om vetenskap, teknik och innovation kan påskynda inrättandet av ett område med innovation och kunskap i EU och Latinamerika, och påpekar att det avtal om innovation som ingåtts med Chile utgör ett exempel på detta. 28. Europaparlamentet upprepar att utbildning och investeringar i humankapitalet ligger till grund för den sociala sammanhållningen och den socioekonomiska utvecklingen. Parlamentet begär betydande insatser och tillbörliga ekonomiska medel för att bekämpa analfabetismen, som fortfarande är omfattande i vissa länder i regionen, framför allt bland flickor och kvinnor, och begär även tillträde till de allmänna utbildningssystemen och gratis grundskole- och gymnasieutbildning, som idag är begränsat på grund av brist på medel i vissa länders budgetar. I detta sammanhang stöder parlamentet det projekt som tagits fram av OEI, ”Metas Educativas 2021: la educación que queremos para la generación de los bicentenarios” (Utbildningsmål 2012: den utbildning vi vill ge den nya generationen). 29. Europaparlamentet framhåller att utan en väsentlig förändring av den socioekonomiska situationen kommer Latinamerika inte att kunna bli ett kunskapssamhälle, som är det strategiska inslag som är av allra störst betydelse för utvecklingen. 30. Europaparlamentet välkomnar initiativen för att främja och utbyta kunskaper och bästa praxis på det rättsliga området, t.ex. inrättandet härförleden av ett centrum för juridisk forskning, utveckling och förnyelse för Latinamerika. Parlamentet välkomnar också bildandet av ”Grupo de los 100” och anser att sådana initiativ kan utgöra ett synnerligen användbart redskap för att stödja de insatser som kommissionen gjort för att bygga upp det bilaterala strategiska partnerskapet. 31. Europaparlamentet rekommenderar att de latinamerikanska länder som är eller riskerar att hamna i tvist med grannländer – vare sig tvisten handlar om gränsdragning eller något annat – så långt det är möjligt vänder sig till de domstolar som inrättats genom de olika integrationsprocesserna eller till de mer allmänna kontinentala domstolarna, och undviker att flytta tvisterna till domstolar som ligger utanför Latinamerika. 32. Europaparlamentet välkomnar insatserna för jämställdhet mellan könen men begär att de stärks och rekommenderar att man utvecklar politiska åtgärder för samarbetet mellan EU och Latinamerika som främjar en stärkt rättslig ställning för kvinnor, jämlikt tillträde till utbildning och arbete samt mänskliga och samhälleliga rättigheter. De berörda regeringarna och samarbetsorganisationerna uppmanas att stödja dessa initiativ med tillräckliga mänskliga, finansiella och tekniska resurser. 33. Europaparlamentet begär att berörda institutioner, inom ramen för de strategiska partnerskapen, tillhandahåller tillbörligt ekonomiskt och tekniskt stöd för politik som avser förebyggande och skydd när det gäller våld mot kvinnor. 34. Europaparlamentet välkomnar den dom som den interamerikanska människorättsdomstolen nyligen avkunnade i Campo Algodonero-målet rörande kvinnomord i Mexiko och anser den vara ett prejudikat för hela regionen. Parlamentet uppmanar regeringarna i EU, Latinamerika och Västindien att använda denna dom som riktlinje för sitt framtida arbete, och att se till att deras kraftiga fördömande av våld mot kvinnor åtföljs av tillräckligt finansierade program för skydd, förebyggande och rättsliga åtgärder. Parlamentet efterlyser vidare ett starkt engagemang för att bekämpa könsrelaterat våld generellt, tillräckliga investeringar i reproduktiv hälsa och i program som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, sexualundervisning och tillgång till olika former av familjeplanering, i överensstämmelse med ICPD:s handlingsprogram (1994). 35. Europaparlamentet välkomnar de insatser för social sammanhållning som under de senaste åren har gjorts av Europeiska kommissionen, Interamerikanska utvecklingsbanken, FN:s utvecklingsprogram (UNDP), Ekonomiska kommissionen för Latinamerika och Västindien (ECLAC), Internationella valutafonden och Världsbanken, och rekommenderar att programmen Eurosocial, URB-AL och EUrocLIMA förnyas och förstärks. Parlamentet rekommenderar också att FN:s konvention om skydd av personer med funktionsnedsättning genomförs på lämpligt sätt, så att man främjar lika möjligheter för de mer än 60 miljoner medborgare som har någon form av funktionsnedsättning och därmed löper stor risk för socialt utanförskap i Latinamerika. 36. Europaparlamentet framhåller ånyo vikten av att man utbyter erfarenheter rörande frågor av gemensamt intresse såsom social sammanhållning för att bekämpa fattigdomen och minska orättvisorna. Parlamentet stöder i detta sammanhang det möte mellan EU, Latinamerika och Västindien om social sammanhållning som hölls i Lima den 8-10 februari 2010 på temat ”Hur man skapar värdig sysselsättning för unga och hur man främjar social sammanhållning”. Parlamentet välkomnar Bahiadeklarationen som utfärdades som avslutning på det fjärde internationella nätverksmötet EUROsociAL den 25 juni 2009. 37. Europaparlamentet ser fram emot nästa möte om samordningen av de sociala trygghetssystemen, vilket kommer att hållas den 13–14 maj 2010 i Alcalá de Henares (Madrid) mellan de ministrar och höga tjänstemän som ansvarar för social trygghet i EU, Latinamerika och Västindien. Parlamentet välkomnar också det arbete som bedrivs av den latinamerikanska organisationen för social trygghet (Organización Iberoamericana de Seguridad Social, OISS) som främjar ekonomiskt och socialt välstånd med hjälp av samordning och ömsesidigt utbyte av erfarenheter i fråga om social trygghet. Parlamentet begär att både ministermötet och OISS lägger fram kreativa förslag för att säkerställa största möjliga sociala skyddsnät för de berörda befolkningarna. 38. Europaparlamentet framhåller att den regionala integrationen – som många latinamerikanska regeringar eftersträvar och som EU stöder – bör stödja bättre infrastrukturer, ökad interregional handel och bättre kunskaper i varje enskilt land om de politiska, sociala och ekonomiska aktörerna i de övriga länderna. 39. Europaparlamentet upprepar att man genom en strategi bestående av konkreta och praktiska integrationsfrämjande åtgärder (till exempel vägar, järnvägar, olje- och gasledningar, utveckling av den interregionala handeln och samarbete kring förnybar energi) samt information om de olika aktörerna i regionen, skulle kunna främja integrationen och stärka känslan av gemenskap i regionen. 40. Europaparlamentet framhåller att det krävs en samordnad strategi inom energi-, vatten- och kommunikationssektorerna för att förhindra att tillväxten i regionen avstannar och för att undvika att den hållbara utvecklingen stoppas. 41. Europaparlamentet uppmanar de latinamerikanska regeringarna att vidta resoluta och konsekventa åtgärder i form av till exempel investeringar i offentliga arbeten, främjande av den inhemska marknaden, stöd till små och medelstora företag, utökade kreditmöjligheter, större investeringar i hälso- och sjukvård och utbildning samt mer beslutsamma insatser för att få bukt med ungdomsarbetslösheten och könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden. Parlamentet hoppas att EU i så stor utsträckning som möjligt kommer att ge sitt stöd till denna enorma uppgift och är medvetet om att de sociala förhållandena är svåra trots att ekonomin är förhållandevis stark. 42. Europaparlamentet erinrar om att det förvisso inte är lätt att finna de ekonomiska resurser som krävs för att finansiera ovannämnda mål, men att det är nödvändigt att skapa ett rättvist, skäligt och modernt skattesystem som bekämpar skattefusk och att se över de alltför höga militärutgifterna. 43. Europaparlamentet uppmanar EU och de latinamerikanska länder där det bor ursprungsbefolkningar att med hjälp av ökat samarbete genomföra effektiva program för att bekämpa problem som rör hunger, underutveckling, analfabetism och kroniska sjukdomar. 44. Europaparlamentet anser att EU–LAC-partnerskapets mål om social sammanhållning endast kan uppnås om det genererar en hög utvecklingsnivå och en rättvis inkomst- och välståndsfördelning, och påpekar att detta mål kräver att man vidtar konkreta åtgärder för att utrota fattigdomen, i överensstämmelse med millennieutvecklingsmålen, och för att stärka LAC-ländernas rättssystem. 45. Europaparlamentet betonar vikten av en tryggad livsmedelsförsörjning för LAC-länderna och tillräcklig kapacitet för att lagra livsmedel, så att dessa länder kan bemöta de kommande problemen i förbindelse med livsmedelsförsörjningen. 46. Europaparlamentet uppmanar EU att tvinga EU-baserade transnationella företag i LAC-länderna att som minimistandarder tillämpa miljöstandarder och sociala standarder som upprättats genom internationella avtal, såsom Internationella arbetsorganisationens agenda för anständigt arbete i världen, och att inte kringgå dessa standarder. Mekanismer för att uppnå de huvudsakliga målen med det strategiska partnerskapet 47. Europaparlamentet rekommenderar att man även fortsättningsvis håller toppmöten två gånger om året. Förbindelserna med Latinamerika bör dock inte komma i förgrunden endast två gånger om året. Det vore i stället bättre att stärka förbindelserna genom en långsiktig vision. 48. Europaparlamentet föreslår att det inleds en biregional politisk dialog med nya trepartsstrategier om gemensamma frågor, ämnen och intressen mellan EU, länderna i Latinamerika/Västindien och Asien, mellan EU, länderna i Latinamerika/Västindien och Afrika samt mellan EU, länderna i Latinamerika/Västindien och Förenta staterna. Syftet bör vara att ta steg på vägen mot ett inrättande av ett euro-atlantiskt område bestående av Förenta staterna, Latinamerika och EU. 49. Europaparlamentet upprepar sitt förslag om att det bör inrättas en stiftelse för EU och Latinamerika/Västindien, vars huvudmål bör vara att bidra till förberedelsen av toppmötena och till uppföljningen av de beslut och politiska riktlinjer som antagits vid dessa toppmöten samt att fungera som ett forum för dialog och samordning under perioderna mellan toppmötena för samtliga politiska, ekonomiska, institutionella och akademiska aktörer och aktörer från det civila samhället som har till uppgift att förstärka förbindelserna mellan EU och Latinamerika, t.ex. Eurolat-församlingen. 50. Europaparlamentet föreslår att denna stiftelse får en organisation liknande den som tillämpas inom Anna Lindhs stiftelse, med en ordförande och en rådgivande nämnd som utarbetar rekommendationer om stiftelsens strategiska riktlinjer, vilka tillhandahålls styrelsen, direktören och de nationella nätverken, vilket innebär att rekommendationerna sprids till samtliga inblandade nivåer. 51. Europaparlamentet betonar att stiftelsens budget bör vara begränsad men tillräcklig för att stiftelsen ska kunna utföra sina uppgifter. Budgeten bör finansieras av bidrag från unionens deltagande medlemsstater, de latinamerikanska länder som är medlemmar av stiftelsen, EU:s budget och de egna medel som skapats av stiftelsen själv eller som gjorts tillgängliga för stiftelsen av stödorgan med anknytning till EU och Latinamerika. 52. Europaparlamentet föreslår att det – under stiftelsens överinseende och samordnande roll – inrättas ett övervakningscentrum för migrationen, med uppgift att löpande och i detalj följa upp alla frågor som är knutna till migrationsströmmarna mellan EU och Latinamerika. Det bör också inrättas ett biregionalt centrum för konfliktförebyggande, som ska ägna sig åt att på förhand spåra orsakerna till potentiella våldsamma och väpnade konflikter och åt att på bästa sätt förebygga dessa och förhindra en eventuell upptrappning. Dessutom bör det inrättas ett biregionalt centrum för konfliktförebyggande – inte minst med tanke på den dramatiska situation som uppkom i Haiti efter den förödande jordbävningen den 12 januari 2010 och i Chile efter den jordbävning och tsunami som drabbade landet den 27 februari 2010 – så att det blir möjligt att utarbeta gemensamma strategier och ett system för varning för katastrofsituationer. Syftet bör i detta fall vara att minska den ömsesidiga sårbarheten för sådana naturkatastrofer som uppkommer som en följd av klimatförändringarna eller de tekniska förändringarna. 53. Europaparlamentet betonar att de subregionala partnerskapsavtal som för närvarande är föremål för förhandlingar bör ingås och beklagar att vissa av dessa avtal för närvarande blockeras av olika skäl, men påpekar att man, om det uppstår oöverkomliga meningsskiljaktigheter, bör leta efter alternativa lösningar – utan att förlora den övergripande strategiska visionen ur sikte – så att man inte isolerar de länder som vill upprätta närmare politiska, handelsmässiga och sociala förbindelser med EU. 54. Europaparlamentet ställer sig åter bakom EU:s stöd till de regionala integrationsprocesserna och den förhandlingsstrategi mellan olika block som EU har följt i associeringsavtalen, till exempel med Centralamerika. Parlamentet medger dock att de länder som vill intensifiera sina förbindelser med EU inte bör missgynnas på grund av interna problem i de regionala integrationsprocesserna, vilket är fallet med Andinska gemenskapen, eller av suveräna beslut som fattas av deltagarna i dem, hur legitima dessa än må vara. Finansiella mekanismer 55. Europaparlamentet stöder den investeringsmekanism för Latinamerika som kommissionen föreslagit som ett konkret uttryck för EU:s engagemang för stärkandet av den regionala integrationen och sammankopplingen i Latinamerika och hoppas att den ska bidra till att diversifiera de länder och sektorer som är mottagare av de europeiska investeringarna. Enligt planerna ska det anslås 100 miljoner euro från gemenskapsbudgeten fram till 2013, utöver andra eventuella ytterligare bidrag och bistånd från medlemsstaterna. 56. Europaparlamentet välkomnar undertecknandet i november 2009 av ett samförståndsavtal mellan EIB och den interamerikanska utvecklingsbanken och stöder EIB:s insatser för att finansiera projekt i Latinamerika. För att EIB ska kunna uppnå sina mål måste man dock få mer medel och bidrag från både EU och dess medlemsstater. 57. Europaparlamentet betonar vikten av EU:s olika finansieringsinstrument men betonar att det är viktigt att gå över från en rent biståndsinriktad syn på utvecklingssamarbetet med Latinamerika till ett system där de ekonomiska resurserna inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete koncentreras till de fattigaste länderna och de mest utsatta grupperna. Det är också viktigt att upprätta nya former av samarbete med tillväxtekonomier och medelinkomstländer i Latinamerika inom ramen för Instrumentet för samarbete med industriländer (IPI+). Parlamentet begär i detta syfte att de kriterier och principer som anges i artikel 32 i FN:s konvention om skydd av personer med funktionsnedsättning ska införlivas i EU:s samarbetspolitik i denna region, i syfte att främja och driva på en aktiv politik till förmån för en effektiv social integration av dessa personer. 58. Europaparlamentet understryker vikten av och det lämpliga i att eftersträva en harmonisering av bestämmelserna för och kontrollen av de olika finanssystemen i Latinamerika, detta för att skapa kopplingar och i möjligaste mån få dem att konvergera med det europeiska systemet som har uppnått konkreta resultat i fråga om utvecklandet av avancerade modeller för kontroll av gränsöverskridande enheter. o 59. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater och i samtliga länder i Latinamerika och Västindien, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika, det latinamerikanska parlamentet, det centralamerikanska parlamentet, det andinska parlamentet och Mercosurs parlament.
| ||||||||||||||||
| Toppmöte EU-Kanada |
| ||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av de förhandlingar om ett övergripande avtal om ekonomi och handel som inleddes vid toppmötet mellan EU och Kanada den 6 maj 2009 i Prag, – med beaktande av sin resolution av den 9 februari 2010 om en översyn av ramavtalet mellan Europaparlamentet och kommissionen inför nästa lagstiftningsperiod, – med beaktande av det framgångsrika trettioandra interparlamentariska mötet med delegationen för förbindelserna med Kanada i Bryssel i november 2009, – med beaktande av godkännandeförfarandet i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Kanada är ett av Europeiska unionens äldsta och närmaste partnerländer; förbindelserna inleddes redan 1959. B. De pågående förhandlingarna om ett övergripande avtal om ekonomi och handel skulle kunna stärka förbindelserna mellan EU och Kanada. C. I mars 2010 hade det inte genomförts någon noggrann konsekvensanalys om de sociala, miljömässiga och ekonomiska följderna av ett sådant övergripande avtal om ekonomi och handel. D. Under 2010 är Kanada ordförande i G8-gruppen och kommer att vara värdland för nästa G20-toppmöte. E. Under det kommande toppmötet mellan EU och Kanada i Bryssel den 5 maj 2010 väntas fokus ligga på att stärka de redan goda politiska förbindelserna mellan de två partnerländerna, och följande gemensamma utmaningar kommer särskilt att diskuteras: förhandlingarna om ett övergripande avtal om ekonomi och handel, utrikes- och säkerhetsfrågor, särskilt situationen i Afghanistan och Pakistan, en gemensam strategi gentemot Iran, icke-spridning av kärnvapen, Haiti och uppföljningen av givarkonferensen i New York, regionalt samarbete, ett samordnat svar på den finansiella och ekonomiska krisen, energi och klimatförändringar samt initiativ för ett avslutande av förhandlingarna om världshandeln i Doharundan. F. EU och Kanada har gemensamma värderingar och delar ett starkt åtagande om att arbeta multilateralt för att ta itu med större utmaningar. 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande där framsteg i förhandlingarna om ett övergripande avtal om ekonomi och handel anges som grundläggande för de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kanada. Parlamentet tror mot denna bakgrund att toppmötet mellan EU och Kanada den 5 maj 2010 är ett utmärkt tillfälle att snabba på dessa förhandlingar. 2. Europaparlamentet noterar att Kanadas ekonomi har varit stabil under den ekonomiska krisen, inte minst inom banksektorn. Parlamentet är villigt att samarbeta nära med Kanada inom G20-gruppen för att få till stånd en samordnad global strategi i fråga om finanspolitiska insatser och korrigeringar, och frågan om huruvida en bankavgift eller en transaktionsskatt på global nivå ska införas bör vara en av de prioriterade frågorna under nästa G20-toppmöte i Toronto. 3. Europaparlamentet konstaterar att både Kanada och EU är villiga att föra en samordnad, konsekvent och övergripande strategi för att möta Haitis omedelbara och mer långsiktiga behov och att bygga upp ett nytt Haiti som kan infria de legitima och länge svikna förväntningar som Haitis folk har på sitt land, samtidigt som Haiti garanteras sitt egna nationella ansvar för återuppbyggnadsprocessen. 4. Europaparlamentet välkomnar ambitionen, som nyligen betonades i trontalet i det kanadensiska parlamentet, att öppna den kanadensiska telekommunikationsbranschen för konkurrens utifrån. 5. Europaparlamentet noterar även avsikten att inleda en omfattande reformering av Kanadas system för fiskeförvaltning, vilket även berör Nafo. Parlamentet uttrycker sin besvikelse över den kanadensiska regeringens ståndpunkt vid den senaste konferensen för parterna i konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) i frågan om huruvida blåfenad tonfisk ska föras in i bilaga I till Cites-konventionen. 6. Europaparlamentet upprepar sin oro över att Kanada fortfarande tillämpar visumkrav för medborgare från Tjeckien, Rumänien och Bulgarien, och begär att detta krav hävs så snart som möjligt. Parlamentet konstaterar att den kanadensiska regeringen införde visumkrav för tjeckiska medborgare som ett svar på den stora tillströmningen av romer till landet, och uppmanar därför medlemsstaterna att arbeta för en tillfredsställande lösning på romernas situation i Europa. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att man öppnat ett viseringskontor på den kanadensiska ambassaden i Prag och att man inrättat en expertarbetsgrupp på området, och hoppas att den utlovade omfattande översynen av Kanadas system för hantering av flyktingar kommer att leda till att visumkravet hävs. 7. Europaparlamentet betonar att EU och Kanada vill bygga upp en koldioxidsnål global ekonomi som är säker och hållbar, samtidigt som förmågan till anpassning efter konsekvenserna av klimatförändringarna ökas. Parlamentet betonar vikten av löpande diskussioner om miljöfrågor inom ramen för den dialog på hög nivå som EU och Kanada för om miljön, däribland samarbetet i de arktiska områdena när det gäller miljö-, energi- och sjöfartsfrågor, samt utsikterna för att inleda internationella överläggningar om ett internationellt fördrag för skydd av Arktis. Parlamentet välkomnar Kanadas åtagande, sådant det nyligen uttrycktes i trontalet, att investera i teknik för ren energi, befästa sin position som supermakt i fråga om miljövänlig energi och spela en ledande roll för att skapa gröna jobb. 8. Europaparlamentet är oroat över konsekvenserna av utvinningen av oljesand för den globala miljön till följd av de höga utsläppen av koldioxid under tillverkningsprocessen samt det hot som detta utgör för den biologiska mångfalden lokalt. 9. Europaparlamentet påminner rådet och kommissionen om att parlamentet alltsedan Lissabonfördragets ikraftträdande måste ge sitt samtycke till internationella avtal och omedelbart och till fullo göras delaktigt under alla skeden i internationella förhandlingar. Parlamentet ser fram emot ett tidigt uttalande från kommissionen om hur den avser att åstadkomma detta. Parlamentet påminner här om att parterna gemensamt och på allvar måste ta upp parlamentets invändningar i samband med EU:s PNR-avtal med Förenta staterna och Kanada innan parlamentet kan ge sitt samtycke. 10. Europaparlamentet hoppas att Kanada fullt ut kommer att stödja EU:s begäran om att öppna upp ACTA-förhandlingarna för allmän insyn, i enlighet med sin resolution av den 10 mars 2010, och att dessa förhandlingar ska bedrivas under överinseende av en internationell organisation, där den lämpligaste vore Wipo. 11. Europaparlamentet lyckönskar Vancouvers organisationskommitté till framgångarna med 2010 års Olympiska och Paralympiska vinterspel. 12. Europaparlamentet konstaterar att förbindelserna mellan EU och Kanada enbart berör den federala nivån, men ser positivt på att provinserna och territorierna deltar i förhandlingarna om ett övergripande avtal om ekonomi och handel och i vissa andra aspekter av förbindelserna mellan EU och Kanada. 13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EU:s roterande ordförandeskap, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt den kanadensiska regeringen. | |||||||
| SWIFT |
| |||||||||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av fördraget om europeiska unionens funktionssätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, – med beaktande av avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater(1), – med beaktande av rekommendationen från kommissionen till rådet om ett bemyndigande att inleda förhandlingar mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om ett internationellt avtal enligt vilket finansiella betalningsmeddelanden ska göras tillgängliga för Förenta staternas finansministerium i syfte att bekämpa terrorism och finansiering av terrorism(2), – med beaktande av Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2010 om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism (05305/1/2010 REV 1 – C7-0004/2010 – 2009/0190(NLE))(3), – med beaktande av rådets begäran om parlamentets godkännande i enlighet med artikel 218.6 a jämfört med artiklarna 82.1 d och 87.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0004/2010), – med beaktande av sin resolution av den 17 september 2009 om det planerade internationella avtalet om att låta Förenta staternas finansdepartement få tillgång till betalningsuppgifter för att förebygga och bekämpa terrorism och finansiering av terrorism(4), – med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2009)0703) och 05305/1/2010 REV 1), – med beaktande av innehållet i avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism (16110/2009), – med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens yttrande av den 12 april 2010 (begränsat), – med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Europaparlamentet välkomnade avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater och ”Washingtondeklaration” om att stärka det transatlantiska samarbetet inom området för frihet, säkerhet och rättvisa i fråga om respekten för de mänskliga rättigheterna och medborgerliga friheterna, som antogs vid Europeiska unionens och Förenta staternas ministertrojka för rättsliga och inrikes frågor den 28 oktober 2009. B. Europaparlamentet betonar emfatiskt att det transatlantiska samarbetet behövs. C. Den 30 november 2009 undertecknade rådet ett interimsavtal mellan EU och Förenta staterna om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från EU till Förenta staterna som ett led i Förenta staternas program för att spåra finansiering av terrorism. Avtalet ska tillämpas provisoriskt från och med den 1 februari 2010 och löpa ut senast den 31 oktober 2010. D. I enlighet med bestämmelserna i Lissabonfördraget krävdes Europaparlamentets godkännande till det formella ingåendet av detta interimsavtal. E. Den 11 februari 2010 beslutade Europaparlamentet att inte ge sitt godkännande till ingåendet av avtalet om finansiella betalningsmeddelanden. F. Europaparlamentet uppmanade kommissionen att omgående överlämna sina rekommendationer till rådet i fråga om ett långsiktigt avtal med Förenta staterna om förhindrande av finansiering av terrorism. G. Europaparlamentet upprepade att alla nya avtal på detta område skulle vara i överensstämmelse med det nya regelverk som har inrättats genom Lissabonfördraget och med Europeiska unionens nu bindande stadga om de grundläggande rättigheterna. H. Europaparlamentet upprepade de krav det framförde i sin resolution av den 17 september 2009, särskilt punkterna 7–13. I. Europeiska kommissionen antog den nya rekommendationen och förhandlingsdirektiven för programmet för att spåra finansiering av terrorism den 24 mars 2010. J. Rådet förväntas besluta om antagandet av förhandlingsdirektiven den 22 april 2010. K. Förhandlingsdirektiven speglar viktiga aspekter i Europaparlamentets resolutioner om denna fråga. 1. Europaparlamentet välkomnar den nya samarbetsanda som kommissionen och rådet uppvisat och deras vilja att involvera Europaparlamentet, med beaktande av deras skyldighet enligt fördraget att omedelbart och heltäckande informera parlamentet i alla skeden av förfarandet. Parlamentet upprepar att det är öppet för ett avtal som skulle hjälpa både Europa och Förenta staterna att förstärka kampen mot terrorismen för att främja medborgarnas säkerhet, utan att detta undergräver rättsstatsprincipen. 2. Europaparlamentet förväntar sig att det engagemang, den goda samarbetsanda och den lojala inställning som företrädarna för Förenta staternas regering visat under perioden fram till parlamentets omröstning den 11 februari 2010 och därefter kommer att fortsätta framöver. 3. Europaparlamentet påminner om sin fasta beslutsamhet att bekämpa terrorismen och sin övertygelse om att ramen för det transatlantiska samarbetet i kampen mot terrorismen bör vidareutvecklas och förbättras. Parlamentet anser samtidigt att europeiska rättsliga krav om att personuppgifter måste behandlas på ett rättvist, proportionerligt och lagenligt sätt är av största betydelse och alltid måste efterlevas. 4. Europaparlamentet påminner om att EU:s bestämmelser om att spåra finansiering av terrorism är inriktade på rapportering av misstänkta eller oregelbundna transaktioner som görs av enskilda finansiella aktörer. 5. Europaparlamentet betonar att EU ännu inte har fastställt de grundläggande principerna för hur Europa generellt ska samarbeta med Förenta staterna för att bekämpa terrorismen, och hur leverantörer av finansiella betalningsmeddelanden ska kunna uppmanas att bidra till denna kamp, eller mer allmänt hur uppgifter som insamlats i kommersiellt syfte får användas för brottsbekämpningsändamål. 6. Europaparlamentet betonar åter att syftet med avtalet är begränsat för att garantera att alla uppgiftsutbyten strikt begränsas till vad som är nödvändigt för att bekämpa terrorismen och att de grundas på en gemensam definition av vad som utgör ”terroristverksamhet”. 7. Europaparlamentet understryker att principerna om proportionalitet och nödvändighet är väsentliga för det planerade avtalet och påpekar att leverantörer av finansiella betalningsmeddelanden (av såväl tekniska som förvaltningsmässiga skäl) inte kan söka i meddelandenas ”innehåll”, vilket leder till massöverföringar av uppgifter, och detta kan inte rättas till i efterhand med hjälp av en tillsyns- eller kontrollmekanism, eftersom uppgiftsskyddslagstiftningens grundläggande principer redan har åsidosatts. 8. Europaparlamentet upprepar att det anser att massöverföringar av uppgifter avviker från EU:s lagstiftning och praxis, och uppmanar kommissionen och rådet att ta upp denna punkt i samband med förhandlingarna, eftersom programmet för att spåra finansiering av terrorism för närvarande utformats så att det inte möjliggör ett riktat informationsutbyte. Parlamentet anser att eventuella lösningar av problemet bör omfatta en avgränsning av tillämpningsområdet för överförda uppgifter och en förteckning över den typ av uppgifter de berörda leverantörerna kan filtrera och ta fram samt alla kategorier av uppgifter som kan ingå i en överföring. 9. Europaparlamentet anser att avtalet om ömsesidig rättslig hjälp inte är en lämplig grund för förfrågningar om uppgifter inom ramen för programmet för att spåra finansiering av terrorism, framför allt eftersom det inte gäller för banköverföringar mellan tredjeländer och eftersom det under alla omständigheter skulle kräva en förhandsidentifiering av en specifik bank, medan programmet för att spåra finansiering av terrorism bygger på riktade sökningar av kapitalöverföringar. Parlamentet anser att framtida förhandlingar bör fokusera på att finna en lösning som gör det möjligt att förena de två aspekterna. 10. Europaparlamentet påpekar att i enlighet med mandatet ska en offentlig rättslig myndighet utses i EU för att ta emot förfrågningar från Förenta staternas finansministerium. Parlamentet understryker att det är mycket viktigt att myndighetens art liksom rutinerna för den rättsliga kontrollen definieras på ett klart och tydligt sätt. 11. Europaparlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att undersöka hur man kan utforma ett transparent och rättsligt korrekt förfarande för beviljandet av överföringar och hämtningar av uppgifter och för genomförandet och övervakningen av uppgiftsutbytena. Parlamentet betonar att detta ska göras i full överensstämmelse med principerna om proportionalitet och nödvändighet liksom rättstatsprincipen och med full respekt för grundläggande rättigheter enligt EU-lagstiftningen, genom att ge den europeiska myndigheten en roll, som gör det möjligt att genomföra den relevanta EU-lagstiftningen fullt ut. 12. Europaparlamentet insisterar på att man om ovannämnda åtgärder inte är genomförbara på kort sikt följer en tvåspårsstrategi, där man skiljer mellan å ena sidan de stränga garantier som ska ingå i det planerade avtalet mellan EU och Förenta staterna och å andra sidan de grundläggande och långsiktiga politiska beslut som EU måste fatta. Parlamentet understryker ånyo att ett avtal mellan EU och Förenta staterna måste omfatta strikta garantier för genomförande och kontroll, som ska övervakas av en lämplig myndighet som utsetts av EU, när det gäller de amerikanska myndigheternas rutinmässiga hämtning, tillgång till och användning av alla uppgifter som överförs till dem inom ramen för avtalet. 13. Europaparlamentet påpekar i detta avseende att det alternativ som ger högsta garantinivå skulle vara att tillåta hämtningar av uppgifter på EU:s territorium, i EU-anläggningar eller i gemensamma anläggningar för EU och Förenta staterna, och uppmanar kommissionen och rådet att parallellt undersöka
14. Europaparlamentet understryker att ett avtal mellan EU och Förenta staterna, oavsett vilken genomförandemekanism som väljs, bör vara begränsat i tiden och innehålla en klar förpliktelse för både rådet och kommissionen att vidta alla åtgärder som krävs för att finna en varaktig och rättsligt korrekt europeisk lösning på problemet med framtagning av begärda uppgifter på europeiskt territorium. Parlamentet anser att avtalet också bör föreskriva utvärderingar och kontroller av säkerhetsgarantierna, som kommissionen ska utföra på bestämda tidpunkter i förbindelse med genomförandet. 15. Europaparlamentet kräver att avtalet omedelbart upphävs om en skyldighet inte uppfylls. 16. Europaparlamentet påpekar att en verklig ömsesidighet skulle innebära att de amerikanska myndigheterna tillåter EU-myndigheterna och behöriga myndigheter i medlemsstaterna att erhålla och använda finansiella betalningsuppgifter och dithörande uppgifter som finns lagrade i servrar i Förenta staterna enligt samma villkor som de som gäller för de amerikanska myndigheterna. 17. Europaparlamentet kräver att alla relevanta uppgifter och handlingar, inbegripet bakomliggande underrättelser, görs tillgängliga för diskussioner i Europaparlamentet i linje med gällande sekretessbestämmelser, för att påvisa behovet av systemet i förhållande till redan befintliga instrument. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att regelbundet rapportera om hur avtalet fungerar och fullt ut informera Europaparlamentet om varje översynsmekanism som ska utformas inom ramen för avtalet. 18. Europaparlamentet kräver fullständig och detaljerad information om de europeiska och amerikanska medborgarnas rättigheter (bland annat för att få tillgång till, korrigera, radera, få ersättning för och domstolspröva uppgifter) och huruvida det planerade avtalet ska garantera rättigheter på icke-diskriminerande grunder, oavsett vilken nationalitet den person vars uppgifter behandlas enligt detta avtal har, och uppmanar kommissionen att överlämna en översikt över dessa rättigheter till Europaparlamentet. 19. Europaparlamentet är oroat över att marknadsställningen för en specifik leverantör av finansiella betalningsmeddelanden har påverkats negativt och även i fortsättningen kommer att påverkas negativt, om den berörda leverantören fortsätter att utpekas. 20. Europaparlamentet understryker att det planerade avtalet måste garantera att personliga uppgifter som hämtas från databasen för programmet för att spåra finansiering av terrorism bevaras enligt en strikt tolkning av principen om nödvändighet och inte under en längre period än vad som krävs för den specifika utredning eller det rättsliga förfarande som gjorde att det blev nödvändigt att lämna ut dem i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism. 21. Europaparlamentet påpekar att begreppet ”icke-framtagna uppgifter” inte är tydligt och därför måste klargöras. Parlamentet kräver att en maximal lagringstid ska fastställas, vilken ska vara så kort som möjligt och under alla omständigheter inte längre än fem år. 22. Europaparlamentet betonar betydelsen av principen om att uppgifter inte ska lämnas ut till tredjeländer om inte särskilda skäl föreligger och att offentliggörande av terroristledtrådar till tredjeländer endast får ske enligt stränga villkor och med förbehåll för lämpliga garantier, inbegripet en bedömning av om skyddsnivån är lämplig. 23. Europaparlamentet upprepar att ett bindande internationellt avtal mellan EU och Förenta staterna om skydd av privatlivet och uppgiftsskydd förblir av största vikt i samband med uppgiftsutbyten i brottsbekämpningssyfte. 24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Förenta staternas kongress och regering.
| ||||||||||||||||||||||
| Passageraruppgifter (PNR-uppgifter) |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av artiklarna 16 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 8, samt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt artiklarna 6, 8 och 13, – med beaktande av den grundläggande rätten till rörelsefrihet, som garanteras i artikel 12 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, – med beaktande av sina tidigare resolutioner om EU:s och Förenta staternas synsätt på passageraruppgifter, särskilt resolutionen av den 13 mars 2003 om flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar(1), resolutionen av den 9 oktober 2003 om flygbolagens överföring av personuppgifter vid transatlantiska flygningar: förhandlingsläget med Förenta staterna(2), resolutionen av den 31 mars 2004 om förslaget till kommissionens beslut om skyddsnivån för de personuppgifter ur bokningsregistret (Passenger Name Records) (PNR) som överförs till Förenta staternas tull- och gränskontrollmyndigheter(3), sin rekommendation till rådet av den 7 september 2006 om förhandlingarna om ett avtal med Amerikas förenta stater om användningen av passageraruppgifter för att förebygga och bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet, inklusive organiserad brottslighet(4), sin resolution av den 14 februari 2007 om SWIFT, PNR-avtalet och den transatlantiska dialogen om dessa frågor(5) och sin resolution av den 12 juli 2007 om avtalet med Förenta staterna om passageraruppgifter(6), – med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 22 oktober 2008 om avtalet mellan Europeiska unionen och Australien om lufttrafikföretags behandling av passageraruppgifter (PNR) från Europeiska unionen och överföring av dessa till Australiens tullmyndighet(7), – med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 7 juli 2005 om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Kanada om behandling av förhandsinformation om passagerare (Advance Passenger Information, API) och passageraruppgifter (Passenger Name Records, PNR)(8), – med beaktande av sin resolution av den 20 november 2008 om förslaget till rådets rambeslut om användande av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) i brottsbekämpningssyfte(9), – med beaktande av EG-domstolens dom av den 30 maj 2006 i de förenade målen C-317/04 och C-318/04, – med beaktande av skrivelsen från Europeiska datatillsynsmannen av den 27 juni 2007 om det nya avtalet med Förenta staterna om passageraruppgifter, som skickats till den tjänstgörande ordföranden för rådet, Wolfgang Schäuble, – med beaktande av yttrandet över det blivande avtalet om passageraruppgifter från den arbetsgrupp för skydd av enskilda personer vid automatisk databehandling av personuppgifter som instiftats i enlighet med artikel 29 om skydd av personuppgifter (artikel 29-arbetsgruppen), – med beaktande av yttrandet från sin rättstjänst, – med beaktande av direktiv 2004/82/EG om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare (API-direktivet)(10), – med beaktande av 2005 års gemensamma översyn av avtalet mellan EU och Förenta staterna, – med beaktande av 2010 års gemensamma översyn av avtalet mellan EU och Förenta staterna, – med beaktande av 2009 års avtal mellan EU och Kanada, – med beaktande av rådets begäran om parlamentets godkännande för att ingå avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om lufttrafikföretags behandling av passageraruppgifter (PNR) och överföring av dessa till Förenta staternas Department of Homeland Security (DHS)(11), och för att ingå avtalet mellan Europeiska unionen och Australien om lufttrafikföretags behandling av passageraruppgifter (PNR) från Europeiska unionen och överföring av dessa till Australiens tullmyndighet(12), – med beaktande av sin resolution av den 25 november 2009 om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst – Stockholmsprogrammet(13), – med beaktande av sin resolution av den 17 september 2009 om det planerade internationella avtalet om att låta Förenta staternas finansdepartement få tillgång till betalningsuppgifter för att förebygga och bekämpa terrorism och finansiering av terrorism(14), – med beaktande av den gemensamma förklaringen från EU och USA om flygsäkerhet, som avgavs i Toledo den 21 januari 2010, – med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen trädde i kraft den 1 december 2009. B. Sedan Lissabonfördraget trätt i kraft måste Europaparlamentet ge sitt godkännande till de avtal som EU ska ingå med Förenta staterna och Australien om överföring av passageraruppgifter för att avtalen ska kunna ingås. C. Avtalet mellan EU och Kanada om överföring av passageraruppgifter gäller inte längre, eftersom giltighetstiden för beslutet om en adekvat skyddsnivå löpte ut i september 2009. Efter detta har överföringen av passageraruppgifter skett på grundval av ensidiga åtaganden som Kanada gjort till medlemsstaterna. D. Andra länder begär redan överföring av passageraruppgifter, eller har meddelat sin avsikt att göra det inom en snar framtid. E. Rådet har bett kommissionen att lägga fram ett förslag om ett system för passageraruppgifter inom EU, vilket kommissionen också gjorde den 17 november 2007. F. I vår digitala tidsålder har uppgiftsskydd, rätten att bestämma över information om sig själv, personliga rättigheter och rätten till personlig integritet blivit värden som spelar en allt större roll och som därför måste värnas med särskild omsorg. G. I vår värld, som i mycket stor utsträckning präglas av rörlighet, måste ökad säkerhet och förbättrad brottsbekämpning gå hand i hand med ett effektivare, mer fokuserat och snabbare utbyte av uppgifter inom Europa och på en global nivå. 1. Europaparlamentet påminner om sin beslutsamhet att bekämpa såväl terrorism som organiserad och gränsöverskridande brottslighet. Parlamentet är samtidigt fast övertygat om behovet att skydda medborgerliga friheter och grundläggande rättigheter. Den personliga integriteten, rätten att bestämma över information om sig själv och uppgiftsskyddet får aldrig tummas på. Parlamentet upprepar att de grundläggande principerna om nödvändighet och proportionalitet måste respekteras om kampen mot terrorismen ska bli verkningsfull. 