Index 
Antagna texter
Tisdagen den 14 december 2010 - Strasbourg
Användning av medel ur Europeiska unionens solidaritetsfond: Portugal/översvämningar - Frankrike/Xynthia (storm)
 Förslag till ändringsbudget nr 9/2010: EU:s solidaritetsfond (översvämningar i Portugal, storm [Xynthia] i Frankrike) – Ekonomisk återhämtning: europeiska nät för vindkraft till havs
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: SI/Mura, Slovenien
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Heidelberger Druckmaschinen AG/Tyskland
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Wielkopolskie Automotive från Polen
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Aragón Retail trade från Spanien
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Comunidad Valenciana Textiles från Spanien
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Comunidad Valenciana - Natural Stone från Spanien
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Lear från Spanien
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Cegielski-Poznań från Polen
 Utökning av räckvidden för direktiv 2003/109/EG till att omfatta även personer som beviljats internationellt skydd ***I
 Avtal EU/Georgien om förenklat utfärdande av viseringar ***
 Inrättande av en snabbinsatsstyrka för EU
 Reglering av handel med finansiella instrument – ”dark pools” etc.
 Ökad kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär säkerhet i Europeiska unionen – en CBRN-handlingsplan för EU
 Goda styrelseformer och EU:s regionalpolitik
 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I
 Den europeiska skyddsordern ***I
 Människohandel ***I
 Avtal EU/Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd ***
 Territoriell, social och ekonomisk sammanhållning

Användning av medel ur Europeiska unionens solidaritetsfond: Portugal/översvämningar - Frankrike/Xynthia (storm)
PDF 209kWORD 37k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond i enlighet med punkt 26 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (KOM(2010)0578 – C7-0323/2010 – 2010/2237(BUD))
P7_TA(2010)0453A7-0335/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådets beslut (KOM(2010)0578 – C7-0323/2010),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1), särskilt punkt 26,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring, som antogs vid medlingssammanträdet den 17 juli 2008, om EU:s solidaritetsfond,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0335/2010), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

av den …

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond i enlighet med punkt 26 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 26,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(4),

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)  Europeiska unionen har inrättat Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) för att visa solidaritet med befolkningen i regioner som drabbats av katastrofer.

(2)  Enligt det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 får fonden tas i anspråk inom det årliga taket på 1 miljard EUR.

(3)  Förordning (EG) nr 2012/2002 innehåller bestämmelser för hur fonden får användas.

(4)  Portugal har lämnat in en ansökan om att ta fonden i anspråk till följd av en katastrof som orsakades av jordskred och översvämningar på ön Madeira.

(5)  Frankrike har lämnat in en ansökan om att ta fonden i anspråk till följd av en katastrof som orsakades av stormen Xynthia.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Inom ramen för Europeiska unionens allmänna budget för 2010 ska Europeiska unionens solidaritetsfond belastas med 66 891 540 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i ,

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(2) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.


Förslag till ändringsbudget nr 9/2010: EU:s solidaritetsfond (översvämningar i Portugal, storm [Xynthia] i Frankrike) – Ekonomisk återhämtning: europeiska nät för vindkraft till havs
PDF 200kWORD 33k
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 9/2010 för budgetåret 2010, avsnitt III – Kommissionen 17633/2010 – C7-0409/2010 – 2010/2238(BUD))
P7_TA(2010)0454A7-0341/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 314, och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(1), särskilt artiklarna 37 och 38,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, slutgiltigt antagen den 17 december 2009(2),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3),

–  med beaktande av det preliminära förslag till Europeiska unionens ändringsbudget nr 9/2010 för budgetåret 2010 som kommissionen lade fram den 13 oktober 2010 (KOM(2010)0577),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 9/2010 som rådet fastställ den 10 december 2010 (17633/2010 – C7-0409/2010),

–  med beaktande artiklarna 75b och 75e i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0341/2010).

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 9/2010 till den allmänna budgeten för 2010 täcker följande:

   ianspråktagande av EU:s solidaritetsfond till ett belopp på 66,9 miljoner EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden avseende effekterna av jordskred och allvarliga översvämningar på Madeira i Portugal och effekterna av stormen Xynthia i Frankrike,
   en motsvarande minskning av betalningsbemyndiganden på 66,9 miljoner EUR från budgetpost 06 04 14 03 — Hjälp till ekonomisk återhämtning genom projekt på energiområdet — Europeiska nät för vindkraft till havs.

B.  Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 9/2010 är att formellt föra in denna budgetjustering i budgeten för 2010.

1.  Europaparlamentet har tagit del av förslaget till ändringsbudget nr 9/2010.

2.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt när det gäller förslaget till ändringsbudget nr 9/2010 utan ändringar och uppdrar åt talmannen att förklara att ändringsbudget nr 8/2010 slutgiltigt har antagits och att se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(2) EUT L 64, 12.3.2010.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: SI/Mura, Slovenien
PDF 212kWORD 42k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/014 SI/Mura från Slovenien) (KOM(2010)0582 – C7-0334/2010 – 2010/2243(BUD))
P7_TA(2010)0455A7-0336/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2010)0582 – C7-0334/2010),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1), särskilt punkt 28,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(2),

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0336/2010), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen har inrättat lagstiftningsinstrument och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbats av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

C.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om antagandet av beslut rörande fondens utnyttjande.

D.  Slovenien har ansökt om bidrag i samband med 2 554 uppsägningar vid företaget Mura, European Fashion Design, som är verksamt inom konfektionssektorn.

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

1.  Europaparlamentet uppmanar de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter snarast ska kunna tas i anspråk.

2.  Europaparlamentet erinrar om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan spela en viktig roll för att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden.

3.  Europaparlamentet betonar att det i enlighet med artikel 6 i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör säkerställas att fonden stöder återinträdet på arbetsmarknaden för enskilda arbetstagare som blivit arbetslösa. Parlamentet erinrar om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den information som presenterats om det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska finansieras via fonden innehåller detaljerade uppgifter om hur dessa tjänster kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet upprepar sin begäran om att en jämförande analys av dessa uppgifter även ska presenteras i dess årsrapporter, inklusive en bedömning av vilka effekter dessa tillfälliga och individanpassade tjänster har på den långsiktiga återintegreringen på arbetsmarknaden av arbetstagare som sagts upp.

5.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen i samband med utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter föreslagit en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden, efter många påminnelser från Europaparlamentet om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades som ett separat särskilt instrument med egna mål och tidsfrister och att tillbörliga budgetposter för överföringar därför måste fastställas.

6 Europaparlamentet konstaterar dock att för att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för detta fall kommer betalningsbemyndiganden att överföras från en budgetpost avsedd för stöd till små och medelstora företag och innovation. Parlamentet beklagar att kommissionen i många fall brustit allvarligt i genomförandet av programmen för konkurrenskraft och innovation, särskilt under en ekonomisk kris som kraftigt borde öka behovet av sådant stöd.

7.  Europaparlamentet påminner om att en utvärdering av hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den skapar bör göras inom ramen för den allmänna bedömningen av programmen och andra instrument som skapats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013.

8.  Europaparlamentet välkomnar det nya formatet för kommissionens förslag, där det i motiveringsdelen läggs fram tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterier för stödberättigande och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket ligger i linje med parlamentets krav.

9.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

av den ...

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/014 SI/Mura från Slovenien)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 28,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(4), särskilt artikel 12.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)  Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln på grund av globaliseringen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2)  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

(3)  Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 gör det möjligt att använda medel från fonden upp till ett belopp på högst 500 miljoner EUR per år.

(4)  Slovenien lämnade den 28 april 2010 in en ansökan om medel från fonden med anledning av uppsägningar vid företaget Mura, och kompletterade ansökan med uppgifter den 24 juni 2010. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006. Kommissionen föreslår därför att ett belopp på 2 247 940 EUR ska anslås.

(5)  Fonden bör därför utnyttjas för att bevilja det ekonomiska stöd Slovenien ansökt om.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 2 247 940 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för 2010.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(2) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Heidelberger Druckmaschinen AG/Tyskland
PDF 213kWORD 43k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/018 DE/Heidelberger Druckmaschinen från Tyskland) (KOM(2010)0568 – C7-0332/2010 – 2010/2241(BUD))
P7_TA(2010)0456A7-0337/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2010)0568 – C7-0332/2010),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1), särskilt punkt 28,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(2),

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0337/2010), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen har inrättat lagstiftningsinstrument och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

C.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om antagandet av beslut rörande fondens utnyttjande.

D.  Tyskland har ansökt om bidrag från fonden till följd av 1 181 uppsägningar fördelade på fyra produktionsanläggningar tillhörande företaget Heidelberger Druckmaschinen AG i Baden-Württemberg, som tillverkar tryckpressar.

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

1.  Europaparlamentet uppmanar de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter snarast ska kunna tas i anspråk.

2.  Europaparlamentet erinrar om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan spela en viktig roll för att återintegrera övertaliga arbetstagare på arbetsmarknaden.

3.  Europaparlamentet betonar att det i enlighet med artikel 6 i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör säkerställas att fonden stöder återinträdet på arbetsmarknaden för enskilda arbetstagare som blivit arbetslösa. Parlamentet erinrar om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den information som presenterats om det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska finansieras via fonden innehåller detaljerade uppgifter om hur dessa tjänster kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet upprepar sin begäran om att en jämförande analys av dessa uppgifter även ska presenteras i dess årsrapporter, inklusive en bedömning av vilka effekter dessa tillfälliga och individanpassade tjänster har på den långsiktiga återintegreringen på arbetsmarknaden av arbetstagare som sagts upp.

5.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen i samband med utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter föreslagit en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden, efter många påminnelser från Europaparlamentet om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades som ett separat särskilt instrument med egna mål och tidsfrister och att tillbörliga budgetposter för överföringar därför måste fastställas.

6 Europaparlamentet konstaterar dock att om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska kunna utnyttjas så måste betalningsbemyndiganden överföras från en budgetpost avsedd för stöd till små och medelstora företag och innovation. Parlamentet beklagar att kommissionen i många fall brustit allvarligt i samband med genomförandet av programmen för konkurrenskraft och innovation, särskilt under en ekonomisk kris då behovet av sådant stöd kraftigt borde ha ökat.

7.  Europaparlamentet påminner om att en utvärdering av hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den skapar bör göras inom ramen för den allmänna bedömningen av de program och andra instrument som inrättats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013.

8.  Europaparlamentet välkomnar det nya formatet för kommissionens förslag, där det i motiveringsdelen läggs fram tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterierna för stödberättigande och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket ligger i linje med parlamentets krav.

9.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

av den ...

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/018 DE/Heidelberger Druckmaschinen från Tyskland)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 28,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(4), särskilt artikel 12.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)  Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln på grund av globaliseringen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2)  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

(3)  Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 gör det möjligt att använda medel från fonden upp till ett belopp på högst 500 miljoner EUR per år.

(4)  Tyskland lämnade den 27 maj 2010 in en ansökan om medel från fonden med anledning av uppsägningar vid företaget Heidelberger Druckmaschinen, och kompletterade ansökan med uppgifter fram till den 1 juli 2010. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006. Kommissionen föreslår därför att ett belopp på 8 308 555 EUR ska anslås.

(5)  Fonden bör därför utnyttjas för att bevilja det ekonomiska stöd Tyskland ansökt om.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 8 308 555 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för 2010.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(2) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Wielkopolskie Automotive från Polen
PDF 214kWORD 44k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/004 PL/Wielkopolskie Automotive från Polen) (KOM(2010)0616 – C7-0347/2010 – 2010/2253(BUD))
P7_TA(2010)0457A7-0359/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2010)0616 – C7-0347/2010),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1), särskilt punkt 28,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(2),

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0359/2010), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen har inrättat lagstiftningsinstrument och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbats av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Tillämpningsområdet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

C.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om antagandet av beslut rörande fondens utnyttjande.

D.  Polen har ansökt om ekonomiskt bidrag från fonden till följd av 590 uppsägningar vid två företag som är verksamma inom Nace rev 2 huvudgrupp 29 (tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar) i Nuts II-regionen Wielkopolskie.

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

1.  Europaparlamentet uppmanar de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter snarast ska kunna tas i anspråk.

2.  Europaparlamentet erinrar om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Parlamentet betonar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan vara viktig för att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden.

3.  Europaparlamentet betonar att det i enlighet med artikel 6 i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör säkerställas att fonden stöder återinträdet på arbetsmarknaden av enskilda arbetstagare som blivit arbetslösa. Parlamentet erinrar om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den information som presenterats om det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska finansieras via fonden innehåller detaljerade uppgifter om hur dessa tjänster kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet upprepar sin begäran om att en jämförande analys av dessa uppgifter även ska presenteras i dess årsrapporter.

5.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i samband med utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter föreslagit en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden, efter många påminnelser från Europaparlamentet om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades som ett separat särskilt instrument med egna mål och tidsfrister och att tillbörliga budgetposter för överföringar därför måste fastställas.

6.Europaparlamentet konstaterar dock att för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska kunna utnyttjas för detta fall kommer betalningsbemyndiganden att överföras från en budgetpost avsedd för stöd till små och medelstora företag och innovation. Parlamentet beklagar att kommissionen i många fall brustit allvarligt i genomförandet av programmen för konkurrenskraft och innovation, särskilt under en ekonomisk kris som kraftigt borde ha ökat behovet av sådant stöd.

7.  Europaparlamentet påminner om att en utvärdering av hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den skapar bör göras inom ramen för den allmänna bedömningen av programmen och andra instrument som skapats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013.

8.  Europaparlamentet välkomnar det nya upplägget för kommissionens förslag, där det i motiveringsdelen läggs fram tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterierna för stödberättigande och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket ligger i linje med parlamentets krav.

9.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

av den …

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/004 PL/Wielkopolskie Automotive från Polen)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 28,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(4), särskilt artikel 12.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

och av följande skäl:

(1)  Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln på grund av globaliseringen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2)  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

(3)  Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 gör det möjligt att använda medel från fonden upp till ett belopp på högst 500 miljoner EUR per år.

(4)  Polen lämnade den 5 februari 2010 in en ansökan om medel från fonden med anledning av uppsägningar vid två företag som är verksamma inom huvudgrupp 29 (tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar) enligt Nace rev 2, i Nuts 2-regionen Wielkopolskie (PL41), och kompletterade ansökan med ytterligare uppgifter fram till den 6 juli 2010. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006. Kommissionen föreslår därför att ett belopp på 633 077 EUR ska anslås.

(5)  Fonden bör därför utnyttjas för det ekonomiska stöd Polen ansökt om.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 633 077 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för 2010.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(2) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Aragón Retail trade från Spanien
PDF 214kWORD 46k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/016 ES/Aragón Retail trade från Spanien) (KOM(2010)0615 – C7-0346/2010 – 2010/2252(BUD))
P7_TA(2010)0458A7-0358/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2010)0615 – C7-0346/2010),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1), särskilt punkt 28,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(2),

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0358/2010), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen har inrättat lagstiftningsinstrument och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbats av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit övertaliga som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

C.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit övertaliga bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om antagandet av beslut rörande fondens utnyttjande.

D.  Spanien har ansökt om ekonomiskt bidrag från fonden till följd av 1 154 friställningar vid 593 företag som är verksamma inom huvudgrupp 47 (Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) enligt Nace rev 2 i Nuts II-regionen Aragonien (Aragón).

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

1.  Europaparlamentet uppmanar de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter snarast ska kunna tas i anspråk.

2.  Europaparlamentet erinrar om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit övertaliga till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan spela en viktig roll för att återintegrera övertaliga arbetstagare på arbetsmarknaden.

3.  Europaparlamentet betonar att det i enlighet med artikel 6 i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör säkerställas att fonden stöder återinträdet på arbetsmarknaden för enskilda arbetstagare som blivit övertaliga. Parlamentet erinrar om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den information som presenterats om det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska finansieras via fonden innehåller detaljerade uppgifter om hur dessa tjänster kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet upprepar sin begäran om att en jämförande analys av dessa uppgifter även ska presenteras i dess årsrapporter.

5.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen i samband med utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter föreslagit en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden, efter många påminnelser från Europaparlamentet om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades som ett separat särskilt instrument med egna mål och tidsfrister och att tillbörliga budgetposter för överföringar därför måste fastställas.

6.  Europaparlamentet konstaterar dock att för att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för detta fall kommer betalningsbemyndiganden att överföras från en budgetpost avsedd för stöd till små och medelstora företag och innovation. Parlamentet beklagar att kommissionen i många fall brustit allvarligt i genomförandet av programmen för konkurrenskraft och innovation, särskilt under en ekonomisk kris som kraftigt borde öka behovet av sådant stöd.

7.  Europaparlamentet påminner om att en utvärdering av hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den skapar bör göras inom ramen för den allmänna bedömningen av programmen och andra instrument som skapats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013.

8.  Europaparlamentet välkomnar det nya upplägget för kommissionens förslag, där det i motiveringsdelen läggs fram tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterier för stödberättigande och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket ligger i linje med parlamentets krav.

9.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

av den ....

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/016 ES/Aragón Retail trade från Spanien)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 28,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(4), särskilt artikel 12.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)  Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln på grund av globaliseringen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2)  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

(3)  Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 gör det möjligt att använda medel från fonden upp till ett belopp på högst 500 miljoner EUR per år.

(4)  Spanien lämnade den 6 maj 2010 in en ansökan om medel från fonden med anledning av uppsägningar vid 593 företag som är verksamma inom huvudgrupp 47 (Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) enligt Nace rev 2 i Nuts II-regionen Aragón (ES24), och kompletterade ansökan med ytterligare uppgifter fram till den 1 juli 2010. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006. Kommissionen föreslår därför att ett belopp på 1 560 000 EUR ska anslås.

(5)  Fonden bör därför utnyttjas för att bevilja det ekonomiska stöd Spanien ansökt om.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 1 560 000 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för 2010.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(2) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Comunidad Valenciana Textiles från Spanien
PDF 217kWORD 46k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/009 ES/Comunidad Valenciana Textiles från Spanien) (KOM(2010)0613 – C7-0345/2010 – 2010/2251(BUD))
P7_TA(2010)0459A7-0357/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2010)0613 – C7-0345/2010),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1), särskilt punkt 28,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(2),

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0357/2010), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen har inrättat lagstiftningsinstrument och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbats av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit övertaliga som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

C.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit övertaliga bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om antagandet av beslut rörande fondens utnyttjande.

D.  Spanien har ansökt om ekonomiskt bidrag från fonden till följd av 350 friställningar vid 143 företag som är verksamma i huvudgrupp 13 (textilvarutillverkning) enligt Nace rev 2, i Nuts II-regionen Valencia (Comunidad Valenciana).

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

1.  Europaparlamentet uppmanar de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter snarast ska kunna tas i anspråk.

2.  Europaparlamentet erinrar om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit övertaliga till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan spela en viktig roll för att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden.

3.  Europaparlamentet betonar att det i enlighet med artikel 6 i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör säkerställas att fonden stöder återinträdet på arbetsmarknaden av enskilda arbetstagare som blivit övertaliga. Parlamentet erinrar om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den information som presenterats om det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska finansieras via fonden innehåller detaljerade uppgifter om hur dessa tjänster kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet upprepar sin begäran om att en jämförande analys av dessa uppgifter även ska presenteras i dess årsrapporter.

5.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen i samband med utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter föreslagit en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden, efter många påminnelser från Europaparlamentet om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades som ett separat särskilt instrument med egna mål och tidsfrister och att tillbörliga budgetposter för överföringar därför måste fastställas.

6.  Europaparlamentet konstaterar dock att om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska kunna utnyttjas för detta fall måste betalningsbemyndiganden överföras från en budgetpost avsedd för stöd till små och medelstora företag och innovation. Parlamentet beklagar att kommissionen i många fall brustit allvarligt i genomförandet av programmen för konkurrenskraft och innovation, särskilt under en ekonomisk kris som kraftigt borde öka behovet av sådant stöd.

7.  Europaparlamentet påminner om att en utvärdering av hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den skapar bör göras inom ramen för den allmänna bedömningen av programmen och andra instrument som skapats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013.

8.  Europaparlamentet välkomnar det nya upplägget för kommissionens förslag, där det i motiveringsdelen läggs fram tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterier för stödberättigande och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket ligger i linje med parlamentets krav.

9.  Europaparlamentet godkänner det till resolutionen bifogade beslutet.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

av den ...

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/009 ES/Comunidad Valenciana Textiles från Spanien)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 28,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(4), särskilt artikel 12.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)  Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln på grund av globaliseringen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2)  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

(3)  Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 gör det möjligt att använda medel från fonden upp till ett belopp på högst 500 miljoner EUR per år.

(4)  Spanien lämnade den 22 mars 2010 in en ansökan om medel från fonden med anledning av uppsägningar vid 143 företag som är verksamma inom huvudgrupp 13 (textilvarutillverkning) enligt Nace rev 2, i Nuts 2-regionen Comunidad Valenciana (ES52), och kompletterade ansökan med ytterligare uppgifter fram till den 17 juni 2010. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006. Kommissionen föreslår därför att ett belopp på 2 059 466 EUR ska anslås.

(5)  Fonden bör därför utnyttjas för det ekonomiska stöd Spanien ansökt om.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 2 059 466 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för 2010.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(2) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Comunidad Valenciana - Natural Stone från Spanien
PDF 213kWORD 43k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/005 ES/Comunidad Valenciana Natural Stone från Spanien) (KOM(2010)0617 – C7-0344/2010 – 2010/2250(BUD))
P7_TA(2010)0460A7-0356/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2010)0617 – C7-0344/2010),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1), särskilt punkt 28,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(2),

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0356/2010), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen har inrättat lagstiftningsinstrument och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbats av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

C.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit övertaliga bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om antagandet av beslut rörande fondens utnyttjande.

D.  Spanien har ansökt om ekonomiskt bidrag från fonden till följd av 300 uppsägningar vid 66 företag som är verksamma inom huvudgrupp 23 (Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter) enligt Nace rev 2 i Nuts II-regionen Valencia (Comunidad Valenciana).

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

1.  Europaparlamentet uppmanar de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter snarast ska kunna tas i anspråk.

2.  Europaparlamentet erinrar om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit övertaliga till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan spela en viktig roll för att återintegrera övertaliga arbetstagare på arbetsmarknaden.

3.  Europaparlamentet betonar att det i enlighet med artikel 6 i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör säkerställas att fonden stöder återinträdet på arbetsmarknaden av enskilda arbetstagare som blivit övertaliga. Parlamentet erinrar om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den information som presenterats om det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska finansieras via fonden innehåller detaljerade uppgifter om hur dessa tjänster kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet upprepar sin begäran om att en jämförande analys av dessa uppgifter även ska presenteras i dess årsrapporter.

5.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen i samband med utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter föreslagit en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden, efter många påminnelser från Europaparlamentet om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades som ett separat särskilt instrument med egna mål och tidsfrister och att tillbörliga budgetposter för överföringar därför måste fastställas.

6.  Europaparlamentet konstaterar dock att om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska kunna utnyttjas för detta fall måste betalningsbemyndiganden överföras från en budgetpost avsedd för stöd till små och medelstora företag och innovation. Parlamentet beklagar att kommissionen i många fall brustit allvarligt i genomförandet av programmen för konkurrenskraft och innovation, särskilt under en ekonomisk kris som kraftigt borde öka behovet av sådant stöd.

7.  Europaparlamentet påminner om att en utvärdering av hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den skapar bör göras inom ramen för den allmänna bedömningen av programmen och andra instrument som skapats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013.

8.  Europaparlamentet välkomnar det nya upplägget för kommissionens förslag, där det i motiveringsdelen läggs fram tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterier för stödberättigande och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket ligger i linje med parlamentets krav.

9.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

av den ...

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/005 ES/Comunidad Valenciana Natural Stone från Spanien)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 28,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(4), särskilt artikel 12.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)  Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln på grund av globaliseringen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2)  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

(3)  Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 gör det möjligt att använda medel från fonden upp till ett belopp på högst 500 miljoner EUR per år.

(4)  Spanien lämnade den 9 mars 2010 in en ansökan om medel från fonden med anledning av uppsägningar vid 66 företag som är verksamma inom huvudgrupp 23 (Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter) enligt Nace rev 2, i Nuts II-regionen Comunidad Valenciana (ES52) i Spanien, och kompletterade ansökan med ytterligare uppgifter fram till den 25 maj 2010. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006. Kommissionen föreslår därför att ett belopp på 1 422 850 EUR ska anslås.

(5)  Fonden bör därför utnyttjas för att bevilja det ekonomiska stöd Spanien ansökt om.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 1 422 850 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för 2010.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(2) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Lear från Spanien
PDF 214kWORD 45k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/023 ES/Lear från Spanien) (KOM(2010)0625 – C7-0360/2010 – 2010/2265(BUD))
P7_TA(2010)0461A7-0351/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2010)0625 – C7-0360/2010),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1), särskilt punkt 28,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(2),

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0351/2010), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen har inrättat lagstiftningsinstrument och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbats av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

C.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit övertaliga bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om antagandet av beslut rörande fondens utnyttjande.

D.  Spanien har ansökt om ekonomiskt bidrag från fonden till följd av 508 friställningar vid företaget Lear Automotive (EEDS) Spain, S.L. Sociedad Unipersonal, som arbetar inom bilsektorn.

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

1.  Europaparlamentet uppmanar de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter snarast ska kunna tas i anspråk.

2.  Europaparlamentet erinrar om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit övertaliga till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan spela en viktig roll för att återintegrera övertaliga arbetstagare på arbetsmarknaden.

3.  Europaparlamentet betonar att det i enlighet med artikel 6 i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör säkerställas att fonden stöder återinträdet på arbetsmarknaden för enskilda arbetstagare som blivit övertaliga. Parlamentet erinrar om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den information som presenterats om det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska finansieras via fonden innehåller detaljerade uppgifter om hur dessa tjänster kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet upprepar sin begäran om att en jämförande analys av dessa uppgifter även ska presenteras i dess årsrapporter, inbegripet en utvärdering av de följder dessa tidsbegränsade och individanpassade tjänster har för den långsiktiga återintegreringen på arbetsmarknaden av arbetstagare som sagts upp.

5.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen i samband med utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter föreslagit en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden, efter många påminnelser från Europaparlamentet om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades som ett separat särskilt instrument med egna mål och tidsfrister och att tillbörliga budgetposter för överföringar därför måste fastställas.

6.  Europaparlamentet konstaterar dock att för att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för detta fall kommer betalningsbemyndiganden att överföras från en budgetpost avsedd för stöd till små och medelstora företag och innovation. Parlamentet beklagar att kommissionen i många fall brustit allvarligt i genomförandet av programmen för konkurrenskraft och innovation, särskilt under en ekonomisk kris som kraftigt borde öka behovet av sådant stöd.

7.  Europaparlamentet påminner om att en utvärdering av hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den skapar bör göras inom ramen för den allmänna bedömningen av programmen och andra instrument som skapats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013.

8.  Europaparlamentet välkomnar det nya upplägget för kommissionens förslag, där det i motiveringsdelen läggs fram tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterier för stödberättigande och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket ligger i linje med parlamentets krav.

9.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

av den ...

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/023 ES/Lear från Spanien)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 28,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(4), särskilt artikel 12.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)  Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln på grund av globaliseringen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2)  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

(3)  Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 gör det möjligt att använda medel från fonden upp till ett belopp på högst 500 miljoner EUR per år.

(4)  Spanien lämnade den 23 juli 2010 in en ansökan om medel från fonden med anledning av uppsägningar vid företaget Lear, och kompletterade ansökan med uppgifter den 10 augusti 2010. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006. Kommissionen föreslår därför att ett belopp på 382 200 EUR ska anslås.

(5)  Fonden bör därför utnyttjas för att bevilja det ekonomiska stöd Spanien ansökt om.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 382 200 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för 2010.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(2) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: Cegielski-Poznań från Polen
PDF 215kWORD 46k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/006 PL/H. Cegielski-Poznań från Polen) (KOM(2010)0631 – C7-0361/2010 – 2010/2266(BUD))
P7_TA(2010)0462A7-0352/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2010)0631 – C7-0361/2010),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1), särskilt punkt 28,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(2),

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0352/2010), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen har inrättat lagstiftningsinstrument och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbats av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

C.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit övertaliga bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om antagandet av beslut rörande fondens utnyttjande.

D.  Polen har ansökt om ekonomiskt bidrag från fonden till följd av 189 friställningar vid företaget H.Cegielski-Poznań och fyra av dess underleverantörer, som verkar inom sektorn för tillverkning av dieselmotorer för fartyg.

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

1.  Europaparlamentet uppmanar de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter snarast ska kunna tas i anspråk.

