Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2011/2034(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0226/2011

Ingivna texter :

A7-0226/2011

Debatter :

PV 04/07/2011 - 29
CRE 04/07/2011 - 29

Omröstningar :

PV 05/07/2011 - 7.24
CRE 05/07/2011 - 7.24
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0318

Antagna texter
PDF 285kWORD 133k
Tisdagen den 5 juli 2011 - Strasbourg
Prioriteringar för energiinfrastruktur för 2020 och framåt
P7_TA(2011)0318A7-0226/2011

Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2011 om prioriteringar för energiinfrastruktur för 2020 och framåt (2011/2034(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk” (KOM(2010)0677),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om en konsekvensbedömning av ”Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk” (SEK(2010)1395),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Energi 2020 – En strategi för hållbar och trygg energiförsörjning” (KOM(2010)0639),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Förnybar energi – Framsteg mot 2020-målet” (KOM(2011)0031),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Analys av möjligheterna att minska utsläppen av växthusgaser med mer än 20 procent och en bedömning av riskerna för koldioxidläckage” (KOM(2010)0265),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050” (KOM(2011)0112),

–  med beaktande av det tredje lagstiftningspaketet för den inre marknaden på energiområdet med rubriken ”Energi i Europa: En verklig marknad med försörjningstrygghet”(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 994/2010 av den 20 oktober 2010 om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Ett resurseffektivt Europa – flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin” (KOM(2011)0021),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1364/2006/EG av den 6 september 2006 om riktlinjer för transeuropeiska energinät och om upphävande av beslut 96/391/EG och beslut nr 1229/2003/EG(4),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet(5),

–  med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av de transeuropeiska energinäten under perioden 2007–2009 (KOM(2010)0203),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2010 om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp(6),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet – ”En energipolitik för Europa” (KOM(2007)0001),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet – ”Prioriterad sammanlänkningsplan” (KOM(2006)0846),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om en ny energistrategi för Europa 2011–2020(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2010 om översynen av handlingsplanen för energieffektivitet(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011(11) om Europa 2020-strategin,

–  med beaktande av artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 170 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som innebär att unionen ska bidra till att upprätta och utveckla transeuropeiska nät för infrastrukturerna inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling (A7-0226/2011), och av följande skäl:

A.  Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringarna, stärka försörjningstryggheten och självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska den totala energiförbrukningen samt importen och beroendet av fossila bränslen, diversifiera leverantörsländerna och energikällorna, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd, säker och effektiv energi.

B.  Den gemensamma energipolitiken på EU-nivå har utformats kring det gemensamma målet att garantera oavbruten fysisk tillgång till energiprodukter och energitjänster på marknaden till priser som är överkomliga för alla konsumenter (både hushåll och industrier).

C.  Det är nödvändigt att garantera försörjningstrygghet och befästa solidariteten mellan medlemsstaterna i situationer där en medlemsstat drabbas av en energikris.

D.  Lissabonfördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att utveckla en energipolitik för EU som främjar en framgångsrik sammankoppling av energinäten i medlemsstaterna över de nationella och regionala gränserna, något som krävs för att uppnå övriga mål för EU:s energipolitik och energisolidaritet (energimarknadens funktionssätt, energieffektivitet och förnybar energi, försörjningstrygghet samt diversifiering av energikällor och försörjningsformer).

E.  Om EU inte i tid moderniserar, uppgraderar, sammankopplar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar och effektiv modell för produktion, överföring och förbrukning av energi och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 – särskilt målen om integrering och ökning av andelen förnybara energikällor – och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål till 2050 om att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 procent.

F.  Planering och beslut om infrastrukturinvesteringar måste ha stöd i långtidsscenarier där man tar hänsyn till förväntade framsteg och ytterligare behov av teknisk utveckling.

G.  Den vidare integrationen av förnybara energikällor kommer att kräva viss anpassning av EU:s infrastruktur, såväl på överförings- som på distributionsnivån.

H.  En öppen, transparent, integrerad och konkurrenskraftig energimarknad inom EU behövs för att kunna uppnå konkurrenskraftiga energipriser, försörjningstrygghet och hållbarhet samt effektiv och storskalig användning av förnybara energikällor, och inrättandet av en sådan marknad är fortsatt en viktig utmaning för alla medlemsstater.

I.  Det är av avgörande vikt att i god tid och fullt ut införliva befintlig lagstiftning, inklusive det regelverk som anges i det tredje lagstiftningspaketet om den inre marknaden på energiområdet, och anmäla investeringar i energiinfrastruktur i avvaktan på domstolens dom(12), för att få en översikt över potentiella gap mellan tillgång och efterfrågan samt hinder för investeringar.

J.  Möjligheten eller tillgången till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortfarande otillräcklig i en tredjedel av unionen med tanke på det mål om 10-procentig sammankoppling som fastställdes vid Europeiska rådet 2002. Vissa medlemsstater och regioner är fortfarande isolerade och beroende av en enda leverantör, vilket förhindrar en verklig integration av marknader, likviditet och energiflöden.

K.  De särskilda behoven på öar och i avlägsna områden, t.ex. Kanarieöarna, Madeira, Azorerna och de franska ultraperifera regionerna, bör beaktas när det gäller energiinfrastrukturer.

L.  I sydöstra Europa är transportnätet för energi mindre utbyggt än på resten av kontinenten.

M.  Alternativa leverans- och transitvägar och nya sammankopplingar är viktiga för att se till att solidariteten mellan medlemsstaterna omsätts i praktiken.

N.  Särskild uppmärksamhet bör riktas mot projekt som inte har avslutats men som EU har valt ut som prioriterade projekt enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1364/2006/EG av den 6 september 2006 om riktlinjer för transeuropeiska energinät och om upphävande av beslut 96/391/EG och beslut nr 1229/2003/EG.

O.  Det tredje energipaketet har skapat en rättslig ram som bör förbättra konkurrenskraften på energimarknaden.

P.  Energiinfrastruktur som planeras i dag måste stämma överens med marknadens behov och EU:s långsiktiga klimat- och energimål, och med deras genomförande i medlemsstaternas nationella energipolitik, och prioritera de energikällor som inte medför några kostnader för samhället och miljön.

Q.  Det krävs ökade investeringar i överföringskapacitet när det gäller gas och elektricitet, samtidigt som man måste komma ihåg EU:s 20–20–20-mål för energin och den nya energimiljön efter 2020 med betydligt mindre användning av koldioxid.

R.  Att uppföra energiinfrastruktur är av strategisk betydelse för att vi ska kunna uppnå målen i den strategiska planen för energiteknik (SET).

S.  Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid. Energieffektivitet kan genom minskad efterfrågan på energi minska importberoendet och omlokaliseringen av anläggningar till följd av stigande kostnader, och genom smarta investeringar i befintlig och ny infrastruktur kan den minska behovet av offentliga och privata investeringar i energiinfrastruktur.

T.  Smarta nät utgör en viktig möjlighet att upprätta en effektiv relation mellan energiproduktion, energiöverföring, energidistribution och slutanvändare, vilket gör det möjligt att rationalisera energiförbrukningen och därigenom öka energieffektiviteten.

U.  Ökade möjligheter att koppla samman gassystemen längs den sydvästra axeln i nord-sydkorridoren kommer att göra det möjligt att förstärka EU:s försörjningstrygghet genom både kapacitet för import av LNG och underjordisk lagring som finns på den iberiska halvön, samtidigt som det utgör ett viktigt steg mot en verkligt integrerad inre energimarknad.

V.  Utdragna tillståndsförfaranden och bristande samordning mellan administrativa organ kan leda till stora förseningar och extrakostnader, framför allt vid gränsöverskridande projekt.

