Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av Unescos (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) konvention av den 20 oktober 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar,

–  med beaktande av rådets beslut 2006/515/EG av den 18 maj 2006 om ingående av konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster)(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1855/2006/EG av den 12 december 2006 om inrättande av programmet Kultur (2007–2013)(3),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG av den 15 november 2006 om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007)(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 3 januari 2008 om kreativt innehåll på Internet inom den inre marknaden (KOM(2007)0836),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om ”Europeana – nästa steg”(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om den europeiska kulturindustrin(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2007 om konstnärernas sociala stadga(9),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om kultur som en drivkraft för kreativitet och innovation(10),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 om ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska sociala kommittén samt Regionkommittén av den 30 juni 2010 om Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism (KOM(2010)0352),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 26 augusti 2010 om ”En digital agenda för Europa” (KOM(2010)0245/2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2009 med titeln ”Upphovsrätten i kunskapsekonomin” (KOM(2009)0532),

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 27 april 2010 med titeln ”Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn” (KOM(2010)0183),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för regional utveckling och utskottet för rättsliga frågor (A7-0143/2011), och av följande skäl:

A.  Den kulturella och den kreativa sektorn har en dubbel karaktär, som är såväl ekonomisk, i och med att den bidrar till den ekonomiska utvecklingen när det gäller sysselsättning, ekonomisk tillväxt och skapande av välfärd, som kulturell, eftersom den bidrar till människors sociala och kulturella integration i samhället och därmed främjar kulturella värden och identiteter samtidigt som den skapar ett europeiskt kulturarv.

B.  Denna dubbla karaktär särskiljer den från andra sektorer och man bör följaktligen ta hänsyn till den när man genomför politiska lösningar och särskilda åtgärder.

C.  Detta särdrag erkänns och främjas av EU på den internationella arenan. Unionen har vidtagit politiska åtgärder för fortsatt kulturellt samarbete med Världshandelsorganisationen och den har ratificerat Unesco-konventionen.

D.  I Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) fastställs behörighet att genomföra politiska åtgärder som syftar till att främja den kulturella mångfalden, vilket tillämpas systematiskt av EU och av medlemsstaterna.

E.  I enlighet med artikel 167.4 i EUF-fördraget måste kulturen integreras i den övriga europeiska politiken, såväl den inre som den yttre, och i detta avseende måste man vara särskilt uppmärksam på att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar mot bakgrund av den aktuella globaliseringen.

F.  Unesco-konventionen erkänner att den kulturella sektorn är viktig för att producera, sprida och ge tillträde till ett brett utbud av kulturella varor och tjänster och uppmuntrar till internationellt samarbete.

G.  Medlemsstaterna uppmanas stödja kulturen och kreativiteten eftersom de är av avgörande betydelse för bevarandet och förbättringen av kultur- och landskapsarvet, som i sin tur bidrar till identitetsskapande och ökar medborgarnas kulturella medvetenhet.

H.  Den kulturella och den kreativa sektorn spelar en framträdande roll inom Europeiska unionen vid främjandet av kulturell och språklig mångfald, åsiktsmångfald, social och territoriell sammanhållning och den är även viktig för att göra tillträdet till kulturen mera demokratiskt och främja en interkulturell dialog inom hela EU.

I.  Den kulturella mångfalden i Europa, och särskilt dess rika arv som utgörs av regionala språk och kulturer, är ett oersättligt råmaterial för den kulturella och den kreativa sektorn.

J.  Särskilt de kulturella och språkliga särdragen måste uppmärksammas i debatten om inrättandet av en inre marknad inom sektorn för kreativt innehåll.

K.  Den kulturella och den kreativa sektorn är laboratorier för konstnärliga, tekniska och administrativa innovationer som möjliggör en större rörlighet för verk och konstnärer på europeisk och internationell nivå.

L.  Genom olika initiativ som Europaparlamentet och Europarådet stöder, till exempel Europapriset, Lux-priset och Europeiska kulturvägar värdesätts och framhävs den kulturella och den kreativa sektorn.

M.  Den kreativa och den kulturella sektorn bidrar till att bevara särskilda, värdefulla och unika kunskaper och färdigheter som är resultatet av en kombination av samtida kreativitet och historisk erfarenhet. Framför allt inom vissa branscher som mode, urmakeri och juvelerarkonst är konstnärernas och formgivarnas handlag och kunskaper grunden till de europeiska företagens rykte och framgångar i världen.

N.  I nuläget finns det inte någon rättslig ställning för konstnärer på europeisk nivå som tar hänsyn till särdragen hos deras verksamhet och karriär, framför allt när det gäller rörlighet, arbetsvillkor och socialt skydd.

O.  Den kulturella och den kreativa sektorn, som står för 5 miljoner arbetstillfällen och 2,6 procent av EU:s BNP, är en av de främsta drivkrafterna för tillväxt inom EU genom att de skapar nya arbetstillfällen, spelar en avgörande roll i den globala värdekedjan, driver på innovationen, ger ett mervärde som en faktor för social sammanhållning och tjänar som ett effektivt verktyg i bekämpningen av den pågående ekonomiska nedgången.

P.  Den kulturella och den kreativa sektorn utövar stort inflytande på i stort sett alla andra ekonomiska sektorer genom att förse dem med innovation som är avgörande för deras konkurrenskraft, framför allt när det gäller informations- och kommunikationsteknik (IKT).

Q.  Den här sektorn är en drivkraft för digitalålderns ekonomi genom sina viktiga bidrag till innovation och framväxt av ny IKT och den bidrar också till förverkligandet av målen för Europa 2020-strategin.

R.  Den kulturella och den kreativa sektorn kan skapa välfärd och sysselsättning under förutsättning att de får hjälp att konkurrera med de kulturella och kreativa sektorerna i tredjeländer inom ramen för en europeisk strategi för internationell konkurrens.

S.  Vissa av dem som arbetar inom den kreativa och den kulturella sektorn är egenföretagare.

T.  Den kulturella och den kreativa sektorn är en tillväxtmarknad i EU och ett område där EU har möjlighet att bli en global marknadsledare.

U.  En viktig stöttepelare för kulturen, utvecklingen och demokratin är utvecklingen av handel med kulturella och kreativa varor och tjänster.

V.  Kreativiteten beror av möjligheten att ta del av den kunskap, de konstverk och det kreativa innehåll som redan finns.

W.  Det kulturella innehållet spelar en avgörande roll i den digitala ekonomin, och i framtiden kommer utbudet av ett kvalitativt och varierat kulturellt innehåll att vara en av de utslagsgivande faktorerna för EU:s digitala tillväxt.

X.  Digitalåldern öppnar nya perspektiv för denna sektor genom att införa nya ekonomiska modeller som erbjuder konsumenterna ett mångfaldigt utbud av hög kvalitet.

Y.  Inom innehållsindustrin satsar man mycket på att ta fram ett lagligt utbud av kulturellt digitalt innehåll och alla berörda aktörer bör gå samman för att öka medvetenheten om det lagliga utbud av digitalt innehåll som finns.

Z.  Tidningar och tidskrifter är inslag i den kulturella sektorn och i ett pluralistiskt och diversifierat europeiskt medielandskap.

AA.  Digitalåldern är även en utmaning för lönsamheten inom dessa sektorers traditionella områden, till exempel förlagsverksamhet, bokförsäljning och tryckta medier.

AB.  För att kunna frodas behöver Europas kulturella och kreativa näringar ett modernt, tillgängligt och rättssäkert system för skydd av immateriella rättigheter.

AC.  En utveckling av kreativiteten och kunskaperna om konsten, kulturen, kulturarvet och Europeiska unionens kulturella mångfald förutsätter att medborgarna tillförsäkras undervisning i konst och kultur samt att skapandet respekteras. Undervisningen bör utökas så att den inte enbart omfattar digitala rättigheter utan även skyldigheter, för att främja bättre förståelse och respekt för verk som skyddas av immateriella rättigheter.

AD.  De tekniska framstegen inom IKT ändrar på intet sätt det grundläggande behovet av skydd för immateriella rättigheter.

AE.  Det behövs en bättre efterlevnad av den befintliga rättsliga ram som skyddar dessa rättigheter samt reformer för bland annat förenklade licensieringsförfaranden i kultursektorn för att de nya möjligheter som erbjuds till fullo ska kunna utnyttjas, samtidigt som ett välbalanserat system för skydd för rättigheter där hänsyn tas till både upphovsmännens och konsumenternas intressen kan garanteras.

AF.  Ett modernt unionsvarumärkessystem är nödvändigt för att skydda de värden som skapats genom europeiska företags investeringar inom design, produktion och nyskapande.

AG.  För att den kulturella och den kreativa sektorn till fullo ska kunna skapa en ökad dynamik i Europas ekonomi förutsätts garantier för strategiska investeringar i den kulturella och den kreativa sektorn, framför allt i form av att sektorn får tillgång till finansiering anpassad efter dess särdrag och behov.

AH.  Den kulturella och den kreativa sektorn har stor betydelse för utvecklingen av centrum för kreativitet på det lokala och regionala planet, något som förbättrar regionernas attraktionskraft och gör det möjligt att starta och utveckla företag och sysselsättning som är inflätade i den lokala och regionala ekonomiska väven, främjar turistmässig dragningskraft, etablering av nya företag och regionernas image, gynnar den kulturella och konstnärliga sektorn samt bevarar, främjar och vårdar det europeiska kulturarvet, tack vare åtskilliga länkar, såsom de lokala och regionala myndigheterna.

AI.  Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI) och dess regionala vägledande program (RIP), har godkänts och fått anslag för perioden 2011–2013.

AJ.  Den funktion som alliansen för de europeiska kreativa sektorerna (European Creative Industries Alliance) fyller bör förstärkas.

Den kulturella och den kreativa sektorn som drivkraft inom Europeiska unionen

1.  Europaparlamentet betonar att de olika delarna inom den kulturella och den kreativa sektorn och deras respektive inverkan på Europas ekonomi måste identifieras, definieras och undersökas skilt för sig för att betona alla särdrag, få ökad insikt i deras mål och svårigheter och genomföra mer effektiva åtgärder.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina insatser för att ta fram en bättre definition av den kulturella och den kreativa sektorn i syfte att på djupet analysera hur de på lång sikt påverkar tillväxten och den internationella konkurrenskraften och att främja ett ökat erkännande av dessa sektorers särdrag.

3.  Europaparlamentet efterlyser ett starkt engagemang från medlemsstaternas sida för att skydda och främja det egna kulturarvet och erkänner att förutsättningen för att den kulturella och den kreativa sektorn ska kunna utvecklas är en dubbel ekonomi med såväl offentliga som privata investeringar.

4.  Europaparlamentet anser att den kulturella och den kreativa sektorn borde ha en central plats i en ny europeisk politisk dagordning som ska vara i fas med sektorns ekonomiska behov och som ska ha föranletts av den digitala omvandlingen, och att man i det framtida programmet Kultur borde återspegla behoven hos den kulturella och den kreativa sektorn i digitalåldern genom en mer pragmatisk och övergripande strategi.

5.  Europaparlamentet erkänner att den kulturella och den kreativa sektorn medför stora samverkanseffekter som en källa till ekonomisk och social innovation i många andra sektorer av ekonomin.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina insatser för att stödja, främja och underlätta utvecklingen av det kulturella och kreativa området genom att arbeta för ett mer omfattande samarbetssystem bland medlemsstaterna och EU-institutionerna som grundar sig på utbyte av erfarenheter av god praxis. Parlamentet rekommenderar kommissionen att, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, ta med lokala och regionala myndigheter i arbetet med uppföljning av grönboken.

7.  Mot bakgrund av de kulturella och kreativa företagens ständigt växande betydelse samt målet att förstärka denna sektor som är strategiskt betydelsefull för att uppnå målen i Europa 2020-strategin uppmanar Europaparlamentet kommissionen att utarbeta en vitbok.

Utbildning och medvetandehöjande

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja undervisning i konst och kultur (framför allt utifrån ett kreativt perspektiv) på alla åldersstadier, från och med primärundervisningen till högskole- och/eller yrkesutbildningen och även främja entreprenörskompetensen hos kulturarbetarna, också inom ramen för livslångt lärande, särskilt eftersom denna undervisning är viktig, såväl för att höja medvetenheten om kreativitet som för att lära ut korrekt användning av IKT samt respekt för immateriella rättigheter.

9.  Europaparlamentet framhåller fördelarna med en utbildning som kombinerar teoretiska kunskaper i kultur- och konsthistoria med tillämpat konstnärligt skapande och hantering av kulturföremål i företag, ateljéer och dylikt, i syfte att öka både de teoretiska och praktiska färdigheterna.

10.  Europaparlamentet framhåller vikten av läroplaner och kursprogram som är inriktade på yrkesutbildning, utveckling av idéer och berättarkonst, e-kompetens, teknisk kompetens samt kompetens inom företagande och marknadsföring, inbegripet användning av sociala nätverk, och yrkeskompetens.

11.  Europaparlamentet framhåller potentialen till nära samarbete och dialog mellan företag inom den kulturella och den kreativa sektorn, universitet, forskningscentrum, konstskolor och konstinrättningar för att tillhandahålla gemensamma utbildningsprogram och möjligheter till livslångt lärande.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på europeisk nivå omgående erkänna yrkeskvalifikationerna inom den kulturella och kreativa sektorn, främja studenters och lärares rörlighet samt öka antalet praktikplatser för konstnärer och formgivare.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hänvända sig till medlemsstaterna för att de ska färdigställa ramen för erkännande av yrkeskvalifikationer och utbildningar, inte minst i fråga om sådana nya kunskaper som krävs inom den kreativa och den kulturella sektorn.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja gemensamma forsknings- och partnerskapsprogram mellan den kulturella och den kreativa sektorn och sektorn för utbildning och vidareutbildning (även praktikplatser) för att på så sätt erbjuda medborgarna kreativ och interkulturell kompetens för att underlätta tillämpningen av ny teknik och nya redskap inom utbildningssektorn och förbättra det livslånga lärandet, bland annat med hjälp av Europeiska socialfonden, då detta område undergår en omfattande teknisk förändring, samt förnya den kulturella och den kreativa sektorn genom forskning och undervisning.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja tillgången till resurser för ledar-, affärs- och företagarutbildningar som är särskilt anpassade till dem som är verksamma inom den kulturella och den kreativa sektorn för att dessa personer ska få de kommunikations- och entreprenörsfärdigheter som krävs i en ständigt föränderlig socioekonomisk miljö. Parlamentet påminner om den positiva erfarenheten av utbildning och förvaltning inom det audiovisuella området från programmet Media och önskar att även programmet Kultur ska få tillgång till liknande verktyg.

16.  Europaparlamentet föreslår att nya pilotprojekt inrättas inom ramen för Erasmusprogrammet och Erasmus för unga företagare för att möjliggöra ökat samarbete mellan universitet och företag inom den kulturella och den kreativa sektorn.

17.  Europaparlamentet understryker att teknik och sakkunskap måste överföras och att det är till nytta med förstärkt inlärning och med yrkesutbildningsprogram avsedda för den kulturella och den kreativa sektorn, varvid man bättre bör dra nytta av befintliga program och läroplaner, tillämpa ämnesövergripande undervisning och insistera på samordning och partnerskap mellan utbildningsinstitutionerna, studerandena, de yrkesverksamma inom den kulturella och den kreativa sektorn, företagen av alla storleksordningar, inbegripet den privata och offentliga sektorn, hantverkarna samt finansinstituten.

18.  Europaparlamentet erkänner den betydelse den kulturella och den kreativa sektorn har för att främja innehåll av EU-karaktär och härigenom bidra till att skapa kulturell konvergens mellan medlemsstaterna och föra deras invånare närmare varandra.

19.  Europaparlamentet understryker att interkulturellt lärande och interkulturell kompetens gör det lättare för människor att förstå andra kulturer och därmed främjar social integration.

Arbetsförhållanden och företagande

20.  Europaparlamentet anser att den kulturella och den kreativa sektorns inverkan, konkurrenskraft och framtida potential är en viktig drivkraft för hållbar tillväxt i Europa, som kan spela en avgörande roll för ekonomisk återhämtning i EU.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna den kulturella och den kreativa sektorn som en produktiv del av EU:s näringsliv, inte minst med tanke på dessa sektorers möjligheter att bidra till andra branschers konkurrenskraft.

22.  Europaparlamentet understryker att man ofrånkomligen måste börja dryfta arbetsförhållandena inom denna sektor samt de ekonomiska, sociala, juridiska och skattemässiga aspekterna med anknytning till dem framför allt när det gäller den kulturella och den kreativa sektorns entreprenörsaspekter och arbetsförhållanden.

23.  Europaparlamentet vidhåller i detta sammanhang att lönediskrimineringen måste bekämpas och sambandet mellan sysselsättning och kompetensnivå förbättras.

24.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att bedöma vilka effekter verksamheten inom den kulturella och den kreativa sektorn har på den europeiska ekonomin samt att offentliggöra en vägledning för bedömning av resultaten inom varje del av sektorn när det gäller företagens betydelse för sysselsättning och kapitalbildning.

25.  Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla en stark kulturell och kreativ entreprenörsanda på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

26.  Europaparlamentet vidhåller att det måste skapas optimala förutsättningar för att ungdomar med avlagd högskoleexamen och yrkeskunskap ska få anställning inom denna sektor, att det måste ges möjligheter för dem att bli företagare samt att dessa ungdomar måste undervisas om vilka ekonomiska, skattemässiga, finansiella och tekniska särdrag som råder inom sektorn, liksom också om särdragen inom kommunikation och marknadsföring, immateriella rättigheter och kunskapsöverföring mellan generationer.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en flerspråkig plattform för nätverksbildning på europeisk nivå mellan alla yrkesverksamma inom den kulturella och den kreativa sektorn, där de kan utbyta erfarenheter, bästa praxis och expertis, samarbeta inom ramen för gemensamma projekt eller transnationella och gränsöverskridande pilotprojekt och få fullständig information om vilka juridiska regler som gäller (t.ex. i fråga om upphovsrätt och sociala rättigheter) samt om vilka finansieringsmöjligheter som står till buds.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för kulturella och kreativa företag integrera icke-vinstdrivande organ samt deltagare i den sociala ekonomin – som definieras i Europaparlamentets resolution om den sociala ekonomin av den 19 februari 2009 – som är verksamma inom sektorer med anknytning till kulturella och kreativa företag, och därmed möjliggöra ett antagande av de skattelättnader, lättillgängliga krediter och anställningstrygghet som fastställs däri.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att respektera och erkänna det arbete som utförs av kultursektorn och av ideella organisationer, tillsammans med de privata initiativ som bidrar till utvecklandet av en kreativ och solidarisk ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och befästa god praxis som syftar till att underlätta ungdomarnas, oavsett deras ställning (student, lärling, praktikant, arbetssökande osv.), och de mest sårbara personernas möjligheter att ta del av kultur och kreativt innehåll, t.ex. genom rabatterade avgifter, kulturcheckar eller gratis kulturaktiviteter.

Konstnärsstadgan

30.  Europaparlamentet påminner om att det är mycket viktigt att skapa en europeisk konstnärsstadga så att konstnärer kan åtnjuta tillfredsställande arbetsvillkor och lämpliga åtgärder när det gäller skatter, arbetsrätt, socialt skydd och skydd av upphovsrätten i syfte att förbättra deras rörlighet inom Europa.

31.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att följa upp Unescos rekommendation om att erkänna konstnärers yrkesstatus.

De konstnärliga yrkena

32.  Europaparlamentet påminner om att de konstnärliga yrkena är en central del av vårt kulturarv och vår ekonomi och att det därför är viktigt att bevara dessa yrken genom lämpliga mekanismer för kunskapsöverföring, vilket också understryks i parlamentets resolution av den 10 april 2008 om kulturindustrin i Europa.

33.  Europaparlamentet upprepar målet att bevara vissa yrkens särart och kunskapsöverföringen, framför allt inom den kulturella och den kreativa sektorn och hantverkssektorn, samt att garantera mekanismer för kunskapsöverföring. Parlamentet föreslår att man uppmuntrar inrättande på lokal, regional och territoriell nivå av platser för kunskapsöverföring, som är särskilt avsedda för den kreativa hantverkssektorn.

34.  Europaparlamentet erinrar om att den ekonomiska modellen för den kulturella och den kreativa sektorn, inbegripet lyxsektorn som är representativ för detta, grundas på innovation, den konstanta kreativiteten, konsumenternas förtroende och investeringar i arbetskraft som ofta är högutbildad och har unika erfarenheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja denna ekonomiska modells hållbarhet i de förslag som kommer att påverka den kulturella och den kreativa sektorn, genom att utforma en rättslig ram som anpassas till sektorns särdrag, särskilt när det gäller respekten för immateriella rättigheter.

35.  Europarlamentet betonar risken för brist på arbetskraft inom vissa välkvalificerade eller mycket specifika yrken som bidrar till den kreativa och den kulturella sektorns existens i EU, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samförstånd med företagen vidta de åtgärder som krävs för att bevara dessa förstklassiga kunskaper samt underlätta utbildningen av en ny generation hantverkare och personer som är specialiserade inom dessa yrken.

Bättre spridning av verk under digitalåldern

36.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja verkens spridning och cirkulation på europeiskt territorium.

37.  Europaparlamentet erkänner att innovationen bör främjas inte bara inom den tekniska produktionen, utan också inom förvaltningsprocesserna, liksom utvecklingen av själva projekten och spridningen och saluförandet av dessa.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att inrätta särskilda åtgärder och lämpliga verktyg för att främja och utveckla den kulturella och den kreativa sektorn, framför allt de små och medelstora företagen, i syfte att förbättra skapandet, produktionen, främjandet och spridningen av kulturella varor och tjänster.

39.  Europaparlamentet understryker att utnyttjandet av verk på Internet kan utgöra en verklig möjlighet för en bättre spridning av och rörlighet för europeiska verk, särskilt audiovisuella verk, under förutsättning att lagliga erbjudanden kan utvecklas genom sund konkurrens som lyckas bekämpa ett olagligt tillhandahållande av skyddade verk och att det utvecklas nya ersättningssystem för upphovsmän, så att de får dra ekonomisk nytta av den framgång som deras verk har rönt.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera tillämpningen av artikel 13 i direktivet om audiovisuella medietjänster(11), enligt vilken medlemsstaterna ska säkerställa att de audiovisuella beställtjänsterna främjar produktionen av och tillgången till europeiska verk, samt att rapportera till parlamentet om tillämpningen av denna bestämmelse senast 2012.

41.  Europaparlamentet understryker att det är en förutsättning för att europeiska verk och repertoarer bättre ska kunna spridas och släppas ut i omlopp att man tar initiativ för att förbättra och främja översättning, dubbning, textning och digitalisering av europeiska kulturalster samt vidtar särskilda åtgärder på dessa områden inom ramen för de nya versionerna av programmen Media och Kultur under perioden 2014–2020.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gynna utvecklingen för den kulturella och den kreativa sektorn, särskilt på Internet, genom att vidta relevanta åtgärder för att se till att alla berörda aktörer tar ansvar för att i lika grad skydda produkter och tjänster i den digitala miljön, i syfte att skapa ett större förtroende hos konsumenter på Internet.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa en rättslig ram som ska säkerställa ett stort förtroende i den digitala världen, både i den marknadsmässiga sektorn och i den icke-marknadsmässiga sektorn, för att den kulturella och den kreativa sektorn å ena sidan och konsumenterna å andra ska kunna utnyttja de digitala sändningskanalerna till fullo utan fruktan för bedrägeri eller oseriös verksamhet.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma bibliotekens roll för kulturspridning och som dialogforum. Parlamentet anser att biblioteken, tillsammans med utbildnings- och kultursektorn, bör ges ansvar och resurser för den digitala övergången och påminner om att detta är angeläget, eftersom de europeiska biblioteken inte ens i dag har mer än begränsade resurser för att tillfredsställande klara övergången till digitala medier.

45.  Europaparlamentet understryker framför allt vikten av att utöka det europeiska digitala biblioteket och göra det till ett centrum för framhävande av Europas kulturarv, gemensamma minne och kreativitet och till en utgångspunkt för utbildnings-, kultur-, innovations- och företagarverksamheter. Parlamentet påpekar att konstnärliga utbyten utgör en av grundpelarna för vårt kulturarv och vår ekonomi och att det därför är viktigt att bevara dem genom lämpliga mekanismer för kunskapsöverföring.

46.  Europaparlamentet understryker behovet av att ta tillbörlig hänsyn till utmaningarna för den kulturella och kreativa sektorns traditionella områden, till exempel förlagsverksamhet, bokförsäljning och tryckta medier.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ för att främja och öka digital kompetens, med tanke på att förlagssektorn alltmer börjar övergå till digital produktion och distribution av innehåll, och betonar att utgivare i hög grad bör vara delaktiga i initiativ för mediekunskap i den digitala miljön.

En inre marknad för kulturellt och kreativt innehåll

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inrätta en europeisk digital inre marknad och ordna med tekniskt och ekonomiskt stöd till den kulturella och den kreativa sektorn för att hela kulturarvet ska kunna digitaliseras, samt dessutom att införa gemensamma europeiska normer och standarder.

49.  Europaparlamentet betonar vikten av ett snabbt och framgångsrikt genomförande av initiativet för den digitala agendan för att den kulturella och den kreativa sektorn till fullo ska kunna dra nytta av och lyckas anpassa sig till alla möjligheter som höghastighetsbredband med stor räckvidd och ny trådlös teknik ger.

50.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att åstadkomma en europeisk inre marknad för kulturellt och kreativt innehåll på nätet och därvid garantera unionsmedborgarna tillgång till detta innehåll, tillförsäkra rättshavarna skydd och skälig ersättning och konsolidera alla kanaler för finansiering av kreativt arbete.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja nya innovativa ekonomiska modeller för den kulturella och den kreativa sektorn, anpassade efter globaliseringens effekter och efter de utmaningar som digitalåldern för med sig, framför allt för innehållsindustrins vidkommande.

52.  Europaparlamentet understryker vikten av driftskompatibilitet och standarder för skapandet av lika tillträde till nya plattformar och ny utrustning och uppmanar kommissionen att främja driftskompatibilitet mellan plattformar, att ta fram standarder som bidrar till skapandet av en innovationsfrämjande marknad och att undvika system som kan begränsa tillträdet till olika innehåll.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja användning, spridning och utveckling av programvaror med öppna källkoder och öppna standarder som kan bidra till innovation, kreativitet, kunskapsspridning och nya arbetstillfällen.

54.  Europaparlamentet konstaterar att fragmenteringen av marknaden för den kulturella och den kreativa sektorn delvis beror på den kulturella mångfalden och på konsumenternas språkliga preferenser.

55.  Europaparlamentet erinrar om vikten att överväga hur regelverket, framför allt konkurrensreglerna, bäst ska anpassas till den kulturella sektorns särdrag, för att garantera både den kulturella mångfalden och konsumenternas tillgång till innehåll och tjänster som präglas av mångfald och kvalitet.

56.  Europaparlamentet konstaterar att e-handeln och Internet utvecklas mycket snabbt, vilket leder till att nya tekniska ”generationer” utvecklas allt snabbare. Parlamentet anser därför att man bör försöka anpassa EU:s lagstiftningsarbete till gällande sociala och kommersiella krav, så att det inte blir meningslöst på grund av att det släpar efter och hindrar potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn i EU:s medlemsstater från att utvecklas till fullo.

57.  Europaparlamentet vidhåller att man måste se efter vilka de optimala villkoren är, framför allt inom beskattningen, för att denna inre marknad ska kunna utvecklas, till exempel i form av källskatteavdrag på upphovsrättsintäkter, och exempelvis genom att tillåta sänkt moms på varor och tjänster inom kultursektorn, antingen de sprids via fysiska medier eller läggs ut på nätet, för att på det sättet gynna deras tillväxt.

58.  Europaparlamentet understryker att även momsreglerna och avsaknaden av betalningsmetoder för internethandel utgör ett hinder för en väl fungerande inre marknad och måste åtgärdas snarast.

59.  Europaparlamentet begär därför att kommissionen snarast lägger fram konkreta lagförslag om hur dessa frågor ska angripas, så att hindren för den inre marknaden, särskilt vad gäller Internet, kan undanröjas, med samtidig hänsyn tagen både till konsumenternas önskemål och den kulturella mångfalden.

60.  Mot bakgrund av flaggskeppsinitiativet ”den digitala agendan” uppmanar Europaparlamentet kommissionen att överväga behovet av att främja den europeiska elektroniska utgivningens anpassning till konkurrensen och skapa förutsättningar för att gynna driftskompatibilitet mellan olika system, överförbarhet mellan olika enheter och lojal konkurrens.

Immateriella rättigheter

61.  Europaparlamentet understryker att immateriella rättigheter är en grundläggande tillgång för företag inom den kreativa sektorn och ett incitament för enskilda personers kreativitet och för investeringar i kreativa verksamheter. Parlamentet efterfrågar därför åtgärder som hjälper den kulturella och den kreativa sektorn att anpassa sig till den digitala övergången genom nya nättjänster grundade på nya former av rättighetsförvaltning som främjar upphovsrätten. Dessutom efterfrågar parlamentet en välavvägd lagstiftningsram för skydd och verkställande av immateriella rättigheter.

62.  Europaparlamentet understryker behovet av en effektiv tillämpning av immateriella rättigheter både på och utanför Internet, och betonar i detta avseende att alla åtgärder noggrant bör utvärderas för att garantera deras effektivitet, proportionerlighet och förenlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa upphovsrätten till den digitala tidsåldern så att den kulturella och den kreativa sektorn kan åtnjuta fördelarna med den digitala tekniken och mediekonvergensen, att överväga särskilda sätt att underlätta användningen av kreativt innehåll och arkivmaterial och enkla system med en enda instans för rättighetsklarering.

64.  Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang den grundläggande roll som upphovsrättsorganisationer spelar för utvecklingen av den europeiska kreativiteten och den digitala ekonomin och uppmanar kommissionen att, inom ramen för den pågående utformningen av förslaget till direktiv om kollektiv förvaltning av rättigheter, inrätta en rättslig ram som lämpar sig för den verksamhet som upphovsrättsorganisationerna bedriver och för en ny sammanställning av register över upphovsrättsligt skyddade verk.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att möjliggöra ett tillståndssystem som omfattar hela EU och bygger på befintliga gränsöverskridande tillståndsmodeller för individuella och kollektiva rättigheter och underlättar nya tjänster med ett stort innehållsurval, så att tillgången till lagligt utbud av kulturellt digitalt innehåll ökar.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja ett utbyte av bästa praxis om effektiva metoder för att göra allmänheten mera medveten om vilka skadeverkningar intrång i immateriella rättigheter för med sig.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med berörda aktörer organisera en kampanj för att på europeisk, nationell och lokal nivå öka medvetenheten om behovet av att respektera immateriella rättigheter, framför allt hos unga konsumenter i EU.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med otillbörliga affärsmetoder och överträdelser av immateriella rättigheter som den kulturella och den kreativa sektorn kan utsättas för inom såväl realekonomin som den digitala ekonomin.

69.  Europaparlamentet betonar att den starka efterfrågan på litteratur hos synskadade och personer som inte kan läsa tryckt text måste åtgärdas. Parlamentet erinrar kommissionen och medlemsstaterna om att de enligt FN-konventionen om funktionshindrades rättigheter är skyldiga att vidta alla lämpliga åtgärder för att funktionshindrade ska kunna ta del av kulturella alster i ett format som är tillgängligt för dem samt se till att inte lagstiftningen till skydd för immateriella rättigheter reser oskäliga eller diskriminerande hinder för att funktionshindrade ska kunna ta del av dessa alster.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom Världsunionen för den intellektuella äganderätten (WIPO) aktivt och positivt arbeta för en överenskommelse om en bindande rättslig norm, utgående från det förslag till konvention som utarbetats av Synskadades världsunion (World Blind Union) och framlagts för WIPO 2009.

71.  Europaparlamentet betonar att frågan om anonyma verk måste lösas och ser positivt på kommissionens uttalade avsikt att lägga fram förslag inom detta område. Parlamentet konstaterar att problemet med anonyma verk och ”1900-talets svarta hål” inte handlar bara om trycksaker såsom böcker och tidskrifter utan omfattar alla slags alster, såsom fotografiska verk, musikverk och audiovisuella verk.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till ekonomiskt stöd till initiativ från den privata sektorn för inrättandet av brett tillgängliga databaser över rättigheter och repertoarer, med musikverk, audiovisuella verk och andra repertoarer. Dessa databaser skulle öka insynen och skapa effektivare förfaranden för rättighetsklarering.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till att det inrättas en rättvis, opartisk och effektiv alternativ tvistlösning för alla berörda parter.

74.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör beakta de särskilda problem som små och medelstora företag möter när det gäller hävdandet av immateriella rättigheter i linje med principen ”Tänk småskaligt först”, som införts genom ”Small Business Act for Europe”, bland annat genom att tillämpa icke-diskrimineringsprincipen på små och medelstora företag.

75.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens översyn av systemet med EU-varumärken och uppmanar kommissionen att se till att relevanta åtgärder vidtas för att säkerställa att samma skyddsnivå gäller för varumärken på och utanför Internet.

Finansieringen av den kulturella och den kreativa sektorn

76.  Europaparlamentet erinrar om att det inom all politik och alla åtgärder för stöd till och finansiering av den kulturella och den kreativa sektorn måste tas hänsyn till vilka respektive särdrag som gäller inom alla dess olika delar.

77.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut bevilja kulturella och kreativa företag status som små och medelstora företag när det gäller alla former av tillgång till krediter, startbidrag och anställningsskydd som är anpassade till sektorns särdrag, framför allt med beaktande av den låga kapitaliseringen, värderingen av märket som tillgång, inledningsfasen som kännetecknas av hög risk, de långtgående konsekvenserna av informationstekniken, de oregelbundna anställningsförhållandena och behovet av centraliserade tjänster.

78.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda aktörer att dryfta frågan om införande av nya innovativa finansieringsinstrument både på europeisk och nationell nivå, såsom bankgarantier, återbetalningsskyldiga förskott samt riskkapitalfonder och incitament till ingående av lokala partnerskap, och anser att hänsyn därvid ska tas till dessa sektorers behov och i synnerhet till att det i samband med ett ”kreativt” kapital ofta endast är fråga om ett immateriellt värde.

79.  Europaparlamentet uppmuntrar till mobilisering av befintliga europeiska fonder och program (t.ex. instrumentet för mikrokrediter) till stöd för utvecklingen av små företag och mikroföretag inom kultursektorn och den kreativa sektorn, i syfte att optimera stödet till industrierna genom att göra information om finansieringsmöjligheter mer lättåtkomlig liksom också genom att förenkla ansökningsförfarandet.

80.  Europaparlamentet föreslår att det införs kortfristig mikrofinansiering för experiment med och utveckling av innovativa kulturella och kreativa projekt.

81.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen gör en bedömning av om det hos strukturfonderna och nuvarande respektive kommande program på områdena kultur, audiovisuella medier, ungdomar och utbildning finns någon potential för att främja de kreativa sektorerna. Utifrån en sådan bedömning kan sedan slutsatser dras för hur en förbättrad stödpolitik ska utformas och genomföras.

82.  Europaparlamentet konstaterar ytterligare att EU:s utgiftsprogram, till exempel programmet för konkurrenskraft och innovation, är en effektiv kapitalförsörjningskälla för små och medelstora företag och föreslår att kommissionen undersöker möjligheten att utarbeta liknande program specifikt för den kulturella och den kreativa sektorn.

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att särskilt avsätta medel, inom ramen för flaggskeppsinitiativet ”den digitala agendan”, för de europeiska biografteatrarnas digitala övergång i syfte att garantera alla europeiska medborgare tillgång till innehåll som ger uttryck för de olika europeiska identiteterna och göra hela den europeiska filmindustrin mer konkurrenskraftig.

84.  Europaparlamentet vidhåller att sponsorer och offentlig-privata partnerskap är väsentliga för finansiering av och stöd till kulturell och kreativ verksamhet och efterlyser bättre tillgång till kredit för denna sektor och en undersökning av alternativa sätt att främja sponsring från företagen, vilket skulle kunna ske i form av avdrag eller skattelättnader.

85.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att utbilda anställda i banksektorn så att de kan ge råd om finansiering av kulturella och kreativa projekt för att förbättra tillgången till kredit från finansinstitut.

86.  Europaparlamentet understryker på nytt hur viktigt det är att utveckla tjänster för finansiell rådgivning och företagsrådgivning som ska göra det möjligt för yrkesverksamma inom den kulturella och den kreativa sektorn, särskilt små och medelstora företag samt mycket små företag, att hantera de verktyg som krävs för en god företagsstyrning i syfte att underlätta skapandet, produktionen, främjandet och spridningen av kulturella varor och tjänster.

87.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att utbilda yrkesverksamma så att de blir i stånd att försäkra sig om huruvida de kulturella och kreativa projekten är ekonomiskt bärkraftiga, i syfte att förbättra tillgången till krediter hos finansinstitut och banker som i allmänhet inte är bekanta med sektorns särdrag.

88.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för den digitala agendan bistå små och medelstora företag inom den kulturella och den kreativa sektorn i deras strävan efter konkurrenskraftiga och konsumentvänliga innovativa modeller för online-företag, baserade på samfinansiering och riskdelning mellan den kulturella och den kreativa sektorn och olika mellanhänder.

89.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att förfarandena för offentlig upphandling inte medför onödiga kostnader och onödig byråkrati för små och medelstora företag.

90.  Mot bakgrund av lanseringen av det åttonde ramprogrammet för forskning i december 2011 uppmanar Europaparlamentet kommissionen att avsätta finansiering till genomförande av projekt och grundande av företag inom ramen för den kulturella och den kreativa sektorn, som föreslagits av personer under 35 år.

91.  Europaparlamentet uppmanar till att inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och det regionala vägledande programmet 2011–2013 bevilja kulturella och kreativa företag prioriterad finansiering, framför allt till den audiovisuella sektorn samt till produktion och distribution av audiovisuella verk i Medelhavsområdet.

92.  Europaparlamentet föreslår att man använder alliansen för de europeiska kreativa sektorerna (European Creative Industries Alliance, ECIA) som en plattform för tillgången till information och rådgivning om investeringsmöjligheter och långsiktiga företagsstrategier samt för tillgången till lån, garantifonder och gränsöverskridande privata investeringar och att man utnyttjar möjligheten att inrätta en bank för den kreativa sektorn.

93.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala, territoriella och regionala myndigheterna att skapa gynnsamma förutsättningar för kontakter mellan den kulturella och den kreativa sektorn och de organ som kan finansiera dem. Parlamentet uppmanar dessa myndigheter att göra finansinstituten medvetna om den kulturella och den kreativa sektorns särdrag för att förmå dem att investera i dessa och framför allt i mycket små företag samt små- och medelstora företag, med utgångspunkt i kulturella projekt som har en stor ekonomisk potential.

94.  Europaparlamentet uppmuntrar lokala, territoriella och regionala organ att göra finansinstituten medvetna om de kulturella och kreativa företagens särdrag för att uppmuntra dem att investera i denna typ av företag, framför allt små och medelstora företag.

Lokalt och regionalt samarbete

95.  Europaparlamentet framhåller att den kulturella och den kreativa sektorn ofta bidrar till att stimulera en omläggning av lokala ekonomier på tillbakagång genom att gynna uppkomsten av nya ekonomiska verksamheter och nya, bestående arbetstillfällen och göra europeiska regioner och städer mer attraktiva, med syftet att uppnå social och territoriell sammanhållning.

96.  Europaparlamentet understryker att kulturen fyller en viktig funktion för en hållbar utveckling i gränsområdena och är medvetet om att kulturella och kreativa infrastrukturer och inrättningar kan bidra till att uppnå territoriell sammanhållning. Parlamentet anser att främjandet av kultur och kreativitet är en integrerad del av det territoriella samarbete som bör stärkas.

97.  Europaparlamentet uppmanar samtliga berörda organ på lokal nivå att använda sig av programmen för territoriellt samarbete för att tillämpa och överföra bästa praxis för en utveckling av den kulturella och den kreativa sektorn.

98.  Europaparlamentet rekommenderar att man dels intensifierar forskningen om sambandet mellan kulturutbudet och företagsetableringen inom den kulturella och den kreativa sektorn och undersöker kulturens betydelse inom EU som faktor för valet av etableringsort, dels stöder forskning om vilka konsekvenser en etablering av kultur- och kreativitetsföretag får för etableringsorten.

99.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga de befintliga kunskaperna om metoder för samt behov och goda erfarenheter av gränsöverskridande kultur- och kreativitetssamarbete för att få specifik kunskap om kultur, kreativitet och gränsområden (särskilt om dåligt utforskade frågor såsom förhållandet mellan kultur, kreativitet och ekonomi) samt att ta fram gränsöverskridande och territoriella strategier för kulturarvs- och kulturresursförvaltning.

100.  Europaparlamentet uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att inrätta träffpunkter och lägga grunden för att skapa lokala nätverk mellan personer inom den kulturella och den kreativa sektorn för att med hjälp av utbyte av sakkunskap, experiment, förbättrade kunskaper och utbildning i innovativ teknik, såsom digital teknik, göra alla yrkesverksamma i branschen liksom också den stora allmänheten mera medvetna om den kulturella och den kreativa sektorn med hjälp av utbildning, debatter och andra konstnärliga och kulturella evenemang, samt inrätta centrum för skapande liksom företagskuvöser som ska göra det möjligt för unga yrkesutövare och kreativa företag att nätverka, samt främja nyskapande och öka sektorns synlighet.

101.  Europaparlamentet uppmanar de lokala, regionala och territoriella myndigheterna att bilda nätverk för att utbyta bästa praxis och genomföra gränsöverskridande och transnationella pilotprojekt.

102.  Europaparlamentet understryker att lokala och regionala myndigheter genom att organisera, stödja och ge uppmärksamhet åt evenemang med lämpligt innehåll kan bidra avsevärt till att kulturella varor får en bättre spridning och i högre grad sätts i omlopp.

103.  Europaparlamentet betonar att kulturella och kreativa infrastrukturer och inrättningar har en viktig funktion att fylla för att utveckla den fysiska miljön i mindre städer och storstäder, skapa en attraktiv investeringsmiljö och framför allt för att rusta upp och förnya gamla industriregioner. Kulturarvet ger ett mervärde och skapar originalitet vid utvecklingen och förnyelsen av landsbygdsområden, framför allt genom att bidra till landsbygdsturismen och motverka avfolkningen av dessa områden.

104.  Europaparlamentet anser också att kulturarvet har stor betydelse för strategierna för upprustning av gamla industriområden, liksom i politiken för att identifiera framväxande områden inom turismsektorn och omdefiniera den traditionella turismen.

105.  Europaparlamentet anser därför att skapandet av kulturella och kreativa branscher och utvecklingen av redan befintliga sådana måste stödjas genom nationella, regionala och lokala utvecklingsstrategier i ett partnerskap mellan offentliga myndigheter på olika politikområden, företrädare för små och medelstora företag samt berörda representanter för det civila samhället.

106.  Europaparlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna och regionerna att skapa möjligheter till sådant samarbete, att ta fram insatser som kombinerar infrastrukturinvesteringar med investeringar i mänskligt kapital samt att använda sig av system med innovationskuponger för att hjälpa små och medelstora företag och enskilda inom den kulturella och den kreativa sektorn att få yrkeskompetens.

107.  Europaparlamentet anser att kommissionen i större utsträckning borde kunna uppmärksamma vänortsverksamheten mellan städer, kommuner och regioner, som under många år har utgjort ett utmärkt forum för kulturellt och kreativt samarbete och informationsutbyte. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med europeiska sammanslutningar av lokala och regionala myndigheter främja moderna och högkvalitativa vänortsinitiativ och utbyten som inbegriper alla delar av samhället,

108.  Europaparlamentet föreslår att det inrättas ett handlingsprogram för gränsöverskridande kulturfrämjande och samarbete som en del av Europeiska året för frivilligarbete.

Europeiska kulturhuvudstäder

109.  Europaparlamentet framhåller det breda erkännandet av initiativet för europeiska kulturhuvudstäder som ett ”laboratorium” för stadsutveckling genom kultur. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja detta initiativ och garantera rätt förutsättningar för överföring av bästa praxis, kultursamarbete och inrättande av nätverk för utbyte av erfarenheter av den kulturella och den kreativa sektorns möjligheter, i syfte att tillvarata dessa sektorers fulla potential.

110.  Europaparlamentet uppmuntrar till att inkludera diskussioner om potentialen hos kreativa företag i konst- och kulturbranschen i evenemang inom programmet Europeiska kulturhuvudstäder.

Mode och turism

111.  Europaparlamentet anser att grönbokens förteckning över kulturella och kreativa sektorer måste kompletteras med mode och kulturell och hållbar turism. Dessa båda sektorer kännetecknas av ett starkt kreativt inslag och av företagaranda, som är av stor vikt för ekonomin och den internationella konkurrenskraften i Europa.

112.  Europaparlamentet vill lyfta fram den stora betydelse som turismen har för den kulturella och den kreativa sektorn och rekommenderar att kommissionen bör verka för att EU:s regioner och städer i högre grad använder sig av kulturen som varumärke för att marknadsföra sig som turistmål och samarbetar mer med varandra när det gäller kulturturism. Kommissionen bör främja samarbetet mellan kultursektorn och turismsektorn och stödja gemensamma marknadsföringsprojekt mellan dessa sektorer.

Internationella förbindelser och handel

113.  Europaparlamentet framhäver betydelsen av den ovannämnda Unescokonventionen, som ett centralt instrument för att garantera att ”det kulturella undantaget” i internationell handel med varor och tjänster av kulturell och kreativ art bibehålls inom Världshandelsorganisationens internationella ram.

114.  Europaparlamentet anser att det finns åtskilliga tariffära och icke-tariffära hinder för främjandet av kulturella utbyten och den kulturella mångfalden samt tillträde till tredjeländers marknader, och att detta tillsammans med de osäkra näten för distribution och användning gör det svårt för den europeiska kulturen att hålla sig framme.

115.  Europaparlamentet understryker den stora potential som den kulturella och den kreativa sektorn innebär för den internationella handeln, och antar att dess betydelse inte värderas högt nog på grund av svårigheterna med uppgiftsinsamling.

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, mot bakgrund av att antalet bilaterala handelsöverenskommelser ökar, att lägga fram en tydlig och övergripande strategi för parlamentet om protokoll om kulturellt samarbete, som bifogas avtalen och som syftar till att anpassa erbjudandet om europeiskt samarbete till den kulturella och den kreativa sektorns behov och särdrag i partnerländer, med respekt för de åtaganden som WTO gjort och i enlighet med andan och ordalydelsen i Unesco-konventionen .

117.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att öka exporten av produkter och tjänster med kulturellt och kreativt innehåll och att verka för att de europeiska kulturella och kreativa sektorerna ska bli mer kända utanför EU.

o
o   o

118.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 201, 25.7.2006, s. 15. (2) EUT L 95, 15.4.2010, s. 1. (3) EUT L 372, 27.12.2006, s. 1. (4) EUT L 327, 24.11.2006, s. 12. (5) EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 16. (6) EUT C 76 E, 25.3.2010, s. 16. (7) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 32. (8) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 25. (9) EUT C 125 E, 22.5.2008, s. 223. (10) http://ec.europa.eu/culture/our-policy-development/doc/CONS_NATIVE_CS_2009_08749_1_EN.pdf (11) EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.