Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2010 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén med titeln ”Handel, tillväxt och världspolitik – Handelspolitiken – en hörnsten i Europa 2020-strategin” (KOM(2010)0612) och kommissionens meddelande av den 7 juli 2010 till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en samlad EU-politik för internationella investeringar (KOM(2010)0343),

–  med beaktande av kommissionens och den kanadensiska regeringens gemensamma studie från oktober 2008 med en bedömning av de kostnader och vinster som ett ekonomiskt partnerskap mellan EU och Kanada skulle innebära(1) och den gemensamma rapporten av den 5 mars 2009 om EU:s och Kanadas diskussion om tillämpningsområdet(2),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från toppmötet EU–Kanada, som handlar om ett övergripande avtal om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Kanada och som undertecknades i Prag den 6 maj 2009 (Rådets dokument 09547/2009),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 20 december 2010 till rådet om att ändra förhandlingsdirektiven för ett avtal om ekonomisk integration med Kanada för att bemyndiga kommissionen att för unionens räkning förhandla om investeringar (SEK(2010)1577),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 10 mars 2011 till Europeiska rådet med titeln ”Trade and Investment Barriers Report 2011 – Engaging our strategic economic partners on improved market access: Priorities for action on breaking down barriers to trade” (KOM(2011)0114,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt av den 22 maj 2007 om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter(3), av den 19 februari 2008 om EU:s strategi för att få till stånd marknadstillträde för europeiska företag(4), av den 20 maj 2008 om råvaruhandel(5), av den 4 september 2008 om handel med tjänster(6), av den 18 december 2008 om varumärkesförfalskningens inverkan på den internationella handeln(7), av den 5 februari 2009 om att förstärka de europeiska små och medelstora företagens roll i den internationella handeln(8), av den 5 maj 2010 om toppmötet EU–Kanada(9), av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(10), av den 25 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför(11), av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal(12), av den 17 februari 2011 om Europa 2020-strategin(13) och av den 6 april 2011 om den framtida EU-politiken för internationella investeringar(14),

–  med beaktande av ramavtalet om kommersiellt och ekonomiskt samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och Kanada(15) och av andra efterföljande bilaterala avtal med Kanada, särskilt avtalet om samarbete och ömsesidigt bistånd i tullfrågor(16), avtalet om sanitära åtgärder för att skydda människors och djurs hälsa vad avser handeln med levande djur och animaliska produkter(17), avtalet om handel med vin och spritdrycker(18), avtalet om civil luftfartssäkerhet(19), och luftfartsavtalet(20),

–  med beaktande av det ändrade ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(21),

–  med beaktande av artiklarna 207.3 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Det regelbaserade multilaterala handelssystem som Världshandelsorganisationen (WTO) har upprättat är fortfarande den lämpligaste ramen för att reglera och främja en rättvis och skälig handel genom att utarbeta lämpliga regler och se till att de efterlevs.

B.  Utvecklingsagendan från Doha måste slutföras på ett framgångsrikt sätt för att WTO ska kunna vidareutvecklas. Ett sådant avtal utesluter dock inte bilaterala avtal som går längre än åtagandena inom ramen för WTO och som kompletterar multilaterala bestämmelser.

C.  Kanada är en av EU:s äldsta och närmaste partner, och var det första industriland med vilket EU, 1976, ingick ett ramavtal om handelssamarbete och ekonomiskt samarbete. Under årens lopp har ett antal bilaterala avtal ingåtts för att underlätta starkare handelsförbindelser.

D.  EU är Kanadas näst viktigaste handelspartner och Kanada är för närvarande EU:s elfte viktigaste handelspartner (2009). Kanada är EU:s fjärde största källa för utländska direktinvesteringar, och EU är Kanadas andra största källa för sådana investeringar (2008).

E.  Den gemensamma studie som genomfördes 2008 visade att både Kanada och EU kan ha mycket att vinna på en liberalisering av den bilaterala handeln mellan de båda länderna.

F.  Den privata sektorn i såväl EU som Kanada har visat stort stöd för ett långtgående och övergripande ekonomiskt avtal och anser att ett fördjupat ekonomiskt partnerskap mellan EU och Kanada skulle ge en kraftig signal till investerare och företag i såväl EU och Kanada som på internationell nivå om att tillväxten stimuleras.

G.  Det råder allmän enighet om att de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kanada ännu inte har nått sin fulla potential och att ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada i hög grad kan bidra till att denna möjlighet utvecklas och förverkligas genom att handels- och investeringsflöden förbättras samtidigt som tullar och tulltoppar samt omotiverade icke-tariffära handelshinder avskaffas och ett närmare samarbete främjas, i synnerhet i fråga om regleringssamarbete, arbetskraftens rörlighet och erkännande av kvalifikationer.

H.  Målet är att de pågående förhandlingarna om ett övergripande avtal om ekonomi och handel ska resultera i ett mycket långtgående avtal som har en högre ambitionsnivå än något annat avtal om ekonomi och handel som EU eller Kanada tidigare har ingått, och som kan bidra till att ytterligare fördjupa de redan starka bilaterala förbindelserna vad gäller handel och investeringar.

I.  Kommissionen vill att skyddet för investeringar ska tas upp under de pågående förhandlingarna med Kanada, och har till rådet föreslagit en ändring av de befintliga förhandlingsdirektiven.

J.  Både EU och Kanada har förklarat att man har gjort stora framsteg i förhandlingarna om det övergripande avtalet om ekonomi och handel, och att man har som mål att kunna ingå ett avtal i slutet av 2011.

1.  Europaparlamentet anser att det multilaterala handelssystemet, som förkroppsligas av WTO, fortfarande är det tveklöst verkningsfullaste systemet för att uppnå en fri, rättvis och skälig global handel, och upprepar sitt starka stöd för ett framgångsrikt avslut på förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha, vilket fortfarande är den viktigaste frågan för EU:s handel. Parlamentet menar att EU och Kanada tillsammans kan bidra till ett framgångsrikt avslut på Dohaförhandlingarna.

2.  Europaparlamentet ställer sig positivt till ett avtal med Kanada som sträcker sig längre än WTO-åtagandena och som kompletterar de multilaterala reglerna, under förutsättning att förhandlingarna leder fram till ett balanserat, långtgående avtal av hög kvalitet som omfattar avsevärt mycket mer än bara tullsänkningar. Parlamentet anser att principen om ömsesidighet bör följas i samband med de möjligheter till rättslig prövning som finns att tillgå vid handelstvister, och betonar särskilt att man behöver förbättra skyddet av immateriella rättigheter, inklusive varumärken, patent och geografiska beteckningar, och få till stånd en verkligt ömsesidig tillgång till marknaden, i synnerhet vad gäller marknaderna för tjänster och offentliga upphandlingar (inbegripet på regional nivå).

3.  Parlamentet uppmanar kommissionen att som ett tecken på god vilja dra tillbaka sina invändningar mot kraven i Ontarios lagstiftning om grön energi avseende lokalt innehåll.

4.  Europaparlamentet anser att kapitlet om immateriella rättigheter inte får inverka negativt på tillverkningen av generiska läkemedel och att det måste respektera de undantag för folkhälsan som fastställs i Trips-avtalet.

5.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har valt att arbeta utifrån en negativ lista i fråga om liberaliseringen av tjänster, men anser att detta angreppssätt bör ses som ett undantag och inte tjäna som precedensfall för framtida förhandlingar. Enligt parlamentet är undantaget för allmännyttiga företag i det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats) fortfarande det lämpligaste styrmedlet för att få till stånd allmän tillgång till offentliga tjänster för medborgarna.

6.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den fortsatta utvinningen av asbest i Kanada och dess allvarliga följder för arbetstagarnas hälsa. Parlamentet påminner om att EU har förbjudit all användning, utvinning och bearbetning av asbest och tillverkning av asbestprodukter, och uppmanar Kanada att vidta liknande åtgärder för att förbättra folkhälsan.

7.  Med hänvisning till de två ekonomiernas kompletterande natur framhåller Europaparlamentet att det övergripande avtalet om ekonomi och handel i framtiden skulle kunna resultera i ökad handel och ökade investeringar och affärsmöjligheter mellan EU och Kanada.

8.  Europaparlamentet anser att kommissionens ambitionsnivå i diskussionerna med Kanada bör återspeglas av ett lika ambitiöst förhållningssätt gentemot hållbar utveckling, i synnerhet avseende skyldigheter gentemot arbetstagare, miljökapitlets omfattning och behandling av frågor i samband med multilaterala miljöavtal och verkställighetsmekanismen, och att man bör stödja och främja initiativ som bidrar till att bekämpa klimatförändringarna, främja juridiskt bindande mänskliga rättigheter och sociala och miljömässiga standarder, samt främja företagens sociala ansvar.

9.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i förhandlingarna om det övergripande avtalet om ekonomi och handel, och uppmanar kommissionen att fortsätta att samråda med viktiga berörda parter. Även om den gemensamma studien visade att både Kanada och EU har mycket att vinna på ett avtal uppmanar parlamentet kommissionen att så snart som möjligt genomföra en bred analys av konsekvenserna för hållbar utveckling med en bedömning av de förutsebara konsekvenserna inom olika sektorer och de socioekonomiska konsekvenserna för EU till följd av det slutliga avtalet.

10.  Europaparlamentet noterar att samtliga befogenheter vad gäller förbindelserna mellan EU och Kanada är federala, men eftersom de kanadensiska provinserna och territorierna ansvarar för genomförandet av de skyldigheter som följer av avtalet och som faller inom deras respektive rättskipningsområde anser parlamentet att det är betydelsefullt och välkommet att de kanadensiska provinserna och territorierna deltar i förhandlingarna om det övergripande avtalet om ekonomi och handel. Provinserna och territorierna uppmuntras också att samordna sin politik och sina förfaranden så att de kan dra största möjliga nytta av avtalet. Ett framgångsrikt förhandlingsresultat bör inkludera uttryckliga åtaganden från de olika provinsernas och territoriernas regeringar.

11.  Europaparlamentet konstaterar, inte utan oro, att kommissionen för rådet har förelagt ett förslag till ändring av förhandlingsdirektiven som innebär att kommissionen bemyndigas att förhandla med Kanada om investeringar utan att vänta tills parlamentet antagit sin ståndpunkt om den framtida EU-politiken för investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att till fullo beakta Europaparlamentets slutsatser i ämnet vid förhandlingarna om investeringar med Kanada. Med tanke på Kanadas och EU:s högt utvecklade rättssystem anser parlamentet att en mellanstatlig tvistelösningsmekanism och tillämpning av lokala juridiska lösningar är lämpligast för att lösa investeringstvister. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att en eventuell mekanism för tvistelösning mellan investerare och stat inte hindrar framtida lagstiftning inom känsliga politikområden, t.ex. miljölagstiftning, och att den omfattas av mer generella krav enligt parlamentets resolution om den framtida EU-politiken för internationella investeringar.

12.  Europaparlamentet framhåller att investeringskapitlet bör främja investeringar av hög kvalitet som är miljövänliga och som främjar goda arbetsförhållanden. Dessutom måste investeringskapitlet respektera båda parters rätt att reglera i synnerhet de områden som rör den nationella säkerheten, miljön, folkhälsan, arbetstagarnas och konsumenternas rättigheter, industripolitiken och den kulturella mångfalden. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att investeringsavtalen inte omfattar känsliga sektorer som kultur, utbildning, nationellt försvar och folkhälsa.

13.  Europaparlamentet upprepar sin oro över konsekvenserna av utvinningen av oljesand för den globala miljön till följd av de höga utsläppen av koldioxid under framställningsprocessen samt det hot som denna verksamhet utgör för den biologiska mångfalden lokalt. Parlamentet anser att förhandlingarna om det övergripande avtalet om ekonomi och handel inte bör påverka EU:s rätt att lagstifta om direktivet om bränslekvalitet eller hindra de kanadensiska myndigheternas möjlighet att införa framtida miljöstandarder för utvinning av oljesand. Parlamentet uppmuntrar båda parter att lösa eventuella meningsskiljaktigheter i godo utan att äventyra förhandlingarna om det övergripande avtalet om ekonomi och handel.

14.  Europaparlamentet noterar den senaste tidens rättsliga utveckling avseende EU:s förbud mot sälprodukter, särskilt Kanadas förfrågan till WTO angående inrättandet av en formell tvistelösningspanel. Parlamentet förväntar sig att kommissionen står fast vid EU:s ståndpunkt i fråga om förbudet mot sälprodukter, och hoppas innerligt att Kanada ska dra tillbaka sitt klagomål inför WTO, eftersom det motverkar positiva handelsförbindelser. Detta bör ske innan Europaparlamentet måste ratificera det övergripande avtalet om ekonomi och handel.

15.  Europaparlamentet uppmärksammar de olika strategier som antagits av EU och Kanada för att reglera genetiskt modifierade organismer (GMO), och varnar för att de striktare bestämmelser som har införts i EU skulle kunna bestridas av privata företag i enlighet med den tvistelösningsmekanism som föreslås i det övergripande avtalet om ekonomi och handel.

16.  Europaparlamentet anser att jordbrukskapitlen kommer att utgöra en viktig del av förhandlingarna för båda parter, och är oroat över att betydande eftergifter kan komma att göras i fråga om GMO, mjölk och ursprungsmärkning. Parlamentet framhåller därför att jordbrukets intressen och prioriteringar bör beaktas fullt ut, och uppmanar kommissionen att förhandla fram ett avtal som kommer att gynna EU:s och Kanadas konsumenter liksom jordbrukssektorn i såväl EU som Kanada, och som genom ett generellt sett välavvägt resultat garanterar ökad men rättvis konkurrens mellan EU:s och Kanadas producenter av jordbruksprodukter. I detta sammanhang välkomnar parlamentet de båda parternas ursprungliga åtagande att inte upprätthålla, införa eller återinföra exportstöd för de jordbruksprodukter som det handlas med, vilket är positivt för ambitiösa och rättvisa förhandlingar och för ett avtal om samarbete i jordbruksförhandlingarna i WTO.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i en anda av unionspolitisk samstämdhet och framför allt i förbindelserna med utomeuropeiska länder och territorier se till att deras intressen i fråga om deras strategiska produkter tas till vara i det framtida avtalet mellan EU och Kanada.

18.  Europaparlamentet framhåller att förhandlingarna om sanitära och fytosanitära åtgärder är en viktig fråga i jordbrukskapitlen, och kommissionen uppmanas att åta sig att förhandla fram bestämmelser om dessa åtgärder som bibehåller en hög standard.

19.  Europaparlamentet påminner rådet och kommissionen om att rådet sedan Lissabonfördragets ikraftträdande måste få parlamentets godkännande i fråga om samtliga internationella handelsavtal och att parlamentet, av såväl rådet som kommissionen, ska informeras omedelbart och fullständigt i alla skeden av förfarandet. Rådet uppmanas att omedelbart förse parlamentet med fullständig information i de skeden av förfarandet som rådet ansvarar för, i synnerhet om de förhandlingsdirektiv som rådet antagit och alla eventuella ändringar av dessa. Rådet och kommissionen uppmanas att låta parlamentet delta i samtliga skeden av förhandlingarna och att fullt ut beakta parlamentets åsikter.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Kanadas federala regering och parlament och de kanadensiska provinsernas och territoriernas regeringar och parlament.

(1) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2008/october/tradoc_141034.pdf (2) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2009/march/tradoc_142470.pdf (3) EUT C 102 E, 24.4.2008, s. 128. (4) EUT C 184 E, 6.8.2009, s. 16. (5) EUT C 279 E, 19.11.2009, s. 5. (6) EUT C 295 E, 4.12.2009, s. 67. (7) EUT C 45 E, 23.2.2010, s. 47. (8) EUT C 67 E, 18.3.2010, s. 101. (9) EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 64. (10) Antagna texter, P7_TA(2010)0434. (11) Antagna texter, P7_TA(2010)0445. (12) Antagna texter, P7_TA(2010)0446. (13) Antagna texter, P7_TA(2011)0068. (14) Antagna texter, P7_TA(2011)0141. (15) EGT L 260, 24.9.1976, s. 2. (16) EGT L 7, 13.1.1998, s. 38. (17) EGT L 71, 18.3.1999, s. 3. (18) EUT L 35, 6.2.2004, s. 3. (19) EUT L 153, 17.6.2009, s. 11. (20) EUT L 207, 6.8.2010, s. 32. (21) EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.