W.  Utdragna tillståndsförfaranden samt brist på metoder för kostnadsallokering och instrument för att dela på vinster och kostnader förenade med gränsöverskridande energiinfrastrukturprojekt är ett stort hinder för utvecklingen av sådana projekt.

X.  En offentlig debatt av hög kvalitet måste garanteras, och hänsyn måste tas till EU:s miljölagstiftning.

Y.  Regleringsmyndigheterna kan spela en viktig roll i skapandet av en konsumentinriktad, integrerad och konkurrenskraftig intern energimarknad.

Z.  Enligt kommissionens meddelande ”Prioriteringar för energiinfrastruktur för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk” kommer det att behövas 200 miljarder euro under det kommande årtiondet för att finansiera behoven av energiinfrastruktur. Hälften av detta belopp ska komma från medlemsstaterna.

AA.  Marknadsbaserade verktyg och principen om att användaren betalar är alltjämt grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering, som är öppen för insyn och som beslutas från fall till fall, kommer att krävas för vissa projekt av europeiskt intresse som inte är fullt ut kommersiellt genomförbara, varvid det är nödvändigt att upprätthålla lika spelregler på den inre europeiska energimarknaden, trygga energiförsörjningen, förebygga konkurrenssnedvridning och främja en effektiv integrering av förnybara energikällor.

AB.  Det är nödvändigt att snarast möjligt göra storskaliga investeringar.

AC.  De regionala myndigheterna har en avgörande roll eftersom de är huvudaktörer på energiområdet och ansvarar för en rad verksamheter som allmän och regional planering, tillståndsgivning, godkännande av större infrastrukturprojekt, investeringar, upphandlingar och produktion, och dessutom har de nära till konsumenterna.

Strategisk planering av energiinfrastruktur

1.  Europaparlamentet understryker att de offentliga myndigheterna har det övergripande ansvaret att tjäna allmänintresset genom att uppfylla samhälls- och miljömål men att huvudansvaret för utvecklingen av energiinfrastruktur bör ligga hos en välreglerad marknad.

2.  Europaparlamentet framhåller den avgörande vikten av att i tid, på ett riktigt sätt och fullt ut införliva befintlig lagstiftning, inklusive det regelverk som anges i det tredje lagstiftningspaketet om den inre marknaden på energiområdet, för att få till stånd en integrerad och konkurrenskraftig inre EU-marknad senast 2014.

3.  Europaparlamentet framhåller behovet av att genomföra befintliga strategier och bestämmelser så att den existerande energiinfrastrukturen utnyttjas bättre till förmån för de europeiska konsumenterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) att mer noggrant övervaka det nationella genomförandet av de bestämmelser som rör ”use it or lose it”-principen.

4.  Europaparlamentet anser att en EU-strategi, framtagen i samarbete med alla berörda parter, behövs för att fullt ut utnyttja fördelarna med ny infrastruktur, och framhåller behovet av att utveckla en kompletterande, harmoniserad metod, som är förenlig med reglerna på den inre marknaden, för att välja ut infrastrukturprojekt. Denna metod bör beakta europeiska och regionala perspektiv för att avlägsna olikheter och optimera de socioekonomiska och miljömässiga effekterna.

5.  Europaparlamentet understryker att planeringen av energiinfrastrukturprojekten helt och hållet bör vara i linje med försiktighetsprincipen. Det bör göras en noggrann miljökonsekvensbedömning från fall till fall av handlingsplanerna, där man beaktar lokala och regionala miljöförhållanden.

6.  Europaparlamentet framhåller behovet av att säkerställa tillräckligt trygg energiförsörjning för EU och att utveckla positiva förbindelser med energileverantörs- och transitländer utanför EU genom samarbete inom ramen för regionala och globala energitransportsystem.

7.  Europaparlamentet framhåller att det referensscenario som används för att utvärdera energiinfrastrukturen för 2020 måste vara öppet för insyn och stämma överens med de övergripande energipolitiska målen i artikel 194 i EU-fördraget och i EU:s färdplan för 2050, med annan EU-politik (t.ex. transport, byggnader och EU:s system för handel med utsläppsrätter), med den politik för energieffektivitet som krävs för att uppnå målet om 20-procentiga energibesparingar (framför allt energieffektivitetsplanen), med eventuella konsekvenser av tekniska framsteg, särskilt vad avser förnybar energi och den ökade betydelsen av eldrivna fordon, samt med utbyggnaden av smarta nät och genomförandet av initiativen för ”smarta städer och regioner”.

8.  Europaparlamentet stöder ett skyndsamt genomförande av innovationspartnerskapet ”Smarta städer” och uppmanar relevanta partner som deltar i planeringen för en hållbar stadsutveckling att på ett bättre sätt främja och dra nytta av de möjligheter som Jessica- och Elenainitiativen kan erbjuda för investeringar i hållbar energi på lokal nivå för att hjälpa städer och regioner att starta livskraftiga investeringsprojekt på områdena energieffektivitet, rena och förnybara energikällor och hållbara stadstransporter. Parlamentet framhåller vidare möjligheterna med gränsöverskridande finansiering med grannländer inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

9.  Europaparlamentet framhåller vikten av att, alltefter infrastrukturens betydelse och till förmån för kostnadseffektiviteten, fastställa var infrastruktur kan minimeras genom energieffektivitetsåtgärder, var befintlig nationell och gränsöverskridande infrastruktur kan uppgraderas eller moderniseras och var ny infrastruktur behövs och kan byggas vid sidan av befintlig energi- eller transportinfrastruktur.

10.  Europaparlamentet anser att minskad energiförbrukning, minskade utsläpp och förbättrad energieffektivitet kan uppnås genom att man genomför program för att öka energieffektiviteten i bygg- och transportsektorerna.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av att identifiera potentiella framtida gap mellan tillgång och efterfrågan på energi samt potentiella framtida underskott i produktions- och överföringsinfrastrukturen.

12.  Europaparlamentet understryker vikten av att samordna utformningen av EU-marknaderna och utvecklingen av system för en gemensam europeisk infrastruktur för att säkerställa förvaltningen av interna europeiska sammankopplingar och sammankopplingar med tredjeländer.

13.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av elinfrastruktur mellan EU och tredjeländer och i vissa fall befintlig elinfrastruktur kan skapa en risk för koldioxidläckage eller öka en redan befintlig risk. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera denna risk och att vid behov presentera åtgärder genom vilka EU kan hantera detta effektivt, exempelvis genom att kräva efterlevnad av direktiv 2009/28/EG om förnybar energi.

14.  Parlamentet uppmanar de systemansvariga, regleringsmyndigheterna (däribland Acer) och kommissionen att i samarbete med systemansvariga och myndigheter i tredjeländer utarbeta de villkor som krävs för att säkerställa kompatibilitet och stabilitet mellan elinfrastrukturen i EU och i tredjeländer och därigenom öka energisäkerheten i medlemsstaterna.

15.  Europaparlamentet framhåller att större vikt bör läggas inte bara vid gränsöverskridande projekt utan även vid inre överföringssystem, som är av stor betydelse för att integrera energimarknaderna, integrera förnybar produktion och systemsäkerhet, undanröja energiöar och avhjälpa inre flaskhalsar som påverkar hela det europeiska energisystemet. Parlamentet framhåller vikten av att garantera att avlägsna regioner och deras lokala behov beaktas i vederbörlig ordning.

16.  Europaparlamentet framhåller behovet av ny infrastruktur som kan få slut på energiöarna och beroendet av en enda leverantör samt förbättra försörjningstryggheten.

