(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut om bemyndigande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd (05538/2011),

–  med beaktande av begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 329.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0044/2011),

–  med beaktande av artiklarna 74g och 81.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för rättsliga frågor (A7-0021/2011), och av följande skäl:

A.  År 2000 antog kommissionen ett förslag till rådets förordning om gemenskapspatent (KOM(2000)0412). Förslaget innehöll följande sex kapitel: kapitel I om allmänna bestämmelser, kapitel II om patenträtt, kapitel III om gemenskapspatentets upprätthållande, upphörande och ogiltighet, kapitel IV om behörighet och förfarande avseende talan om gemenskapspatent, kapitel V om inverkan på nationell rätt samt kapitel VI om slutbestämmelser.

B.  Detta förslag grundade sig på artikel 308 i EG-fördraget, enligt vilken det krävdes samråd med parlamentet och ett enhälligt beslut i rådet.

C.  Genom sin ståndpunkt av den 10 april 2002(1) om förslaget till rådets förordning om gemenskapspatent godkände parlamentet kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet i enlighet med samrådsförfarandet.

D.  Det stod snart klart att vissa medlemsstater hade särskilda problem som gjorde det omöjligt för dem att godta den föreslagna förordningen. Framför allt fanns det vissa medlemsstater som inte kunde acceptera översättningsarrangemangen kring gemenskapspatentet, vilket fick rådet att dra slutsatsen att det på grund av den olösta översättningsfrågan inte kunde komma fram till någon politisk överenskommelse om kommissionens förslag, eftersom det inte förelåg något enhälligt samförstånd.

E.  Den 9 januari 2006 inledde kommissionen ett samråd om framtidens patentpolitik i Europa, som parlamentet besvarade i form av en resolution av den 12 oktober 2006(2).

F.  Rådet återupptog diskussionerna efter att kommissionen, den 3 april 2007, antagit sitt meddelande om ett förbättrat patentsystem i Europa (KOM(2007)0165).

G.  Den 4 december 2009 antog rådet slutsatser om huvuddragen i det framtida patentsystemet, som grundar sig på två pelare: i) inrättande av ett enhetligt system för lösning av patenttvister och ii) skapande av ett EU-patent – ett rättsligt instrument för att meddela patent som är giltiga i hela EU. Rådet ansåg att dessa slutsatser bör utgöra en del av det övergripande slutliga avtalet om ett paket åtgärder för ett förbättrat patentsystem i Europa i vilket ingår att inrätta en domstol för europeiska patent och EU-patent, ett EU-patent, inbegripet den separata förordningen om översättningsarrangemangen, ett förstärkt partnerskap mellan Europeiska patentverket och medlemsstaternas centrala organ för industriell äganderätt och, i nödvändig utsträckning, ändringar i den europeiska patentkonventionen.

H.  I och med Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 och införandet av artikel 118 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF fördraget) förändrades den rättsliga grunden för skapandet av EU-patentet. Artikeln har följande lydelse: ”Inom ramen för den inre marknadens upprättande eller funktion ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva åtgärder för att skapa europeiska rättigheter som säkerställer ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter i unionen och för att upprätta centraliserade system för beviljande av tillstånd, samordning och kontroll på unionsnivå.”

I.  Eftersom EU-patentet utgör en immateriell rättighet i EU kan det enligt artikel 118 första stycket i EUF-fördraget införas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Enligt artikel 118 andra stycket i samma fördrag måste däremot ett särskilt lagstiftningsförfarande tillämpas för att fatta beslut om bestämmelser om språkanvändningen för sådana immateriella rättigheter, varvid rådet ska besluta med enhällighet.

J.  Efter Lissabonfördragets ikraftträdande bekräftade kommissionen sitt förslag från 2000(3). I sin resolution av den 5 maj 2010 om konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden (KOM(2009)0665) - ”Omnibus”(4) bekräftade parlamentet sin ståndpunkt från 2002 som sin ståndpunkt i den första behandlingen, i syfte att påskynda förfarandet och ge rådet möjlighet att formellt omvandla sina politiska slutsatser av den 4 december 2009 till en ståndpunkt från rådet, vilket skulle bli nästa steg i det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Rådet har dock inte omvandlat sina slutsatser till någon ståndpunkt och därför kan inget mer göras i fråga om EU-patentet på grundval av kommissionens förslag från 2000.

K.  Den 30 juni 2010 antog kommissionen ett förslag till rådets förordning om översättningsarrangemang för Europeiska unionens patent (KOM(2010)0350), som grundade sig på Europeiska patentverkets befintliga bestämmelser om språkanvändningen.

L.  Trots att rådet under 2010 genomförde ett flertal förhandlingsrundor, bekräftade rådet (konkurrenskraft) vid sitt möte den 10 december 2010 att det fanns oöverstigliga hinder som gjorde det omöjligt att, vare sig nu eller inom en överskådlig framtid, fatta ett sådant beslut om översättningsarrangemang som måste fattas enhälligt. Vid samma möte bekräftades dessutom att de i de föreslagna förordningarna angivna målen att skapa ett enhetligt patentskydd i hela EU inte kommer att kunna uppnås inom en rimlig tidsperiod om de relevanta fördragsbestämmelserna tillämpas.

M.  Flera medlemsstater har sagt sig vara villiga att överväga möjligheten att skapa ett enhetligt patentskydd genom ett fördjupat samarbete.

N.  Mer än nio medlemsstater har angett att de avser att upprätta ett fördjupat samarbete sinsemellan för att skapa ett enhetligt patentskydd, genom att rikta en begäran till kommissionen i enlighet med artikel 329.1 i EUF-fördraget. Nu har kommissionen lagt fram ett förslag till rådets beslut om bemyndigande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd.

O.  Parlamentet har kontrollerat att förslaget är förenligt med artikel 20 i EU-fördraget och med artiklarna 326–334 i EUF-fördraget.

P.  Enligt artikel 20 i EU-fördraget kan medlemsstater, som ska vara minst nio till antalet, upprätta ett fördjupat samarbete sinsemellan inom ramen för unionens icke exklusiva befogenheter, och därvid utnyttja dess institutioner och utöva dessa befogenheter genom att på ett rättsligt konsekvent sätt tillämpa bestämmelserna i fördragen inom de gränser och på de villkor som fastställs i den artikeln och i artiklarna 326–334 i EUF-fördraget.

Q.  Skapandet av ett enhetligt patentskydd ingår inte i listan över unionens exklusiva befogenheter i artikel 3.1 i EUF-fördraget. I stället är det artikel 118 i EUF-fördraget som är rättslig grund för skapandet av immateriella rättigheter i EU, och i denna artikel nämns uttryckligen den inre marknadens upprättande och funktion, som är ett område där EU enligt artikel 4 i EUF-fördraget har delade befogenheter. Skapandet av ett enhetligt patentskydd med tillämpliga översättningsarrangemang faller därför inom ramen för unionens icke-exklusiva befogenheter.

R.  Det fördjupade samarbetet kan i synnerhet anses främja unionens mål, skydda dess intressen och stärka dess integrationsprocess i den mening som avses i artikel 20 i EU-fördraget och enligt vad kommissionen kom fram till i sin konsekvensbedömning då den 2010 utarbetade ovan nämnda förslag till förordning om översättningsarrangemang för EU-patent, där man uppmärksammade det fragmenterade patentsystem som var resultatet av att det saknades ett enhetligt patent som ombesörjer skyddet i hela EU. Denna fragmentering beror på de svårigheter och höga kostnader som uppstår genom att de europeiska patenten måste valideras i de olika medlemsstaterna. Kostnaderna kan uppgå till 40 procent av de övergripande kostnaderna för patent i Europa. Att skapa ett enhetligt patentskydd för en grupp medlemsstater skulle förbättra patentskyddet genom att det skulle bli möjligt att åstadkomma ett enhetligt patentskydd i alla deltagande medlemsstater och avskaffa kostnaderna och krånglet i dessa länder. På så sätt skulle den vetenskapliga och tekniska utvecklingen främjas, liksom den inre marknadens funktion.

S.  Av tidigare initiativ framgår att det föreslagna beslutet läggs fram som en sista utväg och att målen för samarbetet inte kan uppnås inom en rimlig tidsperiod för hela unionen.

T.  Villkoren i artiklarna 326–334 i EUF-fördraget uppfylls också. Det fördjupade samarbetet kommer att innebära förbättringar för den inre marknaden genom att det avlägsnar hinder för den fria rörligheten för varor, bidrar till hanteringen av patentintrång, eventuellt ökar antalet uppfinnare som söker patentskydd i hela EU, ger samtliga uppfinnare, innovativa företag och patentinnehavare, oavsett om de kommer från deltagande medlemsstater eller icke deltagande medlemsstater, lika tillgång till ett enhetligt patentskydd, ger samtliga patentinnehavare i EU tillgång till ett nytt instrument, förbättrar ramvillkoren för innovativa företag i hela EU samt avskaffar – bland de deltagande medlemsstaterna – den fragmentering som nu finns och som kännetecknas av att det finns patenträttsliga ”gränser” mellan medlemsstaterna.

U.  Framför allt överensstämmer ett fördjupat samarbete på detta område med fördragen och unionslagstiftningen, eftersom det inte kommer att påverka unionens regelverk. Regelverket påverkas inte eftersom det i dag endast finns ett begränsat antal EU-rättsakter som omfattas av artikel 288 i EUF-fördraget, varav ingen avser skapandet av en europeisk immaterialrätt som ombesörjer ett enhetligt skydd i hela unionen. Med undantag för Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG av den 6 juli 1998 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar(5) finns ingen tillnärmning av materiell patenträtt på EU-nivå. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel(6) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel(7) handlar om en utökning av patentvillkoren för vissa typer av berörda patent. Ett fördjupat samarbete i fråga om patent skulle inte innebära någon diskriminering eftersom patentsystemets användare i hela EU kommer att kunna använda sig av det enhetliga patentet.

V.  Ett fördjupat samarbete kommer att respektera de icke-deltagande medlemsstaternas rättigheter, befogenheter och skyldigheter eftersom möjligheten att uppnå ett enhetligt patentskydd i de deltagande medlemsstaterna inte påverkar tillgången till eller villkoren för patentskyddet i de icke-deltagande medlemsstaterna.

W.  Enligt artikel 328.1 i EUF-fördraget ska de medlemsstater som önskar delta i det fördjupade samarbetet kunna ansluta sig närsomhelst. Kommissionen och de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet bör redan från början främja och därefter fortsätta att uppmuntra ett deltagande av så många medlemsstater som möjligt.

X.  Parlamentet ska bara godkänna det fördjupade samarbetet, inte de medlemsstater som ska delta i det.

Y.  Enligt artikel 333.2 i EUF-fördraget får rådet (eller snarare de rådsmedlemmar som representerar de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet) anta ett beslut som föreskriver att det ska besluta i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i stället för det särskilda lagstiftningsförfarande som föreskrivs i artikel 118 andra stycket i EUF-fördraget och enligt vilket parlamentet endast ska höras.

1.  Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets beslut oavsett vilka medlemsstater som deltar.

2.  Europaparlamentet uppmanar rådet att i enlighet med artikel 333.2 i EUF-fördraget anta ett beslut om att det, i fråga om förslaget till rådets beslut om bemyndigande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd, ska tillämpa det ordinarie lagstiftningsförfarandet då det fattar beslut om de bestämmelser om språkanvändning för europeisk immaterialrätt som avses i artikel 118 andra stycket i EUF-fördraget.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 127 E, 29.5.2003, s. 519. (2) EUT C 308 E, 16.12.2006, s. 169. (3) KOM(2009)0665. (4) Antagna texter, P7_TA(2010)0126. (5) EGT L 213, 30.7.1998, s. 13. (6) EGT L 198, 8.8.1996, s. 30. (7) EUT L 152, 16.6.2009, s. 1.