Europaparlamentets resolution av den 11 maj 2011 om läget i förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av riktlinjerna för multinationella företag från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och av Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik,
– med beaktande av ministerförklaringen från WTO:s fjärde ministerkonferens, antagen den 14 november 2001 i Doha, särskilt punkt 44 om särskild och differentierad behandling (SDT),
– med beaktande av sin resolution av den 29 september 2005 om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Indien(1),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 oktober 2006 ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi” (KOM(2006)0567),
– med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2009 om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien(2),
– med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om TRIPS-avtalet och tillgång till läkemedel(3),
– med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2007 om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter (4),
– med beaktande av strategidokumentet om Indien (2007–2013),
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Europeiska unionen bör fortsätta att prioritera ett regelbaserat multilateralt handelssystem inom ramen för WTO, som erbjuder de bästa förutsättningarna för en öppen och rättvis internationell handel, genom att lämpliga regler fastställs och efterlevnaden av dem stärks.
B. Det är mycket viktigt för både EU och Indien att utvecklingsagendan från Doha slutförs på ett lyckat och balanserat sätt. En överenskommelse i denna fråga hindrar dock inte att det ingås bilaterala WTO+-avtal som kan komplettera de multilaterala reglerna.
C. EU står för den största andelen utländska direktinvesteringar i Indien, närmare bestämt 27 procent av alla utländska direktinvesteringar under 2009. EU:s andel har emellertid minskat under de senaste tre åren, från 37 procent under 2007 till 32 procent under 2008 och 27 procent under 2009. EU:s direktinvesteringar var under 2009 mycket större i Kina än i Indien: EU investerade då 5,3 miljarder euro i Kina och 3,1 miljarder euro i Indien.
D. Indien var EU:s sjuttonde viktigaste handelspartner under 2000 och kom på åttonde plats 2010 (då denna handel uppgick till 67,8 miljarder euro). EU:s relativa andel av Indiens marknad minskade dock från 23,2 procent 1999 till 14,5 procent 2009, medan Kinas marknadsandel fyrdubblades under samma period, från 2,6 procent 1999 till 11,3 procent 2009.
E. Indien är det allmänna preferenssystemets (GSP) största förmånstagare. EU:s import från Indien till förmånliga tullsatser eller nolltullsats uppgick till ett värde av 19,9 miljarder euro 2009 och svarade för 83 procent av EU:s totala import från Indien.
F. Båda parter förväntar sig uppnå stora fördelar genom att tullar avskaffas och etableringsrätten och handeln med tjänster liberaliseras, och de står fast vid sitt åtagande om tullsänkningar och ytterligare liberalisering av etableringsrätten och av handeln med tjänster.
G. Marknadstillträdet måste åtföljas av tydliga och ändamålsenliga regler och normer som medför att liberaliseringen av handeln blir till nytta.
H. Marknadstillträdet hämmas av icke-tariffära handelshinder såsom hälso- och säkerhetskrav eller tekniska hinder, kvantitativa restriktioner, förfaranden för bedömning av överensstämmelse, handelsskyddsmekanismer, tullförfaranden, inhemsk beskattning och underlåtenhet att anta internationella normer och standarder.
I. Ännu större hänsyn bör tas till villkoren för erkännande, adekvat och effektivt skydd, tillämpning och genomdrivande av immateriella rättigheter, inklusive patent, varumärken eller tjänstemärken, upphovsrätt och liknande rättigheter, geografiska beteckningar (bland annat ursprungsbeteckningar), industridesign och konfigurationsscheman (topografier) för integrerade kretsar.
J. Förfalskade läkemedel kan vara hälsofarliga. EU och Indien bör med gemensamma krafter lösa detta problem.
K. Indien är en av de största producenterna och exportörerna av generiska läkemedel.
L. Hälsoprogrammens framgång och hållbarhet är i hög grad beroende av fortsatt tillgång till billiga generiska läkemedel av god kvalitet. I detta sammanhang bör hänsyn tas till Indiens centrala roll som producentland för sådana produkter och till den konstaterade skadliga inverkan som de immaterialrättsliga Trips+-bestämmelserna har för tillgången till generiska läkemedel.
M. I artikel 1.1 i samarbetsavtalet står det att mänskliga rättigheter och demokratiska principer måste respekteras. Detta är en central del av avtalet.
N. Tillträdet till den indiska marknaden för företagen i EU hämmas fortfarande av flera icke-tariffära handelshinder såsom betungande hälso- och säkerhetskrav eller tekniska hinder, kvantitativa restriktioner, alltför restriktiva förfaranden för bedömning av överensstämmelse, omotiverade handelsskyddsmekanismer, tullförfaranden, inhemsk beskattning och underlåtenhet att anta internationella normer och standarder.
Allmänna frågor
1. Europaparlamentet anser att frihandelsavtalet bör vara välavvägt och förenligt med WTO:s regler och åtaganden. En framgångsrik utvecklingsagenda från Doha ska även i fortsättningen utgöra EU:s prioriterade målsättning på handelsområdet, och förhandlingarna med Indien om ett frihandelsavtal måste därför vara ett komplement till de multilaterala reglerna.
2. Europaparlamentet välkomnar resultatet av det toppmöte mellan EU och Indien som hölls i december 2010 och uppmuntrar förhandlingspartnerna att påskynda förhandlingarna och fortsätta att samråda med nyckelaktörer. Parlamentet påminner om EU:s och Indiens löfte att påskynda förhandlingarna om ett frihandelsavtal och att göra betydande och effektiva framsteg på vägen mot ett tidigt slutförande av ett ambitiöst, välavvägt och brett handels- och investeringsavtal. Parlamentet är besviket över den långsamma förhandlingstakten och begär att båda parter ska göra allt de kan för att ingå ett omfattande, ambitiöst och välavvägt frihandelsavtal före utgången av 2011.
3. Europaparlamentet uppmanar de indiska federala myndigheterna och delstatsmyndigheterna att samordna politiken och förfarandena för att kunna maximera möjliga fördelar.
4. Europaparlamentet påminner om att syftena med den gemensamma handelspolitiken helt och hållet bör samordnas med Europeiska unionens övergripande mål och om att EU:s gemensamma handelspolitik enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska föras ”inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder”. Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen måste unionen bland annat bidra till hållbar utveckling, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna.
5. Med tanke på de båda ekonomiernas kompletterande natur framhåller Europaparlamentet potentialen för en ökning av den handel, de investeringar och de affärsmöjligheter mellan EU och Indien som ett frihandelsavtal skulle innebära. Parlamentet anser att frihandelsavtalet mellan EU och Indien på det hela taget är något som båda parter vinner på men rekommenderar att en utvärdering görs av de nuvarande sektorspecifika svårigheterna, så att man upptäcker de potentiella nackdelar som frihandelsavtalet kan medföra för känsliga EU-sektorer.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett ambitiöst kapitel om hållbar utveckling som ska vara en väsentlig del av frihandelsavtalet.
Handel med varor
7. Europaparlamentet välkomnar resultaten från de många simuleringar av frihandeln som visar att frihandelsavtalet skulle öka den totala exporten och importen för både EU och Indien. Med den nuvarande genomsnittliga tillväxttakten förväntas den bilaterala handeln uppgå till 160,6 miljarder euro 2015.
8. Europaparlamentet konstaterar att Indiens genomsnittliga tillämpade tulltaxor har sjunkit men fortfarande är betydligt högre än EU:s tulltaxor. Parlamentet påpekar framför allt att Indiens genomsnittliga tulltaxor för marknadstillträde för andra produkter än jordbruksprodukter nu uppgår till 10,1 procent, jämfört med EU-snittet på 4 procent, och att Indiens genomsnittliga tulltaxa för jordbruksprodukter uppgår till 31,8 procent, jämfört med EU-snittet på 13,5 procent.
9. Europaparlamentet betonar att målet för handeln med industriprodukter bör vara att helt och hållet avskaffa tullarna på båda sidor med en asymmetrisk tidsplan. Eventuella avsteg från detta mål bör begränsas och följas upp och får inte medföra att sektorer som är viktiga för båda sidor, till exempel personbilssektorn, utesluts.
10. Europaparlamentet anser att avtalet bör respektera att handeln med jordbruksprodukter är känslig men att detta inte får förhindra marknadsöppningar på de områden där de båda parterna kan komplettera varandra.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vederbörligen beakta eventuella negativa konsekvenser för det europeiska jordbruket, särskilt när det gäller marknadsöppningar, genmodifierade organismer, mjölk, nötkött, immaterialrättsligt skydd och ursprungsmärkning.
12. Europaparlamentet anser att det är viktigt att frihandelsavtalet innehåller ambitiösa kapitel om tekniska handelshinder och om sanitära och fytosanitära åtgärder. Kommissionen uppmanas att ta itu med de återstående frågorna, till exempel frågan om djurs välbefinnande.
13. Europaparlamentet uppmanar båda parter att se till att regelverket och de icke-tariffära handelshindren hanteras på ett sådant sätt att den övergripande handeln inte hindras. Både EU och Indien uppmanas att ta fram effektiva rutiner för att förhindra framkomsten av onödiga regleringshinder för handeln och att ta itu med befintliga hinder, samtidigt som båda sidors regleringsrätt respekteras.
14. Europaparlamentet betonar att frihandelsavtalet bör innehålla en bindande mellanstatlig tvistlösningsmekanism och bestämmelser om medling i samband med icke-tariffära handelshinder samt en effektiv skyddsklausul.
Handel med tjänster och etablering
15. Tjänstesektorn är den snabbast växande sektorn i den indiska ekonomin, och Indien har offensiva intressen i en liberalisering av leveranssätt 1 och 4 i det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats). EU skulle vilja fullfölja liberaliseringen av marknadstillträde och nationell behandling enligt leveranssätt 3 för de flesta tjänster. Alla mål med frihandelsavtalet kan inte uppfyllas utan åtaganden enligt leveranssätt 4. Det finns enorma fördelar med en landsomfattande och EU-omfattande ackreditering av yrkeskvalifikationer och med överenskommelser om ömsesidigt erkännande och licenskrav för tjänster inom fri yrkesverksamhet i både EU och Indien, och dessa skulle enkelt kunna införas i frihandelsavtalet. Europaparlamentet begär dock att det genomförs en grundlig analys i förhållande till de enskilda medlemsstaterna, så att man undviker negativa konsekvenser för EU:s arbetsmarknad och samtidigt, enligt leveranssätt 4, tillåter tillfälliga vistelser för nödvändig kvalificerad arbetskraft.
16. Europaparlamentet påpekar att liberaliseringen av tjänster inte på något sätt får hindra rätten att reglera tjänster, inklusive offentliga tjänster.
17. Europaparlamentet konstaterar att handeln med tjänster mellan EU och Indien är relativt obalanserad. EU exporterar 1,9 procent av sina tjänster till Indien, medan 11,6 procent av Indiens totala export går till EU.
18. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck Indien att ta fram lämplig dataskyddslagstiftning som gör det möjligt för Indien att uppnå status som ett land med tillräcklig skyddsnivå. Denna dataskyddslagstiftning bör göra det tillåtet eller möjligt att överföra personuppgifter från EU på grundval av och i enlighet med EU:s lagstiftning.
19. Europaparlamentet anser att den indiska ekonomin och de indiska yrkesutövarna skulle gynnas rejält om det blev möjligt för utländska advokatbyråer och revisionsföretag att bedriva verksamhet i Indien. Detta skulle även medföra fördelar för de europeiska företag som är specialiserade på internationell rätt och revision och för deras kunder. Kommissionen uppmanas att tillsammans med de indiska myndigheterna undersöka möjligheterna till och tillämpningsområdet för en liberalisering av juridiska tjänster och revisionstjänster inom ramen för frihandelsavtalet.
20. Europaparlamentet uppmanar Indien att ytterligare öppna sina bank-, försäkrings- och detaljhandelssektorer i överensstämmelse med de reformer som aviserats av de indiska myndigheterna, med tanke på att en lämplig finanslagstiftning är viktig för att säkerställa tillsynen av finansiella tjänster, minska systemriskerna och tillhandahålla högsta möjliga konsumentskydd.
Investeringar
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förhandla fram ett investeringskapitel som en del av frihandelsavtalet. Detta skulle göra det mycket smidigare för båda parter att investera i varandras marknader genom att man främjar och skyddar investeringsavtal samtidigt som man utforskar omedelbara marknadsmöjligheter. Ett sådant investeringskapitel skulle kunna innehålla bestämmelser om inrättande av ett system med ett enda informationsställe för investerare i de båda ekonomierna, så att dessa investerare kan förstå olikheterna i investeringsregler och investeringspraxis och får information om alla juridiska aspekter.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att bestämmelserna om investeringsskydd inte försvagar parternas förmåga att utfärda obligatoriska licenser eller undergräver annan folkhälsopolitik.
Offentlig upphandling
23. Europaparlamentet gläder sig över att Indien har gått med på att ta med offentlig upphandling i frihandelsavtalet men beklagar att detta bara har skett på federal nivå. Kommissionen uppmanas att förhandla fram effektiva och transparenta upphandlingssystem. Indien uppmanas att tillämpa transparenta och rättvisa förfaranden för tilldelning av offentliga kontrakt och att låta europeiska företag få tillträde till systemen för offentlig upphandling. Vidare uppmanas Indien att säkerställa en så bred täckning som möjligt, och att framför allt inbegripa offentliga företag.
Handel och konkurrens
24. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i arbetet med att ta fram ett kapitel om handel och konkurrens i frihandelsavtalet mellan EU och Indien, och uppmanar båda parter att påskynda sitt samarbete när det gäller handelsrelaterade konkurrensfrågor, immateriella rättigheter samt industri- och handelspolitik.
25. Europaparlamentet välkomnar Indiens åtagande om ett starkt system för immateriella rättigheter och om att utnyttja Trips-flexibiliteterna i internationell och nationell lagstiftning för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller folkhälsan, i synnerhet beträffande tillgången till viktiga läkemedel. Indien uppmanas att strikt genomföra och verkställa det systemet och att samtidigt förbättra tillgången till viktiga läkemedel. EU och Indien uppmanas att se till att åtagandena i frihandelsavtalet inte utesluter tillgång till viktiga läkemedel under det att Indien utvecklar sin kapacitet i samband med övergången från en generisk till en forskningsbaserad industri. Parlamentet stöder samarbetet mellan EU och Indien inom deras respektive forskningsbaserade läkemedelsindustrier, i syfte att säkerställa en ömsesidigt gynnsam tillväxt inom dessa industrier.
26. Europaparlamentet begär, i enlighet med sin resolution av den 12 juli 2007, att kommissionen inte ska kräva dataexklusivitet i samband med förhandlingarna om immateriella rättigheter. Kommissionen uppmanas att erkänna att en sådan dataexklusivitet skulle få långtgående konsekvenser för produktionen av generiska läkemedel och därför inverka menligt på utvecklingsländernas tillgång till läkemedel och deras folkhälsopolitik.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de berörda indiska myndigheterna att tillsammans utarbeta en gemensam definition av förfalskade läkemedel på ett sätt som inte skulle skada tillgången till viktiga läkemedel och att samordna åtgärder för att på ett verkningsfullt sätt bekämpa förfalskningar och särskilt förfalskade läkemedel som är skadliga för patienternas hälsa.
28. Europaparlamentet betonar att det, senast vid frihandelsavtalets ikraftträdande, är mycket viktigt med ett starkt skydd för geografiska beteckningar.
Handel och hållbar utveckling
29. Europaparlamentet anser att ett kapitel om hållbar utveckling är en väsentlig del av EU:s alla frihandelsavtal. Båda sidor uppmanas att komma överens om ett ambitiöst kapitel som avspeglar det gemensamma åtagandet om att främja hållbar utveckling och tillväxt för alla utifrån delade värderingar. Kommissionen uppmanas att se till att avtalet innehåller rättsligt bindande klausuler om mänskliga rättigheter, sociala och miljömässiga normer. Kommissionen uppmanas också att se till att klausulerna verkställs och att det finns åtgärder att tillgripa vid eventuella överträdelser
30. Europaparlamentet begär att detta kapitel minst omfattar efterlevnad av ILO:s åtta grundläggande och fyra prioriterade konventioner samt av internationellt överenskomna normer. Därutöver ska det ge företagen incitament att göra åtaganden om socialt ansvar och innehålla ett aktsamhetskrav.
31. Europaparlamentet välkomnar den indiska regeringens alla försök att utrota barnfattigdomen och uppmanar den indiska regeringen och kommissionen att fortsätta att finansiera verksamhet som syftar till att barn ska få gå i skolan.
32. Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att EU-företag som utnyttjar särskilda ekonomiska områden respekterar arbetstagarnas grundläggande rättigheter eller andra rättigheter på arbetsmarknaden som bygger på ILO-konventioner som Indien har ratificerat.
33. Europaparlamentet betonar att mänskliga rättigheter, demokrati och säkerhet är centrala inslag i förhållandet mellan EU och Indien. Båda sidor uppmanas därför att se till att dialogen om olösta frågor påskyndas, särskilt när det gäller Kashmir.
34. Europaparlamentet stöder helhjärtat införandet av rättsligt bindande människorättsklausuler i EU:s internationella avtal, med en klar och tydlig samrådsmekanism i överensstämmelse med artikel 96 i Cotonouavtalet.
Europaparlamentets roll
35. Europaparlamentet förväntar sig att rådet och kommissionen lägger fram frihandelsavtalet för parlamentet, som ska godkänna det i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)(5).
36. Kommissionen och rådet uppmanas att innan frihandelsavtalet ingås fullt ut beakta de krav som parlamentet framför i denna resolution. Europaparlamentet påminner om att frihandelsavtalet, för att kunna träda i kraft, måste godkännas av parlamentet, och uppmanar kommissionen och rådet att inte föreslå någon provisorisk tillämpning av avtalet innan parlamentet har gett sitt godkännande.
Övriga frågor
37. Europaparlamentet gläder sig över att Indien har blivit en givare och inte bara en mottagare av utvecklingsbistånd.
38. Om det ekonomiska samarbetet mellan EU och Indien grundas på ett system med delade universella värden skulle det enligt Europaparlamentet kunna fungera som förebild för samarbetet med andra länder.
39. Europaparlamentet anser att EU särskilt måste uppmärksamma de små och medelstora företagen i Indien, och föreslår därför att alla program för utvecklingssamarbete mellan EU och Indien ska stärka sådana företag genom åtgärder för finansiering av marknadsdrivna lokala projekt.
40. Europaparlamentet gläder sig över att mikrokrediter har blivit allt vanligare i hela Indien, ett erkänt effektivt sätt att skapa en utveckling underifrån.
o o o
41. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Indien.