17.  Europaparlamentet framhåller att inga regioner i EU-medlemsstaterna, inklusive öregioner, får vara isolerade från de europeiska gas- och elnäten efter 2015. Deras energisäkerhet får inte heller riskeras på grund av att lämpliga anslutningar saknas.

18.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att främja regionalt samarbete och efterlyser ytterligare vägledning för sådana regionala initiativ.

19.  Europaparlamentet framhåller de möjligheter som befintlig EU-regional partnersamverkan erbjuder när det gäller utveckling och intensifiering av gränsöverskridande energiinfrastrukturprojekt, i synnerhet i fråga om förnybar energi, och begär uttryckligen att dessa regionala samarbetsinstrument (Euroregioner, EGTS) ska sättas in för detta ändamål.

20.  Europaparlamentet anser att regionala initiativ bör stärkas och vidareutvecklas, eftersom de bäst återspeglar de särskilda villkoren för driften av energisystemet i en viss region (t.ex. struktur hos produktionskällor i regionen, vindkraft, nätbegränsningar och resurstillgång).

21.  Europaparlamentet understryker att ett samarbete mellan kommuner och regioner på medlemsstats- och EU-nivå bidrar till att få bukt med energiöar, till fullbordandet av en inre marknad för energi och till genomförandet av energiinfrastrukturprojekt. Parlamentet anser att sammanhållningspolitikens mål om europeiskt territoriellt samarbete samt makroregionala strategier kan öka samarbetsmöjligheterna för gränsöverskridande projekt i syfte att åstadkomma effektiva och smarta sammanlänkningar mellan icke-konventionella lokala och regionala energikällor och de stora energinäten. Parlamentet betonar att väl samordnade infrastrukturprojekt kan garantera högsta möjliga kostnadseffektivitet och maximal effektivitet när det gäller användningen av EU-medlen. Parlamentet anser i detta sammanhang att det regionala samarbetet bör förbättras så att överensstämmelse kan uppnås mellan de fastställda prioriteringarna och EU:s regioner.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa åtgärder för att se till att de systemansvariga för överföringssystemen ges tillräckliga incitament för att undersöka möjliga sammankopplingar ur ett regionalt eller europeiskt perspektiv och att deras investeringsplaner grundas på socioekonomiska konsekvenser av energisammankopplingar snarare än enbart på projektens ekonomi, så att man undviker underinvesteringar i överföringskapacitet.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2011 lägga fram förslag till lösningar på de kompromissbehov som beskrivs av den europeiske samordnaren Georg Wilhelm Adamowitsch i hans tredje årsrapport av den 15 november 2010, till exempel mellan det akuta behovet av att bygga ny infrastruktur och strikta miljöskyddsbestämmelser.

24.  Europaparlamentet betonar att internationella avtal, t.ex. Esbokonventionen, måste beaktas innan ett gränsöverskridande projekt utformas eller utvidgas och påpekar att man vid en utbyggnad av energinäten måste eftersträva ett fördjupat samarbete, särskilt mellan Ryssland, Vitryssland och Baltikum, och i högre grad använda sig av energidialogen mellan EU och Ryssland för detta ändamål, inte minst med tanke på energitryggheten för EU:s medlemsstater och regioner.

25.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att införa stresstest för europeiska kärnkraftverk, och anser att framtida lagstiftningsförslag om fastställande av en gemensam ram för kärnkraftssäkerhet är avgörande för att förbättra säkerhetsnormerna i Europa.

26.  Europaparlamentet konstaterar att det finns betydande risker kopplade till energiinfrastrukturer, bland annat driftsrelaterade risker (t.ex. överbelastning och försörjningsavbrott), naturbetingade risker (t.ex. jordbävningar och översvämningar), miljörelaterade risker (föroreningar samt förlorade livsmiljöer och förlorad biologisk mångfald), risker som orsakas av människor samt politiska risker (säkerhet, terrorism). Parlamentet begär därför att besluten om att utveckla de smarta näten ska genomföras såsom anges i direktiv 2008/114/EG om kritisk infrastruktur. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna kartlägger riskerna för att ha en grund för beslutsfattandet och övervakar resultaten av inrättandet av de smarta näten för att förbättra möjligheten att sammankoppla näten.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att i prioriteringarna för energiinfrastrukturen inbegripa projekt som ökar säkerheten och tryggheten hos befintlig större energiinfrastruktur i Europa (gas- och oljeledningar, elnät, kärnkraftverk, LNG-terminaler etc.) när det gäller olyckor och naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan.

Ett brett scenario för infrastrukturutveckling

28.  Europaparlamentet anser att den tioåriga nätutvecklingsplanen identifierar relevanta el- och gasinfrastrukturprojekt och att den bör bidra till att fastställa prioriteringarna för urval av projekt av europeiskt intresse som ska utvecklas för att EU:s energi- och klimatmål ska kunna uppnås, utan att den inre marknadens funktion påverkas. I detta sammanhang anser parlamentet att sammankopplingskapaciteten bör övervägas i lika stor utsträckning som 20–20–20-målen och att den tioåriga nätutvecklingsplanen därför bör betraktas som ett instrument för att kontrollera att det 10-procentiga sammanlänkningsmålet efterlevs.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett konkret förslag för att förbättra öppenheten och allmänhetens deltagande vad gäller att fastställa EU:s prioriteringar inom ramen för en bredare process för intressenternas deltagande (som exempelvis inkluderar energisektorn, oberoende experter, konsumentorganisationer och icke-statliga organisationer), i syfte att säkra en bättre styrning av den framtida el- och gasinfrastrukturplaneringen inom EU. Parlamentet anser att offentliggörande av uppgifter angående teknisk planering är nyckeln för att garantera detta deltagande.

30.  Europaparlamentet anser att man bör uppmärksamma situationer där EU-infrastruktur ägs av utländska företag eller deras dotterbolag, utan öppen förvaltningsstruktur och med otillbörlig påverkan av utländska regeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att införa lämpliga rättsliga och institutionella garantier i detta avseende, framför allt när det gäller tillgång till offentlig EU-finansiering.

31.  Europaparlamentet anser att den tioåriga nätutvecklingsplanen bidrar till ett rullande program för att utveckla den europeiska infrastrukturen för gastransport och elöverföring inom ett långsiktigt europeiskt planeringsperspektiv, varvid tillsyn bör utövas av Acer och kommissionen med beaktande av relevanta föreskrifter i det tredje paketet om den inre marknaden.

32.  Europaparlamentet betonar att detta nedifrån och upp-förfarande bör kompletteras med en välstrukturerad överblick uppifrån och ner ur ett europeiskt perspektiv.

33.  Europaparlamentet framhåller att främjande av uppbyggnaden av överförings- och distributionsinfrastruktur för effektiv och intelligent integration av förnybar energi samt integration av nya användningar av elektricitet (som el- och laddhybridfordon) är avgörande för att på ett framgångsrikt sätt kunna uppnå de övergripande energimålen. Parlamentet välkomnar prioriteringen av det framtida europeiska supernätet och de pilotprojektet som stöds av Florensforumet. Parlamentet uppmanar kommissionen att rådgöra med alla relevanta intressenter i syfte att påskynda identifieringen av elmotorvägar som en integrerad knutpunktsbaserad infrastruktur i syfte att optimera systemets sammanlänkning, motståndskraft och operativa flexibilitet samt minska kostnaderna, utan att utelämna några större europeiska territorier. Kommissionen uppmanas vidare att senast i mitten av 2014 förse parlamentet med ett utkast som så fullständigt som möjligt tar upp de särskilda behov som är förenade med överföring av förnybar energi.

