Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den internationella givarkonferensen för en ny framtid i Haiti, som hölls i New York den 31 mars 2010, samt uppdragsrapporten från den delegation som Europaparlamentets utskott för utveckling skickade till New York,

–  med beaktande av handlingsplanen för återuppbyggnad och utveckling i Haiti (”plan d'action pour le relèvement et le développement national d'Haïti: les grands chantiers pour l'avenir”) från mars 2010,

–  med beaktande av slutsatserna från rådets (utrikesministrarna) extrainsatta möte i Bryssel den 18 januari 2010,

–  med beaktande av uttalandet av den 19 januari 2010 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om jordbävningen i Haiti,

–  med beaktande av slutsatserna från den förberedande ministerkonferensen i Montreal den 25 januari 2010,

–  med beaktande av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd, som undertecknades av de tre EU-institutionerna i december 2007,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2010 om den jordbävning som nyligen drabbade Haiti(1),

–  med beaktande av rapporten från Europaparlaments utskott för utveckling med anledning av uppdraget i Haiti (25–27 juni 2010),

–  med beaktande av rapporten av den 30 augusti 2010 från den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen om studiebesöket i Haiti och Dominikanska republiken,

–  med beaktande av det gemensamma dokumentet från juni 2010 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor, Catherine Ashton, och kommissionsledamoten Kristalina Georgieva, om vilka lärdomar som kan dras av EU:s reaktion på katastrofen i Haiti,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 oktober 2010 om en europeisk insatskapacitet vid nödsituationer (KOM(2010)0600),

–  med beaktande av FN:s stabiliseringsuppdrag i Haiti (Minustha),

–  med beaktande av rapporten från Michel Barnier med titeln ”För en europeisk räddningstjänststyrka: Europe Aid”, vilken offentliggjordes i maj 2006,

–  med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Jordbävningen i Haiti den 12 januari 2010 uppmätte 7,3 på richterskalan. Den skördade 222 750 dödsoffer, drabbade 3 miljoner människor och tvingade nära 1,7 miljoner på flykt, av vilka över en miljon fortfarande bor i oorganiserade läger som emellertid endast skulle vara tillfälliga. Människorättsorganisationer kritiserar de ”förfärliga” levnadsvillkoren i lägren, bland annat att kvinnor utsätts för våldtäkt och sexuellt våld.

B.  I dagens läge saknar mellan 2,5 och 3,3 miljoner människor en tryggad livsmedelsförsörjning, i ett land där 60 procent av befolkningen bor på landsbygden och 80 procent lever i absolut fattigdom.

C.  Ett år efter jordbävningen är situationen i Haiti alltjämt kaotisk, nödläge råder fortfarande och återuppbyggnaden dröjer.

D.  Årtionden av fattigdom, miljöförstörelse, naturkatastrofer, våld, politisk instabilitet och diktatur har gjort landet till ett av de fattigaste i Amerika, och redan före katastrofen levde flertalet av Haitis 12 miljoner invånare på mindre än två US-dollar om dagen. Jordbävningsskadorna har ytterligare förvärrat statens oförmåga att tillhandahålla grundläggande offentliga tjänster och reagera aktivt på hjälp- och återuppbyggnadsinsatserna.

E.  Av de 10 miljarder US-dollar (med två betalningsfrister: 18 månader och 3 år) som utlovades vid den internationella givarkonferensen för återuppbyggnaden av Haiti, som hölls i New York den 31 mars 2010, har det till dags dato utbetalats 1,2 miljarder.

F.  Den aktuella tragedin i Haiti visade att de verktyg som EU har för att bemöta katastrofer (humanitärt bistånd och unionens civilskyddsmekanism) måste göras effektivare och snabbare, samordnas bättre och bli mera synliga.

G.  En tillfällig kommission för återuppbyggnad av Haiti (CIRH) har på haitiskt initiativ tillsatts för att samordna och fördela resurserna på ett effektivt sätt och genomföra handlingsplanen för utveckling i Haiti. Europeiska kommissionen är i sin egenskap av ledande givare medlem av CIRH och har rösträtt.

H.  Att få undan rasmassorna är en av de stora utmaningarna i återuppbyggnadsarbetet, och hittills har endast en minimal del schaktats bort. Med nuvarande takt kommer det att ta sex år att schakta bort flera miljoner kubikmeter rasmassor.

I.  Den koleraepidemi som utbröt den 19 oktober 2010 har hittills skördat över 3 000 offer och drabbat över 150 000 personer. Epidemins spridning visar på den haitiska statens strukturella brister och det internationella biståndets och Minustahs begränsningar. Kolerainsatserna påverkas bland annat av den aktuella politiska kris som uppstått efter valet.

J.  Av ett sammanlagt belopp på 174 miljoner US-dollar har FN hittills endast tagit emot 44 miljoner för bekämpning av koleraepidemin.

K.  Enligt WHO:s prognos kommer det att inträffa 400 000 nya fall av kolera under de kommande tolv månaderna om inte epidemin stoppas.

L.  Valet den 28 november 2010, och tillkännagivandet av de preliminära resultaten i början av december, har fört med sig våldsamma demonstrationer i Haiti och anklagelser om valfusk. Världssamfundet bör stödja en öppen och legitim valprocess för att få till stånd rättvisa val, som är oumbärliga för landets återuppbyggnad. Skyddet av civilbefolkningen är en prioritering.

1.  Europaparlamentet uttrycker på nytt sin solidaritet med de invånare i Haiti som har drabbats av jordbävningen och koleraepidemin, och framhåller att Haitis befolkning och civilsamhälle måste rådfrågas och göras delaktiga i återuppbyggnadsarbetet.

2.  Europaparlamentet vidhåller att det behövs ett kraftfullt och långsiktigt engagemang från det internationella samfundet, även från EU, för att alla de utfästelser som gjordes vid den internationella givarkonferensen i New York ska infrias och utan dröjsmål omsättas i praktiken. Parlamentet betonar att allt europeiskt humanitärt bistånd och återuppbyggnadsstöd efter jordbävningen ges i form av bidrag och inte som lån med krav på återbetalning.

3.  Europaparlamentet erinrar om världssamfundets kraftfulla mobilisering efter den förödande jordbävningen i Haiti liksom dess genuina politiska vilja att stödja Haitis återuppbyggnad på ett nytt sätt, genom att inte begå samma misstag som tidigare, och att en gång för alla gå på djupet med orsakerna till fattigdomen i Haiti.

4.  Europaparlamentet beklagar omfattningen av Haitikatastrofen, vars följder fortfarande är tydliga ett år efter katastrofen. Samtidigt gläds parlamentet åt kommissionens humanitära bistånd till landet på 120 miljoner euro (varav 12 miljoner till kolerabekämpning) och EU-ländernas bistånd på runt 200 miljoner euro, och åt det engagemang som visats av kommissionsledamoten med ansvar för internationellt samarbete, internationellt bistånd och civilförsvar samt av GD Echo och dess experter.

5.  Europaparlamentet understryker att införandet av ”kluster” har gjort det möjligt att samordna de humanitära insatserna på fältet. Denna metod har emellertid också visat sig ha brister när det gäller att hantera det stora antalet humanitära aktörer och nödsituationens komplexitet på grund av den starka koncentrationen till städer.

6.  Europaparlamentet välkomnar de insatser och det arbete som gjorts av humanitära organisationer (Röda korset, frivilligorganisationer och FN) och av medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser en redogörelse för de osynliga effekterna av de humanitära insatserna och framhåller att situationen kunnat bemästras bland annat tack vare omhändertagande av skadade, dricksvattens- och livsmedelsförsörjning samt tillfälliga bostäder.

7.  Europaparlamentet konstaterar att koleraepidemin har blottat den haitiska statens närmast totala oförmåga att hantera en sjukdom som är lätt att förebygga och bota samt det internationella biståndssystemets begränsningar i ett land med omfattande humanitär närvaro (12 000 frivilligorganisationer). De humanitära aktörerna varken får eller kan fortsätta att täcka upp för den haitiska statens tillkortakommanden eller fungera som ersättning för staten, och det krävs nu att man äntligen börjar satsa på långsiktig utveckling, bland annat vad gäller tillgång till vård, dricksvatten och sanitet.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens och medlemsstaternas samfällda åtagande på 1,2 miljarder euro, varav 460 miljoner euro i icke-humanitärt bistånd från kommissionen, som man tillkännagav vid den internationella givarkonferensen för återuppbyggnaden av Haiti. Parlamentet upprepar sitt krav på att EU som ledande biståndsgivare bör ta på sig en politisk ledarroll i återuppbyggnadsarbetet.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att som ett led i återuppbyggnaden av Haiti även satsa på lokal livsmedelsproduktion och tryggad livsmedelsförsörjning genom infrastrukturutveckling på landsbygden och stöd till småjordbrukare inom ramen för sin gemensamma strategi för planeringen av resurserna till Haitis återuppbyggnad och halvtidsöversynen av återstående medel från kommissionen, dvs. 169 miljoner av de 460 miljoner euro som ställdes i utsikt i New York. Parlamentet begär att den nya politiska ram för livsmedelssäkerhet som aviserades av kommissionen i mars 2010 genomförs.

10.  Europaparlamentet beklagar att CIRH, som ska spela en central roll i samordningen av återuppbyggnaden, inledde sitt arbete så sent och att det saknas information om dess funktionssätt och effektivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att som medlem av CIRH ingripa för att påskynda utövandet av CIRH:s mandat och se över dess funktionssätt samt att lägga fram en rapport för parlamentet om CIRH:s verksamhet, om resursfördelningen och om vilka av de medel som utlovades vid New York-konferensen som verkligen gått till återuppbyggnaden.

11.  Europaparlamentet konstaterar att CIRH, en central aktör i förvaltningen av återuppbyggnaden, kan fungera effektivt endast om den haitiska statens kapacitet återupprättas, om det haitiska ledarskiktet väljs om via en öppen och legitim valprocess och om det finns en verklig politisk vilja att fatta de beslut som krävs för att gripa sig an denna gigantiska utmaning.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Haitis regering att arbeta vidare med och genomföra åtagandena i den nationella återuppbyggnadsplanen för att stärka statsmakternas auktoritet, göra de lokala självstyrande organen effektivare, bygga upp de lokala och nationella institutionernas kapacitet samt införliva idén om politisk, ekonomisk och institutionell decentralisering.

13.  Europaparlamentet anser att såväl de lokala myndigheterna som företrädare för det civila samhället bör ges bättre stöd samt i högre grad få medverka i beslutsprocessen.

14.  Europaparlamentet beklagar att haitierna endast förfogar över spadar, hackor och skottkärror för att frakta bort de tonvis med spillror som blockerar huvudstaden, vilket naturligtvis är alldeles otillräckligt med tanke på problemets omfattning. Att få undan rasmassorna är nödvändigt för Haitis återuppbyggnad, och parlamentet beklagar att det praktiskt tagit inte frigjorts några medel för att röja upp bland ruinerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge ekonomiskt och tekniskt stöd till undanröjningen av rasmassorna.

15.  Europaparlamentet uppmanar FN att se över Minustahs mandat och att då fästa särskild vikt vid säkerhetsfrågor. Parlamentet oroar sig över Minustahs effektivitet med tanke på den senaste händelseutvecklingen, med koleraepidemi och en pågående valprocess i landet.

16.  Europaparlamentet beklagar den allvarliga bostadskrisen i Haiti och framhåller att omplaceringen av hemlösa, av vilka de flesta bor i tillfälliga läger huvudsakligen i huvudstaden Port-au-Prince, försvåras av bristen på ledig mark, av ett obefintligt fastighetssystem och av att många tomter beslagtagits av utlandshaitier. Parlamentet vädjar till de haitiska myndigheternas politiska vilja att vidta offensiva åtgärder, bland annat i form av expropriering.

17.  Europaparlamentet uttrycker sin växande oro över situationen för de mest utsatta, särskilt kvinnor och barn, efter en jordbävning som med full kraft drabbat 800 000 barn och gjort dem sårbara för våld, sexuellt utnyttjande, människohandel, exploatering och övergivande. Parlamentet uppmanar EU (kommissionen) att ingripa resolut för att återskapa säkra och trygga levnadsbetingelser för barn, stödja införandet av ett socialt trygghetssystem i Haiti och uppmuntra utbildningsreformer. Parlamentet efterlyser bättre boendeförhållanden och ökad säkerhet i lägren.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU att samarbeta med Haitis regering för att utarbeta en övergripande lagstiftning som skyddar barnens rättigheter och för att anpassa den nationella lagstiftningen till de skyldigheter som följer av flera internationella instrument som Haiti ratificerat när det gäller barnets rättigheter, mänskliga rättigheter, utrotning av slaveri och skydd av barnets rättigheter.

19.  Europaparlamentet anser det oerhört viktigt att kommissionen stöder arbetet med identifiering, folkräkning och sökande efter familjer vars barn blivit ensamma, samt iakttar särskild vaksamhet vid gränserna för att motverka handel med och olaglig adoption av barn.

20.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att omedelbart bygga upp den haitiska statens förmåga att garantera en fungerande demokrati och samhällsstyrning – ett oeftergivligt krav för återuppbyggnaden – och att det civila samhället och den haitiska befolkningen måste göras delaktiga.

21.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den aktuella politiska kris som drabbat landet efter president- och parlamentsvalen, som blivit kraftigt ifrågasatta men som fått ett försiktigt godkännande av utländska observationsuppdrag. Just nu pågår en omräkning av rösterna med hjälp av experter från Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS), som i den rapport de lämnade in torsdagen den 13 januari 2011 rekommenderade att den sittande regeringens kandidat, Jude Célestin, skulle kliva åt sidan för Michel Martelly på grund av konstaterade bedrägerier.

22.  Europaparlamentet uppmanar EU att göra allt för att kraftfullt stödja en legitim och öppen valprocess och en korrekt genomförd andra valomgång, som skjutits upp till februari, för att undvika att Haiti faller ner i en ännu djupare kris. Endast en vald och legitim president och legitima parlamentsledamöter kan fatta de nödvändiga besluten, och återuppbyggnaden av landet kräver stabilitet och politisk vilja.

23.  Europaparlamentet uppmanar med kraft världssamfundet och EU att samarbeta nära med de framtida haitiska myndigheterna och att stödja dem i organisationen av deras institutioner och i uppbyggnaden av statens kapacitet – för att hitta en ny balans på alla nivåer och skapa en fullt fungerande demokrati – liksom under hela återuppbyggnadsfasen.

24.  Europaparlamentet betonar vikten av penningöverföringar från utlandshaitier, eftersom pengarna går direkt till Haitis invånare som snabbt kan ta dem i bruk för akuta behov. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och Haitis regering att göra det lättare för dessa överföringar att nå fram samt att arbeta för att få ned kostnaderna för dem.

25.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att högprioritera frågan om Haitis återhämtning och rehabilitering. Det är dags att hjälpa Haiti att bli ett ekonomiskt och politiskt starkt samt självförsörjande land, och parlamentet uppmanar världssamfundet att gripa tillfället att en gång för alla ta itu med de bakomliggande orsakerna till fattigdomen i Haiti.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inspireras av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd och ta krafttag för att i samarbete med regeringen, de lokala myndigheterna och det civila samhället integrera dimensioner som katastrofförberedelse och minskning av katastrofrisker, såväl i den akuta fasen som i det långsiktiga utvecklingsarbetet.

27.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att snarast lägga fram förslag om inrättande av en EU-civilskyddsstyrka på grundval av EU:s civilskyddsmekanism.

28.  Europaparlamentet konstaterar att humanitärt bistånd funnits på plats i Haiti i flera årtionden och att vikten av samverkan mellan katastrofbistånd, återuppbyggnad och utveckling blivit uppenbar i denna kris. Parlamentet betonar att FN absolut måste fortsätta att leda samordningen av alla civila och militära insatser för att återställa säkerheten och ge humanitärt bistånd samt för att bidra till återuppbyggnad och utveckling.

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaterna, Haitis president och regering, FN:s biträdande generalsekreterare för humanitära frågor och katastrofhjälp, Världsbanken och Internationella valutafonden.

(1) EUT C 341 E, 16.12.2010, s. 5.