Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1),

–  med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(3),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2009 samt de granskade institutionernas svar(4),

–  med beaktande av artiklarna 23.7 och 79 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0049/2011).

A.  Den nuvarande finansiella, ekonomiska och sociala situationen i EU tvingar institutionerna att agera med den kvalitet och effektivitet som krävs, och att tillämpa strikta förvaltningsrutiner så att inbesparingar kan göras.

B.  Institutionerna bör tilldelas tillräckliga resurser även om dessa resurser under nuvarande ekonomiska förhållanden måste förvaltas på ett rigoröst och effektivt sätt.

C.  På detta stadium i det årliga förfarandet väntar parlamentet på de andra institutionernas budgetberäkningar och presidiets förslag till 2012 års budget.

D.  Det är särskilt önskvärt att budgetutskottet och presidiet fortsätter det utökade samarbetet mellan de båda organen för fjärde året i följd, under hela budgetförfarandet för 2012.

E.  Enligt artikel 23 i parlamentets arbetsordning är presidiet ansvarigt för att avgöra ekonomiska, organisatoriska och administrativa ärenden som rör parlamentets interna organisation, och budgetutskottet är ansvarigt för att fastställa parlamentets förslag till budgetberäkning inom ramen för det årliga budgetförfarandet.

F.  Lissabonfördragets konsekvenser för utgifterna under rubrik 5 bör stabiliseras under 2012, även om till exempel Europeiska utrikestjänsten kommer att påverka budgeten på ett sätt som inte kan kvantifieras för tillfället.

G.  Genom Kroatiens anslutning, som är planerad till 2013, kommer utvidgningen att påverka budgeten för 2012, särskilt när det gäller resurser till nya ledamöter och personalrekrytering.

H.  Under de senaste åren har budgetmyndigheten bestämt sig för att inta en försiktig hållning till de administrativa utgifterna och sålunda lämnat en betydande marginal under utgiftstaket i rubrik 5.

I.  Rubrik 5 i den fleråriga budgetramen har ett tak på 8 754 miljoner EUR för EU-budgeten 2012 (en ökning med 340 miljoner EUR eller 4 procent jämfört med 2011, inklusive en inflation på 2 procent).

J.  I sin egenskap av medlagstiftare har parlamentet beslutat att på lämpligt sätt anpassa sina personalresurser till de nya befogenheter som följer av Lissabonfördragets ikraftträdande (19,67 procent av de totala anslagen inom rubrik 5 under 2009, 19,99 procent under 2010 och 20,03 procent under 2011).

K.  Det är viktigt att övervaka hur utgifterna under rubrik 5 utvecklas under 2011 för att man ska kunna ta fram en korrekt prognos för kommande budgetar.

L.  Genom sitt beslut av den 24 mars 2010 antog presidiet parlamentets fastighetsstrategi på medellång sikt, i vilken vissa nyckelparametrar om parlamentets framtida fastighetspolitik fastställs. Som en del av denna strategi har parlamentet beslutat att även i fortsättningen prioritera uppköp av fastigheter (när detta är rimligt). Tyngdpunkten bör i detta fall ligga på en geografisk koncentration på parlamentets arbetsorter. Målsättningen att minska finansieringskostnaderna genom förtida betalning är alltjämt en av de viktigaste prioriteringarna inför framtiden.

Allmän ram och allmänna prioriteringar för 2012 års budget

1.  Europaparlamentet understryker den svåra situationen när det gäller utgiftstaket för rubrik 5 för 2012, och är till fullo medvetet om att institutionerna kan komma att möta problem när de ska uppfylla alla finansieringsbehov och samtidigt bibehålla budgetdisciplin och återhållsamhet så att man håller sig inom den fleråriga budgetramen.

2.  Europaparlamentet prioriterar principen om hög kvalitet på lagstiftningen, för att garantera att man på lämpligt sätt reagerar på de aktuella politiska utmaningarna, vilket kräver en konsolidering av de resurser som behövs för att hantera den nya institutionella ram som följer av Lissabonfördragets ikraftträdande. Parlamentets och de övriga institutionernas budget för 2012 bör vara en budget som bygger på konsolidering, inte minst för att den också kan komma att fungera som referens för nästa fleråriga budgetram.

3.  Europaparlamentet påpekar att denna konsolideringsinsats inte bör hindra investeringar (t.ex. i teknik) som skulle möjliggöra besparingar på lång sikt.

4.  Europaparlamentet betraktar principerna om god förvaltning (artikel 27 i budgetförordningen), dvs. principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, som ytterligare en prioritering. För att det ska bli lättare att utkräva ansvar bör dessa principer tydligt återspeglas i parlamentets och de övriga institutionernas budgetar samt i deras organisationskulturer. Parlamentet anser därför att man vid genomförandet av de olika politikområdena måste ta hänsyn till de resultat som uppnåtts och att de rörliga kostnaderna, i den mån det är möjligt och när deras omfattning så kräver, bör omfattas av regelbundna kostnadsnyttoanalyser.

5.  Europaparlamentet anser att institutionerna som ett resultat av dessa principer bör lägga fram planer för kostnadsnedskärningar. I detta sammanhang bör man fundera över fördelarna med en centralisering för att uppnå stordriftsfördelar (t.ex. centraliserad upphandling, gemensamma tjänster för institutionerna) samt över vilka områden som bör förbli eller vara decentraliserade.

6.  Europaparlamentet anser att riktighet, enkelhet, tydlighet och transparens måste vara resultatet av genomförandet av principerna om god förvaltning. Ett organisationsschema måste presenteras för varje institution tillsammans med respektive kostnader för varje enskild enhet. Dessutom måste varje utgift tydligt specificeras och motiveras med en tydlig uppdelning mellan fasta och rörliga kostnader, så att principerna om nollbudget uppfylls.

7.  Europaparlamentet anser att parlamentets och de övriga institutionernas budgetar senast från och med nästa fleråriga budgetram bör återspegla resultatet av en flerårig planering som täcker hela den period som omfattas av den ramen.

8.  Europaparlamentet påpekar att nödvändiga förberedelser bör göras på interinstitutionell nivå för att man ska kunna ta emot personal från Kroatien inför en eventuell utvidgning av EU.

9.  Europaparlamentet anser att parlamentet och de övriga institutionerna två gånger om året bör lägga fram rapporter om sitt eget budgetgenomförande med uppgifter om genomförandet av varje enskild budgetpost.

10.  Europaparlamentet anser att miljöpolitiken och Emas(5) bör ingå som delar i parlamentets och de övriga institutionernas kultur och att man för detta ändamål bör lägga fram förslag till åtgärder för att minska pappers-, energi- och vattenförbrukningen samt utsläppen.

11.  Europaparlamentet upprepar att det interinstitutionella samarbetet, såvitt det är möjligt och lämpligt, är av avgörande betydelse för att utbyta bästa praxis som främjar effektivitet och möjliggör inbesparingar. Det interinstitutionella samarbetet bör förbättras när det gäller översättning, tolkning, rekrytering (Epso) och Emas och bör utvidgas till andra områden. Parlamentet efterlyser en grundlig översyn av systemet med frilansöversättningar och av översättningscentrumets roll.

12.  Europaparlamentet påminner om behovet av ett fullständigt integrerat system för kunskapshantering. Parlamentet välkomnar den information om systemet för kunskapshantering som förvaltningen har lämnat. Nu behövs en rapport om de många olika informationskällor och informationssystem som står till ledamöternas förfogande. Det måste tas fram en tydlig tidsplan för utformningen av en prototyp. Det är viktigt att snabbt genomföra en klassificerings- och indexeringspolitik. Parlamentet vill ha information om hur EU-medborgarna lätt kan få tillgång till detta system.

13.  Europaparlamentet understryker vikten av att parlamentet och de övriga institutionerna antar en ambitiös och långtgående digital strategi när det gäller Web 2.0-verktygen och särskilt de sociala nätverken, så att kopplingen mellan EU och dess medborgare stärks. Parlamentet och de övriga institutionerna bör utarbeta en strategi för elektronisk styrning. Distansarbete ska utnyttjas när det är möjligt. Presidiet uppmanas att överväga att införa ett system med ”datormoln” som gör det möjligt att minska it-systemets driftskostnader, förbättra utrustningens prestanda och skapa en större rörlighet i parlamentets arbete.

14.  Europaparlamentet betonar att finansieringsöversikter och liknande kostnadsanalyser är av största betydelse för beslutsfattandet inom institutionen. Dessa bör användas systematiskt och bör fastställa fasta kostnader och engångskostnader (dvs. fasta och rörliga kostnader) som är direkt knutna till varje enskild åtgärd.

15.  Europaparlamentet begär att personal omfördelas och omskolas i syfte att öka rörligheten. Parlamentet rekommenderar att man endast rekryterar ny personal om de interna omfördelningsförfarandena inte gett resultat och om alternativet att köpa in externa tjänster inte är lämpligt.

16.  Europaparlamentet anser att alla de institutioner som påverkas av Kroatiens anslutning bör komma överens om en gemensam och samordnad strategi för budgetgenomförandet. Parlamentet begär att det görs en uppskattning av konsekvenserna för rubrik 5.

17.  Europaparlamentet anser att samtliga institutioner bör bedriva en aktiv icke-diskrimineringspolitik och bör anpassa sina fastigheter och sin personalpolitik så att en bättre tillgänglighet för personer med funktionshinder garanteras.

18.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att parlamentet och de övriga institutionerna visar prov på budgetansvar och återhållsamhet i tider av ekonomisk kris, hög offentlig skuldsättning, åtstramningar och pågående nationella budgetkonsolideringsinsatser.

Parlamentet

19.  Europaparlamentet anser att dess mål bör vara att utarbeta en lagstiftning av hög kvalitet och att alla nödvändiga resurser bör finnas tillgängliga för detta ändamål. Samtidigt är det viktigt att budgetrestriktionerna respekteras.

20.  Europaparlamentet anser sig behöva visa prov på budgetansvar och återhållsamhet genom att hålla sig i närheten av inflationstakten. I överensstämmelse med den interinstitutionella hållningen ska de utvidgningsrelaterade behoven integreras genom antingen en ändringsskrivelse eller en ändringsbudget. Även behoven för de 18 nya ledamöter som tillkommer genom Lissabonfördraget ska integreras genom en ändringsskrivelse eller ändringsbudget.

21.  Europaparlamentet anser att man nu går in i en konsolideringsfas när det gäller de ytterligare personalresurser som tilldelats parlamentets förvaltning för att hantera de nya utmaningarna efter Lissabonfördragets ikraftträdande. Parlamentet vidhåller att organisationsstrukturerna bör vara sådana att de främjar skapandet av synergieffekter genom att de befintliga specialenheternas respektive sakkunskaper tillvaratas.

22.  Europaparlamentet påpekar att parlamentets budget för 2011 uppgår till 1 685 miljoner EUR, vilket motsvarar 20,03 procent av rubrik 5.

23.  Europaparlamentet förväntar sig att presidiet lägger fram realistiska äskanden när det presenterar budgetberäkningen. Parlamentet är berett att behandla presidiets förslag på en fullständigt behovsbaserad och välbetänkt grund för att se till att verksamheten vid institutionen fungerar på ett korrekt och effektivt sätt. Parlamentet betonar att syftet med den ändringsskrivelse som presidiet lade fram för budgetutskottet i september är att ta hänsyn till de behov som var oförutsedda vid den tid då budgetberäkningen utarbetades och betonar att den inte ska ses som en möjlighet att göra om de beräkningar som man tidigare kommit överens om. I överensstämmelse med den interinstitutionella hållningen ska de utvidgningsrelaterade behoven integreras genom antingen en ändringsskrivelse eller en ändringsbudget. Även behoven för de 18 nya ledamöter som tillkommer genom Lissabonfördraget ska integreras genom en ändringsskrivelse eller ändringsbudget.

24.  Europaparlamentet efterlyser en detaljerad och tydlig översikt över de budgetrubriker som underutnyttjades 2010 och ser fram emot att analysera skälen till underutnyttjandet. Parlamentet önskar även motta en redovisning av alla överföringar och deras användning under 2010, samt en uppdatering av de slutliga inkomsterna avsatta för särskilda ändamål jämfört med de budgeterade beloppen.

25.  Europaparlamentet anser att ledamöterna måste ha tillgång till tjänster av god kvalitet för att kunna utföra sina uppgifter på lika villkor. Parlamentet understryker därför hur viktigt det är att ledamöter av alla nationaliteter och oavsett språk behandlas lika när det gäller deras möjligheter att fullgöra sina skyldigheter och delta i politisk verksamhet på sitt eget språk om de så önskar. Det är till exempel oacceptabelt att tolkning inte alltid förekommer under utskottssammanträden. Principen om sund ekonomisk förvaltning måste även gälla för tolkning och översättning.

26.  Europaparlamentet anser även att man måste göra allt för att öka flexibiliteten i tolkningen, eftersom detta är en grundläggande förutsättning för goda arbetsmetoder. I många fall skulle det vara möjligt att undvika problem och slöseri med pengar om det fanns en möjlighet att byta språk med kort varsel beroende på den faktiska närvaron vid sammanträdena, snarare än den planerade närvaron.

27.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att man grundligt bör undersöka om EU-medborgarnas rätt att träffa sina EU-företrädare på ett effektivare sätt skulle kunna anpassas till det akuta behovet av att trygga säkerheten för dem som arbetar inom institutionerna. Generalsekreteraren uppmanas att lämna in en rapport om denna fråga senast den 30 juni 2011.

28.  Europaparlamentet anser att man enligt tidigare beslut måste införa en till fullo fungerande wifi-tjänst så att målet att minska pappersförbrukningen kan uppfyllas. Sammanträden i form av videokonferenser bör uppmuntras, liksom även användning av ny miljövänlig teknik. Parlamentet begär en kostnadsnyttoanalys av dessa åtgärder.

29.  När det gäller fastighetspolitiken påpekar Europaparlamentet att man strävar efter att rationalisera fördelningen av de nuvarande lokalerna och att uppnå kostnadsbesparingar och stordriftsfördelar. Utvidgningsprojektet för KAD-byggnaden, vilket för närvarande pågår och vars kostnader uppskattats till 549,6 miljoner EUR (i 2016 års priser), kommer att göra det möjligt att samla parlamentets förvaltning i Luxemburg. Alla övriga lokaler som för närvarande hyrs i Luxemburg kommer stegvis att överges och betydande inbesparingar kommer sålunda att kunna göras så snart projektet slutförts. Finansieringen av detta byggprojekt kan komma att kräva att man inrättar en särskild juridisk struktur (SPV-företag), eftersom budgetförordningen förbjuder direkta lån, och kostnadsinbesparingar skulle kunna göras om detta projekt skulle finansieras direkt från budgeten eller genom ett direktlån, vilket tydligt visar på behovet av att anpassa budgetförordningen för att garantera mer transparens och möjligheter till direkt genomförande av framtida byggprojekt.

30.  Europaparlamentet välkomnar de beslut som presidiet fattade den 24 mars 2010 och begär än en gång att en fastighetsstrategi på medellång och lång sikt ska utarbetas. I denna strategi bör man sträva efter att finna den bästa lösningen med hänsyn till principerna om god förvaltning och kravet av att bedöma olika alternativ och alternativa finansieringsmöjligheter. Parlamentet uppmärksammar det förslag i det ovannämnda beslutet som gick ut på att utnyttja öronmärkta inkomster från den belgiska regeringen till att investera i nya kontorslokaler för ledamöternas assistenter. Parlamentet begär mer information om utnyttjandet av dessa öronmärkta inkomster för ett sådant ändamål samt detaljerad information om alternativa valmöjligheter innan något beslut fattas.

31.  Europaparlamentet understryker behovet av mer information om Europeiska historiens hus. Framför allt efterlyser parlamentet en detaljerad verksamhetsplan som ska lämnas in till budgetutskottet. Parlamentet upprepar än en gång vikten av att få information om de samlade kostnaderna för detta projekt samt om de framtida ekonomiska och rättsliga följderna för parlamentet. Parlamentet vill ha mer information om arkitekttävlingen, som har pågått sedan 2009, och betonar att alla beslut om projektet omfattas av parlamentets normala förfarande.

32.  Europaparlamentet anser att parlamentet, liksom alla stora organisationer, ibland behöver en oberoende extern analys av resursanvändningen och arbetsorganisationen, men detta är endast till nytta om det hanteras på lämpligt sätt. Parlamentet, som betraktar sig som en unik europeisk politisk institution, anser att man på längre sikt bör överväga att genomföra externa analyser av parlamentets organisation och ledning. En eller flera specifika sektorer skulle kunna väljas ut och undersökas närmare på detta sätt under 2012.

33.  Europaparlamentet påpekar att dess informations- och kommunikationspolitik är viktig och bör nå alla europeiska medborgare och förbättra medborgarnas förmåga att interagera direkt med parlamentet. Parlamentet begär därför att de resultat som uppnåtts med denna politik ska utvärderas.

34.  Europaparlamentet stöder alla insatser för att modernisera parlamentets datasystem för finansiella applikationer.

35.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till alla insatser till förmån för en mer effektiv och professionell personalpolitik, som även inbegriper omfördelning av personal inom och mellan generaldirektoraten.

36.  Europaparlamentet anser att uppföljningsåtgärder är viktiga när det gäller ett antal politikområden med finansiella konsekvenser, såsom Emas, offentlig upphandling och åtgärder till följd av rekommendationer som lämnats i samband med besluten om ansvarsfrihet för budgetens genomförande. Parlamentet framhåller behovet av en löpande uppföljning och analys av parlamentets budgetgenomförande i allmänhet.

37.  Europaparlamentet är bekymrat över förslaget att inrätta ett parlamentariskt budgetkontor för analys av kostnaden för ”icke-Europa”. Parlamentet ifrågasätter huruvida ett sådant kontor verkligen är nödvändigt och begär mer information om inrättandet av detta kontor.

Övriga institutioner

38.  Europaparlamentet uppmanar de övriga institutionerna att lägga fram realistiska och kostnadsbaserade budgetäskanden som till fullo beaktar behovet av att förvalta de knappa resurserna på ett optimalt sätt. Parlamentet välkomnar inrättandet av ett nytt avsnitt X i EU-budgeten för Europeiska utrikestjänsten med en anslagstilldelning på 464 miljoner EUR, och är berett att undersöka vilka behov utrikestjänsten har både vad gäller fastigheter och personal. Parlamentet är inställt på att noggrant övervaka hur rubrik 5 påverkas med tanke på att inrättandet av utrikestjänsten inte skulle påverka budgeten. Parlamentet är inte redo att äventyra de befintliga institutionernas behov.

39.  Europaparlamentet anser att inrättandet av ett nytt avsnitt X i EU-budgeten för Europeiska utrikestjänsten motsvarar behovet av att ge Europeiska unionen en institutionell ram som, tillsammans med de nya Gusp/GSFP-bestämmelserna, kan stödja EU:s utrikespolitiska ambitioner.

o
o   o

40.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten.

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1. (2) EUT L 163, 23.6.2007, s. 17. (3) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. (4) EUT C 303, 9.11.2010, s. 1. (5) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) (EUT L 114, 24.4.2001, s. 1).