34.  Europaparlamentet påminner om att de hinder som beror på ö- och bergsområdenas geografiska läge gör det mycket svårt att integrera dem i EU:s energinät. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta särskild hänsyn till regionernas skilda förutsättningar samt att i denna fråga noga uppmärksamma regioner med särskilda geografiska och demografiska särdrag, t.ex. öar, bergsområden och glesbygdsområden för att få större diversifiering av energikällorna och främja förnybara energikällor och på så sätt minska beroendet av energi utifrån. Parlamentet uppmanar kommissionen att bland sina prioriteringar för energiinfrastrukturer för 2020 ta med den särskilda situation som råder i fråga om öarnas energisystem.

35.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att samordna den sektorsöverskridande politiken för energiinfrastrukturer och deras förbindelser med den fysiska planeringen i kust- och havsområden. Detta kan också vara användbart för att integrera stora havsbaserade vindkraftverk i en övergripande strategi.

36.  Europaparlamentet påminner emellertid kommissionen om att alla medlemsstater bör stödjas så att de kan vara såväl producenter som konsumenter av hållbar energi, av både säkerhetsskäl och ekonomiska skäl.

37.  Europaparlamentet hävdar att utvecklingen av regional kraftproduktion är ett viktigt sätt att garantera en oberoende energiförsörjning i olika delar av Europa, särskilt i Baltikum som fortfarande är ett isolerat område som är beroende av en enda försörjningskälla. Parlamentet konstaterar att regionerna har ett brett urval av resurser att utnyttja, inklusive naturliga resurser, och att syftet i framtiden bör vara att utnyttja dessa fullt ut för att diversifiera energiproduktionen.

38.  Europaparlamentet stöder betydelsen av effektiv gasinfrastruktur för att förbättra diversifieringen och försörjningstryggheten, eftersom detta bidrar till att den inre energimarknaden fungerar bättre och således till att minska energiberoendet, samtidigt som man tillgodoser behovet av att avsevärt minska utsläppen från energisektorn fram till 2050. Parlamentet lyfter fram behovet av ytterligare flexibilitetskrav för gasinfrastruktur och ett korrekt genomförande av dessa, framför allt i syfte att säkra omvända flöden och sammankopplingar. Parlamentet framhåller att gasinfrastruktur bör utvecklas med fullständig hänsyn till bidraget från terminaler, transportfartyg och lagringsutrymmen för LNG och VNG samt till utvecklingen av förgasad biomassa och biogas.

39.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att naturgas kommer att få en viktig roll som backup-bränsle. För att trygga försörjningen framhåller parlamentet emellertid att även andra energi- och lagringskällor måste få en sådan roll. Parlamentet bekräftar att en bred energimix även i fortsättningen kommer att utgöra grunden för en säker och kostnadseffektiv energiförsörjning.

40.  Europaparlamentet konstaterar att sammankopplingar och lagring av gas i motsats till alla andra infrastrukturinvesteringar som EU planerar att stödja är obligatoriska infrastrukturer enligt 2009 års förordning om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga om EU bör bidra till finansieringen av de infrastrukturförbättringar som krävs enligt förordningen från 2009.

41.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utvärdera okonventionella gaskällor med beaktande av rättsliga frågor, livscykelanalys, tillgängliga reserver, miljöpåverkan och ekonomisk genomförbarhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av principen om likabehandling av primära energikällor göra en ingående utvärdering av de potentiella fördelarna och riskerna med okonventionella gaskällor i EU.

42.  Europaparlamentet anser att även om en minskad kolanvändning inom ekonomin kommer att leda till en successiv minskning av förbrukningen av fossil energi, kommer olja att utgöra en betydande del av EU:s energiförsörjning under många år framöver. Därför måste en konkurrenskraftig europeisk oljetransport- och raffineringsinfrastruktur upprätthållas under övergångsperioden för att garantera en säker energiförsörjning till överkomliga priser för EU:s konsumenter.

43.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av integrerad energiinfrastrukturplanering för jordbruket och småskaliga energikällor på landsbygden, i syfte att gynna decentraliserad energiproduktion, marknadsdeltagande och landsbygdsutveckling. Parlamentet betonar även vikten av ett prioriterat tillträde till nätet för förnybara energikällor enligt vad som anges i direktiv 2009/28/EG.

44.  Europaparlamentet påpekar att näten måste förberedas för och anpassas till energiproduktion som t.ex. el och biogas från jordbruket och skogsbruket till följd av en reformerad gemensam jordbrukspolitik.

45.  Europaparlamentet anser att nya tekniska lösningar måste uppmärksammas för att använda överskottsenergi från industrin, exempelvis facklad gas, spillvärme etc.

46.  Europaparlamentet betonar betydelsen av infrastruktur på distributionsnivå och den roll som ”prosumenter” (producerande konsumenter) och systemansvariga för distributionssystem spelar när det gäller att få decentraliserade energiprodukter och effektivitetsåtgärder på efterfrågesidan integrerade i systemet. Parlamentet understryker att en ökad prioritering av förvaltning och energiproduktion på efterfrågesidan avsevärt skulle stärka integrationen av decentraliserade energikällor, vilket i sin tur skulle bidra till framsteg i uppnåendet av de allmänna energipolitiska målen. Parlamentet anser att detta även gäller nationella infrastrukturprojekt som har positiva effekter bortom nationsgränserna i fråga om försörjningen eller sammanläkningen av den inre energimarknaden.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast 2012 presentera konkreta initiativ för att främja utvecklingen av energilagringskapacitet (inklusive anläggningar för flera användningsområden (gas/väte), smarta elfordonsbatterier med omvänt flöde, lagring av pumpkraft, decentraliserad biogaslagring, högtempererad solvärmeteknik, lagring av tryckluft samt annan innovativ teknik). Parlamentet rekommenderar att kommissionen tittar på ytterligare initiativ för energilagring för att maximera integrationen av förnybar energi.

48.  Europaparlamentet anser att moderniseringen och effektiviseringen av näten för uppvärmning och kylning i städerna måste vara en prioritering för EU och bör återspeglas och stödjas i samband med översynen av den befintliga budgetramen och i den framtida budgetplanen.

49.  Europaparlamentet välkomnar de projekt för avskiljning, transport och lagring av koldioxid som utvecklats så här långt. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast ta fram en halvtidsrapport som, även ur en teknisk och ekonomisk synvinkel, utvärderar resultaten från EU-stödd experimentell CCS-teknik för kolkraftverk.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med alla berörda parter, även relevanta systemansvariga och marknadsaktörer, där så krävs kritiskt utvärdera och granska de siffror för investeringsbehov som anges i meddelandena om prioriteringar för energiinfrastruktur, särskilt när det gäller en minskad efterfrågan genom energieffektivitetsåtgärder, och ber kommissionen att rapportera till rådet och parlamentet om vilka investeringar som sannolikt kommer att behövas.

51.  Europaparlamentet konstaterar att betydande miljökostnader, utöver kapital- och driftskostnader, uppstår vid uppbyggnad, drift och nedläggning av energiinfrastrukturprojekt. Parlamentet betonar vikten av att räkna in dessa miljökostnader i kostnadsnyttoanalysen med hjälp av livscykelmetoden.

52.  Europaparlamentet anser att systemansvariga för överföringssystem bör vara skyldiga att ställa alla överföringslinjer till marknadens fulla förfogande, och därmed undvika uppbokning av överföringskapacitet för gränsöverskridande balansering m.m., och att dessa krav måste fastställas genom bindande lagstiftning baserad på nuvarande riktlinjer för god praxis från Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas (ERGEG).

