Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om överläggningarna i utskottet för framställningar,

–  med beaktande av artiklarna 24, 227, 258 och 260 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 48 och 202.8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A7-0232/2011), och av följande skäl:

A.  Framställningsförfarandet med dess specifika utformning är betydelsefullt eftersom det bör göra det möjligt för det ansvariga utskottet att söka efter och erbjuda lösningar och försvara de EU-medborgare som inger framställningar till parlamentet.

B.  Det är nödvändigt att öka medborgarnas deltagande i EU:s beslutsprocess för att förstärka processens legitimitet och möjligheterna att utkräva ansvar.

C.  EU:s medborgare är direkt företrädda genom Europaparlamentet. Rätten att göra framställningar ger dem möjlighet att vända sig till sina företrädare när de anser att deras rättigheter har överträtts och när ämnet för deras framställning omfattas av EU:s behörighetsområde.

D.  De som är medborgare och bosatta i EU påverkas direkt av hur EU-lagstiftningen tillämpas. Därför är det medborgarna som bäst kan bedöma lagstiftningens förtjänster och brister och påpeka de kvarvarande luckor som måste täppas till. På så sätt kan man säkerställa att medlemsstaterna tillämpar EU-lagstiftningen på ett bättre sätt. Utskottet för framställningar bör bli en erkänd samtalspartner.

E.  Parlamentet är, via sitt utskott för framställningar, skyldigt att utreda dessa frågor och erbjuda medborgarna de lämpligaste lösningarna. För att uppnå detta måste samarbetet med kommissionen, Europeiska ombudsmannen, övriga parlamentsutskott, EU:s organ, byråer och nätverk samt medlemsstaterna förstärkas.

F.  I vissa fall är medlemsstaterna dock fortfarande obenägna att samarbeta aktivt med det ansvariga utskottet och underlåter bland annat att delta i utskottets sammanträden eller att svara på brev som sänds till dem. Denna inställning tyder på bristande lojalitet i samarbetet med institutionen.

G.  Många medlemsstater visar dock prov på ett gott samarbete och arbetar tillsammans med parlamentet för att försöka besvara de frågor som medborgarna framför genom framställningsprocessen.

H.  Kommissionens avdelningar ger ett viktigt bidrag till framställningsförfarandet genom att regelbundet göra preliminära utvärderingar av många av de mottagna framställningarna.

I.  Framställningarna är ofta mycket specialiserade och behandlar många olika frågor. Därför måste samarbetet med parlamentets övriga utskott förstärkas. De yttranden som utskotten utarbetar är oumbärliga för att framställningarna ska kunna behandlas korrekt.

J.  Antalet framställningar som togs emot av parlamentet under 2010 var något lägre än under 2009 (1 655 framställningar jämfört med 1 924, dvs. en minskning med 14 procent).

K.  Tack vare det goda samarbetet med parlamentets ansvariga avdelningar under 2010 kunde 91 klagomål (4,7 procent) som inlämnats av medborgarna avvisas eftersom de inte uppfyllde minimivillkoren för att betraktas som framställningar. Därigenom följde man rekommendationerna i årsrapporten för 2009 om att inte tillåta framställningar som inte uppfyller minimivillkoren.

L.  Antalet otillåtliga framställningar som mottogs 2010 (40 procent) visar att arbetet med att ge medborgarna bättre information om befogenheterna hos utskottet för framställningar och om de olika EU-institutionernas roll måste fortsätta och förstärkas.

M.  Framställningsförfarandet kan betraktas som ett komplement till de övriga åtgärder som medborgarna har till sitt förfogande på EU-nivå, till exempel möjligheten att inlämna klagomål till Europeiska ombudsmannen eller till kommissionen.

N.  Medborgarna har rätt till en snabb och lösningsinriktad upprättelse. Parlamentet har flera gånger uppmanat kommissionen att använda sin företrädesrätt som fördragets väktare och agera mot de överträdelser av EU-lagstiftningen som framställarna påtalar, särskilt när överträdelsen har samband med införlivandet av EU-lagstiftning på nationell nivå.

O.  Många framställningar handlar fortfarande om problem när EU-lagstiftning på miljöområdet och om den inre marknaden ska införlivas och tillämpas. Utskottet för framställningar har redan tidigare uppmanat kommissionen att skärpa och effektivisera kontrollerna på dessa områden.

P.  Kommissionen kan visserligen bara utöva en fullständig kontroll av hur EU-lagstiftningen följs efter att de nationella myndigheterna har fattat ett slutgiltigt beslut. Det är ändå viktigt – särskilt i miljöärenden – att på ett tidigt stadium kontrollera att lokala, regionala och nationella myndigheter korrekt tillämpar alla de krav på lämpliga förfaranden som framgår av EU-lagstiftningen, inklusive tillämpningen av försiktighetsprincipen.

Q.  Oerhört många framställningar rör projekt som skulle kunna ha inverkan på miljön. Parlamentet hoppas därför att man inom utskottet för framställningar överväger att behandla dessa framställningar, som avser projekt som är föremål för offentliga utredningar, på ett sätt som gör det möjligt att i görligaste mån påskynda utskottets beslutsfattande i förhållande till framställaren och till utvecklingen av projektet.

R.  Det är viktigt att hindra fler oåterkalleliga förluster av den biologiska mångfalden, särskilt inom Natura 2000-områden, och att följa upp medlemsstaternas åtagande att säkra skyddet av särskilda bevarandeområden enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG).

S.  Framställningarna belyser hur EU:s lagstiftning påverkar medborgarnas vardag och bekräftar att alla erforderliga åtgärder måste vidtas för att befästa de framsteg som gjorts när det gäller att stärka EU-medborgarnas rättigheter.

T.  I sin tidigare verksamhetsrapport och i sitt yttrande över kommissionens årliga rapport om kontroll av unionsrättens tillämpning har utskottet för framställningar – med tanke på de många icke färdigbehandlade framställningar som föranlett kommissionen att inleda överträdelseförfaranden – begärt att få regelbunden information om utvecklingen av de överträdelseförfaranden som rör ämnen som tagits upp i framställningar.

U.  Utskottet för framställningar har med anledning av utredningsuppdragen i Huelva (Spanien), Kampanien (Italien) och Vorarlberg (Österrike) utfärdat rekommendationer rörande hantering av toxiskt avfall och hushållsavfall samt införlivandet i nationell lagstiftning av direktivet om miljökonsekvensbedömningar.

V.  I punkt 32 i resolutionen av den 6 juli 2010 om överläggningarna i utskottet för framställningar under 2009(1) efterlyste parlamentet en översyn av registreringsprocessen för framställningar.

W.  Utskottet för rättsliga frågor har yttrat sig över framställning 0163/2010 från P.B. (tysk medborgare) om möjligheter för tredje parter att begära förhandsavgöranden av EU-domstolen.

1.  Europaparlamentet hoppas att parlamentet och dess utskott för framställningar aktivt kommer att involveras i utformningen av medborgarinitiativet, så att dess uppställda mål kan uppnås helt och en ökad insyn i EU:s beslutsfattande kan garanteras. Därigenom får medborgarna möjlighet att föreslå förbättringar, ändringar och tillägg till EU-lagstiftningen. Samtidigt är det viktigt att förhindra att denna offentliga plattform används enbart i reklamsyfte.

2.  Europaparlamentet anser att utskottet för framställningar är det utskott som är bäst lämpat att följa upp de europeiska medborgarinitiativ som registrerats av kommissionen.

3.  Europaparlamentet hoppas att de medborgarinitiativ som inte har fått en miljon underskrifter inom tidsfristen kan hänvisas till utskottet för framställningar för utförligare diskussioner.

4.  Europaparlamentet uppmanar utskottet för framställningar att vara det utskott som företräder Europaparlamentet vid parlamentets och kommissionens offentliga utfrågning av de företrädare som har fått en miljon underskrifter för sina medborgarinitiativ, så att utskottets erfarenhet och legitimitet kan tas tillvara under utfrågningen.

