Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av tredje delen avdelning III och femte delen avdelningarna II och V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av principerna om hänsyn till djurens välfärd i artikel 13 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av WTO-avtalen, särskilt jordbruksavtalet som förhandlades fram under Uruguayrundan och trädde i kraft den 1 januari 1995,

–  med beaktande av den förklaring som antogs vid den fjärde ministerkonferensen i Doha den 9–14 november 2001, det beslut som antogs av WTO:s allmänna råd den 1 augusti 2004 och den förklaring som antogs vid den sjätte ministerkonferensen i Hongkong den 13–18 december 2005,

–  med beaktande av sin resolution av den 4 april 2006 om bedömningen av Doharundan efter WTO:s ministerkonferens i Hongkong(1),

–  med beaktande av de reviderade utkast till villkor för jordbruk som delades ut den 6 december 2008 av WTO:s ordförande för jordbruksförhandlingarna,

–  med beaktande av samförståndsavtalet av den 15 maj 2009 mellan Amerikas förenta stater och Europeiska kommissionen om import av nötkött från djur som inte behandlats med vissa tillväxtbefrämjande hormoner och Förenta staternas tillämpning av höjda avgifter för vissa produkter från Europeiska gemenskapen,

–  med beaktande av den lösning som man gemensamt uppnådde den 15 juli 2009 mellan Kanada och Europeiska unionen på tvisten ”European Communities – Measures Affecting the Approval and Marketing of Biotech Products”,

–  med beaktande av avtalet mellan EU och en rad latinamerikanska länder om villkoren för en slutlig lösning av pågående tvister om EU:s importsystem för bananer (Genèveavtalet), som paraferades den 15 december 2009,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2009 om utsikterna för utvecklingsagendan från Doha efter WTO:s sjunde ministermöte(2),

–  med beaktande av slutförandet den 17 december 2009 av förhandlingarna mellan EU och Marocko om liberaliseringsåtgärder för jordbruks- och fiskeprodukter,

–  med beaktande av slutförandet den 1 mars 2010 av förhandlingarna mellan EU, Peru och Colombia om undertecknandet av ett flerpartsavtal,

–  med beaktande av den lösning man gemensamt uppnådde den 18 mars 2010 mellan Argentina och Europeiska unionen på tvisten ”European Communities – Measures Affecting the Approval and Marketing of Biotech Products”,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2010 om en kvalitetspolitik för jordbruksprodukter: vilken strategi ska användas?(3),

–  med beaktande av slutförandet den 19 maj 2010 av förhandlingarna mellan EU och Centralamerika om handelspelaren i associeringsavtalet,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2010 om den gemensamma jordbrukspolitikens framtid efter 2013(4),

–  med beaktande av frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea som undertecknades den 6 oktober 2010,

–  med beaktande av de pågående förhandlingarna mellan EU och Mercosur om ett associeringsavtal,

–  med beaktande av de pågående förhandlingarna mellan EU och Kanada om ett övergripande avtal om ekonomi och handel,

–  med beaktande av de pågående förhandlingarna mellan EU och Indien om ett frihandelsavtal,

–  med beaktande av de pågående förhandlingarna mellan EU och Ukraina om ett associeringsavtal,

–  med beaktande av sin studie med titeln ”Stocktake of the WTO Agricultural Negotiations after the Failure of the 2008 Talks” från juni 2009,

–  med beaktande av handboken ”Geographical Indications and TRIPs: 10 Years Later. A roadmap for EU GI holders to get protection in other WTO Members”, som beställdes av kommissionen,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 15 september 2010 till Europaparlamentets och rådets förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (KOM(2010)0484),

–  med beaktande av problemet med avregleringen av tullarna för Pakistan, som tas upp i artikel 1 i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av brådskande autonoma handelsförmåner för Pakistan (KOM(2010)0552).

–  med beaktande av FN:s millennieutvecklingsmål,

–  med beaktande av artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för utveckling (A7-0030/2011), och av följande skäl:

A.  EU är den i särklass största importören av jordbruksprodukter i världen, med importer som nästan har fördubblats i värde över det senaste årtiondet och som nu uppgår till nästan 20 procent av den globala importen.

B.  EU:s andel av den globala jordbruksexporten sjunker till följd av den snabbare tillväxten hos andra viktiga handelspartner inom jordbrukssektorn. Under perioden 2007–2009 utgjorde slutprodukter 68 procent av värdet av EU:s export, medan mellanprodukter och basvaror stod för 23 respektive 9 procent. Prisnivån på världsmarknaden saknar inte heller betydelse för de svårigheter som EU erfar när det gäller att exportera sina produkter, vilket i allmänhet beror på låga priser och höga produktionskostnader.

C.  EU:s underskott i handeln med jordbruksvaror nådde ett rekord på 7 miljarder euro 2008. EU:s underskott i handeln med till exempel Mercosur har mer än fördubblats sedan 2000 och EU:s import av jordbruksprodukter från Mercosur har nu nått ett värde av 19 miljarder euro jämfört med 1 miljard euro för exporten.

D.  EU är världens största importör av jordbruksprodukter från utvecklingsländer och importerar mer än USA, Japan, Kanada, Australien och Nya Zeeland tillsammans. Cirka 71 procent av EU:s totala import av jordbruksprodukter kommer från utvecklingsländer som en följd av ”Allt utom vapen”-initiativet till förmån för de minst utvecklade länderna, det allmänna preferenssystemet och avtalen om ekonomiskt partnerskap.

E.  WTO:s utkast till villkor för jordbruk från 2008 skulle kräva ännu större medgivanden från EU:s sida än vad som fastställdes i det redan långtgående förslag som EU lade fram i oktober 2005.

F.  Tillämpningen av en konsekvent utvecklingspolitik inom jordbruk och handel kommer också att påverka uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen 1 (utrotande av extrem fattigdom och hunger) och 8 (globalt partnerskap för utveckling), även via bestämmelser om mer rättvisa handelsregler och ett mer rättvist marknadstillträde.

G.  EU har redan drastiskt minskat sitt handelssnedvridande internstöd, i motsats till andra viktiga handelspartner, särskilt USA, som bibehöll och i vissa fall förstärkte sina instrument inom ramen för 2008 års jordbrukslag.

H.  EU har ensidigt gjort avsevärda nedskärningar av sina exportbidrag, vars andel av budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken har sjunkit från 29,5 procent 1993 till endast 1,2 procent 2009 och av värdet av exporten av jordbruksvaror från 25 procent 1992 till endast 0,9 procent 2009. Vissa viktiga handelspartner fortsätter att i stor utsträckning använda andra former av exportincitament.

I.  USA fortsätter inom ramen för tvisten om kötthormoner att utfärda sanktioner mot EU och har även meddelat att sanktionerna kommer att rotera för att täcka andra jordbruksprodukter från EU och därigenom få ökad genomslagskraft (karusellagstiftning). Enligt samförståndsavtalet beviljar EU en tullkvot med nolltullsats på 20 000 ton nötkött.

J.  USA har anmält EU:s bestämmelser om hygien och saluföring av fjäderfä till WTO.

K.  En ömsesidigt godtagbar lösning nåddes med Kanada och Argentina om GMO-tvisten. USA har lämnat in en allmän begäran om handelsrepressalier.

L.  WTO-panelens beslut om socker var en av de största drivkrafterna bakom EU:s sockerreform 2006 och inverkar fortfarande i stor utsträckning på handeln med socker. Den gemensamma organisationen av marknaden för socker respekterar alla EU:s handelsåtaganden. Under loppet av tre år har EU förvandlats från den andra största sockerexportören till den andra största nettoimportören, vilket främst har gynnat utvecklingsländerna (de minst utvecklade länderna och AVS-länderna).

M.  2006 års sockerreform har uppfyllt målen att öka konkurrenskraften, sänka sockerpriset och minska produktionskvoten för socker med cirka 30 procent. Den har dock också medfört nedläggning av 83 av totalt 189 fabriker i EU-27, en förlust av mer än 16 500 direkta jobb i landsbygdsområdena och slutet på sockerbetsodlingen för cirka 140 000 jordbrukare.

N.  Världsmarknaden för socker är en av de mest instabila marknaderna för jordbruksråvaror och domineras av ett land (Brasilien). EU:s sockerproduktion säkrar tillförlitliga leveranser till världsmarknaden och en stadig inhemsk tillgång till hållbara produkter av hög kvalitet för de europeiska konsumenterna.

O.  EU främjar en hållbar produktion av förnybar energi genom krav som ska börja tillämpas från slutet av 2010. EU importerar redan mer än 25 procent av sin förbrukning av bioetanol, ej inräknat den bioetanol som importeras i form av blandningar för att kringgå importtullar. Kommissionen måste se till att det finns en balans mellan den inhemska bioetanolproduktionen och importen av bioetanol i enlighet med artikel 23.5 a i direktivet om förnybar energi (direktiv 2009/28/EG(5)).

P.  Den fjärde partskonferensen för WHO ramkonvention om tobakskontroll kommer att hållas i november 2010. Ett offentligt samråd har inletts om en eventuell översyn av direktivet om tobaksprodukter (direktiv 2001/37/EG(6)). Flera medlemmar i WTO har väckt frågan om huruvida det kanadensiska lagförslaget C-32, som i praktiken innebär ett förbud mot alla traditionella produkter av blandad tobak, med undantag för produkter av Virginia-tobak, som är den enda sort som odlas i Kanada och som används i tillverkningen av kanadensiska tobaksprodukter, strider mot avtalet om tekniska handelshinder.

Q.  När internationella handelsavtal ingås måste EU se till att det råder jämvikt mellan marknadsliberaliseringen och skyddet av näringssektorer och arbetstagar- och konsumenträttigheter.

R.  EU:s avtal med tredjeländer måste skydda de europeiska sektorer som är i kris, särskilt frukt- och grönsaks-, djuruppfödnings- och spannmålssektorerna, där inkomsterna har sjunkit betydligt, och samtidigt ge dem verkliga exportmöjligheter.

S.  De internationella handelsavtal som ingås av EU får inte vara till nackdel för lokala småbrukare, som bidrar väsentligt till livsmedelsförsörjningen i sina regioner.

T.  När internationella handelsavtal ingås måste EU eftersträva bättre övervakning av att de mänskliga rättigheterna och efterlevnad av sociala och miljömässiga standarder.

U.  Parlamentets godkännande krävs för ingåendet av handelsavtal som förhandlas fram av kommissionen.

Konsekvens mellan EU:s jordbrukspolitik och den gemensamma handelspolitiken

1.  Europaparlamentet anser att EU:s jordbrukssektor har ett uppenbart mervärde för den europeiska ekonomin och en strategisk roll i Europa 2020-strategin för att hantera de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar EU står inför. Parlamentet framhåller vikten av politisk överensstämmelse mellan EU:s jordbrukspolitik, handelspolitik och utvecklingspolitik.

2.  Europaparlamentet betonar att utrikeshandelspolitiken inte får äventyra EU:s förmåga att upprätthålla en stark jordbrukssektor och trygga livsmedelsförsörjningen mot bakgrund av den växande instabiliteten på marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i alla forum, och särskilt i WTO, försvara det europeiska jordbrukets multifunktionella roll, inbegripet dess viktiga roll för sysselsättningen och livskraften i landsbygdsområden, och EU:s modell för jordbruk och livsmedel, som är en strategisk del av Europas ekonomi.

3.  Europaparlamentet fördömer kommissionens strategi eftersom den alltför ofta innebär eftergifter på jordbruksområdet för att uppnå förbättrat marknadstillträde i tredjeländer för industriprodukter och tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att inte prioritera industri- och tjänstesektorns intressen framför jordbrukssektorns intressen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ny strategi som säkrar balansen mellan den inhemska produktionen och importen och som för varje jordbrukssektor beaktar utvecklingen av multilaterala och bilaterala handelsförhandlingar, EU:s miljömässiga, sociala, djurskyddsrelaterade och säkerhetsmässiga standarder samt respekten för de mänskliga rättigheterna.

5.  Europaparlamentet betonar att när det gäller jordbrukssektorn måste kommissionen utföra konsekvensbedömningar, som ska offentliggöras innan förhandlingarna inleds och förslag läggs fram om uppdateringar för att beakta nya ståndpunkter som kommer fram i förhandlingarna. Parlamentet betonar att det krävs ett korrekt och öppet förfarande för samråd med alla berörda parter, särskilt i parlamentet och i kommissionen. Parlamentet erinrar om att en inhemsk rådgivande nämnd ingick i frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea och noterar att detta kan tjäna som exempel på berörda parters och intressenters deltagande i framtida handelsavtal.

6.  Europaparlamentet understryker att konsekvensbedömningarna måste ta hänsyn till varornas specifika egenskaper, genom att när det gäller t.ex. marknaden för nötkött ta hänsyn till marknadens segmentering. Parlamentet framhåller att tidigare konsekvensbedömningar bara har gett övergripande siffror och uppmanar därför kommissionen att göra detaljerade konsekvensbedömningar, som tar hänsyn till de effekter som öppningen av EU:s jordbruksmarknader för Mercosur-handelsblocket har haft på specifika marknadssegment.

7.  Europaparlamentet anser att inga beslut om ytterligare öppnande av EU-marknaden för import av jordbruksvaror bör fattas utan att man tryggar möjligheten för EU:s jordbrukare att kompenseras för sina förluster.

8.  Europaparlamentet understryker att ekonomisk ersättning inte kan uppväga de negativa konsekvenserna av ett avbrott i EU:s jordbruksproduktion, som garanterar livsmedelsförsörjning och livsmedelskvalitet och är av största betydelse för välståndet i EU:s landsbygdsområden samt skyddar landsbygden mot risken för att jordbruksmark överges och landsbygden avfolkas. Parlamentet betonar därför att nödvändiga förutsättningar måste upprätthållas så att EU:s jordbruk förblir lönsamt och jordbrukarna kan erhålla en skälig inkomst i samtliga medlemsstater och jordbruket på detta sätt kan få en nystart mot bakgrund av den gemensamma jordbrukspolitikens centrala roll i EU:s struktur.

9.  Europaparlamentet påminner om att EU:s producenter tvingas uppfylla världens strängaste standarder i fråga om kvalitet, produkthygien, hållbara produktionsmetoder, växtskydd, djurens hälsa och välbefinnande, spårbarhet, kontroll av halter av bekämpningsmedelsrester, veterinärmedicin och tillsatser.

10.  Europaparlamentet betonar att produkter från tredjeländer som ska exporteras till EU måste ge de europeiska konsumenterna samma garantier i fråga om hälsa, livsmedelssäkerhet, djurskydd, hållbar utveckling och sociala minimistandarder som de som gäller för EU:s producenter. Parlamentet understryker att detta är det enda sättet för att garantera att EU-producenterna kan konkurrera på samma villkor med tredjeländer, och framhåller att man måste stärka importkontrollerna vid gränserna liksom de kontroller som kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor gör av produktionsvillkoren och saluföringen i de länder som exporterar till EU, för att garantera att EU:s standarder respekteras.

11.  Europaparlamentet betonar att det på importområdet krävs strikt efterlevnad av ursprungsregler och mekanismer för att förebygga triangelhandel.

12.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att aktivt främja EU:s offensiva jordbruksintressen och underlätta tillträdet till marknaderna i tredjeländer för europeiska produkter med hänsyn till EU:s högkvalitativa jordbruksprodukters omfattande potential för export och stabilisering av världsmarknaderna. Parlamentet understryker bland annat att de säljfrämjande åtgärderna måste förstärkas. Parlamentet noterar att dessa åtgärder är förenliga med WTO-bestämmelserna eftersom de omfattas av ”gröna boxen”.

13.  Europaparlamentet konstaterar att de yttersta randområdena utgör en integrerad del av EU och att handelsavtalen i sin helhet är tillämpliga på dem. Parlamentet understryker att en tullsänkning utgör ett hot mot deras svaga ekonomier, som huvudsakligen är baserade på jordbruk och produkter av liknande slag som ibland annat de latinamerikanska partnerländerna. Parlamentet erinrar om att artikel 349 i EUF-fördraget gör det möjligt att anpassa unionspolitiken till den geografiska och ekonomiska situationen i dessa regioner. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i samband med förhandlingarna beakta de yttersta randområdenas särskilda situation så att deras utveckling inte äventyras.

Jordbruket i det multilaterala handelssystemet
Utvecklingsagendan från Doha

14.  Europaparlamentet menar att EU, för att säkra ett framgångsrikt resultat för utvecklingsagendan från Doha, lade fram ett extremt generöst förslag på jordbruksområdet, som inte ytterligare kan höjas, men att detta hittills inte har föranlett en motsvarande ambitionsnivå från andra industriländer och avancerade utvecklingsländer.

15.  Europaparlamentet påminner om att 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken och ”hälsokontrollen” 2008, har visat hur seriösa EU:s reformåtaganden är genom att föregripa de sannolika resultaten av Doharundan, samtidigt som likvärdiga medgivanden fortfarande förväntas från EU:s handelspartner.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt följa det förhandlingsmandat den tilldelats av rådet, i vilket de senaste reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken sätts som gräns för kommissionens handlingsram, under förutsättning att likvärdiga medgivanden erhålls från dess handelspartner. Parlamentet ber kommissionen att inte lägga fram förslag som skulle komma att styra de beslut som ska fattas om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013.

17.  Europaparlamentet framhåller de icke handelsrelaterade intressenas betydelse i utvecklingsagendan från Doha. Parlamentet anser att balans måste uppnås i förhandlingarna inom jordbrukssektorn mellan handelns ekonomiska dimension och icke-ekonomiska värden, såsom sociala värden, miljövärden, folkhälsan, samt djurhälsa och djurskydd.

