Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande om Svartahavssynergin – ett nytt regionalt samarbetsinitiativ (KOM(2007)0160),

–  med beaktande av rådets slutsatser om initiativet till Svartahavssynergi av den 14 maj 2007,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2008 om regionalpolitiken i Svartahavsområdet(1),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av utrikesministrarna från länderna i Europeiska unionen och Svartahavsområdet i vidare mening, antaget i Kiev den 14 februari 2008,

–  med beaktande av kommissionens rapport om Svartahavssynergins första genomförandeår, antagen den 19 juni 2008 (KOM(2008)0391),

–  med beaktande av det gemensamma uttalande genom vilket miljöpartnerskapet för Svartahavssynergin lanserades (Bryssel, den 16 mars 2010),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (KOM(2006)0726) och kommissionens avsikt att lägga fram översynen av den europeiska grannskapspolitiken under 2011,

–  med beaktande av anslutningspartnerskapet med Turkiet,

–  med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalen med Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina samt pågående förhandlingar om nya associeringsavtal och enskilda handlingsplaner för den europeiska grannskapspolitiken,

–  med beaktande av framstegsrapporterna för den europeiska grannskapspolitiken om Armenien, Azerbajdzjan, Republiken Moldavien, Georgien och Ukraina som antogs av kommissionen den 12 maj 2010,

–  med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet med Ryska federationen och de pågående förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Ryssland,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 3 december 2008 om ett östligt partnerskap (KOM(2008)0823),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från toppmötet i Prag den 7 maj 2009 om det östliga partnerskapet,

–  med beaktande av de framsteg som nyligen gjorts i samtalen om förenklade viseringsförfaranden med länder i området,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2007 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken(2),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Republiken Moldavien, Ryska federationen, Turkiet, Ukraina och länderna i Sydkaukasien samt den integrerade havspolitiken,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för regional utveckling (A7-0378/2010), och av följande skäl:

A.  Svartahavsområdet utgör en strategisk bro mellan Europa, Kaspiska havet, Centralasien och Mellanöstern samt även Sydostasien och Kina, och karakteriseras av nära band och stora möjligheter, men också av olikheter och rivalitet. Regionen består av EU-medlemsstaterna Bulgarien, Grekland och Rumänien, kandidatlandet Turkiet, partnerna inom den europeiska grannskapspolitiken, dvs. Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina, samt Ryska federationen i egenskap av strategisk partner.

B.  Svartahavsområdet har strategisk betydelse för EU. Svarta havet ligger delvis inom EU och är geografiskt till största delen en europeisk insjö, vilket leder till gemensamma utmaningar och möjligheter för EU och länderna i regionen samt till ett gemensamt behov av att se till att omgärda Svarta havet med ett område av fred, demokrati, säkerhet, stabilitet, regionalt samarbete och hållbart välstånd. Svartahavsområdet behöver omfattas av ett mer samstämt, hållbart och strategiskt upplägg.

C.  Svartahavsområdet är en socialt, kulturellt och religiöst rik miljö där dialogen mellan olika kulturer och trosinriktningar bör spela en central roll.

D.  Svartahavssynergin har haft den fördelen att Svartahavsområdet har erkänts som en strategisk region för EU, och att behovet av att stärka EU:s involvering i regionen har bekräftats. Resultaten av Svartahavssynergin har hittills varit relativt begränsade och någon klar eller heltäckande bild av resultaten av det aktuella genomförandet av Svartahavssynergin finns inte, vilket lett till att EU har kritiserats för att sakna en strategisk vision avseende regionen och för att ha ett fragmenterat förhållningssätt till genomförandet i fråga.

E.  Någon handlingsplan med konkreta målsättningar och riktmärken har inte utarbetats, inte heller några mekanismer för rapportering, övervakning, utvärdering och uppföljning, i enlighet med de krav parlamentet ställde i sin allra första resolution om Svartahavsområdet.

F.  En enda framstegsrapport har offentliggjorts (2008) men den följdes inte upp av någon regelbunden rapporteringsmekanism. De projekt som genomförts är få och endast ett miljöpartnerskap har inletts fram till dags dato.

G.  Ingen ministerkonferens har hållits sedan 2008, något som också belyser avsaknaden av synlighet, strategisk vision och politisk vägledning i samband med Svartahavssynergin.

H.  Ansträngningarna hittills har, fastän de varit lovvärda, stött på allvarliga hinder på grund av dålig organisation, avsaknad av institutionella och politiska utfästelser samt brist på mänskliga resurser och finansiella resurser avsedda för ändamålet.

I.  Mycket har hänt i Svartahavsområdet sedan 2008 och trots att det regionala samarbetet förefaller avancera på vissa tekniska områden, till exempel på området för miljö, utbildning, forskning och teknik samt när det gäller normativ tillnärmning, så återstår en rad utmaningar i form av utdragna konflikter i Kaukasus och Transnistrien, sjöfartsskydd och sjöräddningsinsatser, militarisering, fördrivna befolkningsgrupper och en utarmning av det demokratiska styret. Dessa utmaningar har rentav vuxit.

J.  Med det franska ordförandeskapets uppdrag, liksom genom medlemsstaternas ageranden, har EU markerat sitt åtagande att stoppa och lösa konflikten i Georgien.

K.  Svartahavsområdet är av geostrategisk betydelse för en tryggad energiförsörjning i EU, framför allt i fråga om diversifiering av EU:s energikällor.

L.  Andra EU-initiativ som inbegriper länderna i Svartahavsområdet bör inte ses som konkurrenter till Svartahavssynergin, utan bör snarare uppfattas som komplement till den.

M.  Kommissionen har blivit ombedd att ta fram en EU-strategi för Donauområdet, i vilken hänsyn bör tas till Donauområdets nära förbindelser med Svartahavsområdet.

1.  Europaparlamentet anser, med tanke på Svartahavsområdets strategiska betydelse för EU och de tämligen begränsade resultaten av Svartahavssynergin, att man bör införa en strategi för att stärka sammanhanget i EU:s verksamhet i regionen och för att göra denna verksamhet synlig. EU-strategin för Svarta havet bör vara en integrerad del i EU:s bredare utrikes- och säkerhetspolitiska målsättning.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) att parallellt med översynen av den europeiska grannskapspolitiken utarbeta en strategi för Svartahavsområdet, och därigenom fastställa ett integrerat och mångsidigt förhållningssätt för EU i fråga om regionens utmaningar och möjligheter, med en detaljerad handlingsplan, klara målsättningar, flaggskeppsinitiativ och riktmärken. Parlamentet tror att strategin kommer att bidra till en effektiv samordning av verksamheten och fördelning av uppgifterna.

3.  Europaparlamentet upprepar sitt krav till kommissionen och utrikestjänsten om att de regelbundet bör se över genomförandet av strategin genom att fastställa konkreta mekanismer för övervakning, utvärdering, uppföljning och rapportering. Parlamentet begär att de berörda utskotten i Europaparlamentet ska rådfrågas i centrala skeden av förfarandet.

4.  Europaparlamentet rekommenderar att överensstämmelse måste garanteras mellan politiken på EU-nivå och EU-medlemsstaternas nationella strategier i Svartahavsområdet.

5.  Europaparlamentet betonar att EU-medlemsstaterna måste enas om tydliga prioriteringar så att en realistisk och finansiellt hållbar handlingsplan därefter kan utarbetas, vid sidan av ett motsvarande system för bedömning av dess verkan.

6.  Europaparlamentet betonar att adekvata mänskliga resurser måste avsättas för att man ska kunna uppnå målsättningarna i den nya strategin. Strategin bör i synnerhet tas i beaktande på ett synligt sätt i utrikestjänstens organisatoriska struktur och i samband med rekryteringen av dess personal.

7.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av det gemensamma operativa programmet för gränsöverskridande samarbete i Svartahavsområdet inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och anser att det stora antal ansökningar som inkommit återspeglar ett stort intresse för gemensamma samarbetsprojekt i Svartahavsområdet. Parlamentet välkomnar att den gemensamma övervakningskommittén har godkänt 16 nya projekt under november 2010. Parlamentet anser dock att programmets långsamma funktionstempo reflekterar bristerna i de nuvarande finansieringsmekanismerna, och pekar framför allt på de rättsliga svårigheter som är kopplade till behovet att finansiera deltagare genom olika finansiella instrument, och uppmanar kommissionen att finna lösningar för att undanröja sådana hinder. Parlamentet anser att också investeringsprojekt skulle kunna täckas av programmet.

8.  Europaparlamentet efterlyser att ett gemensamt operativt program för Svarta havet utarbetas inför nästa programperiod i syfte att fullt ut ta itu med och fortsätta arbetet för att uppnå alla de målsättningar som anges i strategidokumentet för gränsöverskridande samarbete i Svartahavsområdet inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet 2007–2013. Parlamentet betonar att enhetliga ansökningsvillkor bör fastställas för att ge alla rättsliga enheter från samtliga deltagande stater i programområdet möjlighet att ansöka som huvudsökande. Parlamentet anser att samtliga länder i det gemensamma operativa programmet för Svarta havet bör involveras och uppmuntras att aktivt delta under nästa programperiod.

9.  Europaparlamentet är därför övertygat om att strategins framgång är avhängigt av att lämplig och identifierbar finansiering tillhandahålls. Parlamentet efterlyser att en särskild budgetpost för Svartahavsstrategin införs och att effektiva utbetalningsmetoder utarbetas, som är anpassade efter regionens särskilda karaktär, samt kontroller av hur medlen används. Parlamentet uppmuntrar till att finansiering av småskaliga utvecklingsprojekt prioriteras och uppmanar kommissionen och regionerna att främja projekt för kontakter mellan människor inom ramen för det gränsöverskridande samarbetet och att mobilisera och förbättra finansieringsinstrumentet för fonden för småskaliga projekt.

10.  Europaparlamentet framhåller behovet av en projektbaserad strategi som syftar till att göra lokala myndigheter, näringsgrenar, icke-statliga organisationer eller andra organisationer i det civila samhället delaktiga i utformningen och genomförandet av verksamhet inom ramen för Svartahavsstrategin och som ger alla ansvar för denna. Parlamentet understryker vikten av att Svartahavsstrategin övervakas med hjälp av fastställda riktmärken eller andra lämpliga indikatorer.

11.  Europaparlamentet stöder utvecklingen av synergier mellan unionens olika politikområden som gäller strategin, särskilt strukturfonderna, ramprogrammet för forskning och utveckling samt de transeuropeiska transportnäten, i syfte att garantera hållbarheten för de åtgärder som finansierats. På så sätt kan de möjligheter som skapats genom ett ekonomiskt utvecklingsinitiativ överföras till ett annat kompletterande initiativ.

12.  Europaparlamentet betraktar integrering och regionalt ägande som viktiga principer i EU:s strategi för regionen och uppfattar Turkiet och Ryssland som partnerländer som med fördel bör delta i ett regionalt Svartahavssamarbete. Parlamentet anser att den dubbla roll som Bulgarien, Rumänien och Grekland innehar i egenskap av såväl kuststater som medlemsstater i EU är av avgörande betydelse för en framgångsrik EU-politik i Svartahavsområdet.

13.  Europaparlamentet anser att ministermötena mellan EU och länderna i det större Svartahavsområdet bör anordnas på regelbunden basis och omfatta samtliga aktörer och länder i regionen, inbegripet Organisationen för ekonomiskt samarbete i Svartahavsområdet, Svartahavskommissionen, EBRD och EIB, detta för att säkra synlighet, strategisk vägledning och samordning på hög nivå. Parlamentet är övertygat om att en institutionell dialog som sammanför EU och Organisationen för ekonomiskt samarbete i Svartahavsområdet skulle kunna vara ett steg mot att skapa ett verkligt partnerskap i regionen. Parlamentet noterar dock att Organisationen för ekonomiskt samarbete i Svartahavsområdet för närvarande tycks ha strukturella svårigheter och vara i behov av föryngring och reform för att bli en effektiv regional partner.

14.  Europaparlamentet beklagar att Svartahavsforumet för dialog och partnerskap har påverkats negativt av regionala motsättningar och att det till följd av detta ännu inte har förverkligats. Parlamentet anser att ett sådant forum skulle kunna fungera som en plattform för nya idéer och för dialog mellan regionens olika aktörer.

15.  Europaparlamentet anser att Svartahavsstrategin bör tas fram på alla nivåer i det regionala samarbetet. Parlamentet ställer sig positivt till det parlamentariska samarbete som inletts mellan EU och Svartahavsländerna.

16.  Europaparlamentet bekräftar de regionala och lokala myndigheternas och aktörernas betydelse för planeringen och genomförandet av strategin, eftersom dessa har en nära anknytning till regionen och lokalbefolkningen. Parlamentet vill därför att deras behov identifieras och att de till fullo görs delaktiga i strategin.

17.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av forumet för det civila samhället i Svartahavsområdet och uppmuntrar till ett starkare samarbete mellan de lokala myndigheterna, det civila samhället och företagen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge ökat stöd till det civila samhället, bland annat till nätverk för det civila samhällets organisationer. Parlamentet understryker den icke-statliga sektorns roll för att se till både att verksamhet inom ramen för Svartahavsstrategin genomförs effektivt och att förtroendeskapande åtgärder slår väl ut.

18.  Europaparlamentet betonar att Svartahavssynergin och det östliga partnerskapet kompletterar varandra och uppmanar kommissionen att på ett positivt sätt använda olikheterna i de två initiativens betraktelsesätt och att på alla nivåer klargöra hur denna påtagliga potential till komplementaritet ska kunna utnyttjas. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att se till att utrikestjänsten effektivt samordnar de olika initiativ och instrument som EU utnyttjar i Svartahavsområdet med omgivningar.

19.  Europaparlamentet välkomnar utarbetandet av den EU-strategi för Donauområdet som kommer att färdigställas i slutet av det här året, och begär att strategin antas och börjar genomföras under första halvåret av 2011. Parlamentet betonar behovet av att EU-strategin för Donauområdet utvidgas till Svartahavsområdet och påpekar att en hållbar utveckling av Donauområdet ytterligare kommer att öka Svartahavsområdets geostrategiska betydelse. Samtidigt som parlamentet erkänner regionernas olika karaktär och de båda strategiernas tydliga geografiska inriktning anser det följaktligen att dessa bör komplettera och förstärka varandra.

20.  Europaparlamentet framhåller att EU:s och medlemsstaternas huvudsakliga målsättning i EU:s strategi för Svartahavsområdet bör vara att skapa ett område med fred, demokrati, välstånd och stabilitet som bygger på respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och ger EU energitrygghet. Parlamentet anser att god förvaltning, rättssäkerhet, främjande av respekten för de mänskliga rättigheterna, migrationshantering, energi, transporter, miljö samt ekonomisk och social utveckling bör omfattas av prioriterade åtgärder.

Säkerhet och god förvaltning

21.  Europaparlamentet påminner om att Svartahavsområdet behöver en aktiv politik och varaktiga lösningar för att klara av de ansenliga regionala och transnationella utmaningar som det står inför, bland annat utdragna konflikter, fördrivna befolkningsgrupper, bilaterala tvister, stängda gränser och strategiska rivaliteter som leder till militarisering och vapenspridning, svaga institutioner och svag förvaltning, det demokratiska styrets förfall, gränsöverskridande brottslighet och olaglig handel, förvaltning av gränser och rörlighet samt bristfällig marin säkerhet och trygghet.

22.  Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att upprätta, uppmuntra och utveckla goda grannrelationer bland länderna i Svartahavsområdet som en förutsättning för framgångsrikt samarbete, och anser att det inte är godtagbart att regionen fortfarande har problem med stängda gränser mellan grannländer.

23.  Europaparlamentet anser att EU kan och bör spela en mer aktiv roll i utformandet av säkerhetsmiljön kring Svarta havet. Parlamentet begär att EU utökar sitt engagemang i regionala strategiska dialoger och samarbetar med sina strategiska partner i säkerhetsfrågor och i frågor som rör förebyggande och lösning av konflikter, i enlighet med internationell rätt. Parlamentet betonar att en fullständig utveckling av Svartahavsstrategin också är direkt kopplad till konkreta framsteg vad gäller en fredlig lösning av de låsta konflikterna, och uppmanar därför EU att utöka sitt engagemang i fredsprocesserna och inta en ledande roll i förhandlingarna och de fredsbevarande processerna, utöka de förtroendeskapande åtgärderna och biståndsprogrammen i syfte att lägga grunden till bestående, omfattande lösningar, samt mildra följderna av konflikter för de lokala befolkningarna. Parlamentet berömmer det arbete som Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag och Europeiska unionens övervaskningsuppdrag utför.

24.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att utöka försöken att förmå Ryssland att uppfylla Sarkozy-planens sex punkter för stabilisering av konflikten i Georgien och åtgärder för dess lösning.

25.  Europaparlamentet framhåller behovet av att stärka övervakningssystem och uppmanar EU att utveckla förvarningssystem som kan utgöra ett konfliktförebyggande och förtroendeskapande verktyg för att undvika destabilisering och upptrappade konflikter i Svartahavsområdet. Parlamentet begär att inriktningen ska ligga på konkreta fall snarare än på allmänna uttryck för oro, och efterlyser ett övervägande av förtroendeskapande åtgärder, till exempel offentliga avslöjanden om vapenförsäljning och sjömilitär verksamhet. Parlamentet uttrycker i synnerhet oro över utökningen av hamnavtalet för Rysslands Svartahavsflotta i Krim och de följder detta kan få för stabiliteten i regionen.

26.  Europaparlamentet uppmanar EU att vidta åtgärder för att inrätta en regional rättslig ram och mekanismer för hantering av vapenspridningen i Svartahavsområdet.

27.  Europaparlamentet begär att gränsöverskridande brottslighet och olaglig handel, framför allt handel med droger och människor, samt olaglig invandring tas upp till behandling i Svartahavsstrategin och efterlyser ett ännu starkare samarbete när det gäller gränsförvaltning och hantering av rörlighet.

28.  Europaparlamentet betonar behovet av en bättre hantering av migration i och från Svartahavsområdet genom bättre politisk, ekonomisk och social integration av invandrare, med principerna i EU:s övergripande strategi för migration som grund.

29.  Europaparlamentet noterar att antalet olyckor till havs har ökat under de senaste åren, med olycksoffer och skador på miljön till följd, och noterar även kuststaternas oförmåga att genomföra samordnade och framgångsrika räddningsinsatser. Parlamentet uppmanar EU att utnyttja den integrerade havspolitiken för att samordna sök- och räddningsverksamhet samt verksamhet för att förhindra olyckor i Svartahavsområdet. Parlamentet efterlyser en övervakningsstrategi för Svarta havet.

30.  Europaparlamentet anser att en säkerhetsstrategi för Svartahavsområdet också bör omfatta målsättningar för att förbättra förvaltningen, det demokratiska styret, respekten för mänskliga rättigheter och de statliga utvecklingsmöjligheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att integrera initiativ om institutionell uppbyggnad och demokratiskt styre, vilka är oumbärliga för alla stater som eftersträvar en framgångsrik utveckling. Parlamentet betonar att målet att förbättra förvaltningen, rättsordningen och statsstrukturerna i de före detta Sovjetstaterna i regionen är en säkerhetsstrategi i sig, eftersom fullständig eller ofullständig statsupplösning och politisk stagnation skapar förutsättningarna för inblandning från andra länder och transnationella hot.

31.  Europaparlamentet betonar att EU:s strategi för Svartahavsområdet måste lägga särskilt stor vikt vid att försvara mänskliga rättigheter och stärka demokratin i hela regionen, vilket bör inbegripa främjande av framgångsrikt ömsesidigt samarbete bland regionens icke-statliga organisationer och människorättsförsvarare.

32.  Europaparlamentet konstaterar att allt större respekt för mänskliga rättigheter och demokrati runt om i världen hör till EU:s prioriteringar, och erinrar om att kränkningar av mänskliga rättigheter dagligen förekommer i ockuperade Sydossetien och Abkhazien. Parlamentet uppmanar därför EU, och framför allt utrikestjänsten, att aktivt reagera på alla slags kränkningar av mänskliga rättigheter i Svartahavsområdet.

33.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) spelar i regionen och anser det vara av avgörande betydelse att EU samarbetar med OSSE på områdena institutionell uppbyggnad, rättsordning, valobservation, mediefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Energi, transport och miljö

34.  Europaparlamentet anser att Svartahavsområdet har strategisk betydelse för EU:s energitrygghet och diversifieringen av EU:s energiförsörjning, och upprepar därför att en enhetlig strategi för Svartahavsområdet är angeläget. Samtidigt anser parlamentet att samarbete när det gäller energi, transport och miljö är nyckeln till en harmonisk och hållbar utveckling av regionen. Parlamentet välkomnar inledandet av miljöpartnerskapet och väntar otåligt på att de två andra partnerskapen för transporter och energi också ska inledas. Parlamentet begär att dessa genomförs snabbt och effektivt. Parlamentet anser att framtagandet av en gemensam rättslig ram på regional nivå vore till stor nytta när det gäller att skapa effektivare samarbete och synergi i dessa frågor. Det anser också att ett inrättande och stödjande av professionella och institutionella nätverk skulle kunna förstärka kapaciteten för ett samverkande och effektivt beslutsfattande.

35.  Europaparlamentet framhåller behovet av ett starkare multilateralt energisamarbete i Svartahavsområdet. De grundläggande principerna för detta har formulerats av WTO och i återfinns i energistadgefördraget. Parlamentet stöder en fullständig integration av marknad och regelverk på grundval av EU:s energi- och miljölagstiftning. Parlamentet uppmanar länderna inom det större Svartahavsområdet att delta i fördraget om energigemenskapen och efterlyser stöd från EU, EIB och EBRD till en modernisering av energiinfrastrukturen i Svartahavsområdet.

36.  Europaparlamentet framhåller vikten av att medlemsstaterna enas om ett gemensamt förhållningssätt till Svartahavsområdet som syftar till att främja EU:s långsiktiga målsättningar när det gäller att trygga energiförsörjningen och skapa stabilitet i närområdet.

37.  Europaparlamentet erinrar om att kommissionen behöver vidta kraftfullare åtgärder för att stödja diversifieringen av gasförsörjningen och att det behövs en gemensam normativ ram som främjar en transparent och konkurrenskraftig gasmarknad som baseras på regler. Samtidigt uppmanas EU att aktivt utveckla samarbetet med stater i Svartahavsområdet och ge dem ökade möjligheter att stödja energiprojekt som är av intresse för EU. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang Republiken Moldaviens och Ukrainas anslutning till energigemenskapen.

38.  Europaparlamentet betonar vikten av att den parlamentariska församlingen Euronest inrättas snarast. Detta kommer att bidra till att målen för det östliga partnerskapet uppnås och kommer därmed att påverka frågor med koppling till energitrygghet i positiv riktning.

39.  Europaparlamentet erinrar om EU:s mål att diversifiera försörjningsvägarna och försörjningskällorna och om utarbetandet av ett förslag till en gemensam EU energipolitik. Parlamentet upprepar vikten av projekt i den södra korridoren, och i synnerhet den avgörande vikt som EU:s högprioriterade strategiska Nabucco-projekt och ett snabbt genomförande av detta har för EU:s energitrygghet. Parlamentet uppmärksammar South Stream-projektet och framhåller vikten av transport av flytande naturgas (LNG) till Europa i form av AGRI-projektet och utvecklingen av LNG-terminaler i hamnar vid Svarta havet samt framhåller även vikten av den europeiska oljeledningen mellan Constanţa och Trieste.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före utgången av 2011 sluta avtal med potentiella leverantörsländer av betydelse för Nabuccoledningen.

41.  Europaparlamentet anser att det energiinfrastrukturpaket som kommissionen snart ska lägga fram måste lägga stor vikt vid de föreslagna energiprojekten i Svartahavsområdet. Parlamentet påpekar att de genomfartsvägar som korsar länderna i regionen kan utnyttjas på ett sätt som avsevärt stärker EU:s försörjningstrygghet.

42.  Europaparlamentet pekar på de potentiella förnybara energikällor i Svartahavsområdet som skulle kunna bidra stort till att trygga världens framtida energiförsörjning och till att säkra en hållbar ekonomisk tillväxt, och uppmanar kommissionen och kustländerna runt Svarta havet att frigöra denna potential.

43.  Europaparlamentet anser att partnerskapet mellan EU och Svartahavsområdet bör omfatta kunskaps- och tekniköverföring inom områdena för förnybar energi och energieffektivitet samt tekniskt stöd vid utformningen av energinät. Parlamentet påpekar att energibesparingar spelar en avgörande roll för försörjningstryggheten. Parlamentet stöder forskning om alternativa energikällor, särskilt förnybar energi, energieffektivitet och energibesparingar, vilka alla är nödvändiga förutsättningar för att vi ska kunna möta de utmaningar som klimatförändringarna innebär och bidra till de globala ansträngningarna för att minska utsläppen av växthusgaser.

44.  Europaparlamentet understöder en fortsatt utveckling av initiativen inom Traceca- och Inogate-programmen. Parlamentet uppmanar EU att ytterligare stärka sitt stöd för infrastrukturprojekt i regionen och anser att detta ska ske direkt och i samordning med andra bidragsgivare och investerare.

45.  Europaparlamentet anser att det för den internationella handeln och transporten av kolväten i regionen är mycket viktigt att EU:s hamnar i Svarta havet och hamnanläggningar längs Donau, inbegripet olje- och gasterminaler samt intermodala transportarrangemang, utvecklas. Parlamentet anser att infrastrukturen i Svartahavsområdet måste moderniseras och att förbindelser med de europeiska transportkorridorerna måste upprättas. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullborda de prioriterade transeuropeiska transportprojekten för lederna 7, 18, 21 och 22 enligt bilaga II i Europaparlamentets och rådets beslut nr 884/2004/EG av den 29 april 2004 om ändring av beslut nr 1692/96/EG om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att gradvis införliva dessa med Traceca-korridoren, centralaxeln, sydostaxeln och de internationella sjötransportvägarna såsom de definieras i kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet med titeln ”Utvidgning av de viktigaste transeuropeiska transportlederna till grannländerna – Riktlinjer för transporter i Europa och grannregionerna” (KOM(2007)0032) samt de alleuropeiska transportkorridorerna 8 och 9.

46.  Europaparlamentet uppmanar kuststaterna runt Svarta havet att ingå ett samförståndsavtal om utvecklingen av sjöfartskorridorer i Svarta havet, och uppmanar kommissionen att inom ramen för programmet för transeuropeiska transportnät inrätta en budgetpost för finansiering av sjöfartskorridorer i Svarta havet motsvarande de befintliga budgetposterna för sjöfartskorridorerna i Östersjön, Nordsjön och Medelhavet.

47.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som har vidtagits för att utvidga EU:s gemensamma luftfartsområde till att omfatta Svartahavsländerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta dialogen med Republiken Moldavien om en liberalisering av landets luftfartssektor och att så snart som möjligt inleda förhandlingar för att ge Republiken Moldavien tillträde till EU:s gemensamma luftfartsområde.

48.  Europaparlamentet betonar Svarta havets betydelse som naturresurs och är djupt oroat över miljösituationen i regionen. Parlamentet framhåller behovet av jämvikt mellan ekonomisk utveckling och miljöskydd, och av ett gemensamt förhållningssätt till denna utmaning. Parlamentet betonar därför behovet av att Konventionen om skydd av Svarta havet mot föroreningar tillämpas fullt ut.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera kraven på energieffektivitet och miljö- och klimatskydd vid finansiering av infrastrukturprojekt. Sådan finansiering bör göras avhängig av en positiv bedömning av miljöskyddet. Parlamentet påminner om att klimatförändringarnas följder för Svartahavsområdet innebär utmaningar och efterlyser därför ett utökat samarbete mellan kustländerna kring Svarta havet, framför allt när det gäller förebyggande av nödsituationer.

50.  Europaparlamentet uppmanar EU att låta Svartahavsområdet ingå i den integrerade havspolitiken och särskilt i den gemensamma fiskeripolitiken, på lika villkor med andra europeiska havsområden. EU bör vidta alla diplomatiska åtgärder som krävs för att övertala Svartahavsländerna utanför EU att så långt det är möjligt leva upp till den gemensamma fiskeripolitikens principer. Parlamentet understryker vikten av att inrätta en särskild gemensam enhet för förvaltning av Svarta havets fiskbestånd och att tillämpa mekanismen för fleråriga förvaltningsplaner.

Ekonomisk, social och human utveckling

51.  Europaparlamentet anser att den ekonomiska, sociala och humana utvecklingen i regionen som helhet bör främjas. Parlamentet fäster särskild vikt vid respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i regionen. Parlamentet påpekar att regionen har unika naturliga resurser som kan gynna en snabb ekonomisk tillväxt och att en lämplig hantering av dessa resurser är viktig för att främja en sådan utveckling.

52.  Europaparlamentet betonar att ytterligare liberalisering av handeln och intensifiering av den interregionala handeln är oumbärligt för regionens ekonomiska utveckling. Parlamentet understryker vikten av att skapa ett område för att ta tillvara ekonomiska möjligheter och skapa välstånd inom Svartahavsområdet till förmån för dess invånare och handelspartner. Parlamentet understryker behovet av att förbättra investeringsklimatet genom att bekämpa korruption och bedrägeri. Parlamentet framhåller vikten av samarbete i fråga om turism och utveckling av hamnar och kuster. Parlamentet stöder EU:s integrerade havspolitik, vars syfte är att främja socioekonomisk utveckling i havsområden, men beklagar samtidigt att Svartahavsdimensionen är svagt utvecklad. Parlamentet välkomnar de resultat som uppnåtts när det gäller samarbete och utbildning, forskning och teknik. Det uttrycker än en gång sitt stöd för målet att främja social utveckling och ett starkt civilsamhälle. Parlamentet betonar att EU bör fortskrida i sina samtal om förenklade viseringsförfaranden med länderna i regionen.

53.  Europaparlamentet är övertygat om att EU bör spela en större roll i Svartahavsområdet genom att erbjuda länderna i regionen fler utsikter till närmare integrering i EU:s politik. Parlamentet betonar att möjligheter till liberalisering av handeln och inrättandet av ett frihandelsområde i enlighet med WTO:s principer bör övervägas noggrant, undersökas grundligt och främjas.

54.  Europaparlamentet uppmärksammar det långvariga strategiska partnerskapet mellan EU och Ryssland och de båda ländernas gemensamma intresse av att öka den bilaterala handeln och de bilaterala investeringarna, underlätta och liberalisera handeln inom den globala ekonomin samt stärka och utveckla konkurrensen, även i Svartahavsområdet.

55.  Europaparlamentet konstaterar att den globala finanskrisen har slagit hårt mot Svartahavsområdet och abrupt har avslutat både en period med en genomsnittlig tillväxt på sex procent om året och det inflöde av utländskt kapital som är nödvändigt för Svartahavsländernas fortsatta ekonomiska utveckling, vilket har inneburit extrema påfrestningar för regionens finansiella system. Parlamentet betonar att detta måste bemötas med förstärkta finans- och bankregler, större trovärdighet och transparens inom finanspolitiken, bekämpning av skattebedrägerier, skatteflykt och korruption, intensifierat regionalt samarbete samt bättre samordning bland regionala organisationer som Organisationen för ekonomiskt samarbete i Svartahavsområdet.

56.  Europaparlamentet vill att man inom ramen för strategin utarbetar en integrerad metod och utnyttjar de väletablerade principerna i EU:s sammanhållningspolitik och grannskapspolitik, vilket kan bidra till verkningsfulla resultat och samtidigt underlätta kapacitetsuppbyggnaden för de regioner som släpar efter i utvecklingen. Parlamentet anser i synnerhet att gränsöverskridande samarbete mellan regioner bör främjas, så att gemensamma problem kan lösas genom samordnade insatser. Parlamentet påminner om att den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete erbjuder en samarbetsram som är lämplig för att garantera ett strukturerat flernivåstyre. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda hur man bättre kan samordna de olika europeiska instrumenten, i syfte att möjliggöra gränsöverskridande samarbete vid unionens yttre gränser.

57.  Europaparlamentet betonar att utbytet av bästa metoder regioner emellan är av avgörande betydelse för samtliga samarbetsområden. Regioner som har en lång erfarenhet av projektutveckling och projektgenomförande kan hjälpa andra regioner att förbättra sina resultat.

58.  Europaparlamentet anser det vara synnerligen viktigt att förbättra den administrativa kapaciteten hos alla lokala och regionala aktörer i Svartahavsområdet i syfte att garantera ett effektivt genomförande och en sund ekonomisk förvaltning av EU-projekt, större öppenhet och ansvarsskyldighet samt en balanserad territoriell utveckling i hela regionen.

59.  Europaparlamentet understryker betydelsen av förenklade viseringsförfaranden och människors rörlighet i regionen, och uppmanar kommissionen att överväga att upprätta förmånliga viseringssystem för affärsfolk, akademiker, ungdomar, lokala tjänstemän och andra grupper i syfte att öka kontakterna inom hela regionen, särskilt med avseende på förtroendeskapande möjligheter. Parlamentet uppmanar till att gemensamma projekt som främjar kulturarvet och turismen i regionen ska utarbetas under EU:s beskydd.

60.  Europaparlamentet anser att program som syftar till att främja dialog mellan olika kulturer och trosinriktningar fortlöpande måste uppmuntras för att främja samarbete i regionen, att gemensamma initiativ för utbildning och medier är välbehövliga för att skapa och stärka meningsfulla förbindelser mellan ledarna och opinionsbildarna i regionen och att initiativ som Svarta havets universitetsnätverk är bra exempel på hur akademisk samverkan kan ge upphov till positiva synergieffekter i regionen. Parlamentet efterlyser starkare nätverk för akademiker och studenter, e-infrastruktur och gemensamma forskningsprojekt. Parlamentet välkomnar initiativet att inrätta och stödja en gemensam högskola för Svarta havet i syfte att främja uppkomsten av en elit i regionen som kan se samarbete som ett naturligt sätt att klara av gemensamma utmaningar.

61.  Europaparlamentet bekräftar de resultat som uppnåtts inom Black Sea Interconnection-projektet med att etablera ett regionalt forsknings- och utbildningsnätverk i det större Svartahavsområdet och koppla detta till Geant-nätet, och uppmanar kommissionen att fortsätta med sitt stöd till forskningsprojekt i Svartahavsområdet, till exempel: HP-SEE, SEE-GRID, Scene, Caren, BSRN.

o
o   o

62.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och samtliga Svartahavsländer.

(1) EUT C 41 E, 19.2.2009, s. 64. (2) EUT C 282E, 6.11.2008, s. 443.