53.  Europaparlamentet stöder ett ökat samarbete mellan medlemsstaterna i syfte att inrätta regionala regleringsmyndigheter för ett antal medlemsstater. Parlamentet välkomnar liknande initiativ för inrättande av gemensamma regionala systemansvariga för överföringssystem.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Acer att ta sig an uppgiften att inrätta en gemensam europeisk intradagsmarknad senast 2014, eftersom detta skulle möjliggöra ett fritt kraftutbyte via alla överföringslänkar mellan länder och/eller olika prisområden.

Smarta nät

55.  Europaparlamentet anser att energiinfrastrukturen bör bli mer användarinriktad, med ett starkare fokus på samspelet mellan distributionssystemens kapacitet och förbrukningen. I detta avseende framhåller parlamentet behovet av kraft- och informationsflöden i båda riktningarna i realtid. Parlamentet pekar på fördelarna med ett nytt gas- och elsystem som innehåller effektiv teknik, effektivt material och effektiva tjänster som smarta nät, smarta mätare och driftskompatibel ICT-styrd energiförvaltning på belastnings- och efterfrågesidan, inklusive utveckling av innovativa och dynamiska prisformler och system för efterfrågerespons, till förmån för konsumenterna.

56.  Europaparlamentet framhåller behovet av att främja utvecklingen av användarvänlig teknik och efterfrågehantering för att säkra utvecklingen av teknik för smarta nät och system för efterfrågerespons och för att alla berörda parter ska kunna dra full nytta av de smarta näten.

57.  Europaparlamentet framhåller att inrättandet av smarta nät bör vara en av prioriteringarna för energiinfrastrukturen, så att EU:s energi- och klimatmål kan uppnås, eftersom dessa nät kommer att bidra till en integrerad distribution av förnybar kapacitet och elfordon och till att minska energiberoendet, öka energieffektiviteten och utveckla elsystemens flexibilitet och kapacitet. Parlamentet anser att smarta nät erbjuder en unik möjlighet att främja innovation, öka antalet arbetstillfällen och stärka konkurrenskraften inom den europeiska industrin, med särskilt fokus på små och medelstora företag.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utvecklingen av demonstrationsprojekt för stora smarta nät, eftersom detta är en brådskande fråga och med tanke på att det är det bästa sättet att mäta kostnad och nytta för det europeiska samhället. Parlamentet konstaterar att det för att dela riskerna för de investeringar som krävs för dessa projekt behövs offentlig finansiering inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap, vilket på ett effektivt sätt tillhandahålls av European Electric Grid Initiative (EEGI).

59.  Europaparlamentet konstaterar att smarta nät är resultatet av en kombination av el- och IKT-teknik. Samarbetet mellan dessa två sektorer förtjänar följaktligen särskild uppmärksamhet, särskilt när det gäller en effektiv användning av radiospektrum inom EU och en förståelse för de smarta energifunktionerna inom ramen för det framtida ”sakernas internet”. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma en samarbetsplan för de olika berörda kommissionsavdelningarna (GD Forskning, GD Energi, GD Informationssamhället och medier etc.) med målsättningen att på ett konsekvent och allmänt effektivt sätt bidra till utvecklingen och driften av smarta nät som en grundsten i de energipolitiska åtgärderna.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om det behövs ytterligare lagstiftningsinitiativ för införande av smarta nät inom ramen för bestämmelserna i det tredje energipaketet för den inre marknaden. Parlamentet anser att man i bedömningen måste ta hänsyn till följande mål: i) att säkerställa adekvat öppen tillgång till och delgivning av information om driften mellan aktörerna och deras fysiska gränssnitt, ii) att skapa en välfungerande marknad för energitjänster, och iii) att tillhandahålla verkliga incitament för operatörer inom smart teknik för smarta nät.

61.  Europaparlamentet efterlyser ett större fokus på samspelet mellan kapaciteten hos distributionssystemen och konsumtionen, vilket inbegriper antagande av en gemensam europeisk strategi för smarta nät. Parlamentet noterar att tekniska standarder för smarta nät bör antas senast i slutet av 2012, vilket också belystes i slutsatserna från Europeiska rådet den 4 februari 2011.

62.  Europaparlamentet betonar att näten bör anpassas till nya kunder för att underlätta för nya småskaliga produktionskällor, såsom hushåll och små och medelstora företag.

63.  Europaparlamentet anser att man i det sjunde och åttonde ramprogrammet för forskning och utveckling bör prioritera teknik för smarta nät, särskilt laddningsinfrastruktur för elbilar, i syfte att snabbt få till stånd ett decentraliserat tvåvägsenerginät.

64.  Europaparlamentet konstaterar att ett stabilt regelverk måste skapas för att främja de mycket stora investeringar som behövs i Europa för att införa smarta nät.

65.  Europaparlamentet betonar att standardisering av smarta nät och driftskompatibilitet ska prioriteras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med europeiska standardiseringsorgan och industrin påskynda arbetet med tekniska standarder och säkerhetsstandarder för elfordon, laddningsinfrastruktur, smarta nät och smart mätning, med målet att arbetet ska vara slutfört senast 2012. Parlamentet betonar att tekniken ska grundas på öppna internationella standarder för att säkerställa kostnadseffektivitet, vilket kommer att öka systemens driftskompatibilitet och ge kunderna möjlighet att välja lösningar.

66.  Europaparlamentet framhåller att standardiseringsarbetet i samband med smart mätning går framåt med standardiseringsmandat M/441 som utfärdats av kommissionen till de europeiska standardiseringsorganen (CEN, Cenelec och Etsi), och betonar att man i tekniska standarder för smarta mätare bör beakta de tilläggsfunktioner som identifierades i slutrapporten från samordningsgruppen för CEN/Cenelec/Etsi om smarta mätare (SM-CG), nämligen

   fjärravläsning eller meteorologiska register,
   tvåvägskommunikation,
   stöd till avancerade avgiftssystem/förskottsbetalning,
   fjärrstyrd kontroll av energitillförsel och begränsad energitillförsel,
   kommunikation med och, om lämpligt, direkt kontroll av enskild utrustning i bostäder och byggnader,
   tillhandahållande av information via en internetportal/nätport till en lokal bildskärm.

67.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts av EEGI och kommissionens arbetsgrupp för smarta nät. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut beakta dess slutsatser om den särskilda lagstiftningen för smarta nät som planerats till första halvåret 2011.

68.  Europaparlamentet betonar att målet med smarta mätare är att göra det möjligt för konsumenterna att effektivt övervaka och kontrollera sin energikonsumtion.

69.  Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna redan är skyldiga – förutsatt en positiv bedömning – att införa smarta mätare för minst 80 procent av slutkonsumenterna senast 2020 och påminner om delmålet att 50 procent av hushållen ska ha smarta mätare senast 2015, vilket man enades om i den nya digitala agendan för Europa.

