Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 20 juni 2007 om finansieringen av det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation (Galileo) inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 och den fleråriga budgetramen 2007–2013(1),

–  med beaktande av parlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)(2),

–  med beaktande av parlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 av den 22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om en åtgärdsplan för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (KOM(2010)0308),

–  med beaktande av rapporten ”GNSS Market Report” från Europeiska byrån för GNSS (oktober 2010),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om översynen av EU:s budget (KOM(2010)0700),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Halvtidsöversyn av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen” (KOM(2011)0005),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och budgetutskottet (A7-0165/2011), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentet har alltid gett sitt fulla stöd till det europeiska globala satellitnavigeringssystemet (GNSS), som verkställs via Galileo- och Egnosprogrammen och syftar till att förbättra de europeiska medborgarnas vardagsliv, garantera Europas självständighet och oberoende och ta en betydande andel av den globala högteknologiska marknad som är beroende av satellitnavigering.

B.  EU är för närvarande beroende av det amerikanska Global Positioning System (GPS), och verksamheter till ett värde motsvarande cirka 7 procent av BNP är beroende av detta system.

C.  Galileo förväntas komma att erbjuda fördelar jämfört med GPS, exempelvis förbättrad precision, global integritet, autentisering och tjänstegaranti, och förväntas också ge unionen strategisk autonomi.

D.  Den globala marknaden för GNSS växer exponentiellt och dess värde uppskattas uppgå till cirka 150 miljarder euro år 2020, varav mindre än 20 procent genereras inom EU.

E.  Egnos används redan dagligen av 80 000 europeiska jordbrukare och har nyligen certifierats för användning inom den civila luftfarten och förväntas inom en nära framtid certifieras för användning inom sjöfarten.

F.  Målet är att Galileo ska bli det tekniskt mest avancerade, modernaste GNSS i världen, vilket ska kunna sätta de globala standarderna för framtiden och medföra en hög koncentration av vetenskap, avancerad teknik och kvalificerad arbetskraft och på så sätt bidra till innovationen och konkurrenskraften inom EU:s industri.

G.  Egnos och Galileo kommer att generera 60 miljarder euro i indirekta fördelar för EU:s ekonomi och samhälle i form av ökad väg- och luftfartssäkerhet, minskade luftföroreningar, minskad förbrukning av bekämpningsmedel, nya arbetstillfällen och allmän säkerhet, vilka kommer att ge ett mycket bättre investeringsutbyte jämfört med andra jämförbara investeringar.

H.  Eftersom olika internationella aktörer håller på att utveckla fyra globala och två regionala satellitnavigeringssystem är hastigheten med vilken tjänsterna görs tillgängliga av avgörande vikt för Galileo, så att detta europeiska system så snabbt som möjligt blir ett alternativt förstahandsval bland de viktigare referenssystemen för GNSS.

I.  Den ursprungliga metoden med offentlig-privata partnerskap för att finansiera GNSS-programmen misslyckades, vilket 2007 ledde till beslutet att dessa program skulle fullföljas med hjälp av medel uteslutande från unionsbudgeten (3,4 miljarder euro för utformnings-, validerings- och installationsfaserna fram till 2013). Följaktligen kommer EU att helt och hållet äga programmen, vilket innebär att Galileo och Egnos kommer att vara de första stora EU-ägda projekten av detta slag.

J.  Galileo är ett civilt system under civil kontroll och dess samtliga tjänster bör följa den internationella rymdrätten, EU:s fördrag samt principerna i FN:s stadga och fördrag.

K.  Programkostnaderna har ökat på bland annat grund av bristfälliga kostnadsprognoser och strategier för kostnadshantering, vilket innebär att den nuvarande budgeten endast kan finansiera installationen av den inledande operativa kapaciteten (Initial Operating Capacity, IOC), som omfattar 18 satelliter.

L.  Innan det fattas något beslut om att ta ytterligare medel ur EU:s budget i anspråk inom nästa fleråriga budgetram måste kommissionen göra en klar bedömning av alla tekniska alternativ som kan komma i fråga, tillsammans med kostnaderna för dem och nyttan av dem.

Halvtidsöversyn: bedömning av genomförandet

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport, som innehåller en beskrivning av den aktuella situationen och de kommande utmaningarna för detta viktiga flaggskeppsinitiativ.

2.  Europaparlamentet beklagar emellertid att offentliggörandet av halvtidsöversynen försenats, varför det alltför länge rått osäkerhet kring det allmänna läget i projektet och dess finansiella situation, vilket skadar marknadens acceptans av GNSS-tillämpningar och stödet bland allmänheten.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, för att öka insynen, uppdatera den strategiska ramen för GNSS (C(2008)8378) mot bakgrund av den rådande situationen, inbegripet de viktigaste åtgärderna, en uppskattning av budgeten och den tidsplan som behövs för att målen ska uppnås.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i syfte att förhindra framtida kostnadsöverskridanden fastställa strama åtgärder för att begränsa kostnadsökningarna och minska riskerna, inbegripet sådana som behövs för att hålla kostnaderna för uppskjutning av satelliter under kontroll. Parlamentet föreslår att kommissionen utreder de rön som hittills gjorts och i detta syfte överväger att anlita oberoende experter, inbegripet företrädare för branschen, för att avsevärt förbättra effektiviteten i projektförvaltningen.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med upphandling av alla viktiga arbetspaket tillämpa de rekommenderade åtgärderna för riskbegränsning, såsom systemet med dubbla leverantörer, för att kunna hålla den ambitiösa tidsplanen, och då ta hänsyn såväl till graden av faktisk konkurrens på de berörda marknaderna som till den politiska viljan att behålla uppskjutningskapaciteten i Europa i framtiden, såsom anges bland annat i resolutionen från det sjunde mötet i rymdrådet den 25 november 2010.

Den finansiella situationen

6.  Europaparlamentet anser att den inledande operativa kapaciteten, som kommer att kunna tillhandahålla inledande tjänster baserade på 18 satelliter, bör uppnås senast 2014, så att man kan säkerställa att Galileo verkligen blir den andra GNSS-referenskonstellationen för mottagartillverkare. Kommissionen uppmanas i detta avseende att så snart som möjligt skjuta upp de fyra IOV-satelliterna (In-Orbit Validation) i syfte att ta fram en tydlig färdplan för uppskjutningen av de återstående 14 satelliterna samt att fullborda de sista arbetspaketen.

7.  Europaparlamentet är övertygat om att målet om fullständig operativ kapacitet (Full Operating Capacity, FOC), grundad på en konstellation med 27 satelliter plus ett passande antal extrasatelliter och lämplig markbunden infrastruktur, är en förutsättning för att Galileo ska ge ett mervärde i form av autentisering, hög precision och avbrottsfria tjänster och därmed medföra ekonomiska och samhälleliga vinster. Parlamentet anser att det behövs ett klart och entydigt stöd från samtliga EU-institutioner för uppnåendet av fullständig operativ kapacitet för att användare och investerare ska bli övertygade om EU:s långsiktiga engagemang, och uppmanar kommissionen att sända ut en positiv signal om detta till marknaden.

8.  Europaparlamentet beklagar att inget förslag lagts fram om att tillhandahålla ytterligare finansiering för detta program genom en anpassning av den gällande fleråriga budgetramen, vilket lett till ytterligare förseningar och extra kostnader samt att ett ”tidsfönster” eventuellt har gått förlorat. Mot denna bakgrund anser parlamentet att fullständig operativ kapacitet bör uppnås senast 2018, vilket enligt kommissionens beräkningar skulle kräva ytterligare finansiering på 1,9 miljarder euro och en årlig finansiering av driftskostnaderna på cirka 800 miljoner euro från och med 2014. Kommissionen uppmanas att aktivt göra alla genomförbara inbesparingar i form av ekonomisk effektivitet och att inrätta en passande finansieringsstruktur (med beaktande av bland annat intäkterna från Galileos kommersiella tjänst) för att begränsa den ytterligare finansiering som behövs.

9.  Europaparlamentet framhäver att den nuvarande EU-finansieringen av FoU för GNSS uppgår till endast 15 miljoner euro per år. Parlamentet varnar för att det kan bli till skada för andra FoU-program om ytterligare finansiering av dessa verksamheter tas från det nuvarande (sjunde) ramprogrammet för forskning och utveckling. Parlamentet anser att det i framtiden måste anslås ökad finansiering via åttonde ramprogrammet och genom andra åtgärder för att underlätta utvecklingen av GNSS-baserade produkter och tjänster.

10.  Europaparlamentet betonar att det behövs höjda anslag för att stärka utvecklingen av GNSS-tillämpningar och -tjänster, vilket är avgörande för att garantera att den infrastrukturinvestering som Galileo representerar utnyttjas till fullo och att systemet Galileo utvecklas till sin fulla kapacitet.

Allmänhetens medvetenhet

11.  Europaparlamentet är övertygat om att ytterligare finansiering av GNSS kan tryggas endast om beslutsfattarna och den breda allmänheten blir betydligt mer medvetna om de fördelar GNSS bidrar med till EU:s ekonomi och samhälle. Parlamentet välkomnar inrättandet av konkreta initiativ som exempelvis den årliga idétävlingen Galileo Masters, med över 350 insända bidrag från 44 länder under 2010, Galileos barntävling och GNSS-innovationspriset.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska byrån för GNSS att göra betydligt mer för att öka medvetenheten om GNSS bland potentiella användare och investerare och verka för att GNSS-baserade tjänster anlitas samt att kartlägga och sammanföra efterfrågan på sådana tjänster i Europa. Parlamentet betonar i detta sammanhang att Galileo är av allmänt intresse på EU-nivå och därför med rätta kan göra anspråk på anslag ur allmänna medel.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska byrån för GNSS att med hjälp av lämpliga anbudsinfordringar, informationskampanjer och mekanismer för tekniköverföring sätta sig i förbindelse med nationella myndigheter samt små och medelstora företag som arbetar med rymdteknik, eftersom de är potentiella slutanvändare för GNSS-tillämpningar. Samtidigt betonar parlamentet vikten av att balansen mellan regionerna i Europa bevaras.

Den internationella dimensionen

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt involvera regioner i världen där införandet av europeisk GNSS-teknik och GNSS-tillämpningar skulle kunna bidra till marknadsutvecklingen, till exempel Latinamerika, Sydostasien eller Afrika.

15.  Europaparlamentet stöder kommissionen i dess ansträngningar för att garantera att Galileo blir förenligt och driftskompatibelt med andra satellitnavigeringssystem och för att uppnå global standardisering. I detta sammanhang uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja alla till buds stående medel för att snabbt lösa de aktuella kompatibilitetsfrågorna tillsammans med Kina.

Kommande utmaningar: finansiering och ledning

16.  Europaparlamentet understryker rymdpolitikens och GNSS-programmets strategiska betydelse för genomförandet av en genuin europeisk industripolitisk strategi baserad på konkreta projekt som tydligt gynnar medborgarna och företagen. Kommissionen uppmanas i detta avseende att erkänna den viktiga roll som satellitnavigering kan spela och att integrera den i utarbetandet av all annan relevant unionspolitik.

17.  Europaparlamentet påpekar att långsiktig stabilitet är viktigt för att man ska kunna minimera ytterligare förseningar, kostsamma omkonstruktioner och instabilitet bland de potentiella användarna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att snarast lägga fram lagstiftningsförslag om den framtida tjänstenivån, finansieringen och ledningen av GNSS-programmen. Parlamentet anser vidare att det är mycket viktigt att trygga att relevant kunnande och förvärvad sakkunskap bibehålls så att programmen förvaltas väl.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den konsekvensbedömning som ska göras inom ramen för det kommande lagförslaget klart och omfattande informera om följande:

19.  Europaparlamentet anser att Galileo och Egnos, eftersom de är EU-ägda europeiska program som tillgodoser ett allmänt intresse på EU-nivå, bör finansieras huvudsakligen genom EU:s budget. Parlamentet anser att alla finansieringskällor som – jämte bidraget från EU:s budget – står till buds bör utredas, inbegripet innovativa finansieringsmetoder. Parlamentet betonar att tillfälliga budgetnödlösningar, som de som förekommit i det förgångna, riskerar att dels äventyra dessa strategiska storskaliga EU-projekts framgång och mervärde, dels undergräva den politiska samlingen kring dem. Parlamentet anser därför att man måste hitta en sund, helhetsbetonad och långsiktig finansieringslösning. Parlamentet föreslår att ett på förhand fastställt årligt belopp anslås från EU-budgeten (för att finansiera både återstående infrastruktur och driftskostnaderna för Galileo). Parlamentet uppmärksammar att de beräknade belopp som anges i halvtidsöversynen för perioden efter 2013 endast är indikativa, och kommissionen uppmanas att lägga fram en ingående uppdelning av de beräknade finansiella behoven före sommaren 2011, i syfte att öka projektets redovisningsskyldighet, förutsägbarhet och insyn.

20.  Europaparlamentet anser att oförutsedda ytterligare utgifter bör finansieras via unionsbudgeten utan att andra pågående program äventyras. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att bedöma om det vore möjligt att inrätta en ”reservfond för Galileo” för att täcka sådana oförutsedda utgifter.

21.  Europaparlamentet anser att den långsiktiga lednings- och förvaltningsstrukturen för GNSS bör ta upp frågan om fördelningen av uppgifter och ansvar mellan kommissionen, Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen, liksom andra relevanta frågor, till exempel frågan om en lämplig kostnadsfördelning, mekanismen för intäktsdelning, systemet för ansvarsskyldighet, prissättningsstrategin och eventuellt deltagande av och bidrag från den privata sektorn i GNSS-programmen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att göra snabba framsteg med de pågående diskussionerna om framtida ledningsstrukturer för driften av systemet, att ta ansvaret för driften och anpassningen av infrastrukturen på lång sikt, att trygga ett kontinuerligt flöde av uppgifter och tjänster till användarna och att maximera möjligheterna att utveckla kommersiella tjänster.

22.  Europaparlamentet betonar att varje slag av långsiktig lednings- och förvaltningsstruktur för GNSS måste medge full insyn, vara ekonomiskt sund och redovisningsskyldig samt förvaltas på det mest ansvarsfulla sätt som är möjligt. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att regelbunden samordning med rådet och Europaparlamentet bör äga rum och att den bör omfatta ingående uppdateringar.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta lämpliga mekanismer för att de tjänster och tillämpningar som bygger på GNSS, antingen de är privat- eller offentligrättsliga, är förenliga med sådana grundläggande medborgerliga rättigheter som skyddet för privatlivet och uppgiftsskyddet.

o
o   o

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska rymdorganisationen.

(1) EUT C 146E, 12.6.2008, s. 226. (2) EUT L 196, 24.7.2008, s. 1. (3) EUT L 276, 20.10.2010, s. 11.