2.  Europaparlamentet erinrar om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit övertaliga till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan spela en viktig roll för att återintegrera övertaliga arbetstagare på arbetsmarknaden.

3.  Europaparlamentet betonar att det i enlighet med artikel 6 i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör säkerställas att fonden stöder återinträdet på arbetsmarknaden av enskilda arbetstagare som blivit övertaliga. Parlamentet erinrar om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den information som presenterats om det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska finansieras via fonden innehåller detaljerade uppgifter om hur dessa tjänster kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet upprepar sin begäran om att en jämförande analys av dessa uppgifter även ska presenteras i dess årsrapporter, inbegripet en utvärdering av de följder dessa tidsbegränsade och individanpassade tjänster har för den långsiktiga återintegreringen på arbetsmarknaden av arbetstagare som sagts upp.

5.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen i samband med utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter föreslagit en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden, efter många påminnelser från Europaparlamentet om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades som ett separat särskilt instrument med egna mål och tidsfrister och att tillbörliga budgetposter för överföringar därför måste fastställas.

6.  Europaparlamentet konstaterar dock att för att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för detta fall kommer betalningsbemyndiganden att överföras från en budgetpost avsedd för stöd till små och medelstora företag och innovation. Parlamentet beklagar att kommissionen i många fall brustit allvarligt i genomförandet av programmen för konkurrenskraft och innovation, särskilt under en ekonomisk kris som kraftigt borde öka behovet av sådant stöd.

7.  Europaparlamentet påminner om att en utvärdering av hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den skapar bör göras inom ramen för den allmänna bedömningen av programmen och andra instrument som skapats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013.

8.  Europaparlamentet välkomnar det nya upplägget för kommissionens förslag, där det i motiveringsdelen läggs fram tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterier för stödberättigande och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket ligger i linje med parlamentets krav.

9.  Europaparlamentet godkänner det till resolutionen bifogade beslutet.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

av den ...

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2010/006 PL/H. Cegielski-Poznań från Polen)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANGAIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 28,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(4), särskilt artikel 12.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)  Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln på grund av globaliseringen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2)  Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

(3)  Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 gör det möjligt att använda medel från fonden upp till ett belopp på högst 500 miljoner EUR per år.

(4)  Polen lämnade den 8 mars 2010 in en ansökan om medel från fonden med anledning av uppsägningar vid företaget H.Cegielski-Poznań Poland S.A, och kompletterade ansökan med uppgifter fram till den 10 augusti 2010. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006. Kommissionen föreslår därför att ett belopp på 114 250 EUR ska anslås.

(5)  Fonden bör därför utnyttjas för det ekonomiska stöd Polen ansökt om.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 114 250 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för 2010.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(2) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) EUT L 406, 30.12.2006, s. 1


Utökning av räckvidden för direktiv 2003/109/EG till att omfatta även personer som beviljats internationellt skydd ***I
PDF 197kWORD 34k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även personer som beviljats internationellt skydd (KOM(2007)0298 – C6-0196/2007 – 2007/0112(COD))
P7_TA(2010)0463A7-0347/2010

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2007)0298),

–  med beaktande av artikel 63.3 och 63.4 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0196/2007),

–  med beaktande av parlamentets ståndpunkt av den 23 april 2008(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665),

–  med beaktande av artiklarna 294.3, 79.2 a och 79.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 18 november 2010 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0347/2010).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 december 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/.../EU om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även personer som beviljats internationellt skydd

P7_TC1-COD(2007)0112


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv 2011/51/EU.)

(1) EUT C 259 E, 29.10.2009, s. 126.


Avtal EU/Georgien om förenklat utfärdande av viseringar ***
PDF 186kWORD 29k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar (11324/2010 – C7-0391/2010 – 2010/0106(NLE))
P7_TA(2010)0464A7-0345/2010

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (11324/2010),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar (10304/2010),

–  med beaktande av rådets begäran om parlamentets godkännande i enlighet med artikel 77.2 a och artikel 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0391/2010),

–  med beaktande av artiklarna 81 och 90.8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0345/2010).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Georgien.


Inrättande av en snabbinsatsstyrka för EU
PDF 133kWORD 51k
Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 14 december 2010 om inrättandet av en snabbinsatsstyrka för EU (2010/2096(INI))
P7_TA(2010)0465A7-0332/2010

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av artikel 196 i Lissabonfördraget i vilken det föreskrivs att ”Unionen ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna i syfte att förbättra effektiviteten hos systemen för förebyggande av och skydd mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor” och att ”Unionens insatser syftar till att främja samstämmigheten mellan internationella åtgärder i frågor som rör civilskydd”,

–  med beaktande av artikel 214 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt enligt vilken unionens åtgärder på området humanitärt bistånd ska ”syfta till att tillfälligt lämna bistånd och stöd till befolkningar i tredjeländer som drabbas av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor” och att dessa åtgärder ska ”ges i enlighet med principerna i internationell rätt och principerna om opartiskhet, neutralitet och icke-diskriminering”,

–  med beaktande av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd, som undertecknades gemensamt i december 2007 av ordföranden för Europeiska unionens råd, Europaparlamentets talman och ordföranden för Europeiska kommissionen, och den handlingsplan som lades fram av kommissionen i maj 2008 för genomförande av samförståndet,

–  med beaktande av rådets slutsatser från december 2007 i vilka kommissionen uppmanas att på bästa sätt använda sig av gemenskapens civilskyddsmekanism och att ytterligare stärka samarbetet med och mellan medlemsstaterna,

–  med beaktande av riktlinjerna för användning av militära och civila försvarsresurser vid katastrofinsatser (Oslo-riktlinjerna) som reviderades den 27 november 2006,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 februari 2009 till rådet och Europaparlamentet med titeln ”EU:s strategi för stöd till katastrofförebyggande i utvecklingsländerna”,

–  med beaktande av kommissionens meddelande från mars 2008 till Europaparlamentet och rådet om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer (KOM(2008)0130) och Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2008 om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer(1),

–  med beaktande av Michel Barniers rapport av den 9 maj 2006 om en europeisk civilskyddsstyrka: Europe aid,

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om den jordbävning som nyligen drabbade Haiti(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010 om förebyggande av naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor,

–  med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet av den 23 mars 2010 om inrättandet av en snabbinsatsstyrka för EU, som lagts fram av Anneli Jäätteenmäki, Charles Goerens, Louis Michel, Marielle De Sarnez och Frédérique Ries för ALDE-gruppen, i enlighet med artikel 121.1 i arbetsordningen (B7-0228/2010),

–  med beaktande av artikel 121.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0332/2010), och av följande skäl:

A.  Antalet katastrofer som orsakar betydande mänskliga, ekonomiska och miljömässiga skador ökar över hela världen. Dessa kriser blir allt intensivare, inträffar allt oftare och drabbar en allt större del av världen, framför allt på grund av effekterna av klimatförändringarna. Europeiska unionen gör stora insatser för att hantera dessa kriser.

B.  Insatserna både inom och utanför Europeiska unionen har mångdubblats och blivit allt vanligare men försvåras samtidigt av den globala finansiella situationen och av budgetmässiga begränsningar, vilket understryker behovet av mer kostnadseffektiva operationer.

C.  Ett gemensamt utnyttjande av resurser bland de 31 stater som deltar i gemenskapens civilskyddsmekanism (EU 27, Norge, Liechtenstein, Kroatien och Island) eller inom ramen för ett närmare samarbete mellan medlemsstater kan utgöra en operativ och finansiell fördel.

D.  Kommissionens budget för humanitära katastrofer, särskilt budgeten för generaldirektoratet för humanitärt bistånd och civilskydd (GD ECHO), har inte enbart frysts utan även minskat något i reala termer under de senaste fem åren.

E.  Under de senaste åren har framsteg gjorts mot mer sammanhängande katastrofinsatser från EU:s sida, särskilt genom en gradvis förstärkning av civilskyddsmekanismen, bättre samverkan mellan och samordning av civilskydd och humanitärt bistånd, och förståelse för att ett integrerat arbetssätt i samband med katastrofhantering inte bara omfattar insatser utan också förebyggande och beredskap.

F.  Europeiska unionens insatser i samband med jordbävningen i Haiti tog inte enbart formen av en snabb, betydelsefull och storskalig humanitär biståndsoperation, utan aktiverade också civilskyddsmekanismen, som omedelbart och för första gången kunde ta i bruk två moduler (en vattenreningsenhet och en avancerad sjukvårdsenhet), som finansierades genom en förberedande åtgärd för en snabbinsatsstyrka för EU 2008.

G.  Erfarenheterna från de senaste kriserna visar att EU:s katastrofinsatser måste förbättras ytterligare när det gäller effektivitet, samordning och synlighet, och katastroferna har ännu en gång framhävt behovet av att inrätta en europeisk snabbinsatsstyrka (en europeisk civilskyddsstyrka).

H.  EU:s kapacitet att skydda medborgarnas liv och egendom är en avgörande faktor för dess trovärdighet.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

   a) Rådet uppmanas att framhålla att införlivandet av civilskydd och humanitärt bistånd i ansvarsområdet för en enda kommissionsledamot med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering skapar bättre synergier inom kommissionen och bidrar till att göra EU:s övergripande katastrofinsatser mer konsekventa.
   b) Rådet uppmanas att kräva att arbetsmetoderna på civilskyddsområdet och det humanitära biståndsområdet inom GD ECHO i högre grad integreras, samtidigt som de båda områdenas särdrag bevaras genom upprätthållandet av en tydlig åtskillnad och avgränsning av deras roller, i syfte att i högsta möjliga grad utnyttja synergier och komplementaritet och öka effektiviteten. Rådet uppmanas även att begära att militär och civil personal såväl som biståndsarbetare, som är involverade i katastrofinsatser och humanitära åtgärder, agerar i enlighet med principerna om neutralitet, oberoende och opartiskhet.
   c) Rådet uppmanas att påpeka att när civilskyddsresurser sätts in vid humanitära kriser bör användningen av dessa vara behovsstyrd samt komplettera och följa humanitärt bistånd i enlighet med det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd och FN:s riktlinjer (Osloriktlinjerna), i syfte att garantera efterlevnaden av de humanitära principerna om neutralitet, humanitet, opartiskhet och oberoende.
   d) Rådet uppmanas att insistera på att EU:s bistånd i samband med naturkatastrofer eller katastrofer som orsakas av människor bör syfta till att stödja den lokala ekonomin närhelst det är möjligt, till exempel genom att köpa upp lokalt eller regionalt producerade livsmedel och tillhandahålla nödvändig utrustning till jordbrukarna för att stimulera ekonomin i landsbygdsområdena.
   e) Rådet och kommissionen uppmanas att klargöra rutinerna för samarbetet och samordningen mellan Europeiska utrikestjänsten och kommissionen när det gäller hanteringen av storskaliga katastrofinsatser utanför Europeiska unionens territorium.
   f) Rådet uppmanas att föreslå lokala samordningsinsatser, tillsammans med det berörda landets nationella regering, och att med stöd av EU:s och medlemsstaternas företrädare på plats säkra målinriktade och effektiva insatser i drabbade områden.
   g) Rådet uppmanas bestämt att högprioritera stärkandet av EU:s insatskapacitet vid katastrofer, särskilt inför diskussionerna om att inrätta en civilskyddsstyrka för EU, samt att följa upp Europaparlamentets upprepade krav på att de förslag som lades fram i Michel Barniers rapport från 2006 ska genomföras.
   h) Rådet uppmanas att kräva att en civilskyddsstyrka för EU omedelbart inrättas och utrustas med nödvändiga teknologiska och tekniska resurser.
   i) Rådet uppmanas att i samband med insatser till följd av en olycka eller en naturkatastrof också efterlysa en bättre samordning mellan de humanitära organisationerna, medlemsstaternas och GD ECHO:s civilskyddsmekanismer och den eventuella europeiska snabbinsatsstyrkan.
   j) Rådet uppmanas att begära att kommissionen, tillsammans med nationella regeringar, lokala myndigheter och organisationer inom det civila samhället i mottagarländerna, utformar program för ett gemenskapsbaserat förebyggande av katastrofer och en gemenskapsbaserad insatskapacitet.
   k) Rådet uppmanas att i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet vidta åtgärder (som kommissionen ska föreslå) för att förbättra förutsebarheten för EU:s nuvarande civilskyddsmekanism och dess planeringskapacitet, som för närvarande baseras på frivilliga bidrag och ad hoc-bidrag från medlemsstaterna. Dessa åtgärder kan till exempel omfatta insatser som har testats inom ramen för EU:s förberedande åtgärd, däribland gemensamma EU-resurser, frivillig sammanslagning av resurser, kartläggning av befintlig kapacitet, identifiering av scenarier och utveckling av ny utbildningsverksamhet.
   l) Rådet uppmanas också att kräva realistiska budgetar, i vilka medel anslås för naturkatastrofer eller humanitära insatser på grundval av tidigare års utgifter.
   m) Rådet uppmanas att framhålla att EU:s civilskyddsstyrka bör bygga på EU:s civilskyddsmekanism, att tillgängliga instrument bör optimeras för att öka deras effektivitet och synlighet samt att befintliga logistiska och mänskliga resurser, både för utbildning på området för katastrofinsatser och för katastrofhantering, bör slås samman genom frivilliga initiativ inom ramen för förberedande åtgärder för att säkerställa att nödhjälp kan tillhandahållas inom 24 timmar efter det att en katastrof har inträffat.
  n) Rådet uppmanas att rekommendera att EU:s civilskyddsstyrka ska
   bygga på en behovsbedömning, med deltagande av samtliga humanitära aktörer,
   vara civil,
   agera i EU:s namn,
   följa internationell humanitär rätt,
   respektera att det är frivilligt för medlemsstaterna att delta i de planerade insatserna,
   bygga på principen om ansvarsfördelning,
   vara öppen för bidrag från tredjeländer,
   erkänna FN:s övergripande roll i samband med samordningen av internationella hjälpaktioner utanför Europeiska unionens territorium,
   organiseras på förebyggande grunder, enligt specifika scenarier.
   o) Rådet uppmanas, på grundval av erfarenheterna från insatserna i Haiti och Pakistan, att se till att EU i samband med humanitära biståndsinsatser i så stor utsträckning som möjligt verkar i FN:s regi och koncentrerar sig till de områden där dess insatser kan bidra till ett större mervärde.
   p) Rådet uppmanas att överväga om den europeiska civilskyddsstyrkan skulle kunna bestå i ett åtagande från vissa medlemsstater om att frivilligt ställa till förfogande förutbestämda civilskyddsmoduler som omedelbart kan sättas in i EU-insatser som samordnas av civilskyddsmekanismen, att de flesta av dessa moduler, som redan är tillgängliga på det nationella planet och därför inte medför några betydande extrakostnader, skulle förbli under deras kontroll och att utnyttjandet av dessa moduler som hålls i beredskap skulle utgöra kärnan i EU:s civilskyddssystem för insatser i samband med katastrofer i och utanför EU.
   q) Rådet uppmanas att överväga om kompletterande civilskyddsmoduler skulle kunna finansieras av EU för vissa specifika situationer där man har konstaterat brister och där EU skulle tillföra ett mervärde, och att understryka vikten av att utöka finansieringen för transporter och utveckla transportmoduler som ska hållas i beredskap.
   r) Rådet uppmanas att understryka behovet av att utveckla en övergripande och proaktiv katastrofinsatsstrategi som samordnar de olika handlingsalternativ som står EU och dess medlemsstater till buds, såsom krishantering (civil och militär), ekonomiskt bistånd och utvecklingsstöd samt social- och miljöpolitiska insatser. Övergången mellan katastrofinsatser och återuppbyggnadsinsatser efter katastrofer bör skötas på ett mer effektivt sätt. Rådet erinras om förslaget att inrätta en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd i enlighet med bestämmelserna i artikel 214.5 i Lissabonfördraget, och eftersom 2011 är Europeiska året för volontärarbete uppmanas kommissionen och rådet att tillsammans med parlamentet så snart som möjligt utarbeta bestämmelser och förfaranden för hur denna kår ska arbeta, särskilt i ljuset av liknande initiativ som tagits av vissa medlemsstater.
   s) Rådet uppmanas att beakta att användningen av militära medel och militär kapacitet vid katastrofinsatser, framför allt för logistik-, transport- och infrastrukturstöd till humanitära hjälpinsatser, bör vara undantagsmässig och utnyttjas som en ”sista utväg” samt alltid vara i överensstämmelse med befintliga avtal, såsom det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd och Osloriktlinjerna för användningen av militära och civila försvarsmedel vid internationell katastrofhjälp.
   t) Rådet uppmanas att medge att militära och civila försvarsresurser endast bör användas i katastrofinsatser som en sista utväg, i enlighet med det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd och med Oslo-riktlinjerna. Rådet erinras om att militära insatser ofta spelar en viktig roll för katastrofberedskapen, vid sidan av civilskydds- och humanitära biståndsinsatser, och att militära resurser kan behövas för att täcka kritiska kapacitetsbrister (särskilt när det gäller transporter, såsom strategiska lufttransporter, samt specialiserade insatser och tunga ingenjörsarbeten). Rådet uppmärksammas därför på behovet av att utveckla en övergripande strategi och förbättra synergieffekterna mellan civila och militära kapaciteter och att identifiera områden där olika medlemsstater kan samordna sina insatser och sin kapacitet på EU-nivå för att bidra till EU:s katastrofinsatser, något som är särskilt viktigt i ett kärvt ekonomiskt klimat.
   u) Rådet uppmanas att betona behovet av att bygga upp en civil kapacitet inom EU som ska vara permanent tillgänglig och verka självständigt i förhållande till militära strukturer, och att fastställa områden inom vilka medlemsstaterna i detta avseende kan förena sina ansträngningar och resurser på EU-nivå.
   v) Rådet och kommissionen uppmanas bestämt att samarbeta när det gäller genomförandet av en handlingsplan för synlighet, vilken bör omfatta konkreta åtgärder för att göra EU:s katastrofinsatser mer synliga.
   w) Rådet uppmanas att främja användningen av systemet för global övervakning av miljö och säkerhet (GMES) i syfte att övervaka potentiella krisområden och därmed möjliggöra bättre beredskap för att tillhandahålla humanitärt bistånd, och betona att det är mycket viktigt att inrätta en mekanism för att följa upp EU:s insatser och utvärdera det bistånd som tillhandahållits.
   x) Rådet uppmanas att främja utarbetandet av forskningsbudgetar och utvecklingen av industriell kapacitet (till exempel satellitbilder inom ramen för GMES) för att effektivisera katastrofhanteringsfaserna.
   y) Rådet uppmanas att beakta ovanstående rekommendationer när det behandlar och utarbetar slutsatser om kommissionens kommande meddelande om förstärkning av Europeiska unionens insatskapacitet, som utlovats av Europeiska kommissionen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen.

(1) EUT C 286 E, 27.11.2009, s. 15.
(2) Antagna texter, P7_TA(2010)0015.


Reglering av handel med finansiella instrument – ”dark pools” etc.
PDF 244kWORD 63k
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om reglering av handel med finansiella instrument – ”dark pools” etc. (2010/2075(INI))
P7_TA(2010)0466A7-0326/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument (MiFID)(1),

–  med beaktande av direktiv 2003/6/EG om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)(2),

–  med beaktande av G20-uttalandena av den 2 april 2009 i London, den 25 september 2009 i Pittsburgh och den 26–27 juni 2010 i Toronto,

–  med beaktande av CESR:s tekniska råd till kommissionen i samband med MiFID-översynen om aktiemarknader ”Equity Markets”(Ref.: CESR/10-394),

–  med beaktande av CESR:s tekniska råd till kommissionen i samband med MiFID-översynen om transaktionsrapportering ”Transaction Reporting” (Ref.: CESR/10-292),

–  med beaktande av CESR:s tekniska råd till kommissionen i samband med MiFID-översynen om investerarskydd och mellanhänder ”Investor Protection and Intermediaries” (Ref.: CESR/10-417),

–  med beaktande av CESR:s uppmaning att lämna synpunkter på mikrostrukturella frågor på europeiska aktiemarknader (Ref.: CESR/10-142),

–  med beaktande av rapporten till den franska ministern för ekonomi, industri och sysselsättning om översynen av MiFID från februari 2010,

–  med beaktande av IOSCO:s samrådsrapport om policy för direkt elektroniskt tillträde (”Policies on direct electronic access”) från februari 2009,

–  med beaktande av rekommendationerna från CPSS och IOSCO för centrala motparter från november 2004,

–  med beaktande av meddelandet från den amerikanska börsinspektionen SEC (Securities and Exchanges Commission) om aktiemarknadsstrukturer (”Equity Market Structure”) (nr. 34-61358; regnr. S7-02-10),

–  med beaktande av CESR:s tekniska råd till kommissionen i samband med MiFID-översynen och svaren på kommissionens begäran om ytterligare information (ref: CESR/10-802, ref: CESR/10-799, ref: CESR/10-808, ref: CESR/10-859, ref: CESR/10-860),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A7-0326/2010), och av följande skäl:

A.  G20 har bestämt att alla finansinstitut, finansiella produkter och territorier hädanefter bör omfattas av en intelligent reglering och en effektiv tillsyn och kommit överens om att alla standardiserade OTC-derivatkontrakt bör handlas på börser eller i förekommande fall på elektroniska handelsplattformar.

B.  Bristen på transparens och de därmed ogenomskinliga riskmönstren i det finansiella systemet var en försvårande faktor i finanskrisen som gjorde att en allmän misstro spred sig och på så sätt bidrog till drastiskt minskade likviditetsflöden.

C.  Konsumentskydd, transparens, särskilt när det gäller prisbildningsprocessen, effektiva och likvida marknader samt konkurrens på lika villkor var huvudmålen när MiFID kom till, men har ännu inte uppnåtts och måste därför förbli en prioritet. Till följd av finanskrisen måste också en begränsning av systemrisken prioriteras i MiFID-översynen.

D.  Vid ändringar av MiFID bör hänsyn alltid tas till dess vikt för att styra kapitalströmmar till den reala ekonomin och därmed de möjliga effekterna för arbetstillfällen, investeringar och pensioner.

E.  Upp till 40 procent av handelsvolymen sker fortfarande ”over the counter” (OTC). Marknadsaktörerna bör uppmuntras att i större utsträckning göra sina transaktioner på organiserade handelsplatser.

F.  Att man i MiFID tog med dispenser för krav på transparens före handel och skapade MTF-plattformar och mörka pooler (dark pools) syftade till att underlätta en övergång till mer reglerade och transparenta handelsplatser.

G.  I MiFID definieras OTC-handel som transaktioner som utmärker sig genom att de utförs ad-hoc och oregelbundet gentemot stora motparter och inom ramen för ett affärsförhållande som i sig kännetecknas av affärer som är större än den normala orderstorleken på marknaden, och där affärerna genomförs utanför de system som normalt används av företaget i fråga för dess verksamhet som systematisk internhandlare (SI-handlare).

H.  Trots bestämmelserna i MiFID om dispenser för att tillåta mörk handel på organiserade marknader, inrättandet av MTF-plattformar och SI-handlare och trots definitionen av OTC-transaktioner som oregelbundna och ad-hoc, fortsätter OTC-transaktioner som inte utförts på SI-basis att stå för en stor andel av aktiehandeln med 38 procent av alla rapporterade handelstransaktioner enligt CESR/10-394. Denna andel har inte sjunkit sedan MiFID genomfördes. En striktare och effektivare tillämpning av MiFID-regler och MiFID-dispenser bör därför säkerställas.

I.  Marknadsfragmenteringen för aktiehandeln har fått oönskade konsekvenser för likviditet och marknadseffektivitet på grund av minskad transparens till följd av tilltagande mörka pooler och mäklares matchningssystem (Brokers Crossing Networks, BCN-nät), effekten av ett ökat antal handelsplatser, såväl när det gäller börser som andra platser, och en allt mer tekniskt driven handel, har gjort att den genomsnittliga transaktionsstorleken minskat från 22 266 EUR 2006 till 9 923 EUR 2009, vilket har lett till att de totala transaktionskostnaderna har ökat för vissa användare.

J.  Den minskade transaktionsstorleken har gjort det svårare för marknadsaktörerna att genast utföra stora order på en viss marknad och önskan att förhindra marknadspåverkan för stora order har lett till att darkpool-handel ökat. Mindre än 10 procent av aktiehandeln inom EEA på organiserade marknader utnyttjar MiFID-dispenserna från krav på transparens före handel (CESR/10-394). Denna MiFID-dispens möjliggör darkpool-handel som ett mer transparent och bättre reglerat alternativ till ”mörk” OTC-handel. Men avsaknaden av tillräcklig reglering för OTC-transaktioner, inbegripet BCN-nät, skapar en konkurrensfördel för OTC-handel och uppmuntrar till ökad mörk handel och underminerar marknadstransparensen rent generellt. Ungefär hälften av alla handelstransaktioner omfattas inte av kraven på transparens före handel, men hälften av OTC-transaktionerna ligger under marknadsstorlek och behöver därför inget skydd mot marknadspåverkan.

K.  För att säkerställa lika konkurrensvillkor bör BCN-nätens affärsmodeller bli föremål för en djupgående undersökning för att säkerställa att när de tillhandahåller tjänster som innebär att de i princip fungerar som reglerade marknader, MTF-plattformar eller SI-handlare också är reglerade som sådana.

L.  Fördelarna av konkurrens när det gäller mer konkurrenskraftiga och innovativa handelsinfrastrukturer har inte bevisats eftersom de totala transaktionskostnaderna inte har sjunkit och ogenomskinligheten har ökat samtidigt som det står klart att det inte finns några riktiga garantier för kvalitet och integritet för alla aktörer på en mer fragmenterad marknad.

M.  Det påstås att högfrekvenshandel (HFT) tillför likviditet till de finansiella marknaderna och det vore därför lämpligt att fastställa om det finns risker som är förknippade med elektroniska ordersystem och den betydande handelsvolym som kan hänföras till HFT-strategier och som kan uppskattas till 70 procent i USA, särskilt mot bakgrund av slutsatserna från den amerikanska börsinspektionen Securities and Exchange Commission avseende ”blixtkraschen” i USA den 6 maj 2010 då HFT-likviditetstillförare lämnade marknaden.

N.  HFT-strategier är ett relativt nytt fenomen i Europa och står nu för uppskattningsvis 35 procent av marknadsvolymen.

O.  Större transparens via rapportering av handelsaktivitet före och efter handel för alla tillgångsklasser bör skapas för att förbättra de tidiga varningssignalerna för problem som håller på att byggas upp och deras omfattning och för att förbättra effektiviteten i prisbildningsprocessen och förtroendet mellan marknadsaktörer.

P.  I G20-besluten av den 24–25 september 2009 i Pittsburgh stod det att alla standardiserade OTC-derivatkontrakt bör handlas på börser eller elektroniska handelsplatser.

Q.  Skillnader i genomförandet mellan medlemsstaterna har lett till en ofullständig tillämpning av MiFID regelverket.

MiFID-handelsplatser

1.  Europaparlamentet konstaterar att marknadsinfrastrukturen varit motståndskraftig genom hela krisen men uppmanar ändå kommissionen att förstärka marknadsinfrastrukturen för alla handelsplatser och clearingsystem så att de kan klara av framtida risker genom ökad transparens, förbättrad motståndskraft och tillsyn över alla handelstransaktioner sammantaget.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en förordning för OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som en nödvändig förutsättning för att öka transparensen och säkerheten på marknaderna för finansiella instrument, och anser att detta är det första steget för att få betydande andelar av OTC-handeln att gå över till handelsplatser som omfattas av MiFID-reglering.

3.  Europaparlamentet föreslår i rättvisans namn att MTF-plattformar bör bli föremål för tillsyn på samma nivå och därmed vara reglerade på ett jämförbart sätt, så att konkurrensen mellan MTF-plattformar och reglerade marknader sker på lika villkor. Samtidigt spelar MTF-plattformar en viktig roll för marknadsinträdet.

4.  Europaparlamentet uppmanar Esma att göra en undersökning av SI-ordningens funktionssätt och syfte och förslag på förbättringar av hur denna kategori regleras i syfte att säkerställa att denna ordning utnyttjas för orderutförande på bilateral basis med den finansiella motparten.

5.  Europaparlamentet begär att värdepappersföretag som erbjuder portföljförvaltningstjänster och agerar i denna funktion måste tillhandahållas ”bästa möjliga utförande” av det värdepappersföretag med vilket det placerar sina order även om portföljförvaltaren är kategoriserad som en godtagbar motpart av MiFID.

6.  Europaparlamentet begär att Esma gör en översyn av huruvida ett orderbaserat bästa möjliga utförande behöver en bättre reglering vad avser tillgång till uppgifter, såväl efter handel och i förhållande till utförandekvalitet och marknadsteknik, t.ex. orderrouters och handelsplatssammankopplingar.

