Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2008 med titeln ”En förnyad social agenda: Möjligheter, tillgång och solidaritet i framtidens Europa” (KOM(2008)0412),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 juni 2010 med titeln ”Nya insatser för bättre EU-samarbete inom yrkesutbildning för att stödja Europa 2020-strategin” (KOM(2010)0296),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 november 2009 med titeln ”Kärnkompetenser för en värld i förändring” (KOM(2009)0640),

–  med beaktande av de åtta nyckelkompetenser som anges som ”en europeisk referensram” i Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande(1),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 9 april 2008 om inrättandet av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET) (KOM(2008)0180),

–  med beaktande av det tioåriga arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” och de följande gemensamma delrapporterna om framstegen i programmets genomförande,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 april 2009 med titeln ”En EU-strategi för ungdomar – Satsa på ungdomars egna möjligheter” (KOM(2009)0200),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010 om ”En EU-strategi för ungdomar – Satsa på ungdomars egna möjligheter”(2),

–  med beaktande av rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Unga på väg – Ett initiativ för att släppa fram potentialen hos ungdomar att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla i Europeiska unionen” (KOM(2010)0477),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt samarbete på utbildningsområdet (”Utbildning 2020”),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2009 om utvärderingen av de nuvarande ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet och om framtidsperspektiven för de förnyade ramarna (09169/2009),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 om en digital agenda för Europa (KOM(2010)0245),

–  med beaktande av rådets resolution av den 15 november 2007 om ny kompetens för nya arbetstillfällen(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010 om kärnkompetenser för en värld i förändring: genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 december 2008 om livslångt lärande som grundval för kunskap, kreativitet och innovation – genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”(6),

–  med beaktande av Cedefops undersökning från mars 2009 ”Professionalising career guidance: Practitioner competences and qualification routes in Europe”,

–  med beaktande av Cedefops undersökning från maj 2009 ”Skills for Europe's future: anticipating occupational skill needs”,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 med titeln ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om kompetens till stöd för livslångt lärande och initiativet om ny kompetens för nya arbetstillfällen,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 31 oktober 2006 ”European Credit system for Vocational Education and Training (ECVET) – A system for the transfer, accumulation and recognition of learning outcomes in Europe” (SEK(2006)1431),

–  med beaktande av rådets överläggningar av den 5 december 2008 om slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om framtida prioriteringar för ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning (16459/2008),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET)(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättandet av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande(9),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 november 2008 om rörlighet för ungdomar(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 februari 2007 med titeln ”En enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för att mäta de framsteg som gjorts avseende Lissabonmålen för utbildning” (KOM(2007)0061),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 september 2006 med titeln ”Effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa” (KOM(2006)0481),

–  med beaktande av Cedefops forskningsrapport ”Guiding at-risk youth through learning to work” (Cedefop, Luxemburg 2010),

–  med beaktande av Cedefops rapport ”Jobs in Europe to become more knowledge- and skills-intensive” (Cedefop, februari 2010),

–  med beaktande av Cedefops rapport ”Skill mismatch in Europe” (Cedefop, juni 2010),

–  med beaktande av Cedefops publikation ”Working and ageing” (Cedefop, Luxemburg 2010),

–  med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt där utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott behandlas,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0082/2011), och av följande skäl:

A.  Ungdomsarbetslösheten, som nu är 21 procent och därmed dubbelt så hög som den allmänna arbetslösheten på EU-nivå, är en av de akutaste utmaningarna i Europa. Ett mål är därför att minska andelen ungdomar som slutar skolan i förtid till mindre än 10 procent. Ett annat mål är att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden med 70 procent fram till 2020. Utbildning utgör en nyckelfaktor för att man ska kunna delta framgångsrikt på arbetsmarknaden och bestämma över sitt eget liv. I dagens läge är mer än 5,5 miljoner unga européer utan arbete och riskerar social utestängning och fattigdom och saknar möjligheter efter att ha gått ut skolan. Många unga tvingas acceptera otrygga arbeten med låga löner och begränsat socialt skydd, vilket påverkar deras hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

B.  Kvinnor står för 58,9 procent av alla akademiska meriter som utfärdas i EU, men motsvarande siffra på doktorsnivå uppgår endast till 43 procent och är ännu lägre på professorsnivå. Bara 15 procent av alla professorer är kvinnor.

C.  Kommissionen tar inte hänsyn till jämställdhetsaspekten i sitt meddelande ”Nya insatser för bättre EU-samarbete inom yrkesutbildning för att stödja Europa 2020-strategin” (KOM(2010)0296).

D.  Övergången från utbildning till arbete och mellan olika anställningar är ett strukturellt problem för arbetstagare i hela EU, och en trygg övergång är därför en central faktor för att motivera arbetstagarna att utbilda sig utanför arbetsplatsen. Lärlingsprogram av god kvalitet har en mycket positiv inverkan på ungdomars möjlighet att få arbete.

E.  Tidig arbetslöshet har varaktiga negativa effekter, bland annat en högre risk för framtida arbetslöshet och lägre livsinkomst.

F.  På grund av den demografiska utvecklingen och den högre livslängden blir ett längre och mer mångsidigt arbetsliv en självklarhet. Livslångt lärande, utbildning, den nya digitala ekonomin, anpassning till nya tekniker och genomförande av målen i Europa 2020-strategin är sätt att trygga sysselsättningen och en högre levnadsstandard.