5.  Europaparlamentet hänvisar till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet(2), ett nytt verktyg som gör det möjligt för EU-medborgarna att delta i EU:s verksamhet.

6.  Vissa framställningar inlämnas i kampanjform med över en miljon underskrifter, vilket visar betydelsen av parlamentets förbindelser med medborgarna. Europaparlamentet vill dock framhålla att medborgarna till fullo måste upplysas om skillnaden mellan denna typ av framställning och medborgarinitiativet.

7.  Europaparlamentet påminner om att stadgan om de grundläggande rättigheterna blev juridiskt bindande i och med att Lissabonfördraget trädde i kraft. Stadgan har stor betydelse eftersom den medför en ny impuls för EU:s och medlemsstaternas åtgärder på detta område. Parlamentet är övertygat om att kommissionen, som fördragens väktare, kommer att göra allt i sin makt för att säkerställa en effektiv tillämpning av de grundläggande rättigheter som fastställs i stadgan.

8.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande ”Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna” och anser att man måste utveckla, främja och förstärka en verklig kultur för mänskliga rättigheter, inte bara inom EU:s institutioner utan också i medlemsstaterna, särskilt när dessa tillämpar och genomför EU-rätten. De informationsåtgärder som gäller unionens roll och befogenheter på området för grundläggande rättigheter och som avses i ”strategin” bör vara specifika och omfattande, så att befogenheterna i framtiden inte godtyckligt skjuts fram och tillbaka mellan kommissionen och medlemsstaterna, särskilt inte i samband med känsliga frågor.

9.  Trots att det inkommit en stor mängd framställningar om rättigheterna i stadgan understryker Europaparlamentet att kommissionen konsekvent vägrar, på grund av brist på lagstiftningsinstrument, att vidta åtgärder för att förhindra flagranta överträdelser av de grundläggande rättigheterna i medlemsstaterna.

10.  Europaparlamentet gläder sig över att EU har anslutit sig till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och gett Europadomstolen befogenhet att granska EU:s handlingar.

11.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen har förklarat 2013 som ”Europeiska året för medborgarskap”. Syftet är att ge impulser till debatten om unionsmedborgarskapet och att upplysa EU-medborgarna om deras rättigheter och om de demokratiska verktyg som de har tillgång till för att hävda dessa rättigheter. Parlamentet anser att ”Europeiska året för medborgarskap” bör användas till att i breda kretsar sprida information om det nya europeiska medborgarskapsinitiativet, så att man redan från början förhindrar att andelen otillåtliga initiativ blir lika hög som den för närvarande är för framställningar. Samtidigt bör det inledas en debatt om det begränsade tillämpningsområdet för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

12.  Europaparlamentet gläder sig över att en särskild sida på webbplatsen ”Dina rättigheter i EU” har inrättats för medborgare som söker information eller vill framföra ett klagomål eller överklagande. Parlamentet välkomnar de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att förenkla sådana tjänster till allmänheten som har till syfte att upplysa medborgarna om deras rättigheter på EU-nivå och om de möjligheter till överklaganden som står till deras förfogande vid överträdelser. Parlamentet betonar att det behövs mer information och insyn från EU-institutionernas sida, och att de framför allt måste garantera lättåtkomliga handlingar.

13.  Europaparlamentet påminner om sin resolution om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2009 och uppmanar ombudsmannen att säkerställa tillgång till information och respekt för rätten till god förvaltning. Detta är en grundförutsättning för att medborgarna ska kunna lita på institutionerna. Parlamentet stöder ombudsmannens rekommendation till kommissionen i samband med klagomål 676/2008/RT om mycket försenade svar till ombudsmannen.

