(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (16440/1/2010 – C7-0425/2010),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1) en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2009)0197),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 66 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för internationell handel (A7-0005/2011).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid andra behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) Antagna texter 21.10.2010, P7_TA(2010)0381.

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 207.2 och 209.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(1), och

av följande skäl:

(1)  Sedan 2007 har gemenskapen rationaliserat sitt geografiska samarbete med utvecklingsländer i Asien, Centralasien och Latinamerika och med Irak, Iran, Jemen och Sydafrika enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete(2).

(2)  Det främsta och övergripande målet för förordning (EG) nr 1905/2006 är att utrota fattigdomen genom att uppnå millennieutvecklingsmålen. Vidare är samarbetet inom ramen för de geografiska program med utvecklingsländer, utvecklingsterritorier och utvecklingsregioner som fastställs i den förordningen i praktiken begränsat till att finansiera åtgärder som utformats för att uppfylla de kriterier för offentligt utvecklingsbistånd som fastställts av OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (OECD/DAC).

(3)  Det ligger i unionens intresse att ytterligare fördjupa förbindelserna med de berörda utvecklingsländerna, som är viktiga bilaterala partner och aktörer i multilaterala forum och globala styrelseformer. Unionen har ett strategiskt intresse av att diversifiera kontakterna med dessa länder, särskilt på områden som ekonomiskt, handelsmässigt och akademiskt utbyte, affärsutbyte och vetenskapligt utbyte. Unionen behöver därför ett finansieringsinstrument som möjliggör finansiering av sådana åtgärder som i princip inte kan omfattas av offentligt utvecklingsbistånd enligt kriterierna för offentligt utvecklingsbistånd, men som är av avgörande betydelse för att befästa förbindelserna och som på ett betydelsefullt sätt bidrar till framsteg och utveckling i de berörda utvecklingsländerna.

(4)  I detta syfte inrättades fyra förberedande åtgärder vid budgetförfarandena 2007 och 2008 för att inleda ett sådant utökat samarbete i enlighet med artikel 49.6 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(3). Dessa fyra förberedande åtgärder är: affärsutbyte och vetenskapligt utbyte med Indien, affärsutbyte och vetenskapligt utbyte med Kina, samarbete med medelinkomstländer i Asien och samarbete med medelinkomstländer i Latinamerika. Enligt samma artikel måste lagstiftningsförfarandet för förberedande åtgärder vara slutfört före utgången av det tredje budgetåret.

(5)  Målen och bestämmelserna i förordning (EG) nr 1934/2006(4) lämpar sig väl för sådant utökat samarbete med länder som omfattas av förordning (EG) nr 1905/2006. I detta syfte är det nödvändigt att utvidga det geografiska tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1934/2006 och att föreskriva en finansieringsram som täcker samarbete med dessa utvecklingsländer.

(6)  Genom att den geografiska räckvidden för förordning (EG) nr 1934/2006 utvidgas omfattas de berörda utvecklingsländerna av två olika finansieringsinstrument för yttre åtgärder. Man bör vara noga med att se till att de båda finansieringsinstrumenten hålls strikt åtskilda. Inom ramen för förordning (EG) nr 1905/2006 kommer sådana åtgärder som uppfyller kriterierna för offentligt utvecklingsbistånd att finansieras, medan förordning (EG) nr 1934/2006 endast kommer att omfatta sådana åtgärder som i princip inte uppfyller dessa kriterier. Dessutom är det nödvändigt att säkerställa att utvidgningen av det geografiska tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1934/2006 inte innebär att de länder som hittills omfattats av den förordningen - industriländerna och andra höginkomstländer och höginkomstterritorier - får det sämre, särskilt inte i finansiellt avseende.

(7)  Eftersom den ekonomiska krisen har medfört extremt ansträngda budgetar i hela unionen, och då den föreslagna utvidgningen avser länder som i vissa fall har uppnått en konkurrenskraft som är jämförbar med unionens, och en levnadsstandard som i genomsnitt ligger nära vissa medlemsstaters, bör unionens stöd beakta mottagarländernas ansträngningar att leva upp till Internationella arbetsorganisationens internationella avtal och att bidra till att de globala målen för minskningen av växthusgaser uppnås.

(8)  Vid översynen av genomförandet av finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder konstaterades inkonsekvenser i de bestämmelser enligt vilka kostnader i samband med skatter, tullar och andra avgifter inte kan komma ifråga för stöd. För konsekvensens skull föreslås att dessa bestämmelser anpassas till bestämmelserna i övriga instrument.

(8a)  Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt när det gäller fleråriga samarbetsprogram, eftersom dessa kompletterar förordning (EG) nr 1934/2006 och gäller generellt. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå.

(9)  Förordning (EG) nr 1934/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring till förordning (EG) nr 1934/2006

Förordning (EG) nr 1934/2006 ska ändras på följande sätt:

1.  Förordningens titel ska ersättas med följande:"

Rådets förordning (EG) nr 1934/2006 av den 21 december 2006 om inrättande av ett finansieringsinstrument för samarbete med industriländer och andra höginkomstländer och höginkomstterritorier samt med de utvecklingsländer som omfattas av förordning (EG) nr 1905/2006, för annan verksamhet än offentligt utvecklingsbistånd.

2.  Artiklarna 1-4 ska ersättas med följande:"

Artikel 1

Syfte

1.  I denna förordning ska ’industriländer och andra höginkomstländer och höginkomstterritorier’ omfatta de länder och territorier som är upptagna i förteckningen i bilaga I till denna förordning, och ’utvecklingsländer’ ska omfatta de länder som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete*, och som är upptagna i bilaga II till denna förordning. Nedan kallas dessa tillsammans ’partnerländer’.

Unionsfinansiering enligt denna förordning ska stödja ekonomiskt, finansiellt, tekniskt, kulturellt och akademiskt samarbete med partnerländer inom de områden som nämns i artikel 4 och som omfattas av unionens behörighet. Denna förordning har till uppgift att finansiera åtgärder som i princip inte uppfyller de kriterier för offentligt utvecklingsbistånd som fastställts av OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (OECD/DAC).

2.  Det primära målet för samarbetet med partnerländerna ska vara att särskilt tillgodose behovet av stärkta förbindelser och ytterligare samverkan med dem på bilateral, regional eller multilateral grundval, i syfte att skapa en gynnsammare och mer transparent miljö för utvecklingen av förbindelserna mellan unionen och partnerländerna i enlighet med de principer som styr unionens externa åtgärder, som är fastslagna i fördraget. Detta handlar bl.a. om understödjande av demokratin, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, rättsstatsprincipen, drägliga arbetsvillkor, gott styre och bevarande av miljön, i syfte att bidra till framsteg och hållbara utvecklingsprocesser i partnerländerna.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.  Samarbetet ska syfta till samverkan med partnerländer för att förstärka dialogen, fördjupa kontakterna och dela och främja liknande politiska, ekonomiska och institutionella strukturer och värderingar. Unionen ska också arbeta för att förstärka samarbetet och utbytet med etablerade eller allt viktigare bilaterala partner och aktörer i multilaterala forum och i globala styrelseformer. Samarbetet ska även omfatta partner där unionen har ett strategiskt intresse av att främja förbindelser och sina värden enligt fördraget.

2.  I välgrundade fall och i syfte att säkra samstämmighet och effektivitet i unionens finansiering och främja regionalt samarbete får kommissionen, när den antar årliga åtgärdsprogram enligt artikel 6, besluta att länder som inte förtecknas i bilagorna kan omfattas av åtgärder enligt denna förordning, när det projekt eller det program som ska genomföras är regionalt eller gränsöverskridande. Bestämmelser om detta ska införas i de fleråriga samarbetsprogram som avses i artikel 5.

3.  Kommissionen ska ändra förteckningarna i bilagorna I och II i enlighet med de regelbundna översyner som OECD/DAC gör av sin förteckning över utvecklingsländer och informera Europaparlamentet och rådet om detta.

4.  För unionsfinansiering i enlighet med denna förordning ska, i förekommande fall, särskild uppmärksamhet fästas vid partnerländernas efterlevnad av Internationella arbetsorganisationens grundläggande arbetsnormer och deras ansträngningar att minska utsläppen av växthusgaser.

5.  När det gäller länder som är förtecknade i bilaga II till denna förordning ska strategisk samstämmighet med åtgärder som finansieras enligt förordning (EG) nr 1905/2006 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1337/2008 av den 16 december 2008 om inrättande av en snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna** iakttas strikt.

Artikel 3

Allmänna principer

1.  Unionen grundar sig på principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen och strävar efter att främja, utveckla och konsolidera engagemang för dessa principer i partnerländerna genom dialog och samarbete.

2.  Vid genomförandet av denna förordning ska en differentierad strategi för utformningen av samarbetet med partnerländerna följas när så är lämpligt, för att beakta deras ekonomiska, sociala och politiska sammanhang samt unionens specifika intressen, strategier och prioriteringar.

3.  Åtgärder som finansieras enligt denna förordning ska stämma överens med och omfatta sådana samarbetsområden som anges särskilt i instrument, avtal, förklaringar och åtgärdsplaner mellan unionen och partnerländerna samt områden som berör unionens specifika intressen och prioriteringar.

4.  För de åtgärder som finansieras enligt denna förordning ska unionen sträva efter att säkerställa enhetligheten med andra områden för extern verksamhet samt med annan relevant unionspolitik, i synnerhet utvecklingssamarbete. Detta ska säkerställas genom utformningen av politiken, vid den strategiska planeringen samt programplaneringen och vid genomförandet av åtgärder.

5.  Åtgärder som finansieras enligt denna förordning ska komplettera och skapa ett mervärde för de insatser som görs av medlemsstaterna och offentliga unionsorgan när det gäller handelsförbindelser samt kulturellt, akademiskt och vetenskapligt utbyte.

6.  Kommissionen ska informera och regelbundet utbyta synpunkter med Europaparlamentet.

Artikel 4

Samarbetsområden

3.  Artikel 5.2 och 5.3 ska ersättas med följande:"

2.  De fleråriga samarbetsprogrammen får inte omfatta en längre period än denna förordnings giltighetstid. De ska ange unionens särskilda intressen och prioriteringar, de allmänna målen och de förväntade resultaten. När det gäller Erasmus Mundus ska man sträva efter att programmen får en så balanserad geografisk täckning som möjligt. De ska också ange de områden som valts ut för unionsfinansiering och kortfattat ange den vägledande finansiella fördelningen av medel, övergripande, per prioriterat område och per partnerland eller grupp av partnerländer för den berörda perioden. Detta kan i förekommande fall göras genom att en skala anges. De fleråriga samarbetsprogrammen ska ses över efter halva tiden, eller när det visar sig nödvändigt.

3.  De fleråriga samarbetsprogrammen och översyner av dessa ska beslutas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med förfarandet i artikel 14a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 14b och 14c.

4.  Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

5.  Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

6.  Artikel 8.3 ska ersättas med följande:"

3.  Unionsfinansieringen får i princip inte användas för att betala skatter, tullar eller andra avgifter i partnerländerna

7.  Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

8.  Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

9.  Artiklarna 13 och 14 ska ersättas med följande:"

Artikel 13

Utvärdering

1.  Kommissionen ska regelbundet utvärdera de åtgärder och program som finansieras enligt denna förordning, i erforderliga fall eller på begäran av Europaparlamentet eller rådet, med hjälp av externa utvärderingar för att fastställa huruvida målen har uppnåtts och så att kommissionen kan utforma rekommendationer för att förbättra kommande insatser. Resultaten ska användas för att förbättra utformningen av programmen och tilldelningen av resurser.

2.  Kommissionen ska för kännedom överlämna de utvärderingsrapporter som avses i punkt 1 till Europaparlamentet och rådet.

3.  Kommissionen ska knyta relevanta intressenter, däribland icke-statliga aktörer, till utvärderingsfasen av det unionssamarbete som tillhandahållits enligt denna förordning.

Artikel 14

Årsrapport

Kommissionen ska granska framstegen i genomförandet av de åtgärder som vidtas med stöd av denna förordning och till Europaparlamentet och rådet överlämna en detaljerad årsrapport om genomförandet av denna förordning. Rapporten ska redovisa resultatet av budgetgenomförandet och presentera alla finansierade insatser och program, och i möjligaste mån redovisa de huvudsakliga resultaten och effekterna av samarbetsåtgärderna och samarbetsprogrammen.

9a.  Följande artiklar ska införas:"

Artikel 14a

Utövande av delegering

1.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 5 ska ges till kommissionen för den period som denna förordning är tillämplig.

2.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

3.  Befogenheten att anta delegerade akter tilldelas kommissionen med förbehåll för de villkor som avses i artiklarna 14b och 14c.

Artikel 14b

Återkallande av delegering

1.  Den delegering av befogenheter som avses i artikel 5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

2.  Den institution som inlett ett internt förfarande för att besluta huruvida en delegering av befogenheter ska återkallas, ska sträva efter att underrätta den andra institutionen och kommissionen inom rimlig tid innan det slutliga beslutet fattas, och ange den delegerade befogenhet som kan komma att återkallas och skälen för detta.

3.  Beslutet om återkallande innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Det får verkan omedelbart eller vid ett senare, i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 14c

Invändning mot delegerade akter

1.  Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt inom en period på två månader från delgivningsdagen.

På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska denna period förlängas med två månader.

2.  Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av den period som avses i punkt 1 har invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i den.

Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft före utgången av denna period löpt ut om både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte invända.

3.  Om antingen Europaparlamentet eller rådet invänder mot den delegerade akt som avses i punkt 1 ska den inte träda i kraft. Den institution som invänt mot den delegerade akten ska ange skälen för detta.

9b.  Artikel 15 ska utgå.

10.  Artikel 16 ska ersättas med följande:"

Artikel 16

Finansiella bestämmelser

Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning under perioden 2007–2013 ska uppgå till 172 miljoner EUR för länderna i bilaga I och till 176 miljoner EUR för länderna i bilaga II. Budgetmyndigheten fattar beslut om de årliga anslagen för perioden 2010–2013 inom ramen för de årliga budgetförfarandena. Kommissionen ska ge budgetmyndigheten detaljerad information om alla budgetposter och de årliga anslag som ska användas för finansiering av åtgärder enligt denna förordning. Dessa anslag ska godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för finansieringsramen. Därvid ska man se till att de industrialiserade länderna och andra höginkomstländer och territorier som uppräknas i bilaga I inte missgynnas av att denna förordning tillämpas för de partnerländer som är upptagna i bilaga II.

Anslag som planerats för användning under förordning (EG) nr 1905/2006 ska inte användas för detta syfte.

11.  I bilagan ska titeln ersättas med följande:"

BILAGA I – Förteckning över industrialiserade länder och andra höginkomstländer och höginkomstterritorier som omfattas av denna förordning

12.  En ny bilaga II, som återges i bilagan till denna förordning, ska läggas till.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 oktober 2010 (ännu inte offentliggjord i EUT), rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 10 december 2010 (EUT C 7 E,12.1.2011, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 3 februari 2011. (2) EUT L 378, 27.12.2006, s. 41. (3) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. (4) EUT L 405, 30.12.2006, s. 41.

”BILAGA II

Förteckning över de utvecklingsländer som omfattas av denna förordning

Latinamerika

1.  Argentina

2.  Bolivia

3.  Brasilien

4.  Chile

5.  Colombia

6.  Costa Rica

7.  Kuba

8.  Ecuador

9.  El Salvador

10.  Guatemala

11.  Honduras

12.  Mexiko

13.  Nicaragua

14.  Panama

15.  Paraguay

16.  Peru

17.  Uruguay

18.  Venezuela

Asien

19.  Afghanistan

20.  Bangladesh

21.  Bhutan

22.  Myanmar/Burma

23.  Kambodja

24.  Kina

25.  Indien

26.  Indonesien

27.  Nordkorea

28.  Laos

29.  Malaysia

30.  Maldiverna

31.  Mongoliet

32.  Nepal

33.  Pakistan

34.  Filippinerna

35.  Sri Lanka

36.  Thailand

37.  Vietnam

Centralasien

38.  Kazakstan

39.  Kirgizistan

40.  Tadzjikistan

41.  Turkmenistan

42.  Uzbekistan

Mellanöstern

43.  Iran

44.  Irak

45.  Jemen

Sydafrika

46.  Sydafrika”