7.  Europaparlamentet begär att MiFID-bestämmelserna tillämpas konsekvent för att säkerställa att BCN-nät vars verksamhet motsvarar en reglerad marknads, en MTF-plattforms eller en SI-handlares verksamhet också regleras som en sådan. För att underlätta denna tillämpning bör alla BCN-nät åläggas att till de behöriga myndigheterna lämna all nödvändig information, bland annat

   en beskrivning av systemet, ägarna och kunderna,
   närmare uppgifter om tillträdet till systemet,
   order som matchas i systemet,
   handelsmetoder och mäklarens utrymme för egen bedömning,
   arrangemang för omedelbart rapportering efter handel.

8.  Europaparlamentet begär en undersökning av OTC-handel med aktier och efterlyser förbättringar av hur OTC-handeln regleras för att säkerställa att användningen av reglerade marknader och MTF-plattformar för utförande av order på multilateral basis och av SI-handlare för utförande av order på bilateral basis ökar, och att andelen aktietransaktioner som utförs OTC minskar i betydande grad.

9.  Europaparlamentet efterlyser en undersökning från kommissionen om effekterna av att sätta en gräns för minsta orderstorlek för alla mörka transaktioner och om huruvida detta skulle tillämpas strikt så att ett tillräckligt handelsflöde genom de ”upplysta” handelsplatserna kan upprätthållas för prisbildningens skull.

Dispens från krav på transparens före handel

10.  Europaparlamentet begär att kommissionen gör en översyn av de existerande MiFID-dispenserna från krav på transparens före handel i syfte att

   avgöra huruvida ett lämpligt minimivärde bör införas för referensprisdispensen för att uppmuntra användningen av upplysta handelsplatser,
   överväga att utvidga referensprisdispensen så att transaktioner som faller inom den gällande spreaden på referensmarknaden omfattas,
   införa ett tak för den volym transaktioner som kan utnyttja dispenser från krav på transparens före handel så att en effektiv prisbildningsprocess kan garanteras,
   ge Esma möjlighet att vid behov anpassa och begränsa dispenserna från krav på transparens före handel, med beaktande av hur mörk handel påverkar marknadernas effektivitet.

11.  Europaparlamentet begär att dispenserna före handel tillämpas på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna för att begränsa genomförandeskillnader som kan leda till osäkerhet, regleringsarbitrage och ojämlika villkor. Parlamentet anser att tekniska standarder som fastställs av Esma skulle kunna vara ett lämpligt sätt att uppnå detta, enligt idén om en enda regelsamling för finansiella tjänster.

Konsoliderad handelsinformation

12.  Europaparlamentet välkomnar att marknadsaktörerna nyligen meddelat att de kommer att separera uppgifter före handel från uppgifter efter handel, och efterlyser ytterligare ansträngningar för att åstadkomma gemensamma uppgiftsstandarder och mer tillgängliga uppgifter.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en arbetsgrupp för att övervinna de svårigheter som förhindrar konsolideringen av marknadsuppgifter i Europa och i synnerhet den bristande kvaliteten på rapporteringen av uppgifter om alla slags transaktioner.

14.  Europaparlamentet uppmanar Esma att utarbeta gemensamma standarder och format för rapportering av alla uppgifter efter handel, både på organiserade handelsplatser och OTC, så att konsolideringen av uppgifterna underlättas.

15.  Europaparlamentet begär att alla rapporterande handelsplatser ska åläggas att separera uppgifter före handel från uppgifter efter handel så att informationen kan göras tillgänglig för alla marknadsaktörer till kommersiellt rimliga och jämförbara priser. Kommissionen uppmanas dessutom att överväga att införa godkända publiceringsarrangemang (Approved Publication Arrangements, APA) i syfte att införa kvalitetsstandarder för publicering av handelstransaktioner samt minska antalet handelsplatser som handelstransaktioner kan rapporteras till och begränsa användningen av Internetsidor som är ett hinder för konsolidering.

16.  Europaparlamentet begär att tidsfristen för uppskjuten publicering ska förkortas så att transaktionerna rapporteras till tillsynsmyndigheterna inom 24 timmar efter att de ägt rum. När det gäller publicering av transaktioner bör fördröjningar på mer än 1 minut under normala omständigheter betraktas som oacceptabla.

17.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att analysera strukturen och affärsmodellerna för OTC-handeln och begär därför att det införs särskilda flaggningar inom ramen för transparensen före och efter handel för OTC-transaktioner så att man ökar förståelsen för sådana OTC transaktioners egenskaper och kan bedöma vilka typer av transaktioner som det är legitimt att utföra OTC på grund av deras särskilda egenskaper.

Mikrostrukturella frågor

18.  Europaparlamentet insisterar på att nu efter blixtkraschen måste alla handelsplattformar kunna visa för nationella tillsynsmyndigheter att deras teknik och deras övervakningssystem klarar av den typ av störtflod av order som uppträdde den 6 maj 2010 så att de kan säkerställa att de verkligen skulle klara av att hantera den aktivitet som är förknippad med högfrekvens- och algoritmhandel under extrema omständigheter och visa att de kan återskapa orderböckerna efter dagens slut så att orsakerna till ovanlig marknadsaktivitet kan kartläggas exakt och misstänkt marknadsmissbruk kan identifieras.

19.  Europaparlamentet uppmanar Esma att göra en undersökning av kostnaderna och fördelarna med algoritm- och högfrekvenshandel för marknader och dess inverkan på andra marknadsanvändare, särskilt institutionella investerare, för att avgöra huruvida de betydande marknadsflöden som genereras automatiskt tillför verklig likviditet till marknaden och vilka effekter detta får för den samlade prisbildningen samt av möjligheterna till missbruk genom manipulation av marknaden, vilket leder till ojämlika villkor mellan marknadsaktörerna, och dess inverkan på den samlade marknadsstabiliteten.

20.  Europaparlamentet begär att praxisen med att lägga falska order nära bästa köp/säljkurs (”layering”) och överösa konkurrenter med kurser (”quote stuffing”) explicit ska definieras som marknadsmissbruk.

21.  Europaparlamentet efterlyser en undersökning av om det är värt att reglera företag som bedriver HFT-strategier för att säkerställa att de har robusta system och kontroller med löpande tillsynsbedömning av de algoritmer de utnyttjar, har kapacitet för intradagsövervakning och för förfrågningar om utestående positioner och hävstång i realtid och har förmåga att visa att de har etablerat solida förfaranden för att hantera onormala händelser.

22.  Europaparlamentet efterlyser en undersökning av de utmaningar som högfrekvenshandel innebär när det gäller marknadsövervakning. Tillsynsmyndigheterna behöver ha tillräckliga resurser för att upptäcka och övervaka potentiellt missbruk. Därför bör alla order som mottas av reglerade marknader och MTF-plattformar liksom alla handelstransaktioner som utförs på dessa plattformar rapporteras till de behöriga myndigheterna.

23.  Europaparlamentet uppmanar alla handelsplatser som tillåter samlokalisering av servrar, antingen direkt eller genom tredjepartsleverantörer, att säkerställa att lika tillträde för alla samlokaliserade kunder upprätthålls, och om möjligt med samma infrastrukturlatens så att MiFID-regler för icke-diskriminerande praxis uppfylls.

24.  Europaparlamentet uppmanar tillsynsmyndigheterna att övervaka och reglera tillhandahållandet av sponsrat tillträde och kommissionen att överväga ytterligare åtgärder, bland annat att

   uttryckligen förbjuda ofiltrerat sponsrat tillträde för företag, oavsett om de tillhör samma företagsgrupp som sponsorn eller inte,
   kräva att mäklare/handlare och värdepappersföretag inrättar, dokumenterar och upprätthåller ett system för riskhanteringskontroll, före och efter handel, och övervakningsförfaranden för att hantera de finansiella, regleringsmässiga och andra risker som är förknippade med deras marknadstillträde.

25.  Europaparlamentet uppmanar Esma, oaktat behovet av att tillämpa säkerhetsmekanismer, att ytterligare undersöka huruvida sponsrat tillträde går över gränsen för icke-diskriminerande tillträde.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta de principer som utarbetats av IOSCO:s tekniska kommitté för direkt elektroniskt tillträde, inbegripet sponsrat tillträde, och som ska innehålla kriterierna för att välja ut de kunder som kan ges sponsrat tillträde och avtalsförhållandet mellan plattformen, medlemmen och kunden, och med en beskrivning av deras respektive ansvar vad avser användning av lämpliga kontroller och filter.

27.  Med tanke på principen att alla investerare ska behandlas lika anser Europaparlamentet att praxisen med blixtorder uttryckligen bör stoppas.

28.  Europaparlamentet uppmanar Esma att göra undersökning av avgiftsstrukturerna för att säkerställa att avgifter för utförandet, andra avgifter, värdepappersföretagens kommissionsarvoden och andra relaterade incitament är transparenta, icke-diskriminerande och förenliga med en tillförlitlig prisbildning samt utformas och genomförs så att handel i olämpliga syften inte uppmuntras, och att bedöma huruvida en minimal avgift bör betalas av användare som lägger in order, oavsett om dessa order utförs eller inte, eftersom dessa order måste hanteras av marknadsinfrastrukturen.

29.  Europaparlamentet föreslår att Esma utför en studie av ”maker-taker”-avgiftsmodellen för att avgöra huruvida någon som kan dra nytta av den förmånligare ”maker”-avgiftsstrukturen också bör bli föremål för de formella krav och den tillsyn som gäller för marknadsgaranter (market makers).

30.  Europaparlamentet efterlyser robusta volatilitetsbrytare och handelsspärrar som slår in samtidigt på alla handelsplatser i EU och som övervakas av Esma och fastställs genom genomförandeakter så att en blixtkrasch av den typ som drabbade USA kan undvikas.

Tillämpningsområde

31.  Europaparlamentet begär att ingen oreglerad marknadsaktör ska få direkt eller ofiltrerat sponsrat tillträde till formella handelsplatser, och att alla betydande marknadsaktörer som handlar för egen räkning ska åläggas att registrera sig hos tillsynsmyndigheterna och tillåta att deras handelsverksamhet blir föremål för tillsyn och kontroll på lämplig nivå i stabilitetssyfte.

32.  Europaparlamentet begär att egenhandel som bedrivs med hjälp av algoritmhandelstrategier av oreglerade entiteter uteslutande ska utföras genom en reglerad finansiell motpart.

33.  Europaparlamentet begär att tillämpningsområdet för MiFID:s transparenskrav ska utsträckas till alla aktieliknande instrument såsom depåbevis, börshandlade fonder (ETF:er), börshandlade råvaror (ETC:er) och certifikat.

34.  Europaparlamentet begär att kommissionen och Esma överväger att införa ett transparenskrav, före och efter handel, för alla icke-aktierelaterade finansiella instrument, bland annat på marknaderna för stats- och företagsobligationer och CPP-godkända derivat, och att detta krav vid behov tillämpas på ett sätt som gör skillnad mellan olika tillgångsklasser och samtidigt kombineras med åtgärder som leder till ytterligare standardisering av OTC-derivatprodukter så att ytterligare transparens kan åstadkommas.

35.  Europaparlamentet anser att kommissionen, med beaktande av de frågor som uppkommit i samband med uppgiftskvalitet och konsolidering av uppgifter efter handel för europeiska aktier, bör se till att uppgifter efter handel för icke-aktierelaterade produkter lämnas i en form som lätt kan konsolideras.

36.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att tillämpa en större uppsättning MiFID-bestämmelser på derivatinstrument eftersom handeln med sådana produkter i allt högre grad går över till organiserade handelsplatser och blir föremål för ökad standardisering och krav på central clearing.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag som säkerställer att alla OTC-derivatkontrakt som kan standardiseras handlas på börser eller i förekommande fall elektroniska handelsplattformar för att säkerställa att priset på sådana kontrakt bildas på ett transparent, rättvist och effektivt sätt, utan intressekonflikter.

38.  Europaparlamentet begär en översyn av IOSCO-standarderna för clearingorganisationer, avvecklingssystem för aktier och systemviktiga betalningssystem i syfte att ytterligare förbättra marknadstransparensen.

39.  Europaparlamentet anser att tillsynsmyndigheterna för de olika fysiska och finansiella råvarumarknaderna måste få tillgång till samma uppgifter för att kunna identifiera trender och samband, och uppmanar kommissionen att samordna insatserna både inom EU och globalt.

o
o   o

40.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till Europeiska centralbanken.

(1) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
(2) EUT L 96, 12.4.2003, s. 16.


Ökad kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär säkerhet i Europeiska unionen – en CBRN-handlingsplan för EU
PDF 347kWORD 113k
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om ökad kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär säkerhet i Europeiska unionen – en CBRN-handlingsplan för EU (2010/2114(INI))
P7_TA(2010)0467A7-0349/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 3 i EU-fördraget och artiklarna 2.5, 67, 74, 196 och 222 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rådets och kommissionens program av den 20 december 2002 som syftar till att förbättra samarbetet i Europeiska unionen för att förebygga och begränsa följderna av kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära terroristhot (CBRN-programmet 2002)(1),

–  med beaktande av rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism(2), ändrat genom rådets rambeslut 2008/919/RIF(3),

–  med beaktande av 2003 års EU-strategi mot spridning av massförstörelsevapen och bärare till dessa,

–  med beaktande av 2003 års europeiska säkerhetsstrategi ”Ett säkert Europa i en bättre värld” som antogs vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 12 december 2003, och EU:s strategi för den inre säkerheten i praktiken(4) och kommissionens meddelande om detta (KOM(2010)0673),

–  med beaktande av EU:s solidaritetsprogram från 2004 om följderna av terroristhot och terroristattacker(5),

–  med beaktande av 2005 års EU-strategi mot terrorism som antogs vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 1 december 2005(6) samt handlingsplanen för dess genomförande(7),

–  med beaktande av Hyogoramen för åtgärder 2005–2015(8) som antogs av världskonferensen för katastrofbegränsning som hölls den 18–22 januari 2005 i Japan,

–  med beaktande av det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling(9), i synnerhet dess finansiering av projektet CBRN Emap(10),

–  med beaktande av rådets beslut 2007/162/EG, Euratom av den 5 mars 2007 om inrättande av ett finansiellt instrument för civilskydd(11),

–  med beaktande av rådets beslut 2007/779/EG, Euratom av den 8 november 2007 om inrättande av gemenskapens civilskyddsmekanism (omarbetning)(12),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden(13),

–  med beaktande av rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna(14), i synnerhet i fråga om åtgärder med gränsöverskridande effekter där man bland annat utformar riktlinjer för en integrerad strategi i syfte att förbättra möjligheterna att skydda kritisk infrastruktur på EU-nivå – inbegripet behovet av ett nätverk för varningar om hot mot kritisk infrastruktur (Ciwin) – och där kommissionen får till uppgift att lägga fram förslag och samordna arbetet för att förbättra skyddet av sådan kritisk infrastruktur,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om ökad kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär säkerhet i Europeiska unionen – en CBRN handlingsplan för EU (KOM(2009)0273),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 30 november 2009 om att öka den kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) säkerheten i Europeiska unionen och godkänna en CBRN-handlingsplan för EU(15),

–  med beaktande av Stockholmsprogrammet – Ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd(16),

–  med beaktande av meddelandet om EU:s strategi för terrorismbekämpning: viktiga framsteg och kommande utmaningar (KOM(2010)0386),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna – Handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet” (KOM(2010)0171),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om CBRN-frågor och förebyggande av och insatser vid katastrofer, och med beaktande av sin nyligen antagna resolution av den 10 februari 2010 om jordbävningen i Haiti(17), i vilken parlamentet efterlyser inrättandet av en europeisk räddningstjänststyrka,

–  med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010 om kommissionens meddelande: En gemenskapsstrategi för förebyggande av katastrofer(18),

–  med beaktande av det ändrade förslaget av den 25 oktober 2010 från rådets ordförandeskap om utkast till rådets slutsatser om beredskap och respons i händelse av ett kemiskt, biologiskt, radiologiskt och nukleärt anfall, som upprättades på grundval av de mål som fastställts i åtgärd H.29 om förbättrad beredskapsplanering i EU:s CBRN-handlingsplan(19) och som antogs av rådet den 8 november 2010,

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om förstärkning av den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer: civilskyddets och det humanitära biståndets roll (KOM(2010)0600),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för utrikesfrågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och (A7-0349/2010), och av följande skäl:

A.  EU kan peka på att den har medverkat i olika CBRN-program under lång tid, dvs. sedan Europeiska rådets fastställde slutsatserna från sina möten i Gent och Laeken den 19 oktober 2001 respektive den 13–14 december 2001. Ett sådant CBRN-program antogs 2002. Det ersattes 2004 av EU:s solidaritetsprogram. Den 12 november 2009 antog rådet en ny CBRN-handlingsplan för EU.

B.  CBRN-katastrofer, oavsett om de är resultatet av olycka eller terroristattack, utgör ett allvarligt säkerhets- och hälsohot för alla de som bor i EU, med konsekvenser för deras liv, miljö och tillgångar, och även deras kulturella arv. De kan rubba samhällsfunktionen i en eller flera av EU:s medlemsstater genom att kullkasta såväl kritisk infrastruktur som myndigheternas förvaltningsförmåga.

C.  Såväl rådet som kommissionen bedömer att antalet incidenter i samband med CBRN-material, inklusive terroristbrott, hittills varit relativt lågt. Merparten av de katastrofer som inträffat där CBRN-material varit inblandat har orsakats av en industriolycka eller har med ökningen och den globala spridningen av farliga patogener att göra.

D.  Den befintliga och konstanta risken för både oavsiktliga och avsiktliga CBRN-katastrofer på EU:s territorium begränsar kraftigt det fulla utövandet av alla grundläggande rättigheter och friheter och strider mot löftet om att skapa och utveckla ett europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa.

E.  En av de största CBRN-riskerna härrör från terroristorganisationernas spridning av relevanta tekniker och material, och en viktig åtgärd för att motverka detta är därför att stärka icke-spridningssystemet och nedrustningen genom ett allmänt och fullständigt genomförande av alla relevanta fördrag och internationella avtal (dvs. fördraget om icke-spridning av kärnvapen, konventionen om kemiska vapen och konventionen om biologiska vapen) och att uppnå en överenskommelse om ett fördrag med förbud mot produktion av klyvbart material avsett att användas för vapen.

F.  Tillverkning, innehav, förvärv, transport, tillhandahållande eller användning av skjutvapen, sprängämnen eller kärnvapen, av biologiska eller kemiska vapen, samt, när det gäller biologiska och kemiska vapen, forskning och utveckling, liksom tillhandahållande av instruktioner för tillverkning eller användning av sprängämnen, eldvapen eller andra vapen i olagliga syften, omfattas av EU:s definition av terroristbrott och utbildning för terroristsyften såsom den anges i rådets rambeslut 2002/475/RIF och 2008/919/RIF.

G.  Åtgärder beträffande CBRN-material utgör en av hörnstenarna i EU:s strategi mot terrorism, och i enlighet med detta godkände rådet den 30 november 2009 en CBRN-handlingsplan för EU.

H.  Problemet med att vissa kemikalier som finns tillgängliga på marknaden för den breda allmänheten utnyttjas som prekursorer för egen tillverkning av sprängämnen kan ge upphov till en mängd terroristdåd och andra kriminella händelser i EU. Detta kräver en sträng övervakning och granskning av genomförandet av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer (KOM(2010)0473).

I.  Sedan ikraftträdandet av Lissabonfördraget håller en ny jämvikt på att skapas vad gäller ansvarsfördelningen mellan, å ena sidan, EU:s olika institutioner och, å andra sidan EU och dess medlemsstater, och detta gäller även sakkunskapen i försvarsfrågor. Arbetet med att åstadkomma en sådan ny ordning är en kontinuerlig process som förutsätter insikt om delade värderingar och ett gemensamt mål.

J.  I princip ansvarar medlemsstaterna för politiken på det kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära området (CBRN), men nära samarbete och samordning på EU-nivå är inte desto mindre nödvändigt.

K.  Inrättandet av Europeiska utrikestjänsten skapar möjligheter att allmänt förbättra EU:s krishantering genom åtgärder inom ramen för stabilitetsinstrumentet.

L.  En CBRN-handlingsplan för EU skulle möjliggöra en verkningsfull samverkan av nationella initiativ och EU-initiativ för att bemöta CBRN-risker och utarbeta nödvändiga motåtgärder – och därmed förbättra samordningen, såväl den ”horisontella” mellan kommissionen och medlemsstaterna som den ”vertikala” mellan de olika instrumenten på EU- respektive medlemsstatsnivå – i syfte att påskynda och effektivisera informationsutbytet, utbytet av bästa praxis, den analytiska rapporteringen på alla nivåer, den gemensamma planeringen, utvecklingen av operativa förfaranden och övningar samt det gemensamma utnyttjandet av befintliga resurser.

M.  Ett flertal av EU:s brottsutredande instanser medverkar i olika CBRN-åtgärder, bland dem Europol som i detta syfte har upprättat en europeisk bombdatabas liksom ett varningssystem för sprängämnen och CBRN-material. Detta betyder att vederbörliga förfaranden måste utarbetas för att säkerställa att denna verksamhet underställs Europaparlamentets och de nationella parlamentens kontroll i enlighet med vad som anges bl.a. i artikel 88 i EUF-fördraget.

N.  Hälsoriskerna och den därmed sammanhängande förekomsten av farliga patogener ökar i EU och över hela världen, vilket visades av det nyligen inträffade utbrottet av A(H1N1).

O.  Frågor om förorening och kontaminering av miljön, även med gränsöverskridande miljöpåverkan, kan uppkomma vid CBRN-incidenter, och därför måste strategier för återställande och dekontaminering ingå i EU:s CBRN-politik.

P.  Det övergripande målet för EU:s nya CBRN-politik är att ”minska hotet och skadorna från CBRN-incidenter för Europeiska unionens invånare”. Detta ska uppnås genom att man koncentrerar insatserna och resurserna på att minimera sannolikheten för att CBRN-incidenter inträffar och på att begränsa verkningarna av dem om de trots allt skulle bli verklighet.

Q.  Kommissionen bekräftar i sitt meddelande om EU:s roll i det globala hälsoarbetet(20) att det behövs samordnade åtgärder på EU-nivå och internationellt för att snabbt reagera på hälsohot och åtar sig att förbättra mekanismerna för beredskap och motåtgärder vid epidemier eller utbrott, inbegripet planerade handlingar såsom bioterrorism.

R.  Biologiska material, som mjältbrandsbakterier, är i jämförelse med kärnteknik och dess prekursorer billigare och mycket lättare att få tag på och sprida, vilket öppnar möjligheter för okonventionella terrorattacker som under lång tid kan utgöra ett allvarligt hot för såväl folkhälsan som miljön, och med den även jordbruket och livsmedelsförsörjningen.

S.  Räddningstjänsten, inbegripet polisen, brandkåren och ambulanssjukvården, kan inte bistå de drabbade på platsen för en CBRN-incident utan att riskera de anställdas personliga säkerhet, om de inte före exponeringen fått skydd i form av medicinska motåtgärder och tillräcklig utbildning.

T.  Regionala förråd med medicinska motåtgärder ger invånarna tillräckligt skydd genom en avvägning av skyddet för folkhälsan och ekonomiska hänsyn, samtidigt som medlemsstaternas ansvarsskyldighet och solidaritet garanteras.

U.  Världshälsoorganisationen strävar, med sitt program för varning för och reaktion på infektionssjukdomar i världen(21), efter att förstärka biosäkerheten, bioskyddet och beredskapen för utbrott av farliga och nya patogener.

V.  EU deltar via sina medlemsstater och kommissionen aktivt i diskussionerna kring initiativet för internationell hälsosäkerhet, som syftar till att uppnå samordnade internationella åtgärder för att stärka den offentliga hälso- och sjukvårdens beredskapskapacitet och reagera på de hot som den internationella biologiska, kemiska och nukleära terrorismen utgör.

W.  Hoten mot den kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära säkerheten kommer inte enbart av riskerna förknippade med terroristattacker och oaktsamhet utan även av de områden som ännu i dag förorenas av kemiska vapen från andra världskriget som har dumpats i haven, liksom de platser som finns runt om i EU för deponering av kärnavfall.

X.  EU:s möjligheter att bibehålla en lämplig nivå av kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär säkerhet är också avhängiga av den säkerhetsnivå som tredjeländer väljer att upprätthålla.

Y.  Användningen av ny teknik vid planeringen av terrordåd utgör en ny hotbild men anpassningen av säkerhetsnormerna håller inte jämna steg med den tekniska utvecklingen.

Z.  För att fastställa nödvändiga och tillräckliga säkerhetskrav måste en grundlig översyn göras av en rad gällande normer.

AA.  CBRN-handlingsplanen för EU är uppdelad i tre huvuddelar – förebyggande, spårning samt beredskap och motåtgärder – och innehåller dessutom ett fjärde kapitel med titeln ' Åtgärder för prevention, detektion och respons i fråga om CBRN-ämnen”. Det är viktigt att slå fast att varje steg är avgörande för att man med vederbörlig omsorg ska kunna genomföra riskbedömningsstudier och vidta åtgärder för att bemöta och motverka hotbilden, och samtidigt säkerställa att CBRN-material omhändertas på ett övergripande och gränsöverskridande sätt. M.a.o. gäller det att i varje steg noga fastställa mätbara mål och åtgärder.

AB.  De ändringar som rådet har gjort i den befintliga, av kommissionen framlagda, CBRN-handlingsplanen för EU gör handlingsplanen svagare och innebär att medlemsstaternas åtaganden inte längre är bindande, medan de åtgärder som förutses tunnas ut i och med att många endast får en nationell – i stället för en för hela EU övergripande – tillämpning. Vidare innebär de att kommissionens övervakande och granskande roll vid genomförandet försvagas till den grad att kommissionen i vissa avseenden inte ens tillerkänns status som ”berörd aktör” vid sidan om medlemsstaterna.

Allmänna riktlinjer

1.  Europaparlamentet noterar att CBRN-handlingsplanen för EU grenslar den nya indelning av befogenheter mellan medlemsstaterna och EU som förverkligades med Lissabonfördragets ikraftträdande och i enlighet med vad som avses i artikel 5 i EU-fördraget beträffande principerna om tilldelade befogenheter, subsidiaritet och proportionalitet. Parlamentet påpekar att CBRN-handlingsplanen för EU inbegriper behörighetsområden med delade inre befogenheter (artikel 4 i EUF-fördraget) vad gäller området med frihet, säkerhet och rättvisa, gemensamma angelägenheter i fråga om säkerhet samt transporter, liksom åtgärder på civilskyddsområdet (artikel 196 i EUF-fördraget) och unionens yttre åtgärder (artiklarna 21 och 22 i EU-fördraget).

2.  Europaparlamentet påpekar dock att genomförandet av det allmänna systemet för CBRN-säkerhet inte bör inkräkta på medlemsstaternas behörighet på detta område.

3.  Europaparlamentet anser att handlingsplanen är ett viktigt instrument för att garantera överensstämmelse mellan de nationella och europeiska initiativen för att hantera CBRN-hot.

4.  Europaparlamentet är medvetet om hur viktigt det är att öka den relevanta sakkunskapen och förhindra att EU-institutionernas och/eller medlemsstaternas ansträngningar inom säkerhets- och försvarsområdet, där den grundläggande rätten till liv är hotad och där oaktsamhet och slapphet kan få så oöverskådliga följder, inte behäftas med dubbelarbete eller splittrade eller inkonsekventa insatser.

5.  Europaparlamentet anser att EU bör stärka sitt gemensamma förhållningssätt till förebyggande, spårning och motåtgärder i fråga om CBRN-material genom att inrätta särskilda mekanismer (i form av bestämmelser, lagar eller andra föreskrifter) som gör det obligatoriskt för medlemsstaterna att samarbeta och bistå varandra i händelse av en CBRN-katastrof till följd av en olycka eller en terroristattack. Parlamentet erinrar om att huvudmålet för EU:s institutioner bör vara att se till att nationella och gränsöverskridande reaktioner på CBRN-olyckor eller -terroristattacker är effektiva och att de genomförs på ett samordnat och för hela Europa betydelsefullt sätt under kommissionens överinseende.

6.  Europaparlamentet erinrar om att CBRN-handlingsplanen för EU erbjuder en möjlighet för EU och dess medlemsstater att ta fram de rättsliga medlen för att på ett verkningsfullt sätt tillämpa den solidaritetsklausul som ingår i artikel 222 i EUF-fördraget, och att medlemsstaterna måste vara informerade om varandras planer och bästa praxis för att bemöta och motverka CBRN-katastrofer, oavsett om de är avsiktliga eller inte, och på så sätt vara i stånd att bistå varandra på ett samordnat och effektivt sätt.