2. Europaparlamentet betonar att EU bygger på rättsstatsprincipen och att alla överföringar av personuppgifter från EU och dess medlemsstater till tredjeländer som görs för säkerhetsändamål bör ha sin grund i internationella avtal med status som rättsakter, så att EU:s medborgare garanteras nödvändiga skyddsåtgärder, ske med respekt för de processrättsliga skyddsreglerna och rätten till försvar samt stå i överensstämmelse med den lagstiftning för uppgiftsskydd som gäller på nationell nivå och EU-nivå. 3. Europaparlamentet begär att kommissionen förser parlamentet med alla relevanta underlag och bakgrundsdokument, särskilt den specifika information som efterfrågats i parlamentets resolutioner om passageraruppgifter enligt ovan, i enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 4. Europaparlamentet beslutar att skjuta upp omröstningen om godkännandet av avtalen med USA och Australien tills det har hunnit utreda alternativa arrangemang för användningen av passageraruppgifter som står i överensstämmelse med EU-lagstiftningen och undanröjer de farhågor som parlamentet uttryckt i sina tidigare resolutioner om passageraruppgifter. 5. Alla nya rättsakter måste föregås av en bedömning av konsekvenserna för den personliga integriteten och ett proportionalitetstest som visar att de befintliga rättsliga instrumenten är otillräckliga. Europaparlamentet begär i synnerhet en analys av
6. Europaparlamentet anser att alla nya avtal måste innehålla lämpliga mekanismer för oberoende granskning och rättslig tillsyn samt demokratisk kontroll. 7. Europaparlamentet efterlyser en sammanhållen strategi för användning av passageraruppgifter i brottsbekämpningssyfte och för säkerhetsändamål, där man fastställer en enda uppsättning principer som ska ligga till grund för avtal med tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i mitten av juli 2010 lägga fram ett förslag till en sådan modell och ett förslag till mandat för förhandlingar med tredjeländer. 8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt begära att Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter ska avge ett detaljerat utlåtande om aspekten grundläggande rättigheter i alla nya avtal om passageraruppgifter. 9. Europaparlamentet anser att modellen bör uppfylla följande minimikrav:
10. Europaparlamentet understryker vikten av rättssäkerhet för EU:s medborgare och flygbolag samt behovet av harmoniserade normer för de senare. 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och ordförandeskapet att se till att parlamentet under alla skeden i processen får fullständig tillgång till de dokument och direktiv som används i förhandlingarna, i överensstämmelse med artikel 218.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och att de nationella parlamenten ges sådan tillgång på begäran. 12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, Förenta staternas regering och kongressens båda kamrar, Australiens regering och dess parlaments båda kamrar samt till Kanadas regering och dess parlaments båda kamrar.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Förbud mot användning av gruvdriftsteknik som utnyttjar cyanid |
| ||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, – med beaktande av försiktighetsprincipen, i den form den fastställts i Riodeklarationen om miljö och utveckling samt i konventionen om biologisk mångfald, antagen i Rio de Janeiro i juni 1992, – med beaktande av miljömålen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (ramdirektivet om vatten), – med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin som tillåter användning av cyanid i gruvdrift och samtidigt fastställer högsta tillåtna cyanidnivåer, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/105/EG av den 16 december 2003 om ändring av rådets direktiv 96/82/EG (Seveso II) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår, i vilket det står att ”viss lagrings- och bearbetningsverksamhet i samband med gruvdrift [...] kan få mycket allvarliga följder”, – med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador, enligt vilket medlemsstaterna kan bestämma att verksamhetsutövaren inte ska bära kostnaderna för miljöskadorna om vissa villkor bevisligen är uppfyllda, – med beaktande av de spanska, belgiska och ungerska ordförandeskapens 18-månadersprogram och dess prioriteringar inom områdena vattenpolitik och biologisk mångfald, – med beaktande av att Tjeckien 2000 ändrade gruvdriftslagen nr 44/1988 och införde ett allmänt förbud mot cyanidbaserad teknik och av att Ungerns gruvdriftslag nr 48/1993 ändrades 2009 så att cyanidbaserad gruvdriftsteknik på ungerskt territorium är förbjuden samt av att Tyskland 2002 antagit en förordning med förbud mot gruvdrift med cyanidlakning, – med beaktande av artikel 115 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Förenta nationerna har utropat 2010 till Internationella året för biologisk mångfald och världen uppmanas därför att vidta åtgärder till skydd för den biologiska mångfalden på jorden. B. Cyanid är en mycket giftig kemikalie som används vid utvinning av guld. I bilaga VIII till ramdirektivet om vatten räknas cyanid till de huvudsakliga förorenande ämnena som kan få katastrofala och oåterkalleliga följder för människors hälsa och miljön, och därmed också för den biologiska mångfalden. C. Vid det fjortonde mötet för miljöministrarna från Visegradländerna (Polen, Slovakien, Tjeckien och Hungern), som hölls den 25 maj 2007 i Prag, utfärdade ministrarna en gemensam ståndpunkt om hållbar gruvdrift, där de uttryckte sin oro över den riskabla teknik som användes och var tänkt att användas vid gruvdrift på olika platser i regionen, vilket medförde avsevärda risker för miljön med potentiella gränsöverskridande konsekvenser. D. I Sofiakonventionen om samarbete för skydd och hållbar användning av Donau kom parterna överens om att cyanid, vid sidan av att vara ett prioriterat farligt ämne enligt ramdirektivet om vatten, också bör klassas som ett relevant farligt ämne. E. Under de gångna 25 åren har över 30 större olyckor med cyanidutsläpp inträffat runtom i världen. Den värsta olyckan inträffade för tio år sedan då en fördämning vid en guldgruva brast och mer än 100 000 kubikmeter cyanidhaltigt vatten strömmade ut i Tiszas-Donaus flodsystem, vilket orsakade den dittills största ekologiska katastrofen i Centraleuropas historia. Vi har inga verkliga garantier för att sådana olyckor inte kommer att inträffa igen, särskilt med tanke på att det blir allt vanligare med extrema väderleksförhållanden, bland annat kraftiga och ofta förekommande skyfall, enligt prognoserna i den fjärde konsekvensbedömningen från FN:s internationella klimatpanel. F. Flera EU-medlemsstater överväger fortfarande nya projekt med storskalig utvinning av guld i dagbrott där cyanidbaserad teknik kommer att användas i tätbefolkade områden, och dessa projekt innebär ytterligare potentiella hot mot människors hälsa och mot miljön. G. Enligt ramdirektivet om vatten är medlemsstaterna skyldiga att uppnå och bevara en ”god status” hos sina vattentillgångar och att förhindra föroreningar från farliga ämnen. Denna goda status kan dock också vara avhängig av vattenkvaliteten i de avrinningsområden som är belägna i grannländer där cyanidbaserad gruvdriftsteknik används. H. De gränsöverskridande effekterna av olyckor med cyanid, framför allt föroreningar av stora avrinningsområden och grundvattentillgångar, visar hur viktigt det är att EU bemöter det allvarliga miljöhot som cyanidbaserad gruvdrift utgör. I. Det saknas fortfarande tillsynsregler och ordentliga ekonomiska garantier, och eftersom genomförandet av den nuvarande lagstiftningen om cyanidbaserad gruvdrift också beror på kompetensen hos de verkställande myndigheterna i varje medlemsstat är det bara en fråga om tid innan mänskligt slarv leder till att det händer en olycka. J. Direktivet om avfall från utvinningsindustrin har i vissa medlemsstater inte genomförts fullt ut. K. Cyanidbaserad gruvdrift skapar ett fåtal arbetstillfällen under en period av endast 8–16 år, och riskerar att orsaka enorma gränsöverskridande miljöskador som vanligtvis inte ersätts av de driftsansvariga företagen, vilka brukar försvinna eller gå i konkurs. Det blir i stället staten, alltså skattebetalarna, som får stå för kostnaderna. L. De driftsansvariga företagen har inga långtidsförsäkringar som skulle täcka kostnaderna i händelse av en framtida olycka eller driftstörning. M. Det måste utvinnas ett ton lågvärdig malm för att man ska få två gram guld, vilket skapar enorma mängder gruvavfall på platserna samtidigt som mellan 25 och 50 procent av guldet i slutändan blir kvar i avfallshögarna. Storskaliga projekt med cyanidbaserad gruvdrift använder dessutom flera miljoner kilo natriumcyanid per år, och bara transporten och lagringen av cyaniden kan få katastrofala konsekvenser om något skulle gå fel. N. Det finns faktiskt alternativ till cyanidbaserad gruvdrift, och dessa alternativ skulle kunna ersätta den cyanidbaserade tekniken. O. Allmänheten protesterar kraftigt mot de pågående projekten med cyanidbaserad gruvdrift på olika håll i Europa, och protesterna kommer inte bara från enskilda medborgare, lokalsamhällen och icke-statliga organisationer, utan också från statliga organisationer, regeringar och politiker. 1. Europaparlamentet anser att EU:s syften med ramdirektivet om vatten, dvs. att uppnå god kemisk status för vattentillgångar och att skydda dessa samt att slå vakt om den biologiska mångfalden, inte kan uppnås på annat sätt än genom att man förbjuder cyanidbaserad gruvdriftsteknik. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till ett totalförbud mot cyanidbaserad gruvdriftsteknik i EU före utgången av 2011, eftersom ett totalförbud är det enda säkra sättet att skydda våra vattentillgångar och ekosystem mot cyanidföroreningar från gruvdrift, och att samtidigt göra en sedvanlig konsekvensbedömning. 3. Europaparlamentet noterar de initiativ som tagits på detta område inom EU och FN och uttalar sitt starka stöd för en utveckling och användning av säkra och framför allt cyanidfria alternativ inom gruvdriften. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att varken direkt eller indirekt stödja några gruvprojekt med cyanidbaserad teknik i EU förrän totalförbudet har trätt i kraft och att inte heller stödja sådana projekt i tredjeländer. 5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja en omvandling av näringsstrukturen i de områden där cyanidbaserad gruvdrift förbjudits genom lämpligt ekonomiskt stöd till alternativa gröna industrier, förnybar energi och turism. 6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ändring i den nuvarande lagstiftningen om hantering av avfall från utvinningsindustrin, så att varje driftsansvarigt företag åläggs att teckna en försäkring som ersätter kostnaderna för skador och täcker alla kostnaderna för att återställa ursprunglig ekologisk och kemisk status i händelse av en olycka eller driftstörning. 7. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament. | |||||||
| Skriftlig förklaring om kampen mot bröstcancer i Europeiska unionen |
| |||||||||
Europaparlamentet avger denna förklaring – med beaktande av artikel 123 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Varje år får 331 392 kvinnor i EU diagnosen bröstcancer. B. Bröstcancer är den främsta dödsorsaken bland kvinnor i åldrarna 35–59 år, och varje år dör 89 674 kvinnor i bröstcancer i EU. C. Mammografiundersökningar kan minska dödsfallen i bröstcancer med upp till 35 procent bland kvinnor i åldrarna 50–69 år. 1. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa landsomfattande mammografiundersökningar i enlighet med EU:s riktlinjer. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en framstegsrapport om genomförandet av mammografiundersökningar i alla EU-länder vartannat år. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja studier där man undersöker om mammografiundersökningar kan vara till fördel för kvinnor över 69 och under 50 år. 4. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med EU:s riktlinjer inrätta tvärvetenskapliga mammografienheter senast år 2016 och kommissionen att utarbeta framstegsrapporter på regelbunden basis. 5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram aktuell och tillförlitlig statistik om bröstcancer och stödja upprättandet av nationella cancerregister. 6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med EU:s riktlinjer införa regler för certifiering av mammografienheter senast år 2011, samt tillhandahålla lämplig finansiering för detta. 7. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna förklaring tillsammans med namnen på undertecknarna(1) till medlemsstaternas parlament.
| ||||||||||
| Rättsligt meddelande - Integritetspolicy |