Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 14 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter, särskilt artiklarna 3, 18 och 29,

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1720/2006/EG av den 15 november 2006 om inrättande av ett handlingsprogram för livslångt lärande(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Förskola – en bättre grund för framtiden” (KOM(2011)0066),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och parlamentet om effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa (KOM(2006)0481),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 20 januari 2010 om barnomsorg och förskola(2),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om utbildningens sociala dimension(3),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 november 2009 om utbildning för barn med invandrarbakgrund(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)(5),

–  med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 21 november 2008, om att förbereda unga inför 2000-talet: ett program för europeiskt samarbete på utbildningsområdet(6),

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Barcelona den 15 och 16 mars 2002,

–  med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 om bättre utbildning för lärare(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 med titeln ”Flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande”(8),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A7-0099/2011), och av följande skäl:

A.  Tidig inlärning för barn lägger grunden för ett framgångsrikt livslångt lärande, vilket är en central faktor i arbetet med att uppnå Europa 2020-målen.

B.  Riktigt små barn är särskilt vetgiriga, intresserade av att lära sig och mottagliga för inlärning. Viktiga färdigheter som språk- och uttrycksförmåga, men även social kompetens, grundläggs under dessa år. I denna ålder läggs grunden för kommande skol- och yrkesliv.

C.  Förskoleverksamheten skiljer sig åt över hela EU, med olika definitioner av kvalitet som i hög rad hänger samman med ländernas och regionernas olika kulturella värderingar och tolkningar av begreppet barndom.

D.  Det finns en tydlig koppling mellan fattig och missgynnad bakgrund å ena sidan och en låg utbildningsnivå å den andra. Familjer med sådan bakgrund har visat sig gynnas mest av förskoleverksamhet, men samtidigt är missgynnade grupper mindre benägna att söka sig till förskoleverksamhet av tillgänglighets- och kostnadsskäl.

E.  Förskoleverksamhet tenderar att få mindre uppmärksamhet och mindre investeringar än annan utbildning, trots att det finns tydliga belägg för att investeringar i denna verksamhet ger mycket god avkastning.

F.  Målen för förskoleverksamheten styrs ofta i alltför hög grad av arbetsmarknaden och fokuserar för mycket på behovet av att få fler kvinnor i arbete och för lite på barnets behov och intressen.

G.  Många hushåll har stora svårigheter att förena familjeansvar med de krav i arbetslivet som är förknippade med dagens omvälvningar på arbetsmarknaden, som att arbetstagare tvingas acceptera atypiska och flexibla arbetstider samt det ökade antalet otrygga anställningar.

H.  Det finns en direkt koppling mellan å ena sidan föräldrars och barns välbefinnande och å andra sidan det kvantitativa och kvalitativa tillhandahållandet av tjänster för barn i låg ålder.

I.  Barnomsorg har traditionellt betraktats som en naturligt kvinnlig syssla, vilket har lett till att det mest är kvinnor som arbetar inom förskoleverksamheten.

J.  Personalens kvalifikationer varierar kraftigt mellan olika medlemsstater och mellan olika typer av tjänsteleverantörer, och i de flesta medlemsstater finns det inga krav på att tjänsteleverantörer inom förskolan måste anställa personal med särskilda kvalifikationer.

K.  Det har bedrivits väldigt lite forskning om småbarnsundervisning på EU-nivå som skulle kunna fungera som vägvisare vid utformningen och införandet av en EU-omfattande förskolepolitik.

Barnet i centrum

1.  Europaparlamentet välkomnar de mål från slutsatserna efter Europeiska rådets möte i Barcelona som innebär att det senast 2010 ska finnas barnomsorg för minst 90 % av barnen mellan tre år och skolpliktig ålder och för minst 33 % av barnen under tre år. Parlamentet anser emellertid att rådet och kommissionen måste se över och uppdatera dessa mål och sätta barnets behov och intressen i centrum för förskolepolitiken.

2.  Europaparlamentet konstaterar att Europa 2020-strategin, som syftar till ett inkluderande samhälle genom att öka sysselsättningen, minska antalet skolavhopp och minska fattigdomen, inte kan uppnås utan att alla barn får en rimlig start i livet.

3.  Europaparlamentet konstaterar att de första levnadsåren är avgörande för den kognitiva, sensoriska, motoriska, känslomässiga och personliga utvecklingen samt språktillägnandet och att de även lägger grunden för det livslånga lärandet. Parlamentet konstaterar även att förskoleverksamhet främjar en sund psykisk och fysisk utveckling hos barn och hjälper dem att bli balanserade människor. Parlamentet rekommenderar därför medlemsstaterna att överväga ett obligatoriskt förskoleår före skolstarten.

4.  Europaparlamentet betonar att tidig utveckling av en sund livsstil, t.ex. goda kostvanor och lämplig och välavvägd fysisk aktivitet, kan ha en stark inverkan på den fysiska och psykiska utvecklingen och vara en avgörande faktor för en god hälsa under hela livet. Parlamentet varnar för en situation där barn för tidigt ägnar sig åt bestämda intensiva och resultatinriktade idrottsaktiviteter, där det viktigaste är att nå bra resultat.

5.  Europaparlamentet påminner om hur viktig all tidig inlärning är för förvärvandet av kunskaper och särskilt för språk, flerspråkighet och språklig mångfald.

6.  Europaparlamentet uppmuntrar införande och främjande av nyskapande pedagogiska modeller för språkundervisning, särskilt förskolor med flerspråkig undervisning, vilket är i linje med det mål som sattes upp i Barcelona 2002 och som bland annat inbegriper inlärning av regionala språk, minoritetsspråk och grannspråk.

7.  Europaparlamentet framhåller vikten av att utveckla och förbättra utbildningsenheter (fritidshem) som ordnar fritidsaktiviteter för förskolebarn efter förskolan.

8.  Europaparlamentet framhåller att alla barn utöver utbildning och uppfostran även har rätt till vila, fritid och lek.

Förskoleverksamhet för alla

9.  Europaparlamentet noterar rådets slutsatser av den 12 maj 2009, enligt vilka utbildningsmässigt ogynnsamma situationer bör hanteras genom tillhandahållande av högkvalitativ förskoleverksamhet och målinriktat stöd samt främjande av inkluderande undervisning.

10.  Europaparlamentet konstaterar att missgynnade samhällsgrupper visserligen kan få extra stöd men att förskoleverksamhet helst bör erbjudas alla föräldrar och barn oavsett deras bakgrund och ekonomiska ställning.

11.  Europaparlamentet framhåller att barn med funktionshinder om möjligt bör delta i den vanliga förskoleverksamheten och att de vid behov bör erbjudas specialisthjälp.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

13.  Europaparlamentet framhåller att medlemsstaterna bör tillåta många olika pedagogiska metoder i utformningen och genomförandet av förskoleundervisningen.

Samverkan med föräldrarna

14.  Europaparlamentet framhåller att mammor och pappor är förskoleverksamhetens jämbördiga partner och konstaterar att förskoleverksamheten bör medge full delaktighet för all personal, alla föräldrar och om möjligt även barnen själva.

15.  Europaparlamentet framhåller att tillhandahållande av tillräckligt lång mamma- och pappaledighet samt en effektiv och flexibel arbetsmarknadspolitik är väsentliga beståndsdelar i en ändamålsenlig förskolepolitik.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att investera i utbildningsprogram för föräldrar och vid behov erbjuda andra former av hjälp, som hembesökstjänster, för föräldrar som behöver extra stöd. Dessutom bör föräldrarna ges möjlighet att få lättillgänglig och kostnadsfri rådgivning på själva förskolorna.

17.  Europaparlamentet framhåller att kulturaktiviteter är berikande för barn, främjar dialogen mellan olika kulturer och gynnar öppenhet och tolerans. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av att de yrkesgrupper som arbetar med och för barn bedriver interkulturell verksamhet med barnen och deras föräldrar.

18.  Europaparlamentet konstaterar att det fortfarande finns medlemsstater som förvägrar barn till föräldrar utan giltigt uppehållstillstånd tillgång till förskoleutbildning.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bevilja förskoleutbildning för barn till asylsökande, flyktingar, personer med subsidiär skyddsstatus eller personer som fått tillfälligt anstånd med utvisning av humanitära skäl, så att dessa barn inte redan från början får sämre möjligheter i livet.

Bättre integrerade tjänster

20.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att integrera olika tjänster för förskoleverksamhet genom att ge stöd åt deras utveckling och åt relaterad verksamhet och förbättra samarbetet och samordningen mellan de olika institutioner och ministerier som arbetar med strategier och program för den tidiga barndomen.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera förskolor tillräckligt stor autonomi, så att dessa kan behålla sin unika karaktär och sin kreativitet i arbetet med att hitta lösningar för att garantera barns välbefinnande.

22.  Europaparlamentet framhåller vikten av en innovativ förskoleverksamhet med lokal karaktär som samlar företrädare för hälsovård, sociala frågor, utbildning, kultur och andra sektorer.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samspel med lokalförvaltningar och frivilligorganisationer främja och finansiera åtgärder och projekt som syftar till att erbjuda förskoleverksamhet åt barn ur socialt missgynnade grupper och se till att den kontrolleras och utvärderas.

24.  Europaparlamentet konstaterar att hänsyn måste tas till de många olika familjeförhållanden som finns och de olika behov som dessa ger upphov till, och välkomnar ett diversifierat, flexibelt och innovativt förskoleutbud.

25.  Europaparlamentet efterlyser en europeisk ram för förskoleverksamhet som respekterar medlemsstaternas kulturella mångfald och lyfter fram gemensamma mål och värderingar.

Ekonomiska fördelar

26.  Europaparlamentet framhåller att ett instabilt ekonomiskt klimat inte får leda till att betydande investeringar i förskoleundervisning försummas, och framhåller att medlemsstaterna måste satsa tillräckliga resurser på förskoleverksamheten.

27.  Europaparlamentet upprepar att investeringar i förskoleverksamhet har visat sig medföra senare ekonomiska och sociala fördelar, såsom ökade skatteintäkter genom en förstärkt arbetskraft, samt lägre vårdkostnader, minskad brottslighet och färre fall av asocialt beteende. Parlamentet betonar att förebyggande åtgärder är ett effektivare och billigare verktyg än ingripanden i ett senare skede.

28.  Europaparlamentet konstaterar att god utbildning i tidig ålder kan bidra till att minska skolavhoppen, motverka de utbildningsnackdelar som drabbar barn från missgynnade samhälls- och kulturgrupper samt minska de sociala orättvisor som detta ger upphov till och som drabbar samhället i stort. Särskild risk löper ungdomar från utsatta samhällsgrupper.

29.  Europaparlamentet framhåller att förskoleverksamhet av god kvalitet kompletterar, snarare än ersätter, ett välutbyggt välfärdssystem med ett brett register av fattigdomsbekämpande instrument. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att motverka fattigdom i samhället.

Personal- och kvalitetssatsningar

30.  Europaparlamentet betonar att förskoleåldern är det viktigaste stadiet i ett barns känslomässiga och sociala utveckling och att de personer som arbetar med barn i förskoleåldern därför måste ha lämpliga kvalifikationer. Parlamentet framhåller att barnens välbefinnande och säkerhet är ytterst viktiga aspekter vid personalrekrytering.

31.  Europaparlamentet konstaterar att de positiva effekterna av program för tidigt ingripande kan upprätthållas på lång sikt endast om de följs upp med grundskole- och gymnasieutbildning av hög kvalitet.

32.  Europaparlamentet konstaterar att förskoleverksamhetens kvalitet är särskilt beroende av att det finns kvalificerad och välutbildad personal, och parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att höja yrkeskraven genom att införa erkända kvalifikationer för förskolepersonal. Parlamentet konstaterar att även andra faktorer, bland annat antalet barn per anställd, gruppstorlekar och läroplanernas innehåll, kan påverka kvaliteten.

33.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs starkare kopplingar och mer utbyte av metoder mellan förskolepersonal och grundskolelärare, med inriktning på kontinuitet i undervisningsmetoderna.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma system för utvärdering av förskoleverksamheten och kontroll av att kvalitetsnormerna efterlevs, så att förskoleverksamheten kan förbättras.

35.  Europaparlamentet anser att det vid genomförandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer måste tas hänsyn till utbildningens kvalitet och därmed till inlärningsresultaten. Medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla fortbildning för förskolepersonal i syfte att förbättra och uppdatera deras specifika kunskaper.

36.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att all kvalificerad förskolepersonal helst har en lön som ligger i linje med grundskolelärarnas löner.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta tag i den skeva könsfördelningen inom omsorgen genom att bedriva en politik som syftar till att öka antalet män på förskoleutbildningar.

Forskning och utbyte av bästa praxis

38.  Europaparlamentet påpekar att det från vissa medlemsstater visserligen finns empiriska uppgifter om små barn (som bland annat sammanställts av National Association for the Education of Young Children (NAEYC), Unicef, International Early Years Education Journal och OECD), men att det fortfarande behövs bättre förståelse av barns utveckling under förskoleåren. Parlamentet efterlyser därför ytterligare undersökningar och forskning samt utbyte av resultat över hela EU, varvid hänsyn bör tas till den kulturella mångfalden i medlemsstaterna.

39.  Europaparlamentet beklagar att EU:s strukturfonder och program som Comenius, som gör det möjligt för lärare att delta i EU-omfattande utbyten, inte används tillräckligt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att höja medvetenheten bland förskollärare om sådana program och fonder.

40.  Europaparlamentet gläds åt att kommissionen i sitt meddelande om förskolan anger att den tänker främja kartläggning och utbyte av lyckade strategier och metoder genom den öppna samordningsmetoden. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna samarbetar och utbyter bästa praxis för att förbättra de befintliga förskoleprogrammen.

o
o   o

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 327, 24.11.2006, s. 45. (2) EUT C 339, 14.12.2010, s. 1. (3) EUT C 135, 26.5.2010, s. 2. (4) EUT C 301, 11.12.2009, s. 5. (5) EUT C 119, 28.5.2009, s. 2. (6) EUT C 319, 13.12.2008, s. 20. (7) EUT C 8 E, 14.1.2010, s. 12. (8) EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 59.