   70. Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna bör stödja ett tillräckligt antal pilotprojekt för hushåll i syfte att stärka allmänhetens acceptans och stimulera innovationsprocessen, enligt vad som föreskrivs i det tredje energipaketet för den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av den bedömning som krävs enligt det tredje energipaketet lägga fram ytterligare åtgärder för att säkra införandet av smarta mätare hos alla kunder som inte är hushåll senast 2014. Mikroföretag ska dock tillfälligt undantas från detta krav. Parlamentet efterlyser tydliga bestämmelser vad gäller säkerhet, sekretess och uppgiftsskydd som ska fastställas i enlighet med befintlig EU-lagstiftning.
   71. Europaparlamentet understryker att införandet av energiförvaltningsanordningar, särskilt installationen av smarta mätare hos hushållskunder, först och främst måste vara till tydlig nytta för slutkonsumenten. Parlamentet understryker behovet av att hålla konsumenterna informerade om deras energikonsumtion för att aktivt engagera dem i energibesparingsinsatserna, och kräver ett särskilt fokus på informationskampanjer, utbildning, tydliga fakturor samt insatser för att garantera kostnadseffektivitet och främja utvecklingen av användarvänlig teknik.
   72. Europaparlamentet betonar i detta hänseende den grundläggande betydelsen av stöd till forskning och innovation, som bör främjas genom en aktiv finansieringspolitik, bland annat genom användande av innovativa instrument som ska utvecklas, såsom en europeisk fond för finansiering av innovation eller en europeisk fond för patent.
   73. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att försöka välja ett standardiserat licensierat radiospektrumband för smarta mätare och smarta nät.
   74. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i nära samarbete med Europeiska datatillsynsmannen bedöma behovet av ytterligare åtgärder för uppgiftsskydd, de olika aktörernas roller och ansvar avseende bland annat tillträde till och ägande, innehav och hantering av uppgifter liksom rätt att läsa och ändra rättigheter, och att vid behov lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag och/eller riktlinjer.

Definiera tydliga och öppna kriterier för prioriterade projekt

75.  Europaparlamentet välkomnar de prioriterade korridorer som kommissionen identifierat och instämmer i behovet av att optimera begränsade medel. Även om ansvaret för planeringen och utvecklingen av infrastrukturprojekt huvudsakligen ligger hos marknaden, påminner parlamentet om att EU spelar en roll i främjandet av vissa projekt genom att ge dem status som ”projekt av europeiskt intresse” och genom att tillhandahålla offentlig finansiering till vissa av dem.

76.  Europaparlamentet efterlyser en tydlig och öppen metodik som möjliggör identifiering av prioriterade projekt som uppfyller angelägna europeiska behov. Parlamentet understryker att valet av vilka projekt som är av europeiskt intresse bör göras enligt objektiva och transparenta kriterier och med deltagande av alla intressenter.

77.  Europaparlamentet understryker att alla projekt av europeiskt intresse ska bidra till uppnåendet av EU:s energipolitiska mål, nämligen att fullborda den inre marknaden, främja energieffektivitet och förnybar energi och öka försörjningstryggheten, samt avsevärt kunna bidra till att

   öka marknadens integration, konkurrenskraft och likviditet och minska marknadskoncentrationen,
   sätta stopp för energiöar,
   minska överföringsförluster, förhindra överföringsbegränsningar – även vad gäller interna projekt så länge som de bidrar till utvecklingen av gränsöverskridande sammanlänkningar – och förbättra överföringskapaciteten på den gränsöverskridande marknaden,
   lösa problemet med beroende av en enda leverantör,
   diversifiera transitvägar och resursernas ursprung,
   integrera förnybar energi till nätet och öka användning av förnybara energikällor genom att undvika inskränkningar i fråga om förnybar energi.

78.  Europaparlamentet anser att man för att motivera prioritering av projekt bör ta hänsyn till följande kriterier:

   Projektet måste ha en europeisk dimension (dvs. vara av tydligt intresse för EU-medborgarna).
   Projektets nödvändighet måste visas på grundval av infrastrukturhierarkin.
   Projektet måste stämma överens med målen på klimat-, energieffektivitets- och miljöområdet.
   Projektet måste stämma överens med EU:s långsiktiga energipolitik (som ger utrymme för flexibel och multifunktionell tillämpning och som undviker inlåsningseffekter).
   Projektet måste erbjuda ett gott förhållande mellan kostnad och nytta och vara kostnadseffektivt.
   Projektet måste vara tekniskt hållbart,

79.  Europaparlamentet anser att man för att motivera ytterligare prioritering av projekt bör ta hänsyn till följande urvalskriterier:

   Huruvida projekten förbättrar solidariteten mellan medlemsstaterna.
   Projektens mognadsgrad.
   Huruvida projekten har en minimal miljöpåverkan.
   Huruvida projekten är den bästa lösningen för den berörda befolkningen.

80.  Europaparlamentet understryker vikten av regionalt samarbete i planeringen, genomförandet och övervakningen av de fastställda prioriteringarna och i utarbetandet av investeringsplaner och specifika projekt. Parlamentet anser att de befintliga strategierna för makroregioner (t.ex. Östersjöregionen och Donauregionen) även kan tjäna som modeller för samarbetsplattformar när man beslutar om och genomför energiprojekt.

81.  Europaparlamentet betonar att man måste fortsätta integrationen av den inre energimarknaden, framför allt genom att främja projekt som säkerställer en välavvägd nationell energimix i grannländerna.

82.  Europaparlamentet understryker att hinder för konkurrens och en marknadsstyrd utveckling av alla energiinfrastrukturer, inklusive fjärrvärme och kylnätverk, måste undanröjas.

83.  Europaparlamentet erinrar om att de geografiska hinder som präglar öterritoriernas situation avsevärt försvårar deras integration med unionens energinät och att de bör beviljas särskilda medel för att minska sitt energiberoende, antingen genom att utveckla sin egen potential i fråga om förnybar energi eller genom att främja energieffektivitet och energihushållning.

84.  Europaparlamentet betonar att öppenheten bör stärkas genom att allmänheten tydligt informeras om syftet med och de tekniska detaljerna i planeringen för varje projekt. Parlamentet anser att bevis på överensstämmelse med kriterierna bör verifieras i samband med offentliga samråd.

85.  Europaparlamentet anser att inte bara stora infrastrukturprojekt måste stödjas, utan även mindre projekt som kan ha ett högt mervärde och som kan avslutas snabbare.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka att projekt som beviljas status som prioriterade europeiska projekt fortsätter att uppfylla de ovannämnda kriterierna efter godkännandet. Parlamentet anser att program som genomgår större ändringar bör omvärderas när det gäller deras status som prioriterade europeiska projekt.

Snabba och öppna tillståndsförfaranden

87.  Europaparlamentet instämmer i behovet av att i rätt tid genomföra projekt av europeiskt intresse och välkomnar kommissionens förslag om att effektivisera, samordna, förbättra och påskynda tillståndsförfarandena, förutsatt att subsidiaritetsprincipen och den nationella behörigheten för tillståndsförfarandena respekteras. På så sätt ser man till att privata investerares innovationssatsningar inte hindras av de tidsgränser som gäller på dessa områden.

88.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en nationell kontaktpunkt (”one-stop shop”) för varje projekt av europeiskt intresse, som ska fungera som en enda administrativ kontaktpunkt mellan utvecklare och olika myndigheter som är delaktiga i tillståndsförfarandet. I samband med gränsöverskridande projekt bör ytterligare samordning mellan nationella ”one-stop shops” och en utökad roll för kommissionen i denna samordning garanteras. Innan nya ”one-stop shops” inrättas måste kommissionen och de nationella myndigheterna försäkra sig om att befintliga institutioner utnyttjas fullständigt.

89.  Europaparlamentet framhåller att de nationella kontaktpunkterna måste vara oberoende och fria från politiskt eller ekonomiskt inflytande. Parlamentet anser att projekt av europeiskt intresse ska behandlas i den ordning ansökningarna lämnas in och inom den tidsgräns som anges i kommissionens förslag.

90.  Europaparlamentet understryker vikten av projekt slutförs i god tid och av en välfungerande dialog med berörda intressenter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett system med varningar från mindre till större betydelse om medlemsstaterna inte handlägger tillståndansökan i rimlig tid, och att noggrant övervaka att de nationella administrativa förförandena garanterar ett korrekt och snabbt genomförande av projekt av europeiskt intresse. När det gäller projekt som stöter på svårigheter välkomnar parlamentet införandet av angivna tidsgränser för när berörda behöriga myndigheter måste avge ett slutgiltigt beslut. Om ett slutgiltigt beslut inte fattas uppmanar parlamentet med kraft kommissionen att undersöka om förseningen i fråga kan innebära att medlemsstaten hindrar ett korrekt och snabbt genomförande av EU:s inre energimarknad.

91.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med hänsyn till de olika projektens särskilda egenskaper och regionala särdrag, fastställa huruvida det går att inrätta gemensamma eller samordnade förfaranden för tillfälliga nyckelåtgärder och bästa metoder (regelbundet informationsutbyte, information om beslut i rimlig tid, gemensamma mekanismer för problemlösning etc.) och att bedöma lämpligheten i att använda tvistlösning som ett verktyg för att fatta slutgiltiga beslut.

92.  Europaparlamentet betonar behovet av ökad delaktighet och konstaterar att man för att öka lokalbefolkningens acceptans av energiinfrastrukturprojekt måste tillhandahålla lämplig information om syftet med projekten och göra dem delaktiga i projektens utveckling på ett så tidigt stadium som möjligt. Parlamentet vill att alla delar av civilsamhället, dvs. icke-statliga organisationer, näringslivet, arbetsmarknadens parter och konsumentorganisationer, deltar i samrådsprocessen för projekt av europeiskt intresse. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett system för samråd och bedömning, med målsättningen att fastställa och sprida bästa praxis och kunskap om allmänhetens acceptans av infrastruktur.

93.  Mot bakgrund av den betydelse som regionernas strategier för hållbar energi har för den regionala utvecklingspotentialen betonar Europaparlamentet behovet av en plattform för utbyte av bästa praxis som har etablerats i regionerna med utgångspunkt i goda exempel på kommuner och regioner som har riktat in sig på förnybar energi, energibesparingar och energieffektivitet. I detta avseende efterlyser parlamentet ett system för samråd och bedömning för att fastställa, sprida och ta efter bästa praxis och kännedom om allmänhetens acceptans för infrastruktur.

94.  Europaparlamentet betonar att den största utmaningen består i att vinna den lokala allmänhetens acceptans för energiinfrastrukturprojekt. Parlamentet är övertygat om att medborgarnas och beslutsfattarnas acceptans och förtroende endast kan vinnas om ett beslut om energiinfrastrukturprojekt föregås av en öppen och transparent debatt.

95.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga om en modernisering och uppgradering av befintliga energikorridorer är att föredra framför nya energikorridorer när det gäller kostnadseffektivitet och allmänhetens acceptans.

96.  Europaparlamentet efterlyser mer information om energinätens betydelse i EU och uppmanar kommissionen att överväga en europeisk informations- och kommunikationskampanj om energinäten på nationell och lokal nivå.

Finansieringsinstrument

97.  Europaparlamentet noterar att nätinvesteringar är cykliska och bör betraktas i ett historiskt perspektiv. Parlamentet pekar på att en stor del av den infrastruktur som byggts under de senaste årtiondena för att koppla samman centraliserade kraftverk håller på att bli föråldrad, samt att samhället förväntar sig att kostnaden för att fortsätta driften av befintlig infrastruktur och införa ny infrastruktur optimeras genom offentlig-privata partnerskap och utveckling av innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet betonar därför att det är viktigt att noggrant överväga vilka infrastrukturbehov som finns och undvika inlåsning av överskottskapacitet genom att fullt ut beakta potentialen för kostnadseffektiv energieffektivitet.

98.  Europaparlamentet framhåller att en effektivt fungerande marknad ska tillhandahålla en stor del av kostnaderna för nödvändiga infrastrukturinvesteringar, enligt principerna om lämplig kostnadsfördelning, transparens, icke-diskriminering och kostnadseffektivitet och i linje med principen om att ”användaren betalar”. Parlamentet begär att kommissionen ska göra en bedömning av i vilka fall de befintliga rättsliga incitamenten är tillräckliga för att förmedla det nödvändiga budskapet till marknaden och av vilka kompletterande åtgärder, inklusive sådana som förbättrar reglerna om kostnadsfördelningen, som behövs.

99.  Europaparlamentet anser att det, i de fall då det inte finns något tillgängligt lagstiftningsmässigt alternativ och då markanden själv inte kan stå för de investeringar som behövs, kan krävas EU-finansiering för att finansiera vissa mindre projekt av europeiskt intresse vars särskilda karaktär gör att de inte är kommersiellt lönsamma men som måste utvecklas för att EU:s energipolitiska mål ska kunna uppnås. Parlamentet anser att offentlig finansiering kan användas för att underlätta för privata investeringar genom inrättande av en innovativ kombination av finansieringsinstrument, under förutsättning att konkurrensen inte snedvrids.

100.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska regionala utvecklingsfonden i stor utsträckning bidrar till finansieringen av energiinfrastrukturprojekt och andra infrastrukturprojekt, och betonar sammanhållningspolitikens stora betydelse på lokal och regional nivå för energieffektivitet och för uppnåendet av EU:s mål för förnybar energi.

101.  Europaparlamentet betonar att sammanhållnings- och strukturfonderna även i fortsättningen bör vara centrala för EU:s infrastrukturprojekt. Parlamentet anser att alla eventuella försök att skapa nya sektorsinriktade medel med pengar från sammanhållningsfonden är missriktade.

102.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att finansieringen avseende infrastrukturinvesteringar är marknadsbaserad, så att en snedvridning av konkurrensen och felriktade investeringsincitament kan undvikas liksom omotiverade skillnader mellan medlemsstaterna, dock på villkor att det allmänna intresset – särskilt på lokal och regional nivå och i områden med särskilda geografiska villkor, t.ex. öar, bergsregioner och glest befolkade regioner – säkras genom begränsade offentliga finansieringar som ska leda till en innovativ blandning av finansiella instrument som i sin tur attraherar privata investerare.

103.  Europaparlamentet anser att EU bör finansiera kommersiellt oattraktiva projekt som inte kan locka till sig privata investerare, men som ändå är centrala för att ansluta isolerade EU-regioner till de europeiska kraft- och gasnäten som ett integrerat led i inrättandet av en förenad energimarknad i EU.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att endast tillåta offentlig finansiering för de medlemsstater som fullt ut har genomfört och korrekt tillämpar befintlig EU-lagstiftning, inklusive bestämmelserna i det tredje inremarknadspaketet.

105.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över reglerna för statligt stöd med avseende på energiinfrastruktur och vid behov lägga fram förslag om en ändring av dessa regler så att medlemsstaterna kan modernisera sin infrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att samtidigt utfärda en ny vägledning om offentlig finansiering av projekt och den gällande lagstiftningen om statligt stöd, med tydliga kriterier för offentlig finansiering av energiinfrastruktur. Parlamentet betonar att denna vägledning måste tas fram gemensamt av GD Energi, GD Konkurrens och GD Regional utveckling, för att undvika eventuella motsägelser i kommissionens regler på detta område.

106.  Europaparlamentet begär, på grundval av de strategiska målen, att den geografiska principen beaktas när det gäller framtida energisubventioner på området för infrastruktur och forskning och utveckling (FoU). Parlamentet betonar dessutom att utvecklade regioner bör beviljas ytterligare FoU-subventioner endast om den subventionerade verksamheten genomförs i samarbete med mindre utvecklade regioner.

107.  Europaparlamentet betonar att ett stabilt, förutsägbart och lämpligt regelverk, inbegripet lämplig avkastning och incitament för ny infrastruktur, är avgörande för att främja investeringar i både överföring och distribution. Parlamentet framhåller dessutom att regleringsmyndigheterna bör främja genomförandet av ny teknik genom att skapa nödvändiga marknadsincitament samt inleda pilotprojekt.

108.  Europaparlamentet anser att privat finansiering kan bidra till att de nödvändiga energiinfrastrukturerna anläggs i tid, eftersom behovet av infrastrukturer är så omfattande att privata medel måste frigöras. I det fall privata investerare engageras i insatserna för att lösa infrastrukturproblemen anser parlamentet att kommissionen måste fastställa tydliga riktlinjer för marknadsaktörernas och de privata investerarnas deltagande i grossistlinjer (”merchant lines”). Parlamentet anser att osäkerheten kring effekterna på marknadens funktionssätt kan lösas om grossistlinjerna blir skyldiga att ge marknaden tillgång till hela sin kapacitet.

109.  Europaparlamentet framhåller att marknadsbaserade verktyg bör användas i största möjliga utsträckning, inklusive förbättrade regler om kostnadsfördelning, projektobligationer, löpande fonder, aktiefonder för förnybar energi, lånegarantier, icke-kommersiella lånefaciliteter för riskdelning, incitament för att finansiera offentlig-privata partnerskap, partnerskap med EIB – genom att förbättra dess interventionskapacitet och tillgängliga resurser – och användning av inkomster från ETS-auktioner för projekt som rör förnybara energikällor samt, om lämpligt, andra innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till minde utvecklade medlemsstaters ekonomiska resurser och marknadsvillkor.

110.  Europaparlamentet understryker vikten av ett närmare och effektivare samarbete med den privata sektorn och med olika finansiella institutioner, särskilt Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, så att den finansiering som krävs för i synnerhet prioriterade gränsöverskridande projekt kan säkerställas. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka andra innovativa finansieringsinstrument och att hjälpa till att främja inrättandet av offentlig-privata partnerskap, för vilka de lokala, regionala och nationella myndigheterna ska se till att det finns incitament, regelverk och policystöd. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att tekniskt stöd och finansieringslösningar tas fram på lokal och regional myndighetsnivå så att lokala aktörer kan få stöd i samband med att energieffektivitetsprojekt utformas – t.ex. genom att utnyttja Elena (EIB:s mekanism för tekniskt bistånd) och energitjänstföretagens (Esco) erfarenheter när det gäller energieffektiv infrastruktur.

111.  Europaparlamentet stöder förslaget om att utfärda gemensamma europeiska projektobligationer i syfte att finansiera EU:s betydande infrastrukturbehov och infrastrukturprojekt inom ramen för Europa 2020-strategin, inklusive den nya strategin för utveckling av energiinfrastruktur. Parlamentet anser att europeiska projektobligationer skulle säkra de investeringar som behövs och skapa tillräckligt förtroende så att större investeringsprojekt får det stöd de behöver. Europeiska projektobligationer skulle på så sätt bli en viktig mekanism för att dra största möjliga nytta av offentligt stöd. Parlamentet framhåller att dessa projekt även måste bidra till övergången till en grön ekonomi för att EU ska kunna bli hållbart.

112.  Europaparlamentet anser att i synnerhet europeiska projektobligationer kan bli ett viktigt finansiellt instrument för de investeringar i energiinfrastruktur som behövs i EU, genom att privata projektföretag får hjälp att locka till sig finansiering från investerare på kapitalmarknaden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att snarast utarbeta ett lagstiftningsförslag om europeiska projektobligationer.

113.  Europaparlamentet framhåller vikten av att regleringsmyndigheterna utformar en gemensam metod för kostnadsfördelning för gränsöverskridande infrastrukturprojekt eftersom marknadsmisslyckanden är vanliga när det gäller incitament för sådan nätinfrastruktur, främst på grund av naturliga monopol och brist på konkurrens.

114.  Europaparlamentet understryker vikten av transparenta, proportionerliga, rättvisa och icke-diskriminerande avgifter i syfte att säkerställa en lämplig kostnadsfördelning för investeringar i gränsöverskridande och intern överföringsinfrastruktur med gränsöverskridande inverkan som avsevärt bidrar till uppnåendet av EU:s politiska mål, rättvisa priser för konsumenterna och ökad konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att inte tillämpa alltför låga avgifter. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag till förordning om marknadsintegritet och transparens på energimarknaden (Remit).

115.  Europaparlamentet påminner om att det i det tredje paketet föreskrivs att regleringsmyndigheterna, när de fastställer avgifter, inte bara bör granska investeringar och dess fördelar i medlemsstaten i fråga, utan även fördelarna för hela EU. Parlamentet uppmanar med kraft byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) att se till att dess medlemmar respekterar denna skyldighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i de fall då kostnader och fördelar inte kan fördelas rättvist genom avgifterna, ytterligare bedöma huruvida kompensationsmekanismer, baserade på strikt insyn, kan vara användbara vid godkännandet av gränsöverskridande projekt eller för relevanta interna projekt som är nödvändiga för att EU:s energimål ska kunna uppnås.

116.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att höja energinätens sammanlänkningskapacitet över gränserna och understryker betydelsen av adekvat finansiering för att de uppställda målen, däribland territoriell sammanhållning, ska kunna nås.

117.  Europaparlamentet efterlyser förbättrade finansieringsinstrument på europeisk nivå för att stödja de lokala och regionala myndigheternas investeringar i hållbar energiproduktion.

118.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att under 2011 lägga fram ett förslag för att lösa frågan om kostnadsfördelningen vid tekniskt komplexa eller gränsöverskridande projekt, eftersom detta anses utgöra ett av de största hindren för utvecklingen av gränsöverskridande infrastruktur och ett nytt finansieringsinstrument avsett att stödja prioriterade projekt under perioden 2014–2020.

119.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att man i framtiden ägnar mer uppmärksamhet åt de finansiella garantierna för investeringar och att den planerade budgetramen utformas i anslutning till planeringen av budgetperioden 2014–2020.

Andra infrastrukturfrågor

120.  Europaparlamentet anser att alla externa ledningar och andra energinät inom EU:s territorium bör styras av öppna mellanstatliga avtal och vara föremål för inremarknadsreglerna, inklusive regler för tredje parters tillträde, destinationsklausuler, övervakning av fördelning och hantering av flaskhalsar, avtalens varaktighet och fastkraftklausuler (”take-or-pay”). Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att befintliga och framtida ledningar och handelsavtal respekterar EU:s energilagstiftning och att vidta åtgärder vid behov.

121.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare begränsa beviljandet av undantag för tredje parters tillträde till energiinfrastruktur och att granska beviljade undantag för att se om de fortfarande är nödvändiga. Parlamentet konstaterar att tillhandahållandet av offentlig finansiering eller stöd för instrument, såsom EIB-stödda projektobligationer etc., bör bidra till att minska eller undanröja behovet av undantag för tredje parters tillträde.

o
o   o

122.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

(1) EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.
(2) EUT L 211, 14.8.2009.
(3) EUT L 295, 12.11.2010, s. 1.
(4) EUT L 262, 22.9.2006, s. 1.
(5) EUT L 200, 31.7.2009, s. 31.
(6) EUT C 81 E, 15.3.2011, s.107.
(7) EUT L 211, 14.8.2009, s. 55.
(8) EUT L 211, 14.8.2009, s. 94.
(9) Antagna texter, P7_TA(2010)0441.
(10) Antagna texter, P7_TA(2010)0485.
(11) Antagna texter, P7_TA(2011)0068.
(12) Mål C-490/10, parlamentet mot rådet, om förordning (EU, Euratom) nr 617/2010 om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska unionen.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy