Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 168 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rådets rekommendation om åtgärder mot neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom, genom gemensam programplanering av forskning, samt rådets slutsatser om folkhälsostrategier i kampen mot åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar, i synnerhet Alzheimers sjukdom,

–  med beaktande av resultaten från Alzheimer Europes EU-projekt EuroCoDev (European Collaboration on Dementia) (2006–2008), finansierat av GD Hälsa och konsumentskydd, och av världsrapporten om Alzheimers sjukdom för 2010 (”World Alzheimer Report 2009”) som utgavs av världsorganisationen Alzheimer Disease International (ADI) i samband med Alzheimerdagen den 21 september 2010,

–  med beaktande av resultaten av EuroCoDe (European Collaboration on Dementia), ett europeiskt projekt organiserat av Alzheimer Europe och finansierat av kommissionen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett europeiskt initiativ rörande Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar (KOM(2009)0380),

–  med beaktande av EU:s strategiska mål att främja ett gott hälsotillstånd i ett åldrande Europa, som fastställts på grundval av kommissionens vitbok ”Tillsammans för hälsa: Strategi för EU 2008–2013”, i vilken man betonar nödvändigheten av att intensifiera forskningen för palliativ vård och för bättre kunskap om neurodegenerativa sjukdomar,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2010 om långtidsvård för äldre(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om kvinnornas roll i ett åldrande samhälle(2),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0366/2010), och av följande skäl:

A.  Antalet personer i världen som lider av någon form av demenssjukdom år 2010 beräknas uppgå till 35,6 miljoner – en siffra som enligt beräkningarna kommer att fördubblas vart tjugonde år och som kan komma att uppgå till 65,7 miljoner år 2030 (rapport för 2010 från Alzheimer's Disease international). Svårigheten att tidigt ställa diagnosen Alzheimers sjukdom gör att antalet drabbade personer underskattas.

B.  Uppskattningsvis 9,9 miljoner personer i Europa lider av demens, varav de allra flesta av Alzheimers sjukdom (rapport för 2010 från Alzheimer's Disease international). Neurodegenerativa sjukdomar kan inträffa i alla åldrar men är en av de främsta anledningarna till funktionshinder och beroende hos äldre. Antalet personer som drabbas av dessa sjukdomar förväntas stiga dramatiskt fram till 2020 på grund av den ökade livslängden och det faktum att många pensionärer lever ett torftigt socialt liv. Antalet personer som påverkas av Alzheimers sjukdom är nästan tre gånger större om man även räknar med alla informella vårdare av demenssjuka.

C.  Enligt världsrapporten om Alzheimers sjukdom 2009 står Europa för över 28 procent av det sammanlagda antalet människor med demens, vilket placerar Europa på andra plats efter Asien (med 35 procent), samtidigt som Europa har den högsta proportionerliga andelen demenssjuka av alla världsdelar (19 procent).

D.  Befolkningen i Europa blir allt äldre, och i de flesta europeiska länder utgör personer över 80 år den snabbast växande befolkningsgruppen. Andelen förvärvsarbetande invånare minskar i förhållande till andelen pensionärer. Demenssjukdomar förväntas därför bli en av de största utmaningarna för hållbarheten hos de nationella social- och vårdsystemen, inbegripet såväl den informella vården som långtidsvården, under de kommande decennierna.

E.  Enligt vissa uppskattningar (rapport för 2010 från Alzheimer's Disease international) uppgår de totala kostnaderna för direkt sjukvård och socialvård för personer som drabbats av Alzheimers sjukdom i Europa till 135,04 miljarder dollar.

F.  Tidig diagnos kan bidra till att hålla nere sjukvårdskostnaderna runt om i Europa.

G.  Det finns för närvarande inga tillräckligt exakta siffror över demenssjukdomar, särskilt neurodegenerativa sjukdomar, i EU, och i vissa studier är uppskattningarna tre gånger så höga som i andra. Det är därför nödvändigt att europeiska epidemiologiska studier görs utifrån gemensamma och stränga indikatorer.

H.  Demens har följder för både det sociala livet och ekonomin, och påverkar alla sjuk- och hälsovårdssystem i medlemsländerna.

I.  För att det ska vara möjligt att föregripa de ekonomiska och sociala följderna av Alzheimer och andra former av demens är det nödvändigt att investera i vetenskaplig forskning och effektiva strategier inom vårdsystemen.