G.  Det är särskilt viktigt att yrkesutbildningen anpassas till deltagarnas individuella behov, vilket ökar individens möjligheter att klara konkurrenstrycket, höjer levnadsstandarden och bidrar till socioekonomisk sammanhållning och en bättre integration, särskilt för specifika grupper såsom migranter, personer med funktionshinder eller som slutat skolan i förtid samt sårbara kvinnor.

H.  Små företag har historiskt sett skapat över 50 procent av de nya arbetstillfällena i EU –bärkraftiga arbeten med multiplikatoreffekt.

I.  Medlemsstaternas och kommissionens roll bör främst vara att bidra till att skapa en miljö där företagen kan lyckas, utvecklas och växa. För att företagen ska kunna växa behöver de ett lägre skattetryck och en större förutsebarhet, så att de kan planera och investera.

J.  Eftersom elevdeltagandet i yrkesutbildningen uppvisar stora skillnader mellan medlemsstaterna är det viktigt att utbyta bästa metoder i syfte att öka antalet elever och förbättra kvaliteten på de elever som väljer teknisk utbildning i medlemsstater som kännetecknas av minskad elevtillgång och sämre resultat.

1.  Europaparlamentet inser vikten av att modernisera yrkesutbildningen eftersom humankapital är en nyckelfaktor för Europas framgång.

2.  Europaparlamentet inser vikten av yrkesutbildning, såväl grundläggande som fortsatt yrkesutbildning, och betonar i detta sammanhang att en nyckelfaktor för framgång är att alla aktörer medverkar och samarbetar i utformningen, organisationen och finansieringen av strategier i detta avseende. Medlemsstaterna uppmanas att utnyttja de positiva erfarenheterna med det dubbla systemet inom yrkesutbildningen i vissa föregångsländer, där systemet har lett till en integration på längre sikt av unga arbetstagare på arbetsmarknaden och till en högre sysselsättningsgrad för denna grupp liksom högre kompetens, vilket i sin tur ökar sysselsättningsutsikterna längre fram i livet.

3.  Europaparlamentet påminner om att yrkesutbildningsprogrammen bör utvidgas så att de blir förenliga med principerna om livslångt lärande samt grundläggande utbildning och fortbildning.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av att uppmuntra till regelbundna fortbildningskurser som en del av ett livslångt lärande.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa en ”yrkeskompetensbedömning” som avslutning på grundutbildningen.

6.  Europaparlamentet varnar för att dagens unga européer kan bli en förlorad generation om de inte ges praktiskt stöd för att finna arbete och fortsätta att studera, vid en tidpunkt när den förvärrade fattigdomen leder till ökad frånvaro i skolan.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtgärder för att skapa större acceptans, transparens och jämförbarhet vid erkännandet av utbildningar från olika utbildningssystem.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att yrkesutbildningen och det livslånga lärandet i högre grad inriktas på arbetsmarknadens behov och möjligheterna till inträde på och rörlighet inom arbetsmarknaden. Parlamentet understryker behovet av ett bättre och större samspel mellan utbildningsväsendet, arbetslivet och yrkesutbildning som en central länk mellan utbildningsväsendet och arbetslivet. Medlemsstaterna uppmanas därför att främja individens löpande behov av kompetens, utveckling och livslångt lärande.

9.  Europaparlamentet påpekar att kopplingen mellan utbildning och yrkesutbildning, särskilt vägen från yrkesutbildning till högre utbildning, kräver ökade möjligheter till förbindelser mellan yrkesutbildning och universitetsutbildning. Särskilt viktigt är deras införlivande i mekanismerna för tillhandahållande av information, vägledning och rådgivning i karriärfrågor. Samtidigt bör växlingen mellan utbildning och sysselsättning säkerställa att de yrkesutbildade uppnår de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden.

10.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att på lokal och regional nivå främja samverkanseffekter och stabila samarbeten mellan skolor, utbildningsinstanser, forskningscentrum och företag för att övervinna utbildningsväsendenas navelskåderi samt klyftan mellan kunskaper och färdigheter och arbetsmarknadens behov, liksom för att förbättra anställningsbarheten hos unga, framför allt kvinnor, och särskilt när det gäller den högre yrkesutbildningen.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra förvaltningen av Europeiska socialfonden (ESF) mer flexibel och ta hänsyn till arbetsmarknadens föränderliga karaktär.

12.  Europaparlamentet välkomnar mer resultatorienterade inlärningsmetoder och ett mer utbrett erkännande av informellt eller icke-formellt förvärvad kompetens.

13.  Europaparlamentet betonar betydelsen av grundläggande lärarutbildning, eftersom lärares och utbildares kvalitet inverkar på kvaliteten på undervisningsprogrammen och utbildningen i stort.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ytterligare förbättra erkännandet av informellt och icke-formellt lärande. Parlamentet hänvisar till bästa praxis på detta område, särskilt med ESF-finansiering, vilken visar att erkännande av kompetens, hur den än har förvärvats, leder till en bättre integration på arbetsmarknaden.

Yrkesutbildning

15.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna säkerställer ett utbud av yrkesutbildning av hög kvalitet som är inriktat på såväl arbetsbaserad inlärning som de berörda personernas individuella behov. Parlamentet understryker samtidigt att yrkesutbildning av hög kvalitet är ett måste om Europa ska kunna bli ett kunskapssamhälle och konkurrera effektivt i den globaliserade ekonomin.

16.  Europaparlamentet påpekar att det även finns en inre marknad för yrkesutbildning och uppmanar medlemsstaterna att skapa fler rådgivningscentrum för utbildningsmöjligheter och arbetstagarnas rörlighet i det egna landet och i andra medlemsstater.

17.  Europaparlamentet anser att EU-institutionerna för att fullt ut förverkliga flaggskeppsinitiativet ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen” inom Europa 2020-strategin bör ta ett mer pragmatiskt, omfattande och mångsidigt initiativ som stöds av alla medlemsstater och som syftar till att knyta yrkesutbildning, yrkeskvalifikationer, livslångt lärande och praktik till arbetsmarknaden så att varje medlemsstat verkligen tar ansvar för de mål som satts upp inom den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”).

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i högre grad inrikta yrkesutbildningen på arbetsmarknadens behov.

19.  Europaparlamentet begär att lärlingsutbildning ska prioriteras framför andra typer av yrkesutbildning, exempelvis praktik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avstå från att planera yrkesinriktade universitetsutbildningar om inte dessa åtföljs av ett lärlingskontrakt.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa möjligheter för elever med inlärningssvårigheter att återvända till den ordinarie undervisningen, antingen gymnasieutbildning eller högskoleutbildning.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, med aktiv medverkan av arbetsmarknadens parter, bidra till en modernisering av yrkesutbildningsprogrammen och de kunskaper som erbjuds. Detta bör ske genom en gemensam utformning av de yrkeskriterier som ska utgöra basen för utbildningsprogrammen och som ska uppdateras vartannat till vart tredje år beroende på den vetenskapliga och tekniska utvecklingen för varje utbildningsområde.

22.  Europaparlamentet understryker behovet av bättre överensstämmelse och större samverkansvinster mellan utbildningssystemen i de enskilda medlemsstaterna, med särskild tonvikt på språkinlärning och läroplaner som anpassats till målen för Innovationsunionen. Parlamentet betonar behovet av att avlägsna alla rättsliga och administrativa hinder för utarbetandet av en europeisk ram som säkerställer ett brett praktikurval av hög kvalitet i hela EU.

23.  Europaparlamentet efterlyser en bättre balans mellan flickors och pojkars yrkesval, för att undvika en könssegregering på arbetsmarknaden och för att stå bättre rustad att uppfylla de framtida målsättningarna om en högre och mer balanserad sysselsättning i hela EU, genom att utforma initiativ för att hjälpa kvinnor att välja traditionellt mansdominerade yrken och vice versa. Medlemsstaterna uppmanas därför att se till att det finns tillgång till högkvalitativ yrkesvägledning och att bana väg för större balans mellan flickors och pojkars yrkesval, med beaktande av de stereotypa könsrollsmönster som fortfarande finns och som inverkar på yrkesvalet.

24.  Europaparlamentet konstaterar att det för en högkvalitativ yrkesutbildning krävs en god könsneutral allmän utbildning och uppmanar medlemsstaterna att sörja för att läromedlen inte skildrar könsspecifika yrkesmodeller, så att flickor och pojkar redan från början får intresse för alla yrkesmöjligheter.

25.  Europaparlamentet noterar hur djupt förankrade könsstereotyperna är inom utbildningsväsendet, och understryker därför betydelsen av att formulera strategier för en könsneutral utbildning som bland annat bidrar till att lika villkor för kvinnor och män uppnås när det gäller tillgång till yrkesutbildning och arbetsmarknad.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att göra det lättare att kombinera yrkesutbildning och annat lärande med familjeliv genom att säkerställa att det finns tillgång till barnomsorg och praktiska undervisningstider som är förenliga med barnens skoltider.

27.  Europaparlamentet begär en formell dialog mellan samtliga aktörer, särskilt utbildningsinstitutioner, arbetsgivare, arbetstagare och fackförbund, för att säkerställa en yrkesutbildning som är av hög kvalitet och som är inriktad på arbetsmarknadens aktuella behov.

28.  Europaparlamentet efterlyser ett främjande av gränsöverskridande samarbete och kommunikationsplattformar mellan utbildningsinstitutioner och arbetsgivare i syfte att utbyta bästa praxis.

29.  Europaparlamentet uppmanar arbetsmarknadens aktörer, inbegripet branschorganisationer, företag, fackföreningar, ministerier och offentliga arbetsförmedlingar, att föra en strukturerad social dialog om hur man bättre ska garantera yrkesintegrering av de unga samt främja ett livslångt lärande och formell eller informell utbildning.

30.  Europaparlamentet välkomnar målen i Europa 2020-strategin om att stärka yrkesutbildningssystemen och uppmanar medlemsstaterna att inrikta dessa system på bred kompetens och deltagande samt på en humanisering av arbetet.

31.  Europaparlamentet rekommenderar att kreativitet, innovation och entreprenörskap främjas på alla utbildningsnivåer, även inom yrkesutbildning, och att kunskaper som förvärvats på alla slags utbildningar, även icke-formellt och informellt lärande, erkänns. Parlamentet rekommenderar även stöd till projekt som främjar överföringen av kunskap och färdigheter från generation till generation.