7.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att ge kommissionen större utrymme att fastställa normer och vidta regleringsåtgärder eftersom CBRN-handlingsplanen för EU, i sin nuvarande form, ger endast en vag antydan om kommissionens roll i förhållande till de många angivna målen och åtgärderna. Kommissionen bör därför så långt det är möjligt lägga fram lagstiftningsförslag för alla områden som omfattas av handlingsplanen. Parlamentet understryker att endast om kommissionen tillerkänns en kraftfull föreskrivande roll kan luckor som uppstår i de enskilda medlemsstaternas insatser fyllas.

8.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att medlemsstaternas åtagande när det gäller kontroll av CBRN-material inte får begränsas till att endast utbyta information och bästa praxis utan måste även omfatta en skyldighet att dela teknologier och infrastruktur, för att undvika dubbelarbete och resursslöseri och i stället åstadkomma värdefulla och kostnadseffektiva synergieffekter på EU-nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att enas om metoderna för att upptäcka och förhindra CBRN-katastrofer, överföra CBRN-material inom EU och vidta motåtgärder, inbegripet utbyte av CBRN-uppgifter och tillhandahållande av gränsöverskridande bistånd.

9.  Europaparlamentet uppmanar därför de medlemsstater som har gjort störst framsteg på området för inre säkerhet att, trots att området är mycket känsligt och av ytterst nationell karaktär, dela med sig av sin information, teknologi och infrastruktur och att dra i gång gemensamma strategiska projekt av ovan avsett slag. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att upprätta och regelbundet uppdatera en databas över medicinska motåtgärder som medlemsstaterna förfogar över för att hantera CBRN-incidenter samt att främja gemensamt utnyttjande av befintlig kapacitet och samordna en kostnadseffektiv inköpspolicy för sådana motåtgärder.

10.  Europaparlamentet efterlyser kvalitets- och säkerhetsnormer för EU och anser att man bör utveckla ett EU-system som inbegriper ett nätverk av laboratorier för certifiering av CBRN-säkerhetsutrustning och –teknik och understryker att strikta säkerhetsnormer och anställningsförfaranden också måste tillämpas på de anställda vid anläggningar med tillgång till skadliga ämnen samt vill att bästa kunskap och expertis från både civila och militära håll ska delges och användas, återigen under kommissionens ledning. Parlamentet understryker att nödvändiga forsknings- och utvecklingsmedel bör ställas till förfogande för att säkerställa att tillämpad forskning och breda demonstrationsprogram med en europeisk dimension genomförs, samt, med beaktande av hur splittrad denna marknad är, att det behövs en europeisk industripolitik på området för civil säkerhet som främjar samarbete mellan företag inom EU och som är inriktad på att ge särskilt stöd åt små och medelstora företag/industrier, som står för en betydande del av innovationen inom det sjunde ramprogrammets säkerhetsdel. Parlamentet anser att man bör öka detta stöd och göra insatser för att främja samarbete (i synnerhet gränsöverskridande samarbete) mellan europeiska företag. Parlamentet vill se att det växer fram en omfattande projekthantering som klarar av att hantera alla aspekter av säkerhetsprojekt som rör CBRN och som omfattar CBRN-hotets hela livscykel (förebygga, spåra och vidta åtgärder). Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en utvecklingsstrategi för bioförsvarsindustrin i EU.

11.  Europaparlamentet välkomnar att CBRN-frågan tas upp inom ramen för den inrättade europeiska samarbetsramen för säkerhets- och försvarsforskning mellan kommissionen, Europeiska rymdorganisationen och Europeiska försvarsbyrån. För att kommissionens investeringar inom ramen för sjunde ramprogrammet i säkerhetsforskning och -teknik och i forskning om civil säkerhet ska leda till komplementaritet, samordning och synergi, betonar parlamentet att det krävs verkliga förbättringar av de relevanta rättsliga villkoren för upprättande av informationsutbyte både inom den europeiska samarbetsramen och med verksamhet på nationell och europeisk nivå, enligt föreskrifterna i rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)(22). Parlamentet kräver att man ska utveckla en tillämpad forskning med europeisk dimension när det gäller säkerheten på anläggningar, i syfte att skydda de lokala samhällena och miljön och för att inleda omfattande demonstrationsprogram. Parlamentet stöder inrättandet av kompetenscenter specialiserade på CBRN-hot och rörlighet för forskare.

12.  Europaparlamentet kräver att lämpliga skydds- och säkerhetsrutiner ska tillämpas vid hanteringen av medlemsstaternas gemensamma databaser och känsliga forskningsdata, eftersom ett sådant fokus på datasäkerhet kommer att bidra till ett mer omfattande samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaternas myndigheter och organ.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av bättre beredskap och kräver en regelbunden kartläggning av nationella möjligheter och tillgångar samt gemensamma övningar medlemsstaterna emellan.

14.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att så snart som möjligt inrätta en europeisk krishanteringsmekanism som bygger på kommissionens tjänsteenheter och som genom att samordna civila och militära resurser bör se till att EU har kapacitet att snabbt bemöta ett CBRN-katastrof. Parlamentet upprepar att man bör inrätta en europeisk räddningstjänststyrka som bygger på EU:s räddningstjänstmekanism och som gör det möjligt för EU att mobilisera de medel som krävs för att inom eller utanför EU kunna tillhandahålla katastrofbistånd, inbegripet humanitärt stöd, inom 24 timmar efter en CBRN-katastrof. Parlamentet understryker att lämpliga kontaktytor och partnerskap även bör upprättas med organ som Europol och Interpol, och med brottsbekämpande myndigheter i medlemsstaterna, i syfte att skapa ett lämpligt och effektivt nätverk för såväl proaktiv planering för/övervakning i realtid av nödsituationer som operativ insatsberedning/samordning för att kunna bemöta CBRN-relaterade katastrofer samt betonar också behovet av att det rapporteras till kommissionen. Parlamentet erinrar om Michel Barniers rapport från 2006 med titeln: ”For a European civil protection force: Europe aid(23)”, för vilken parlamentet uttryckte sitt starka stöd, och välkomnar i det avseendet kommissionens nya vilja att skapa en europeisk insatskapacitet vid nödsituationer, som uttalas i kommissionens meddelande med titeln ”Förstärkning av den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer: civilskyddets och det humanitära biståndets roll”(KOM(2010)0600).

15.  Europaparlamentet anser att teknik med både civila och militära användningsområden bör utnyttjas för att skapa synergieffekter. Inom ramen för tydligt definierade strategiska samarbetsriktlinjer uppmuntrar parlamentet till samarbete med Europeiska försvarsbyrån, Natoländer som Förenta staterna och Kanada samt tredjeländer som är föregångare inom CBRN-säkerhet, via utbyte av god praxis, strukturerade dialoger mellan experter och gemensam kapacitetsutveckling. Parlamentet betonar vikten av att EU:s medlemsstater genomför gemensamma övningar i förebyggande och hantering av säkerhetsrelaterade CBRN-incidenter, med deltagande av medlemsstaternas militära styrkor och civilförsvar samt EU:s civilskyddsmekanism.

16.  Europaparlamentet konstaterar att i dagsläget är EU:s nu gällande räddningstjänstmekanism, såsom den definieras i rådets beslut 2007/779/EG, det instrument som ska aktiveras vid CBRN-katastrofer, och understryker att denna mekanism bör fungera som det forum där akuta beslut om beredskap för och hantering av CBRN-katastrofer fattas. Parlamentet konstaterar dock att för att detta mål ska uppnås, och för att se till att åtgärder för att förebygga och upptäcka CBRN-hot vidtas på rätt sätt, krävs samarbete mellan olika civilskyddsorgan, polisens underrättelsetjänster och brottsbekämpande organ samt säkerhetstjänster och militära underrättelse- och larmcentraler som finns att tillgå i medlemsstaterna och på EU-nivå, bland vilka kan nämnas den civila planerings- och ledningskapaciteten (CPCC) vid kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) samt EU:s gemensamma lägescentral. Parlamentet erinrar ytterligare om den roll som spelas av den ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (COSI), vars uppgifter är att underlätta, främja och stärka det operativa samarbetet mellan medlemsstaternas relevanta nationella myndigheter på området för den inre säkerheten.

17.  Europaparlamentet påminner om att EU:s gemensamma lägescentral har placerats inom den nya Europeiska utrikestjänsten och att dess personal i första hand kommer från medlemsstaternas underrättelsetjänster och polisväsende. Parlamentet betonar att den har en mycket viktig roll att fylla när det gäller att stödja nationella krishanteringscenter.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att under kommissionens överinseende samordna sina insatser för att göra utrustningen, kapaciteten och tekniken mer kompatibel på området för civilskydd så att den nya solidaritetsklausulen ska kunna tillämpas på ett effektivt sätt i händelse av en CBRN-katastrof.

19.  Europaparlamentet understryker att förstärkningen av EU:s civilskyddskapacitet måste innefatta en utforskning av teknik, infrastruktur och andra tillämpningar som kan ha både civila och militära användningsområden, liksom ett strategiskt samarbete med Europeiska försvarsbyrån, Europeiska rymdorganisationen (ESA), Internationella atomenergiorganet (IAEA), Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) och andra ledande internationella center eller program inriktade på CBRN-frågor.

20.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utse eller inrätta en nationell myndighet som i händelse av ett CBRN- angrepp eller en CBRN-katastrof ska ges i uppgift att fungera som den huvudsakliga samordnaren för alla inblandade nationella och lokala organ, samt ansvara för alla motåtgärder som vidtas för att hantera en sådan händelse.

21.  Europaparlamentet ansluter sig till bedömningen att CBRN-angrepp utgör ett allvarligt hot mot säkerheten för EU:s invånare. Därför stöder parlamentet alla åtgärder som ökar skyddet mot CBRN-angrepp.

22.  Europaparlamentet framhåller att kampen mot terrorism måste bedrivas med full respekt för internationell människorätt och EU:s lagstiftning, principer och värderingar om grundläggande rättigheter, inbegripet rättsstatsprincipen. Parlamentet påminner om behovet av att respektera principerna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

23.  Europaparlamentet påminner om att en av de viktigaste prioriteringarna i EU:s såväl gällande (från 2005) som kommande strategi mot terrorism, liksom i 2003 års EU-strategi mot spridning av massförstörelsevapen och bärare till dessa, är att förhindra att terrorister kommer över CBRN-material. Parlamentet kräver därför att EU:s samordnare för kampen mot terrorismen regelbundet rapporterar till parlamentet, via lämpliga och relevanta EU-myndigheter och experter om potentiella CBRN-risker eller -hot som föreligger inom unionen eller som är riktade mot EU-medborgarna eller mot unionens intressen på andra platser. Parlamentet kräver ytterligare förtydliganden om vilka roller de olika organ inom EU och i medlemsstaterna som medverkar i kampen mot terrorismen lämpligen bör inta. Parlamentet noterar i detta sammanhang den samordnande roll som den ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (COSI) och den gemensamma lägescentralen intar. Såsom EU:s enda direkt folkvalda instans anser parlamentet att det inom ramen för sina rättigheter garanteras rätten att utöva demokratisk tillsyn över dessa bägge organ och således att snabbt och fullständigt hållas informerat om deras verksamhet, på ett sätt som gör det möjligt för dem att fortsatta fungera under säkra förhållanden.

24.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att upprätthålla demokratisk tillsyn och insyn i utvecklingen och genomförandet av alla delar av CBRN-handlingsplanen för EU och respektera allmänhetens rätt att få tillgång till information och relevant dokumentation om allmän säkerhet och de dagliga risker som är förknippade med CBRN-katastrofer.

25.  Europaparlamentet anser att de åtgärder som förutses i CBRN-handlingsplanen integreras i EU:s samtliga utrikespolitiska instrument för ekonomiskt samarbete och politisk dialog med tredjeländer (inbegripet EU:s icke-spridningsklausuler). Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att i deras politiska och ekonomiska diskussioner med tredjeländer utnyttja alla till buds stående medel (inbegripet utrikespolitiska instrument förknippade eller inte med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken) för att främja standarder för att upptäcka, förebygga, inbegripet informationsutbyte, och bemöta CBRN-incidenter i tredjeländer i enlighet med vad som anges i handlingsplanen.

26.  Europaparlamentet pekar på det nära sambandet och den ömsesidiga påverkan mellan säkerheten inom och utanför EU, och välkomnar därför de åtgärder som vidtagits av de regionala CBRN-kompetenscentrumen i oroshärdar utanför EU i syfte att främja arbete i expertnätverk, förbättra kapaciteten för exportkontroll och förebygga olaglig handel med CBRN-ämnen samt stärka regelverket i dessa länder och det regionala samarbetet på området. Parlamentet anser att man i EU bör utbilda internationella experter på riskländer, i enlighet med gällande säkerhets- och sekretessregler.

27.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att stå emot påtryckningar från industrin och andra intressenter som försöker komma undan den börda som följer av ytterligare reglering på detta område. Sådana påtryckningar är att vänta (vilket med all önskvärd tydlighet framgår av en jämförelse av kommissionens och rådets versioner av CBRN-handlingsplanen för EU). Parlamentet anser att man bör ta hänsyn till industrins oro över de föreslagna lagstiftningsåtgärdernas kvalitet och följdverkningar, dock utan att glömma vad som står på spel, nämligen rätten till liv, frihet och säkerhet för alla europeiska befolkningar och deras samhällen. Parlamentet understryker att vad som måste komma i första rummet är att inom hela EU säkerställa såväl övervakningen och skyddet av CBRN-material som unionens kapacitet att på ett effektivt sätt bemöta en katastrof, oavsett om den är avsiktlig eller inte, samt vikten av att arbeta för att undanröja sådana hot.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att helt och fullt medverka i genomförandefaserna för CBRN-handlingsplanen för EU, bland annat genom att samarbeta med de EU-organ vars uppgift det är att omvandla handlingsplanens mål och program till konkreta åtgärder i syfte att säkerställa CBRN-säkerheten i samtliga medlemsstater.

Förebyggande

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påta sig huvudansvaret för att främja och övervaka inrättandet och den kontinuerliga uppdateringen av EU-förteckningar över CBRN-ämnen, varvid det bör vara upp till kommissionen att fastställa en rimlig tidsram. Parlamentet insisterar på att man i dessa förteckningar även bör ange möjliga åtgärder för att förhindra och bemöta användningen av varje enskilt CBRN-ämne, varvid man bör beakta hur farligt det är, i vilken mån det kan användas för illvilliga syften och hur sårbart det är.

30.  Europaparlamentet anser att CBRN-handlingsplanen för EU måste fastställa strängare riskbaserade kriterier för säkerhetsbedömningen av CBRN-anläggningar med hög risk och framhåller de nationella myndigheternas roll och ansvar att genomföra regelbundna kontroller av dessa anläggningar eftersom utvecklingen av ”kriterier” enligt den gällande handlingsplanen, såsom den har ändrats och antagits av rådet, är i sig fullständigt otillräcklig och håller en förvånansvärt låg standard, till vilket kommer de låga krav på ansvarsskyldighet som ställs på organisationer som befattar sig med CBRN-material och på berörda EU-organ och myndigheter i medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar även att alla åtgärder som vidtas bör stå i proportion till de troliga riskerna.

31.  Europaparlamentet understryker att de säkerhetsföranstaltningar och krav som tillämpas vid de CBRN-anläggningar med hög risk som finns runt om i EU måste omfattas av EU:s lagstiftning och inte bara regleras genom ”dokument om god praxis”. Detta bör ske genom en kontinuerlig samrådsprocess som samlar de EU-organ och de myndigheter och organisationer i medlemsstaterna som befattar sig med CBRN-ämnen med hög risk. Parlamentet anser att till dess att sådan lagstiftning har antagits och trätt i kraft bör kommissionen tillerkännas ett större övervaknings- och tillsynsansvar.

32.  Europaparlamentet välkomnar gemensamma forskningscentrets initiativ för att stödja Internationella atomenergiorganets (IAEA) program och inspektioner av kärntekniska anläggningar. Parlamentet rekommenderar att åtgärder vidtas för att slå ihop dess databaser och forskningsrön med medlemsstaternas.

33.  Europaparlamentet stöder utarbetandet av strategier för att öka medvetenheten bland företag samt på forskarhåll och inom den akademiska världen samt finansinstitut om riskerna för spridning och smuggling av CBRN-material i samband med deras arbete och verksamhet. Parlamentet anser mer generellt att konfidentialitet är en viktig del av effektiviteten hos vissa säkerhetsåtgärder i handlingsplanen och att det är viktigt att skydda sig mot risken att de röjs och blir verkningslösa.

34.  Europaparlamentet anser att kommissionen och myndigheter i medlemsstaterna bör övervaka verksamheten hos de organisationer som befattar sig med CBRN-material med hög risk samt att de bör se till att dessa organisationer uppfyller riskbaserade standarder för säkerhet och civilskydd, vilket innebär att lämpliga och regelbundna inspektioner måste göras av platser med hög risk.

35.  Europaparlamentet anser att det är av största vikt att CBRN-handlingsplanens avsnitt om ”förebyggande” ändras på ett sådant sätt att den kemiska industrin garanterat ersätter de högriskkemikalier den använder med lämpliga lågriskalternativ när detta är vetenskapligt, tekniskt och ekologiskt möjligt och detta klart bidrar till ökad säkerhet. Parlamentet erkänner vilka ekonomiska kostnader detta kan innebära samt hur kostnaderna kommer att påverka de berörda näringsgrenarna men uppmanar med kraft EU, medlemsstaterna och den privata sektorn att ställa unionsmedborgarnas säkerhet i första rummet. Parlamentet rekommenderar i detta sammanhang att en koppling uttryckligen görs till den gällande Reach-förordningen(24), något som kommissionen rätteligen försökte åstadkomma i sin version av handlingsplanen, samt uppmanar kommissionen att lägga fram en undersökning om genomförandet av Reach-förordningen i detta hänseende.

36.  Europaparlamentet understryker att de största CBRN-riskerna härrör från terroristers spridning av CBRN-material. Parlamentet framhåller därför vikten av att effektivisera internationella kontrollsystem och förbättra gräns- och exportkontroller.

37.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att med kraft uppmana alla medlemsstater att underteckna och infria sina åtaganden enligt konventionen om kemiska vapen och konventionen om biologiska vapen (BTV) och att göra sitt yttersta för att främja BTV-tilläggsprotokollet om kontroll, som innehåller en förteckning över farliga biologiska agenser och patogener samt bestämmelser om särredovisning och kontrollinspektioner. Parlamentet uppmanar även med kraft medlemsstaterna, rådet, kommissionen och det internationella samfundet att utarbeta en förteckning över potentiellt skadliga kemikalier, bland annat vit fosfor, som en del av verifikationsbilagan till konventionen om kemiska vapen.

38.  Europaparlamentet uppmanar vidare kommissionen och rådet att fortsätta öka insatserna för att stödja fördragssystemet, särskilt konventionerna om kemiska och biologiska vapen, och uppmanar därför alla EU-medlemsstater att införa ett strikt förbud mot framställning och användning av biologiska och kemiska vapen och att avrusta sina egna vapen.

39.  Europaparlamentet inser att spridning ökar risken för att material ska komma i händerna på terrorgrupper, och uppmuntrar EU att fortsätta insatserna för att skapa universell anslutning till regelverket mot nukleär terrorism och se till att gällande lagstiftning efterlevs. Parlamentet stöder samarbetsprojekt med tredjeländer, exempelvis i Medelhavsområdet, som syftar till att bekämpa illegal handel med nukleärt och radiologiskt material. Parlamentet uppmanar EU att skapa universell anslutning till konventionen om förbud mot kemiska vapen och till konventionen om förbud mot biologiska vapen inför 2011 års översynskonferens för konventionen om förbud mot biologiska vapen och toxinvapen (BTWC).

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att framlägga jämförande uppgifter och en övergripande bedömning av det aktuella läget för den europeiska industrin när det gäller att hävda och stärka kontrollen över CBRN-material med hög risk. I denna bör ingå en översikt över all relevant nationell lagstiftning beträffande genomförandet av konventionen om kemiska vapen, konventionen om biologiska vapen och andra internationella instrument som rör CBRN-material. Översikten bör även redogöra för i vilken omfattning medlemsstaterna och de berörda industrierna uppfyller sina internationella skyldigheter. Parlamentet är dock medvetet om att tillämpningsföreskrifter som konventionerna om biologiska och kemiska vapen kan vara otillräckliga när det gäller att hantera de risker som uppkommer när CBRN används av icke-statliga aktörer, dvs. av terroristnätverk.

41.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att främja det befintliga förslaget till konvention om förbud mot utveckling, produktion, lagring, överföring och användning av vapen som innehåller uran samt om deras förstöring och att lägga fram denna konvention för FN:s medlemsstater att underteckna och ratificera. Parlamentet uppmanar alla EU-medlemsstater och FN-medlemsstater att införa ett moratorium för användning av vapen som innehåller utarmat uran tills man kommit överens om ett globalt förbud mot dessa vapen.

42.  Europaparlamentet uppmuntrar införandet av åtgärder för att bekämpa finansiering av spridningsverksamhet enligt samma modell som tillämpas för att bekämpa finansiering av terrorism.

43.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtgärder under stabilitetsinstrumentet för att tackla CBRN-verksamheter. Parlamentet ser dessa åtgärder som ett komplement till handlingsplanen och uppmanar kommissionen att utöka projekten till andra regioner än enbart f.d. Sovjetunionen. Parlamentet uppmanar även kommissionen att på grundval av erfarenheterna med stabilitetsinstrumentet inleda en ansökningsomgång i syfte att förstärka säkerheten och skyddet vid civila laboratorier för att förebygga framtida spridning.

44.  Europaparlamentet anser att CBRN-handlingsplanen för EU på ett otvetydigt sätt bör uppmärksamma EU om behovet att utveckla riktlinjer för säkerhetsutbildning och standardkrav att tillhandahållas respektive uppfyllas av samtliga 27 medlemsstater. Handlingsplanen bör vidare säkerställa att säkerhetspersonal som befattar sig med CBRN-material med hög risk, inbegripet anställda vid industrier och forskningscentrum där CBRN-material med hög risk förekommer, får ta del av särskilda utbildningsprogram, samt att krav fastställs för de personer som ansvarar för hanteringen av CBRN-material (beträffande deras skyldigheter, behörighet och utbildning). Parlamentet betonar att räddningspersonal som kan komma att vara först på plats också måste få säkerhetsutbildning och utbildning som ökar deras kunskap.

45.  Europaparlamentet understryker att en framtida, kortsiktig omarbetning av CBRN-handlingsplanen för EU inte enbart bör främja självreglering bland de berörda industrierna och uppmuntra dem att införa uppförandekoder, utan verkligen bör ge kommissionen i uppdrag att utveckla riktlinjer och förordningar tillämpliga inom hela unionen och för samtliga sektorer som befattar sig med CBRN-ämnen med hög risk.

46.  Europaparlamentet ser det som ytterst viktigt att alla transaktioner inom EU med CBRN-material med hög risk bevakas, och att i stället för att endast ”uppmana” industrin att rapportera om sådana transaktioner, bör kommissionen och medlemsstaterna utarbeta en lämplig rättslig ram för att kunna reglera och övervaka dessa transaktioner och därigenom skapa ökad säkerhet och se till att alla misstänkta transaktioner med – liksom stölder och förluster av – CBRN-material vederbörligen och omgående rapporteras. Parlamentet understryker att dessa bestämmelser bör utgöra en lämplig grund för att slå fast att full insyn ska råda i alla sektorer som befattar sig med CBRN-ämnen, för att på så sätt se till att industrin hålls redovisningsskyldig för sådana transaktioner och anser att det bör tas hänsyn till den privata sektorns förmåga att genomdriva efterlevnaden av gällande lagar och regler i samband med övervakningen av dess rapporteringsskyldighet, såsom ett led i tryggandet av en ordentlig tillsyn.

47.  Europaparlamentet betonar att skyddandet av både transporter och förvaring av CBRN-material är ett obestridligt och nödvändigt led i processen att göra det så svårt som möjligt att komma åt dessa material, vilket därigenom bidrar till att åtgärda problem i samband med CBRN-relaterad säkerhet.

48.  Europaparlamentet betonar att riskerna i samband med handel med kemikalier över Internet kräver ytterligare undersökningar och särskilda åtgärder.

49.  Beträffande de skärpta import- och exportbestämmelserna efterlyser Europaparlamentet ett förtydligande om medlemsstaternas och kommissionens roller. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra och säkerställa tillämpningen av gällande internationella bestämmelser, samt uppmanar kommissionen att påta sig en övervakande roll och att bedöma och rapportera om efterlevnaden härvidlag. Parlamentet konstaterar att det med hänsyn till den tekniska utvecklingen är viktigt att se över och revidera berörda lagar och förordningar om anskaffning, import, försäljning, säker lagring och transport av CBRN-material.

50.  Europaparlamentet understryker behovet av att stärka befintliga mekanismer för kontroll och säkerhet, eller att inrätta sådana där de inte finns, hos alla tillhandahållare av posttjänster som sysslar med befordran av försändelser, med tanke på de terroristattacker som har utförts i europeiska länder genom placering av sprängämnen i postpaket.

Spårning

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med myndigheter i medlemsstaterna inleda en studie för att bedöma det aktuella läget när det gäller att spåra CBRN-material och om säkerheten vid kärnkraftverk i EU och dess grannländer i händelse av en olycka eller en avsiktlig terroristattack. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att bygga vidare på resultaten av denna bedömning och utarbeta gemensamma EU-riktlinjer för hur sådana olyckor eller avsiktliga attacker ska bemötas, och därvid även att avsätta medel för att se till att medlemsstaterna satsar de personal- och materialresurser som detta kräver.

52.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkt roll för det informations- och övervakningscentrum som redan har inrättats enligt gemenskapens civilskyddsmekanism för att därigenom trygga ett lämpligt utbyte av information och bästa praxis som kan ligga till grund för utvecklingen av gemensamma Europa-standarder för spårning av CBRN-verksamhet.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka, bedöma och årligen rapportera till parlamentet om medlemsstaternas efterlevnad, och uppmanar de nationella myndigheterna att se till att de industrier och organisationer som befattar sig med CBRN-material med hög risk följer gällande bestämmelser och riktlinjer.

54.  Europaparlamentet ser det som nödvändigt att lämpliga studier genomförs som obligatoriskt engagerar alla relevanta organ och intressenter inom EU och i medlemsstaterna, och som även omfattar en bedömning av olika sätt att förenkla och påskynda utbytet och samarbetet och på så sätt effektivisera bemötandet av hot mot den allmänna säkerheten.

Beredskap och motåtgärder

55.  När det gäller beredskapsplaneringen uppmanar Europaparlamentet rådet att tillerkänna kommissionen status som samordnare så att den kan påta sig en övervakande roll för att se till att beredskapsplaner finns att tillgå på lokal och nationell nivå. Parlamentet betonar att kommissionen bör fungera som depositarie för sådana planer, varvid den skulle ha de bästa förutsättningarna för att identifiera potentiella luckor och kunna agera snabbare än de berörda myndigheterna.

56.  Europaparlamentet välkomnar avsikten att stärka EU:s civilskyddskapacitet. Parlamentet konstaterar emellertid att militära försvarsministerier i många EU-medlemsstater blir erfarna genom att praktiskt hantera CBRN-katastrofer. I detta sammanhang uppmanar parlamentet medlemsstaterna och kommissionen att utbyta bästa praxis och att göra mer för att få till stånd en omfattande samordning mellan civil och militär expertis. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att nationella räddningsstyrkor ska användas på ömsesidig basis och att inrätta en europeisk räddningstjänststyrka i syfte att effektivisera EU:s mekanismer för förebyggande och insatser.

57.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta att kartlägga de behov som måste uppfyllas för att civilskyddskapaciteten ska kunna förbättras, med en gemensam upphandling som mål. I detta avseende bör särskild vikt fästas vid att fastställa EU:s behov när det gäller CBRN-beredskap och insatsförmåga, inbegripet medicinska motåtgärder, så att tillgången på medicinska motåtgärder om en CBRN-incident skulle inträffa granskas både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå.

58.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att dels sinsemellan och dels tillsammans med tredjeländer ordna gemensamma övningar för att förebygga CBRN-incidenter.

59.  Europaparlamentet välkomnar planerna på EU-övningar för att simulera CBRN-olyckor eller -attacker, och understryker att en CBRN-handlingsplan för EU bör vara utformad således att resultaten och utvärderingen av sådana övningar kan beaktas och ge stoff till en kontinuerlig diskussion om utvecklingen av gemensamma Europa-standarder.

60.  Europaparlamentet uppmärksammar att kommissionen bör gå i bräschen för arbetet med att fastställa standarder utifrån behoven av att kunna vidta motåtgärder. Parlamentet understryker att detta är det enda sättet att uppnå den högsta möjliga standarden inom hela EU eftersom det skulle vara det enda sättet att se till att samtliga medlemsstater följer samma riktlinjer och tillämpar samma principer då de bygger upp sin kapacitet och förbereder lämpliga personal- och materialresurser för att kunna bemöta en oavsiktlig eller avsiktlig katastrof.

61.  Europaparlamentet understryker nödvändigheten att bygga upp regionala eller för hela EU gemensamma lager av motmedel, i form av material och utrustning av såväl medicinskt som annat slag, under överinseende av EU:s räddningstjänstmekanism, med EU-finansiering och i överensstämmelse med gemensamt överenskomna EU-riktlinjer, samt att lagren så långt som möjligt bör motsvara den nuvarande hotbilden. Parlamentet understryker att välskötta lager är en förutsättning för att de resurser som behövs i en katastrofsituation i form av medicinsk eller annan utrustning är fullt funktionsdugliga, tidsenliga och uppdaterade samt är av den bestämda uppfattningen att till dess att en sådan resurssammanslagning kan åstadkommas regionalt eller på EU-nivå bör CBRN-handlingsplanen för EU ange för medlemsstaterna hur de ska kunna dela motmedel och resurser i händelse av en CBRN-olycka eller -attack, och därmed omsätta den nya solidaritetsklausulen i praktiken. Parlamentet betonar att alla biståndsinsatser i enskilda EU-medlemsstater måste göras på begäran av de behöriga politiska myndigheterna i de drabbade länderna och att de inte bör kollidera med en medlemsstats förmåga att skydda sina egna medborgare.

62.  Europaparlamentet önskar att reglerna för EU:s solidaritetsfond ses över så att den blir mer lättillgänglig vid naturkatastrofer och även kan utnyttjas vid industrikatastrofer och katastrofer som orsakas av människan och uppmanar medlemsstaterna att använda de tillgängliga strukturfondsmedlen till att förstärka förebyggandet och beredskapen.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte stå oförberedd inför risken att CBRN-material kommer till användning eller sprids, antingen genom en olycka eller ett attentat, utan inrätta en rapporteringsmekanism som kopplar samman det arbete som bedrivs genom EU:s räddningstjänstmekanism med andra EU-system för tidig varning inom relevanta områden som hälsovård, miljö, livsmedelproduktion och djurskydd. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att inrätta mekanismer för informations- och analysutbyte med internationella organ som Världshälsoorganisationen, Meteorologiska världsorganisationen och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.

64.  Europaparlamentet anser att man regionalt eller på EU-nivå bör inrätta specialiserade insatsgrupper i vilka ingår bl.a. sjukvårdspersonal, brottsbekämpande personal och militärer, och konstaterar att om sådana grupper inrättas bör de regelbundet få ta del av särskilt utformade utbildnings- och fältövningar.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tillräcklig finansiering för att utveckla förbättrad utrustning för spårning och identifiering av biologiska agens i händelse av en attack eller olycka. Parlamentet beklagar djupt att den befintliga spårningsutrustningen har begränsad kapacitet och hastighet, vilket leder till att dyrbar tid förloras i en nödsituation. Parlamentet framhåller att räddningspersonalen måste ha rätt utrustning och vara medicinskt skyddad i förväg för att kunna arbeta med maximal personlig säkerhet i ett katastrofområde där det kan finnas skadliga patogener. Parlamentet betonar att förbättrad utrustning för identifiering av agens och diagnostik även behövs på sjukhus och andra inrättningar som tar emot offer efter en incident.

66.  Europaparlamentet uppmanar de olika EU-organ och nationella organ som medverkar i informationsinsamlingen att se över sina organisationsstrukturer och, när sådana saknas, utse lämplig personal med erfarenhet av och kunskaper om identifiering och bedömning av CBRN-relaterade hot och risker.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till parlamentet om bedömningar av CBRN-hot och CBRN-risker.

68.  Europaparlamentet efterlyser utbildnings- och forskningsprogram på europeisk nivå, med beaktande av de möjligheter som Internet erbjuder som en central informationskanal för allmänheten i CBRN-frågor. Parlamentet betonar vikten av att samordna mekanismerna för tidig varning och information till EU:s befolkning om CBRN-incidenter och noterar med intresse den studie som har gjorts om möjligheten att inrätta ett europeiskt centrum för kärnsäkerhet inom ramen för JRC.

Miljö- och hälsopåverkan

69.  Europaparlamentet konstaterar att investeringarna i vaccin under A(H1N1)-pandemin varit överdrivna och saknat samordning och välkomnar utkastet till rådets slutsatser ”Lärdomar som kan dras av A/H1N1-pandemin – Hälsosäkerhet i Europeiska unionen” (12665/2010), i vilket en mekanism behandlas för gemensam upphandling av vaccin och antivirala läkemedel, som ska tillämpas i medlemsstaterna på frivillig grund. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att gemensamt utveckla regionala beredskapslösningar, inbegripet delning av befintlig kapacitet och samordning av kostnadseffektiv och effektiv upphandling av medicinska motåtgärder, samtidigt som en hög CBRN-beredskap garanteras i hela EU.

70.  Europaparlamentet konstaterar att det i EU:s lagstiftning (rådets beslut 90/424/EEG, i dess lydelse enligt rådets beslut 2006/965/EG) föreskrivs en gemenskapsmetod för utrotning, bekämpning och kontroll av djursjukdomar och zoonoser, inbegripet inköp och lagring av veterinärmedicinska motåtgärder för att skydda djur mot infektioner. Parlamentet beklagar att det inte inrättats någon sådan gemenskapsmetod för att samordna inköp och lagring av medicinska motåtgärder för att skydda EU:s befolkning mot att infekteras av farliga biologiska patogener.

71.  Europaparlamentet påpekar att en incident eller attack där biologiska patogener är inblandade – exempelvis, men inte endast, mjältbrandsbakterier – kommer att kontaminera det drabbade området i årtionden och allvarligt skada växters, djurs och människors liv och hälsa, och orsaka ekonomiska kostnader över lång tid. Kommissionen uppmanas att ta med strategier för återställande och dekontaminering i CBRN-politiken.

72.  Europaparlamentet betonar att en incident som omfattar CBRN-material och som påverkar markens tillstånd och/eller dricksvattenförsörjningen potentiellt kan medföra förödande och långtgående effekter på hälsan och välfärden hos samtliga människor i det drabbade området. Kommissionen uppmanas att beakta detta när den utarbetar CBRN-handlingsplanen för EU.

73.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att se till att vattenbaserade kontamineringsincidenter, vilka inbegriper förorening av miljön, kontaminering av mark, bortskaffande av avfall och/eller utsläpp av radioaktiva ämnen, kontrolleras effektivt.

74.  Europaparlamentet beklagar att man i kommissionens meddelande och rådets slutsatser om EU:s CBRN-handlingsplan, vilka huvudsakligen är inriktade på spårning och förebyggande, inte tillräckligt uppmärksammar beredskap och motåtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att prioritera utarbetande av sådana mekanismer för beredskap och motåtgärder som behövs för att skydda folkhälsan och miljön om en CBRN-incident verkligen skulle inträffa på EU:s territorium.

75.  Europaparlamentet beklagar att CBRN-handlingsplanen inte innehåller åtgärder för att säkerställa säkerheten vad gäller radiologiska och kärntekniska anläggningar och material eller för att förbättra beredskapsplaner när det gäller olika typer av radiologiska nödsituationer och konsekvenserna av dessa för befolkningen och miljön.

76.  Europaparlamentet oroas över att enskilda personer och aktivister har lyckats komma över kärnavfall från ett antal europeiska upparbetningsanläggningar, och efterlyser skyndsamma och samordnade åtgärder för att förbättra säkerheten vad gäller radiologiska och kärntekniska material och anläggningar.

77.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens meddelande och rådets slutsatser om EU:s CBRN-handlingsplan inte fokuserar tillräckligt på skyddet av kollektivtrafiknäten och hälsan hos deras användare, med tanke på de många terroristattackerna mot transporter de senaste åren och den allmänt ökade risken för att CBRN-incidenter ska inträffa under transporter av CBRN-material. Medlemsstaterna uppmanas att garantera räddningstjänsten skydd för exponering mot CBRN-incidenter och behandling av drabbade efter exponering, särskilt mot biologiska patogener.

78.  Europaparlamentet påpekar att en CBRN-incident skulle kunna ha långvariga effekter på odlingen av livsmedelsgrödor och därför skulle kunna påverka EU:s livsmedelssäkerhet och livsmedelstrygghet negativt. Kommissionen uppmanas att beakta detta när den utarbetar CBRN-handlingsplanen för EU.

79.  Europaparlamentet uppmanar till samarbete och utbyte av bästa metoder med länder som utvecklat sakkunskaper inom riskbedömning, förebyggande, spårning, kommunikation och motåtgärder när det gäller CBRN, såsom Förenta staterna, Australien och Indien.

80.  Europaparlamentet uppmanar till utarbetandet av gemensamma handlingsplaner för sanering av områden som har utsatts för kemisk, biologisk, radiologisk eller nukleär kontaminering, så att marken och området kan återställas och utnyttjas så snart som möjligt och så att man därmed kan minska riskerna för folkhälsan och miljön.

81.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att överväga att utarbeta responsmodeller för bästa möjliga insats vid CBRN-incidenter och att därvid särskilt uppmärksamma inrättningarna inom utbildningen, hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen.

82.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid utarbetandet av evakueringsplaner i händelse av en CBRN-incident särskilt ta hänsyn till behoven hos äldre, barn, patienter, funktionshindrade och andra utsatta befolkningsgrupper.

83.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga särskild vikt vid att bygga skyddsutrymmen, såväl i (offentliga och administrativa) institutioner som på lokal och regional nivå, där den europeiska allmänheten kan söka skydd i händelse av en katastrof.

84.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att försöka nå en överenskommelse om gemensamma minimisäkerhetsstandarder med angränsande tredjeländer som på sitt territorium hyser anläggningar eller material som i händelse av olycka kan utgöra hot mot miljön och människors säkerhet i EU.

85.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin handlingsplan se till att säkerhetsåtgärderna på ett mer flexibelt sätt kan anpassas till den tekniska utvecklingen.

86.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att noga utvärdera hur de gällande säkerhetsåtgärderna påverkar miljön och folkhälsan, samt se till att nya åtgärder endast introduceras på grundval av resultaten av en sådan utvärdering. Utvärderingar av detta slag bör genomföras regelbundet.

o
o   o

87.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med att CBRN-handlingsplanen för EU ska ses över utarbeta en CBRN-färdplan för EU för tidsperioden 2010–2013, i vilken utmaningar och politiska åtgärder beskrivs. Kommissionen ska regelbundet återrapportera till parlamentet om den pågående utvecklingen och framstegen till dags dato.

88.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att omgående se över och tillämpa CBRN-handlingsplanen för EU i enlighet med dess rekommendationer, varvid det förväntar sig att handlingsplanen snabbt genomförs. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och rådet att överlämna EU:s nästa CBRN-handlingplan till parlamentet minst ett år innan planen går in i genomförandefasen så att parlamentet kan yttra sig i god tid.

89.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

(1) 14627/2002.
(2) EGT L 164, 22.6.2002, s. 3.
(3) EUT L 330, 9.12.2008, s. 21.
(4) 5842/2/2010.
(5) 15480/2004.
(6) 14469/4/2005.
(7) 5771/1/2006.
(8) http://www.unisdr.org/eng/hfa/hfa.htm.
(9) Europaparlamentets och rådets beslut 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).
(10) https://www.cbrnemap.org
(11) EUT L 71, 10.3.2007, s. 9.
(12) EUT L 314, 1.12.2007, s. 9.
(13) EUT L 134, 29.5.2009, s. 1.
(14) EUT L 345, 23.12.2008, s. 75.
(15) 15505/1/2009 REV 1.
(16) EUT C 115, 4.5.2010, s. 1.
(17) Antagna texter, P7_TA(2010)0015.
(18) Antagna texter, P7_TA(2010)0326.
(19) 15465/2010.
(20) Kommissionens arbetsdokument ”Global health – responding to the challenges of globalisation” (SEK(2010)0380), Åtföljande dokument till kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén ”EU:s roll i det globala hälsoarbetet” (KOM(2010)0128).
(21) http://www.who.int/csr/en/
(22) EUT L 400, 30.12.2006, s. 86.
(23) http://ec.europa.eu/archives/commission_2004-2009/president/pdf/rapport_barnier_en.pdf
(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).


Goda styrelseformer och EU:s regionalpolitik
PDF 139kWORD 59k
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om goda styrelseformer för EU:s regionalpolitik: stödförfaranden och Europeiska kommissionens kontroll (2009/2231(INI))
P7_TA(2010)0468A7-0280/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i synnerhet artiklarna 174–178,

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning med budgetförordning för Europeiska unionens allmänna budget av den 28 maj 2010 (KOM(2010)0260),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2008 om styrelseformer och partnerskap på nationell och regional grundval samt på projektbasis inom regionalpolitiken(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2010 om öppenhet och finansiering inom regionalpolitiken(3),

–  med beaktande av Regionkommitténs vitbok om flernivåstyre av den 17–18 juni 2009 och samrådsrapporten,

–  med beaktande av slutsatserna från det informella ministermötet den 16–17 mars 2010 i Malaga,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 september 2004 med titeln ”Medlemsstaternas respektive kommissionens ansvar när det gäller den delade förvaltningen av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden – Den nuvarande situationen och framtidsutsikterna för den nya programperioden efter 2006” (KOM(2004)0580),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 maj 2008 om resultatet av samrådet beträffande sammanhållningspolitikens strategier och program för programperioden 2007–2013 (KOM(2008)0301),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet för budgetåren 2006 och 2008,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2008 om en handlingsplan för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder (KOM(2008)0097),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 februari 2009 med titeln ”Rapport om genomförandet av handlingsplanen för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder” (KOM(2009)0042),

–  med beaktande av kommissionsledamöterna Sameckis and Špidlas meddelande till kommissionen av den 28 oktober 2009 med en interimsrapport om uppföljningen av handlingsplanen för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder (SEK(2009)1463),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 februari 2010 om effekter av handlingsplanen för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder (KOM(2010)0052),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A7-0280/2010), och av följande skäl:

A.  Genomförandet av sammanhållningspolitiken är till stor del decentraliserat och bygger på att de regionala och lokala myndigheterna tar sitt ansvar.

B.  Sammanhållningspolitiken är en förelöpare när det gäller tillämpningen av flernivåstyre och ett instrument för att förbättra kvaliteten på beslutsprocessen genom lokala och regionala myndigheters aktiva medverkan från och med skedet före lagstiftningsfasen i debatterna.

C.  Flernivåstyre innebär ett samordnat agerande mellan unionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna, samt arbetsmarknadsparterna och icke-statliga organisationer, som grundar sig på principerna om partnerskap och samfinansiering och som har som syfte att utforma och tillämpa Europeiska unionens politik. Denna definition innebär att de olika förvaltningsnivåerna har ett delat ansvar.

D.  Revisionsrättens rapport från 2006 visade att de befintliga kontrollsystemen för sammanhållningspolitiken inte var tillräckligt effektiva, med en alltför hög felfrekvens (12 procent) i ersättningen för utgifter. Dessa uppgifter bekräftades i årsrapporten för 2008, där 11 procent av medlen utgjorde felaktiga ersättningar.

E.  Kommissionen måste stärka sin tillsynsfunktion för att minska felfrekvensen, förbättra kontrollsystemen och öka stödet till lokala och regionala myndigheter och bidragsmottagare. Alla dessa åtgärder kommer på lång sikt att resultera i en mer resultatinriktad och användarvänlig politik.

F.  Alltför komplicerade förfaranden för ansökan om finansiering och talrika kontroller riskerar att avskräcka sökande som skulle kunna dra fördel av sammanhållningspolitiken.

G.  De praktiska lösningar som medborgarna förväntar sig när det gäller offentliga tjänster (såsom kollektivtrafik, dricksvatten, folkhälsa, subventionerat boende och offentlig utbildning) kan endast åstadkommas genom god förvaltning inom ramen för två kompletterande system: dels ett institutionellt system där befogenheter och budget delas mellan staten och de regionala och lokala myndigheterna, dels ett partnerskapssystem som samlar olika offentliga och privata aktörer som berörs av samma ärende inom ett visst territorium.

H.  Partnerskapet bör ta hänsyn till alla berörda samhällen och grupper och kan skapa fördelar och ett mervärde vid genomförandet av sammanhållningspolitiken genom att legitimiteten stärks, insyn garanteras och resursutnyttjandet effektiviseras. Partnerskapet bör även bedömas utifrån sitt samhälls- och medborgarvärde.

I.  Ett integrerat synsätt bör uppmärksamma regionernas specifika särdrag (geografiska och naturbetingade begränsningar, avfolkning, avskildhet etc.) för att kunna bemöta utmaningarna på lokal och regional nivå.

Tillämpning av flernivåstyre

1.  Europaparlamentet välkomnar Regionkommitténs vitbok om flernivåstyre och erkännandet i Lissabonfördraget av subsidiaritet på regional och lokal nivå. Parlamentet betonar att denna strategi på flera nivåer inte bara bör tillämpas vertikalt utan också horisontellt, dvs. bland aktörer på samma nivå, inom samtliga EU-politikområden med delad behörighet, inbegripet sammanhållningspolitiken.

2.  Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från det informella ministermötet som hölls i mars 2010 i Malaga och menar att flernivåstyre är en förutsättning för att territoriell sammanhållning ska kunna uppnås i Europa. Parlamentet begär att denna princip blir obligatorisk för medlemsstaterna inom politikområden som har en stark territoriell inverkan, i syfte att garantera en balanserad territoriell utveckling som är i linje med subsidiaritetsprincipen. Parlamentet påpekar att en sådan bestämmelse definitivt inte får leda till mer tungrodda förfaranden.

3.  Mot bakgrund av hur förvaltningen skiljer sig åt mellan de enskilda medlemsstaterna anser Europaparlamentet att ett tillfredsställande flernivåstyre bör arbeta nedifrån och upp. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att identifiera de effektivaste metoderna för genomförande av flernivåstyre och förbättra sitt samarbete med de regionala och lokala myndigheter och EU:s förvaltning, t.ex. genom att bjuda in tjänstemän på alla förvaltningsnivåer till de regelbundna möten som anordnas av kommissionen eller genom att inrätta europeiska territoriella pakter som på frivilligbasis knyter samman de olika behöriga förvaltningsnivåerna.

4.  Europaparlamentet rekommenderar att den territoriella konsekvensbedömningen systematiseras genom att de berörda aktörerna görs delaktiga innan det politiska beslutet fattas, så att det går att förutse vilka ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser lagstiftningsförslag och andra förslag från gemenskapen kommer att få för regionerna.

5.  Europaparlamentet betonar att flernivåstyre gör det möjligt att bättre utnyttja potentialen för territoriellt samarbete tack vare de gränsöverskridande förbindelser som utvecklats mellan privata och offentliga aktörer. Parlamentet uppmanar med kraft samtliga medlemsstater att snarast anta nödvändiga bestämmelser som gör det möjligt att inrätta europeiska grupperingar för territoriellt samarbete. Parlamentet rekommenderar att kommissionen främjar informationsutbytet mellan befintliga europeiska grupperingar för territoriellt samarbete och sådana som håller på att inrättas inom ramen för de befintliga programmen. Parlamentet prisar kvaliteten på det arbete som Regionkommittén har genomfört om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete och begär att de verktyg som finns att tillgå inom Regionkommittén, särskilt övervakningsplattformen för Lissabonstrategin och nätverket för övervakning av subsidiaritetsprincipen, används för att utbyta bästa praxis mellan regionerna och medlemsstaterna i syfte att gemensamt finna och fastställa målen, därefter planera åtgärderna och slutligen göra en jämförande utvärdering av sammanhållningspolitikens resultat.

6.  Europaparlamentet uppmanar de nationella, lokala och regionala myndigheterna att intensifiera sin användning av den integrerade strategin under den nuvarande programperioden. Parlamentet föreslår att denna strategi ska göras obligatorisk inom ramen för den framtida sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser att ett integrerat och flexibelt handlande inte endast bör beakta ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av den regionala utvecklingen, utan även leda till samordning av de olika berörda aktörernas intressen genom att hänsyn tas till de specifika faktorer som kännetecknar regionerna, för att kunna bemöta utmaningarna på lokal och regional nivå.

7.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att utarbeta vägledning för offentliga och privata aktörer om det praktiska genomförandet av principerna för flernivåstyre och den integrerade strategin. Parlamentet rekommenderar att åtgärder som syftar till att främja dessa två strategier finansieras med medel ur ERUF – Tekniskt stöd.

8.  Europaparlamentet rekommenderar att Regionkommittén utnyttjar Öppet hus-dagarna 2011 och så långt det i detta skede fortfarande är möjligt även Öppet hus-dagarna 2010 för att främja och fördjupa debatten om att identifiera de effektivaste metoderna för att främja flernivåstyre. Parlamentet föreslår att en märkning för europeiskt flernivåstyre ska utarbetas och införas i alla regioner i hela EU från och med 2011.

9.  Europaparlamentet påpekar att decentraliserade genomförandemekanismer är grundläggande för flernivåstyre. Eftersom det finns ett behov av förenklingar uppmanar parlamentet medlemsstaterna och regionerna att i lämpliga fall delegera genomförandet av en del av ett operativt program och särskilt att bättre utnyttja de globala stöden. Parlamentet uppmanar dem att vidta de åtgärder som krävs för att åstadkomma en sådan decentralisering i såväl lagstiftnings- som budgetfrågor för att möjliggöra ett väl fungerande system för flernivåstyre med beaktande av principerna om partnerskap och subsidiaritet. Parlamentet betonar behovet av att öka de regionala och lokala myndigheternas medverkan, i synnerhet om de besitter lagstiftningsbefogenheter, eftersom det är dessa som bäst känner till sina regioners möjligheter och behov och som därmed kan bidra till ett bättre genomförande av sammanhållningspolitiken.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra lokala och regionala myndigheter samt aktörer inom civilsamhället delaktiga från och med de allra första förhandlingarna om unionens lagstiftning och program som gagnas av strukturfonderna, i syfte att möjliggöra en läglig dialog mellan olika myndighetsnivåer. Parlamentet begär att dessa myndigheter ska få delta i ansvariga beslutsfattande organ på samma villkor som nationella företrädare.

11.  Europaparlamentet understryker att det för att effektivt utnyttja fonderna och garantera att de får största möjliga verkan krävs att både EU och den regionala och lokala förvaltningen har tillräcklig administrativ kapacitet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förbättra sin administrativa kapacitet för att öka sammanhållningspolitikens mervärde och säkerställa att åtgärderna blir hållbara. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att garantera lämpliga förvaltningsstrukturer och nödvändiga personalresurser när det gäller anställning, ersättning, utbildning, resurser, förfaranden, insyn och tillträde.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att också, i tillämpliga fall, stärka lokala och regionala myndigheters roll och de resurser de har till sitt förfogande vid förberedelsen, förvaltningen och genomförandet av program. Parlamentet förordar att man inom ramen för sammanhållningspolitiken ska anta lokala utvecklingsmetoder som grundar sig på lokala partnerskap, särskilt när det gäller projekt som hänför sig till städer och landsbygd samt gränsöverskridande frågor. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja partnerskapen mellan regioner med liknande utvecklingspotential i specifika frågor och att säkerställa en lämplig ram på EU-nivå för samordning av det makroekonomiska samarbetet.

13.  Europaparlamentet anser att principerna om partnerskap och samfinansiering lägger ett ansvar på de regionala och lokala myndigheterna vid genomförandet av sammanhållningspolitiken. Parlamentet påminner om sitt stöd för dessa principer för god förvaltning och begär att de även fortsättningsvis ska hållas högt, trots att den ekonomiska krisen har föranlett besparingar i de offentliga utgifterna.

14.  Europaparlamentet förespråkar att bruket av partnerskap konsolideras och uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram en överenskommen definition av begreppet partnerskap och anser att detta är ett villkor för etablering av verkliga partnerskap med lokala och regionala myndigheter samt aktörer inom civilsamhället. Parlamentet begär att kommissionen ska utveckla särskilda utvärderingsverktyg för att noggrant kunna kontrollera att denna princip genomförs samt att kommissionen med hjälp av informations- och kommunikationstekniska verktyg ska sprida bästa praxis inom detta område. Parlamentet betonar att partnerskap kan bidra till effektivitet, ändamålsenlighet, legitimitet och insyn i alla skeden av planeringen och genomförandet av strukturfonderna samt öka åtagandena för och engagemanget i programresultaten. Parlamentet understryker vilken viktig roll frivilligorganisationer spelar i partnerskapsprocessen.

15.  Europaparlamentet påminner om skyldigheten att samråda med medborgarna genom organisationer som företräder det civila samhället och icke-statliga organisationer för att deras förslag ska ge avtryck, och betonar att det civila samhällets deltagande bidrar till att legitimera beslutsprocessen. Parlamentet noterar att insatserna för att öka allmänhetens deltagande i förberedelserna inför verksamhetsprogrammen för perioden 2007–2013 inte varit så framgångsrika som man hoppats. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera god praxis och underlätta tillämpningen av denna för att öka medborgarnas deltagande inför nästa planeringsperiod.

16.  Europaparlamentet begär att principen för flernivåstyre ska integreras i alla skeden av utformningen och genomförandet av EU 2020-strategin i syfte att garantera att lokala och regionala myndigheter tar ett verkligt ansvar för resultaten, eftersom dessa är ansvariga för genomförandet. Parlamentet påminner i detta sammanhang om förslaget om en ”territoriell pakt för lokala och regionala myndigheter om EU 2020-strategin” inom vilken regioner och städer ska stimuleras till att bidra till att målen i EU 2020-strategin förverkligas.

17.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen på nytt utreder möjligheterna att genomföra pilotprojektet ”Erasmus för lokala och regionala förtroendevalda”, som Europaparlamentet har tagit initiativ till. I syfte att höja kvaliteten på de inlämnade projekten och uppfylla målet att göra sammanhållningspolitiken effektiv, uppmanar parlamentet kommissionen att inom ramen för budgetposten ”ERUF – Operativt tekniskt stöd” genomföra ett program för utbildning och rörlighet för lokala och regionala aktörer som deltar i genomförandet av sammanhållningspolitiska program, tillsammans med de partners som specialiserar sig på att genomföra de koncept som rör en integrerad strategi och flernivåstyre. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att på ett effektivt sätt anslå medel för dessa initiativ och bygga ut nätverket med regionala och lokala myndigheter, också genom Regionkommittén.

18.  Europaparlamentet menar att de europeiska regionnätverken bör utvidga sina åtgärder när det gäller utbyte av god praxis på området för styrelseformer och partnerskap, lägga större vikt vid politiska och strategiska erfarenheter från tidigare programcykler och garantera att allmänheten får tillgång till viktig information om bästa praxis på EU:s alla språk, för att på så sätt bidra till att god praxis verkligen tillämpas.

Stärkande av kommissionens roll i stödjandet av lokala och regionala myndigheter

19.  Europaparlamentet anser att en stärkt roll för den lokala och regionala nivån måste medföra att kommissionens tillsynsfunktion stärks och att denna funktion inriktas på kontroll av revisionssystem snarare än enskilda projekt. Parlamentet kräver i detta sammanhang att man inför ett EU-certifieringssystem för nationella kontrollenheter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att slutföra godkännandet av kravuppfyllelserapporterna för att undvika att betalningar fördröjs och att medel går förlorade på grund av återtagna anslag, och att före 2012 lägga fram ett förslag om godtagbar risk för fel.

20.  Europaparlamentet välkomnar resultaten i kommissionens rapport om handlingsplanen från februari 2010 och de korrigerande och förebyggande åtgärder som hittills vidtagits. Parlamentet uppmanar GD Regionalpolitik att fortsätta detta förfarande under hela genomförandeperioden i syfte att upprätthålla den kraft som skapats genom handlingsplanen.

21.  Europaparlamentet betonar att europeiska initiativ inom sammanhållnings- och strukturpolitiken måste samordnas bättre för att inte riskera att följdriktigheten i regionalpolitiken skadas. Parlamentet efterlyser därför en förbättrad samordning inom kommissionen mellan Generaldirektoratet för regionalpolitik, som ansvarar för sammanhållnings- och strukturpolitiken, och de generaldirektorat som är ansvariga för initiativen inom de enskilda sektorerna. Genom Lissabonfördraget fick de regionala och lokala myndigheterna förstärkta rättigheter och parlamentet kräver därför att dessa i större utsträckning görs delaktiga i utformningen av politiken på kommissionsnivå för att på så sätt öka ansvarstagandet för projektet hos projektledarna. Parlamentet begär dock också att kommissionen ökar resultatövervakningen på plats för att på ett bättre sätt kunna bedöma hur effektiva såväl projektstrukturerna som de vidtagna åtgärderna är för att uppnå målen.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka initiativet ”Utbildning av utbildare” för förvaltningsmyndigheter och attesterande myndigheter. Parlamentet betonar att man ständigt måste övervaka att innehållet i utbildningen verkligen överförs till de lägre nivåerna på ett balanserat sätt och att lokala aktörer inte förbises.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lansera den nya portalen i databasen SFC 2007, vilken ger direkt tillgång till relevant information för alla aktörer som berörs av strukturfonderna. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör främja och sprida information om detta instrument bland lokala och regionala myndigheter samt slutliga stödmottagare.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ytterligare mekanismer för tekniskt stöd i syfte att på regional och lokal nivå främja kunskap om problem i anslutning till genomförandet, särskilt i de medlemsstater som enligt kommissionens efterföljande utvärdering av sammanhållningsprogrammen för 2000–2006 fortfarande har brister i den administrativa kapaciteten när det gäller genomförandet av sammanhållningsprogrammen.

25.  Europaparlamentet begär att en standardiserad tillämpning av modellen för samordnad information och granskning ska införas på alla revisionsnivåer i syfte att undvika dubblering av revisioner och en alltför omfattande kontroll. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram en samlad handledning för granskning, vilken omfattar alla de riktlinjer som hittills har utarbetats.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare utnyttja de finansieringstekniska instrumenten för att höja kvaliteten på projekten och öka privata aktörers, särskilt små och medelstora företags, deltagande i europeiska projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att förenkla bestämmelserna för hantering av dessa instrument. Dessa är för närvarande komplexa, vilket begränsar deras användning.

27.  Europaparlamentet är övertygat om att fullgörandet av förfarandena inte får ske på bekostnad av kvaliteten på åtgärderna. Parlamentet begär att kommissionen i framtiden går in för en mer resultatinriktad strategi som är fokuserad på kvalitetsresultat och strategisk projektutveckling snarare än kontroller. I detta syfte uppmanar parlamentet med kraft kommissionen att utveckla objektiva och mätbara indikatorer som är jämförbara inom hela unionen och som syftar till bättre övervaknings- och utvärderingssystem, och att fortsätta att beakta behovet av flexibla regler i samband med ekonomiska kriser.

28.  Europaparlamentet betonar att öppna och tydliga förfaranden ingår i ett gott styrelseskick. Parlamentet välkomnar den pågående förenklingen av budgetförordningen och reglerna för strukturfonderna och uppmanar medlemsstaterna att fullt ut uppfylla kraven i den reviderade budgetförordningen samt att lämna ut information om slutmottagarna av medlen från strukturfonderna. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att föreslå tydliga och förståeliga regler som inte behöver ändras ofta. Parlamentet efterlyser en enklare uppbyggnad av fonderna efter 2013, inte som en följd av den ekonomiska krisen utan som en allmän princip för den framtida sammanhållningspolitiken, i syfte att underlätta utnyttjandet av medel, och förespråkar ökad insyn och flexibilitet i användningen av EU:s fonder för att undvika en ökning av den administrativa bördan, vilket skulle kunna avskräcka potentiella partner från att delta i projekt.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens strategiska rapport om genomförandet av sammanhållningsprogrammen 2010 då denna kan ge beslutsfattarna viktig återkoppling. Parlamentet anser att informationen i rapporten också måste beaktas när man tar fram förslag om att förbättra genomförandet av sammanhållningsprogrammen.

30.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för en kraftfull och välfinansierad sammanhållningspolitik som garanterar en enhetlig utveckling av Europeiska unionens samtliga regioner. Parlamentet begär att finansieringen av denna politik ska upprätthållas efter 2013 och att alla försök att åternationalisera den ska avvisas.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera principerna om modulering och proportionalitet i framtida bestämmelser och att anpassa kraven till programmens storlek och till partnernas karaktär, särskilt i de fall där små offentliga myndigheter deltar. Parlamentet begär att klumpsummor och schablonbelopp används i större utsträckning och för samtliga fonder, särskilt när det gäller allmänna omkostnader och tekniskt stöd. Parlamentet föreslår att bestämmelser ska fastställas för mer flexibla utvärderingskriterier för att främja innovativa projekt, och att kontrollkraven för pilotprojekt ska sänkas. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla principen om ”förtroendeavtal” med de medlemsstater som strävar efter och lyckas säkerställa en god användning av fonderna.

32.  I syfte att skapa en mer användarvänlig politik i framtiden efterlyser Europaparlamentet ökad harmonisering och integrering av reglerna för strukturfonderna för att på så sätt undvika att ett projekt uppdelas i olika delar som var och en ska anhålla om bidrag från skilda fonder. Parlamentet rekommenderar att vikten inte bara läggs vid utgifternas korrekthet utan också vid åtgärdernas kvalitet och att resurserna koncentreras på att stärka biståndet på förvaltningssidan.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt ta fram förslag på bestämmelser för nästa programperiod, anta genomförandeförordningen, ge den vägledning som behövs, genomföra kurser om bestämmelserna i god tid samt underlätta förhandlingsprocessen och godkännandet av de operativa programmen för att undvika att genomförandet av sammanhållningspolitiken och utnyttjandet av medel försenas efter 2013.

o
o   o

34.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

(1) EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.
(2) EUT C 15 E, 21.1.2010, s. 10.
(3) Antagna texter, P7_TA(2010)0201.


Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I
PDF 193kWORD 43k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 377/2004 om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring (KOM(2009)0322 – C7-0055/2009 – 2009/0098(COD))
P7_TA(2010)0469A7-0342/2010

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2009)0322),

–  med beaktande av artiklarna 251.2, 63.3 b och 66 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C7-0055/2009),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665),

–  med beaktande av artiklarna 294.3, 74 och 79.2 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 1 december 2010 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget m Europeiska unionens funktionssätt.

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0342/2010).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 december 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 377/2004 om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring

P7_TC1-COD(2009)0098


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 493/2011.)


Den europeiska skyddsordern ***I
PDF 433kWORD 153k
Resolution
Konsoliderad text
Bilaga
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om utkastet till Europaparlamentets och rådets direktiv om den europeiska skyddsordern (00002/2010 – C7-0006/2010 – 2010/0802(COD))
P7_TA(2010)0470A7-0354/2010

(Ordinarie lagstiftningsförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av initiativet från en grupp medlemsstater (00002/2010),

–  med beaktande av artiklarna 76 b, 82.1 andra stycket d och 289.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka rådet har lagt fram utkastet till akt för parlamentet (C7-0006/2010),

–  med beaktande av artikel 294.3 och 294.15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från ett nationellt parlament som lagts fram inom ramen för protokoll (nr 2) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och i vilket det konstateras att utkastet till akt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av de bidrag som nationella parlament har framlagt om utkastet till lagstiftningsakt,

–  med beaktande av artiklarna 37, 44 och 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av de gemensamma överläggningar som utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män hållit enlighet med artikel 51 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0354/2010).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 december 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/.../EU om den europeiska skyddsordern

P7_TC1-COD(2010)0802


EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 82.1 a och d,

med beaktande av initiativet från Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Estland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Ungern, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Finland och Konungariket Sverige,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(1), och

av följande skäl:

(1)  Europeiska unionen har satt som mål att bevara och utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

(2)  I artikel 82.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs det att det straffrättsliga samarbetet inom unionen ska bygga på principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden.

(3)  Enligt Stockholmsprogrammet, som antogs av Europeiska rådet vid mötet den 10–11 december 2009, kan ömsesidigt erkännande omfatta alla typer av domar och avgöranden av rättslig art, vilka beroende på rättssystemet kan vara antingen straffrättsliga eller förvaltningsrättsliga. Man uppmanar även kommissionen och medlemsstaterna att undersöka hur man kan förbättra lagstiftning och praktiska stödåtgärder till skydd för brottsoffer. I programmet påpekas också att brottsoffer kan erbjudas särskilda skyddsåtgärder som bör gälla inom unionen. Detta direktiv ingår i en enhetlig och övergripande uppsättning åtgärder för brottsoffers rättigheter.

(4)  I Europaparlamentets resolution av den 26 november 2009 om avskaffande av våld mot kvinnor uppmanas medlemsstaterna att förbättra den nationella lagstiftningen och politiken för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor och att agera för att angripa orsakerna till våldet mot kvinnor, inte minst genom förebyggande åtgärder, och unionen uppmanas att garantera alla våldsoffers rätt till hjälp och stöd. I Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2010 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2009 stöder parlamentet förslaget om att inrätta den europeiska skyddsordern för våldsoffer.

(5)  I ett gemensamt europeiskt rättsligt område utan inre gränser är det nödvändigt att säkerställa att det skydd som ges en fysisk person i en medlemsstat bibehålls och fortsätter att gälla i varje annan medlemsstat till vilken personen flyttar eller har flyttat. Det bör också garanteras att unionsmedborgares legitima utövande av rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorium i enlighet med artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 21 i EUF-fördraget inte leder till att en person förlorar detta skydd.

(6)  För att dessa mål ska kunna uppnås bör detta direktiv fastställa regler enligt vilka det skydd som härrör från vissa skyddsåtgärder som antagits enligt en medlemsstats lagstiftning (den utfärdande staten), kan utvidgas till en annan medlemsstat där den skyddade personen beslutar att vistas eller uppehålla sig (den verkställande staten) ▌.

(7)  I detta direktiv tas hänsyn till medlemsstaternas olika rättstraditioner och det faktum att effektivt skydd endast kan tillhandahållas genom en skyddsorder som utfärdas av en annan myndighet än en brottmålsdomstol. I detta direktiv fastställs inga skyldigheter att ändra nationella system för antagande av skyddsåtgärder.

(8)  Detta direktiv är tillämpligt på skyddsåtgärder som syftar till att skydda en person mot en annan persons brottsliga handling som på något sätt kan utgöra en fara för den skyddade personens liv eller fysiska, psykiska och sexuella integritet, till exempel genom att förhindra varje form av trakasserier, eller en fara för den skyddade personens värdighet eller personliga frihet, till exempel genom att förhindra bortföranden, stalkning och andra former av indirekt tvång, och som syftar till att förebygga nya brottshandlingar eller till att begränsa följderna av redan begångna brottshandlingar. Den skyddade personens personliga rättigheter motsvarar de grundläggande värden som erkänns och upprätthålls i alla medlemsstater. Det är viktigt att understryka att direktivet gäller skyddsåtgärder i syfte att skydda alla brottsoffer, inte enbart offer för könsrelaterat våld, med hänsyn till de specifika egenskaperna för varje berörd brottstyp.

(9)  Detta direktiv är tillämpligt på skyddsåtgärder oavsett art – straffrättslig, civilrättslig eller förvaltningsrättslig – som vidtas av den rättsliga eller likvärdiga myndighet som tar beslutet i fråga, oavsett om det rör sig om straffrättsliga förfaranden eller andra förfaranden, med avseende på en handling som har varit eller hade kunnat bli föremål för ett förfarande i en domstol som särskilt är behörig i straffrätt.

(10)  Detta direktiv är avsett att vara tillämpligt på skyddsåtgärder som utfärdas till förmån för brottsoffer eller potentiella brottsoffer. Det bör inte vara tillämpligt på åtgärder som vidtas i syfte att skydda vittnen.

(11)  Om en skyddsåtgärd enligt definitionen i detta direktiv beslutats för skydd av en anhörig till den huvudsakliga skyddade personen får en europeisk skyddsorder även begäras och utfärdas för denne anhörige, på de villkor som anges i detta direktiv.

(12)  Varje begäran om utfärdande av en europeisk skyddsorder bör behandlas med vederbörlig skyndsamhet, med beaktande av fallets specifika omständigheter, däribland hur brådskande ärendet är, vilket datum den skyddade personen förväntas ankomma på den verkställande statens territorium och, om möjligt, hur stor fara den skyddade personen är utsatt för.

(13)  Om, enligt detta direktiv, upplysningar ska lämnas till den person som är orsak till fara eller till den skyddade personen, bör dessa upplysningar även lämnas till den berörda personens eventuella förmyndare eller ombud. Den skyddade personen, den person som är orsak till fara eller deras ombud i förfarandet behöver få de upplysningar som avses i detta direktiv på ett språk som de förstår, och detta behov bör tillgodoses på vederbörligt sätt.

(14)  I förfarandena för utfärdande och erkännande av en europeisk skyddsorder bör behöriga myndigheter ta lämplig hänsyn till brottsoffrens behov, däribland särskilt sårbara personer, såsom underåriga eller personer med funktionshinder.

(15)  Vid tillämpning av detta direktiv gäller att en skyddsåtgärd kan ha utfärdats till följd av en dom enligt definitionen i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/947/RIF av den 27 november 2008 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på domar och övervakningsbeslut i syfte att övervaka alternativa påföljder och övervakningsåtgärder(2), eller till följd av ett beslut om övervakningsåtgärder enligt definitionen i artikel 4 i rådets rambeslut 2009/829/RIF av den 23 oktober 2009 om tillämpning mellan Europeiska unionens medlemsstater av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om övervakningsåtgärder som ett alternativ till tillfälligt frihetsberövande(3).

(16)  I enlighet med artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och artikel 47.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska den person som är orsak till fara, antingen inom ramen för det förfarande som leder till antagande av en skyddsåtgärd eller innan en europeisk skyddsorder utfärdas, ha rätt att höras och invända mot skyddsåtgärden.

(17)  För att kunna förhindra att brott begås eller att brott begås på nytt mot offret i den verkställande staten bör denna stat ges en rättslig grund för att erkänna det beslut som tidigare antagits i den utfärdande staten till förmån för offret, samtidigt som man ser till att det inte blir nödvändigt för offret att inleda nya förfaranden eller att på nytt lägga fram bevis i den verkställande staten som om den utfärdande staten inte hade antagit beslutet. Den verkställande statens erkännande av den europeiska skyddsordern innebär bland annat att den behöriga myndigheten i den staten, med förbehåll för de begränsningar som anges i detta direktiv, godtar att den skyddsåtgärd som antagits i den utfärdande staten finns och är giltig, erkänner den faktiska situation som beskrivs i den europeiska skyddsordern och instämmer i att skydd bör ges och bör fortsätta att ges i enlighet med sin nationella lagstiftning.

(18)   Direktivet innehåller ett visst, begränsat antal skyldigheter eller förbud som när de åläggs av den utfärdande staten och ingår i en europeisk skyddsorder bör erkännas och verkställas i den verkställande staten inom ramen för de begränsningar som föreskrivs i detta direktiv. Andra typer av skyddsåtgärder kan finnas på nationell nivå, såsom skyldigheten för personen som är orsak till fara att stanna kvar på anvisad ort, om så föreskrivs i nationell lagstiftning. Sådana åtgärder kan åläggas i den utfärdande staten inom ramen för ett förfarande som leder till antagandet av en av de skyddsåtgärder som enligt detta direktiv kan utgöra grundval för en europeisk skyddsorder.

(19)  Eftersom det i medlemsstaterna är olika typer av myndigheter (civila, straffrättsliga eller förvaltningsrättsliga) som är behöriga att utfärda och verkställa skyddsåtgärder, förefaller det lämpligt med en hög grad av flexibilitet i samarbetsmekanismen mellan medlemsstaterna enligt detta direktiv. Den behöriga myndigheten i den verkställande staten behöver därför inte i samtliga fall vidta samma skyddsåtgärd som antagits i den utfärdande staten, utan kan i viss mån efter eget skön vidta en åtgärd som den skulle anse vara tillräcklig och adekvat i ett liknande fall enligt nationell lag i den verkställande staten för ändamålet att ge den skyddade personen fortsatt skydd, mot bakgrund av den skyddsåtgärd som antagits i den utfärdande staten och som anges i den europeiska skyddsordern.

(20)  Bland de skyldigheter eller förbud som detta direktiv är tillämpligt på finns åtgärder som syftar till att begränsa personliga kontakter eller kontakter på avstånd mellan den skyddade personen och den person som är orsak till fara, till exempel genom att föreskriva bestämda villkor för sådana kontakter eller genom att införa restriktioner för innehållet i kommunikationen.

(21)  Den behöriga myndigheten i den verkställande staten bör informera den person som är orsak till fara, den behöriga myndigheten i den utfärdande staten och den skyddade personen om alla åtgärder som vidtas på grundval av den europeiska skyddsordern. Vid delgivningen till den person som är orsak till fara bör vederbörlig hänsyn tas till den skyddade personens intresse av att inte få sin adress eller andra kontaktuppgifter röjda. Sådana uppgifter bör inte tas med i delgivningen, om inte adressen eller de andra kontaktuppgifterna innefattas i den skyldighet eller det förbud som den person som är orsak till fara åläggs som verkställighetsåtgärd.

(22)  När den behöriga myndigheten i den utfärdande staten har upphävt den europeiska skyddsordern bör den behöriga myndigheten i den verkställande staten upphöra med de åtgärder som den har vidtagit i syfte att verkställa den europeiska skyddsordern, varvid bör gälla att den behöriga myndigheten i den verkställande staten – på egen hand, i enlighet med sin nationella lagstiftning – får anta en skyddsåtgärd i enlighet med sin nationella lagstiftning för att skydda den berörda personen.

(23)  Eftersom detta direktiv kan tillämpas på situationer där den skyddade personen flyttar till en annan medlemsstat innebär verkställandet av bestämmelserna inte någon överföring till den verkställande staten av befogenheter i samband med huvudsakliga, upphävda, alternativa, villkorliga eller sekundära påföljder eller säkerhetsåtgärder som ålagts den person som är orsak till fara, om denne fortsätter att vara bosatt i den stat som utfärdade skyddsåtgärden.

(24)   I förekommande fall bör det vara möjligt att använda elektroniska medel för att verkställa de åtgärder som vidtagits genom tillämpning av detta direktiv, i enlighet med nationella lagar och förfaranden.

(25)  Inom ramen för samarbetet mellan de myndigheter som medverkar till att skydda den skyddade personen bör den behöriga myndigheten i den verkställande staten underrätta den behöriga myndigheten i den utfärdande staten om alla överträdelser av de åtgärder som vidtagits i den verkställande staten i syfte att verkställa den europeiska skyddsordern. Den underrättelsen bör göra det möjligt för den behöriga myndigheten i den utfärdande staten att omgående besluta om lämpliga åtgärder i fråga om den skyddsåtgärd som ålagts i dess stat mot den person som är orsak till fara. Dessa mått och steg kan, när så är lämpligt, inbegripa fastställande av en frihetsberövande åtgärd i stället för den icke frihetsberövande åtgärd som ursprungligen antagits, till exempel som alternativ till tillfälligt omhändertagande eller som en konsekvens av att ett villkorligt straff omvandlas. Det förstås att detta beslut, eftersom det inte utgör något nytt fastställande av en straffrättslig påföljd med avseende på ett nytt brott, inte förhindrar den verkställande staten från att, i tillämpliga fall, fastställa straffrättsliga eller andra påföljder i händelse av överträdelse av de åtgärder som vidtagits i syfte att verkställa den europeiska skyddsordern.

(26)  Med tanke på medlemsstaternas olika rättstraditioner bör, när ingen skyddsåtgärd finns tillgänglig i den verkställande staten i ett liknande fall som den faktiska situation som beskrivs i den europeiska skyddsordern, den verkställande statens behöriga myndighet till den utfärdande statens behöriga myndighet rapportera varje överträdelse om vilken den har kännedom av den skyddsåtgärd som beskrivs i den europeiska skyddsordern.

(27)  För att säkerställa en smidig tillämpning av direktivet i varje enskilt fall ska de behöriga myndigheterna i den utfärdande och verkställande staten utöva sina befogenheter i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, med beaktande av principen ne bis in idem.

(28)  Den skyddade personen bör inte vara tvungen att bära sådana kostnader för erkännandet av den europeiska skyddsordern som inte är proportionerliga jämfört med ett liknande nationellt fall. Vid genomförandet av detta direktiv bör medlemsstaterna säkerställa att den skyddade personen efter erkännandet av den europeiska skyddsordern, och som en direkt konsekvens av detta erkännande inte blir tvungen att inleda ytterligare nationella förfaranden för att från den verkställande myndigheten, utverka ett beslut om vidtagande av en åtgärd som skulle finnas tillgänglig enligt nationell lagstiftning i ett liknande fall för att garantera den skyddade personens skydd.

(29)  Med beaktande av principen om ömsesidigt erkännande, som detta direktiv bygger på, bör medlemsstaterna i möjligaste mån främja direktkontakt mellan de behöriga myndigheterna vid tillämpningen av detta instrument.

(30)  Utan att det påverkar rättsväsendets oberoende eller olikheter i det sätt på vilket rättsväsendet är organiserat i unionen bör medlemsstaterna överväga att kräva att de ansvariga för utbildning av domare, åklagare, polis och övrig juridisk personal som deltar i förfaranden som syftar till ett utfärdande eller erkännande av en europeisk skyddsorder tillhandahåller lämplig utbildning med avseende på målen i detta direktiv.

(31)  För att underlätta utvärderingen av tillämpningen av detta direktiv bör medlemsstaterna förse kommissionen med relevanta uppgifter om den europeiska skyddsordern rörande tillämpningen av nationella förfaranden, åtminstone antalet europeiska skyddsordrar som begärts, utfärdats och/eller erkänts. Här skulle även andra uppgifter, till exempel vilka brottstyper det rör sig om, vara till nytta.

(32)  Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att skydda personer som befinner sig i fara, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva med tanke på de berörda situationernas gränsöverskridande art och det därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen besluta om åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EUF-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(33)  Detta direktiv bör bidra till skydd av personer som befinner sig i fara och därigenom komplettera, dock utan att påverka, de instrument som redan finns på detta område, såsom rådets rambeslut 2008/947/RIF och rådets rambeslut 2009/829/RIF.

(34)  När ett beslut som avser en skyddsåtgärd faller inom tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område(4), rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar(5) eller 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn(6), bör detta beslut erkännas och verkställas i enlighet med bestämmelserna i det rättsinstrumentet.

(35)  Medlemsstaterna och kommissionen bör, där så är lämpligt, ta med information om den europeiska skyddsordern i befintliga utbildnings- och upplysningskampanjer om skyddet av brottsoffer.

(36)  Personuppgifter som behandlas vid genomförandet av detta direktiv bör skyddas i enlighet med rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete(7), och i enlighet med Europarådets konvention av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, som ratificerats av samtliga medlemsstater.

(37)  Detta direktiv bör stå i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter som garanteras i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i enlighet med artikel 6 i EU-fördraget.

(38)  Vid genomförandet av detta direktiv uppmanas medlemsstaterna att beakta de rättigheter och principer som föreskrivs i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs bestämmelser som gör det möjligt för en rättslig eller likvärdig myndighet i en medlemsstat, där en skyddsåtgärd har beslutats med syftet att skydda en person mot en annan persons brottsliga handlingar som kan utgöra en fara för personens liv, fysiska eller psykiska integritet och värdighet, personliga frihet eller sexuella integritet, att utfärda en europeisk skyddsorder varigenom en behörig myndighet i en annan medlemsstat kan fortsätta att skydda den berörda personen inom denna medlemsstats territorium, efter det att det i den utfärdande staten begåtts en handling som har varit eller kunde ha blivit föremål för ett förfarande i en domstol som särskilt är behörig i straffrättsliga frågor.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

   1) ”europeisk skyddsorder”: ett beslut, fattat av en rättslig eller likvärdig myndighet i en medlemsstat med avseende på en skyddsåtgärd, på grundval av vilket en rättslig eller likvärdig myndighet i en annan medlemsstat kan vidta alla lämpliga åtgärder eller åtgärder i enlighet med sin egen nationella lagstiftning för att upprätthålla skyddet av den skyddade personen.
   2) ”skyddsåtgärd”: ett beslut som antas i den utfärdande staten i enlighet med dess nationella lagstiftning och förfaranden varigenom en eller flera av de skyldigheter eller ett eller flera av de förbud som avses i artikel 5 åläggs en person som är orsak till fara, till förmån för en skyddad person, i syfte att skydda den sistnämnda personen mot en brottslig handling som kan utgöra en fara för dennes liv, fysiska eller psykiska integritet, värdighet, personliga frihet eller sexuella integritet.
   3) ”skyddad person”: den fysiska person som är föremål för det skydd som härrör från en skyddsåtgärd som antagits av den utfärdande staten.
   4) ”person som är orsak till fara”: den fysiska person som har ålagts en eller flera av de skyldigheter eller förbud som avses i artikel 5.

5)  ”utfärdande stat”: den medlemsstat där man ▌vidtagit en skyddsåtgärd som utgör grunden för utfärdande av en europeisk skyddsorder.

6)  ”verkställande stat”: den medlemsstat till vilken en europeisk skyddsorder har översänts för erkännande.

7)  ”övervakande stat”: den stat till vilken en dom i enlighet med artikel 2 i rådets rambeslut 2008/947/RIF, eller ett beslut om övervakningsåtgärder i enlighet med artikel 4 i rambeslut 2009/829/RIF, har översänts.

Artikel 3

Utseende av behöriga myndigheter

1.  Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen om vilken eller vilka rättsliga eller likvärdiga myndigheter som, enligt dess nationella lagstiftning, är behöriga att utfärda en europeisk skyddsorder och att, i enlighet med detta direktiv, erkänna en sådan order när medlemsstaten är utfärdande stat eller verkställande stat.

2.  Kommissionen ska göra den erhållna informationen tillgänglig för alla medlemsstater. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om den information som avses i punkt 1 på något sätt ändras.

Artikel 4

Anlitande av en central myndighet

1.  Varje medlemsstat får utse en central myndighet eller, om det föreskrivs i dess rättssystem, flera centrala myndigheter som ska bistå dess behöriga myndigheter.

2.  Om det är nödvändigt på grund av organisationen av dess rättssystem får en medlemsstat bestämma att dess centrala myndighet respektive myndigheter ska ansvara för den administrativa överföringen och mottagandet av europeiska skyddsorder och för all annan officiell korrespondens i samband med dem. Det gör att alla meddelanden, samråd och informationsutbyten, förfrågningar och underrättelser mellan behöriga myndigheter i förekommande fall kan handläggas av den utsedda centrala myndigheten, respektive de utsedda centrala myndigheterna, i den berörda medlemsstaten.

3.  Medlemsstater som vill utnyttja de möjligheter som avses i denna artikel ska meddela kommissionen uppgifter om den eller de utsedda centrala myndigheterna. Dessa anvisningar ska vara bindande för alla myndigheter i den utfärdande medlemsstaten.

Artikel 5

Villkor om förefintlighet av en skyddsåtgärd enligt nationell lagstiftning

En europeisk skyddsorder får utfärdas endast om en skyddsåtgärd tidigare har vidtagits i den utfärdande staten och den person som är orsak till fara har ålagts någon av följande skyldigheter eller något av följande förbud:

   a) Ett förbud mot att beträda de lokaliteter, platser eller fastställda områden där den skyddade personen är bosatt eller som den skyddade personen besöker.
   b) Ett förbud mot eller regler för alla typer av kontakter med den skyddade personen, inklusive per telefon, e-post, vanlig post, fax eller på något annat sätt.
   c) Ett förbud mot eller regler för att närma sig den skyddade personen mer än på ett visst fastställt avstånd.

Artikel 6

Utfärdande av en europeisk skyddsorder

1.  En europeisk skyddsorder får utfärdas när den skyddade personen beslutar att bosätta sig eller redan är bosatt i en annan medlemsstat, eller när den skyddade personen beslutar att uppehålla sig eller redan uppehåller sig i en annan medlemsstat. Vid beslut om utfärdande av en europeisk skyddsorder ska den behöriga myndigheten i den utfärdande staten beakta bland annat den tidsperiod eller de tidsperioder som den skyddade personen planerar att uppehålla sig i den verkställande staten och hur angeläget skyddsbehovet är.

2.  En behörig myndighet i den utfärdande staten får utfärda en europeisk skyddsorder endast på begäran av den skyddade personen, efter att ha kontrollerat att skyddsåtgärden uppfyller kraven i artikel 5.

3.  Den skyddade personen ▌får lämna in en begäran om utfärdande av en europeisk skyddsorder, antingen till den behöriga myndigheten i den utfärdande staten eller till den behöriga myndigheten i den verkställande staten. Om en sådan begäran lämnas in i den verkställande staten ska dess behöriga myndighet så snart som möjligt översända denna begäran till den behöriga myndigheten i den utfärdande staten ▌.

4.  Innan en europeisk skyddsorder utfärdas ska den person som är orsak till fara ha rätt att höras och att invända mot skyddsåtgärden, om personen i fråga inte har haft dessa rättigheter i det förfarande som ledde till att skyddsåtgärden vidtogs.

5.  När en behörig myndighet ▌vidtar en skyddsåtgärd som omfattar en eller flera av de skyldigheter eller förbud som avses i artikel 5 ska myndigheten på lämpligt sätt i enlighet med förfaranden i nationell lagstiftning informera den skyddade personen om möjligheten att begära en europeisk skyddsorder om den skyddade personen beslutar att flytta till en annan medlemsstat, liksom om de grundläggande villkoren för en sådan begäran. Myndigheten ska råda den skyddade personen att lämna in ansökan innan denne lämnar den utfärdande statens territorium.

6.  Om den skyddade personen har en förmyndare eller ett ombud får denne lämna in den begäran som avses i punkterna 2 och 3 på den skyddade personens vägnar.

7.  Om en begäran om utfärdande av en europeisk skyddsorder avslås ska den behöriga myndigheten i den utfärdande staten i tillämpliga fall informera den skyddade personen om tillgängliga rättsmedel enligt den nationella lagstiftningen för omprövning av detta beslut.

Artikel 7

Den europeiska skyddsorderns form och innehåll

Den europeiska skyddsordern ska utfärdas så att den överensstämmer med formuläret i bilaga I till detta direktiv. Den ska i synnerhet innehålla följande uppgifter:

   a) Den skyddade personens identitet och nationalitet samt personens förmyndares eller juridiska ombuds identitet och nationalitet, om personen är underårig eller inte är rättskapabel.
   b) Det datum från vilket den skyddade personen avser att bosätta sig eller vistas i den verkställande staten och vistelseperioden eller vistelseperioderna om dessa är kända.
   c) Namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress till den behöriga myndigheten i den utfärdande staten.
   d) Uppgifter som möjliggör identifiering (till exempel ett nummer och ett datum) av den rättsakt som innefattar den skyddsåtgärd på grundval av vilken den europeiska skyddsordern har utfärdats.
   e) En sammanfattning av de fakta och omständigheter som lett till införandet av skyddsåtgärden i den utfärdande staten.
   f) De skyldigheter och förbud som den person som är orsak till fara åläggs genom den skyddsåtgärd på vilken den europeiska skyddsordern grundar sig, deras varaktighet ▌och ett angivande av eventuella böter eller påföljder vid överträdelse av skyldigheten eller förbudet.
   g) Användning av en teknisk anordning om den skyddade personen eller den person som är orsak till fara har utrustats med en sådan som ett medel för verkställande av skyddsåtgärden.
   h) Identitet och nationalitet på den person som är orsak till fara samt dennes kontaktuppgifter.
   i) Uppgifter om huruvida den skyddade personen och/eller den person som är orsak till fara har beviljats kostnadsfri rättshjälp i den utfärdande staten, om detta är känt av den behöriga myndigheten i den utfärdande staten utan att det krävs ytterligare utredning.
   j) I förekommande fall, andra omständigheter som kan påverka bedömningen av den fara den skyddade personen är utsatt för.
   k) I tillämpliga fall, uttryckligt angivande av att en dom så som detta definieras i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/947/RIF, eller ett beslut om övervakningsåtgärder i enlighet med artikel 4 i rådets rambeslut 2009/829/RIF, redan har överförts till den övervakande staten liksom vilken den behöriga myndigheten är i den staten för verkställande av en sådan dom eller ett sådant beslut.

Artikel 8

Förfarande för överföring

1.  När den behöriga myndigheten i den utfärdande staten överför den europeiska skyddsordern till den behöriga myndigheten i den verkställande staten ska den göra detta på ett sätt som lämnar en skriftlig uppteckning som möjliggör för den verkställande medlemsstaten att fastställa äktheten. All officiell kommunikation ska också ske direkt mellan de nämnda behöriga myndigheterna.

2.  Om den behöriga myndigheten i den verkställande eller den utfärdande staten inte är känd av den behöriga myndigheten i den andra staten, ska den senare myndigheten vidta alla nödvändiga efterforskningar, inklusive via kontaktpunkterna i det europeiska rättsliga nätverk som avses i rådets beslut 2008/976/RIF av den 16 december 2008 om det europeiska rättsliga nätverket(8), den nationella Eurojustmedlemmen eller det nationella systemet för samordning av Eurojust, för att erhålla den nödvändiga informationen.

3.  När en myndighet i den verkställande staten som får en europeisk skyddsorder inte har behörighet att erkänna den ska denna myndighet på tjänstens vägnar översända den europeiska skyddsordern till den behöriga myndigheten och utan dröjsmål informera den behöriga myndigheten i den utfärdande staten om detta på ett sätt som kan styrkas i skrift.

Artikel 9

Åtgärder i den verkställande staten

1.  Efter mottagande av en europeisk skyddsorder som överförs i enlighet med artikel 8, ska den behöriga myndigheten i den verkställande staten utan otillbörligt dröjsmål erkänna ordern och fatta ett beslut om vidtagande av eventuella åtgärder som i ett liknande fall skulle kunna tillämpas enligt nationell lagstiftning för att garantera skyddet av den skyddade personen, om den inte beslutar att åberopa något av skälen för icke-erkännande i artikel 10.

2.  Den åtgärd som antas av den behöriga myndigheten i den verkställande staten i enlighet med punkt 1, liksom eventuella andra åtgärder som vidtas på grundval av ett senare beslut som avses i artikel 11, ska i största möjliga mån överensstämma med den skyddsåtgärd som beordrats i den utfärdande staten.

3.  Den behöriga myndigheten i den verkställande staten ska informera personen som är orsak till fara, den behöriga myndigheten i den utfärdande staten och den skyddade personen om eventuella åtgärder som vidtas genom tillämpning av punkt 1, liksom om möjliga rättsliga konsekvenser av en överträdelse av sådana åtgärder, enligt vad som föreskrivs i nationell lagstiftning och i enlighet med artikel 11.2. Adressen eller andra kontaktuppgifter till den skyddade personen ska inte röjas för personen som är orsak till fara såvida detta inte är nödvändigt med hänsyn till verkställigheten av den åtgärd som antas genom tillämpning av punkt 1.

4.  Om den behöriga myndigheten i den verkställande staten anser att den information som översänts tillsammans med den europeiska skyddsordern i enlighet med artikel 7 är ofullständig, ska myndigheten utan dröjsmål informera den behöriga myndigheten i den utfärdande staten på ett sätt som kan styrkas i skrift och fastställa en rimlig tidsfrist inom vilken myndigheten ska lämna den information som saknas.

Artikel 10

Skäl för icke-erkännande av en europeisk skyddsorder

1.  Den behöriga myndigheten i den verkställande staten får vägra att erkänna en europeisk skyddsorder under följande omständigheter:

   a) Den europeiska skyddsordern är inte fullständig eller har inte kompletterats inom den tidsfrist som fastställts av den behöriga myndigheten i den verkställande staten.
   b) De krav som anges i artikel 5 har inte uppfyllts.
   c) Skyddsåtgärden avser en handling som inte är brottslig enligt den verkställande statens lagstiftning.
   d) Skyddet härrör från verkställigheten av en påföljd eller åtgärd som omfattas av amnesti enligt den verkställande statens lagstiftning och rör en handling eller ett beteende som omfattas av dess behörighet enligt den lagstiftningen.
   e) Den person som är orsak till fara åtnjuter enligt den verkställande statens lagstiftning immunitet som gör det omöjligt att vidta ▌åtgärder på grundval av en europeisk skyddsorder.
   f) Ett straffrättsligt förfarande mot en person som är orsak till fara på grund av en handling eller ett beteende som utgjort grund för att en skyddsåtgärd beslutats är preskriberat i enlighet med lagstiftningen i den verkställande staten, om handlingen eller beteende omfattas av dess behörighet enligt den nationella lagstiftningen.
   g) Erkännande av den europeiska skyddsordern skulle strida mot principen ne bis in idem.
   h) Den person som är orsak till fara kan, enligt lagstiftningen i den verkställande staten, på grund av sin ålder inte hållas straffrättsligt ansvarig för den handling eller det beteende i vars sammanhang skyddsåtgärden har antagits.
   i) Skyddsordern avser ett brott som enligt den verkställande statens lagstiftning helt eller till stor eller väsentlig del anses ha begåtts inom dess territorium.

2.   Om den behöriga myndigheten i den verkställande staten vägrar att erkänna en europeisk skyddsorder på grundval av ett eller flera av ovanstående skäl, ska den

   a) utan otillbörligt dröjsmål informera den utfärdande staten och den skyddade personen om denna vägran och om skälen till den,
   b) i tillämpliga fall informera den skyddade personen om möjligheten att begära att en skyddsåtgärd antas i enlighet med den nationella lagstiftningen,
   c) i tillämpliga fall informera den skyddade personen om tillgängliga rättsmedel enligt den nationella lagstiftningen för omprövning av detta beslut.

Artikel 11

Tillämplig lag och behörighet i den verkställande staten

1.  Den verkställande staten är behörig att anta och verkställa åtgärder i den staten efter det att en europeisk skyddsorder har erkänts. Lagstiftningen i den verkställande staten är tillämplig på antagandet och verkställandet av det beslut som föreskrivs i artikel 9.1, inklusive bestämmelser om rättsmedel mot beslut som antas i den verkställande staten med avseende på den europeiska skyddsordern.

2.  I händelse av en överträdelse av en eller flera av de åtgärder som vidtagits av den verkställande staten efter det att den europeiska skyddsordern erkänts är den behöriga myndigheten i den verkställande staten, genom tillämpning av punkt 1, behörig att

   a) fastställa straffrättsliga påföljder och vidta andra åtgärder med anledning av överträdelsen av denna åtgärd, om överträdelsen utgör ett brott enligt den verkställande statens lagstiftning,
   b) besluta om andra åtgärder än straffrättsliga i samband med överträdelsen,
   c) vidta brådskande interimistiska åtgärder för att för slut på överträdelsen, i förekommande fall i avvaktan på ett senare beslut från den utfärdande statens sida.

3.  Om ingen åtgärd kan vidtas på nationell nivå i ett liknande fall i den verkställande staten, ska den verkställande statens behöriga myndighet till den utfärdande statens behöriga myndighet rapportera varje överträdelse om vilken den har kännedom av den skyddsåtgärd som beskrivs i den europeiska skyddsordern.

Artikel 12

Underrättelse om överträdelser

Den behöriga myndigheten i den verkställande staten ska informera den behöriga myndigheten i den utfärdande staten eller i den övervakande staten om alla överträdelser av den åtgärd eller de åtgärder som vidtagits på grundval av den europeiska skyddsordern. För meddelandet ska det standardformulär som återges i bilaga II användas.

Artikel 13

Behörighet i den utfärdande staten

1.  Den behöriga myndigheten i den utfärdande staten har ensam behörighet att fatta beslut om

   a) förlängning, översyn, ändring, återkallande och upphävande av skyddsåtgärden samt följaktligen av den europeiska skyddsordern,
   b) fastställande av en frihetsberövande åtgärd med anledning av att skyddsåtgärden har annullerats, under förutsättning att skyddsåtgärden har tillämpats på grundval av en dom enligt definitionen i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/947/RIF eller på grundval av ett beslut om övervakningsåtgärder enligt definitionen i artikel 4 i rådets rambeslut 2009/829/RIF.

2.  Den utfärdande statens lagstiftning ska tillämpas vid de beslut som fattas enligt punkt 1.

3.  När en dom i enlighet med artikel 2 i rådets rambeslut 2008/947/RIF eller ett beslut om övervakningsåtgärder i enlighet med artikel 4 i rådets rambeslut 2009/829/RIF redan har överförts till en annan medlemsstat, eller när en sådan dom eller ett sådant beslut om övervakningsåtgärder överförs efter utfärdande av en europeisk skyddsorder i en annan medlemsstat, ska följdbeslut fattas i enlighet med relevanta bestämmelser i dessa rambeslut.

4.  Den behöriga myndigheten i den utfärdande medlemsstaten ska utan dröjsmål informera den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten om alla beslut som fattas i enlighet med punkt 1.

5.  Om den behöriga myndigheten i den utfärdande staten har återkallat eller upphävt en europeisk skyddsorder enligt punkt 1a ska den behöriga myndigheten i den verkställande staten avbryta de åtgärder som antagits enligt artikel 9.1 så snart som den i vederbörlig ordning har underrättats av den behöriga myndigheten i den utfärdande staten.

6.  Om den behöriga myndigheten i den utfärdande staten har ändrat den europeiska skyddsordern i överensstämmelse med punkt 1 a, ska den behöriga myndigheten i den verkställande staten, på lämpligt sätt,

   a) ändra de åtgärder som vidtagits på grundval av den europeiska skyddsordern enligt artikel 9, eller
   b) vägra att se till att den ändrade skyldigheten fullgörs eller det ändrade förbudet efterlevs, om skyldigheten eller förbudet inte hör till de typer av skyldigheter eller förbud som avses i artikel 5, eller om den information som översänts tillsammans med den europeiska skyddsordern i enlighet med artikel 7 är ofullständig och inte har kompletterats inom den tidsfrist som fastställts av den behöriga myndigheten i den verkställande staten i enlighet med artikel 9.4.

Artikel 14

Skäl för avbrytande av åtgärder som vidtagits på grundval av en europeisk skyddsorder

1.  Den behöriga myndigheten i den verkställande staten får avbryta de åtgärder som vidtagits för verkställande av en europeisk skyddsorder

   a) om det finns ett klart tecken på att den skyddade personen inte är bosatt eller uppehåller sig inom den verkställande statens territorium, eller har lämnat detta territorium för gott,
   b) om den maximala tidsfristen för verkställande av åtgärderna inom ramen för den europeiska skyddsordern har löpt ut enligt den nationella lagstiftningen i den verkställande staten,
   c) i det fall som avses i artikel 13.6 b,
   d) om en dom enligt definitionen i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/947/RIF eller ett beslut om övervakningsåtgärder enligt definitionen i artikel 4 i rådets rambeslut 2009/829/RIF överförs till den verkställande staten efter erkännandet av den europeiska skyddsordern.

2.  Den behöriga myndigheten i den verkställande staten ska omedelbart informera den behöriga myndigheten i den utfärdande staten och, om möjligt, den skyddade personen om beslutet.

3.  Innan den behöriga myndigheten i den verkställande staten avbryter åtgärderna i enlighet med punkt 1b kan den be den behöriga myndigheten i den utfärdande staten att lämna information om huruvida det skydd som tillhandahålls inom ramen för den europeiska skyddsordern fortfarande behövs mot bakgrund av omständigheterna i det föreliggande fallet. Den behöriga myndigheten i den utfärdande staten ska utan dröjsmål svara på en sådan begäran.

Artikel 15

Prioritet för erkännandet av en europeisk skyddsorder

Den europeiska skyddsordern ska erkännas med samma prioritet som skulle tillämpas i ett liknande nationellt fall, under beaktande av fallets specifika omständigheter, däribland hur brådskande ärendet är, vilket datum den skyddade personen förväntas ankomma på den verkställande statens territorium och, om möjligt, hur stor fara den skyddade personen är utsatt för.

Artikel 16

Samråd mellan behöriga myndigheter

När så är lämpligt får de behöriga myndigheterna i den utfärdande staten och i den verkställande staten samråda med varandra för att underlätta en smidig och effektiv tillämpning av detta direktiv.

Artikel 17

Språk

1.  Den europeiska skyddsordern ska genom försorg av den behöriga myndigheten i den utfärdande staten översättas till det officiella språket eller något av de officiella språken i den verkställande staten eller de verkställande staterna.

2.  Det formulär som avses i artikel 12 ska genom försorg av den behöriga myndigheten i den verkställande staten översättas till det officiella språket eller något av de officiella språken i den utfärdande staten.

3.  Varje medlemsstat får antingen när detta direktiv antas eller vid en senare tidpunkt i en förklaring, som ska deponeras hos kommissionen, ange att den kommer att godta en översättning till ett eller flera av unionens officiella språk.

Artikel 18

Kostnader

Den verkställande staten ska, i enlighet med sin nationella lagstiftning, stå för kostnaderna i samband med tillämpningen av detta direktiv, utom för de kostnader som uteslutande uppkommer på den utfärdande statens territorium.

Artikel 19

Förhållande till andra avtal och överenskommelser

1.  Medlemsstaterna får även fortsatt tillämpa de bilaterala eller multilaterala avtal eller andra överenskommelser som är i kraft när detta direktiv träder i kraft, i den mån som de gör det möjligt att utöka eller vidga målen för detta direktiv och de bidrar till att förenkla och underlätta förfarandena för att vidta skyddsåtgärder.

2.  Medlemsstaterna får ingå bilaterala eller multilaterala avtal eller andra överenskommelser efter detta direktivs ikraftträdande, i den mån som de gör det möjligt att utöka eller vidga målen för detta direktiv och att de bidrar till att förenkla och underlätta förfarandena för skyddsåtgärder.

3.  Medlemsstaterna ska senast den …*(9) underrätta ▌kommissionen om de avtal och överenskommelser som avses i punkt 1 som de önskar fortsätta att tillämpa. Medlemsstaterna ska också underrätta ▌kommissionen om alla nya avtal eller överenskommelser enligt punkt 2 inom tre månader från undertecknandet.

Artikel 20

Förhållande till andra rättsakter

1.  Detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av förordning (EG) nr 44/2001, på tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2201/2003 samt på tillämpningen av 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn, eller på tillämpningen av 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn.

2.  Detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av rådets rambeslut 2008/947/RIF och rådets rambeslut 2009/829/RIF.

Artikel 21

Genomförande

1.  Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa ▌detta direktiv senast den ...*(10). De ska genast underrätta kommissionen om detta. När medlemsstaterna antar de bestämmelserna ska dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 22

Insamling av uppgifter

För att underlätta utvärderingen av tillämpningen av detta direktiv ska medlemsstaterna förse kommissionen med relevanta uppgifter om den europeiska skyddsordern rörande tillämpningen av nationella förfaranden, åtminstone antalet europeiska skyddsordrar som begärts, utfärdats och/eller erkänts.

Artikel 23

Översyn

Kommissionen ska senast den ...(11)* överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv. Rapporten ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.

Artikel 24

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i ▌

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

EUROPEISK SKYDDSORDER

som avses i artikel 7 i

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/…/EU AV DEN … OM DEN EUROPEISKA SKYDDSORDERN(12)

Informationen i detta formulär ska behandlas med lämplig sekretess

Utfärdande stat:

Verkställande stat:

a) Uppgifter om den skyddade personen:

Efternamn:

Förnamn:

Namn som ogift eller tidigare namn, i förekommande fall:

Kön:

Nationalitet:

Personnummer eller socialförsäkringsnummer (om sådant finns):

Födelsedatum:

Födelseort:

Adresser/bostäder:

– i den utfärdande staten:

– i den verkställande staten:

– i annan stat:

Språk som personen förstår (om känt):

Har den skyddade personen beviljats kostnadsfri rättshjälp i den utfärdande staten? (Anges om detta är känt utan ytterligare utredning.)

? Ja.

? Nej.

? Okänt.

Om den skyddade personen är underårig eller inte är rättskapabel, information om den fysiska personens förmyndare eller ombud:

Efternamn:

Förnamn:

Namn som ogift eller tidigare namn, i förekommande fall:

Kön:

Nationalitet:

Kontorsadress:

b) Den skyddade personen har beslutat att bosätta sig eller är redan bosatt i den verkställande medlemsstaten, alternativt har beslutat att uppehålla sig eller uppehåller sig redan i den verkställande medlemsstaten.

Det datum från vilket den skyddade personen avser att bosätta eller uppehålla sig i den verkställande staten (om känt):

Vistelseperiod(er) (om känt):

c) Har den skyddade personen eller den person som är orsak till fara utrustats med någon teknisk anordning som ett medel för verkställande av skyddsåtgärden?

? Ja: Vänligen ge en kort sammanfattning av de instrument som används:

? Nej.

d) Den behöriga myndighet som utfärdade den europeiska skyddsordern:

Officiellt namn:

Fullständig adress:

Tfn: (landskod) (riktnummer) (nummer)

Fax: (landskod) (riktnummer) (nummer)

Uppgifter om kontaktperson(er)

Efternamn:

Förnamn:

Befattning (titel/tjänsteställning):

Tfn: (landskod) (riktnummer) (nummer)

Fax: (landskod) (riktnummer) (nummer)

E-post (om sådan finns):

Språk som kan användas vid kontakter:

e) Identifiering av den skyddsåtgärd på grundval av vilken den europeiska skyddsordern har utfärdats:

Skyddsåtgärden utfärdades den (datum: DD-MM-ÅÅÅÅ):

Skyddsåtgärden blev verkställbar den (datum: DD-MM-ÅÅÅÅ):

Skyddsåtgärdens referensbeteckning (om sådant finns):

Myndighet som antog skyddsåtgärden:

f) En sammanfattning av de fakta och omständigheter, i tillämpliga fall även brottsrubriceringen, som lett till införande av den skyddsåtgärd som anges i e ovan:

g) Uppgifter om de skyldigheter och förbud som genom skyddsåtgärden har ålagts den person som är orsak till fara:

Skyldighetens/skyldigheternas (förbudets/förbudens) art: (ni kan sätta kryss i fler än en ruta):

? Ett förbud mot att beträda de lokaliteter, platser eller fastställda områden där den skyddade personen är bosatt eller som den skyddade personen besöker.

– Om ni har satt ett kryss i denna ruta, vänligen ange vilka lokaliteter, platser eller fastställda områden den person som är orsak till fara är förbjuden att beträda:

? Ett förbud mot eller regler för alla typer av kontakter med den skyddade personen, inklusive per telefon, e-post, vanlig post, fax eller på något annat sätt.

– Om ni har satt ett kryss i denna ruta, vänligen ange eventuella relevanta uppgifter.

? Ett förbud mot eller regler när det gäller att komma den skyddade personen närmare än ett visst fastställt avstånd.

– Om ni har satt ett kryss i denna ruta, vänligen ange exakt på vilket avstånd personen som är orsak till fara måste hålla sig från den skyddade personen:

Vänligen ange under hur lång tid ovan nämnda skyldigheter/förbud åläggs den person som är orsak till fara:

Vänligen ange straffet eller påföljden (om något) i fall av överträdelse av förbudet:

h) Uppgifter om den person som är orsak till fara och som har ålagts de skyldigheter/förbud som anges under g ovan:

Efternamn:

Förnamn:

Namn som ogift eller tidigare namn, i förekommande fall:

Alias, i förekommande fall:

Kön:

Nationalitet:

Personnummer eller socialförsäkringsnummer (om sådant finns):

Födelsedatum:

Födelseort:

Adresser/bostäder:

– i den utfärdande staten:

– i den verkställande staten:

– i annan stat:

Språk som personen förstår (om känt):

Lämna följande uppgifter om de finns tillgängliga:

– Typ av identitetshandling(ar) som personen innehar och nummer (identitetskort, pass):

Har personen som är orsak till fara beviljats kostnadsfri rättshjälp i den utfärdande staten? (Anges om detta är känt utan ytterligare utredning.)

? Ja.

? Nej.

? Okänt.

i) Andra omständigheter som kan ha inverkan på bedömningen av den fara som den skyddade personen kan utsättas för (frivillig information):

j) Annan information av värde (exempelvis om andra stater där skyddsåtgärder tidigare har vidtagits till förmån för samma skyddade person, om sådan information är tillgänglig och nödvändig):

k) Vänligen sätt ett kryss i rutan när så är lämpligt och fyll i:

? En dom enligt definitionen i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/947/RIF har redan överförts till en annan medlemsstat.

– Om ni har satt ett kryss i denna ruta, vänligen ange kontaktuppgifter för den behöriga myndighet till vilken domen har överförts:

? ett beslut om övervakningsåtgärder i enlighet med artikel 4 i rådets rambeslut 2009/829/RIF redan har överförts till en annan medlemsstat

– Om ni har satt ett kryss i denna ruta, vänligen ange kontaktuppgifter för den behöriga myndighet till vilken beslutet om övervakningsåtgärder har överförts:

Underskrift av den myndighet som utfärdat den europeiska skyddsordern och/eller dess företrädare för intygande av att orderns innehåll är korrekt:

Namn:

Befattning (titel/tjänsteställning):

Möte:

Referensbeteckning (om sådan finns):

Officiell stämpel (i förekommande fall):

BILAGA II

FORMULÄR

som avses i artikel 12

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/…/EU AV DEN … OM DEN EUROPEISKA SKYDDSORDERN(13)

RAPPORT OM ÖVERTRÄDELSE AV DEN SKYDDSÅTGÄRD SOM LIGGER TILL GRUND FÖR OCH BESKRIVS I DEN EUROPEISKA SKYDDSORDERN.

Informationen i detta formulär ska behandlas med lämplig sekretess

a) Uppgifter om identiteten på den person som är orsak till fara

Efternamn:

Förnamn:

Namn som ogift eller tidigare namn, i förekommande fall:

Alias, i förekommande fall:

Kön:

Nationalitet:

Personnummer eller socialförsäkringsnummer (om sådant finns):

Födelsedatum:

Födelseort:

Adress:

Språk som personen förstår (om känt):

b) Uppgifter om den skyddade personens identitet:

Efternamn:

Förnamn:

Namn som ogift eller tidigare namn, i förekommande fall:

Kön:

Nationalitet:

Födelsedatum:

Födelseort:

Adress:

Språk som personen förstår (om känt):

c) Uppgifter om den europeiska skyddsordern

Ordern utfärdad den:

Referensbeteckning (om sådan finns):

Myndighet som utfärdat ordern:

Officiellt namn:

Adress:

d) Uppgifter om den myndighet som svarar för verkställigheten av den skyddsåtgärd (i förekommande fall) som vidtogs i den verkställande staten i överensstämmelse med den europeiska skyddsordern:

Myndighetens officiella namn:

Namn på kontaktperson:

Befattning (titel/tjänsteställning):

Adress:

Tfn (landskod) (riktnummer) (nummer)

Fax: (landskod) (riktnummer) (nummer)

E-post:

Språk som kan användas vid kontakter:

e) Överträdelse av skyldighet(er) som ålagts av den behöriga myndigheten i den verkställande staten efter erkännande av den europeiska skyddsordern och/eller varje annan iakttagelse som skulle kunna leda till ett följdbeslut:

Överträdelsen gäller följande skyldighet(er)/förbud (ni kan sätta kryss i fler än en ruta):

? Ett förbud mot att beträda de lokaliteter, platser eller fastställda områden där den skyddade personen är bosatt eller som den skyddade personen besöker.

? Ett förbud mot eller regler för alla typer av kontakter med den skyddade personen, inklusive per telefon, e-post, vanlig post, fax eller på något annat sätt.

? Ett förbud mot eller regler när det gäller att komma den skyddade personen närmare än ett visst fastställt avstånd.

? Alla övriga åtgärder, motsvarande en skyddsåtgärd på grundval av den europeiska skyddsordern, vidtagna av den behöriga myndigheten i den verkställande staten efter erkännande av den europeiska skyddsordern.

Beskrivning av överträdelsen eller överträdelserna (ort, datum och närmare omständigheter):

I enlighet med artikel 11.2:

– Åtgärder som vidtagits i den verkställande medlemsstaten till följd av överträdelsen,

– Eventuella rättsliga konsekvenser av överträdelsen i den verkställande medlemsstaten.

Andra iakttagelser som skulle kunna leda till ett följdbeslut.

Beskrivning av iakttagelserna:

f) Uppgifter om kontaktperson för ytterligare upplysningar om överträdelsen:

Efternamn:

Förnamn:

Adress:

Tfn: (landskod) (riktnummer) (nummer)

Fax: (landskod) (riktnummer) (nummer)

E-post:

Språk som kan användas vid kontakter:

Underskrift av den myndighet som utfärdat formuläret och/eller dess företrädare för intygande av att formulärets innehåll är korrekt:

Namn:

Befattning (titel/tjänsteställning):

Möte:

Officiell stämpel (i förekommande fall):

(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 december 2010.
(2) EUT L 337, 16.12.2008, s. 102.
(3) EUT L 294, 11.11.2009, s. 20.
(4) EGT L 12, 16.1.2001, s. 1.
(5) EUT L 338, 23.12.2003, s. 1.
(6) EGT L 151, 11.6.2008, s. 39.
(7) EUT L 350, 30.12.2008, s. 60.
(8) EUT L 348, 24.12.2008, s. 130.
(9)* 3 månader efter ikraftträdandet av detta direktiv.
(10)* 3 år efter ikraftträdandet av detta direktiv.
(11)** 4 år efter ikraftträdandet av detta direktiv.
(12)* Detta direktivs nummer och datum.
(13)* Detta direktivs nummer och datum.


Människohandel ***I
PDF 196kWORD 41k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel samt skydd av offer och om upphävande av rambeslut 2002/629/RIF (KOM(2010)0095 – C7-0087/2010 – 2010/0065(COD))
P7_TA(2010)0471A7-0348/2010

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2010)0095),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 82.2 och 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0087/2010),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av de nationella parlamentens bidrag rörande förslaget till rättsakt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 21 oktober 2010,

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 25 november 2010 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 55 och 37 i arbetsordningen,

–  med beaktande av de gemensamma överläggningar som utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män hållit i enlighet med artikel 51 i arbetsordningen.

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0348/2010).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 december 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/.../EU om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF

P7_TC1-COD(2010)0065


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv 2011/36/EU.)


Avtal EU/Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd ***
PDF 187kWORD 29k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (15507/2010 – C7-0392/2010 – 2010/0108(NLE))
P7_TA(2010)0472A7-0346/2010

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (15507/2010),

–   med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (14654/2010),

–   med beaktande av rådets begäran om parlamentets godkännande i enlighet med artikel 79.3 och artikel 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0392/2010),

–  med beaktande av artiklarna 81 och 90.8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0346/2010).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Georgien.


Territoriell, social och ekonomisk sammanhållning
PDF 315kWORD 65k
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2010 om att uppnå verklig territoriell, social och ekonomisk sammanhållning inom EU – en nödvändig förutsättning för global konkurrenskraft? (2009/2233(INI))
P7_TA(2010)0473A7-0309/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt avdelning I och avdelning XVIII,

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 25–26 mars 2010,

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi” (KOM(2006)0567),

–  med beaktande av OECD:s årsrapport för 2009,

–  med beaktande av ”Successful partnerships: a guide”, OECD LEED-forum för partnerskap och lokalförvaltning, 2006,

–  med beaktande av Världsekonomiska forumets konkurrensrapport 2009–2010 (Global Competitiveness Report), Genève, Schweiz, 2009,

–  med beaktande av ”An agenda for a reformed cohesion policy – A place-based approach to meeting European Union challenges and expectations”, en oberoende rapport som på begäran av Danuta Hübner utarbetades i april 2009 av Fabrizio Barca, kommissionsledamot med ansvar för regionalpolitik,

  med beaktande av strategidokument från Europeiska kommuners och regioners råd med titeln ”Future of EU Cohesion Policy”, Bryssel, december 2009,

  med beaktande av Europeiska regionförsamlingens resolution om regionalpolitiken efter 2013, som antogs av dess generalförsamling den 8 november 2007 i Udine i Italien,

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om resultatet av samrådet beträffande sammanhållningspolitikens strategier och program för programperioden 2007–2013 (KOM(2008)0301),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 med titeln ”genomförandet av strukturfondsförordningen 2007–2013: resultatet av samrådet om sammanhållningspolitikens nationella strategier och program”(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 om bästa praxis inom regionalpolitiken och hinder för användning av strukturfonderna(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2008 om styrelseformer och partnerskap på nationell och regional grundval samt på projektbasis inom regionalpolitiken(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 om grönboken om territoriell sammanhållning och läget i debatten om den kommande reformen av sammanhållningspolitiken(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 juni 2010 om EU 2020(5),

–  med beaktande av den fjärde rapporten om ekonomisk och social sammanhållning (KOM(2007)0273),

–  med beaktande av kommissionens tjugonde årsrapport om genomförandet av strukturfonderna (2008) (KOM(2009)0617),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln ”Främjande av privata och offentliga investeringar i syfte att bidra till en ekonomisk återhämtning och långsiktig strukturanpassning: utveckling av offentlig-privata partnerskap” (KOM(2009)0615),

–  med beaktande av punkt 37 i Europaparlamentets resolution av den 14 februari 2006 om reformen av det statliga stödet 2005–2009(6),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A7-0309/2010), och av följande skäl:

A.  Att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna är, enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen, ett av Europeiska unionens mål.

B.  Unionen kan endast bli konkurrenskraftig på global nivå om den inre politiken förbättrar dess kapacitet att möta de globala utmaningarna genom att det införs en hållbar och koldioxidsnål ekonomi som respekterar den biologiska mångfalden. Krisperioderna har tydligt visat att de mindre utvecklade regionerna har sämre förmåga att återhämta sig.

C.  Konkurrens och sammanhållning står inte i motsats till varandra och är inte heller oförenliga, utan har gemensamma aspekter.

D.  Trots de stora framsteg som har gjorts när det gäller konvergens inom unionen märks det att de territoriella skillnaderna mellan EU-regionerna ökar, t.ex. vad gäller tillgänglighet, särskilt i strukturellt missgynnade regioner men också på mellanregional nivå och inom medlemsstaterna, vilket kan leda till regional segregering och öka skillnaderna i levnadsstandard mellan de olika EU-regionerna samt minska EU:s globala konkurrenskraft.

E.  I sin årsrapport för 2009 rekommenderade OECD en långsiktig tillväxt som fokuserar på betydelsen av beskattning, investeringar i infrastruktur, utbildning och arbetskraft samt på regleringen av produktionsmarknaderna, och framhävde därför dessa faktorers betydelse.

F.  Världsekonomiska forumet pekar både i sin konkurrensrapport för 2009 och i andra rapporter på infrastrukturens viktiga roll som den andra av de tolv pelare som ligger till grund för utvärderingen av den globala konkurrenskraften, och förklarade att en högkvalitativ infrastruktur är en förutsättning för att minska avstånden, locka till sig utländska investeringar och garantera möjligheterna till ekonomisk utveckling.

G.  Långsiktig konkurrenskraft kan endast uppnås om det finns en verkligt hållbar ekonomisk utveckling i hela EU.

H.  I rapporten med titeln ”Creating an Innovative Europé” från den oberoende expertgruppen FoU och innovation, som utsågs efter toppmötet vid Hampton Court med Esko Aho som ordförande, fastställs ett antal nyckelområden, det vill säga e-hälsa, läkemedel, transport och logistik, miljö, digitalt innehåll, energi samt säkerhet, där en marknad för innovation kan fungera och allmänna riktlinjer kan spela en central roll.

I.  För att uppnå EU 2020-målen måste man ta hänsyn till utgångsläget, det vill säga olika utvecklingsnivåer och begränsningar, och fastställa mål som överensstämmer med den verkliga situationen och de faktiska behov som ringats in genom samråd med samtliga berörda aktörer på de olika förvaltningsnivåerna.

J.  Europeiska rådet bekräftade i mars 2010 betydelsen av att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, bland annat genom infrastrukturutveckling, för att bidra till genomförandet av EU 2020-strategin i de fall där denna nya strategi ska hantera hinder för den ekonomiska utvecklingen.

K.  Sammanhållningspolitiken har visat sig vara ett effektivt instrument när det gäller att på ett flexibelt sätt möta de socioekonomiska utmaningar som har sitt ursprung i finanskrisen.

L.  En grundläggande förutsättning för konkurrenskraft är, utöver god infrastruktur, att forskning, innovation och teknisk utveckling främjas samt att människorna i regionerna erbjuds utbildning av hög kvalitet.

M.  Regionerna kommer att spela en avgörande roll i arbetet med att begränsa konsekvenserna av krisen för allmänheten och bör därför främja partnerskapsprincipen och utveckla lämpliga instrument för förhandsbedömningar av de regionala konsekvenserna av olika typer av insatser i syfte att möta de stora utmaningarna, såsom anpassningen till globaliseringen, demografiska förändringar och den därav följande stadiga avfolkningen i regionerna, klimatförändringar, energirelaterade problem och skyddet av den biologiska mångfalden, samt nya utmaningar som uppstår till följd av krisen.

N.  Resultatet av diskussionerna om strategier och program inom ramen för sammanhållningspolitiken för programperioden 2007–2013 har visat att programmens kvalitet och berörda parters involvering har ökat på samtliga förvaltningsnivåer, vilket är ett steg i rätt riktning mot uppfyllandet av Lissabonmålen om ekonomisk konkurrenskraft och sysselsättning.

O.  Reformen av sammanhållningspolitiken måste leda till en förbättring av denna politik genom bättre samstämmighet och bättre samordning och synergi mellan de europeiska politikområdena, utan att ett politikområde framhävs framför de andra, på grundval av Europeiska unionens behov och mål på området för en hållbar utveckling.

P.  De lokala och regionala aktörernas engagemang i sammanhållningspolitiken återspeglas i deras regionala och lokala strategier för att främja ekonomisk utveckling och social integration.

Q.  Den ekonomiska konkurrenskraften i de regioner som ligger efter stärks genom utvecklingen av deras kapacitet, bland annat utvecklingen av all slags infrastruktur som ger tillträde till utbildning, forskning och innovation.

R.  Även om vissa aspekter av strukturen i dessa instrument, t.ex. en gemensam tidsram och anpassning till Lissabonagendan, möjliggör synergieffekter, finns det fortfarande skillnader, t.ex. olika rättsliga grunder, tematisk kontra territoriell inriktning och delad kontra centraliserad förvaltning.

Sammanhållningspolitiken som en förutsättning för global ekonomisk konkurrenskraft

1.  Europaparlamentet understryker det resultat som uppnåtts genom Europeiska unionens sammanhållningspolitik och betonar att denna politik måste genomföras för att EU 2020-strategin ska bli ett effektivt instrument för att undanröja skillnaderna mellan regionerna och därmed öka deras konkurrenskraft, underlätta strukturella reformer och förbättra deras förmåga att anpassa sig till den globala ekonomiska situationen.

2.  Europaparlamentet välkomnar att alla medlemsstater för perioden 2007–2013 har avsatt en betydande del av sina sammanlagda ekonomiska anslag till forskning och utveckling, innovation och utveckling av en kunskapsbaserad ekonomi, vilket har utmynnat i 246 nationella eller regionala operativa program med omkring 86 miljarder euro till forskning och innovation, varav 50 miljarder euro redan har avsatts till central forskning och utveckling. Parlamentet betonar att forskning och innovation är centrala instrument för att göra EU mer konkurrenskraftigt med tanke på de globala utmaningarna. Därför är det mycket viktigt att finansieringsflödet är jämnt på dessa områden och att framstegen utvärderas regelbundet med utgångspunkt i uppnådda resultat. Parlamentet rekommenderar därför medlemsstaterna och kommissionen att inför nästa programplaneringsperiod avsätta tillräckliga medel från strukturfonderna till forskning och innovation, särskilt till hållbara innovationer, och att stärka forskningskapaciteten. Parlamentet betonar behovet av att främja och tillämpa framgångsrika modeller i kunskapstriangeln och av att garantera en hållbar utveckling av regionala strategiska program för forskning och innovation i samarbete med företag, forskningscenter, universitet och offentliga myndigheter. Parlamentet framhåller den potential som kunskapsintensiva regionala innovationsgrupperingar har för att mobilisera regional konkurrenskraft, och kräver bättre samordning av strukturfonderna och det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling.

3.  Europaparlamentet understryker att en ökad koncentration av sammanhållningspolitikens medel kan säkra ett meningsfullt bidrag från denna politik till främjandet av konkurrenskraft, innovation och sysselsättning inom EU.

4.  Europaparlamentet understryker att både den offentliga sektorn, på alla myndighetsnivåer, och den privata sektorn spelar en nyckelroll i genomförandet av sammanhållningspolitiken och för återskapandet av förtroende och solidaritet i kris- och återhämtningsperioder genom att garantera lika möjligheter när det gäller tillgång till offentliga investeringar, särskilt i infrastruktur, ny teknik och humankapital, och genom att säkra en hållbar utveckling.

5.  Europaparlamentet betonar att den ekonomiska konkurrenskraften i EU:s regioner hänger nära samman med tillfredsställande sysselsättningsnivåer, välutbildad och kompetent arbetskraft, social trygghet och tillgång till offentliga tjänster. Det stöd för social sammanhållning som tillhandahålls genom sammanhållningspolitiken ökar därför betydelsen av denna politik för den övergripande regionala konkurrenskraften på global nivå.

6.  Europaparlamentet anser att en sammanhållningspolitik som syftar till att minska skillnaderna i regionernas utvecklingsnivåer och till att förbereda regionerna så att de kan möta de långsiktiga och kortsiktiga utmaningarna (globaliseringen, de demografiska förändringarna, avfolkningen i landsbygdsområdena, klimatförändringarna och skyddet av den biologiska mångfalden), genom att deras specifika starka och svaga sidor beaktas, i enlighet med andan i fördragen har visat sig vara av största vikt för den europeiska integrationen.

7.  Europaparlamentet påpekar att man genom en förhöjd synergieffekt mellan forsknings-, utvecklings- och innovationspolitiken bättre kan möta EU 2020-strategins utmaningar. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken måste ges en betydelsefull roll i genomförandet av EU 2020-strategin, eftersom denna politik främjar strukturförändringar i hela Europa och stöder prioriterade nyckelinvesteringar på alla nivåer, såväl lokalt, regionalt och nationellt som över gränserna, och därmed säkrar social, ekonomisk och territoriell sammanhållning. Parlamentet påpekar emellertid att sammanhållningspolitikens prioriteringar visserligen bör anpassas till EU 2020-strategins mål, men att sammanhållningspolitiken måste förbli en oberoende politik som kan anpassas till regionala särdrag och stödja de svagaste regionerna med störst behov, så att de kan övervinna sina socioekonomiska och naturbetingade svårigheter och minska de rådande skillnaderna. Genom att garantera kontinuiteten för de sammanhållningspolitiska riktlinjer som redan gäller skyddar man forsknings-, utvecklings- och innovationspolitikens regionala dimension och skapar sysselsättning i innovativa sektorer.

Territoriell sammanhållning – de lokala konsekvenserna av EU:s politik

8.  Europaparlamentet stöder de synpunkter som uttrycks i grönboken om territoriell sammanhållning i fråga om konkurrenskraften, som bygger på att man upprättar kopplingar till andra områden för att se till att de gemensamma tillgångarna används på ett samordnat och hållbart sätt för att frigöra den potential som finns i Europeiska unionens territoriella mångfald. Parlamentet betonar i detta avseende att smidiga och samordnade transporttjänster, tillräcklig tillgång till telekommunikationer och, när detta är lämpligt, gemensamt utnyttjande av infrastruktur för energi, hälsa, forskning, utbildning och miljöskydd är grundläggande förutsättningar för att konkurrenskraften ytterligare ska kunna främjas. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att lägga fram konkreta förslag för utformningen och för ett konsekvent genomförande av målet om territoriell sammanhållning.

9.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste stödja en platsbaserad strategi för utformningen och genomförandet av sammanhållningspolitiken. Parlamentet erkänner att regionernas roll varierar i de olika medlemsstaterna beroende på deras politiska och administrativa struktur. Parlamentet kräver att subsidiaritetsprincipen, i sin förstärkta och utvidgade form såsom den definieras i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tillämpas och att man strävar efter en förbättring i förhållande till den nuvarande programperioden genom att principen om decentralisering till lokal myndighetsnivå främjas i syfte att öka utnyttjandet av medlen. Parlamentet anser att det i detta avseende är kontraproduktivt att regionerna i genomsnitt endast förvaltar 30,5 procent av den samlade budget som anslagits till sammanhållningspolitiken, medan de centrala regeringarna sköter resten. Parlamentet anser därför att partnerskapsprincipen i framtiden avsevärt måste stärkas.

10.  Europaparlamentet anser att de problem som EU måste lösa med hänsyn till de utmaningar som öppnandet av gränserna, fullbordandet av den inre marknaden och globaliseringen medför är särskilt tydliga i gränsregionerna. Parlamentet understryker att konkurrenskraften i dessa regioner kan vara försvagad på grund av konkurrerande skattesystem och sociala trygghetssystem, invecklade administrativa formaliteter samt migrationsflöden mellan regioner och stater. Parlamentet insisterar på betydelsen av att utveckla de redskap som behövs för gränsöverskridande samarbete och flernivåstyre, och uppmanar kommissionen att främja utbyte av information och bästa praxis.

11.  Europaparlamentet påpekar att territoriell sammanhållning har en horisontell och flersektoriell karaktär och att unionens politik därför måste bidra till att åstadkomma sådan sammanhållning. Parlamentet upprepar att detta begrepp inte är begränsat till effekterna av regionalpolitiken, utan även handlar om samordning med annan EU-politik som fokuserar på hållbar utveckling och som ger konkreta resultat på regional nivå, i syfte att utveckla och utnyttja den särskilda regionala potentialen fullt ut och öka politikens inverkan ute på fältet. Den regionala konkurrenskraften och deras attraktionskraft skulle därmed främjas, och territoriell sammanhållning kan uppnås. Parlamentet anser att ”koncentration, samarbete och sammanlänkning” bör vara huvudpunkterna i den territoriella sammanhållningen, så att en mer balanserad utveckling kan uppnås inom EU.

12.  Europaparlamentet betonar att flernivåstyre innebär en decentralisering av ansvaret för program, vilket gör att de territoriella samarbetsmöjligheterna bättre kan utnyttjas, och anser därför att flernivåstyre måste tillämpas för att Europeiska unionen ska kunna genomföra sina gemensamma mål med hjälp av konsekventa och resultatinriktade åtgärder och samtidigt fastställa specifika regionala och lokala prioriteringar.

13.  Europaparlamentet välkomnar resultaten av Urban- och Leaderinitiativen, och betonar att det är nödvändigt att utnyttja erfarenheterna från dessa initiativ och de bästa metoder som tillämpats för att tillhandahålla ramarna för en integrerad och balanserad utveckling av landsbygdsområden och stadsområden i förhållande till behoven i varje enskild region. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka och föreslå arbetsmetoder som främjar partnerskap mellan landsbygdsområden och stadsområden, bekämpar avfolkningen i landsbygdsområdena och samtidigt stimulerar en hållbar utveckling i städerna, eftersom nästan 80 procent av EU:s befolkning lever i stadsområden. Parlamentet påpekar att både stadsområden och landsbygdsområden spelar en dynamisk roll i den regionala ekonomiska utvecklingen, och betonar att det inför den kommande programplaneringsperioden behövs investeringar i projekt för städer och ytterområden och bättre samordning med programmen för landsbygdsutveckling.

Maximera sammanhållningspolitikens bidrag för att stärka den ekonomiska konkurrenskraften

14.  Europaparlamentet betraktar partnerskap som en nyckelprincip i fastställandet av innehållet i sammanhållningspolitiken, eftersom en bottom up-strategi ökar den administrativa kapaciteten och kvaliteten på programplaneringsförfarandet. Parlamentet anser att alla förvaltningsnivåer måste spela en sammanhållande, kompletterande och aktiv roll i främjandet av EU:s ekonomiska konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att tydligare definiera partnerskapsprincipen så att verkliga partnerskap med regionala och lokala myndigheter kan upprättas och utbytet av bästa praxis mellan regionerna underlättas.

15.  Europaparlamentet påpekar att medfinansiering är en grundläggande princip för en sund förvaltning av sammanhållningspolitiken. Parlamentet begär att man upprätthåller medfinansieringen trots begränsningarna av de offentliga utgifterna till följd av den ekonomiska krisen.

16.  Europaparlamentet understryker vikten av att främja företagaranda och av att stödja små och medelstora företag med tanke på deras grundläggande betydelse för att stimulera den ekonomiska konkurrenskraften och skapa sysselsättning. Parlamentet understryker vikten av att se över och befästa den roll som de EU-instrument som stöder den europeiska konkurrenskraften spelar, i syfte att rationalisera de administrativa förfarandena, göra det lättare att få tillgång till finansiering, särskilt för små och medelstora företag, och skapa innovativa stimulansmekanismer utformade för att bidra till uppnåendet av de mål som rör en smart och hållbar tillväxt för alla samt verka för ett närmare samarbete med Europeiska investeringsbanken och andra finansiella institutioner. Parlamentet uppskattar det mervärde som i detta sammanhang erbjuds genom de finansieringstekniska instrumenten och vill att dessa liksom roterande fonder och globala stöd ska användas i största möjliga utsträckning, i syfte att skapa positiva synergier och därmed maximera resultatet. Parlamentet kräver också en förenklad tillgång till riskkapital och mikrofinansiering.

17.  Europaparlamentet betonar dessutom att sammanhållningspolitikens effektiva genomförande i stort beror på hur politiken är utformad och att det därför är viktigt att involvera lokala och regionala myndigheter på ett tidigt stadium i samband med utformningen och genomförandet av den framtida sammanhållningspolitiken. Parlamentet framhäver dessutom behovet av att utveckla horisontella och vertikala partnerskap mellan offentliga myndigheter på alla nivåer i syfte att säkra en så effektiv förvaltning som möjligt på flera nivåer. Parlamentet påminner om att flernivåstyre är en av huvudprinciperna för sammanhållningspolitiken och att det är av grundläggande betydelse att garantera en högkvalitativ beslutsprocess. Parlamentet betonar också i detta sammanhang betydelsen av det partnerskap som de regionala myndigheterna har med Regionkommittén.

18.  Europaparlamentet välkomnar ändringen av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 som innebär en förenkling av förfarandena för utnyttjande av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden, och uppmanar kommissionen att arbeta i riktning mot en fortsatt förenkling av förfarandena för att säkra att de är flexibla och för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna, så att myndigheterna i god tid och med nödvändiga resurser kan ta itu med de stora utmaningarna. Parlamentet anser att offentlig-privata partnerskap kan tillföra ett verkligt stöd genom att komplettera de insatser som görs på lokal och regional nivå, och kommissionen uppmanas därför att lägga fram konkreta förslag för att konsolidera offentlig-privata partnerskap inom ramen för sammanhållningspolitiken.

19.  Europaparlamentet understryker att det för att utjämna skillnader är viktigt att fortsätta att i första hand stödja projekt som är riktade mot regioner som ligger efter i utvecklingen, så att de förväntade effekterna under denna programperiod kan upprätthållas i överensstämmelse med de ursprungliga prognoserna. Parlamentet noterar att bättre tillgänglighet och infrastruktur kommer att bidra till att stärka konkurrenskraften i de regioner som släpar efter på den inre marknaden och därmed även till EU:s externa konkurrenskraft som helhet. Parlamentet anser att ett tillbakadragande av detta stöd skulle begränsa effekterna av de positiva inledande resultaten.

20.  Europaparlamentet betonar att även om sammanhållningspolitiken traditionellt riktar sig till de minst gynnade regionerna omfattar den samtliga regioner i Europeiska unionen, oavsett deras utvecklingsnivå. Parlamentet betonar därför behovet av att främja målet att uppnå regional konkurrenskraft och skapa sysselsättning. Parlamentet upprepar att en stark och välfinansierad sammanhållningspolitik, med en budget som minst motsvarar den nuvarande i både absoluta och relativa termer, är en nödvändig förutsättning för att uppnå målen i EU 2020-strategin och därmed säkra en smart och hållbar ekonomi för alla, vilket skulle stärka EU:s globala konkurrenskraft, och för att garantera att alla regioner utvecklas på ett enhetligt sätt och därmed uppfylla det ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningsmålet.

21.  Europaparlamentet anser att BNP måste kvarstå som utslagsgivande kriterium för berättigande till regionalpolitiska medel, men att även andra mätbara indikatorer skulle kunna läggas till om de visar sig vara relevanta, vilket skulle ge de nationella myndigheterna utrymme att på lämplig beslutsnivå tillämpa andra indikatorer som tar hänsyn till regionernas och städernas specifika särdrag.

22.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att i samband med tilldelningen av medel beakta särdragen för till exempel kustregioner, avlägsna bergsregioner, avfolkningsregioner eller avlägset belägna städer och gränsregioner. Parlamentet uppmanar regionerna att lägga fram förslag för hur de ska kunna utnyttja sina regionala särdrag, och ber kommissionen att anpassa de olika finansieringsinstrumenten för att skapa mervärde på kort och medellång sikt, varvid hänsyn också ska tas till effekterna av den ekonomiska och finansiella krisen.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att studera nya finansieringslösningar för att göra sammanhållningspolitiken mer effektiv och för att uppnå bästa möjliga resultat med de utvalda projekten.

24.  Europaparlamentet betonar den positiva inverkan som jämställdheten har på den ekonomiska tillväxten och den sociala sammanhållningen och följaktligen på EU:s konkurrenskraft.

Sammanhållningspolitiken som ett väsentligt politikområde efter 2013

25.  Europaparlamentet understryker att den regionala utvecklingen och den territoriella sammanhållningen i Europa, tack vare sitt europeiska mervärde, spelar en avgörande roll för att stärka EU:s konkurrenskraft och uppfylla EU 2020-målen och att den platsbaserade strategin är viktig för att säkra ekonomisk balans.

26.  Europaparlamentet understryker att det behövs en integrerad syn på användningen av strukturfonderna, eftersom de är ett viktigt instrument för att hjälpa regionerna att uppnå hållbar tillväxt, sysselsättning och välfärd.

27.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att fortsätta med övergångsordningar för att konsolidera och höja den uppnådda utvecklingsnivån, vilken riskerar att sänkas om finansieringen minskas drastiskt när ett specifikt mål har uppnåtts. Parlamentet påpekar att man på så sätt skulle säkra lika behandling av de regioner som befinner sig i en liknande situation, vilket också skulle göra det möjligt att organisera programmen på ett effektivt sätt.

28.  Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att den europeiska allmänhetens förväntningar bygger på folkets behov och särskilt på önskan att få tillgång till lämplig infrastruktur och högkvalitativa offentliga tjänster, som ska tillhandahållas på rättvisa grunder och till priser som är överkomliga för alla europeiska medborgare, oavsett var de bor och arbetar. Parlamentet står fast vid att principen för lika möjligheter ska respekteras, och understryker att all infrastruktur och alla projekt som finansieras av strukturfonderna ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder.

29.  Europaparlamentet betonar att man för att befästa den roll som kunskap och innovation spelar när det gäller att driva på den framtida ekonomiska tillväxten och den europeiska konkurrenskraften måste förbättra kvaliteten på utbildningen, stärka forskningsresultaten, främja innovation och kunskapsöverföring i hela EU, fullt ut utnyttja informations- och kommunikationsteknik och se till att innovativa idéer kan omvandlas till nya produkter och tjänster som skapar tillväxt och högkvalitativa arbetstillfällen och bidrar till att ta itu med samhälleliga utmaningar på EU-nivå och global nivå. Detta måste kombineras med företagaranda och en inriktning på användarnas behov och marknadens möjligheter. Slutligen är det viktigt att säkra tillgänglig och tillräcklig finansiering, där strukturfonderna kommer att spela en grundläggande roll.

30.  Europaparlamentet betonar att ekonomisk, social och territoriell sammanhållning gör det möjligt att fullt ut utnyttja potentialen för forskning, utveckling och innovation och säkra högre levnadsstandard för de europeiska medborgarna samt ökat förtroende för EU. Parlamentet anser att selektiva och kombinerade investeringar i forskning, utveckling och innovation måste ta hänsyn till befintlig kapacitet och potential på regional och lokal nivå och bidra till utvecklingen av nyckelområden, såsom e-hälsa, läkemedel, transport och logistik, miljö, digitalt innehåll, energi samt säkerhet, genom institutionsutveckling och program för kapacitetsuppbyggnad.

31.  Europaparlamentet anser att en del av sammanhållningspolitikens anslag till forskning, utveckling och innovation bör användas för att EU ska kunna nå och bevara en position som ledare på världsmarknaden inom sektorer där Europa redan har en konkurrensfördel och inom sektorer där Europa har nya möjligheter att bli ledare på världsmarknaden.

32.  Europaparlamentet anser att det för att stärka den inre marknaden krävs specifika åtgärder för att stimulera konkurrensen på EU-nivå, dock utan att skapa obalans mellan medlemsstaterna, och menar att man på detta sätt kan säkra god stabilitet och ekonomiskt välstånd på EU-nivå.

33.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna och kommissionen att i högre grad stödja stora projekt som omfattar två eller flera operativa program med stort inflytande på EU-nivå och som kommer att skapa mervärde och högkvalitativa jobb och säkra en hållbar utveckling i regionerna.

34.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken bör fortsätta att främja åtgärder som skapar största möjliga antal arbetstillfällen och samtidigt gör det möjligt att utnyttja lokala mänskliga resurser och säkra deras fortlöpande utveckling för att garantera hög produktivitet.

35.  Europaparlamentet bekräftar att det är nödvändigt att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, men att detta inte är tillräckligt för att garantera ekonomisk konkurrenskraft på internationell nivå, vilket kräver avsevärda investeringar inom nyckelområden, såsom energi, miljö, infrastruktur, utbildning, forskning och utveckling, kreativ industri och kreativa tjänster, logistik och transport.

o
o   o

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 79.
(2) EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 38.
(3) EUT C 15 E, 21.1.2010, s. 10.
(4) EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 65.
(5) Antagna texter, P7_TA(2010)0223.
(6) EUT C 290 E, 29.11.2006, s. 97.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy