Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/3013(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B7-0097/2011

Debatter :

PV 16/02/2011 - 5
CRE 16/02/2011 - 5

Omröstningar :

PV 17/02/2011 - 6.8
CRE 17/02/2011 - 6.8

Antagna texter :

P7_TA(2011)0068

Antagna texter
PDF 216kWORD 54k
Torsdagen den 17 februari 2011 - Strasbourg
Europa 2020
P7_TA(2011)0068RC-B7-0097/2011

Europaparlamentets resolution av den 17 februari 2011 om Europa 2020-strategin

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020: en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”,

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen”,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 17−18 juni 2010,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten i mars 2000, 2001, 2005, 2006 och 2007 samt i december 2009,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 juni 2010 om ekonomisk styrning(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2010 om den finansiella, ekonomiska och sociala krisen: rekommendationer om åtgärder och initiativ (halvtidsutvärdering)(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2010 om att upprätta en permanent krismekanism för att skydda euroområdets finansiella stabilitet(3),

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik, antagen den 7 juli 2010,

–  med beaktande av rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik,

–  med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europa 2020-strategin borde hjälpa Europa att återhämta sig från krisen och gå starkare ur den genom att skapa såväl sysselsättning som smart och hållbar tillväxt för alla, med avstamp i fem överordnade EU-mål som handlar om att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för innovation, forskning och utveckling, uppfylla våra klimatförändrings- och energimål, höja utbildningsnivån och främja social integration, framför allt genom minskad fattigdom.

Styrningen av Europa 2020-strategin bör stärkas

1.  Europaparlamentet understryker att åtgärderna inom Europa 2020-strategin är avgörande för alla europeiska medborgares framtidsutsikter eftersom de skapar hållbara arbeten såväl som långsiktig ekonomisk tillväxt och social utveckling. Parlamentet befarar att Europa 2020-strategin inte kommer att kunna hålla sina löften på grund av en svag styrningsstruktur och uppmanar därför rådet att förbättra gemenskapsmetoden. Parlamentet upprepar vikten av att integrera EU 2020-målen i ramen för ekonomisk styrning och kräver att den europeiska planeringsterminen ska ingå i lagstiftningspaketet för ekonomisk styrning samtidigt som nationella parlament och arbetsmarknadens parter ska involveras i ett tidigt skede för att främja en demokratisk redovisningsskyldighet, egenansvar och legitimitet. Parlamentet betonar att strategin måste förverkligas och att inga andra alternativ är möjliga.

2.  Europaparlamentet anser att den årliga tillväxtöversikten och den ram som den europeiska planeringsterminen erbjuder är viktiga verktyg för en bättre samordning av den ekonomiska politiken. Parlamentet betonar dock att de inte bör ersätta eller minska betydelsen av de verktyg som redan föreskrivs i fördraget, framför allt inte de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och medlemsstaternas sysselsättningsriktlinjer, i vilka parlamentet är aktivt involverat och konsulterat. Det krävs överensstämmelse med de fem övergripande målen i Europa 2020-strategin, vilka Europeiska rådet och kommissionen enats om för att lyckas.

EU:s budget och de nationella budgetarna bör bättre återspegla ambitionerna i Europa 2020-strategin

3.  Europaparlamentet betonar att Europa 2020-strategin måste minska glappet mellan sina uttalade ambitioner, de resurser som står till förfogande och de metoder som används. Den kommande fleråriga budgetramen bör återspegla ambitionerna i Europa 2020-strategin, och parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga flaggskeppsinitiativens budgetaspekt eftersom dessa prioriterade handlingsplaner berör all politik som finansieras av EU:s budget. Kommissionen uppmanas med kraft att lägga fram förslag om en uppbyggnad av egna resurser för att unionen ska kunna förfoga över egna reella medel.

4.  Europaparlamentet betonar att för ett stort antal projekt kräver Europa 2020-strategin reformer och substantiella investeringar i ett tidigt skede, både offentliga och privata, vilket betyder att såväl befintliga som nya innovativa instrument och intäkter behövs.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa en trovärdig finansieringsram och Europeiska rådet uppmanas att betrakta finansieringsbehoven som en del i sin översyn av den ekonomiska styrningen. Parlamentet anser att finansieringen av Europa 2020-strategin kräver gemensamma politiska initiativ som engagerar europeiska institutioner, bl.a. EIB och Europarådets utvecklingsbank. Dessutom kommer finansiering från den privata sektorn att vara oumbärlig och kräva rättsliga ramar som ser till de långsiktiga riskerna.

6.  Europaparlamentet är övertygat om att med rätt politisk ram och tillräckliga budgetmedel kan jordbruk och skogsbruk spela en viktig roll i en allmän europeisk strategi avsedd att åstadkomma ekonomisk återhämtning. Samtidigt kan dessa sektorer bidra till livsmedelsförsörjningen på EU-nivå och internationellt, bevara den landsbygd som står för 90 % av EU:s territorium, säkra miljöfördelar och väsentligt bidra till att hitta alternativa energikällor.

7.  Europaparlamentet anser att en kraftfull och välfinansierad sammanhållningspolitik som omfattar alla Europas regioner måste vara en viktig kompletterande del i Europa 2020-strategin. Denna övergripande politik är en förutsättning för att målen i Europa 2020-strategin ska kunna uppfyllas och för att åstadkomma social, ekonomisk och territoriell sammanhållning.

En djärv inre marknad och ”Small Business Act” för att skapa arbeten

8.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör uppmuntras att prioritera minskad arbetslöshet och att i sina nationella reformprogram förhindra långsiktig utestängning från arbetsmarknaden. Detta bör kombineras med åtgärder för att garantera fler och bättre arbetstillfällen och skapa högkvalitativ sysselsättning på medellång och lång sikt.

9.  Parlamentet framhåller hur viktigt det är med en helhetssyn när den inre marknaden ges en nystart för att nå bättre ekonomiska resultat och stärka den sociala dimensionen samtidigt som man återupprättar förtroendet genom att sätta medborgarna i centrum för den inre marknaden. Parlamentet anser att utförliga riktlinjer från högsta politiska nivå och stöd från Europeiska rådet är helt avgörande för att en nystart av den inre marknaden ska lyckas.

10.  Europaparlamentet uppmärksammar den roll som smart lagstiftning kan spela när det gäller att förbättra de regelverk som företag har att hålla sig till. Parlamentet anser att de förslag som lagts fram i detta avseende kan bidra till att skapa ett gynnsamt företagsklimat som främjar tillväxt och innovation, men konstaterar att samtliga partner i lagstiftningsarbetet måste ta ansvar för att få till stånd mer effektiva och mindre betungande regelverk.

11.  Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att kommissionen, två år efter det att Small Business Act antagits, inte vidtagit några konkreta åtgärder och initiativ. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att verka för ett klimat som är gynnsammare för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja en öppen användning av förkommersiella offentliga upphandlingar för innovativ och grön teknik.

12.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om förstärkt samarbete vid inrättandet av ett EU-patent och efterlyser ett snabbt antagande av parlamentet och rådet.

13.  Europaparlamentet håller fast vid att jämställdhet mellan kvinnor och män är ett nyckelmål för att uppnå ambitionen med Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar därför till att kvinnorna fullt ut deltar på arbetsmarknaden och att de fullt ut inbegripas i yrkesutbildningar. Parlamentet efterlyser också en agenda för att utjämna löneklyftan mellan kvinnor och män.

Flaggskeppsinitiativ
Allmänna kommentarer

14.  Europaparlamentet betonar att det nuvarande innehållet i Europa 2020-strategin såsom de övergripande målen, flaggskeppsförslagen, flaskhalsarna och indikatorerna fortfarande är mycket allmänt hållna. Parlamentet understryker att dessa initiativ inte kan förverkligas annat än med hjälp av konkreta åtaganden från medlemsstaterna i deras nationella reformprogram samt genom konkreta och konsekventa lagstiftningsförslag.

Innovationsunionen

15.  Europaparlamentet välkomnar flaggskeppsinitiativet om innovationsunionen som en viktig drivkraft för att nå målen i Europa 2020-strategi som fokuserar på de största sociala utmaningarna, exempelvis energi- och livsmedelsförsörjning, klimatförändringar, hälsa och en åldrande befolkning. Parlamentet påminner om att det 3-procentiga målet utgörs av en andel på 2 % (privata medel) och en andel på 1 % (offentliga utgifter) och noterar att det fortfarande finns brister inom de privata forskningsanslagen som bara kan åtgärdas genom att anpassa regelverket för företag, även för små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar därför kommissionens vilja att förbättra ramvillkoren för företagen när det gäller innovation, särskilt för immateriella rättigheter.

16.  Europaparlamentet framhåller behovet av att öka, stimulera och säkra finansieringen av forskning, innovation och utveckling i EU genom att väsentligt höja de berörda anslagen efter 2013. Små och medelstora företag måste ha tillgång till ramprogrammet och till programmet för konkurrenskraft och innovation, och parlamentet efterlyser en omarbetad budgetförordning för att underlätta för små och medelstora företag. Parlamentet uppmärksammar bristen på finansiering för viktiga instrument inom forskning, innovation och spridning som redan har antagits, t.ex. den europeiska strategiska planen för energiteknik (SET-plan). Ramprogrammet för forskning bidrar i hög grad till kampen mot klimatförändringar och parlamentet lyfter fram strukturfonderna och deras betydelse för att stimulera forskning, utveckling och innovation på såväl nationell som regional nivå. Parlamentet framhåller behovet av att skapa synergier mellan stöd från strukturfonderna och stöd från ramprogrammet.

17.  Europaparlamentet menar att det inte är subventioner som de innovativa företagen i Europa behöver utan mer frihet och bättre tillgång till riskkapital. Europeiska unionen bör tillgodose detta behov genom att utöka de permanenta produkterna för riskdelning som Europeiska investeringsbanken erbjuder genom finansieringsinstrumentet för riskdelning och anser att det finns en stor outnyttjad potential för att främja innovation och offentlig upphandling.

Ungdom på väg

18.  Europaparlamentet välkomnar flaggskeppsinitiativet ”Ungdom på väg” och håller fast vid att tillgång till relevant utbildning av god kvalitet alltid kommer att vara en förutsättning för en hållbar social marknadsekonomi. Parlamentet understryker följaktligen att om medlemsstaterna vill nå de gemensamma målen för ekonomisk tillväxt och utbildning kommer substantiella investeringar i deras utbildningsväsen och även inom yrkesutbildning att vara avgörande. Det är dock beklagligt att centrala frågor som deltagandet i samhällslivet eller ungdomsfattigdomen lämnas därhän i initiativet, och parlamentet vill se mer kraftfulla förslag för social integration.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även fortsättningsvis finansiera programmen för rörlighet och ungdom, exempelvis programmet för livslångt lärande (Erasmus, Leonardo, Comenius, Grundtwig), aktiv ungdom och Marie Curie. Parlamentet anser att detta skulle innebära ett viktigt bidrag i kampen mot ungdomsarbetslösheten och för att nå målet med en sysselsättningsnivå på 75 %.

20.  Europaparlamentet understryker att ”Ungdom på väg” inte på egen hand kan få bukt med den alarmerande ungdomsarbetslösheten som råder i hela Europa. Samtliga medlemsstater uppmanas att, som en del i deras nationella reformprogram, skapa en nationell strategi för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och säkra unga människors tillgång till utbildning. Ungdomspolitiken måste ses i relation till politiken för utbildning, sysselsättning och social integration. Parlamentet ger sitt starka stöd till förslaget till rådets rekommendation om en EU-garanti för ungdomar och uppmanar rådet att anta detta så snart som möjligt.

En digital agenda för Europa

21.  Europaparlamentet välkomnar de ambitiösa förslagen om en digital agenda för Europa, men uppmanar kommissionen att påskynda antagandet av förslag med anknytning till den digitala inre marknaden såsom e-handel, immateriella rättigheter, förtroende och säkerhet på Internet, roaming liksom e-autentisering. Parlamentet uppmanar alla parter att förverkliga den första radiospektrumpolitiken och betonar vikten av att utveckla den fria rörligheten för innehåll och kunskap – den ”femte friheten”.

22.  Europaparlamentet understryker att pluralistiska och oberoende medier är en hörnsten i den europeiska demokratin och kräver att kommissionen ska garantera mediepluralismen. Parlamentet anser att skyddet av privatliv intar en central ställning och efterlyser en anpassning av direktivet om uppgiftsskydd till vår digitala miljö för att alla medborgare ska ha kontroll över sina egna personuppgifter.

Ett resurseffektivt Europa

23.  Europaparlamentet välkomnar Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ om ett resurseffektivt Europa och uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta sitt arbete med att utforma en konkret politik för att trygga en övergång till en resurseffektiv ekonomi baserad på förnybar energi. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram konkreta riktmärken och se till att de överenskomna målen uppfylls och kan övervakas inom ramen för Europa 2020-strategins europeiska planeringstermin för samordning av politiken. Parlamentet understryker behovet av att modernisera och uppgradera Europas energiinfrastruktur, att utveckla smarta nät och bygga sammanlänkningar som är nödvändiga för att förverkliga den inre energimarknaden, att förbättra försörjningstryggheten och att uppfylla våra energi- och klimatmål samt påskynda tillståndsförfarandena.

24.  Europaparlamentet erinrar om att energieffektiviteten är det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen, göra energiförsörjningen tryggare, förbättra konkurrenskraften, sänka energiräkningarna för konsumenterna och skapa sysselsättning. Medlemsstaterna visar inte att de gör tillräckligt för att nå energieffektivitetsmålet om 20 % och de uppmanas därför att öka sina ansträngningar och uppfylla detta viktiga mål som man förband sig till 2007. Parlamentet skulle vilja att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna utarbetade åtgärder för att målet ska uppnås, vilket parlamentet begärde i sin resolution om översynen av handlingsplanen för energieffektivitet (Bendtsen-betänkandet) och i resolutionen ”På väg mot en ny energistrategi för Europa 2011–2020” (betänkandet från Kolarska och Bobinska).

25.  Europaparlamentet beklagar att meddelandet om detta flaggskeppsinitiativ inte tillskriver resurseffektivitet tillräcklig betydelse i form av en övergripande politisk prioritering för EU. Parlamentet vidhåller att EU måste börja utvecklas mot en återvinningsbaserad ekonomi där avfallsproduktionen minskas och där återanvändning av resurser värdesätts. Parlamentet betonar att miljöhållbarheten är beroende av minskad resursanvändning och uppmanar kommissionen att ta fram en uppsättning indikatorer så att de kan följas upp i de nationella reformprogrammen.

En industripolitik för en globaliserad tid

26.  Europaparlamentet efterlyser ett framåtblickande helhetsgrepp om och balans i EU:s industripolitik för att utveckla en stark, konkurrenskraftig, sammanhållen, effektiv och diversifierad industriell bas där innovation, forskning, konkurrenskraft, den inre marknaden, handel och miljöpolitik koordineras. Parlamentet anser att de främsta målen bör vara att främja skapande av sysselsättning och internationell konkurrenskraft för Europas företag, en intelligent omstrukturering och dialog med de anställda, en hållbar ekonomi och valfrihet vad gäller teknikalternativ samt rörlighet för forskare. Man bör omgående börja tillämpa principer för smart lagstiftning i oberoende konsekvensbedömningar, i bl.a. konkurrensanalyser av ny lagstiftning, test som avser små och medelstora företag för att skapa en miljö med företagarvänliga regler och minskad administrativ börda, hållbarhetsgranskningar i linje med EU:s mål för klimat-, energi- och resurseffektivitet och för återvinning samt kontroller (”fitness checks”) av befintlig lagstiftning.