J.  De flesta forskningssatsningarna inom detta område genomförs av medlemsstaterna och den transnationella samordningen är rätt blygsam, vilket leder till fragmentering och ett begränsat utbyte av kunskaper och bästa metoder mellan medlemsstaterna. Forskningen om Alzheimers sjukdom ligger efter jämfört med forskningen om andra stora sjukdomar i Europa.

K.  Alzheimer Europes senaste rön visar att Alzheimers sjukdom är underdiagnostiserad i EU och att ojämnlika förhållanden råder på många håll bland medlemsstaterna när det gäller förebyggande åtgärder, tillgång till vård och tillhandahållande av tillbörliga tjänster.

L.  Nya forskningsrön pekar på att kostvanor kan vara en viktig orsakande faktor vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom, och man bör därför ge prioritet åt att förebygga demens genom modifierande behandling, och man bör särskilt uppmärksamma förebyggande faktorer som att främja hälsosamma kostvanor, fysisk och mental aktivitet, samt kontrollera faktorer som innebär en förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar som diabetes, höga kolesterolhalter, högt blodtryck och rökning.

M.  Det finns en ökad medvetenhet om att de neurodegenerativa sjukdomarnas effekter på invånarna i Europa är av en sådan omfattning att det inte är möjligt för medlemsstaterna att hantera dem på egen hand. Medlemsstaterna och EU måste därför avsevärt stärka samarbetet kring och samordningen av dels innovativa och tvärvetenskapliga insatser inom den kliniska forskningen kring orsakerna till och förebyggande och behandling av Alzheimers sjukdom, dels det informationsutbyte som sker och de ekonomiska resurser som ställs till förfogande på detta område, om man ska kunna bekämpa neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimer, en uppgift som innebär stora utmaningar för de europeiska samhällena.

N.  Detta europeiska initiativ är inte avsett att ersätta redan befintliga nationella planer mot Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar, utan bör användas som en hävstång för att förbättra samordningen av europeisk forskning på området.

O.  Demens är en förödande sjukdom, inte bara för patienterna själva. Om lämpliga tjänster av god kvalitet inte finns att tillgå kan den även bli en mycket tung börda för deras anhöriga och för patienternas vårdare. För anhöriga och vänner till dem som drabbas av någon form av demens innebär sjukdomen känslomässiga, fysiska och ekonomiska svårigheter. För varje familj med en patient finns det i genomsnitt tre personer som påverkas direkt, vilket betyder att 19 miljoner européer påverkas direkt av demenssjukdomar.

P.  Institutionsvården för Alzheimerpatienter präglas av kapacitetsbrist, och denna kommer att förvärras ytterligare i framtiden. Även den aktuella bristen på vårdpersonal och socialarbetare för Alzheimerpatienter kommer att förvärras, och det är i dag uppenbart att det bästa för de drabbade är att stanna kvar i sin naturliga hemmiljö.

Q.  När det gäller patientvård och stöd till vårdarna bör EU och medlemsstaterna sträva efter tre mål: säkerställa patientvård av hög kvalitet, garantera de vårdande avlastning, i form av viloperioder, anpassad efter deras behov, och göra det möjligt för patienterna att vistas i hemmet eller i innovativa boendeformer av hög kvalitet.

R.  Moderna telemedicintjänster möjliggör ett mycket effektivt stöd för Alzheimerpatienter och deras vårdare, och bidrar på så vis till en bättre livskvalitet för patienterna i deras naturliga miljö och utgör ett bra alternativ till institutionsvård.

S.  Alzheimers sjukdom är stigmatiserande, och allmänhetens syn på sjukdomen och de drabbade leder till isolering av de drabbade och deras anhöriga. Det övergripande förhållningssättet till detta problem är fortfarande felaktigt vilket leder till att de drabbade och deras anhöriga blir socialt utstötta. Det behövs därför större förståelse för det stigma, de fördomar och den diskriminering som följer i demenssjukdomens spår, och det måste även till forskning om hur socialt utanförskap kan förhindras och hur man kan gå tillväga för att främja ett aktivt medborgarskap, och därigenom se till att varje åtgärd kännetecknas av respekt för de demenssjuka och en omsorg för deras värdighet.

T.  Patienternas livskvalitet avhänger ofta deras anhörigas känsloliv.

U.  Stödgrupper utgör lämpliga mötesplatser för att stödja och dela de anhörigas ”medvetna ansvar”.

V.  Alzheimer och övriga former av demens bör inte betraktas som ett normalt problem människor ställs inför som en del av åldrandeprocessen och som därför inte berättigar till lämplig behandling, läkarvård och specialiserad omsorg.

W.  Även om samhällets förståelse för och den vetenskapliga kunskapen om Alzheimers sjukdom har ökat dramatiskt, inte minst när det gäller förståelsen för hur sjukdomen kännetecknas inte bara av klinisk demens utan även av förstadiet till demens i ett tidigare skede, erbjuder symtomatiska läkemedel fortfarande de enda behandlingsmöjligheterna. Det finns för närvarande såväl slående olikheter – mellan och till och med inom medlemsstaterna – som brister när det gäller både personalens utbildning och kvalifikationer och tillgången till medicinsk utrustning för diagnos och forskning, och diagnosen Alzheimers sjukdom fastställs ofta först flera år efter det att sjukdomen inträffar, vilket innebär att behandlingar för att bromsa den försenas.

X.  Framsteg på senare tid i användningen av pålitliga biomarkörer för Alzheimers sjukdom har sporrat utvecklingen av nya kriterier för att definiera Alzheimers som en kliniskt belagd sjukdom som utöver en fas som inbegriper minnes- och kognitionsfunktioner även omfattar en tidigare fas.

Y.  Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar drabbar inte bara äldre utan kan även beröra de yngre delarna av befolkningen. Därför är det lämpligt att förbättra tillgången till diagnos, forskning och vård-, stöd- och boendetjänster för unga sjuka.

Z.  Genom insatser för att ge både allmänheten och vårdpersonalen större insikter om Alzheimers sjukdom, såväl nationellt som på europeisk nivå, bör människor få bättre möjlighet att i ett tidigt skede känna igen de första tecknen på sjukdomen, sörja för tidig diagnos och få tillgång till behandling och tjänster.

AA.  Större fokus på förstadiet till Alzheimerrelaterad demens skulle kunna bidra till utvecklingen av lämpliga terapiformer för att bromsa sjukdomens fortsatta förlopp och, på sikt, ge patienterna största möjliga frist innan den grava, mest lamslående formen av Alzheimers sjukdom inträder.

AB.  Alzheimerspatienter har ett kritiskt och akut behov av verkningsfulla medel för att modifiera sjukdomen (till skillnad från att enbart angripa dess symptom) men utvecklingen på detta område ligger efter.

AC.  Diagnosen Alzheimers sjukdom, som ställs i närmare 70 procent av alla demensfall, tar inte heller full hänsyn till variationen i hjärnskadorna och till att unga och gamla patienter inte har samma sjukdomsbild eller samma kliniska bild.

1.  Europaparlamentet uppmanar rådet att förklara att demens är en EU-prioritering på folkhälsoområdet, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att utarbeta specifika nationella planer och strategier för Alzheimers sjukdom som syftar till att bemöta demenssjukdomens sociala och hälsomässiga konsekvenser, samt att tillhandahålla tjänster och stöd åt demenssjuka och deras anhöriga. Detta har redan skett i vissa medlemsstater genom planen ”Alzheimers sjukdom och relaterade tillstånd” från 2008, som har gjort det möjligt att på nationell nivå samordna såväl det medicinska och sociala omhändertagandet som den kliniska forskningen och grundforskningen om denna sjukdom.

2.  Europaparlamentet välkomnar den för EU gemensamma programplanering som medlemsstaterna har lyft fram i syfte att främja forskning kring Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar, och uppmanar kommissionen att fortsätta att ta initiativ för att bemöta de hälsorelaterade, sociala, tekniska och miljömässiga utmaningar som behandlingen av Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar reser.

3.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att beakta demenssjukdomarna vid förberedelserna av framtida åtgärder på området för förebyggande hälsovård, särskilt när det gäller demenssjukdomarnas samband med hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk hälsa, fysisk aktivitet, utbildning på hälsoområdet och ny teknik.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förse EU:s medborgare med information om levnadsvanor i syfte att skjuta upp eller förebygga utvecklingen av Alzheimers sjukdom och andra former av demens genom att förespråka idén om ”en sund livsstil för en sund hjärna”.

5.  Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen bör överväga att lansera ett Europeiskt år för psykisk hälsa, som komplement till den internationella Alzheimerdagen den 21 september, i syfte att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet, om metoder för att upptäcka och identifiera tidiga symptom på sådana sjukdomar och om åtgärder för att förebygga dem liksom om information om behandling av stroke. Detta Europaår bör även tjäna som tillfälle att främja utbytet av god praxis runt om i Europa.

6.  Europaparlamentet påpekar att a) den snabbt åldrande befolkningen och b) det tilltagande trycket på de offentliga finanserna, och den privata sektorns produktivitet, till följd av de ökande kostnaderna för denna åldrande befolkning, kommer att utgöra ett strukturellt problem för medlemsstaterna. Europeiska unionen bör därför bestämt anamma principen om förebyggande insatser i sitt långsiktiga strategiska arbete (såväl för medicinsk praxis som när det gäller att uppmuntra en mer hälsosam livsstil). Hälsoindikatorer kommer att bidra till en avsevärd förbättring av de ekonomiska indikatorerna.

7.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att erkänna patientorganisationernas roll inom neurodegenerativa sjukdomar och att involvera dem som privilegierad partner i kampanjer för information, förebyggande åtgärder och stöd till demenssjuka samt i fastställandet av forskningsprogram.

8.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen dryftar förslaget att införa en ”vårdardag” för att öka medvetenheten om och erkänna den avgörande roll som formellt utbildad vårdpersonal och informella vårdare spelar i hela Europa.

9.  Europaparlamentet framhåller att sökandet efter ett effektivt sätt att förhindra uppkomsten eller fördröja framskridandet av Alzheimers sjukdom måste prioriteras framför allt annat.

10.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att agera för att öka kunskaperna om demens hos allmänheten inom EU och därigenom skapa bättre förutsättningar att upptäcka tidiga demenssymptom, med tidig diagnos, tidig behandling och lämpligt stöd i sikte.

11.  Europaparlamentet understryker att det är mycket viktigt med förebyggande åtgärder och att effektiva insatser kräver tidig diagnos. Parlamentet vill understryka detta behov, och uppmanar medlemsstaterna att bidra till att styra forsknings- och rehabiliteringsinsatser liksom andra åtgärder på detta område, särskilt under symptomfria faser och innan funktionsnedsättningen inträder, genom att förbättra det epidemiologiska och kliniska uppgiftsunderlaget.

12.  Europaparlamentet konstaterar att det för närvarande inte finns några specifika förebyggande åtgärder mot Alzheimers sjukdom och uppmuntrar därför till en politik – även på europeisk nivå – baserad på en miljö som är gynnsam för patienternas fysiska och intellektuella aktivitet, på en kosthållning som är förenlig med rekommendationerna från den europeiska handlingsplattformen för kost, fysisk aktivitet och hälsa och på alla former av incitament att minska både aktiv och passiv rökning.

13.  Europaparlamentet är övertygat om att tidiga diagnostiska tester, som nyligen föreslogs av den internationella arbetsgruppen för nya kriterier för Alzheimers sjukdom (”International Working Group on the New Criteria for Alzheimer's Disease”), forskning i riskfaktorer och fastställande av kriterier för tidig diagnos är av vital betydelse.

14.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att aktivt engagera sig i att definiera, utarbeta och tillämpa gemensamma rutiner för tidig diagnos, identifiera biomarkörer för sjukdomens utveckling i syfte att bygga vidare på de nya terapier som håller på att utvecklas mot såväl demens som förstadiet till demens, samt fastställa en gemensam forskningsagenda inom området för neurodegenerativa sjukdomar och utbyta goda forskningsmetoder inom detta område, och därmed överbrygga de skillnader i diagnos och behandling som råder såväl mellan som inom medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att operationella standardförfaranden för bedömning av sjukdomsmarkörer kommer att vara avgörande för upptäckten av nya läkemedel och för utvecklingen av mer effektiva vårdformer, med tekniska hjälpmedel, för Alzheimerpatienter.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att läkemedel som kan hejda utvecklingen av Alzheimers sjukdom görs tillgängliga för alla patienter som lider av sjukdomen och inte bara för dem som diagnostiseras med en allvarlig form av Alzheimer.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för utveckling och tillämpning av en gemensam tidig diagnos baserad på en tvärvetenskaplig bedömning av patientens minneskapacitet, samt anpassade åtgärder för besked och information om sjukdomen, så att patienten och hans omgivning garanteras kvalitet i det första mötet med sjukdomen.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att över hela sitt territorium inrätta specialiserade centrum och tillfredsställande medicinsk utrustning (bland annat för magnetisk resonanstomografi, vars bidrag till demensforskning är oomtvistligt).

18.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ta med den snabba spridningen av demens och Alzheimer och sjukdomarnas konsekvenser i beräkningen när man utarbetar handlingsplaner för forskning.

19.  Europaparlamentet vädjar till medlemsstaterna att utveckla strategier för att underlätta tillgången till forskningsfinansiering på området för demens och Alzheimer, inräknat forskning om förebyggande åtgärder, på en nivå som står i proportion till dessa sjukdomars ekonomiska följder för samhället.

20.  Europaparlamentet påpekar betydelsen av ett tvärvetenskapligt synsätt på hur samarbete och samordning inom forskningen på detta område på europeisk nivå kan förbättra kunskap, diagnos, behandling, förebyggande och social forskning om välfärden för patienterna och deras familjer samt för vårdarna. Forskning kring valideringen av nya diagnoskriterier, utveckling av tidiga screeningtester och identifiering av riskfaktorer för sjukdomens utveckling från förstadiet till demens till sjukdomens framskridna former är av avgörande betydelse. Representanter för patienter, hälsovårdsorganisationer och tillhandahållare av läkarvård bör enligt parlamentets mening vara delaktiga i denna process. Parlamentet ser därför ett tydligt mervärde i att genomföra storskaliga epidemiologiska och kliniska studier inom ramen för ett transnationellt samarbete.

21.  Europaparlamentet inser betydelsen av EU:s aktuella stöd till 34 projekt om neurodegenerativa sjukdomar, vilket uppgår till 159 miljoner euro. Samtidigt anser emellertid parlamentet att det i samband med det kommande åttonde ramprogrammet för forskning och utveckling är nödvändigt att åtgärda den fragmenterade karaktär som särskilt Alzheimerforskningen uppvisar, och att se till att ramprogrammet omfattar projekt inom otillräckligt utforskade områden som terapi utan läkemedel, beteendeterapi och kognitiv terapi.

22.  Europaparlamentet anser att tidiga diagnostiska tester, forskning om riskfaktorer samt kriterier för tidig diagnos är av avgörande betydelse. Parlamentet ser därför ett tydligt mervärde i att genomföra storskaliga epidemiologiska och kliniska studier inom ramen för ett transnationellt samarbete. Enligt parlamentets mening är den europeiska hälsoenkäten, som genom modulen för kognitiv testning kommer att kunna ge värdefull information om antalet människor med kognitiva funktionsnedsättningar i ett tidigt skede, av lika stor betydelse.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att ta hänsyn till kvinnors särskilda behov när det gäller medicinsk och social forskning, hälsa, sysselsättning och socialpolitik, eftersom det är dubbelt så många kvinnor som män som lider av sjukdomen och kvinnorna är överrepresenterade bland vårdarna.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta långsiktiga strategier och handlingsplaner på området för vård och förebyggande åtgärder som föregriper och bemöter sociala och demografiska tendenser, och att fokusera på stöd till familjer som vårdar anhöriga, för att därigenom ge social trygghet till sårbara personer som lider av demens.

25.  Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att förebygga Alzheimers sjukdom genom att uppmuntra till en hälsosam livsstil som innebär att man håller sig mentalt och socialt aktiv, och genom att främja god kost och motion.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta en strategisk handlingsplan för forskning som på medellång och lång sikt anger forskningsbehoven och forskningsmålen för neurodegenerativa sjukdomar, inräknat behoven av hälso- och sjukvård, särskilt på området för Alzheimers sjukdom. Handlingsplanerna bör syfta till att stärka potentialen hos unga forskare och stödja innovativa forskningsstrategier med utgångspunkt i ett offentlig-privat partnerskap. Parlamentet rekommenderar att man främjar utvecklingen av spetsforskningscentrum för särskilda forskningsområden och att man involverar representanter för patienter, vårdarorganisationer och offentliga/privata vårdgivare.

27.  Europaparlamentet inbjuder medlemsstaterna att tillsammans med kommissionen undersöka eventuella kommissionsinitiativ som kan hjälpa medlemsstaterna att utveckla och genomföra den gemensamma forskningsagendan.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta handlingsplaner som syftar till att förbättra välbefinnandet och livskvaliteten för personer som lider av Alzheimer och andra former av demens, samt för deras familjer.

29.  Europaparlamentet inbjuder EU:s institutioner att så långt det är möjligt stödja Alzheimer Europes demensforskningsobservatorium som ett användbart redskap för spridning av bästa praxis och forskningsresultat till patienter och deras vårdare.

30.  Europaparlamentet påpekar vikten av forskning om såväl kopplingen som skillnaderna mellan åldrande och demenssjukdomar, mellan demenssjukdomar och depressioner hos äldre och mellan könsskillnader och de olika typerna av demens. Vidare uppmanas medlemsstaterna att främja specifika sjukvårds- och forskningsprogram som fäster stor vikt vid patientens önskemål och utsikter, och att utarbeta rekommendationer som fokuserar på kärnfrågorna om värdighet och social delaktighet, vilket skapar ökad självständighet och stärker den egna beslutsförmågan hos patienterna.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta adekvata medel till hälsovård för Alzheimerpatienter, till informationsutbyte och till offentliggörande av de uppnådda resultaten på Internet.

32.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att patienter och äldre personer har tillgång till hemvård, och vill betona den viktiga roll som organisationer utan vinstsyfte och frivilligorganisationer intar i vården av patienter som lider av Alzheimers sjukdom och andra åldersrelaterade sjukdomar. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ingå partnerskap med dessa organisationer och att stödja deras verksamhet. Vidare uppmanar parlamentet medlemsstaterna att uppmärksamma och ge erkännande åt den förtjänstfulla informella vård som anhöriga till personer som drabbats av dessa sjukdomar tillhandahåller.

33.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt med verksamhet som inte bara fokuserar på läkemedelsbaserad behandling av Alzheimers sjukdom när den väl har utvecklats utan också på förebyggande åtgärder, däribland kost och näring, så att man minskar risken för att sjukdomen ska utvecklas. Parlamentet efterlyser omfattande forskning om kostens och näringens betydelse vid Alzheimers sjukdom och uppmanar till utveckling och spridning av råd till allmänheten genom informationskampanjer, bland annat kostråd, om hur man kan förebygga sjukdomen.

34.  Europaparlamentet understryker att forskning i hälsoekonomi, social vetenskap och humaniora samt icke-farmakologiska synsätt också behövs för att man ska förstå de psykologiska och sociala aspekterna av demens.

35.  Europaparlamentet konstaterar att diagnostiseringen av tidiga symptom på minnesstörningar bör vara ett av fokusområdena för den arbetsterapeutiska vården.

36.  Europaparlamentet vädjar till kommissionen, rådet och medlemsstaterna att de ska överväga att inrätta säkerhetsnormer som kan tillämpas på institutioner som är specialiserade på vård av äldre, ideella organisationer för äldre och hemvårdgivare.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i nära samarbete med kommissionen, och tillsammans med forskarsamfund, utarbeta gemensamma riktlinjer för utbildning av personal som i någon form arbetar med Alzheimerpatienter (läkare och sjukvårdare) liksom för utbildning och övervakning av vårdande anhöriga och andra informella vårdare, för att se till att tillgängliga resurser används på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. Parlamentet påpekar att behovet av kvalificerad personal som arbetar med demenssjuka personer ökar snabbt.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta möjligheterna som erbjuds i EU 2020-strategierna ”En agenda för nya arbetstillfällen” och ”Ny kompetens för nya arbetstillfällen” för att stärka den framtida arbetskraftens kapacitet när det gäller att ta hand om människor som lider av Alzheimers sjukdom och andra typer av demens. Nya kompetensspecifika arbetstillfällen behöver främjas i hela EU när en alltmer hjälpbehövande åldrande befolkning ska tas omhand.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja resurserna i flaggskeppsinitiativet ”Innovationsunionen” inom EU 2020 strategin och det planerade pilotpartnerskapet om aktiv och hälsosam ålderdom (som ska inledas i början av 2011) för att ta itu med demens inom EU.

40.  Europaparlamentet understryker att de framsteg som gjorts på senare tid inom elektronisk avbildning och forskning kring biomarkörer banar väg för upptäckten av tysta molekylära processer och tidiga tecken på Alzheimers sjukdom, exempelvis via ett spårämne som för närvarande studeras och som gör det möjligt att i hjärnan visualisera amyloida plack, en av de två skador som är förknippade med denna sjukdom.

41.  Europaparlamentet ger sitt erkännande till den avgörande roll som familjer, vårdare och organisationer i samhället spelar när det gäller att ge sjuka patienter möjlighet att förverkliga sin potential och uppmanar medlemsstaterna att stödja familjer, vårdare och organisationer.

42.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att patienter och anhöriga får psykologiskt stöd. Parlamentet understryker betydelsen av att kombinera en psykosocial syn på åldrandet med resultaten från medicinsk och biomedicinsk forskning. Parlamentet förespråkar forskning på området för hälsoekonomi, ett socialhumanistiskt synsätt och en beredskap att inte begränsa vården till farmakologisk behandling, för att man därigenom ska öka förståelsen för de psykologiska, ekonomiska och sociala aspekterna av demens och främja användningen av befintlig teknik (e-hälsa, ITK, hjälpmedel etc.).

43.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen undersöker hur EU initiativ på området för demenssjukas rättigheter, inklusive bruket av patienttestamenten (livstestamenten), kan utvidgas.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att begränsa användandet av psykoshämmande läkemedel i sina handlingsplaner för hjälp till Alzheimerpatienter. För närvarande förskrivs dessa läkemedel ofta för att dämpa effekterna av demens, men det har visat sig att deras positiva verkan är begränsad och dessutom har förskrivningen bidragit till ett antal dödsfall varje år.

45.  Europaparlamentet betonar att Alzheimersjukas värdighet måste upprätthållas och att det stigma som sjukdomen medför och diskrimineringen av dem måste elimineras.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utarbeta nya policybaserade incitament för att underlätta spridning av information och strategier för marknadstillträde för innovativa behandlingar och diagnostiseringstest som tillgodoser de nuvarande otillfredsställda behoven hos patienter med Alzheimers sjukdom.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster med utgångspunkt i principerna om största möjliga täckning, lika tillgång och jämställdhet, och att uppmuntra utveckling av integrerade tjänster i samhället och hemma, så att de kommer demenssjuka till godo oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, inkomst, funktionshinder eller huruvida de bor i landsbygd eller städer. Medlemsstaterna uppmuntras att vidta åtgärder mot sådana faktorer som har en ojämlik inverkan på befolkningens hälsa, och som går att undvika. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att ytterligare utveckla insamlandet av data om ojämlika förhållanden på hälsoområdet.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmärksamma den förebyggande behandling som bidrar till att sakta ned utvecklingen av demens och att säkerställa tillgången till högkvalitativ vård av drabbade till ett överkomligt pris. Parlamentet framhåller för medlemsstaterna att sådana tjänster behöver skyddas under tider av finanspolitisk konsolidering i hela Europa.

49.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att upprätta ett europeiskt nätverk av sammankopplade referenscentrum i vilka diagnos, behandling och vård avseende demens och Alzheimers sjukdom ska samlas och som gör det möjligt att utbyta och utvärdera information och uppgifter mellan medlemsstaterna.

50.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla individanpassade former av multiprofessionellt och tvärvetenskapligt omhändertagande och stöd, som bör samordnas av en enda kontaktperson så snart diagnosen har meddelats, och att underlätta vård i hemmet genom att utöka användningen av multitjänster specialiserade på stöd och vård i hemmet, hemautomation och ny informations- och kommunikationsteknik.

51.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla diversifierade, innovativa och högkvalitativa avlastningsstrukturer för vårdare, såsom tillfälliga boenden och mottagningscentrum, och att följa upp vårdarnas hälsa genom att exempelvis erbjuda dem lämplig medicinsk vård och psykologiskt och socialt stöd.

52.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att stärka forskningen, förbättra tillgången till diagnos och anpassa vård- och stödtjänsterna till behoven hos unga sjuka.

53.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, när det finns nya behandlingar med verifierad och beprövad terapeutisk effekt, snarast möjligt göra dessa tillgängliga för patienter som drabbats av sjukdomen.

54.  Europaparlamentet vädjar till medlemsstaterna att öka den allmänna och den professionella medvetenheten om demens bland hög- och lågutbildade yrkesaktiva, beslutsfattare inom hälso- och sjukvårdsområdet samt medierna, vilket kommer att leda till snabbare upptäckt av symptomen på Alzheimers sjukdom och förbättrad förståelse av sjukdomen och hur de sjuka bör vårdas. Medvetenheten måste fokusera på olika komponenter som diagnos, behandling och tillräckligt stöd.

55.  Europaparlamentet påminner kommissionen om Bowis-betänkandet från 2006 där arbetsgivarna uppmanas att låta riktlinjer om ”psykisk hälsa på arbetet” ingå som en nödvändig del i deras ansvar för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i syfte att säkerställa bästa möjliga arbetsmarknadsintegrering för personer med psykiska sjukdomar, och påpekar att dessa riktlinjer bör offentliggöras och övervakas enligt gällande lagstiftning om hälsa och säkerhet. Parlamentet påminner kommissionen om att det fortfarande väntar på att dessa riktlinjer ska offentliggöras.

56.  Europaparlamentet pekar på de betydande vårdkostnader som Alzheimer och andra demenssjukdomar medför och understryker att det är viktigt att hitta praktiska lösningar som tar hänsyn till såväl de direkta kostnaderna för läkarvård (inräknat kostnaderna för hälso- och sjukvårdssystemen: kostnader för specialistvård, medicinska produkter, medicinska undersökningar och ordinarie kontroller) som direkta sociala kostnader (inräknat kostnaden för formella tjänster vid sidan av hälso- och sjukvårdssystemen: tjänster utförda av ideella organisationer, hemvård, matkostnader, transporter och placering av patienter i särskilda boenden som är specialiserade på vård av äldre, där de kan få läkarvård) och informella kostnader (inräknat de kostnader som är knutna till minskad produktivitet i händelse av en förlängning av yrkeslivet, och produktionsbortfall som ett resultat av tidig pensionsavgång, sjukfrånvaro eller dödsfall).

57.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utarbeta informationskampanjer, riktade till såväl allmänheten som specifika grupper, som skolbarn, sjukvårdspersonal och socialarbetare, och att jämföra och utbyta erfarenheter om åtgärder till stöd för vårdande anhöriga, patientföreningar och icke-statliga organisationer genom att främja publiceringen och spridningen av informationsbroschyrer, även via Internet, om utbildnings- och organisationsformer för volontärarbetare och för juridiska rådgivare, psykologer och vårdare, såväl i hemmen som på dagcenter, genom att främja eller bilda Alzheimersföreningar för att berörda personer lättare ska kunna utbyta erfarenheter. Parlamentet framhåller särskilt betydelsen av att förmågan att känna igen symptomen på demens finns med i alla informations- och utbildningssatsningar.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja frivilliga minnesundersökningar för de befolkningsgrupper som enligt vetenskapliga data löper hög risk att utveckla Alzheimers sjukdom eller andra demenssjukdomar.

59.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att verka för eftertanke och ett etiskt förhållningssätt till unga sjuka för att garantera beständighet och respekt för människan, samt att inleda diskussioner om den rättsliga statusen hos personer som lider av neurodegenerativa sjukdomar för att juridiskt avgränsa deras frihetsberövande och deras rättsliga skydd.

60.  Europaparlamentet anser att Alzheimerorganisationer bör erkännas som primära partner och involveras i arbetet med att 1) utarbeta rekommendationer om förebyggande åtgärder och bästa praxis samt sprida dessa på gräsrotsnivå, 2) tillhandahålla välbehövlig information och stöd till människor med demens och deras vårdare, 3) företräda de behov som människor med demens och deras vårdare har gentemot samhällets beslutsfattare och 4) bilda partnerskap med den medicinska yrkeskåren för att kunna erbjuda ett holistiskt synsätt. För att detta ska bli möjligt bör EU:s institutioner undersöka möjligheterna för det europeiska folkhälsoprogrammet att tillhandahålla reguljär grundfinansiering till europeiska Alzheimerorganisationer och uppmana medlemsstaterna att stödja Alzheimerorganisationer på nationell nivå.

61.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bilda stödgrupper för hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar på institutioner, för anhöriga till sjukhuspatienter och för hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom hemvården.

62.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen, och medlemsstaterna att tillsammans med parlamentet stärka demenssjuka personers självständighet och främja deras värdighet och sociala integration genom handlingsplanen på hälsoområdet, och att tillhandahålla information om bästa praxis när det gäller att visa respekt för de svaga och motverka vanvård av demenspatienter.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att i samband med genomförandet av forskningsprojekt främja utvecklingen av partnerskap mellan offentliga institutioner samt mellan privata och offentliga institutioner, för att därigenom utnyttja anläggningar, resurser och erfarenheter inom den privata respektive offentliga sektorn för att motverka följderna av Alzheimer och andra typer av demens.

64.  Europaparlamentet framhåller att mycket arbete ännu återstår för att ge patienter som lider av Alzheimers sjukdom eller relaterade tillstånd tillgång till behandlingsförsök i syfte att verifiera effektiviteten hos nya molekyler. Denna problemställning torde även kunna föras över till den kommande översynen av EU-direktivet om kliniska prövningar av läkemedel (2001/20/EG).

65.  Med tanke på den skada som Alzheimers sjukdom åsamkar minnet och den psykiska förmågan uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att utarbeta nationella handlingsplaner som ger de myndigheter som ansvarar för utbetalningen av ekonomiskt stöd till de drabbade att även övervaka hur detta stöd används, och därmed se till att det endast kommer dessa patienter till godo.

66.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2010)0313. (2) Antagna texter, P7_TA(2010)0306.