18.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av framsteg i insatserna för att inrätta ett multilateralt register för vin och sprit och utvidga skyddet av geografiska beteckningar till alla jordbruksprodukter. Parlamentet påminner om att dessa faktorer är en absolut förutsättning för att ett balanserat resultat ska kunna nås i jordbruksförhandlingarna. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att i högre grad lansera EU:s vägledande riktlinjer för jordbruksprodukters kvalitet på multilateral och bilateral nivå.

19.  Europaparlamentet påpekar att EU redan avsevärt har minskat sitt handelssnedvridande internstöd och efterlyser fasta åtaganden i detta avseende från andra handelspartner.

20.  Europaparlamentet påminner om det åtagande som WTO:s medlemmar gjorde under 2005 års ministerkonferens i Hongkong om att avskaffa alla former av exportbidrag parallellt med införandet av regler för alla former av exportåtgärder med likvärdiga verkningar, framför allt exportkrediter, statshandelsföretag och livsmedelsbistånd.

21.  Europaparlamentet anser att den generella sänkningen av tullsatserna bör utvärderas i ljuset av EU:s förslag för internstöds- och exportkonkurrenspelarna och bygga på möjligheten att hålla kvar den särskilda skyddsklausulen, ett särskilt undantag från tullförenklingsbestämmelserna och tillräcklig flexibilitet när det gäller formeln för att beräkna tullsänkningar och fastställandet av känsliga produkter. Parlamentet anser att den föreslagna mekanismen för fastställande av känsliga produkter äventyras på ett förödande sätt av skyldigheten att nå en betydande tullkvotsexpansion.

22.  Europaparlamentet påpekar att man i WTO:s Dohaförhandlingsrunda måste iaktta ”single undertaking”-principen. Sedan en tid kan man observera att förhandlingarna koncentrerat sig på vissa begränsade förhandlingsområden, inklusive jordbruket, där EU har viktiga intressen att försvara, och att framgångarna varit relativt sett färre inom övriga förhandlingsområden, vilket hotar att försvaga EU:s förhandlingsposition. Parlamentet påpekar att det dessutom försvårar en bedömning av möjligheterna att göra ett bokslut av hela rundan.

23.  Europaparlamentet bekräftar åter att utvecklingsländerna bör ha en legitim rätt att föra en politik som skapar ett inhemskt mervärde.

24.  Europaparlamentet understryker att prisinstabiliteten har förvärrat undernäringsproblemen i världen, vilket betonas av FAO, och att en utökad liberalisering av världshandeln med jordbruksprodukter, som främjas av WTO-överenskommelserna, hittills inte har gjort det möjligt att stävja svälthotet i världen. Parlamentet understryker vidare att EU dessutom har en skyldighet att bidra till livsmedelsförsörjningen i världen.

WTO:s tvistlösningsorgan

25.  Europaparlamentet konstaterar att handelsavtalet om bananer innebär slutet på 20 år av de tekniskt sett mest komplicerade och politiskt sett mest känsliga och betydelsefulla handelstvister som någonsin förekommit i WTO, och att det utgör ett viktigt steg mot konsolideringen av ett regelbaserat multilateralt handelssystem, samtidigt som det på ett avgörande sätt kan bidra till att lösa frågor som avser tropiska produkter och preferenser i WTO-förhandlingarna.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att lösningen av tvisten om kötthormoner leder till att sanktionerna mot EU:s produkter hävs och samtidigt garanterar att nötköttsimporten till EU följer EU:s krav.

27.  I fråga om tvisten om klorbehandlade kycklingar anser Europaparlamentet att import till EU av sådana produkter skulle strida mot den europeiska allmänhetens krav på säkra produkter och mot själva principerna för den europeiska livsmedelsmodellen.

28.  Europaparlamentet uppmanar mycket bestämt kommissionen att försvara EU:s bestämmelser om tillstånd för och saluföring av genmodifierade organismer mot alla angrepp inom ramen för WTO.

Jordbruket i multilaterala, interregionala och bilaterala handelsförbindelser

29.  Europaparlamentet anser att slutförandet av multilaterala förhandlingar utgör en prioriterad fråga för EU. Parlamentet anser att bilaterala handelsavtal måste komplettera multilaterala processer genom att föreskriva respekt för skäliga arbetsförhållanden, gemensamma miljöregler och livsmedelsstandarder som redan gäller i EU, och undvika att enbart gynna program för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att EU har väsentliga offensiva intressen på jordbruksområdet, särskilt när det gäller bearbetade produkter av hög kvalitet. Parlamentet anser att bilaterala handelsavtal med viktiga handelspartner på ett framgångsrikt sätt kan främja exportintressena inom EU:s livsmedelsindustri och ge betydande ekonomiska fördelar.

30.  Europaparlamentet kräver att jordbruksprodukter som importeras till EU ger de europeiska konsumenterna samma garantier i fråga om konsumentskydd, djurskydd, miljöskydd och sociala minimistandarder som de som gäller för EU:s produkter, och påminner om parlamentets bestämda ståndpunkt i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att i de bilaterala handelsavtalen införa bindande klausuler som tvingar tredjeländerna att uppfylla samma sanitära och fytosanitära villkor som EU:s producenter. Parlamentet anser att det i dessa avtal åtminstone måste föreskrivas att internationella skyldigheter och standarder ska efterlevas.

31.  Europaparlamentet understryker att man för att undvika att ”betala två gånger” – först på bilateral och därefter på multilateral nivå – måste stödja så kallade single pocket-avtal, som innebär att eftergifter i bilaterala avtal kopplas till det slutliga resultatet av Dohaförhandlingarna.

32.  Europaparlamentet betonar betydelsen av ett strikt genomförande av reglerna om förmånsberättigat ursprung. Parlamentet efterlyser en översyn av alla handelspreferenser som Europeiska unionen beviljat tillväxtländer som ingår i G20-gruppen.

33.  Europaparlamentet anser att man bör förebygga oegentligheter inom handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror, som t.ex. triangelhandel, där ett land exporterar sin produktion till EU genom att utnyttja förmånstillträdet till EU:s marknad och därefter täcker sina egna behov genom att importera produkter från utlandet. För att förebygga sådana oegentligheter får det förmånstillträde till EU:s jordbruksmarknad som EU erbjuder tredjeländer inom ramen för handelsavtal inte överskrida dessa länders faktiska produktions- och exportkapacitet.

34.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att stödja införlivandet av geografiska beteckningar som en väsentlig del av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (Acta). Parlamentet beklagar att endast en kort lista över EU:s geografiska beteckningar ska skyddas av våra handelspartner inom ramen för nyligen slutförda eller pågående handelsförhandlingar. Parlamentet påminner om att enligt EU:s globala strategi ska bilaterala avtal leda till en förstärkning av det internationella skyddet för geografiska beteckningar genom bestämmelser av typen WTO+. Parlamentet betonar att det krävs ett korrekt och öppet förfarande för samråd med alla berörda parter, särskilt i parlamentet och i kommissionen.

35.  Europaparlamentet erinrar om att ett betydande antal geografiska beteckningar kunde erkännas enligt frihandelsavtalet med Sydkorea. Parlamentet efterlyser ytterligare arbete för att se till att så även är fallet i framtida handelsavtal och noterar att skyddet och erkännandet av geografiska beteckningar i tredjeländer kan vara av stort värde för EU:s jordbruks- och livsmedelssektor.

36.  Europaparlamentet noterar att man med frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea enligt kommissionen skulle befria EU:s exportörer från en börda motsvarande 380 miljoner euro i årliga tullar, genom att avskaffa tullarna för 99 procent av EU:s jordbruksexport.

37.  Europaparlamentet ber kommissionen att säkerställa att handelsavtal inte äventyrar EU:s ingångsprissystem för frukt och grönsaker, samtidigt som nuvarande importplaner upprätthålls. Parlamentet uppmanar emellertid kommissionen att så snart som möjligt införa nödvändiga förändringar för att förbättra systemets funktion.

38.  Europaparlamentet betonar särskilt att det komplexa ingångsprissystemet som tillämpas på tomatimporten från Marocko orsakar problem. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utan dröjsmål införa lämpliga förändringar.

39.  Europaparlamentet uttrycker stark oro över avtalet mellan EU och Marocko. Parlamentet påpekar att trots ett i stort sett fullständigt öppnande av EU:s marknader för import från Marocko kvarstår alltjämt exportkvoter för vissa viktiga jordbruksprodukter från EU, bland annat kärnfrukter.

40.  Europaparlamentet beklagar att det i förhandlingarna om jordbrukskapitlet i associeringsavtalet med Marocko inte gavs några garantier för respekten av de förmånsimportkvoter eller de ingångspriser som gäller för den marockanska exporten.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla sina åtaganden gentemot EU:s sockersektor och att upphöra med systematiska medgivanden för socker i de bilaterala och multilaterala handelsförhandlingarna. Parlamentet noterar i detta sammanhang initiativen i sockersektorn, som har ökat sektorns konkurrenskraft och samtidigt förbättrat dess miljömässiga hållbarhet och bidragit till EU:s utvecklingsagenda genom de preferenser som beviljats AVS-länderna och de minst utvecklade länderna.

42.  Europaparlamentet påpekar att nya bilaterala medgivanden om tillträde till EU:s sockermarknad som beviljas tredjeländer (till exempel de latinamerikanska länderna och Ukraina) kommer att destabilisera EU:s sockermarknad och urholka förmånerna för de minst utvecklade länderna och AVS-länderna. Parlamentet oroar sig allt mer över att sådana medgivanden, när de beviljas nettoimporterande länder, främjar bytesmekanismer. Parlamentet uppmanar kommissionen att även i fortsättningen utesluta socker och sockerbaserade produkter, inbegripet etanol, från de bilaterala förhandlingarna.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamma försöken att kringgå importtullarna på etanol, eftersom allt större mängder etanol nu förs in i EU i form av blandningar med mycket låga importtullar.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa symmetriska tulleftergifter i de frihandelsavtal som EU ingår med länder som har en stor jordbruksproduktion och exportkapacitet, t.ex. Mercosur.

45.  Europaparlamentet noterar återupptagandet av förhandlingarna om det mycket viktiga associeringsavtalet mellan EU och Mercosur, som berör 700 miljoner människor och som skulle bli världens mest långtgående biregionala avtal, och betonar därför att Europaparlamentet bör få delta i nära samverkan i alla skeden av förhandlingarna.

46.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att kommissionen återupptog förhandlingarna med Mercosur utan att offentliggöra en detaljerad konsekvensbedömning och utan att inleda en verklig politisk debatt med rådet och parlamentet. Parlamentet kräver att en undersökning av förhandlingarnas konsekvenser för EU:s jordbrukssektor och regioner genomförs och diskuteras innan något förslag till tullsatser utväxlas mellan EU och Mercosur. När det gäller förhandlingarnas konsekvenser för jordbruket, erinrar parlamentet om att en koppling måste göras till Doharundan. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i enlighet med sitt mandat inte slutföra förhandlingarna med Mercosur förrän WTO-rundan har avslutats. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla rådet och parlamentet korrekt informerade om hur förhandlingarna med Mercosur utvecklas och att i framtiden informera rådet och parlamentet innan sådana handelsförhandlingar inleds.

47.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över konsekvenserna för EU:s hela jordbrukssektor av ett eventuellt associeringsavtal med Mercosur, med hänsyn till Mercosurs ansökan från mars 2006 om tillträde till EU:s jordbruksmarknad, vilken gick mycket längre än det redan omfattande förslag som EU lade fram 2004. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att se över medgivandena för att skydda våra jordbrukares intressen.

48.  Europaparlamentet anser att hänsyn inte har tagits till de nya medlemsstaternas situation i förhandlingarna mellan EU och Mercosur på det sätt som fastställdes i rådets mandat 1999.

49.  Europaparlamentet noterar att jordbruksföretagen i Mercosurländerna har mycket lägre produktionskostnader, inbegripet kostnader för mark, arbetskraft och andra kapitalkostnader, och att Mercosurproducenterna inte behöver uppfylla samma standarder som EU-producenterna när det gäller miljö, djurskydd, livsmedelssäkerhet och fytosanitära åtgärder. Parlamentet betonar att det slutliga målet måste vara att nå fram till ett balanserat resultat för båda parter genom att se till att förhandlingarna fullt ut beaktar avtalets konsekvenser och följder, särskilt när det gäller miljömässiga och sociala utmaningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en bedömning av avtalets konsekvenser för jordbrukssektorn.

50.  Europaparlamentet anser att graden av marknadsintegration i tullunionen Mercosur för närvarande inte kan garantera tillräcklig spridning av importerade produkter inom regionen. Parlamentet anser att ett avtal inte ger något verkligt mervärde om bestämmelser som garanterar effektiv och fullständig rörlighet för EU:s jordbruksprodukter inom Mercosurområdet saknas.

51.  Europaparlamentet beklagar de tulleftergifter som kommissionen nyligen har beviljat de länder som exporterar bananer till EU. Parlamentet kräver att man ser över det stöd som de europeiska producenterna får inom ramen för programmen för gemenskapens yttersta randområden (Posei-programmen), för att kompensera dem för de effekter som dessa minskade tullavgifter kommer att få på priserna på gemenskapsmarknaden. Parlamentet anser att hänsyn måste tas till EU-producenternas och AVS-producenternas intressen i samband med liknande framtida förhandlingar, så att dessa sektorer, som är en viktig källa till sysselsättning, inte försvagas.

52.  Europaparlamentet understryker att flera rapporter från Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor framhäver att brasilianskt nötkött för närvarande inte uppfyller EU-producenternas och de europeiska konsumenternas standarder för livsmedelssäkerhet, djuridentifikation och spårbarhet, djurhälsa och sjukdomskontroller.

53.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att studera de olika rapporter som offentliggjorts av den brasilianska hälsoövervakningsmyndigheten (Anvisa) om den omfattande användningen i Brasilien av pesticider som är förbjudna i EU och i de flesta andra länder i världen, vilket visar de allvarliga hälsorisker som detta medför.

54.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den politik som Argentina för, i strid med sina skyldigheter inom ramen för WTO, i syfte att begränsa importen av livsmedel som konkurrerar med den inhemska produktionen. Parlamentet påpekar att dessa åtgärder ska läggas till Argentinas icke-automatiska importlicenssystem, som redan inverkar negativt på EU:s export. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att dessa åtgärder, som strider mot andan i förhandlingarna om ett avtal mellan EU och Mercosur, inte längre tillämpas.

55.  Europaparlamentet är bekymrat över de medgivanden för frukt och grönsaker som gjorts inom ramen för Europa-Medelhavsavtalen. Parlamentet påminner i detta avseende om att produktionssäsongerna i länderna söder och norr om Medelhavet kompletterar varandra och att detta bör fortsätta att vara vägledande för liberaliseringen av handeln med jordbruksprodukter inom Medelhavsunionen.

56.  Europaparlamentet framhåller att även om det är nödvändigt att ha ett strängt regelverk för tobaksprodukter måste regleringen av ingredienser i tobaksprodukter på EU-nivå och internationell nivå ske i enlighet med en proportionerlig och riskbaserad metod som grundar sig på vetenskapliga fakta. Parlamentet varnar för förbud mot ingredienser om man inte har vetenskapliga fakta, eftersom detta i princip skulle innebära ett förbud mot traditionella europeiska produkter av blandad tobak och få allvarliga socioekonomiska konsekvenser för tobaksodlare i EU (av orientalisk tobak och Burleytobak), utan att medföra några fördelar för folkhälsan.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i förhandlingarna om EU:s handelsavtal, inbegripet med Kanada och Ukraina, beakta EU-medborgarnas intressen, visa öppenhet och regelbundet informera parlamentet om förhandlingarnas utveckling. Parlamentet beklagar att man ännu inte fått någon information från kommissionen när det gäller förhandlingarna om frihandelsavtal mellan EU och Kanada, trots att förhandlingarna inleddes redan i oktober 2009. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i detalj rapportera om alla ytterligare förhandlingsrundor till parlamentet och till de ansvariga utskotten. Parlamentet uttrycker dessutom sin oro över kommissionens eventuella medgivanden i förhandlingarna, särskilt på området för marknadsöppning, genetiskt förändrade organismer, mjölk, immaterialrättsligt skydd och ursprungsmärkning, och uppmanar kommissionen att inte göra några medgivanden som skulle kunna få negativa följder för det europeiska jordbruket.

58.  Europaparlamentet är bekymrat över de eventuella medgivandena på området för spannmål i förhandlingarna med Ukraina, eftersom Ukrainas produktion är ytterst konkurrenskraftig och Ukraina redan nu är den främsta användaren av de tullkvoter för spannmål (vete och korn) med nedsatt tullsats som erbjuds tredjeländer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att begränsa sitt erbjudande på detta område.

59.  Europaparlamentet bekräftar på nytt den betydelse som handeln med jordbruksvaror har för den ekonomiska utvecklingen och fattigdomsminskningen i utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar EU att hjälpa AVS-länderna att anpassa sig till den växande globala konkurrensen.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta denna resolution när den utarbetar sin framtida handelsstrategi.

o
o   o

61.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 293E, 2.12.2006, s. 155. (2) EUT C 286 E, 22.10.2010, s. 1. (3) EUT C 4 E, 7.1.2011, s. 25. (4) Antagna texter, P7_TA(2010)0286. (5) EUT L 140, 5.6.2009, s. 16. (6) EGT L 194, 18.7.2001, s. 26.