27.  Europaparlamentet betonar att en EU-politik för transport och energi som omfattar infrastruktur och tjänster är nödvändig för att nå EU:s 2020-mål. Parlamentet framhåller att transportsektorn kommer att garantera att EU:s marknad behåller sin position som ett produktionsområde av hög kvalitet genom minskade koldioxidutsläpp inom samtliga transportsätt, ett gemensamt europeiskt järnvägsområde liksom ett gemensamt europeiskt luftrum. Parlamentet efterlyser en effektiv europeisk råvarustrategi för att öka tillgängligheten, skapa en effektivare energi- och resursanvändning och samtidigt trygga kritiska material genom utveckling av frihandelsavtal och strategiska partnerskap. Parlamentet efterlyser betydligt bättre tillgång till finansiering för innovation och infrastruktur, särskilt för smarta nät, grön teknik, e-hälsa, transeuropeiska nät (TEN) och projekt med bevisat mervärde som inte kan finansieras av marknaden. I detta sammanhang behöver man undersöka de möjligheter som projektobligationer erbjuder.

En agenda för ny kompetens och nya jobb

28.  Europaparlamentet framhåller att starka sociala skyddssystem förhindrar en långvarig utestängning och vidhåller att investeringar i en aktiv arbetsmarknadspolitik samt i utbildningsmöjligheter för alla som resulterar i ny kompetens är nödvändiga för att minska arbetslösheten. Parlamentet understryker vikten av små och medelstora företag liksom en nystart för den inre markanden i detta sammanhang och stöder framför allt genomförandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer och det planerade lagstiftningsinitiativet som ska reformera yrkeskompetensen för att garantera ett ömsesidigt erkännande av yrkeskompetens.

29.  Europaparlamentet välkomnar ”agendan för ny kompetens och nya arbetstillfällen” och konstaterar att flexicurity framgångsrikt införts i vissa medlemsstater, men varnar för att begreppen flexicurity inte kan utnyttjas i medlemsstater där man till följd av budgetrestriktioner och makroekonomiska obalanser har få möjligheter att stärka socialskyddssystemen och anser att segmenteringen på arbetsmarknaden måste minskas med hjälp av adekvat anställningstrygghet oavsett arbetsavtal, framför allt för de utsatta grupperna. Parlamentet påminner kommissionen om att varken ignorera behovet av att garantera en socialt rättvis övergång till en mer hållbar arbetsmarknad eller de enorma möjligheter som de gröna jobben medför. Parlamentet betonar att för att reformerna av arbetsmarknaden ska lyckas måste de genomföras i en anda av brett socialt samförstånd genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.

Europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning

30.  Europaparlamentet erinrar om att Europa 2020-strategin omfattar ett mål för att hjälpa minst 20 miljoner människor som är fattiga eller riskerar att bli fattiga och socialt utestängda att ta sig ur denna situation. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att se till att både stadgan om de grundläggande rättigheterna och den övergripande sociala klausulen (artikel 9 i FEUF) respekteras fullt ut för att all politik ska kunna bidra till målet om fattigdomsminskning, i stället för att undergräva detta mål.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att engagera sig i kampen mot barnfattigdom genom att vidta lämpliga åtgärder för att barnen varken ska hämmas i sin personliga utveckling eller missgynnas vid inträdet i förvärvslivet.

32.  Europaparlamentet välkomnar förslagen till en europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning men vill att det ska göras något mer konkret för att åstadkomma social integration, framför allt att den sociala öppna samordningsmetoden ska stärkas, som en integrerad strategi där både nationella och lokala berörda parter engageras, bl.a. personer med erfarenhet av fattigdom och social utestängning. Parlamentet upprepar sin begäran om en bredare agenda som kan främja anständiga arbetstillfällen, garantera arbetstagarnas rättigheter i hela Europa, förbättra arbetsvillkoren, motverka bristande jämställdhet och diskriminering samt bekämpa fattigdom bland förvärvsarbetande.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2010)0224.
(2) Antagna texter, P7_TA(2010)0376.
(3) Antagna texter, P7_TA(2010)0491.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy