Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 om Europa 2020(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2010 om kommissionens meddelande om kommissionens arbetsprogram för 2011(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2010 om den finansiella, ekonomiska och sociala krisen: rekommendationer om åtgärder och initiativ (delbetänkande)(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 juni 2010 om ekonomisk styrning(5),

–  med beaktande av kommissionens uppdaterade budgetplanering för 2007–2013, som lagts fram i enlighet med punkt 46 i det ovannämnda interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2011,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 februari 2011 om riktlinjerna för budgetförfarandet för 2012,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0058/2011).

En budget för 2012 som styrs av en förstärkt europeisk ekonomisk styrning, den europeiska planeringsterminen och Europa 2020-målen för att öka tillväxt och sysselsättning

1.  Europaparlamentet anser att Europa 2020-strategin bör hjälpa Europa att återhämta sig från krisen och gå starkare ur den genom smart och hållbar tillväxt för alla, med avstamp i fem överordnade EU-mål, nämligen att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för och offentlig finansiering av innovation, forskning och utveckling, uppfylla våra klimatförändrings- och energimål, höja utbildningsnivåerna och främja social integration, framför allt genom minskad fattigdom. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna till fullo har stött dessa fem mål.

2.  Europaparlamentet påpekar att en viss samstämmighet måste garanteras mellan att uppnå dessa mål och att anslå medel till dem på europeisk och nationell nivå. Parlamentet insisterar på att EU:s budgetpolitik måste bedrivas i enlighet med denna princip. Parlamentet menar att den europeiska planeringsterminen, såsom en ny mekanism för förstärkt europeisk ekonomisk styrning, bör erbjuda en möjlighet att överväga hur man bäst ska uppnå resultat när det gäller dessa fem överordnade EU-mål.

3.  Europaparlamentet anser verkligen att den europeiska planeringsterminen bör syfta till att förbättra samordningen av och samstämmigheten i nationell och europeisk ekonomisk och budgetär politik. Den bör inriktas på att förbättra synergierna mellan europeiska och nationella offentliga investeringar i syfte att bättre uppnå EU:s övergripande politiska mål. Parlamentet konstaterar de grundläggande skillnaderna i uppbyggnaden av EU-budgeten jämfört med de nationella budgetarna. Parlamentet anser dock att en sammanläggning mellan EU:s och nationella offentliga utgifter för gemensamma politiska mål bör beslutas så snart som möjligt.

4.  Europaparlamentet förstår rådets problem med ekonomiska och budgetära begränsningar på nationell nivå men påminner först och främst om att enligt fördragets bestämmelser kan EU-budgeten inte ha ett underskott. Under 2009 uppgick det samlade offentliga underskottet i EU som helhet till 801 miljarder EUR och parlamentet påminner om att EU-budgeten bara utgör två procent av de samlade offentliga utgifterna i EU.

5.  Europaparlamentet anser dock att det till följd av den svåra ekonomiska situationen i unionen är viktigare än någonsin att garantera ett korrekt genomförande av EU-budgeten, en god kvalitet på användningen av anslagen samt ett optimalt utnyttjande av befintlig gemenskapsfinansiering. Parlamentet föreslår att en grundlig översyn vidtas av de budgetposter som traditionellt har lågt genomförande eller där problem uppstått vid genomförandet.

6.  Europaparlamentet anser att EU-budgeten tillför ett mervärde till nationella offentliga utgifter när den initierar, stöder och kompletterar investeringar inom de politikområden som är centrala i Europa 2020-strategin. Parlamentet anser dessutom att EU-budgeten kan bistå EU att ta sig ut den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen genom sin kapacitet som katalysator för att främja investeringar, tillväxt och sysselsättning i Europa. EU-budgeten skulle åtminstone kunna lindra effekterna av den nuvarande restriktiva nationella budgetpolitiken samtidigt som den stöder de nationella regeringarnas insatser. Parlamentet betonar vidare att en sänkning av EU-budgetens nivå kan skada den europeiska solidariteten och ha en negativ inverkan på takten på den ekonomiska utvecklingen i många medlemsstater, eftersom budgeten omfördelar medel. Parlamentet anser att ett renodlat synsätt med nettobidragsgivare/nettobidragsmottagare inte vederbörligen beaktar spridningseffekterna mellan EU-länderna och underminerar därför gemensamma EU-politiska mål.

7.  Europaparlamentet påminner om att om man ska uppnå resultat med Europa 2020-strategins sju flaggskeppsinitiativ kommer det att krävas mycket stora framtidsorienterade investeringar, som kommissionen uppskattar till inte mindre än 1 800 miljarder EUR fram till 2020 i sitt meddelande med titeln ”Översyn av EU:s budget” (KOM(2010)0700). Parlamentet betonar att ett av huvudmålen för Europa 2020-strategin – nämligen at främja arbetstillfällen och anställningar av hög kvalitet för alla européer – bara kommer att uppnås om de nödvändiga investeringarna i utbildning, till förmån för kunskapssamhället, forskning och utveckling, innovation, små och medelstora företag samt grön och ny teknik görs nu och inte försenas längre. Parlamentet uppmanar till förnyade politiska kompromisser som kombinerar en minskning av de offentliga underskotten och skulderna med ett främjande av sådana investeringar. I syfte att förstärka inverkan av EU-budgeten och bidra till EU:s svar på den ekonomiska krisen uttrycker parlamentet sin beredvillighet att utforska möjliga vägar för att utvidga befintliga instrument genom att förstärka samverkan mellan EU-budgeten och EIB-åtgärder i avsikt att stödja långsiktiga investeringar Parlamentet välkomnar dessutom kommissionens lansering av ett offentligt samråd om Europa 2020-initiativet om projektobligationer.

8.  Europaparlamentet motsätter sig därför försök att begränsa eller minska budgetanslag som är viktiga för att uppnå resultat inom Europa 2020-strategins överordnade mål och sju flaggskeppsinitiativ. Varje sådant försök skulle vara kontraproduktivt och förmodligen leda till att Europa 2020-strategin misslyckas såsom fallet var med Lissabonstrategin. Europa 2020-strategin kan bara var trovärdig om den får tillräckligt med medel och parlamentet påminner om att det vid ett flertal tillfällen har tagit upp denna viktiga politiska fråga. Parlamentet upprepar sin kraftfulla begäran till kommissionen att denna ska klargöra budgetdimensionen av flaggskeppsinitiativen och informera parlamentet om de budgetmedel som behövs för att genomföra Europa 2020-strategin.

9.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på det faktum att budgetåtgärder inte är den enda faktorn när det gäller att nå målen för Europa 2020-strategin, utan budgetinsatser måste kompletteras av konkreta förslag till förenkling för att skapa den omgivning som krävs för att vi ska uppnå våra mål inom sysselsättning, forskning och innovation, inbegripet grön teknik och energiteknik. Parlamentet är också övertygat om att uppnåendet av Europa 2020-målen, bland annat skapandet av nya gröna jobb, inte bara är en fråga om ökade budgetmedel, utan också om en kvalitativ omorientering av befintlig EU-politik, inbegripet GJP, genom att vederbörlig hänsyn tas till hållbarhetskriterier.

10.  Europaparlamentet menar vidare att budgetanslagen för 2012, inbegripet inom de områden som inte direkt är knutna till uppnåendet av Europa 2020-strategins mål, måste hållas på en lämplig nivå för att säkra kontinuiteten i EU-åtgärderna och uppnåendet av EU-målen långt efter att den nuvarande ekonomiska krisen är över.

11.  Europaparlamentet efterlyser en större samstämmighet mellan EU:s utrikes- och inrikespolitik med tanke på den stora inverkan som global utveckling har på EU:s ekonomi, natur och industri samt konkurrenskraft och sysselsättning. Europaparlamentet understryker därför att man måste förse EU med de nödvändiga finansiella medlen så att unionen på ett adekvat sätt kan ta itu med de allt större globala utmaningarna samt effektivt försvara och främja sina gemensamma intressen och grundläggande värden – som mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstaten, grundläggande friheter och miljöskydd – på ett effektivt sätt. Blygsamma extrautgifter på EU-nivå kan ofta medföra proportionellt högre besparingar på medlemsstatsnivå.

12.  Europaparlamentet anser att EU har en viktig roll att spela när det gäller att i detta historiska läge bistå och finansiellt stödja arabländerna i deras demokratiska utveckling och ekonomiska och sociala omvandling. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens meddelande ”Ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet” (KOM(2011)0200).

13.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av varje parlamentarisk dimension i den första europeiska planeringsterminen trots den roll som Europaparlamentet och de 27 nationella parlamenten spelar i sina respektive budgetförfaranden. Parlamentet är dock övertygat om att en mer omfattande parlamentsmedverkan betydligt skulle förbättra terminens demokratiska karaktär och transparens. Parlamentet stöder budgetutskottets initiativ att som ett första steg anordna ett möte med de nationella parlamenten för att diskutera den allmänna uppläggningen för medlemsstaternas och EU:s budgetar för 2012.

14.  Europaparlamentet välkomnar de ungerska och polska ordförandeskapens offentliga åtaganden om att inleda en öppen och konstruktiv dialog med Europaparlamentet om budgetfrågor under 2011. Parlamentet bekräftar sin beredskap att arbeta i nära samarbete med rådet och kommissionen i full överensstämmelse med Lissabonfördragets bestämmelser. Parlamentet väntar sig att de föreliggande riktlinjerna till fullo kommer att beaktas under budgetförfarandet för 2012.

Hållbarhet och ansvarighet – centrala frågor för 2012 års EU-budget

15.  Europaparlamentet noterar att för 2012 föreskriver den fleråriga budgetramen för 2007­2013 att åtagandebemyndigandena (ÅB) totalt ska uppgå till 147,55 miljarder EUR och taket för samtliga betalningsbemyndigandena (BB) ska ligga på 141,36 miljarder. Dessa belopp är hur som helst avsevärt lägre (med cirka 25 miljarder EUR för ÅB och cirka 22 miljarder EUR för BB) än det tak som fastställdes i det gällande beslutet om egna medel.

16.  Europaparlamentet betonar att den budgetplanering som kommissionen lade fram den 31 januari 2011 utgör ett vägledande referensbelopp för åtagandebemyndigandena för vart och ett av de befintliga EU-programmen och EU-åtgärderna. Parlamentet noterar att åtagandebemyndigandena totalt får uppgå till 147,88 miljarder EUR.

17.  Europaparlamentet understryker att dessa belopp utgör en årlig fördelning av de fleråriga totalbelopp som både parlamentet och rådet kom överens om när dessa program och åtgärder antogs. Parlamentet betonar att de årliga planerade beloppen är anslag som gör det möjligt att uppnå EU:s mål och genomföra dess prioriteringar, i synnerhet i samband med Europa 2020-strategin. Parlamentet konstaterar dock att visst handlingsutrymme kan finnas under vissa rubriker i den fleråriga budgetramen, med tanke på de mycket preliminära vägledande belopp (särskilt under rubrik 2) som kommissionen lagt fram vid denna tidpunkt på året.

18.  Europaparlamentet påpekar att 2012 års budget är den sjätte av sju under den nuvarande budgetramen. Parlamentet tror att budgetmyndighetens två grenar därför nu har en tydligare överblick över brister och positiva utvecklingstendenser i samband med de befintliga fleråriga programmen. Parlamentet noterar att halvtidsöversynerna av de flesta program som inrättats enligt medbeslutandeförfarandet redan har ägt rum och uppmanar kommissionen att presentera eventuella budgetkonsekvenser till följd av denna översyn. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är fast beslutet – om det skulle visa sig nödvändigt för att stödja och förstärka EU:s politiska prioriteringar liksom för att ta itu med nya politiska behov och i nära samarbete med sina specialiserade utskott – att fullt ut utnyttja sig av bland annat punkt 37 i det interinstitutionella avtalet (IIA) (som tillåter en 5-procentig marginal i lagstiftningsflexibilitet).

19.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på det faktum att tillräckliga marginaler under alla rubriker i den fleråriga budgetramen inte är den enda lösningen för att ta itu med oförutsedda händelser. Parlamentet pekar på den återkommande underfinansieringen av vissa rubriker i den fleråriga budgetramen, särskilt rubrikerna 1a, 3b och 4, jämfört med behoven och de politiska EU-prioriteringar som fått stöd av medlemsstaterna. Parlamentet anser att den syn som ligger till grund för rådets budgetriktlinjer för 2012 inte återspeglar ett långsiktigt perspektiv och skulle kunna äventyra befintliga åtgärder och program om oförutsedda händelser eller nya politiska prioriteringar uppstår. Parlamentet betonar att de senaste händelserna i flera nordafrikanska länder redan pekar i denna riktning och uppmanar kommissionen att bedöma hur EU:s befintliga finansiella instrument skulle kunna användas för att stödja strävandena efter demokrati.

20.  Europaparlamentet anser i stället att de olika flexibilitetsmekanismer som föreskrivs i IIA (till exempel att överföra anslag mellan rubriker eller utnyttja flexibilitetsinstrumentet) är verktyg som till fullo ska användas. Man har varit tvungen att använda dem varje år sedan 2007 som svar på olika problem som uppstått. Parlamentet väntar sig att rådet till fullo ska samarbeta när det gäller att använda dem och inleda sådana diskussioner i ett tidigt skede för att undvika oproportionerligt långa och svåra förhandlingar om deras utnyttjande.

21.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att om man ska hålla åtagandebemyndigandena under strikt kontroll, krävs det inte bara betydande omfördelningar och omprioriteringar utan också att institutionerna gemensamt kommer överens om möjliga negativa prioriteringar och besparingar. Parlamentet uppmanar med eftertryck sina specialiserade utskott att verkligen medverka i processen för att fastställa tydliga politiska prioriteringar inom alla EU:s politikområden. Parlamentet betonar dock att för detta krävs en större budgetflexibilitet och att en revidering av den fleråriga budgetramen (till exempel kompensation mellan rubriker i den nuvarande fleråriga budgetramen) kan bli nödvändig för unionens förmåga att fungera, inte bara för att möta nya utmaningar utan också för att underlätta beslutsprocessen inom institutionerna, för att budgetmedlen ska motsvara de omständigheter och prioriteringar som växer fram. Parlamentet betonar att denna process måste vara fullständigt transparent.

22.  Europaparlamentet understryker att det faktum att ett antal politikområden på EU-nivå förstärks och att nya befogenheter fastställts till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande logiskt bör innebära att EU tillförs ytterligare finansiell kapacitet, vilket knappast var fallet för 2011, första året efter ikraftträdandet av fördraget. Parlamentet påminner rådet och kommissionen om det politiska uttalande som bifogades budgeten för 2011 där kommissionen åtar sig att överväga möjligheter att stärka Lissabonfördragets prioriterade områden och noggrant bedöma behoven när det utarbetar budgetförslaget för 2012. Parlamentet väntar sig att kommissionen bekänner färg genom att till exempel föreslå att framgångsrika Lissabonrelaterade pilotprojekt eller förberedande åtgärder förvandlas till fleråriga program.

23.  Europaparlamentet anser att kommissionens metod att fastställa bidragen till EU:s decentraliserade byråer är tillförlitlig och tillhandahåller de rätta incitamenten. Parlamentet betonar att budgettilldelningen till EU:s byråer långt ifrån är begränsad till enbart administrativa utgifter, utan bidrar till att uppnå Europa 2020-målen och EU-målen i allmänhet, såsom de beslutats av lagstiftningsmyndigheten. Det är dock nödvändigt att undersöka äskandena om nya tjänster noggrant i samband med att nya uppgifter tilldelas. Parlamentet understryker dock vikten av adekvata anslag till de byråer som fått utökade arbetsuppgifter så att deras arbete inte förhindras. Parlamentet uppmanar till ett specifikt synsätt när det gäller rekryteringen av specialiserade vetenskapliga experter med yrkeserfarenhet, särskilt när dessa befattningar uteslutande finansieras genom avgifter och sålunda inte belastar EU-budgeten. Parlamentet stöder det arbete som utförs av den interinstitutionella arbetsgruppen om framtiden för byråerna, vilken inrättades i början av 2009, och ser fram emot dess slutsatser, särskilt om de ovan nämnda punkterna.

Nivån på betalningar, utestående åtaganden (RAL) och finansiering av EU-budgeten

24.  Europaparlamentet noterar att 2012 års nivå på betalningar direkt kommer att bli ett resultat av tidigare års rättsliga och politiska åtaganden. En ökning jämförd med 2011 års budgetnivå är förutsebar och i linje med den allmänna profilen för betalningarna under planeringsperioden 2007–2013 (se tabellerna i bilagan).

25.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att snarast ta itu med frågan om de allt större utestående åtagandena (RAL) vid utgången av 2010 (194 miljarder EUR, se tabell i bilagan). Parlamentet beklagar rådets tillvägagångssätt att på förhand besluta om nivån på betalningarna utan att beakta en exakt bedömning av de faktiska behoven. Nivån på RAL är särskild hög under rubrik 1b. Parlamentet anser inte att rådets alternativ, dvs. att minska EU-budgetens åtaganden för att sänka nivån på RAL, är en hållbar lösning, eftersom detta skulle vara en nackdel när det gäller att uppnå och genomföra EU:s tidigare överenskomna mål och prioriteringar. Parlamentet betonar i detta sammanhang rådets åtagande i ett gemensamt uttalande med parlamentet om möjligheten att genom en ändringsbudget tillgodose de betalningsbehov som uppstår under loppet av 2011.

26.  Europaparlamentet understryker att en viss nivå på RAL är oundviklig när de fleråriga programmen genomförs och att det faktum att det finns utestående åtaganden per definition kräver att motsvarande betalningar görs. Därför måste ett korrekt förhållande mellan åtaganden och betalningar bibehållas och parlamentet kommer att göra sitt yttersta under budgetförfarandet för att minska skillnaden mellan åtagande- och betalningsbemyndiganden.

27.  Europaparlamentet delar rådets uppfattning att en realistisk budgetering ska främjas. Kommissionen uppmanas att se till att dess budgetförslag baseras på denna princip. Tidigare genomföranden, som ändå förbättrats under de senaste åren, utgör dock kanske inte en särskilt exakt indikator för 2012 års behov i vissa fall, eftersom genomförandet av vissa program kan påskyndas under 2012 och betalningsbehoven öka i motsvarande grad. Parlamentet stöder rådets uppmaning till medlemsstaterna att de ska tillhandahålla bättre genomförandeprognoser, i synnerhet för att undvika underutnyttjande, och anser att de huvudsakliga insatserna i detta hänseende ska utföras av medlemsstaterna själva, eftersom nivån på kommissionens budgetförslag främst bestäms av deras egna prognoser (särskilt under rubrik 2) och deras genomförandekapacitet. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen förvaltar över 80 procent av budgeten. Medlemsstaterna påminns om sitt rättsliga ansvar när det gäller att fastställa och genomdriva ekonomiska regler för mottagare av EU-anslag.

28.  Europaparlamentet påminner om att sedan ikraftträdandet av Lissabonfördraget har skyddet av de ekonomiska intressena också blivit medlemsstaternas ansvar. Europeiska revisionsrättens resultat visar att förvaltnings- och kontrollsystemen i vissa medlemsstater inte är fullt effektiva. Felaktigt utbetalade strukturfondsmedel uppgående till miljarder EUR har fortfarande inte återvunnits. Parlamentet noterar att den aktuella årsrapporten från GD REGIO inte kan fastslå att medlemsstaternas utgifter är lagliga och korrekta, eftersom vissa medlemsstater inte har uppfyllt sina skyldigheter att lämna in sina rapporter i tid. Parlamentet påpekar att som ett resultat av medlemsstaternas pågående underfinansieringen av EU-budgeten, kan Europaparlamentet bli tvunget att fastställa negativa prioriteringar bland EU-projekten och därefter skära i anslagen till dessa.

29.  Europaparlamentet är medvetet om att de betalningsbemyndiganden som slutligen genomförs varje år ibland ger upphov till ett betydande så kallat ”överskott” jämfört med de betalningsbemyndiganden som budgetmyndigheten ursprungligen beslutat, vilket innebär att medlemsstaternas nationella avgifter till EU-budgeten därför minskar i motsvarande grad och deras statsfinanser förbättras. Parlamentet anser inte att rådets bekymmer vad beträffar nivån och tidpunkten för denna ”återbetalning” är relevant när det gäller att ta itu med den känsliga underliggande politiska frågan om finansieringen av EU-budgeten. Parlamentet anser att outnyttjade betalningar från år ”n” bör överföras till det följande budgetåret (”n+1”) snarare än att dras av från uträkningen av medlemsstaternas nationella avgifter. Kommissionen uppmanas därför med kraft att lägga fram ambitiösa förslag om införande av nya och verkligt egna medel så att EU till fullo ska kunna förfoga över faktiska och autonoma finansiella resurser. Parlamentet insisterar dessutom på att alla nya egna medel bör baseras på en allomfattande konsekvensbedömning och syfta till att utveckla möjligheter att stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt. Parlamentet ber rådet samarbeta på ett konstruktivt sätt i debatten om rättvisa nya egna medel för EU.

Administrativa utgifter under avsnitt III i EU-budgeten

30.  Europaparlamentet tar vederbörlig hänsyn till skrivelsen av den 3 februari 2011 från kommissionsledamoten med ansvar för ekonomisk planering och budget, där kommissionens åtagande om att inte öka personalen bekräftas liksom dess strävan att begränsa den nominella ökningen (jämfört med 2011) för administrativa utgifter under rubrik 5. Parlamentet förstår dock att eftersom EU:s befogenheter ökar hela tiden, kan denna trend vara ohållbar i det långa loppet och kan ha negativa följder för ett snabbt och effektivt genomförande av EU-åtgärder.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga de långsiktiga följderna av sin policy att lägga ut arbete på entreprenad och att anställa allt fler kontraktsanställda, för kvaliteten och oberoendet för EU:s förvaltning. Även om detta ger upphov till besparingar för löner och pensioner, leder det till en situation där ett ökande antal anställda vid kommissionen inte finns med i tjänsteförteckningen. Parlamentet påminner om att pensions- och lönenivåerna är fastställda i rättsligt bindande avtal som kommissionen fullt ut måste följa.

32.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på det faktum att i fallet med fleråriga program inkluderas vissa specifika administrativa utgifter (bland annat för genomförandeorgan) i programmens totala anslag tillsammans med så kallade driftsutgifter. Parlamentet påpekar att rådets vana att skära ned dessa budgetposter horisontellt i syfte att minska de administrativa utgifterna oundvikligen skulle medföra att hela det medbeslutade anslaget för dessa program ändras och att snabbheten och kvaliteten på genomförandet av dem riskerar att påverkas.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, och revisionsrätten.

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1. (2) Antagna texter, P7_TA(2011)0068. (3) Antagna texter, P7_TA(2010)0481. (4) Antagna texter, P7_TA(2010)0376. (5) Antagna texter, P7_TA(2010)0224.