Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av slutsatserna från rådets möte den 14 juni 2010, där kommissionen uppmanades att senast i juni 2011 utarbeta en EU-strategi för Atlantområdet,

–  med beaktande av det offentliga samrådet som inleddes av kommissionen i syfte att offentliggöra ett meddelande om en EU-strategi för Atlantområdet,

–  med beaktande av EU:s strategi för Östersjöregionen och EU-strategin för Donauområdet,

–  med beaktande av slutsatserna i den femte sammanhållningsrapporten,

–  med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen och avdelning XVIII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges territoriell sammanhållning som ett av målen för Europeiska unionen.

B.  Fem medlemsstater i EU gränsar till Atlanten: Frankrike, Irland, Portugal, Spanien och Storbritannien.

C.  Atlantområdet är en särpräglad region som utgör

D.  Områdets särdrag härrör från riktlinjer som överskrider nationsgränserna och som kräver en politisk hantering på EU-nivå.

E.  I juni 2010 uppmanade rådet kommissionen att ta fram en strategi för Atlantområdet till juni 2011, och kommissionen planerar att offentliggöra ett meddelande under 2011.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt utforma EU-strategin för Atlantområdet som en integrerad strategi där maritima och territoriella frågor tas upp.

2.  Europaparlamentet anser att strategin bör utarbetas inom ramen för det sammanhållningspolitiska målet om territoriellt samarbete (Mål 3) och bygga på ett integrerat, sektorsövergripande och territoriellt förhållningssätt, med sikte på bättre samordningsrutiner mellan olika styresnivåer inom ett visst territorium och med fokus på relevanta frågor. Parlamentet är övertygat om att ett territoriellt samarbete inom EU avsevärt kan bidra till att intensifiera integrationsprocessen i Atlantområdet genom ett större deltagande av det civila samhället i beslutsfattandet och genomförandet av konkreta insatser.

3.  Europaparlamentet betonar att det största mervärdet av EU:s makroregionala strategier uppstår genom att samarbete och samordning sker på flera nivåer och genom att tillgängliga medel investeras på ett mer strategiskt sätt, inte genom att man skjuter till ytterligare resurser. Parlamentet framhåller det svenska ordförandeskapets slutsatser: inga nya institutioner, inga nya bestämmelser, inga nya pengar.

4.  Europaparlamentet begär att strategin öppnas för alla EU-regioner längs Atlantkusten, även de yttersta randområdena i Makaronesien.

5.  Den externa dimensionen av strategin kan förstärkas tack vare Atlantområdenas geostrategiska läge, särskilt på områdena sjösäkerhet och övervakning till havs samt i fråga om internationella handelsförbindelser. Europaparlamentet anser att internationellt samarbete och initiativ till trepartssamarbete också bör tas upp i strategin.

6.  Med strategin bör man få till stånd en bättre samordning av mål och medel, med en stark koppling till Europa 2020-strategin och EU:s politik för tiden efter 2013. Europaparlamentet påminner här om att strategin syftar till en bättre användning av EU-medel, inte till att öka utgifterna.

7.  Strategin bör vara väl förbunden med EU:s regionalpolitik och integrerade havspolitik, och Europaparlamentet anser att den även bör leda till samverkansvinster med andra EU-politikområden, som transeuropeiska transportnät, den gemensamma fiskeripolitiken, klimat- och miljöinsatser, ramprogrammet för forskning och utveckling, energipolitiken osv.

8.  Europaparlamentet menar att strategins territoriella dimension är avgörande och kommer att bidra till EU:s territoriella sammanhållning. Parlamentet anser att den territoriella dimensionen framför allt måste handla om ett öppnande, sammankoppling av transport- och energinät och utveckling av marin energi, utveckling av stads- och landsbygdsområden samt tätare förbindelser land–hav och hav–inre vatten.

9.  Europaparlamentet framhåller på nytt betydelsen av bättre tillgänglighet i kustområdena vid Atlanten och större rörlighet för personer, varor och tjänster i dessa områden för att den inre marknadens och sammanhållningspolitikens mål ska kunna uppnås, särskilt genom utveckling av närsjöfart och sjömotorvägar.

10.  Europaparlamentet påminner om att den maritima dimensionen är prioriterad inom strategin, särskilt genom ett tillvägagångssätt för områdena ute till havs.

11.  Europaparlamentet ger stort beröm för kommissionens stöd till planläggningen och inrättandet av havsfarleder i Atlantområdet, till exempel havsfarleden Gijón–Nantes, som ett innovativt sätt att förbättra och diversifiera de transeuropeiska transportnäten, påverka internationella handelsförbindelser, stimulera näringsverksamheten i hamnarna och stärka turismen samt bidra till en minskning av koldioxidutsläppen.

12.  Europaparlamentet menar att strategin skulle behandla följande frågor av gemensamt intresse: marin energi, miljö och klimatförändringar – inklusive förebyggande och bekämpning av havsföroreningar från fartyg –, transporter och tillgänglighet, säkerhet och övervakning, forskning, innovation, den kreativa sektorn, kultur, fritid och turism, marina tjänster och sjöutbildning samt fiskeri och fisk- och skaldjurssektorn.

13.  Strategin måste ge upphov till samverkansvinster mellan relevant politik på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, och Europaparlamentet anser därför att det behövs ett förnyat flernivåstyre som bygger på ett närmare deltagande av myndigheter på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

14.  Europaparlamentet vill att strategin ska vara orienterad nedifrån och upp, med början från de lokala myndigheterna och med deltagande av alla berörda parter. Det är absolut nödvändigt att regionala och lokala myndigheter, medlemsstaterna, EU, privata intressenter samt organisationer i det civila samhället (däribland interregionala nätverk och berörda organisationer) knyts till utformningen och genomförandet av strategin.

15.  Samarbetet inom strategin måste först och främst utgå från de berörda parternas behov, och Europaparlamentet anser därför att de politiska prioriteringarna måste bestämmas i samförstånd.

16.  Europaparlamentet anser att den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete (EGTS) kunde vara ett intressant verktyg som underlättar samarbetet inom EU-strategin för Atlantområdet.

17.  Europaparlamentet anser att strategin bör genomföras från och med 2014 och samordnas med nästa fleråriga budgetram samt att den bör gå hand i hand med en handlingsplan på EU-nivå och innehålla en förteckning över strukturprojekt.

18.  Europaparlamentet anser att de interna och externa dimensionerna av strategin måste omfatta en tilldelning till Atlantområdet av befintliga gemenskapsmedel, utifrån gemensamma prioriteringar.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa förenklade regler för att underlätta genomförandet av strategin och minska de administrativa bördorna.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med parlamentet när den fastställer prioriteringarna för utvecklingen av EU-strategin för Atlantområdet och att regelbundet informera och rådfråga parlamentet om läget i genomförandet av strategin.

21.  Europaparlamentet kommer att yttra sig över kommissionens kommande meddelande i ett initiativbetänkande.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Regionkommittén och andra berörda institutioner.