32.  Europaparlamentet vidhåller att en entreprenörsutbildning bör vara en viktig del av yrkesutbildningen för att göra den mer attraktiv för alla studenter och se till att entreprenörskap stärks i enlighet med vad som fastslås i Europa 2020-strategin.

33.  Europaparlamentet påminner om de mål som fastställdes i Europa 2020-strategin tidigare i år och som betonar behovet av en europeisk arbetskraft med hög kompetens och utbildning för att skapa en stark och hållbar tillväxt och nå strategins sysselsättningsmål. I detta sammanhang betonar parlamentet den viktiga roll som tillgänglig yrkesutbildning till överkomliga kostnader spelar i utbildningen och kompetensutvecklingen av den europeiska arbetskraften.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka förfarandet för kartläggning av behoven på lokal, nationell och europeisk nivå för att uppnå bästa möjliga överensstämmelse mellan kompetens och arbetsmarknadens behov.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta att arbetsliven i framtiden kommer att vara längre och mer mångskiftande och därför förmedla kompetens som är anpassad till denna arbetsmarknad.

36.  Europaparlamentet betonar att yrkesutbildningen måste ge arbetstagarna den kompetens de behöver för att klara av de hållbara arbetstillfällen som kommer att uppstå i den framtida hållbara ekonomin.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att övervaka åtgärderna för att underlätta övergången från skolan till arbetslivet genom att utforma integrerade yrkesväglednings- och rådgivningsprogram.

38.  Europaparlamentet konstaterar att det dubbla systemet (utbildning i form av både praktik och skolundervisning) fungerar väl i vissa medlemsstater tack vare samarbete och samverkan med företag inom yrkesutbildningen.

39.  Europaparlamentet uppmanar företagen att satsa mer på gemensamma utbildningsprogram för att lättare nå specifika utbildningsmål som efterfrågas på arbetsmarknaden.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med tanke på övergången till hållbar ekonomi och hållbar tillväxt stärka yrkesutbildningsväsendet, eftersom detta kan vara en tillgång när det gäller att hantera de sociala konsekvenser som omstruktureringar av företagen får för arbetstagarna genom att öka deras anställbarhet.

41.  Europaparlamentet understryker betydelsen av de modeller som den sociala och solidariska ekonomin erbjuder denna nya företagskultur och påminner därför om att det är helt nödvändigt att yrkesutbildningar, däribland högskoleutbildning, ger studenterna omfattande kunskaper i alla former av entreprenörskap, inklusive social och solidarisk ekonomi samt principerna för ansvarsfull och etisk förvaltning.

42.  Europaparlamentet betonar att man behöver undersöka på vilka områden EU har eller skulle kunna ha en fördel jämfört med resten av världen, och var ytterligare utbildningsstrategier bör upprättas.

Yrkesutbildning

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta det ökade behovet av kvalificerad fortbildning och att genom rådgivningsbyråer hjälpa arbetstagarna att planera en passande yrkesutbildning. Parlamentet uppmanar arbetsgivarna att möjliggöra kompetensutveckling för alla anställda.

44.  Europaparlamentet rekommenderar att arbetsgivarna ges incitament att uppmuntra sina anställda att delta i utbildningsprogram.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa incitament för arbetstagare att underlätta tillhandahållandet av kostnadseffektiv och flexibel utbildning inom mikro- och småföretag, som är anpassad till kvinnors behov. Parlamentet uppmanar kommissionen och samtliga medlemsstater att agera kraftfullt mot löneklyftan mellan kvinnor och män, som för närvarande uppgår till 18 procent, med målet att undanröja den fram till 2020.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med stöd av kommissionen och genom lämpliga universitetsprogram främja modeller för förvaltning och användning av mänskliga resurser baserade på att yrkesutbildning inom ramen för livslångt lärande erkänns som ett mervärde och en konkurrensfördel för företag.

47.  Europaparlamentet rekommenderar ett större oberoende för yrkesutbildningsinstanserna när det gäller planering, finansiering, förvaltning och utvärdering av verksamheten och att mer dynamiska samarbetsmetoder upprättas mellan yrkesutbildningsinstanserna och företagen.

48.  Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att investera i utbildning för att förbättra européernas framtid. Parlamentet anser att nyckelkompetenser och nya färdigheter, särskilt de som efterfrågas inom strategiska tillväxtsektorer, ger människor nya möjligheter och även lägger grunden till en långsiktig hållbar ekonomisk och social utveckling. I samband med detta är det viktigt att medlemsstaterna och alla inblandade parter ser till att arbetstagarna får de grundläggande kompetenser de behöver.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla instrument, såsom utvärderingsmodeller för livslångt lärande, för att uppmuntra och stödja arbetstagare att systematiskt och på eget initiativ engagera sig i livslångt lärande/yrkesutbildning, med särskild uppmärksamhet på dem som behöver förena privatliv och arbetsliv, och regelbundet kontrollera vilka kvalifikationer som krävs för ett fortsatt framgångsrikt deltagande på arbetsmarknaden, för kompetensutveckling och för rörlighet i arbetslivet.

50.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, att erbjuda IT-fortbildning, så att kvinnliga arbetstagare får möjlighet att arbeta hemifrån, som ett led i insatserna för att göra det möjligt att förena familje- och yrkesliv och hjälpa kvinnor på landsbygden.

51.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringarna att stödja en flexibel yrkesutbildning, anpassad efter de specifika behoven hos organisationer och företag, som gör att man kan dra nytta av all genomförd utbildning, förena utbildning med privatliv och annan yrkesverksamhet och som innebär att den europeiska rörligheten stärks, och i synnerhet underlätta tillträdet till yrkesutbildning för grupper som riskerar att marginaliseras så att dessa kan förlänga sin utbildning.

52.  Europaparlamentet påpekar att livslångt lärande kommer att bli avgörande om arbetslösheten ska kunna bekämpas och vederbörlig hänsyn tas till olika yrkesbakgrunder. I detta syfte måste arbetstagare göras mer medvetna om behovet av ständig fortbildning.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie om effekterna av deltagande i yrkesutbildning för arbetstagarnas produktivitet och företagets konkurrenskraft och även för arbetets kvalitet.

54.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med en lätt tillgänglig, flexibel och individuellt anpassad yrkesutbildning för människor i olika levnadsstadier, så att deras yrkesmässiga deltagande på arbetsmarknaden underlättas. Parlamentet anser att yrkesutbildning bör finnas i tillgänglig form och till överkomliga kostnader för människor i olika levnadsstadier, oberoende av deras status på arbetsmarknaden eller deras inkomster, i syfte att inte bara främja livslångt lärande utan också att bidra till att utveckla befintliga yrken och att skapa nya yrken på grundval av samhällets faktiska behov. Detta bör också anses vara ett viktigt instrument för att enskilda personer ska kunna få ett längre arbetsliv.

55.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sörja för att kvinnor får omfattande och flexibelt tillträde till högkvalitativ yrkesutbildning till en överkomlig kostnad, tillsammans med specifik livslång studie- och yrkesvägledning om kvalifikationer inom alla typer av yrken, vilken vänder sig till kvinnor med olika bakgrund i syfte att på ett effektivt sätt se till att de får högkvalitativa arbeten med anständiga löner och åtgärdar de många aspekterna av deras behov av fortutbildning, som exempelvis

56.  Europaparlamentet påpekar att den åldrande befolkningen i Europa ökar vikten av livslångt lärande och utbildningsprogram, varför det är nödvändigt att tillhandahålla stöd till dessa.

57.  Europaparlamentet betonar behovet av att öka ansträngningarna på såväl europeisk som nationell nivå för att öka de små och medelstora företagens medverkan i yrkesutbildning och livslångt lärande samt för att öka deltagandet av lågutbildad arbetskraft vars registrerade deltagande är särskilt lågt.

58.  Europaparlamentet understryker att det – som en del av insatserna för att uppnå målet att kombinera flexibilitet och trygghet – är absolut nödvändigt att på ett effektivt sätt stärka arbetstagarnas deltagande i flexibla former av sysselsättning i yrkesutbildningen, och uppmanar därför medlemsstaterna att ta lämpliga initiativ.

59.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom ramen för yrkesutbildningen och det livslånga lärandet satsa mer på internetbaserade inlärningsprogram så att familjer ges möjligheter att förena privatliv och arbetsliv.

60.  Europaparlamentet betonar den roll som lokala myndigheter, företag, partnerskap och utbildningsinstitutioner kan spela för att utforma yrkesutbildningen i enlighet med arbetsmarknadens faktiska behov.

61.  Europaparlamentet anser att regionala och lokala myndigheter spelar en avgörande roll när det gäller att samarbeta med yrkesutbildningsinstanser och näringslivet och att hjälpa yrkesutbildningsanordnare att skapa en gynnsam miljö för ett lyckat inträde på arbetsmarknaden för yrkesutbildningsstudenter.

62.  Europaparlamentet anser att lärlingskontrakt visserligen ska skydda lärlingen och medge ett visst utrymme för anpassning och flexibilitet i genomförandet, men att de samtidigt måste kunna innehålla bestämmelser som gör det möjligt att avbryta kontraktet om den berörda lärlingen är olämplig för anställningen eller verkligen missköter sig.

63.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med Europa 2020-målen och olika flaggskeppsinitiativ stärka kopplingarna mellan yrkesutbildningen och behoven på arbetsmarknaden, till exempel genom förbättrad studie- och yrkesvägledning och incitament till praktik- och lärlingsplatser för kvinnor, samt att skapa nya möjligheter till fortutbildning, inbegripet inom naturvetenskapliga, matematiska och tekniska områden, för att öka kvinnornas anställningsbarhet inom tekniska och naturvetenskapliga sektorer, icke-traditionella yrken och koldioxidsnåla och högteknologiska sektorer av ekonomin och på så sätt skapa fasta arbeten med anständiga löner.

64.  Europaparlamentet anser att de nuvarande europeiska yrkesutbildningsprogrammen är effektiva och att de bör ges ökat stöd i framtiden.

Yrkesutbildningens kvalitet och effektivitet

65.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa bättre möjligheter för kompetensutveckling av utbildare inom yrkesutbildningen och att lägga grunden för ett främjande utbildningspartnerskap, särskilt på regional och lokal nivå, för att se till att yrkesutbildningssystemen är effektiva och garantera en effektiv och verkningsfull kunskapsöverföring.

66.  Europaparlamentet understryker att en högt kvalificerad och utbildad arbetskraft utgör en av drivkrafterna för innovation och ger betydande konkurrensfördelar för unionen. Parlamentet betonar att yrkesutbildning av hög kvalitet på ett grundläggande sätt bidrar till en hållbar utveckling och till att skapa en fungerande inre marknad, och fortlöpande bör anpassas till behoven och utvecklingen på den europeiska arbetsmarknaden genom omfattande dialog mellan alla berörda parter.

67.  Europaparlamentet påpekar att i den nya digitala ekonomin ger kreativitet och informations- och kommunikationsteknik upphov till en ny företagskultur som kan underlätta samarbetet och utbytet av god praxis mellan medlemsstaterna i syfte att förbättra kvaliteten på yrkesutbildningen och att det därför är dags att lyfta fram yrkesutbildningen, särskilt för att anta Europa 2020-strategins utmaningar, såsom EU:s huvudmål om att 40 procent av alla 30–34-åringar ska ha slutfört högskoleutbildning eller likvärdig utbildning.

68.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta och genomföra kvalitetssäkringssystem på nationell nivå och utforma en kompetensram för lärare och utbildare.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lämna information om de förväntade förändringarna på EU:s arbetsmarknader, och uppmanar medlemsstaterna att inbegripa denna information i sina strategier och program på utbildningsområdet.

70.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja samverkansvinster på lokal nivå mellan arbetsmarknadens parter, lokala yrkesförbund, universitet, skolledningar och utbildningsenheter för att genom vetenskapliga studier och systematiska samråd utarbeta planer på medellång sikt för framtida kompetensbehov samt beräkna elevbehovet per sektor, vilket skulle öka yrkesutbildningens effektivitet när det gäller en direkt och hållbar övergång till arbetsmarknaden.

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta och regelbundet uppdatera en översikt som ger en regionvis bild av utbildningskvalifikationer och efterfrågan på utbildning.

72.  Europaparlamentet betonar yrkesbildningens fokus på nyckelkompetenser, inklusive entreprenörskap, som måste främjas redan från början i barnens utbildning. Denna process måste fortsätta vid sidan av arbetsbaserad inlärning.

73.  Europaparlamentet efterlyser stöd på nationell och europeisk nivå genom att skapa en gemensam grund för åtgärder på yrkesutbildningsområdet för att uppnå målsättningarna för effektivitet, arbetskraftsrörlighet och sysselsättningsskapande inom EU.

74.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt involvera privata institutioner för högre utbildning och offentliga institutioner såsom universitet i en förbättrad och utökad kompetensutveckling inom yrkesutbildningen, inom i synnerhet områdena matematik, datavetenskap, naturvetenskap och teknik.

75.  Europaparlamentet efterfrågar ett specifikt EU-initiativ med målet att locka flickor till yrken inom matematik, datavetenskap, naturvetenskap och teknik och att bekämpa de stereotyper om dessa yrken som fortfarande är förhärskande. Parlamentet understryker mediernas och utbildningens nyckelroll vid bekämpningen av sådana stereotyper.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja ett fullt införlivande, genomförande och efterlevande av sådan EU-lagstiftning genom stöd till utbildningsprogram som syftar till att se till berörda parter skaffar sig tillräcklig förståelse för den gällande lagstiftningen och om de rättigheter och skyldigheter som utgår från denna.

77.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja innovativa åtgärder, doktorandprogram och postdoktorprogram, som främjar konkurrenskraft och en hållbar ekonomisk tillväxt.

Utbud för specifika grupper

78.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom yrkesutbildningen särskilt beakta individuella behov hos lågutbildade, personer med invandrarbakgrund, personer som tillhör etniska minoriteter, sårbara kvinnor, arbetslösa, personer med funktionshinder och ensamstående mödrar. Parlamentet rekommenderar samtidigt att särskild uppmärksamhet ägnas åt den romska minoriteten, eftersom skolutbildning och integrering i arbetslivet är nyckelfaktorer för romernas sociala integration.

79.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa övergångsmöjligheter för unga utan eller med låg utbildning så att de kan komma in på arbetsmarknaden. Även delkompetenser bör kunna främjas och erkännas i högre grad. Med tanke på allvaret i detta problem kräver parlamentet en omfattande strategi för att bekämpa ungdoms- och kvinnoarbetslösheten där man stödjer medlemsstaterna att bygga upp lokala nätverk mellan skolor, företag, ungdomsmottagningar och ungdomarna själva.

80.  Europaparlamentet uppmärksammar de hinder för integration som tredjelandsmedborgare möter när deras kvalifikationer inte erkänns. Kommissionen uppmanas därför att utvärdera effekterna av den europeiska referensramen för kvalifikationer när det gäller erkännandet av tredjelandsmedborgares kvalifikationer.

81.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadens parter ta initiativ för att på ett effektivt sätt stärka äldre arbetstagare när det gäller livslångt lärande och yrkesutbildning.

82.  Europaparlamentet ser möjligheten till rörlighet som en viktig del av yrkesutbildningen och rekommenderar följaktligen en modernisering av Leonardo da Vinci-programmet.

Flexibilitet och rörlighet

83.  Europaparlamentet välkomnar idén om att göra gränsöverskridande rörlighet till en integrerad valmöjlighet inom yrkesutbildningen och att ge deltagarna ökade chanser att få tillgång till en gränsöverskridande arbetsmarknad, såsom görs med Leonardo da Vinci-programmet. Parlamentet uppmanar bestämt berörda aktörer att öka medvetenheten om Leonardo da Vinci-programmet och andra relevanta program. Parlamentet efterlyser därför ett ökat främjande av rörlighet för att göra det enklare för ungdomar att förvärva erfarenhet utomlands.

84.  Europaparlamentet begär att kommissionen, medlemsstaterna och Europaparlamentet stöder och utökar de europeiska programmen för rörlighet i yrkesutbildningen, särskilt Leonardo da Vinci, för att främja en ökad rörlighet för praktikanter på den inre marknaden.

85.  Europaparlamentet är övertygat om att yrkesutbildningen borde skapa förutsättningar för en rörlig arbetskraft, både under inledande studier och inom ramen för livslångt lärande.

86.  Europaparlamentet anser att den gränsöverskridande rörligheten på yrkesutbildningsområdet är lika viktig som rörligheten inom den allmänna utbildningen, och anser att man bör satsa mer på att utveckla denna typ av rörlighet.

87.  Europaparlamentet anser att tonvikt bör läggas vid ett bättre samarbete mellan medlemsstaternas olika utbildningssystem, så att dessa skillnader kan överbryggas och ett ömsesidigt erkännande av intyg och betyg bland medlemsstaterna säkerställas för att stärka det gränsöverskridande samarbetet och stödja rörligheten.

88.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i högre grad erkänna icke-formellt och informellt lärande och främja utbyte av arbetserfarenheter för att dra största möjliga nytta av arbetskraftens rörlighet och kunskapsdelning, så mer utrymme skapas för individuella vägar för kunskapsinhämtning.

89.  Europaparlamentet noterar att det är av avgörande betydelse att underlätta arbetskraftens rörlighet inom den inre marknaden. Parlamentet välkomnar och stöder till fullo kommissionens initiativ om att se över det nuvarande systemet för erkännande av yrkeskvalifikationer och anser att en meningsfull utvärdering av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer i dess nuvarande form bör ingå i kommissionens översyn av direktivet. Parlamentet anser att ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer i medlemsstaterna bör fortsätta att vara en av kommissionens viktigaste prioriteringar.

90.  Europaparlamentet föreslår att det inrättas en ny språkinlärningsstrategi för att förbättra den allmänna utbildningen inom specifika kompetensområden, eftersom den kommer att underlätta rörligheten för lärare och studenter. Parlamentet påpekar att garantin om en smidig övergång från yrkesutbildning till högre utbildning dessutom kommer att bidra till att göra yrkesutbildningen attraktivare.

91.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med stöd av kommissionen och i samarbete med arbetsmarknadens parter att förbättra och kontrollera system för certifiering av yrkeskompetens inom ramen för livslångt lärande och fortbildning.

92.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att utforma utbildningsutbudet i moduler. Parlamentet begär dock att helhetskaraktären för en bred yrkesutbildning ska finnas kvar som högsta prioritet, att de enskilda modulerna ska definieras klart och tydligt och att jämförbarhet ska skapas.

93.  Europaparlamentet framhåller lärarnas betydelse för främjandet av jämställdhetsperspektivet inom yrkesutbildningen och begär att det tas fram program för rörlighet, såsom Leonardo da Vinci-programmet och lärlingsprojektet, med särskilda åtgärder för kvinnor, så att de livet igenom lättare kan inhämta den kompetens som de behöver för att kunna ta sig in på eller komma tillbaka till arbetsmarknaden.

94.  Europaparlamentet är övertygat om att de partnerskap mellan yrkesutbildningens aktörer som föreslås i Europa 2020-strategin är en förutsättning för effektivitet och arbetsmarknadsrelevans. Dessa partnerskap ska utformas som långsiktiga arbetsmarknadsinriktade kompetensråd.

95.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom yrkesutbildningen betona tillägnande av kunskaper i främmande språk, med tonvikt på små och medelstora företag, och därigenom skapa förutsättningar för att stärka konkurrenskraften inom ramen för den inre marknaden.

96.  Europaparlamentet poängterar att det är mycket viktigt att lära sig flera språk och att förbättra sina språkkunskaper för att öka sitt självförtroende och sin anpassningsförmåga och interkulturella kompetens.

97.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att unga får möjlighet att tillbringa en utbildnings- eller praktikperiod utomlands för att kunna förvärva nya färdigheter, bl.a. språkkunskaper, och därigenom öka sina möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Parlamentet välkomnar därför kommissionens planer på att utarbeta ett ”Unga på väg-kort” för att underlätta rörligheten för alla unga som vill studera i en annan medlemsstat samt att införa europeiska rörlighetsstudielån för att ge fler unga européer, särskilt de minst gynnande bland dem, möjlighet att tillbringa en del av sin studie- eller utbildningstid eller göra praktik på en arbetsplats i ett annat land.

Europeiskt och internationellt samarbete inom yrkesutbildningen

98.  Europaparlamentet välkomnar de gemensamma referensinstrument som främjas inom ramen för Köpenhamnsprocessen (Europass, den europeiska referensramen för kvalifikationer, det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen och den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning) och ger sitt stöd till att dessa instrument införs och vidareutvecklas konsekvent.

99.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska interaktionen – och skapa större samverkansvinster – mellan direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, Bolognaprocessen för högre utbildning och Köpenhamnsprocessen för yrkesutbildning, med ett bättre utnyttjande av den europeiska referensramen för kvalifikationer och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) samt Europass. Parlamentet vidhåller att medlemsstaterna bör få behålla sin behörighet att organisera sina utbildningssystem i enlighet med sina särskilda sociala och kulturella förhållanden.

100.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja och konsekvent genomföra kvalitetssäkringssystem som ger ett viktigt lyft åt innovationsprocesser när det gäller åtgärder, effektivitet och ändamålsenlighet, såsom de som rekommenderas i nätverket för den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning samt de instrument som utvecklats i samband med Köpenhamnsprocessen, såsom Europass och den europeiska ramen för kvalifikationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla förfarandena för att erkänna utländska yrkesexamina så att yrkeskvalifikationer kan beläggas inte bara med formella betyg utan också genom provanställningar, praktiska och teoretiska tester samt utlåtanden från sakkunniga.

101.  Europaparlamentet anser att Köpenhamnsprocessens och Europa 2020-strategins utmaningar kräver att tillräckliga ekonomiska resurser tillhandahålls, bland annat genom strukturfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, samt ett ökat engagemang för främjandet av högkvalitativ yrkesutbildning genom konkreta åtgärder och införlivandet av nya modeller och metoder för utbildningen, såsom att lyfta fram studenters framgångshistorier på arbetsmarknaden, sprida yrkesutbildningens status bland viktiga företag eller genom bättre information och vägledning i frågor som rör yrkesutbildning redan under den obligatoriska utbildningen. Parlamentet anser att det skulle vara mycket värdefullt att uppmuntra till erfarenhetsutbyte av stödprogram och utlandsperioder, såsom deltagande i Leonardo da Vinci-programmet.

102.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla förfarandena för att erkänna utländska yrkeskvalifikationer så att sådana kan beläggas inte bara med formella betyg utan också genom arbetsprov, praktiska och teoretiska tester samt utlåtanden från sakkunniga.

103.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att främja transnationellt samarbete, både bland EU-medlemsstaterna och tredjeländer, för att inrätta program för utbyte av bästa praxis på yrkesutbildningsområdet.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra systemet för utvärdering av yrkesutbildningens effektivitet för att uppnå och upprätthålla en hög sysselsättningsnivå.

105.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) att inbegripa jämställdhetsperspektivet i uppföljningen av Bryggeförklaringen om ökat europeiskt samarbete inom yrkesutbildningen för perioden 2011–2020, särskilt genom att garantera tillgång till livslångt lärande, så att kvinnor och män får möjligheter till studier under alla perioder av livet, samt genom att göra utbildningsvägarna mer öppna och flexibla.

Finansiering

106.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa Europeiska socialfonden, programmet för livslångt lärande i sin helhet och Erasmus för unga företagare på sådant sätt att medel kan anslås till specifika utbildnings- och fortbildningsprojekt, till kampen mot ungdomsarbetslöshet och till fortbildning för äldre personer och så att dessa medel blir lättare att få tillgång till i hela EU . Parlamentet uppmanar även kommissionen att stödja gemenskapsprogram som syftar till att hjälpa ungdomar att förvärva de kunskaper och färdigheter och den erfarenhet som de behöver för att få en första anställning.

107.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sörja för att strukturfonderna, bland annat Europeiska socialfonden, utnyttjas på optimalt sätt till specifika program som främjar livslångt lärande och uppmuntrar fler kvinnor att delta i sådant lärande samt syftar till att öka kvinnornas deltagande i yrkesutbildning, bland annat med hjälp av välfinansierade särskilda åtgärder. Parlamentet begär att det görs specifika insatser inom ramen för pilotprojektet Erasmus för unga företagare i syfte att uppmuntra till kvinnligt företagande.

108.  Europaparlamentet upprepar sin kritik av rådets nedskärningar i 2011 års budget när det gäller resurser till de viktigaste EU-programmen på utbildningsområdet (programmet Livslångt lärande och programmet Människor – nedskärningar med 25 miljoner euro respektive 100 miljoner euro). Den ambitiösa Europa 2020-strategin är således helt i otakt med den verklighet som ligger bakom budgetbegränsningarna.

109.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga ett vouchersystem för fortbildning som ett alternativ för att garantera låginkomsttagare möjligheten att delta i yrkesutbildning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att om så behövs ansöka om ESF-medel för vouchersystem för fortbildning.

o
o   o

110.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 394, 30.12.2006, s. 10. (2) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 21. (3) Antagna texter, P7_TA(2010)0262. (4) EUT C 290, 4.12.2007, s. 1. (5) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 8. (6) EUT C 45 E, 23.2.2010, s. 33. (7) EUT C 155, 8.7.2009, s.11. (8) EUT C 155, 8.7.2009, s.1. (9) EUT C 111, 6.5.2008, s. 1. (10) EUT C 320, 16.12.2008, s. 6.