Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2245(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0162/2011

Ingivna texter :

A7-0162/2011

Debatter :

PV 11/05/2011 - 15
CRE 11/05/2011 - 15

Omröstningar :

PV 12/05/2011 - 12.7
CRE 12/05/2011 - 12.7
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0236

Antagna texter
PDF 243kWORD 131k
Torsdagen den 12 maj 2011 - Strasbourg
Innovationsunionen: Ett nytt Europa i världen efter krisen
P7_TA(2011)0236A7-0162/2011

Europaparlamentets resolution av den 12 maj 2011 om Innovationsunionen: Ett nytt Europa i världen efter krisen (2010/2245(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 ”Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin: Innovationsunionen” (KOM(2010)0546),

–  med beaktande av artikel 179.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken ”1. Unionen ska ha som mål att stärka unionens vetenskapliga och tekniska grund genom att åstadkomma ett europeiskt forskningsområde med fri rörlighet för forskare, vetenskapliga rön och teknik, att främja utvecklingen av unionens konkurrensförmåga, inbegripet inom unionens industri, och att underlätta alla forskningsinsatser som anses nödvändiga enligt andra kapitel i fördragen”,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2010 om europeiska innovationspartnerskap inom ramen för huvudinitiativet ”Innovationsunionen”(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 januari 2011 ”Ett resurseffektivt Europa – flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin” (KOM(2011)0021),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 maj 2010 ”En digital agenda för Europa” (KOM(2010)0245),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050” (KOM(2011)0112),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om industripolitik för en globaliserad tid(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2010 om gemenskapens innovationspolitik i en värld i förändring(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 juni 2010 om EU 2020(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning(5),

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 om innovation,

–  med beaktande av slutsatserna från det 3 049:e mötet i Europeiska unionens råd (konkurrenskraft) den 25–26 november 2010 om Europeiska innovationsunionen,

–  med beaktande av slutsatserna från det 3 035:e mötet i Europeiska unionens råd (konkurrenskraft) den 12 oktober 2010 om att öka medvetenheten om EU:s program för forskning och innovation: svårigheten att förenkla,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2010 ”En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum” (KOM(2010)0614),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 ”Regionalpolitik som bidrar till smart tillväxt i Europa 2020” (KOM(2010)0553),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2009 ”Förberedelser för framtiden: Att utveckla en gemensam strategi för viktig möjliggörande teknik i EU” (KOM(2009)0512),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 mars 2009 ”En strategi för europeisk forskning, utveckling och innovation inom området informations- och kommunikationsteknik: Höjda insatser” (KOM(2009)0116),

–  med beaktande av kommissionens grönbok om att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 februari 2011 ”Översyn av småföretagsakten för Europa” (KOM(2011)0078),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 februari 2007 ”vetenskaplig information i den digitala tidsåldern – tillgång, spridning och bevarande” (KOM(2007)0056,

–  med beaktande av den rapport från november 2008 om att främja innovativa företagsmodeller med miljövinster, vilken sammanställdes för kommissionens räkning,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet av utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling, utskottet för kultur och utbildning samt utskottet för rättsliga frågor (A7-0162/2011).

A.  Enligt artikel 179.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionen ”stimulera företag, inklusive små och medelstora företag, forskningscentra och universitet i deras insatser för forskning och teknisk utveckling av hög kvalitet; unionen ska stödja deras ansträngningar att samarbeta med varandra, främst i syfte att möjliggöra för forskare att fritt samarbeta över gränserna och för företagen att fullt ut utnyttja den inre marknadens möjligheter, och detta särskilt genom att skapa tillträde till de nationella offentliga upphandlingsmarknaderna, genom att fastställa gemensamma standarder samt genom att avlägsna rättsliga och fiskala hinder för samarbete”.

B.  Att påskynda forskning och innovationen är inte bara viktigt för att uppnå en hållbar och konkurrenskraftig ekonomisk modell och säkra framtida sysselsättning, utan det kommer också att skapa lösningar för de stora gemensamma samhällsutmaningar som det europeiska samhället står inför, nämligen

   de nuvarande demografiska förändringarna: ett åldrande samhälle, växande världsbefolkning (kost, hälsa, förebyggande av sjukdomar), urbanisering, social sammanhållning och migration,
   övergången till en hållbar resurshantering (biologisk och icke-biologisk): klimatförändringar, förnybar energi och energieffektivitet, resurseffektivitet, vattenbrist, översvämningar och ansträngningar för att säkra och ersätta viktiga råvaror,
   en stark, stabil, rättvis och konkurrenskraftig ekonomisk grund: ekonomisk återhämtning, utbyggande av ett kunskapsbaserat samhälle och stimulans av EU:s konkurrenskraft och sysselsättning.

C.  Nyckeln till att stimulera innovation ligger i

   att sätta medborgarnas kreativitet och humankapitalet, företagens anpassningsförmåga och entreprenörskap, konsumtionsmönster och reaktioner på nya idéer främst,
   en långsiktig, stabil, enkel, öppen och stödjande rättslig ram,
   bättre tillgång till diversifierade finansieringsmöjligheter under de olika faserna i innovationscykeln (framför allt för små och medelstora företag),
   att mobilisera och stimulera investeringar från den privata sektorn,
   ett givande samarbete mellan utbildnings- och forskningsinstitut, inbegripet forsknings- och teknikorganisationer, företag, regeringar och medborgare, också genom att inrätta samarbetsplattformar och instrument såsom öppna nätverk, öppna standarder och klusterbildning för att utbyta kunskap och idéer,
   att garantera en direkt och öppen medverkan från samtliga berörda aktörer i beslutsprocesserna,
   att tillhandahålla effektivare verktyg för att skydda den industriella äganderätten mot bakgrund av globaliseringen och digitaliseringen av ekonomin.

D.  Riskbenägenhet är nödvändigt för att nå framgång med innovation.

E.  För att förbättra det europeiska entreprenörskapet och innovationspotentialen och bevara Europas konkurrenskraft behövs en attitydförändring. Det behövs förändringar för att stimulera risktagande och förbättra villkoren för att starta innovativa företag och villkoren för entreprenörer.

F.  Europeiska unionen måste, med tanke på det internationella ekonomiska sammanhanget, inta en offensiv attityd och bli ledande när det gäller konkurrenskraft. Därför måste EU investera i en explosion av innovationer.

G.  Europa behöver ett modernt, kostnadseffektivt och välfungerande system av skydd för immateriella rättigheter i syfte att främja innovation och stärka konkurrenskraften.

H.  Immateriella rättigheter är en viktig förutsättning för kapitalintensiv forskning, utveckling och innovation.

I.  Den främsta möjligheten att stärka innovation i Europa med hänsyn till immateriella rättigheter är att inrätta ett EU-patent.

J.  Ett modernt varumärkessystem inom unionen är nödvändigt för att skydda de investeringar som gjorts av europeiska företag i design, skapande och innovation.

K.  Genom att öronmärka 3 procent av EU:s BNP för forskning och utveckling fram till 2020 skulle man kunna skapa 3,7 miljoner arbetsplatser och den årliga BNP:n skulle fram till 2025 kunna växa med cirka 800 miljoner EUR.

L.  Endast 30 procent av de europeiska forskarna är kvinnor och endast 13 procent av cheferna för europeiska forskningsinstitut är kvinnor.

En integrerad och tvärvetenskaplig strategi

1.  Europaparlamentet välkomnar flagskeppsinitiativet Innovationsunionen, som är det mest betydelsefulla och målinriktade gemensamma försöket hittills att införa en strategisk, integrerad och affärsinriktad europeisk innovationspolitik som ska komplettera medlemsstaternas insatser, genom vilken innovation och framsteg styrs och övervakas på högsta politiska nivå. Dess framgång är dock beroende av ett fullständigt samarbete mellan och genomförande av medlemsstaterna, inbegripet genom deras ekonomiska stöd och smart budgetkonsolidering, med prioritering av hållbara, tillväxtbefrämjande insatser inom områden som innovation, forskning och utbildning. De gemensamma målen för innovation ska styra medlemsstaternas politik inom samtliga berörda områden. Parlamentet välkomnar Europeiska rådets strategiska tillvägagångssätt i samband med dess möte den 4 februari 2011.

2.  Europaparlamentet stöder initiativet Innovationsunionen som en grundsten i EU:s ekonomiska, sociala och kulturella utveckling, särskilt när det gäller integrerad utbildning på alla nivåer, däribland yrkesutbildning.

3.  Europaparlamentet kräver en bred definition av innovation som är inriktad på resultat och sträcker sig utöver teknisk och produktorienterad innovation, i vilken samtliga aktörer innefattas, särskilt företagen, och framhäver medborgarnas förmåga att skapa möjligheter och samtidigt åstadkommer en attitydförändring. Parlamentet påminner om att innovation handlar om att med framgång tillämpa idéer i praktiken och att den inriktas på produkter, processer, tjänster, aktiviteter, system och organisationsstrukturer. Parlamentet föreslår att kommissionen lägger fram en definition på innovation.

4.  Europaparlamentet anser att innovation inom alla kunskapsområden och inom all ekonomisk och social verksamhet bör ha allmänintresset, ökad livskvalitet, främjande av social välfärd, miljöskydd och bevarande av jämvikt i naturen som riktmärken.

5.  Europaparlamentet anser att de icke tekniska innovationsinsatserna måste stärkas eftersom innovation är ett komplext begrepp och att det bör spridas bästa praxis för denna typ av innovation och fastställas bestämmelser och villkor för tillgång till EU-finansiering utifrån en öppen och allomfattande strategi.

6.  Europaparlamentet begär att det görs tydlig åtskillnad mellan ”ursprunglig innovation”, dvs. innovation som sker för första gången och som inte finns på marknaden, och de förbättringar eller ändringar som företag gör av en vara, tjänst, process eller aktivitet som redan finns på marknaden.

7.  Europaparlamentet menar att det måste ställas upp en strikt och flexibel definition av samhällsekonomisk innovation eftersom denna i många fall inte består av en vara eller tillämpningen av en teknisk lösning, utan av en rad sammanlänkade långsiktiga institutionella, tekniska eller förvaltningsrelaterade förändringar som utgör en process.

8.  Europaparlamentet påpekar att de mål som satts upp i Europa 2020-strategin, planen för energieffektivitet 2020, flaggskeppsinitiativet för ett resurseffektivt Europa, råvaruinitiativet, energistrategin för Europa 2011–2020, i vilken delmålet för energifärdplanen för 2050 fastställs, samt i färdplanen för en koldioxidsnål ekonomi senast 2050 måste prioriteras inom Innovationsunionen.

9.  Europaparlamentet påpekar att internationalisering och innovation är de främsta drivkrafterna för extern konkurrenskraft och tillväxt och avgörande för de strategiska målen i Europa 2020.

10.  Europaparlamentet betonar betydelsen av såväl klimat- och energieffektiv som förnybar teknik i omställningen till en hållbar global ekonomi. I många viktiga sektorer för klimatvänlig och resurseffektiv industriproduktion är EU ledande. Parlamentet uppmanar kommissionen att definiera strategier för internationalisering och innovation inom dessa sektorer.

11.  Europaparlamentet erkänner att kampen mot klimatförändringarna och strävan efter energieffektivitet och en avmaterialiserad industriproduktion kräver en aktiv politik för spridning av ny teknik på internationell nivå.

12.  Europaparlamentet betonar att miljöskyddet, folkhälsan och livsmedelssäkerheten samt kampen mot klimatförändringarna hör till de områden där behovet av ökade innovationsinsatser är som störst, vilket innebär en förstärkning av dagens vetenskapliga och tekniska grund. Dessa områden bör ingå i EU:s framtida forsknings- och innovationsprogram på ett lämpligt sätt, och därför behövs en sektorsövergripande strategi som bygger på ekosystemens motståndskraft.

13.  Europaparlamentet konstaterar att fragmenteringen av marknaden för den kulturella och den kreativa sektorn delvis beror på den kulturella mångfalden och på konsumenternas språkliga preferenser.

14.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens fokus på större samhällsproblem och betonar att innovation och forskning behövs för att öka resursproduktiviteten, hållbar användning och ersättning samtidigt som man finner nya vägar för att göra resursanvändningen och energiförbrukningen effektivare.

15.  Europaparlamentet konstaterar att man inte bör begränsa prioriteringarna av innovation till endast vissa områden eftersom man kan gå miste om värdefull innovationspotential på lång sikt.

16.  Europaparlamentet anser att innovation kan spela en viktig roll för att stärka den sociala sammanhållningen, genom att kvaliteten på de tillhandahållna tjänsterna förbättras, och att särskilda yrkesutbildningsprogram därför bör inrättas.

17.  Europaparlamentet erinrar om att innovation i en marknadsekonomi inte bara kan vara inriktad på större samhällsutmaningar utan har en lika viktig funktion när det gäller att skapa konsumentvänliga och attraktiva produkter på områden som rekreation, teknik, kultur och underhållning. Parlamentet framhåller den enorma globala marknaden för innovativa högteknologiska underhållningsprodukter (smarttelefoner, pekdatorer, spelkonsoler, bärbara apparater för underhållning etc.) och den globala marknaden för sociala nätverk och innovativa internettjänster, där europeiska företag spelar en obetydlig roll.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av flaggskeppsinitiativen Ett resurseffektivt Europa och Industripolitiska flaggskeppsinitiativet och av ansträngningar för att bryta sambandet mellan den ekonomiska tillväxten och resursanvändningen genom att stödja övergången till en hållbar, koldioxidsnål, kunskapsbaserad ekonomi, öka användningen av förnybara och hållbara energikällor, utveckla koldioxidminskande och resurseffektivare teknik samt hållbara transporter, samtidigt som de europeiska företagens konkurrenskraft stärks.

19.  Europaparlamentet påminner om att den digitala världen och IKT är drivkrafter bakom innovation och att tillgång till höghastighetsbredband därför är en avgörande förutsättning, också för europeiska innovationspartnerskap, eftersom det förbättrar medborgarnas samarbete och medverkan. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att därför skynda på sitt införande av snabba internettjänster och även främja e-initiativ som ska säkra att EU:s digitala agenda verkställs utan dröjsmål.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamma sådan teknik som stöder ”smartare”, hållbara system så att företag kan utveckla anpassningsbara tjänster i realtid inom så spridda sektorer som transport och logistik, byggnads- och fastighetsförvaltning, distribution av energi, telekommunikationer och finansiella tjänster.

21.  Europaparlamentet betonar att innovations- och forskningspolitikens framgång är beroende av

Parlamentet betonar att det huvudsakliga målet med Innovationsunionens politik bör vara att underlätta samordning av politik och sammanhållning mellan de olika politiska instrumenten och skapa samverkansvinster inom innovationspolitiken genom att anta en verklig helhetsstrategi med fokus på de större samhällsproblemen.

   en strategisk inriktning, utveckling och utformning och ett strategiskt genomförande av all politik och alla åtgärder, i syfte att bidra till och främja innovation i Europa (genom exempelvis utbildning och fortbildning, rådgivningstjänster, arbetsmarknaden, inre marknaden, korrekt förvaltning av immateriella rättigheter, infrastruktur, beskattningsinstrument, industripolitik, upphandling och handel samt gemensam innovativ växelverkan mellan tjänste- och tillverkningsföretag, med särskild inriktning på små och medelstora företag).
   ett väl samordnat sektorsövergripande samarbete och (finansiellt) stöd på EU- och medlemsstatsnivå samt regional samt lokal nivå.
   maximal medverkan av alla relevanta aktörer, t.ex. små och medelstora företag, näringslivet, universitet, forskningsinstitut, forsknings- och teknikorganisationer, regeringar, det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadsparter, samt eventuella nya, produktivitetsskapande samarbetsformer mellan kunskapsinstitutioner och näringslivet,
   samordning av samt sammanhållning och synergieffekter mellan olika politiska områden, åtgärder och instrument, för att förhindra fragmentering och dubbelarbete till följd av forskningsarbete och innovation utan samordning.
   skapande av ett bra regelverk för att innovativa produkter ska kunna anpassas till marknadens behov,
   metoder och förfaranden för utvärdering av åtgärderna, bland annat expertpaneler och spridning av lyckade experiment.

22.  Europaparlamentet betonar behovet av att omvandla EU:s handels- och innovationspolitik till ett konkret verktyg som skapar sysselsättning, utrotar fattigdom och åstadkommer hållbar utveckling i hela världen. Parlamentet är övertygat om att det måste finnas konsekvens mellan de inre och yttre aspekterna i EU:s politik och att en ny handelspolitik måste utformas i linje med en aktiv sysselsättningsskapande industri- och innovationspolitik för att få till stånd ekonomisk tillväxt och därmed skapa fler och bättre arbetstillfällen.

23.  Parlamentet betonar att sambandet mellan flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen och den årliga tillväxtöversikten är ett viktigt verktyg för att förbättra samarbetet, eftersom det visar på medlemsstaternas årliga framsteg.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett system med en integrerad indikator, med beaktande av mångfalden bland de befintliga ekonomiska systemen i medlemsstaterna, som företagen ska medverka i, i syfte att möjliggöra bättre övervakning och bedömning av framstegen och de mätbara effekterna av innovationspolitiken och innovationsprogrammen. Parlamentet efterlyser inrättande av tillförlitliga datainfrastrukturer som ska bidra till att övervaka utvecklingen inom finansiering av forskning och uppmanar till en vidare utveckling av ”resultattavlan” genom internationellt samarbete och genom utarbetande av ett mer indikator- och evidensbaserat system, som mäter EU:s innovationsförmåga i absoluta termer samtidigt som de tillgängliga resurserna används på ett smart sätt.

25.  Europaparlamentet erinrar om att innovation och kreativitet till en viss grad kan odlas, läras ut och förbättras. Därför anser parlamentet att man måste ge större plats åt innovation och kreativitet i EU medlemsstaternas utbildningssystem och ta fasta på och sprida bästa praxis samt kreativa och innovativa läroplaner och undervisningsmetoder som används i medlemsstaterna.