14.  Europaparlamentet framhåller att de framställningar som mottogs under 2010 fortfarande var koncentrerade på miljön, de grundläggande rättigheterna, den inre marknaden och rättsväsendet. Parlamentet påpekar också att de flesta framställningarna geografiskt sett avser en av medlemsstaterna, nämligen Spanien (16 procent), eller EU som helhet (16 procent). Därefter kommer framställningar som avser Tyskland, Italien och Rumänien.

15.  Europaparlamentet inser att framställarna gör viktiga insatser för att skydda miljön inom EU. De flesta av framställningarna har nämligen samband med miljökonsekvensbeskrivningar, naturen, avloppsvatten, förvaltning av vattenkvalitet, bevarande av naturresurser, luftkvalitet, buller, avfallshantering och industriutsläpp.

16.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna och beklagar djupt vissa medlemsstaters underlåtenhet att införliva och tillämpa EU:s miljölagstiftning.

17.  Europaparlamentet anser att kommissionen mer noggrant bör övervaka efterlevnaden och genomförandet av EU:s miljölagstiftning och att detta bör ske under varje skede av förfarandet och inte bara när ett slutgiltigt beslut har fattats.

18.  Europaparlamentet delar den oro som många framställare uttrycker när det gäller EU:s misslyckande att effektivt tillämpa 2010 års handlingsplan för biologisk mångfald. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 19 januari 2010 ”Förslag till en EU-strategi och EU-mål för biologisk mångfald efter 2010” (KOM(2010)0004).

19.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör se till att medlemsstaterna korrekt tillämpar direktivet om miljökonsekvensbedömningar och direktivet om strategiska miljökonsekvensbedömningar samt habitat- och fågeldirektiven genom att grunda sig på rekommendationer från det ansvariga parlamentsutskottet. Utskottet för framställningar kommer att samarbeta nära med detta utskott för att garantera att medborgarnas intressen återspeglas bättre i de framtida miljöåtgärderna.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 2 juli 2009 om vägledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (KOM (2009)0313). Meddelandet tar upp de problem som ofta framförs i framställningarna om införlivandet av detta direktiv i nationell lagstiftning och dess tillämpning i medborgarnas vardag.

21.  Europaparlamentet inser att nätverket Solvit har en viktig roll såtillvida att det ofta lyfter fram sådana problem vid tillämpning av inremarknadsreglerna som påtalas i framställningarna. Parlamentet begär att dess utskott för framställningar informeras om brister vid tillämpningen av EU-lagstiftningen, så att framställningsförfarandet kan ge ett positivt bidrag till en förbättrad lagstiftning.

22.  Kommissionen spelar en viktig roll för arbetet inom utskottet för framställningar. Utskottet har ständigt behov av kommissionens specialkunskaper för att utvärdera framställningarna, identifiera överträdelser av EU-lagstiftningen och finna lösningar. Europaparlamentet uppskattar kommissionens insatser för att generellt förbättra svarstiderna (i genomsnitt fyra månader) när utskottet begär undersökningar, vilket gör att de frågor som tas upp av medborgarna kan lösas så snabbt som möjligt.

23.  Europaparlamentet gläder sig över att flera olika kommissionsledamöter som har samarbetat nära och effektivt med utskottet för framställningar är närvarande vid utskottets sammanträden. På så sätt åstadkoms en viktig kommunikationskanal mellan medborgarna och EU-institutionerna.

24.  Europaparlamentet beklagar dock att kommissionen fortfarande inte har hörsammat de återkommande uppmaningarna från utskottet för framställningar om att informera utskottet om hur överträdelseförfaranden rörande icke-färdigbehandlade framställningar framskrider. Den månatliga publiceringen av kommissionens beslut i överträdelseförfaranden enligt artiklarna 258 och 260 i fördraget utgör inte ett tillräckligt svar.

25.  Europaparlamentet påpekar att framställningarna i många fall har blottlagt problem i samband med införlivandet och tillämpningen av EU-lagstiftningen. Att inleda ett överträdelseförfarande ger inte nödvändigtvis medborgarna några omedelbara lösningar på deras problem. Det finns dock andra kontroll- och påtryckningsmetoder som kan användas.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt erkänna den roll som framställningarna spelar för en effektiv tillämpning av EU-lagstiftningen. Framställningarna ger ofta en första fingervisning om att medlemsstaterna har halkat efter när det gäller tillämpningen av de rättsliga åtgärderna.

27.  Europaparlamentet gläder sig över att rådet är närvarande vid sammanträdena i utskottet för framställningar men beklagar att denna närvaro inte har lett till ett mer aktivt samarbete. Detta skulle kunna göra det lättare att hitta lösningar på framställningar där ett samarbete med medlemsstaterna är avgörande.

28.  Det är av yttersta vikt för arbetet inom utskottet för framställningar att medlemsstaterna deltar och samarbetar på ett nära och systematiskt sätt. Medlemsstaterna uppmanas att aktivt medverka när det gäller att besvara framställningar som avser tillämpning och uppfyllande av EU-lagstiftningen. Europaparlamentet fäster mycket stor vikt vid att företrädare för medlemsstaterna är närvarande vid sammanträdena i utskottet för framställningar och aktivt deltar i dem.

29.  Europaparlamentet anser att utskottet för framställningar bör upprätta en mer långtgående arbetsgemenskap med motsvarande utskott i medlemsstaternas nationella och regionala parlament samt genomföra informationskampanjer med syfte att främja den ömsesidiga förståelsen för framställningar som gäller EU-frågor, och vice versa, för att skapa inblick i de nationella framställningsutskottens olika arbetsmetoder, så att Europaparlamentets utskott för framställningar blir i stånd att fatta ett medvetet och framsynt beslut när det avvisar en framställning på grund av behörighetsfrågor.

30.  Ett stort antal av framställningarna till parlamentet görs i syfte att söka lösningar på frågor som faller utanför EU:s befogenheter. Som exempel kan nämnas verkställigheten av domar som avkunnats av nationella domstolar eller olika myndigheters passivitet. Europaparlamentet tänker råda bot på detta genom att vidarebefordra sådana klagomål till de behöriga myndigheterna. Parlamentet välkomnar det nya förfarande som dess generaldirektorat för parlamentets ledning (PRES) och generaldirektorat för EU-intern politik (IPOL) har infört när det gäller registrering av framställningar.

31.  Europaparlamentet påpekar behovet av ökad insyn under handläggningen av framställningarna. Den interna insynen kan ökas genom att ledamöterna får direkt tillgång till framställningsfilerna via programmet e-Petition och genom att det interna förfarandet förenklas och det bedrivs ett nära samarbete mellan framställningsutskottets ledamöter, ordförande och sekretariat. Den externa insynen kan ökas genom att en interaktiv webbportal skapas för framställarna. Ledamöterna bör dessutom, inom programmet e-Petition, ha tillgång till framställningar från framställare som har begärt att få vara anonyma.

32.  Europaparlamentet begär att en interaktiv Internet-portal för framställningar omedelbart skapas där medborgarna får information om vad de kan förvänta sig när de gör en framställning till Europaparlamentet och om vad parlamentet kan göra. Portalen ska ha länkar till andra alternativa möjligheter till upprättelse på både EU-nivå och nationell nivå och ge en så detaljerad beskrivning som möjligt av EU:s befogenheter för att motverka sammanblandning mellan EU:s och medlemsstaternas befogenheter.

33.  Europaparlamentet uppmanar sina ansvariga administrativa avdelningar att samarbeta aktivt med utskottet för framställningar för att komma fram till de lämpligaste lösningarna. En portal med dessa egenskaper skulle i hög grad bidra till en bättre kommunikation mellan parlamentet och EU-medborgarna och göra det möjligt för medborgarna att stödja eller dra tillbaka sitt stöd till en framställning (i enlighet med artikel 202 i arbetsordningen).

34.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament, nationella utskott för framställningar och ombudsmän eller motsvarande behöriga organ.

(1) Antagna texter, P7_TA(2010)0261. (2) EUT L 65, 11.3.2011, s. 1.