Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), i synnerhet artiklarna om forskning,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens (efter Lissabonfördragets ikraftträdande Europeiska unionens) sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)(1),

–  med beaktande av framför allt artikel 7 i nämnda beslut avseende övervakning, utvärdering och översyn av sjunde ramprogrammet,

–  med beaktande av artikel 182.2 i EUF-fördraget om anpassning av ramprogrammet efterhand som förhållandena ändras,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 februari 2011 med titeln ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Svar på rapporten från expertgruppen för preliminär utvärdering av sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration och rapporten från expertgruppen för preliminär utvärdering av finansieringsinstrumentet för riskdelning” (KOM(2011)0052),

–  med beaktande av slutsatserna från den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet för forskning, inbegripet finansieringsmekanismen för delade risker från rådets (konkurrenskraft) (inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor) 3074:e möte den 9 mars 2011,

–  med beaktande av expertgruppens slutrapport ”Interim Evaluation of the Seventh Framework Programme” av den 12 november 2010,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning(2),

–  med beaktande av expertgruppens rapport ”Evaluation of the Sixth Framework Programmes for Research and Technological Development 2002–2006” från februari 2009,

–  med beaktande av expertgruppens rapport ”Towards a world class Frontier research Organisation – Review of the European Research Council's Structures and Mechanisms” av den 23 juli 2009,

–  med beaktande av den oberoende expertgruppens rapport ”Mid-Term Evaluation of the Risk-Sharing Financial Facility (RSFF)” av den 31 juli 2010,

–  med beaktande av expertgruppens rapport ”First Interim Evaluation of the Innovative Medicines Initiative Joint Undertaking” av den 20 december 2010,

–  med beaktande av expertgruppens rapport ”First Interim Evaluation of the ARTEMIS and ENIAC Joint Technology Initiatives” av den 30 juli 2010,

–  med beaktande av den oberoende expertgruppens rapport ”Interim Evaluation of the Ambient Assisted Living Joint Programme” från december 2010,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande som antogs vid plenarsessionen den 27–28 januari 2011 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning,

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 20 maj 2010 om hur synergieffekterna av medel öronmärkta för forskning och innovation enligt förordning (EG) nr 1080/2006 avseende Europeiska utvecklingsfonden och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling har utnyttjats i städer och regioner såväl som i medlemsstaterna och unionen(3),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 9/2007 av den 22 november 2007 med titeln ”Utvärderingen av EU:s ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration (FoTU) – skulle kommissionens tillvägagångssätt kunna förbättras?”,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2009 med titeln ”Expertnätverk och integrerade projekt i gemenskapens forskningspolitik – uppnåddes målen?”,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2010 med titeln ”Har stödsystemen för förberedande studier och uppbyggnad av ny infrastruktur inom det sjätte ramprogrammet för forskning varit ändamålsenliga?”,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 15 september 2010 över kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från budgetutskottet (A7-0160/2011), och av följande skäl:

A.  Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration är världens största instrument för stöd till forskning och det viktigaste verktyget i Europeiska unionens forskningspolitik.

B.  Det är nödvändigt att ta hänsyn till de ändringar som halvtidsöversynen av sjunde ramprogrammet har medfört på grund av ett flertal förändringar som har inträffat sedan ramprogrammet förhandlades fram och antogs 2006 (nya institutioner, nya politiska organ, den ekonomiska krisen), men även på grund av de betydande belopp som finns tillgängliga till programmets slut.

C.  I Lissabonfördraget införs fullbordandet av det europeiska området för forskningsverksamhet som ett särskilt medel i EU:s politik.

D.  I Europa 2020-strategin görs forskning och innovation till en central del av en intelligent och hållbar tillväxt för alla.

E.  Forskning är det som omvandlar ekonomisk styrka till kunskap, medan innovation omvänt omvandlar kunskap till ekonomisk styrka.

F.  EU och dess medlemsstater måste skapa möjligheter att vidta gemensamma åtgärder mot de stora sociala, ekonomiska, miljörelaterade, demografiska och etiska problem som EU-medborgarna står inför, till exempel en åldrande befolkning, folkhälsa, livsmedelsförsörjning, hållbar utveckling och stora miljöutmaningar. De lösningar som tas fram måste motivera enskilda personer att ta större ansvar för sina handlingar.

G.  Investeringar i FoU är det bästa långsiktiga svaret på dagens ekonomiska och finansiella kris, eftersom de ger EU möjlighet att bli ett konkurrenskraftigt kunskapssamhälle i världsklass.

H.  EU konkurrerar med ekonomiska stormakter som Kina, Indien, Brasilien, Australien, Förenta staterna och Ryssland. Vår förmåga att ena och samordna EU:s och medlemsstaternas insatser – i synnerhet inom forskningen – är en mycket viktig förutsättning för vår ekonomiska konkurrenskraft och därmed för vår förmåga att finansiera våra sociala ambitioner och uppfylla våra åtaganden när det gäller EU-medborgarnas välbefinnande och skyddet av miljön.

I.  Investeringarna i FoU inom EU är små jämfört med andra världsmakter, vilket bland annat beror på bristen på privata investeringar och innovationsvänliga ramvillkor. Sjunde ramprogrammet är därför inte tillräckligt attraktivt för industrisektorn och forskningens nytta för ekonomin har inte tydligt påvisats. Det är också uppenbart att det utöver de investerade beloppen även behövs en bättre samordning och samfinansiering mellan unionen, medlemsstaterna och regionerna, med full respekt för medlemsstaternas specifika egenskaper och etiska villkor.

J.  Endast tämligen små offentliga investeringar i FoU är föremål för europeiskt samarbete.

K.  Förbindelserna mellan den akademiska världen, forskningen och industrin måste förbättras för att forskningsresultat bättre ska kunna omvandlas till produkter och tjänster som genererar ekonomisk tillväxt och fördelar för samhället i stort.

L.  Sjunde ramprogrammet bör bygga på samma allmänna principer som det europeiska området för forskningsverksamhet.

M.  Av programmets 54,6 miljarder euro har 25,8 miljarder euro använts under de fyra första åren (2007–2010), vilket ger ett genomsnitt på 6,5 miljarder per år. Det återstår 28,8 miljarder euro för de tre sista åren (2011–2013), ett genomsnitt på 9,6 miljarder euro per år.

N.  Åren 2011–2013 är kritiska år, och vi kommer särskilt att behöva uppmärksamma faktorer som konkurrenskraft och social sammanhållning, där forskning och innovation är avgörande inslag.

O.  En komplicerad administrativ förvaltning, omfattande pappersexercis, byråkrati, bristande insyn, ineffektivitet och omotiverade förseningar utgör fortfarande stora hinder för sjunde ramprogrammet och avskräcker forskare, industri och små och stora företag från att delta i programmet. En av de största prioriteringarna i programmet bör därför vara att ta ett stort steg mot förenkling.

P.  Målet på 40 procent kvinnliga forskare i sjunde ramprogrammet är ambitiöst och riktigt. I dag är andelen kvinnliga forskare i projekt inom sjunde ramprogrammet dessvärre så låg som 25,5 procent.

1.  Europaparlamentet välkomnar den höga kvaliteten på expertgruppens rapporter om den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet samt finansieringsmekanismen med delad risk, som avser insatsernas kvalitet, genomförande och noterade resultat, trots det allmänna mandat som gruppen tilldelades. Parlamentet påpekar dock att man i utvärderingen inte beaktar medlemsstaternas och EU:s åtgärder i deras helhet.

2.  Europaparlamentet förstår inte varför kommissionen offentliggjorde sitt meddelande först den 9 februari 2011 trots att den skulle offentliggöra det senast 2010, och beklagar bristerna i kommissionens meddelande med tanke på de aktuella utmaningarna, bland annat dagens ekonomiska kris och de anslag som fortfarande inte tilldelats inom sjunde ramprogrammet.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt följa upp expertgruppens tio specifika rekommendationer.

4.  Europaparlamentet betonar att slutsatserna från den preliminära översynen är relativa, eftersom huvuddelen av anslagen inom sjunde ramprogrammet ännu inte har tilldelats. Projekt som har inletts pågår fortfarande och andra som finansieras via sjunde ramprogrammet kommer att fortsätta utöver budgeterade tidsramar.

Sjunde ramprogrammets resultat

5.  Europaparlamentet anser att Europa visserligen fortfarande ligger efter Förenta staterna och håller på att tappa försprånget till tillväxtländerna, men att de resultat som uppnåtts i sjunde ramprogrammet tycks påvisa ett europeiskt mervärde när det gäller FoU. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka ansträngningarna för att kommunicera de framgångsrika resultaten till medlemsstaterna, forskarsamfundet och de europeiska medborgarna.

6.  Europaparlamentet beklagar att det inte finns någon metod för att utvärdera hur stora vetenskapliga framsteg som gjorts tack vare projekt som finansieras via sjunde ramprogrammet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förstärka kommunikationsarbetet om sjunde ramprogrammet (bland annat genom att använda ny teknik som smarta forskningsinformationstjänster) och att underlätta tillgången till information om deltagande, tillkännage kommande forskningsutmaningar och sprida forskningsrön. Parlamentet stöder kommissionens initiativ att främja öppen tillgång till resultat från offentligt finansierad forskning, om detta är lämpligt och möjligt med hänsyn till immateriella rättigheter.

8.  Europaparlamentet gläder sig åt nivån på deltagandet och spetkompetensen i urvalet av projekt. Parlamentet beklagar dock att programmets resultat fortfarande är relativt svaga och har en avskräckande effekt, särskilt för små och medelstora företag, som spelar en viktig roll när det gäller att omsätta forskningsresultat i produkter och tjänster. Parlamentet tror att situationen skulle kunna förbättras med enklare administrativa och finansiella bestämmelser och med projekt och förfaranden som bättre passar små och medelstora företags behov.

9.  Europaparlamentet konstaterar att det stadigt ökande antalet mål och teman som omfattas och de många olika instrumenten har ökat sjunde ramprogrammets räckvidd och minskat dess förmåga att bidra till ett specifikt EU-mål.

10.  Europaparlamentet är för ett stärkande av det särskilda programmet ”Samarbete”, som är fortsatt relevant med tanke på de aktuella vetenskapliga och tekniska utmaningarna. Parlamentet framhåller dess roll i utvecklingen av en kritisk massa av forskning, utveckling och innovation som inte kan uppnås på samma sätt på nationell eller regional nivå, vilket är ett bevis på det europeiska mervärdet. Parlamentet anser därför att samarbetsinriktad gränsöverskridande forskning fortsatt bör prioriteras. Parlamentet rekommenderar att åtgärden ”Framtida och ny teknik” tillämpas och att teknikplanerna görs mer allmänna så att de omfattar samtliga temaområden. Parlamentet efterlyser dessutom större flexibilitet vid fastställandet av vilka temaområden som ska omfattas av ansökan samt av de finansieringströsklar och finansieringstak som skiljer stora projekt från små. Parlamentet betonar att det nuvarande samarbetsprogrammet är för snävt och ämnena ofta för specifika för att kunna hantera större samhällsutmaningar, och rekommenderar att nästa ramprogram möjliggör ansökningar med bredare temaområden.

11.  Europaparlamentet betonar att man även behöver ha ett bredare interdisciplinärt perspektiv för att åtgärda de växande sociala problemen på ett bättre sätt. Parlamentet understryker att samhällsvetenskap och humaniora är viktiga ämnen för att kunna bemöta de stora utmaningar som EU står inför. Parlamentet beklagar att de mycket specifika och begränsade ansökningsinfordringarna i programdelen ”Samarbete” vad gäller samhällsekonomi och humaniora gör det mycket svårt att genomföra någon ny och innovativ forskning på området.

12.  För att målen i Europa 2020-strategin ska kunna uppnås föreslår Europaparlamentet att forskning som understöds av sjunde ramprogrammet fokuseras på EU:s mest akuta utmaningar inom de sektorer som anges i sjunde ramprogrammets kapitel ”Samarbete”, nämligen hälsa (inklusive klinisk och förebyggande forskning och medicinteknik), livsmedel och bioteknik (inklusive livsmedelssäkerhet), IKT, nanovetenskap och nanoteknik, energi (inklusive energieffektivitet, smarta nät, förnybar energi, CCS, SET-planen och användning av biogas), miljö (inklusive klimatförändringar, vatten, mark och skog), hållbara transporter, samhällsvetenskap och humaniora, rymdforskning och säkerhet.

13.  Europaparlamentet föreslår att forskningssamarbetet förstärks, som till exempel de verksamheter som finansieras under det särskilda programmet ”Samarbete”. Parlamentet efterlyser en möjlighet att inrätta små och medelstora projekt- och partnerkonsortium som möjliggör effektiv samordning och stärker den vetenskapliga spetskompetensen. Parlamentet betonar att forskningssamarbete måste utgöra kärnan i ramprogrammet.

14.  Europaparlamentet välkomnar de lovande resultat som Europeiska forskningsrådet uppnått inom programdelen ”Idéer” och forskningsrådets uppgift att stärka den europeiska forskningens synlighet och attraktionskraft. Parlamentet beklagar att den privata sektorn inte deltar och involveras tillräckligt i forskningsrådet. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka finansieringen till forskningsrådet (vilket även kommer att öka framgångarna) och att bedöma vilka alternativ som finns för att ytterligare förbättra forskningsrådets struktur och mekanismer, bland annat genom att göra forskningsrådet till en oberoende juridisk person med beslutsbefogenheter som är direkt ansvarig för sin vetenskapliga strategi och sin förvaltning och som kan fungera som pilotorgan för att öka oberoendet hos finansieringsorganen inom forskning, utveckling och innovation. Parlamentet är för större öppenhet vid utnämningen av det vetenskapliga rådet och sammansättningen av granskningspanelerna. Parlamentet rekommenderar att forskningsrådet fortsätter att ge starkt stöd till enskilda framstående forskare, men uppmanar forskningsrådet att även införa möjligheten att få stöd till teambaserade projekt, alltid på villkor att sådana projekt utformas ”nerifrån och upp”.

15.  Europaparlamentet stöder inom ramen för programdelen ”Människor” de Marie Curie-åtgärder som är så värdefulla för forskares karriärer, säkerställer individuell forskning ”nerifrån och upp” inom många olika ämnen, hindrar kompetensflykt och gör en forskarkarriär mer lockande för unga lovande forskare både från EU och från tredjeländer. Med tanke på den relativt stora överteckningen rekommenderar parlamentet att Marie Curie-programmet för rörlighet fortsätter med utökade resurser inom sjunde ramprogrammet för att ytterligare förbättra möjligheterna till rörlighet för forskare och doktorander (till exempel mellan den akademiska världen och den privata sektorn eller mellan medlemsstaterna, exempelvis genom att införa forskningscheckar med forskningsbidrag som följer med forskare). Parlamentet anser emellertid att det finns utrymme för förenkling när det gäller antalet åtgärder inom Marie Curie. Parlamentet beklagar att merparten av forskningsarbetet inom EU fortfarande bedrivs under otrygga arbetsvillkor.

16.  Europaparlamentet anser att man för att öka antalet personer som sysslar med forskning i Europa måste öka intresset för en forskarkarriär genom att eliminera administrativa hinder och erkänna meriter, utbildningstid och arbete vid alla forskningscentrum. Därför uppmuntrar parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att inrätta ett gemensamt system för att utvärdera forskares spetskompetens och karriär och för att bedöma universitetens prestationer. Parlamentet upprepar även på nytt betydelsen av att investera i utbildning och kompetensutveckling och av att komplettera kopplingen mellan utbildning, forskning och innovation.

17.  Europaparlamentet är tveksamt till de många olika målen under programdelen ”Kapacitet” och de problem som uppstår på grund av detta, t.ex. när det gäller internationellt samarbete och framsteg med viktig forskningsinfrastruktur (Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur, Esfris). Parlamentet anser att det finns ett tydligt behov av åtgärder till förmån för små och medelstora företag samt innovativa små och medelstora företag, och uppmanar kommissionen att åtminstone behålla dessa åtgärder och den budget som vikts för dem och att samtidigt vidta åtgärder för att förbättra deras genomförande. Parlamentet anser att projekten ERA-NET och ERA-NET+ inom delen ”Infrastruktur” samt de initiativ som grundar sig på artikel 185 fyller sin funktion att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet.

18.  Europaparlamentet inser att de gemensamma teknikinitiativen är värdefulla för den europeiska industrins konkurrenskraft. Parlamentet beklagar dock de rättsliga och administrativa hindren (status som juridisk person, finansiella regler och i vissa fall även immateriell äganderätt), som kan avskräcka ett stort antal viktiga forskningsaktörer och små och medelstora företag från att delta. Parlamentet beklagar även de heterogena styrningsstrukturerna och rättsliga strukturerna samt de höga driftskostnaderna för att inleda gemensamma teknikinitiativ. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullgöra sina skyldigheter så snart de har gått med på att samfinansiera gemensamma teknikinitiativ. Parlamentet uppmanar kommissionen att förenkla reglerna och stödnivåerna för jämförbara deltagarkategorier i alla gemensamma teknikinitiativ i enlighet med sjunde ramprogrammet, även vad gäller nationell samfinansiering. Parlamentet kräver att få bli mer delaktigt i den politiska kontrollen av dessa instrument, särskilt för att skapa balans i fråga om deltagande och verksamheter. Dessa initiativ bör inte leda till outsourcing av offentliga medel och de bör stanna kvar inom de rättsliga avgränsningar som gäller för statligt stöd och frågor som föregår det konkurrensutsatta stadiet.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge parlamentet tydlig och detaljerad information om hur de gemensamma teknikinitiativen fungerar och för varje enskilt fall lämna uppgifter om juridisk status, vilka personer som ingår i rådet och vilken verksamhet som har bedrivits.

20.  Europaparlamentet uppmärksammar den mer systematiska användningen av alltför öppna ansökningsomgångar (en nerifrån och upp-strategi) för att säkerställa långsiktig forskningskapacitet. Parlamentet framhåller behovet av att upprätthålla en balans mellan de båda strategierna (”nerifrån och upp” och ”uppifrån och ner”), som var och en tillgodoser särskilda behov. Parlamentet framhåller även behovet av att rådfråga och samarbeta med forskarna, industrin och civilsamhällets aktörer för att fastställa forskningens innehåll.

21.  Europaparlamentet anser att man med särskild hänsyn till Europa 2020-strategin och målet om intelligent tillväxt måste fastställa gemensamma forskningsområden bland de mest lovande områdena i form av konkreta tillämpningar som möjliggör största möjliga utbyte ur etisk synvinkel. Dessa områden skulle kunna utgöra en gemensam forskningsplattform som finansieras av EU och som främjas genom ett gemensamt nätverk för utbyte av uppgifter som anses vara relevanta och av stort intresse.

22.  Europaparlamentet beklagar att forskningsfinansieringen i Europa fortfarande är mycket splittrad, med flera olika finansieringskällor från medlemsstaterna och unionen som använder sig av olika prioriteringar, utvärderingskriterier, definitioner och förfaranden, vilket leder till onödiga överlappningar, förvirring, fel och brist på kritisk massa. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att sätta frågorna om samarbete och samordning mellan de olika EU-programmen och nationella programmen högst upp på sin agenda. Vidare uppmanas kommissionen att utföra en analys, dels för att förbättra samspelet mellan europeiska åtgärder och nationella åtgärder, inbegripet eventuell samordning i samband med utformningen av ansökningsomgångar och utvärderingen av projekt, dels för att ta reda på vilka nationella regler eller lagar som står i vägen för eller försvårar den finansiella förvaltningen av projekt som rör internationellt forskningssamarbete. Parlamentet kräver att ansökningsomgångarna, även de i juli 2011, ska inledas i samråd med medlemsstaterna. Dessa ansökningsomgångar får inte överlappa eller konkurrera med nationella initiativ utan bör i stället komplettera dem. I detta hänseende anser parlamentet att ERA-Net bör stärkas och bli ett redskap för att stödja spetskompetens och för att ta fram kriterier för kvalitetsindikatorer som ska utgöra grunden för samordningen mellan program och samriskföretag. Parlamentet föreslår att sjunde ramprogrammet ska komplettera de insatser som görs av förvaltarna av de nationella program som ingår i den gemensamma programplaneringen för att ramprogrammen för forskning och utveckling ska utvecklas från att handla om projektförvaltning till att handla om programförvaltning utan att förvaltningen av små projekt därmed försummas. För att den gemensamma programplaneringen ska bli framgångsrik anser parlamentet att projekten måste väljas på grundval av deras spetskompetens och vara skräddarsydda för respektive sektor. Dessutom måste kommissionens samordnande roll stärkas och medlemsstaterna bör respektera sina ekonomiska åtaganden. Parlamentet kräver att sjunde ramprogrammets tre sista år ska ägnas åt att bygga upp det europeiska området för forskningsverksamhet.

23.  Europaparlamentet är skeptiskt till att det ofta är möjligt att finansiera endast ett förslag per ansökningsomgång, vilket leder till slöseri av resurser som investerats i förberedelser och utvärdering av utmärkta förslag, och till utebliven finansiering av utmärkta idéer. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att finansiera utmärkta icke valda forskningsförslag genom en tilläggsbudget för forskning (matchande forskningsfonder) som medlemsstaterna, regionalfonderna och strukturfonderna samt den privata sektorn kan bidra till.

24.  Europaparlamentet betonar betydelsen av Gemensamma forskningscentrets direkta insatser och dess bidrag till en hållbar utveckling, konkurrenskraft, säkerhet och kärnkraftssäkerhet.

25.  Europaparlamentet inser betydelsen av projektet Black Sea Interconnection (BSI) när det gäller att skapa ett regionalt nätverk för forskning och utbildning i det större Svartahavsområdet och koppla detta till det europeiska multigigabitnätet för forskning (Geant). Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta stödja forskningsprojekt i Svartahavsområdet, till exempel HP-SEE, SEE-GRID, Scene, Caren och BSRN.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sjunde ramprogrammet och framtida finansiella ramar säkerställa en lämplig nivå på bidragen för forskning och utveckling avseende GNSS-applikationer och GNSS-tjänster.

27.  Europaparlamentet betonar att all forskning som bedrivs inom sjunde ramprogrammet måste bedrivas i enlighet med den europeiska stadgans grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar därför bestämt kommissionen att omedelbart offentliggöra alla dokument med koppling till Indect (ett forskningsprojekt som finansieras av sjunde ramprogrammet och syftar till att utveckla ett automatiserat övervakningssystem som ständigt övervakar webbplatser, övervakningskameror och enskilda datorsystem) och fastställa ett klart och tydligt mandat för Indects forskningsmål, tillämpning och slutanvändare. Parlamentet betonar att Indect inte bör få någon finansiering från sjunde ramprogrammet innan man har genomfört en grundlig undersökning av de möjliga konsekvenserna för de grundläggande rättigheterna.

Deltagande i sjunde ramprogrammet

28.  Europaparlamentet understryker att det inte verkar som om industrin deltar i någon större utsträckning i detta ramprogram jämfört med de tidigare ramprogrammen, i synnerhet inte i programdelen ”Samarbete”. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utföra en ingående analys av programmets förmåga att bättre främja investeringar från den privata sektorn.

29.  Europaparlamentet anser att förfarandena för konkurrerande ansökningar för övriga partner bör bygga på grundförutsättningen att de inblandade företagen och forskarna har de mest ingående kunskaperna om projektet och vilken typ av partner som behövs, och att kommissionen inte ska tvinga dem att följa utvärderingsexperternas rankningslistor utan i stället utvärdera en skriftlig motivering av konsortiets val.

30.  Europaparlamentet välkomnar sjunde ramprogrammets resultat till förmån för små och medelstora företag, både när det gäller stödåtgärderna för små och medelstora företag i programdelen ”Kapacitet”, programmet ”Eurostars” och det mål på 15 procent som fastställts i programdelen ”Samarbete”. För att ytterligare underlätta de små och medelstora företagens deltagande anser parlamentet att man bör inleda fler icke-tematiska ansökningsomgångar för små och medelstora företag, oftare öppna ansökningsomgångar för specifika aktiviteter till förmån för små och medelstora företag (eller ha en kontinuerlig öppen ansökningsomgång), ytterligare förenkla reglerna (däribland reglerna för programmet ”Eurostars”) samt förkorta handläggningstiden. Dessutom uppmuntrar parlamentet små och medelstora företag att mer aktivt utnyttja de resultat som redan uppnåtts.

31.  Europaparlamentet anser att unga forskare bör uppmuntras att delta i projektteam inom forskningssamarbeten mellan industrin och forskningsorganisationer. Parlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna vidtar särskilda åtgärder för att stärka unga forskares medverkan i ramprogrammen, och uppmanar kommissionen att använda halvtidsöversynen av sjunde ramprogrammet för att främja sysselsättning bland unga forskare genom att utforma regler och olika former av deltagande på ett sådant sätt att en stor del av stödet går till anställning av unga forskare.

32.  Europaparlamentet noterar med oro vissa medlemsstaters relativt låga deltagande i sjunde ramprogrammet, vilket inte bidrar till den territoriella sammanhållningen eller till en balanserad utveckling i EU. Parlamentet anser att en bättre samordning, enhetlighet och synergi mellan sjunde ramprogrammet och struktur- och sammanhållningsfonderna samt ett bättre utnyttjande av programdelen ”Människor” skulle kunna förbättra de underrepresenterade medlemsstaternas deltagande. Parlamentet anser dessutom att samtliga medlemsstater skulle kunna uppnå en högre spetskompetens (spetsforskningstrappa) om strukturfonderna användes för att förbättra forskningsinfrastrukturen och främja kapacitetsbyggandet inom forskning och innovation. Parlamentet välkomnar därför inrättandet av expertgruppen för samverkan, vars syfte är att undersöka hur sjunde ramprogrammet, strukturfonderna och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation kan samverka med varandra. Parlamentet betonar dock att det är absolut nödvändigt att särskilja kriterierna för sjunde ramprogrammet och för strukturfonderna, eftersom man bör följa principen om spetskompetens (som uteslutande förvaltas och samordnas av kommissionen) när medel från sjunde ramprogrammet fördelas för att garantera högsta möjliga mervärde för forskning, utveckling och innovation i EU. Parlamentet påpekar med tillfredsställe att man inom Sammanhållningsfonden har avsatt 86 miljarder euro för perioden 2007–2013 till stöd för innovation (25 procent av det totala beloppet) och att anslaget för grundforskning och teknisk utveckling uppgår till 50 miljarder euro, vilket är lika mycket som den totala budgeten för sjunde ramprogrammet för forskning. Parlamentet betonar hur viktig forskningens och utvecklingens territoriella dimension är, eftersom hänsyn tas till territoriernas särskilda behov och kapaciteter vid utformningen av politiska insatser (”smart specialisering”). Parlamentet menar därför att regionala och lokala myndigheters deltagande är avgörande för att förbättra forsknings- och innovationskapaciteten i deras respektive regioner. Parlamentet rekommenderar att oanvända medel från EU:s budget i dagsläget och fram till utgången av 2013 och för perioden 2014–2020 ska vara än mer inriktade på innovation, vetenskap och forskning i form av mänskliga resurser, utveckling och infrastruktur.

33.  Europaparlamentet välkomnar de stadiga men blygsamma framstegen mot ett jämnare deltagande av både män och kvinnor i ramprogrammet, eftersom mångfald är viktigt för kreativitet och innovation. Parlamentet påpekar att kvinnliga forskare tenderar att arbeta med mindre och inte lika profilerade forskningsprojekt och forskningsuppgifter, och det verkar finnas ett mycket besvärligt glastak för kvinnliga forskare, vilket leder till en minskning av andelen kvinnliga forskare högre upp i karriären. Ytterligare ett tecken på att detta glastak existerar är det låga antalet kvinnliga forskare som väljs ut för att få stipendier från Europeiska forskningsrådet för att bedriva avancerad forskning. Parlamentet instämmer i att åtgärder för att öka kvinnors deltagande bör förstärkas under projektens alla livscykler (med särskild hänsyn tagen till flexibla arbetstider, bättre barnomsorg, socialförsäkringsvillkor och föräldraledighet), och att kommissionen bör återuppliva sin strategi att stödja kvinnliga forskare och försöka sporra medlemsstaterna att åtgärda könsskillnaderna. Parlamentet betonar att målet på 40 procent kvinnor i programkommittéer och rådgivande kommittéer bör genomföras med omsorg. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en övergripande kommitté som ansvarar för övervakning av och rådgivning om andelen kvinnliga forskare, och att utarbeta en jämställdhetsplan enligt rekommendationerna i efterhandsutvärderingen av sjätte ramprogrammet. Vidare uppmanar parlamentet universiteten och EU-institutionerna att framhålla vetenskapen som ett intressant område för båda könen, både i början av utbildningen och längre fram, genom att lyfta fram kvinnliga forskare som förebilder.

34.  Europaparlamentet anser att man på regional nivå bör erkänna den särskilda roll som intresseorganisationer (t.ex. handelskamrarna, nätverket Enterprise Europe Network och regionala innovationsbyråer) har som länk mellan lokala, innovativa små och medelstora företag och kommissionen.

35.  Europaparlamentet anser att programmen bör öppnas för internationella partner. Parlamentet betonar att grundprincipen bör vara att alla program ska vara öppna för att även ge finansiering till utländska grupper (i enlighet med särskilda kompetenskrav). Parlamentet tillbakavisar uppfattningen att kommissionen är bättre lämpad än forskarna att bestämma valet av samarbetspartner.

36.  Europaparlamentet anser att man bör befästa sjunde ramprogrammets prioriteringar när det gäller internationellt samarbete och anser att de länder och forskningsområden som ska omfattas av de internationella samarbetsåtgärderna bör väljas i samråd med medlemsstaterna, i syfte att se till att dessa åtgärder kompletterar medlemsstaternas egna åtgärder. Parlamentet upprepar dock att man måste uppmärksamma samarbetet med utvecklingsländerna.

Finansiering

37.  Europaparlamentet anser att sjunde ramprogrammets finansieringsnivå, som är trovärdig och nödvändig, åtminstone bör bibehållas för att de stora samhällsproblemen ska kunna åtgärdas. Parlamentet påpekar att investeringar i forskning, utveckling och innovation är långsiktiga investeringar och en av de avgörande faktorerna för att målen i Europa 2020-strategin ska kunna nås.

38.  Europaparlamentet anser att både anslagen inom sjunde ramprogrammet och den allmänna forskningsinriktningen så långt som möjligt bör återspegla de övergripande politiska målen i Europa 2020-strategin. Om man ska åstadkomma några vetenskapliga genombrott i fråga om stora utmaningar anser parlamentet att det krävs ett åtagande på medellång eller lång sikt om att finansiera instrument som både stöder grundforskningen och samarbetet med industrin och andra externa partner.

39.  Europaparlamentet betonar den avgörande roll som forskningsinfrastrukturen spelar för kunskapstriangeln och understryker att utvecklingen och finansieringen av denna infrastruktur (på grundval av Esfris lista tillhandahållande av laboratorieutrustning och instrument samt underhåll av dessa) bör främjas genom bättre samordning och samfinansiering mellan sjunde ramprogrammet, Europeiska investeringsbankens instrument, strukturfonderna samt nationell och regional politik. Parlamentet anser att man bör undvika förekomsten av flera forskningsinfrastrukturer i olika medlemsstater samt gynna en öppen och kompetensbaserad tillgång till forskningsinfrastruktur. Parlamentet efterlyser insatser för att öka finansieringen av forskningsinfrastruktur inom sjunde ramprogrammet, i synnerhet där de största möjligheterna till ett europeiskt mervärde finns.

40.  Europaparlamentet anser att stödmottagarna av forskningsinfrastruktur tydligt bör motivera sin roll och sin användning av utrustning, laboratorier och forskningspersonal eller teknisk personal. Parlamentet anser därför att man bör upprätta ett övervaknings- och tillsynssystem som kontrollerar att avtalen efterföljs.

41.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att respektera sina ekonomiska åtaganden, inklusive åtagandena om de insatser som följer av artiklarna 185 och 187, inom ramen för internationella forskningsavtal.

42.  Mot bakgrund av målet att tre procent av BNP ska investeras i forskning och teknisk utveckling senast 2020 och med hänsyn till att forskning och innovation är den enda säkra vägen till ekonomisk återhämtning i EU, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att överväga möjligheten att fastställa en mellanliggande, bindande lägstanivå för investeringarna i forskning och teknisk utveckling på cirka en procent av BNP senast 2015.

Innovationsfunktionen

43.  Europaparlamentet konstaterar att innovationsdimensionen har stärkts i de kommande arbetsprogrammen. För att forsknings- och innovationsprogrammen ska få en tydlig inverkan på marknaden och samhället måste insatser utarbetas som möjliggör en optimal tillämpning och kommersialisering av forskningsresultat, t.ex. genom att hänsyn tas till forskningsresultatens kommersiella potential i specifika ansökningsomgångar eller i utvärderingskriterierna för särskilda områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att innan sjunde ramprogrammet löper ut börja finansiera demonstrations- och pilotprojekt samt koncepttest och att överväga ett finansieringssystem som belönar framgångsrika projekt och ser till att de förs in på marknaden, som ett komplement till dagens förskottsfinansiering. I detta avseende anser parlamentet också att det behövs nära samordning mellan sjunde ramprogrammet, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och strukturfonderna.

44.  Europaparlamentet påpekar att man vid en uppdelning av sjunde ramprogrammet i vetenskap för vetenskapen, vetenskap för konkurrenskraften och vetenskap för samhället riskerar att missa den stegvisa utvecklingsgången mellan grundforskning, tillämpad forskning och innovation. Parlamentet betonar att stelbenta strukturer inte får hindra ett framgångsrikt genomförande av integrerade projekt.

45.  Europaparlamentet anser att såväl det sjunde som det kommande åttonde ramprogrammet i högre grad bör bidra till industrins utveckling i Europa och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja tillämpad forskning.

46.  Samtidigt som Europaparlamentet är medvetet om att sjunde ramprogrammet i första hand är inriktat på forskning och teknisk utveckling, understryker det vikten av att europeiska strategier och program utarbetas på ett sådant sätt att synergieffekterna i hela forsknings- och utvecklingskedjan (från forskning och utbildning, via innovation, till sysselsättning) utnyttjas fullt ut. Detta är enligt parlamentet det enda sättet att uppnå de mål som fastställts inom ramen för innovationsunionen och påskynda EU:s omvandling till ett kunskapsbaserat samhälle. I detta hänseende välkomnar parlamentet utarbetandet av en resultattavla för innovation, men efterlyser samtidigt en bredare definition av begreppet innovation (inbegripet icke-teknisk och arbetstagarstyrd innovation) och effektivare modeller, metoder och verktyg för att mäta och främja innovation, bland annat genom offentliga upphandlingar, utarbetande av normer och finansieringslösningar.

47.  Europaparlamentet inser att de europeiska tekniska plattformarna, gemensamma teknikinitiativen och offentlig-privata partnerskapen bidrar till att öka industrins deltagande, och kräver att dessa förankras i framtida program. Parlamentet understryker nödvändigheten av att se till att det finns lämpliga regler för deltagande (inbegripet regler om immateriell rätt) och finansieringsgrad (inbegripet finansieringsgrad för indirekta kostnader) samt en strävan efter ytterligare förenklingar för att dels locka ett större antal små och medelstora företag, offentliga forskningsinstitut och mindre forskningsorganisationer, dels göra intressenternas tillträde och deltagande i de gemensamma teknikinitiativen och offentlig-privata partnerskapen mer balanserat.

Uppföljningen av förenklingsåtgärder

48.  Europaparlamentet är bekymrat över den alltför stora administrativa börda som är förknippad med sjunde ramprogrammet. Parlamentet betonar att de förenklingsåtgärder som inte kräver någon ändring av bestämmelserna bör genomföras så snart som möjligt. Hänsyn bör då tas till förenkling, stabilitet, kontinuitet, rättslig förutsebarhet, öppenhet, spetskompetens samt förtroende. Kommissionen uppmuntras att undersöka flera förenklingsåtgärder, bland annat bidrag in natura från sökanden samt ytterligare anpassning till de beräknings- och redovisningsmetoder som används i de nationella finansieringssystemen. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta brådskande åtgärder för att avsevärt förkorta tidsfristen från ansökan till beviljande, att minska de byråkratiska rutinerna vid förberedande, inlämning och bedömning av projekt (inklusive genom användning av en EU-ansökningsportal baserad på motsvarande modell i Förenta staterna), att minska antalet periodiska rapporter om den finansiella situationen och revisionshandlingar per rapporteringsperiod och att hitta en bättre balans mellan risk och kontroll i forskningen. Parlamentet framhåller att EU:s riskobenägenhet beträffande forskningsfinansiering kan hindra finansiering av forskningsidéer med hög risk och störst potential för genombrott, och föreslår därför att man väljer ett förtroendebaserat tillvägagångssätt med högre tolerans för risk och misslyckande, i motsats till ett rent resultatbaserat tillvägagångssätt som skulle kunna hämma innovativ forskning. Parlamentet förordar en förenklad tolkning och ytterligare förtydligande av definitionen av berättigade kostnader. Parlamentet stöder förslaget om en översyn av budgetförordningen i syfte att förenkla förfarandena, och kräver att EU:s tjänsteföreskrifter ska revideras och/eller tolkas bredare när det gäller personligt ansvar. Parlamentet efterlyser mer exakta, konsekventa och transparenta förfarandebestämmelser för kontroller, bland annat genom stickprov och mer realistiska kriterier, såsom deltagarnas erfarenheter, orsaken till fel och efterlevnaden av regler.

49.  Europaparlamentet upprepar hur viktigt det är att utan dröjsmål införa förenklingsåtgärder för förfarandena, administrationen och finansieringen i den nuvarande förvaltningen av sjunde ramprogrammet, såsom de åtgärder som togs upp i parlamentets resolution av den 11 november 2010. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut av den 24 januari 2011 genom vilket tre förenklingsåtgärder införs liksom ett enhetligt registreringssystem. Kommissionen uppmanas att på ett enhetligt sätt snarast vidta dessa åtgärder och att undersöka var ytterligare förenklingsåtgärder fortfarande är möjliga. Parlamentet beklagar att deltagarna i sjunde ramprogrammet har stora problem vad gäller tolkningen och det oklara rättsläget och upprepar sin önskan att alla pågående tvister mellan kommissionen och stödmottagare gällande samtliga ramprogram ska lösas snabbt i enlighet med principen om en ansvarsfull förvaltning av offentliga medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta stödmottagare samråda med clearingkommittén för forskning under eller efter ett projekt för att reda ut frågor som rör kostnadsberäkning, regler för deltagande och kontroll, bland annat efterhandskontroller. Parlamentet betonar att man bör behålla sådant som fungerar väl och endast ändra de bestämmelser som måste anpassas.

50.  Europaparlamentet kräver åtgärder för att minska handläggningstiden i syfte att öka antalet anslag som beviljas inom mindre än åtta månader med en viss procentenhet under 2011, och inom mindre än sex månader under den återstående programperioden.

51.  Europaparlamentet välkomnar rekommendationerna om att minska handläggningstiden och kräver en utvärdering av redan befintliga instrument innan nya upprättas inom ramen för sjunde ramprogrammet.

52.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen hjälper de offentliga organen att förbättra sina förvaltningssystem genom att göra utvärderingar utan ekonomiska konsekvenser för att uppmuntra dessa organ att vidta en rad åtgärder som förbättrar deras projektförvaltning och genomföra dem inom en tidsfrist som är kortare än ett år.

Finansieringsinstrumentet för riskdelning

53.  Europaparlamentet anser att finansieringsinstrumentet för riskdelning har haft en avgörande kvalitativ och kvantitativ hävstångseffekt för att öka investeringarna i forskning, utveckling och innovation under krisen då banksektorn inte längre kunde fylla den funktionen, med en slutgiltig utlåning under de första åren på 8 miljarder euro som genererat mer än 20 miljarder euro i investeringar.

54.  Europaparlamentet uttrycker emellertid oro över de småsummor som anslås till forskningsinfrastruktur, universitet och forskningsorgan samt små och medelstora företag, i synnerhet innovativa små och medelstora företag, och även över den påtagligt ojämna fördelningen av beviljade lån mellan olika geografiska områden och sektorer. Parlamentet stöder därför expertgruppens konkreta rekommendationer att förbättra vissa underrepresenterade målgruppers deltagande och stöder Europeiska rådets slutsatser av den 4 februari 2011, framför allt kraven på en undersökning av alla tänkbara alternativ för att främja immaterialrätt på europeisk nivå, i synnerhet för att underlätta små och medelstora företags tillträde till kunskapsmarknaden.

55.  Europaparlamentet beklagar att projekt inom ramen för finansieringsinstrumentet för riskdelning endast pågår i 18 medlemsstater och två associerade länder och att små och medelstora företag, universitet/forskningsorgan och forskningsinrättningar för närvarande är underrepresenterade i instrumentet. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka varför de nio andra medlemsstaterna inte har använt detta nya instrument, som har visat sig bidra avsevärt till att öka finansieringen till forskning, utveckling och innovation och till att få samtliga berörda länder att delta.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka publiciteten kring tillgången till lån från finansieringsinstrumentet för riskdelning på medlemsstatsnivå och se till att potentiella deltagare får den information och hjälp de behöver för att få tillgång till lån från instrumentet, i synnerhet i de medlemsstater vars valuta inte är euro.

57.  Europaparlamentet rekommenderar att man fortsätter att använda och ökar användningen av detta innovativa finansiella instrument i såväl det sjunde ramprogrammet som i det kommande åttonde ramprogrammet, eftersom det bidrar till att förbättra tillgången till finansiering och stärka privata investeringar. Parlamentet betonar vikten av att se till att dessa finansieringsinstrument är utformade på ett sätt som passar små och medelstora företag.

Övergripande slutsats och framtida inriktning

58.  Europaparlamentet kräver att man i användningen av sjunde ramprogrammet tar hänsyn till de olika konsekvenserna av den ekonomiska krisen i varje medlemsstat under programmets sista år (2011–2013), med tanke på det betydande belopp (28,8 miljarder euro på tre år) som återstår att fördela, de mål som ska uppnås för Europa 2020-strategin samt förberedandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet liksom innovationsunionen. Parlamentet anser framför allt att sjunde ramprogrammets mål ska anpassas till EU:s strategier för resurseffektivitet, råvaror och den digitala agendan.

59.  Europaparlamentet anser att de återstående beloppen inte bör tas från forskning och användas till andra program eller instrument som inte ingår i sektorn för forskning och innovation och som inte omfattas av sjunde ramprogrammets mål och syften.

60.  Europaparlamentet framhåller behovet av att öka, stimulera och säkra finansieringen av forskning och utveckling i unionen genom att väsentligt höja de berörda anslagen från och med 2013. Parlamentet anser att denna ökade finansiering – helst en fördubbling av budgeten – måste främja en hållbar tillväxt och konkurrenskraft genom spetskompetens. Parlamentet betonar att ökningen av medel måste kombineras med en mer resultatinriktad och prestationsdriven strategi, och med en genomgripande förenkling av finansieringsförfarandena. Parlamentet stöder fortsatt samverkan och samarbete mellan EU:s program för forskning, utveckling och innovation, exempelvis under rubriken ”En gemensam strategisk ram för forskning och innovation”. Efter att det framtida programmet har inrättats är det viktigt för alla berörda parter att programmet präglas av kontinuitet.

61.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att ta hänsyn till bedömningen av de resultat som uppnåtts på vart och ett av de områden som politiskt har prioriterats för finansiering, och till hur effektiva de varit, med målet att förbättra utvärderingen av framtida program.

o
o   o

62.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaterna.

(1) EUT L 412, 30.12.2006, s. 1. (2) Antagna texter, P7_TA(2010)0401. (3) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 104.