26.  Europaparlamentet betonar den avgörande roll som miljöinnovation kommer att spela för att Europa 2020-målen ska nås. Parlamentet efterlyser därför antagande av en ambitiös handlingsplan för miljöinnovation, i vilken åtgärder ska föreslås om införande av miljöinnovation i värdekedjans alla led, inbegripet design och ökade medel till initiativ inom detta område genom programmet för konkurrenskraft och innovation.

27.  Europaparlamentet menar att EU bör förbättra sina metoder för att utvärdera innovation eftersom denna brukar vara nära kopplad till marknaden och utvecklas genom informella kanaler, med beaktande av att inte alla områden kan bedömas utifrån samma kriterier.

28.  Europaparlamentet framhåller risken med att göra ”innovation” till ett tomt slagord och tro att det räcker att ständigt och jämt upprepa detta. Innovation i sig själv är ingen universallösning som man kan ta till efter behag mot alla typer av problem i ekonomiska och sociala kristider. Innovation innebär snarare en oavlåtlig strävan inom den offentliga och privata sektorn och måste understödjas aktivt genom en sammanhållen utbildnings-, forsknings-, industri-, social- och miljöpolitik i EU och i medlemsstaterna.

29.  Europaparlamentet framhåller den kulturella och kreativa industrins betydelse för innovation och hänvisar till studier som visar att de företag som i högre grad utnyttjar den kulturella och kreativa industrins tjänster har betydligt bättre innovationsresultat.

30.  Europaparlamentet framhåller principen om nätneutralitet och öppna standarder som en motor för innovation.

Ett innovationssamhälle som sätter människorna i centrum

31.  Europaparlamentet betonar att medborgarnas krav och företagens aktiva engagemang är den viktigaste drivkraften för innovation. Parlamentet påpekar att inrättandet av ett innovativt samhälle därför måste baseras på delaktighet för medborgarna, genom att de får möjlighet att uttrycka sina behov och sin kreativa potential med ett nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt och genom att tillhandahålla innovativa lösningar som ger enskilda medborgare möjlighet att bidra till resurseffektiviteten.

32.  Europaparlamentet framhåller att man behöver skapa en kultur av lärande, vetgirighet och risktagande. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att verkligen anstränga sig för att få till stånd en förändring i tänkesättet i riktning mot innovativt och vetgirigt tänkande och risktagande och en mer tillåtande inställning till misslyckande, genom att uppmuntra till hållbara konsumentmönster och aktivt främja medborgares och företags engagemang i innovation och ett öppet innovationssystem. Parlamentet betonar att innovation är en process som varken kan eller bör styras helt av staten och att den behöver gynnsamma förutsättningar som medger tillräcklig flexibilitet till stöd för oförutsedd utveckling.

33.  Europaparlamentet anser att de vetenskapliga framstegen och deras många tillämpningar inte utesluter att det behövs en öppen utvärdering där många får delta om de etiska, samhälleliga och politiska följderna av dessa tillämpningar. Parlamentet uppmärksammar att man måste främja och sprida en vetenskapskultur bland allmänheten.

34.  Europaparlamentet anser att stöd måste ges till initiativ som syftar till att främja den vetenskapliga dialogen och sprida resultaten till största möjliga publik, utöver den vetenskapliga, varigenom det civila samhällets roll i forskningen kan stärkas.

35.  Europaparlamentet anser att man bör prioritera utvecklingen av en innovationskultur på regional nivå, dels bland företagare, ungdomar som genomgår yrkesutbildning och löntagare, dels bland de partner som har betydelse för företagens verksamhet, till exempel regionala offentliga beslutsfattare, forskningscentrum, företagskluster och finansieringsorgan, vilka ofta inte är tillräckligt medvetna om innovationskapaciteten hos företagen i sina regioner, särskilt bland de små och medelstora företagen (inbegripet mikroföretag och hantverksföretag).

36.  Europaparlamentet framhåller att medborgarnas medverkan i innovationsinsatser förutsätter god insikt i vetenskapens utveckling och utmaningar. Därför krävs större spridning av vetenskapliga och tekniska kunskaper. Parlamentet framhåller betydelsen av livslångt lärande samt insatser särskilt riktade till människor med mindre tillgång till vetenskap och teknik, inte minst i landsbygdsområden.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra utvecklingen av hållbara ekonomiska modeller som baseras på innovation och kreativitet och som både skapar och slår vakt om högkvalificerade arbetstillfällen i Europa.

38.  Europaparlamentet betonar vikten av att anta ett nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt och till innovation och en öppen miljö för kreativa idéer, för att stimulera produktivitetsökning, ge anställda befogenheter och utveckla lösningar för sociala behov som inte tillgodosetts (som integration och invandring).

39.  Europaparlamentet efterlyser komplettering av den nuvarande förskottsfinansieringen med nya finansieringsmekanismer såsom pristävlingar eller innovationsstimulerande priser för europeiska innovatörer (enskilda eller grupper), för att uppmuntra idéer och belöna uppfinningar, exempelvis inom socialt värdefulla områden, i syfte att få fram kunskap som en kollektiv nyttighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga huruvida ett första pilotprojekt om ett belöningssystem inom pilotprojektet för ett europeiskt innovationspartnerskap för hälsosamt åldrande är lämpligt.

40.  Europaparlamentet betonar att social innovation handlar om att individer eller organisationer, med ett socialt och inte nödvändigtvis kommersiellt syfte, hittar nya och effektiva lösningar på akuta sociala behov. Parlamentet betonar även att social innovation är en möjlighet för medborgarna, oavsett deras roll, att förbättra sin arbets- och livsmiljö och därmed kan bidra till att stärka den europeiska sociala modellen.

41.  Europaparlamentet framhåller den betydelse den sociala ekonomin (kooperativ, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser) har för social innovation genom att den skapar och använder resurser som syftar till att tillgodose de behov som inte fångas upp av vare sig marknaden eller konventionella företagsformer.

42.  Europaparlamentet anser att EU:s innovationsstrategi bör frigöra de anställdas potential genom att göra det möjligt också för anställda utan universitetsexamen att vara del av och delta i olika slags EU-program och innovationsprojekt.

43.  Europaparlamentet påpekar att strategin Innovationsunionen måste erkänna de vanliga anställdas idéer, förslag och kompetens när det gäller innovation. Ett flertal studier pekar på att innovation som utgår från de anställda inte bara är bra för företaget utan också för tillfredsställelsen i arbetet och kan – om det genomförs på rätt sätt – faktiskt bidra till minskad stress.

44.  Europaparlamentet uppmanar EU samt de nationella, regionala och lokala myndigheterna att sätta igång med pilotprojektet och främja forskning om social innovation, och att tillhandahålla offentliga medel till stöd för en sådan liksom för offentlig-privata partnerskap, som kan tjäna som grund för framtida verksamhet inom detta område. Parlamentet betonar att social innovation bör inkluderas i finansierings- och stödprogram som Europeiska socialfonden, ramprogrammen och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP).

45.  Europaparlamentet framhåller att forskning är betydelsefull inom den medicinska sektorn och att den, i kombination med innovativa tillämpningar, kommer att främja tillväxt och välfärd i ett åldrande samhälle. Parlamentet understöder ett nära samarbete mellan universitetens forskningsavdelningar och läkemedelsindustrin för att ta fram de produkter och tjänster som EU:s invånare kommer att vara i starkt behov av under det kommande årtiondet.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja resurserna i den gemensamma strategiska ramen för finansiering av forskning och innovation i EU för att säkerställa ett hållbart genomförande av infrastrukturerna för biologisk och medicinsk forskning som en offentlig FoU-tjänst, som ska vara inriktad på högre livskvalitet för medborgarna och utgöra ett steg framåt mot ett kunskapssamhälle som kan möta de samhälleliga förändringarna i Europa.

47.  Europaparlamentet anser att större tonvikt på innovationsstrategier utgör en möjlighet att modernisera och förstärka samhällstjänster på nuvarande och nya områden inom en rad sektorer av näringsliv och samhälle, vilket bidrar till att främja såväl deras kvalitet och effektivitet, som skapandet av arbetstillfällen, kampen mot fattigdom och socialt utanförskap samt den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

48.  Europaparlamentet anser att en bättre samordning av insatserna för vetenskap, teknik och innovation inte bör medföra att investeringar i forskningskapaciteten i vissa medlemsstater eller regioner trappas ner eller avvecklas till förfång för andra. Samordningen bör snarare ske genom investeringar för att skapa en stabil och enhetlig grund för innovation och utveckling, som tar hänsyn till särdragen och utvecklingsnivån i olika länder och regioner, så att önskvärda synergier och ett fruktbart samarbete kan komma till stånd.

49.  Europaparlamentet betonar vikten av att modernisera utbildningssystemet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förbättra (unga) européers entreprenörskap och kvantitativa färdigheter samt utbildning genom att införliva företagande, kreativitet och innovation på alla utbildningsområden och förbättra humankapitalet, så att de kan spela en aktiv roll inom innovation, exempelvis genom kommissionens program ”Erasmus för unga entreprenörer”, samtidigt som man säkrar att högkvalificerade hantverksyrken bevaras som en källa till innovation.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna utarbeta prognoser på medellång och lång sikt över den kompetens som kommer att behövas på arbetsmarknaden samt främja partnerskap mellan universitet och näringsliv för att lotsa ut unga människor på arbetsmarknaden och bidra till att upprätta ett innovativt, kunskapsbaserat samhälle, utveckla den tillämpade forskningen och ge nyutexaminerade bättre utsikter på arbetsmarknaden.

51.  Europaparlamentet konstaterar att det i kristider är mycket viktigt att locka unga människor till nya slags arbeten som finns tillgängliga och att se till att kompetensprogram hjälper unga människor komma in på arbetsmarknaden för att de så gott som möjligt ska kunna förverkliga sina sysselsättningsmöjligheter samt för att motverka den höga arbetslösheten bland människor under 25 år och för att dra nytta av den yngre generationens kunskaper i ny teknik.

52.  Europaparlamentet yrkar på att kompetensbristerna inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik måste övervinnas och påpekar vikten av att kvaliteten på utbildningen höjs och möjligheterna till livslångt lärande och fortbildning förbättras, fortlöpande utbildning för anställda främjas samt att det organiseras och erbjuds sådan utbildning där alla kan vara med och där kvinnor inte diskrimineras. Dessa åtgärder bör dock främst inrikta sig på arbetstagare som omplacerats till mindre kvalificerade arbeten, som riskerar bli arbetslösa till följd av införandet av ny teknik och som friställts eftersom de saknar den kompetens som omstruktureringen och omställningen kräver. Parlamentet framhåller dessutom att all utbildning, på alla utbildningsnivåer, bör utvecklas mer fullständigt så att den blir till stöd för kreativitet, innovation och företagsamhet.

53.  Europaparlamentet betonar vikten av att höja nivån på det livslånga lärandet och ta fram utbildning för alla i syfte att stärka miljöinnovationen och företagsamheten och för att arbetskraften ska kunna anpassa sina färdigheter till arbetsmarknadens behov av en mer hållbar ekonomi som grundar sig på kompetensbaserade utbildningskoncept. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, arbetsgivarna och arbetstagarna att erkänna ett delat ansvar för kompetensförvaltning, utbildning och livslångt lärande i förbindelse med innovation, i enlighet med ramavtalet mellan arbetsmarknadens parter om livslångt lärande från 2002.

54.  Europaparlamentet betonar att inför bristen på studenter i den högre utbildningen inom vetenskap och teknik måste det vidtas åtgärder för att inga studenter av ekonomiska skäl ska avbryta sina studier eller begränsas i sina val av utbildningsanstalt, och att det därför är nödvändigt att fortsätta främjandet av tillgång till banklån, som delvis kan finansieras av medlemsstaterna.

55.  Europaparlamentet understryker behovet av att upptäcka potentiella innovatörer, särskilt bland små och medelstora företag. Intermediära organisationer spelar en viktig roll när det gäller att upptäcka sådana innovatörer, skapa incitament, ge råd och stödja innovation. Parlamentet anser att dessa organisationer bör stärkas, att det bör tas fram ett program för att förbättra utbildningen, kompetensen och expertkunskaperna för dem och att vikten av modeller för dubbel yrkesutbildning bör öka i framtiden.

56.  Europaparlamentet erinrar om betydelsen av en grundläggande kompetensbas och en god allmänbildning för att människor bättre ska kunna anpassa sig till sin arbetsmiljö. I detta sammanhang är språkinlärning av särskilt stor betydelse.

57.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa kluster och villkor som påskyndar innovation och att stödja utvecklingen av starkare partnerskap mellan utbildningsinstitutioner och företagsvärlden, både nationellt och internationellt, samtidigt som hänsyn bör tas till företagens behov i läroplanerna.

58.  Europaparlamentet anser att särskilda program till förmån för en vetenskaps- och teknikkultur måste ingå i åtgärderna för att främja innovation på alla områden.

59.  Europaparlamentet stöder Regionkommitténs förslag om att skapa ett ”virtuellt nätverk för kreativitet” som är öppet för alla (företag, lokala och regionala organ, centrala offentliga myndigheter, den privata sektorn och medborgarna) och som skulle ge råd, stöd och tillgång till riskkapital och tekniska tjänster. Parlamentet betonar att ett virtuellt nätverk skulle medföra extra fördelar genom att ge invånare på öar, i avlägset belägna regioner, på landsbygden, i bergsområden och i glesbefolkade områden bättre tillgång till expertråd, utbildning och information, företagsstöd och ekonomisk rådgivning.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra rejäla framsteg när det gäller att förbättra forskares karriärmöjligheter och öka deras rörlighet mellan forskningssektorer och över nationsgränser. Detta skulle bidra till att garantera tillräckligt många forskare och höja kvaliteten på forskning och innovation i EU. Forskare inom hela EU borde kunna dra nytta av rätt utbildning, attraktiva karriärmöjligheter och avskaffande av hinder för rörlighet.

61.  Europaparlamentet konstaterar att social innovation är en utmaning för humankapitalet och att universitetens roll måste stärkas genom utbildning, livslångt lärande, forskning, innovation och entreprenörskap. Parlamentet betonar vikten av mer öppna och moderna universitet och av att universiteten får större självbestämmanderätt för att fastställa strategiska prioriteringar och egna åtgärder som svar på prioriteringar i samhället.

62.  Europaparlamentet understryker att man för att uppnå en starkare integration mellan de olika delarna i kunskapstriangeln måste bedriva en politik som syftar till att stärka samarbetet mellan utbildningssystemen och näringslivet i samband med utarbetandet av nya kursplaner och av doktorandprogram.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa en digital plattform för ”öppen innovation” där politiska problem som rör hela Europa kan tillkännages, och idéer och lösningar kan läggas fram av medborgare och aktörer från hela Europa.

64.  Europaparlamentet konstaterar att det förekommer skillnader mellan universiteten när det gäller att bättre och mer proaktivt interagera med näringslivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda ett nytt Europaomfattande program för utbildning och fortbildning av universitetsadministratörer, personal med ansvar för kunskapsöverföring och yrkesutbildade teknikmäklare och att utfärda riktlinjer för att sådana utbildningar ska professionaliseras.

Förenkling, defragmentering, finansiering och standardisering

65.  Europaparlamentet betonar att stora alternativkostnader är förknippade med EU:s mer traditionella sektoriella utgifter och pekar på att strategiska prioriteringar i Europa 2020-strategin måste anpassas till budgetpolitiken. En större del av EU:s budget bör därför anslås till FoU och innovation.

66.  Europaparlamentet framhåller den relativt ringa EU-budgeten för FoUI jämfört med medlemsstaternas budgetar som svarar för största delen av finansieringen av offentlig forskning. Större tonvikt bör därför läggas vid finansieringsinstrument med hävstångseffekt på nationella forskningsanslag, privata investeringar och EIB-finansiering, för att främja en samordning av insatserna och stimulera till investeringar som ska uppgå till de av EU fastställda målen.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kombinera befintliga stödsystem och stödstrukturer för att uppnå ett enkelt och tillgängligt system för att påskynda innovation, att fokusera på de större samhällsproblemen och att aktivt förebygga fragmentering och byråkrati.

68.  Europarlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera befintliga stödsystem och stödstrukturer och att upprätta en enda kontaktpunkt i samarbete med medlemsstaterna, det vill säga en serviceavdelning där alla aktörer (särskilt innovativa små och medelstora företag) – inklusive de lokala och regionala myndigheterna – kan erhålla information och ansöka om ekonomiskt stöd eller sammankopplas med potentiella partner.

69.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag måste stödjas från första innovationsstadiet till det sista, så att de kan ägna sig åt innovation och delta i europeiska stödprogram.

70.  Europaparlamentet uppmuntrar till strategier för internationalisering av kluster, vilka ska ge stöd och vägledning åt små och medelstora företag.

71.  Europaparlamentet betonar att de europeiska klustren måste bli mer synliga och i större utsträckning meddela sina framgångar och resultat. Parlamentet föreslår en serviceplattform för innovativa små och medelstora företag i form av en klusterlänk som förbinder olika kluster och teknikparker i Europa och i världen (t.ex. i Medelhavsområdet).

72.  Europaparlamentet betonar att investeringarna i forskning och utveckling brukar minska under ekonomiska krisperioder, trots att det har visat sig att det är de företag och medlemsstater som investerar mest under sådana perioder som får störst komparativa fördelar på marknaden.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en enda politisk ram med enhetliga bestämmelser för stöd och finansiering av innovation, för att skapa synergier och slå samman stödprogram för forskning, utveckling och innovation (FoUI), där så är möjligt, och stödja innovation genom att styra över mer medel till innovation och genom att uppmuntra till större medverkan från den finansiella sektorn. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att respektera sina åtaganden om att använda intäkter från systemet för handel med utsläppsrätter till att finansiera klimatrelaterade åtgärder, däribland innovationsprojekt.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga användningen av flerfondsprogram för de medlemsstater och regioner som vill använda sådana. Parlamentet anser att detta skulle bidra till ett mer integrerat och flexibelt arbetssätt och göra de olika fondernas (strukturfonderna och ramprogrammen för forskning och utveckling) samverkan effektivare.

75.  Europaparlamentet sluter upp bakom rådet i kravet på en bättre balans mellan tillit och kontroll och mellan risktagande och undvikande av risker, och konstaterar att innovation och forskning är en högriskverksamhet utan resultatgaranti.

76.  Europaparlamentet uppmärksammar att deltagarna i innovationsprocessen ställs inför olika förfaranden och kriterier för stödberättigande både i olika EU program och i nationella program. Detta leder till byråkrati, höga kostnader och slöseri med tid och möjligheter. Parlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna gemensamt åtar sig att förenkla och närma sig varandra i fråga om de urvalsförfaranden och kriterier för stödberättigande som används inom det europeiska forsknings- och innovationsområdet.

77.  Kommissionen uppmanas att för Europaparlamentet lägga fram en extern utvärdering av de innovationsinstrument som skapas inom ramen för det sjunde ramprogrammet och som omfattar teknikplattformar och gemensamma europeiska teknikinitiativ. Utvärderingen bör omfatta aktiviteter, begäranden, innovationsprojekt och resultat (om sådana finns) samt det ekonomiska bidraget från offentlig och privat finansiering.

78.  Europaparlamentet noterar att det är viktigt att väsentligt öka både de privata och offentliga investeringarna i FoUI för att EU:s industri ska fortsätta att vara ledande inom teknik och behålla sin internationella konkurrenskraft inom områden såsom transport- och energieffektivitet. Det är också nödvändigt att öka den offentliga finansieringen av FoUI för att få fram privata investeringar.

79.  Europaparlamentet begär att kommande ramprogram på ett optimalt sätt ska utnyttja forskningsresultaten och koppla ihop dem med innovationsprocessen genom att projektfinansieringen utvidgas till att omfatta demonstrations- och prototypstadiet.

80.  Europaparlamentet betonar vikten av bättre stöd till genomförandet av politik och program som bidrar till att förbättra synergieffekterna i kedjan forsknings- och utvecklingsinfrastrukturer – innovation – skapande av sysselsättning.

81.  Förenklade administrativa och finansiella förfaranden för offentliga medel, särskilt vad gäller EU:s ramprogram, är en nödvändig förutsättning för stabilitet, rättslig förutsebarhet för deltagarna och följaktligen ökat näringslivsdeltagande.

82.  Europaparlamentet framhåller att ramprogram bör fortsätta att stödja samarbetsforskning inom industrin, eftersom detta får en hävstångseffekt på industriella medel och inverkar positivt på skapandet av innovativa produkter på den inre marknaden.

83.  Europaparlamentet uppmanar till upprätthållande av en stark grund för spetskompetens inom grundforskning som bygger vidare på Europeiska forskningsrådets framgångar, samt av en stark grund för tillämpad vetenskaplig forskning och innovation, genom att inrätta en byrå för tillämpad forskning och innovation, i stil med Europeiska forskningsrådet, där befintliga strukturer slås samman på lämpligt sätt.

84.  Europaparlamentet anser att innovation och kreativitet är nyckeln till unionens ekonomiska återhämtning och att vikten av att omsätta unionens vetenskapliga och tekniska landvinningar i nya varor och tjänster inte får underskattas.

85.  Europaparlamentet påminner om att innovation handlar om att med framgång tillämpa idéer i praktiken och betonar den grundläggande kopplingen mellan innovation och marknaden. Det bör därför finnas lämpliga finansiella instrument tillgängliga för att påskynda införandet av framgångsrik teknik och framgångsrika tjänster eller processer på EU:s marknad, särskilt sådana som tar upp de stora utmaningarna i samhället.

86.  Europaparlamentet anser att forskningsresultaten inom EU inte i tillräcklig grad eller alltför långsamt utnyttjas kommersiellt. Parlamentet rekommenderar att man grundar företagskuvöser som i sin jakt på innovationer aktivt håller kontakt med högskolor och forskningsinstitut, och vars uppgift vore att främja ett kommersiellt utnyttjande av forskningsresultat, till exempel genom företagskontakter eller genom hjälp med att finna företagsänglar eller såddkapital för grundande av nya företag.

87.  Europaparlamentet understryker att man för att stimulera efterfrågan på och marknaden för innovativa produkter måste främja innovation genom att skapa nya marknadsmöjligheter.

88.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa och genomföra politiska ramar som ska syfta till att användare i hela EU snabbt ska få tillgång till värdefull innovation och se till att nya innovationer faktiskt når ut till potentiella slutanvändare inom rimlig tid.

89.  Europaparlamentet understryker vikten av att skilja mellan innovation och forskning. Innovation är en komplex och övergripande samhällsekonomisk process som inbegriper insatser för att öka finansieringen av forskning och utveckling och stödet till små och medelstora företag och spjutspetstekniska verksamheter och är inriktad på att utveckla integrerade system som bygger på de olika territoriernas särdrag.

90.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad sammankoppla finansieringsinstrument med efterfrågebaserad innovation och att styra detta stöd i högre grad till små och medelstora företag och att stödja nystartade företag som snabbt behöver tillgång till EU-marknaden eller internationella marknader. Parlamentet anser att man därför måste godkänna tydliga och specifika regler för deltagande, bland annat om åtgärder för att öka deltagandet av små företag och mikroföretag.

91.  Europaparlamentet betonar vikten av doktorandprogram för europeisk innovation och föreslår en europeisk ram för doktorandprogram som uppmuntrar till livslångt lärande och som får näringslivet att stödja, främja och använda forskningsresultat. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undanröja lagstiftningsmässiga eller administrativa hinder som kan begränsa berörda parters tillgång till doktorandprogrammen.

92.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga flerfondsprogram för medlemsstater och regioner som vill använda dem. Det skulle bidra till ett mer integrerat och flexibelt arbetssätt och skulle öka effektiviteten mellan olika fonder (strukturfonderna och ramprogrammet för forskning och utveckling).

93.  Europaparlamentet betonar att en sammansatt finansiell struktur måste stödjas, liksom nya finansiella mekanismer, där automatiska instrument kombineras med bidragsbaserade instrument för att främja de investeringar som krävs för att nå strategiska FoU-mål.

94.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att det senast 2014 ska införas finansiella instrument som bidrar till att öka och stärka den privata finansieringen, som är nödvändig för att främja europeisk innovation.

95.  Europaparlamentet rekommenderar att EIB:s uppdrag ändras så att finansiering av riskintensiv, marknadsnära forskning och innovation medges. Parlamentet uppmanar mot denna bakgrund kommissionen att utvidga Europeiska investeringsbankens framgångsrika finansieringsfacilitet med riskdelning (RSFF), genom att

   öka riskgarantin,
   öka tillgängliga garantier och lån för privata företag eller offentliga institutioner med en högre finansiell riskprofil för deras FoUI-verksamhet,
   tillhandahålla ytterligare 500 miljoner EUR under 2011 och öka den befintliga finansieringen från 1 miljard till 5 miljarder EUR efter 2013, samt
   diversifiera de olika typerna av strukturer för riskdelning för att tillhandahålla bättre tillgång till kapital för företag, särskilt små och medelstora företag.

96.  Europaparlamentet anse att det bör inrättas en europeisk fond för att finansiera innovation och för att främja investeringar i innovativa små och medelstora företag genom riskdelning och uppbådande av privata resurser.

97.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att fastställa specifika investeringar för innovativa nystartade företag.

98.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överföra en större andel av den marknadsnära forskningen, inbegripet demonstrationsprojekt, till instrument som drivs av skulder och aktiekapital i de framtida ramprogrammen, vilka skulle kunna få fram mer privat kapital, exempelvis CIP, RSFF och EIF, och säkerställa små och medelstora företag tillgång till detta i hela Europa. Parlamentet betonar att finansieringsklyftorna för (gränsöverskridande) nystartade företag måste åtgärdas.

99.  Europaparlamentet betonar att det krävs bättre förståelse för de särskilda förhållanden som hör samman med företagsstorlek, utveckling, fas och verksamhetssektor vid utformningen av finansiella instrument. Det behövs snabba åtgärder för att komma till rätta med stora flaskhalsar i de inledande innovationsstadierna genom att man förbättrar tillgången till såddkapital, kapital från affärsänglar och mer finansiering genom aktiekapital och liknande kapital på såväl EU-nivå som regional och lokal nivå.

100.  Europaparlamentet betonar att utvecklingspotentialen för riskkapital i EU långtifrån är fullt utvecklad på grund av skillnaderna i nationella bestämmelser och skattesystem. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att se till att riskkapitalfonder i medlemsstaterna senast 2012 kan fungera och investera fritt i EU och därmed skapa en verklig inre marknad för riskkapital inom EU.

101.  Europaparlamentet efterlyser vidareutveckling av instrument och mekanismer för att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till forsknings- och innovationstjänster (såsom innovationskuponger) och andra kunskapsbaserade företagstjänster (utformning, riskbedömning osv.) som är avgörande för små och medelstora företags innovation och för att de ska kunna föra ut innovativa lösningar på marknaden.

102.  Europaparlamentet framhåller fördelarna för företagen och miljöeffektiviteten med produktservicesystem och funktionsinriktade företagsmodeller och uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi på detta område.

103.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omvärdera hela systemet när det gäller innovation i syfte att undanröja onödiga finansiella och administrativa hinder, exempelvis i fråga om

   att få tillgång till lån och andra möjligheter och instrument för finansiellt stöd för universitet samt forsknings- och teknikorganisationer,
   att utveckla tekniköverföringsverksamhet som grundar sig på utnyttjande av immaterialrätt.

104.  Europaparlamentet beklagar att innovationsprotokoll är föremål för långa byråkratiska godkännandeförfaranden som hämmar innovation, begränsar EU-marknadens konkurrenskraft och stoppar utvecklingen av den vetenskapliga kunskapen inom läkarkåren, så att fördelar för patienterna uteblir.

105.  Europaparlamentet betonar vikten av att prioritera översynen av direktivet om kliniska prövningar i dialog med forskare, i syfte att säkerställa en bättre lagstiftning för framtagandet av läkemedel och för jämförelse av alternativa behandlingar med läkemedel i klinisk forskning (vilket framhålls i rådets slutsatser från mötet i Bryssel den 6 december 2010 om innovation och solidaritet i läkemedelssektorn).

106.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att använda ny kunskap för att hitta nya och bättre sätt att förebygga, upptäcka och behandla cancer och att främja system som gör att patienterna så snabbt som möjligt får tillgång till upptäckterna.

107.  Europaparlamentet framhåller vikten av innovation i kunskapstriangeln och av en innovationskultur i budgetramen och i budgeten efter 2013.

108.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i nära samarbete med regionerna använda strukturfonderna på bästa möjliga sätt för FoUI under den nuvarande finansieringsperioden, med inriktning på de större samhällsproblemen, och sträva efter att uppnå sammanhållning inom innovation och forskning och anpassa strukturfondernas prioriteringar till målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undvika dyrt dubbelarbete genom att främja mer välriktade strategier för smart specialisering. Regionerna bör stimuleras att främja denna europeiska specialisering.

109.  Europaparlamentet framhåller att de sammanhållningsfonder som är öronmärkta för innovation i många fall inte används på grund av onödiga administrativa krav och att medel saknas i ekonomiska kristider. Detta bidrar till att öka de ekonomiska klyftorna mellan medlemsstaterna, vilket är en central aspekt av den nuvarande krisen i euroområdet. Strukturfonderna behöver reformeras och rationaliseras så att de blir tillgängliga för de inblandade ekonomiska aktörerna, särskilt små och medelstora företag, som behöver omstruktureras.

110.  Europaparlamentet anser att fastställandet av riktmärken och normer har varit en viktig drivkraft för främjandet av innovation och hållbar konkurrenskraft i åtskilliga industrisektorer. Parlamentet ansluter sig till rådet i uppmaningen till kommissionen att lägga fram förslag om att påskynda, förenkla, minska kostnaderna och modernisera standardiseringsförfarandena genom större öppenhet och medverkan från berörda parter och på så sätt skapa ett snabbare europeiskt svar på innovativ global marknadsutveckling. Kommissionen uppmanas att allvarligt överväga framgångsrika innovativa mekanismer såsom inrättandet av öppna standarder som integrerar de berörda parterna i värdekedjan.

111.  Europaparlamentet påpekar att standardisering kan skapa mer innovation och konkurrenskraft genom att marknadstillträdet underlättas och kompatibilitet blir möjlig. Kommissionen uppmuntras att öka sina insatser för att införa europeiska standarder i sina framtida frihandelsavtal, särskilt sociala standarder och miljöstandarder.

112.  Europaparlamentet understryker därför att alla strategier för att anpassa Europa till en värld efter krisen måste vara inriktade på att skapa hållbar sysselsättning.

113.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa expertgruppens rekommendation från den preliminära utvärderingen av det sjunde ramprogrammet enligt vilken ett moratorium för nya instrument bör övervägas fram till dess att de befintliga instrumenten är tillräckligt utvecklade och utvärderade. Parlamentet manar därför till särskild försiktighet för att undvika förvirring på grund av alltfler instrument.

114.  Kommissionen uppmanas att för parlamentet lägga fram en extern utvärdering av de innovationsinstrument som skapats inom ramen för det sjunde ramprogrammet, såsom t.ex. tekniska plattformar och gemensamma europeiska teknikinitiativ (Joint European Technology Initiative, JETI). Utvärderingen bör omfatta verksamhet, förslagsinfordringar, innovationsprojekt och (i förekommande fall) resultat samt det ekonomiska bidraget från offentliga och privata medel.

115.  Med tanke på målet att forskning och teknisk utveckling ska finansieras med 3 procent av BNP senast 2020 och med tanke på att forskning och innovation är den enda säkra vägen till ekonomisk återhämtning i EU, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att undersöka möjligheten att införa ett halvtidskrav på att medlemsstaterna senast 2015 ska lägga minst 1 procent av BNP på finansiering av forskning och teknisk utveckling.

116.  Europaparlamentet erinrar om att innovation är mycket viktigt för den ekonomiska utvecklingen och att EU behöver rekrytera ytterligare ca en miljon forskare för att nå målet att 3 procent av BNP ska gå till forskning och utveckling, vilket fastställs i Europa 2020-strategin. Målet kan lättare uppnås med betydligt fler kvinnliga forskare, vilka utgör endast 39 procent av forskarna inom den offentliga sektorn och högre utbildningen och 19 procent av forskarna inom den privata sektorn(6).

117.  Europaparlamentet understöder målsättningen att utöka antalet forskare inom unionen med en miljon senast 2020. Parlamentet konstaterar att en sådan väldig satsning skulle få ansenliga följder för sysselsättningen men påpekar samtidigt att denna föresats är en stor utmaning som skulle förutsätta landsspecifika mål och målmedvetet arbete, och att det är osäkert om resurserna inom den offentliga sektorn skulle räcka till för detta, vilket innebär att de flesta nya forskare, trots högskolornas och de offentliga forskningsinstitutens stora behov av fler forskartjänster, kommer att få anställning inom den privata sektorn. Parlamentet anser dessutom att mindre uppmärksamhet bör fästas vid forskarnas antal och större vid deras innovationsförmåga och kvaliteten på deras utbildning, vid arbetsfördelningen inom europeisk forskning, forskningens resurser och dess kvalitet.

118.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens stöd till öppen och samarbetsinriktad innovation för en långsiktig ekonomisk och social utveckling. Parlamentet ställer sig därför bakom kommissionens åtagande vad gäller spridning, överföring och användning av forskningsresultat, bland annat genom öppen tillgång till publikationer och data från offentligfinansierad forskning. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att lokalisera resurser, bland annat finansiella, för att uppnå dessa mål. Europeana kan i detta sammanhang fylla en viktig funktion.

Den inre marknaden och immateriella rättigheter

119.  Europaparlamentet betonar att den europeiska inre marknaden omedelbart måste färdigställas för alla varor och tjänster, inklusive innovativa hälsoprodukter, och på så sätt ge 500 miljoner konsumenter tillgång till den. En stor utmaning för den europeiska inre marknaden är att regelverk och valideringsförfaranden är så splittrade.

120.  Europaparlamentet framhåller att inom vissa sektorer som hälsosektorn har forskningsresultaten alltid lett till innovation i de fall detta har varit vetenskapligt möjligt, och menar därför att i många fall är kommissionens pessimism i fråga om innovation obefogad.

121.  Europaparlamentet understryker att dagens licensförfaranden bidrar till fragmenteringen av EU:s inre marknad. Parlamentet konstaterar att det visserligen gjorts framsteg, men att man ännu inte funnit någon tillfredställande lösning på konsumenternas efterfrågan på licenser som ska gälla för flera territorier och flera repertoarer och kunna användas över gränserna och på internet.

122.  Europaparlamentet erinrar om att EU har som mål att främja den kulturella och den kreativa industrin både på och utanför internet och anser att målsättningen bör vara att EU-omfattande licenser i överensstämmelse med marknadens och konsumenternas efterfrågan tas i allmänt bruk. Om detta inte kan uppnås inom en snar framtid, bör det göras en heltäckande bedömning av vilken lagstiftning som behövs för att undanröja alla eventuella hinder för inrättandet av en effektiv inre marknad för EU, inklusive territorialitetsprincipen.

123.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens översyn av varumärkessystemet inom unionen och uppmanar kommissionen att se till att nödvändiga åtgärder vidtas för att försäkra att varumärken drar nytta av samma skydd på och utanför internet.

124.  Europaparlamentet betonar att ett starkt, balanserat och väl genomfört system för immateriella rättigheter (IPR), som bidrar till att skapa större insyn och öppenhet förhindrar fragmentering, är en av de centrala förutsättningarna för innovation. Parlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar för att immateriella rättigheter inte ska utgöra ett hinder för konkurrenskraft och innovation. Kommissionen uppmanas vidare att utveckla en omfattande strategi för immateriella rättigheter och i förekommande fall lägga fram lagstiftningsförslag som balanserar uppfinnares rättigheter med främjande av en bred användning av och tillgång till kunskap och uppfinningar.

125.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fokusera på att se till att små och medelstora företag på ett effektivt sätt kan dra nytta av immateriella rättigheter och industriellt rättsskydd.

126.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör beakta de särskilda problem som små och medelstora företag har med att hävda sina immateriella rättigheter i enlighet med principen ”Tänk småskaligt först”, som infördes genom en småföretagsakt för Europa, och bl.a. tillämpa principen om icke-diskriminering på små och medelstora företag.

127.  Europaparlamentet anser att ett välfungerande upprätthållande av immateriella rättigheter ökar företagens incitament att ta fram innovativa produkter och därmed ökar utbudet av varor och tjänster till konsumenterna.

128.  Europaparlamentet kräver införande av ett väl avvägt gemensamt EU-patent. Parlamentet välkomnar samtidigt det breda stödet inom rådet för att inleda ett förbättrat samarbetsförfarande i fråga om ett gemensamt EU-patent 2011.

129.  Europaparlamentet framhåller att det måste tas fram ett enhetligt gemenskapspatent och en stadga för europabolag i syfte att gynna övergången till handel utanför gemenskapen. Det är viktigt att sänka kostnaderna för ett EU-patent och för immateriella rättigheter, med tanke på de ekonomiska skillnader som finns mellan EU:s medlemsstater så att de blir mer konkurrenskraftiga i förhållande till priserna i Förenta staterna och Japan.

130.  Europaparlamentet kräver att det europeiska området för forskning och innovation är slutfört senast 2014, vilket är en skyldighet enligt fördraget, så att EU kan behålla och locka till sig toppbegåvningarna, ge största möjliga rörelsefrihet för forskare och främja forsknings- och teknikinstituts gränsöverskridande verksamhet samt främja spridning, överföring och utnyttjande av forskningsresultat. Parlamentet betonar att det därför kommer att vara mycket viktigt att utveckla lämpliga finansieringssystem.

131.  Europaparlamentet understryker att åtgärder som bidrar till att forskare stannar kvar i sina EU:s medlemsstater måste främjas genom attraktiva arbetsvillkor vid de offentliga forskningsinstitutionerna.

132.  Europaparlamentet anser att en effektiv innovations- och tillväxtpolitik oundvikligen måste investera i forskningsprogram som underlättar rörligheten för och utbytet mellan forskare på internationell nivå samt stärker samarbetet mellan vetenskapsvärlden och näringslivet (Marie Curie-åtgärder).

133.  Europaparlamentet betonar vikten av att man, både på EU-nivå och på nationell nivå, skapar förmånliga villkor och tillhandahåller incitament för att stärka deltagandet i studier på doktorandnivå och i innovativ forskning för att förhindra kunskapsflykt och bli till stor nytta för EU, vars konkurrenskraft blir starkare genom innovativ forskning och innovativa studier.

134.  Europaparlamentet begär en skyndsam översyn av lagstiftningen om gemenskapsvarumärken och att lämpliga åtgärder vidtas för att se till varumärkena åtnjuter samma skydd både på och utanför internet.

135.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att utforma en europeisk kunskapsmarknad för immateriella rättigheter och licens till slutet av 2011, inklusive underlättande av tillgång till oanvänd immaterialrätt, bl.a. genom att uppmuntra bildandet av gemensamma patentplattformar och patentpooler.

136.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram nödvändiga lagstiftningsförslag för en fullt fungerande digital inre marknad senast 2015, eftersom detta skulle förbättra ramvillkoren för innovation avsevärt. Parlamentet betonar att initiativen måste vara ambitiösa, särskilt inom nyckelområden som upphovsrätt, e-handel (inbegripet konsumentpolitiken för e-handel) och utnyttjande av information från den offentliga sektorn.

137.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sätta fullbordandet av den inre marknaden, inbegripet åtgärder för att främja en digital inre marknad, i centrum för innovationspolitiken, eftersom detta kommer att tillförsäkra konsumenterna bättre priser och högre kvalitet, främja utvecklingen av innovativa produkter, öka sysselsättningen i EU och ge EU nya tillväxtmöjligheter på ledande marknader.

138.  Europaparlamentet påpekar att om vi vill gå mot en inre marknad för innovation måste vi komma överens om metoder för att bedöma de direkta och indirekta ekonomiska och samhälleliga vinsterna på kort och lång sikt.

Offentlig upphandling

139.  Europaparlamentet påminner om att offentlig upphandling, som utgör 17 procent av EU:s årliga BNP, spelar en viktig roll på den europeiska inre marknaden och när det gäller att stimulera innovation.

140.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strategiskt använda offentlig upphandling för att angripa de större samhällsproblemen, stimulera innovation och rikta in sin budget för offentlig upphandling på innovativa, hållbara och miljöeffektiva produkter, processer och tjänster och att samtidigt beakta att det billigaste anbudet inte alltid är det ekonomiskt lönsammaste. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att

   i sina lagstiftningsförslag underlätta offentlig upphandling som möjliggör innovation, inklusive en översyn av förkommersiella upphandlingsmöjligheter,
   ge möjligheter att använda medfinansiering från EU genom strukturfonderna som ett incitament för regionala och lokala organ inom den offentliga sektorn,
   utarbeta riktlinjer för bästa praxis och utbildningsprogram för offentliga upphandlare på medlemsstatsnivå, vilka ska syfta till att utveckla färdigheter i komplexa, förkommersiella och innovativa upphandlingar.

141.  Europaparlamentet vidhåller att innovation bör utgöra ett avgörande inslag i den allmänna politiken på områden såsom miljön, vatten, energi, transporter, telekommunikation, hälsa och utbildning. Parlamentet betonar att innovationer måste spridas och tillämpas gränsöverskridande inom den offentliga sektorn och inom privata företag, särskilt små och medelstora företag.

142.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja den offentliga sektorns insatser för att inta innovativa förhållningssätt och lansera det nya forskningsprogrammet för innovation i den offentliga sektorn på till exempel områdena e-förvaltning, e-hälsa och e-upphandling och för att sprida bästa offentlig förvaltningspraxis som minskar byråkratin och inbegriper strategier som riktar sig till allmänheten. Parlamentet betonar den offentliga sektorns betydelse för stärkandet av allmänhetens förtroende för den digitala inre marknaden.

143.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att uppmuntra till e-upphandling, särskilt användningen av förkommersiell upphandling – inbegripet gemensam upphandling eller elektronisk upphandling – och att samtidigt på vederbörligt sätt följa reglerna om uppgiftsskydd som ett led i EU:s innovationsstrategi. Parlamentet uppmanar i synnerhet kommissionen att inom ramen för den allmänna översynen av den rättsliga ramen för offentlig upphandling klargöra och förenkla de relevanta bestämmelserna och göra det möjligt för de upphandlande myndigheterna att använda sig av förkommersiell upphandling på ett mer insynsvänligt sätt. Dessutom uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att främja ett insynsvänligt inbegripande av specifika och verkliga kriterier rörande sociala förhållanden, miljö, rättvis handel och innovation i samband med offentlig upphandling, utan att underminera små och medelstora företags aktiva engagemang i arbetet för att ta fram nya och innovativa lösningar och med respekt för de tillämpliga konkurrensreglerna.

144.  Europaparlamentet konstaterar att innovativa små och medelstora företag har svårt att få tillgång till kapital för internationalisering och kreditförsäkringar för internationell handel, vilket är ett flera hinder, och att det krävs nya stödåtgärder för små och medelstora företag inom ramen för den reviderade Small Business Act och i det kommande meddelandet om internationell handelspolitik och små och medelstora företag.

145.  Europaparlamentet betonar att det krävs internationell ömsesidighet i fråga om tillgång till marknader för offentlig upphandling, så att företag inom EU får möjlighet att konkurrera på rättvisa villkor internationellt.

146.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att särskilt fokusera på icke-tariffära hinder, som i och med att tullavgifterna stegvis minskas eller avskaffas tenderar att bli det främsta hindret för internationell handel. Parlamentet anser att alla hinder som orsakas av ett inkonsekvent genomförande av bilaterala och multilaterala handelsregler är omotiverade. Däremot är alla de hinder berättigade som är ett resultat av legitim lagstiftning och administrativa åtgärder från myndigheternas sida och som har sitt ursprung i andra områden än handel, men som får oavsedda effekter på handeln. Först efter offentliga samråd och överläggningar kan hinder av detta slag avlägsnas.

147.  Europaparlamentet konstaterar att den tekniköverföring som görs i utvecklingens namn och med respekt för millennieutvecklingsmålen måste vara en viktig del i europeisk handelspolitik, men anser att överföring av högteknologisk expertis från EU till tredjeländer bör övervakas av kommissionen för att få bättre information om innovationsmönster och den framtida utvecklingen samt för att undvika illojal konkurrens.

148.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag kan fylla en viktig funktion om bestämmelserna om offentlig upphandling innehåller anpassningsbara krav (inklusive kapitalkrav och kontraktens storlek) i enlighet med de deltagande företagens storlek.

149.  Europaparlamentet betonar vikten av att EU och dess medlemsstater deltar i vetenskapligt samarbete med tredje länder. EU måste få större tillgång till forsknings- och utvecklingsprogram i tredje länder.

150.  Europaparlamentet betonar att EU och medlemsstaterna bör samordna sig om avtal och åtgärder i fråga om vetenskap och teknik i relation till tredje länder. Parlamentet menar att man bör överväga möjligheten till ramavtal mellan EU och dess medlemsstater och tredje länder.

