Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av frågan av den 24 februari 2011 till kommissionen om ILO:s konvention om hushållsarbetare (O-000092/2011 – B7-0305/2011),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2006 om demografiska utmaningar och solidaritet mellan generationerna(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2008 om gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 oktober 2010 om kvinnor med otrygga anställningsförhållanden(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2010 om vikten av ett system med minimiinkomst för att bekämpa fattigdom och främja ett samhälle som är öppet för alla i Europa(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om atypiska anställningsformer, säkra yrkesgångar samt nya former för social dialog(5),

–  med beaktande av rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (ramdirektiv)(6) och dess särdirektiv,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 maj 2006 ”Anständigt arbete för alla – EU:s bidrag till agendan för anständigt arbete i världen” (KOM(2006)0249) och sin resolution av den 23 maj 2007(7) om anständigt arbete för alla,

–  med beaktande av ILO:s rapporter IV.1 och IV.2 om anständigt arbete för hushållsarbetare, som utarbetades inför Internationella arbetskonferensens 99:e sammanträde i juni 2010 samt rapporterna IV.1 (”Brown Report”) och IV.2 (”Blue Report”, utgiven i två volymer) om anständigt arbete för hushållsarbetare, som utarbetades inför Internationella arbetskonferensens 100:e sammanträde i juni 2011,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande över professionaliseringen av hushållsarbetare(8),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt artikel 4.1 om förbud mot slaveri och träldom och artikel 14 om förbud mot diskriminering,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om migrerande arbetstagares ställning (1977),

–  med beaktande av det europeiska avtalet om au pair-anställning (1969),

–  med beaktande av rekommendation 1663 i den europeiska stadgan om hushållsarbetares rättigheter (2004),

–  med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Krisen har utplånat miljontals arbetstillfällen samt ökat såväl otryggheten på arbetsmarknaden som fattigdomen. Hela 17 procent av EU:s invånare riskerar att drabbas av fattigdom, och 23 miljoner EU-medborgare är arbetslösa.

B.  I vissa länder sker en stor del av hushållsarbetet inom den informella ekonomin, under otrygga arbetsförhållanden och/eller som odeklarerat arbete.

C.  I industriländerna svarar hushållsarbetet för 5–9 procent av all sysselsättning. Den stora majoriteten av anställda i denna sektor är kvinnor. Hushållsarbete är underskattat, underbetalt och informellt, och hushållsarbetarna är sårbara eftersom de ofta utsätts för diskriminering och lätt kan behandlas ojämlikt, orättvist eller kränkande.

D.  Migrerande arbetstagare som tar lågkvalificerade tillfälliga arbeten i utkanten av arbetsmarknaden eller hushållsarbete riskerar att utsättas för diskriminering på flera grunder eftersom de ofta arbetar under dåliga, olagliga förhållanden. Insatser bör göras för att i så stor utsträckning som möjligt förhindra att migrerande arbetstagare behandlas illa, får betalt svart och utsätts för våld eller sexuella övergrepp. De känner ofta inte till sina rättigheter och har begränsad tillgång till allmänna tjänster eller svårt att utnyttja dem. De har också ofta begränsade kunskaper i det lokala språket och saknar sociala nätverk. Hushållsarbetare som följer med sina arbetsgivare från ett tredjeland är särskilt sårbara.

E.  Syftet med konventionen är att hushållsarbete ska få ett rättsligt erkännande som arbete, att rättigheterna ska utökas till alla hushållsarbetare och att kränkningar och övergrepp ska förhindras, så att alla hushållsarbetare omfattas av en rättslig ram och deras arbete inte sker utanför lagstiftningen.

F.  Många arbetsgivare till hushållsarbetare saknar själva förståelse eller har inte förmåga att ge lämpliga råd och lämpligt stöd ifråga om arbetsrätt, social trygghet och arbetsgivarnas skyldigheter gentemot hushållsarbetare.

G.  Au pairer är en grupp hushållsarbetare som ofta inte betraktas som vanliga arbetstagare. Flera rapporter tyder på att detta kan leda till utnyttjande genom att au pairer till exempel tvingas arbeta alltför långa arbetspass. Au pairer måste få samma skydd som andra hushållsarbetare.

1.  Europaparlamentet välkomnar och stöder ILO:s initiativ om att anta en konvention som kompletteras av en rekommendation om anständigt arbete för hushållsarbetare. Parlamentet uppmanar de EU-länder som är medlemmar i ILO att anta dessa instrument vid ILO-konferensen i juni 2011. EU:s medlemsstater uppmanas att omgående ratificera och genomföra konventionen och rekommendationen.

2.  Europaparlamentet anser att antagandet, ratificeringen och genomförandet av en ILO-konvention om anständigt arbete för hushållsarbetare kan minska antalet arbetande fattiga.

3.  Europaparlamentet anser att antagandet, ratificeringen och genomförandet av en sådan konvention skulle belysa behoven hos en av de mest sårbara grupperna av arbetstagare.

4.  Europaparlamentet anser att antagandet, ratificeringen och genomförandet av en sådan konvention inte bara skulle förbättra ställningen för det stora antalet kvinnor på arbetsmarknaden för hushållsarbete genom att garantera dem anständiga arbetsförhållanden, utan även stärka deras sociala delaktighet.

5.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till den rättighetsbaserade sysselsättningsstrategi som främjades i utkastet till konventionen och rekommendationen. Parlamentet anser också att fokus bör ligga på att skapa anständigt arbete för hushållsarbetare och stöder den definition av hushållsarbetare som anges i konventionen. Parlamentet ser positivt på att man i konventionen tydligt anger att alla arbetstagare som omfattas av denna definition har rätt att behandlas på ett sätt som är förenligt med grundläggande arbetsnormer, social trygghet, icke-diskriminering och likabehandling medan de söker eller har arbete, skydd mot kränkande metoder av arbetsförmedlingar, fortbildning och karriärsutveckling, hälso- och säkerhetsskydd, mödraskydd och bestämmelser om arbetstid/vilotid, skydd mot kränkningar och trakasserier, förenings- och representationsfrihet, kollektivförhandlingar, kollektivåtgärder och livslångt lärande. Parlamentet stöder att konventionen efterlyser en lägsta åldersgräns för anställningsbarhet, liksom avskaffandet av löneskillnader mellan kvinnor och män samt mellan olika etniska grupper.

6.  Europaparlamentet vill att tillgången till lättillgänglig barnomsorg av hög kvalitet och till ett överkomligt pris utökas, vilket skulle hjälpa till att garantera att arbetstagare inte tvingas att utföra sådant arbete på informell basis. Dessutom måste man se till att otryggt hushållsarbete där det är möjligt omvandlas till anständiga, välbetalda hållbara arbetstillfällen.

7.  Europaparlamentet efterlyser en kampanj för en successiv omvandling av otrygga arbetstagare till lagliga arbetstagare. Parlamentet efterlyser stöd för ett program som syftar till att informera arbetstagare om konsekvenserna av otryggt arbete, däribland konsekvenserna för hälsan och säkerheten på arbetsplatsen.

8.  Europaparlamentet anser att man genom att använda bästa praxis från vissa regioner eller medlemsstater, till exempel standardkontrakt, skulle kunna skapa mer stabila anställningsformer för hushållsarbetare som arbetar hemma hos en familj.

9.  Europaparlamentet anser att konventionens fokus bör ligga på att främja produktiva och givande arbetstillfällen av hög kvalitet samt arbetsrättsliga bestämmelser som effektivt skyddar hushållsarbetares rättigheter, garanterar dem likabehandling, erbjuder en maximal nivå av skydd och värnar om deras personliga värdighet.

10.  Europaparlamentet noterar att trenden mot en ökad andel icke standardiserade eller atypiska kontrakt är starkt köns- och generationsbunden, vilket bör tas upp i konventionen och rekommendationen.

11.  Europaparlamentet påpekar att den höga arbetslösheten och segmenteringen på arbetsmarknaden måste övervinnas genom att man ger alla arbetstagare lika rättigheter och investerar i nya arbetstillfällen, färdigheter och livslångt lärande.

12.  Europaparlamentet understryker att bekämpning av odeklarerat arbete bör åtföljas av åtgärder för att skapa gångbara och hållbara sysselsättningsalternativ och för att hjälpa människor att få tillgång till den öppna arbetsmarknaden, bland annat genom ett genuint egenföretagande.

13.  Europaparlamentet anser att konventionen bör innehålla strategier som gör att alla människor, däribland de svagaste och mest utsatta, får effektiv tillgång till den formella arbetsmarknaden och lika möjligheter.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ratificera den internationella konventionen om skydd av alla migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar, som antogs av FN:s generalförsamling den 18 december 1990(9).

15.  Europaparlamentet anser att problemet med odeklarerat arbete måste lösas. Sektorn för hushållsarbete utmärks av en hög nivå av informellt och odeklarerat arbete, och många migrerande arbetstagare är anställda i denna sektor, vilkas rättigheter ofta kränks. Vidare anser parlamentet att det är ytterst viktigt att bekämpa otryggt arbete i allmänhet, med tanke på att detta problem drabbar i synnerhet migrerande arbetstagare och därmed förvärrar deras redan utsatta situation.

16.  Europaparlamentet anser att det kan bli nödvändigt att anta lagstiftning för att skapa flexibla och säkra anställningsvillkor som garanterar likabehandling. Det är mycket viktigt att undersöka den specifika situation som migrerande arbetstagare och deras familjer befinner sig i.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Internationella arbetsorganisationen.

(1) EUT C 292 E, 1.12.2006, s. 131. (2) EUT C 41 E, 19.2.2009, s. 14. (3) Antagna texter, P7_TA(2010)0365. (4) Antagna texter, P7_TA(2010)0375. (5) Antagna texter, P7_TA(2010)0263. (6) EGT L 183, 29.6.1989, s. 1. (7) EUT C 102 E, 24.4.2008, s. 321. (8) EESK, SOC/372, 26 maj 2010. (9) A/RES/45/158.