Europeiska innovationspartnerskap

151.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 11 november 2010 om europeiska innovationspartnerskap och

   framhåller den övergripande principen om intelligent resursförvaltning i alla europeiska innovationspartnerskap, varigenom resurseffektivitet, smart konsumtion och effektiv produktion och förvaltning i hela leverantörskedjan främjas,
   välkomnar pilotprojektet för aktivt och hälsosamt åldrande.

152.  Europaparlamentet betonar att de europeiska innovationspartnerskapen

Parlamentet uppmanar därför kommissionen att främja och stödja andra initiativ utifrån principen om europeiska innovationspartnerskap.

   inte får vara fler än det begränsade antalet större samhällsproblem och måste anpassas till dem,
   måste ge inspiration genom ambitiösa men uppnåbara mål, som är inriktade på konsekvenser, tydliga resultat och på ett konsekvent sätt omvandlar målsättningarna till specifika mål,
   måste skapa synergier och följa Smart-principerna (specifikt, mätbart, möjligt att förverkliga, relevant, daterat),
   måste fördelas och samordnas över mer än två politiska områden (generaldirektorat) inom kommissionen,
   måste integrera och bättre samordna alla befintliga FoUI-instrument och -initiativ, inklusive kunskaps- och innovationsgrupperna inom Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), samtidigt som onödigt dubbelarbete undviks,
   måste garantera medverkan av alla berörda offentliga och privata partner, inbegripet små och medelstora företag och det civila samhällets organisationer, längs med leverantörskedjorna, vid urvalet, utvecklingen och driften av de framtida partnerskapen.

153.  Europaparlamentet anser att målet för pilotpartnerskapet för ett aktivt och friskt åldrande, att öka de friska levnadsåren med två år fram till 2020, är föredömligt. Parlamentet anser att alla innovationspartnerskap bör förses med konkreta mål. Det framhåller att avsaknad av sådana leder till en innovationsverksamhet utan visioner och motivation som gör det svårt att ställa upp mätbara etapp- och delmål.

154.  Europaparlamentet välkomnar de europeiska innovationspartnerskapen som är avsedda att öka och samordna investeringarna i FoU samt att i större utsträckning samordna upphandlingsförfaranden för att påskynda införandet av innovationer på marknaden. Parlamentet betonar emellertid att upphandlingsstrategierna bör vara utformade så att de inte ersätter privata marknader eller snedvrider konkurrensen utan att dessa i stället utnyttjas så att spridningen av innovation stimuleras, samtidigt som marknaderna ska vara fria att röra sig i nya riktningar.

155.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i förordningen lägga fram förslag för de olika fonderna för perioden 2014–2020, för att konkret främja de europeiska innovationspartnerskapen.

156.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen rapportera till parlamentet om alla europeiska innovationspartnerskap, och två gånger årligen om det första pilotprojektet och begär att parlamentet involveras i alla stadier av de europeiska innovationspartnerskapens genomförande.

157.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett innovationspartnerskap för råvaror.

Regionen som en betydelsefull partner

158.  Europaparlamentet betonar att regionala och lokala myndigheters fullständiga åtagande är av avgörande betydelse för att uppnå Innovationsunionens mål, eftersom de för samman företag, kunskapsinstitutioner, offentliga myndigheter och medborgarna i den s.k. Diamond 4-modellen, och därigenom tjänar som mellanhand mellan dessa olika aktörer, medlemsstaterna och EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå diskussionsämnen och arbetsformer och ange hur regionerna kan delta och bidra för att på bästa sätt möta de stora utmaningarna i samhället, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, samtidigt som parlamentet respekterar att olika regioner har specifika behov.

159.  Europaparlamentet har tagit del av den europeiska innovationspanelens slutsatser från 2009, enligt vilka den ekonomiska och finansiella krisen har oproportionerlig inverkan i olika länder och regioner, vilket hotar konvergensmålet. Parlamentet ser med oro på att de nuvarande budgetkraven på medlemsstaterna kan leda till minskade investeringar i vetenskap, teknik och innovation, vilket kan få mycket negativa effekter. Parlamentet delar åsikten att samtliga medlemsstater och regioner bör bli delaktiga i initiativet Innovationsunionen och att det är nödvändigt att undvika att det skapas en ”innovationsklyfta” mellan länder och regioner som är mer eller mindre innovativa.

160.  Europaparlamentet uppmanar varje region att investera i innovation och ändra sin innovationsstrategi så att den blir mer effektiv. Dessutom uppmanas regionerna att förbättra sitt humankapital och öka de regionala företagens förmåga och vilja att förnya sig och vara internationellt konkurrenskraftiga.

161.  Europaparlamentet framhåller att de regionala beslutsfattarna måste vara helt medvetna om forskningens och innovationens potential att skapa ekonomisk tillväxt i alla regioner, eftersom merparten av innovationen uppkommer vid det praktiska gränssnittet (efterfråge- och användarbaserad innovation) och huvudsakligen finansieras genom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Parlamentet påpekar därför att regioner utan universitet och forskningscentrum också bör kunna utveckla sin egen innovationskapacitet, såtillvida som innovationsverksamheter inte nödvändigtvis eller i första hand är beroende av förekomsten av högre utbildningsanstalter, och dra full nytta av de regionala och lokala resursernas och tillgångarnas utnyttja innovationspotential.

162.  Europaparlamentet noterar att främjande av innovation på regional nivå kan bidra till att minska de regionala skillnaderna. Parlamentet uppmanar dock myndigheterna på de olika nivåerna (regional och nationell nivå och EU-nivå) att samordna sina insatser bättre inom ramen för en EU-omfattande planering av forsknings- och utvecklingsverksamheten.

163.  Europaparlamentet påminner om att innovation, både vid utformningen av politiken och i det praktiska arbetet på företag och forskningscentrum, är av grundläggande vikt för förverkligandet av EU:s territoriella sammanhållningspolitik. Innovation kan genom sin särskilda karaktär på ett betydande sätt bidra till att sammanhållningsmålen uppnås och problem på detta område undanröjs i regioner med geografiska och befolkningsmässiga särdrag.

164.  Europaparlamentet framhåller den kulturella mångfaldens betydelse för innovationen. Parlamentet anser i detta sammanhang att skyddet och främjandet av den regionala kulturella mångfalden måste göras till ett viktigt inslag i innovationspolitiken.

165.  Europaparlamentet betonar regionernas viktiga roll i utarbetandet av politik som stimulerar till innovation på nationell nivå. I många medlemsstater är de regionala och lokala budgetarna dock otillräckliga och de nationella budgetarna för innovation låga.

166.  Europaparlamentet betonar att EU:s regioners fulla innovationspotential måste mobiliseras för att man ska kunna uppnå Europa 2020-målet om smart och hållbar tillväxt för alla, och poängterar att denna utmaning måste behandlas som en viktig prioritering inom den framtida regionalpolitiken. Parlamentet anser att denna prioritering måste gälla för alla regionalpolitiska mål och betonar att man måste säkerställa EU:s konkurrenskraft i förhållande till internationella standarder. Parlamentet uppmanar näringslivet att engagera sig i miljöinnovationen, eftersom företagarna spelar en mycket viktig roll när det gäller att ytterligare sprida miljöinnovation på regional nivå. Parlamentet noterar i detta sammanhang att informationsspridningen till företagarna – där man pekar på nya affärsmöjligheter – kommer att vara oerhört viktig för att strategin för resurssnåla ekonomier och ett hållbart näringsliv ska bli framgångsrik.

167.  Europaparlamentet framhäver den potential för innovation som finns i länder som ännu inte är medlemmar i EU men som samarbetar med unionen inom östliga partnerskapet, och ser gärna att dessa länder integreras i initiativet Innovationsunionen.

168.  Europaparlamentet understryker städernas stora potential för främjandet av forskning och innovation. Parlamentet anser att en smartare stadspolitik och initiativet för smarta städer på energiområdet som grundas på teknisk utveckling och på att 80 procent av den europeiska befolkningen bor i städer och att de största sociala skillnaderna finns där kan bidra till hållbar ekonomisk innovation.

Genomförandestrategi

169.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omvandla det nuvarande strategidokumentet Innovationsunionen till en handlingsplan med specifika mål och mätbara och tidsbestämda målsättningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet övervaka framstegen, bedöma hindren och föreslå mekanismer som möjliggör förbättring samt att rapportera regelbundet till parlamentet och rådet.

170.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en utvärdering av den europeiska innovationspolitikens särskilda instrument jämfört med EU:s största konkurrenter (USA, Japan, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) och rapportera om deras resultat i fråga om innovation.

o
o   o

171.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

(1) Antagna texter, P7_TA(2010)0398.
(2) Antagna texter, P7_TA(2011)0093 .
(3) Antagna texter, P7_TA(2010)0209.
(4) Antagna texter, P7_TA(2010)0223.
(5) Antagna texter, P7_TA(2010)0401.
(6) Pressmeddelande med rubriken ”She Figures 2009 – major findings and trends”, Europeiska kommissionen, 2009, http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=MEMO/09/519&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy