Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (FEU) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF), i synnerhet artiklarna om forskning,

–  med beaktande av kommissionens grönbok ”Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation” (KOM(2011)0048),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om den preliminära utvärderingen av Europeiska unionens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om Innovationsunionen: Ett nytt Europa i världen efter krisen(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om hur synergieffekterna av medel öronmärkta för forskning och innovation enligt förordning (EG) nr 1080/2006 avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling har utnyttjats i städer och regioner såväl som i medlemsstaterna och i unionen(4),

–  med beaktande av expertkommitténs rapport ”Towards a world class Frontier research Organisation – Review of the European Research Council's Structures and Mechanisms” av den 23 juli 2009,

–  med beaktande av den oberoende expertgruppens rapport ”Mid-Term Evaluation of the Risk-Sharing Financial Facility (RSFF)” av den 31 juli 2010,

–  med beaktande av expertgruppens slutrapport ”Interim Evaluation of the 7th Framework Programme” av den 12 november 2010,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 februari 2011 ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Svar på rapporten från expertgruppen för preliminär utvärdering av sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration och rapporten från expertgruppen för preliminär utvärdering av finansieringsinstrumentet för riskdelning” (KOM(2011)0052),

–  med beaktande av slutsatserna om halvtidsöversynen av sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, inbegripet finansieringsfaciliteten med riskdelning, från det 3074:e mötet i rådet (konkurrenskraft: inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor) den 9 mars 2011,

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Nya horisonter för IKT: en strategi för framtida och ny teknik i Europa” av den 20 april 2009 (KOM(2009)0184),

–  med beaktande av förslaget till resolution av den 9 juni 2011 om hundraårsjubileet av tilldelningen av Nobelpriset till Marie Curie(5),

–  med beaktande av flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt Europa i Europa 2020-strategin (KOM(2011)0021),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0302/2011), och av följande skäl:

A.  Kommissionen har på grundval av budgetöversynen beslutat att inleda en diskussion för att maximera finansieringen av forskning och innovation på regional och nationell nivå och på EU-nivå samt att fördelningen av finansiella medel till forsknings- och innovationsprogram i EU ska vara en topprioritering för EU.

B.  EU har satt som mål att öka anslagen till forskning och utveckling till 3 procent av EU:s BNP senast 2020. Många länder är dock alltjämt långt ifrån att nå detta mål, och därför är det särskilt viktigt med ökade offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling.

C.  Den rådande utvecklingen visar att det finns starka påtryckningar för att frysa eller till och med minska EU:s budget med anledning av den senaste tidens kraftiga åtstramningar av de nationella offentliga budgetarna. Forskning, utveckling och innovation är ett av de områden där EU-samarbetet har visat sig ha ett verkligt mervärde, till skillnad från vissa andra budgetposter, vilket visar att det finns ett behov av att omfördela EU:s tillgängliga resurser.

D.  Vi genomgår för närvarande en ekonomisk, social och miljömässig kris (som påverkar EU:s medlemsstater på mycket olika sätt), och forskning (såväl grundforskning som tillämpad forskning), utbildning och innovation är avgörande instrument för både den ekonomiska återhämtningen och sysselsättningen genom att flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin förverkligas samt för utarbetandet av en hållbar tillväxtmodell för alla.

E.  EU och dess medlemsstater måste ge sig själva medlen för att gemensamt kunna anta de stora utmaningar inom samhälle, ekonomi, miljö, befolkningsutveckling och etik som de europeiska folken står inför, till exempel en åldrande befolkning, folkhälsofrågor, livsmedelsförsörjning, hållbar utveckling och viktiga miljöfrågor. De lösningar man kommer fram till bör motivera alla människor att ta mer ansvar för sina handlingar.

F.  Andra regioner och länder i världen investerar allt mer i forskning, utveckling och innovation, och EU:s investeringar på detta område bör därför gå till att utveckla den vetenskapliga kompetensen, främja investeringar i näringslivet och förbättra EU:s allmänna konkurrenskraft. Det behövs en enhetlig uppsättning stödverktyg längs hela ”innovationskedjan”, med rätt balans mellan akademiskt inriktad forskning, tillämpad vetenskaplig forskning och innovation.

G.  EU:s finansiering av forskning, utveckling och innovation har visserligen ökat, men de medlemsstater som har kommit längst i sin vetenskapliga och tekniska utveckling kan fortfarande ta merparten av de resurser som finns tillgängliga inom ramen för olika finansieringssystem och program (inbegripet storskaliga projekt), vilket har gjort att vissa medlemsstater och regioner i EU fortfarande är underrepresenterade, både när det gäller tillgång till finansiering och deltagande. För att fullborda det europeiska forskningsområdet måste man sikta mot utveckling av spetskompetens i alla delar av EU, och struktur- och sammanhållningsfonderna är de främsta instrumenten för att göra detta.

H.  Det förekommer fortfarande betydande och växande skillnader inom EU när det gäller ländernas kapacitet att finansiera forskning och utveckling, industriella strukturer och system för högre utbildning, och skillnaderna avspeglas delvis i medlemsstaternas sammanlagda deltagande i sjunde ramprogrammet. Balansmekanismer bör införas för att stärka forsknings- och innovationskapaciteten i alla medlemsstater och regioner i EU.

I.  Det gemensamma strategiska ramverket bör utformas enligt samma allmänna principer som det europeiska forskningsområdet och man bör dra nytta av den enorma orealiserade potentialen i att samordna de 27 olika nationella forskningsstrategierna och forskningsprogrammen och minska onödig fragmentering.

J.  De små och medelstora företagens stora betydelse för EU:s ekonomi och sysselsättning återspeglas inte i deras deltagande i EU:s finansiering av forskning, utveckling och innovation. De små och medelstora företagens deltagande i samarbetsprojekt för forskning, utveckling och innovation bör nå 15 procent. Samarbete med näringslivet har lett till stora investeringar i forskning, utveckling och innovation från näringslivets sida. Förenklad och minskad byråkrati är dock en nödvändig förutsättning för att detta mål ska nås och deltagandet från näringslivet som helhet ska öka.

K.  Fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar hämmar den ekonomiska utvecklingen, särskilt i utvecklingsländerna. Sådana sjukdomar drabbar mer än en miljard människor och leder till miljontals dödsfall varje år.

L.  Över 60 procent av studenterna som tar universitetsexamen är kvinnor, men majoriteten av de högre posterna på universiteten (t.ex. forskar- och professorstjänster) innehas fortfarande av män.

M.  Sedan Europeiska forskningsrådet inledde sin verksamhet 2007 har 1 700 projekt valts ut för finansiering från rådet, vilket motsvarar omkring 2,5 miljarder euro i bidrag. Nästan 90 procent av dessa bidrag beviljades manliga sökande.

N.  Det verkar finnas ett mycket besvärligt ”glastak” för kvinnliga forskare, vilket innebär att det finns färre kvinnliga forskare ju högre befattningarna är.

O.  Könsstereotyper är fortfarande utbredda inom utbildningssystemen i många medlemsstater, bland annat inom naturvetenskapliga forskningsområden(6).

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens grönbok i vilken det fastställs ett gemensamt strategiskt ramverk för finansiering av forskning och innovation och anser att det nya strategiska ramverkets främsta uppgift bör vara att förtydliga EU:s och medlemsstaternas forskningsprogram och finansieringssystem, utifrån gemenskapens forsknings- och innovationspolitik och medlemsstaternas forskningsprogram. Det gemensamma strategiska ramverket bör ha ett mer integrerat förhållningssätt som syftar till att göra det mer lockande och lättillgängligt för alla deltagare.

2.  Europaparlamentet anser att EU:s forskningsmedel och -program och struktur- och sammanhållningsfonderna har olika mål och att de därför bör vara separata.

3.  Europaparlamentet konstaterar det relativt låga deltagandet i sjunde ramprogramment för forskning bland vissa medlemsstater samt den ihållande forsknings- och innovationsklyftan mellan regionerna i EU, trots ansträngningarna som gjorts via strukturfonderna att stärka forsknings- och utvecklingskapaciteten. Parlamentet är övertygat om att potentialen för spetskompetens i alla regioner måste tillvaratas och anser därför att nya strategier är nödvändiga för att hjälpa regioner och medlemsstater med dåliga resultat att nå spetskompetens och intelligent specialisering av regioner.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att maximera lämpliga samverkansvinster mellan det gemensamma strategiska ramverket, strukturfonderna, EU:s fond för jordbrukets och landsbygdens utveckling och Europeiska fiskerifonden och utforma en strategi med flera fonder, samtidigt som de olika målen respekteras. Parlamentet är övertygat om att sammanhållningsinstrument kan främja utvecklingen av spetskompetens och kapacitetsuppbyggnad genom ökad förenlighet med forsknings- och innovationspolitik på regional nivå. Parlamentet anser att detta möjliggör en spetsforskningsstege som gör att dessa regioner till fullo kan delta i den gemensamma strategiska finansieringsramen för forskning och innovation, grundad på kvalitet och spetskompetens.

5.  Europaparlamentet föreslår att denna nya strategi kan inbegripa finansiering av verksamhet som är inriktad på modernisering av universitet, inköp av vetenskaplig utrustning, lokal tekniköverföring, stöd till nystartade företag och spin-off-företag, spridning av resultaten av forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt, ökad programkapacitet för gränsöverskridande forskarutbildning, finansiering av spetsforskningscentrum, uppbyggnad av expertnätverk och kluster eller gränsöverskridande samarbete kring forskning, utveckling och innovation som expertgranskas. Parlamentet anser att vissa stödåtgärder i sjunde ramprogrammet för forskning har varit framgångsrika som överbryggande verksamhet och bör behållas i det gemensamma strategiska ramverket.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att finansiera Europeiska forskningsrådets projekt, Marie Curie-projekt eller samarbetsprojekt som uppfyller kriterierna för spetskompetens, men som inte kan finansieras på grund av brist på EU-medel.

7.  Europaparlamentet framhåller vikten av att ha lämpliga instrument till stöd för utveckling av den institutionella kapaciteten i regionerna inom området för forsknings- och innovationspolitik, eftersom den regionala styrningsnivån utgör en strategisk förbindelselänk för effektiv integrering av finansieringen från ramprogrammet och strukturfonderna, även med tanke på den starka förankringen i lokala företag och tjänster samt lokala forsknings- och utbildningscentra.

8.  Med tanke på sammanhållningspolitikens framtida inriktning på EU 2020-strategin vill Europaparlamentet att det prioriterade området ”Innovation” blir bindande för både mål 1-regioner och mål 2-regioner, och att denna prioritering också bör speglas i anslagsfördelningen på alla nivåer.

9.  Europaparlamentet anser att lokala och regionala myndigheter bör uppmuntras till innovation, särskilt genom att man fullföljer och förstärker initiativ av typen ”kunskapsregioner”, ”levande laboratorier” och ”smarta städer”, där den territoriella dimensionen av forskning och utveckling främjas.

10.  Europaparlamentet påpekar hur viktigt det är att upprätthålla konvergensstrategierna och uppmanar kommissionen att skapa spetsforskningsstegar för de medlemsstater och regioner som är ekonomiskt och socialt mer utsatta och är underrepresenterade i ramprogrammet, med utgångspunkt i deras respektive starka sidor och enligt ändamålsenliga och tydliga kriterier som är inriktade på att väsentligt öka deras humankapital och forskningskapacitet.

11.  Europaparlamentet anser utlysandet av en tävling för att inrätta spetsforskningscentrum i mindre gynnade områden är ett lämpligt instrument för att utveckla det europeiska forskningsområdet. Stödutbetalningar i form av en tävling skapar ökad dynamik och kreativitet, som dessutom kan leda till att det även i strukturellt svagare regioner inrättas forsknings- och teknikcentrum med framtidsinriktade arbetstillfällen. Tävlingen ska bestå av lag som alltid ska vara sammansatta av ett internationellt erkänt forskningsinstitut och en missgynnad region. De vetenskapliga koncepten för de föreslagna forskningscentrumen ska bedömas enligt principen om spetskompetens. Samtidigt bör man kräva att regionen lägger fram ett allsidigt framtidskoncept när den bygger upp infrastruktur, exempelvis genom stöd i form av medel från strukturfonderna och genom att skapa lämpliga ramvillkor, som gynnar forskning och innovation.

12.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen analyserar möjligheten att inrätta en alleuropeisk gemensam fond som finansieras genom strukturfonderna för att främja samarbete inom europeisk forskning.

13.  Europaparlamentet är övertygat om att ramprogrammets trovärdighet grundas på vetenskaplig kvalitet och anser därför att spetskompetens är det viktigaste kriteriet för forskningsfinansiering. Spetskompetensen varierar beroende på typen av deltagare eller typen av forsknings- och innovationsprojekt (kriteriet om spetskompetens ser inte likadant ut för en forskningsinstitution som för en enskild forskare eller för små och medelstora företag, och det skiljer sig även mellan grundläggande och tillämpade forskningsprojekt). Parlamentet påpekar dessutom att tekniska förbättringar, innovation, pilotprojekt och nya marknader i förekommande fall bör anses som viktiga kriterier för näringslivets forskning och tillämpad forskning.

14.  Europaparlamentet efterlyser en bättre samordning och samverkan mellan lokala, regionala, nationella och europeiska gränsöverskridande forsknings- och innovationsstrategier som tar hänsyn till särdragen på varje nivå och samtidigt förbättrar möjligheterna till komplementaritet och samarbete mellan de olika nivåerna. Parlamentet anser att det är oerhört viktigt att ha tillgång till och dela information, bästa praxis, ökad gemensam programplanering, enkla och flexibla regler och instrument och i förekommande fall konvergens av dem för att effektivisera finansieringen och eventuellt medfinansieringen.

15.  Europaparlamentet är övertygat om att EU har en skyldighet att utnyttja sin stora potential inom forskning, teknik och innovation och att bidra till att lösa de globala sociala utmaningarna, det vill säga

16.  Europaparlamentet påminner om vikten av att garantera kontinuitet för framgångsrika instrument mellan det sjunde ramprogrammet och det gemensamma strategiska ramverket, särskilt i samarbetsprogrammen. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så småningom bedöma befintliga instruments effektivitet i förhållande till uppnåendet av specifika politiska mål och att anpassa instrumenten i de fall där dessa inte klart och tydligt har visat att de är effektiva eller har bidragit på ett konkret sätt.

17.  Europaparlamentet begär att en oberoende granskning görs, till exempel av Europeiska revisionsrätten tillsammans med de nationella revisionsorganen, av vilken inverkan de offentliga utgifterna från medlemsstater, EU och lokala myndigheter har på forskningen.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra det europeiska mervärdet mer synligt inom forskning och innovation.

19.  Europaparlamentet efterfrågar en samlad offentlig och privat insats på europeisk och nationell nivå för att uppnå Europa 2020-målet på 3 procent av BNP till forskning och utveckling. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att utan ytterligare dröjsmål enas om en konkret färdplan för att uppnå detta mål.

20.  Europaparlamentet betonar att man bör göra insatser för att i möjligaste mån anpassa utgifterna i det gemensamma strategiska ramverket till de övergripande politiska målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet efterlyser en tydlig samordning med de nya initiativen, såsom innovationsunionen och andra relevanta flaggskeppsprojekt.

21.  Europaparlamentet påminner om att den framtida finansieringen av forskning och innovation måste bidra till målet att fullborda det europeiska forskningsområdet genom skapande av mer samverkanseffekter och bättre samordning mellan medlemsstaterna, EU och de lokala myndigheterna kring de olika strategierna och finansieringsprogrammen för forskning, utveckling och innovation.

Mot ett nytt gemensamt strategiskt ramverk

22.  Europaparlamentet betonar att grundtanken i det gemensamma strategiska ramverket bör vara att forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt av varierande storlek och karaktär samt de olika finansieringssystemen måste organiseras på ett sådant sätt att man kan garantera sammanhållning, bred representativitet, samordning, förenkling och komplementaritet och på så sätt bygga spetsforskningsstegar.

23.  Europaparlamentet konstaterar att för att alla forskare ska kunna delta i projekt inom den gemensamma strategiska ramen måste de administrativa bestämmelserna om avtalsförfaranden beakta de olika nationella anställningsregler som finns för universitet och forskningscentra. Parlamentet påminner om att samfinansieringsmekanismen inte får verka till nackdel för universitet och forskningsinstitutioner, och att universitet under inga omständigheter får missgynnas i förhållande till andra aktörer.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett enkelt och tillgängligt system som påskyndar innovationen, investera i forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som tar itu med de stora samhälleliga utmaningarna och anlägga ett verkligt holistiskt synsätt, där uppmärksamheten koncentreras på innovations- och värdekedjans olika faser (från materialleverantör till slutanvändarprodukt).

25.  Europaparlamentet är övertygat om att de olika uppgifterna inom det gemensamma strategiska ramverket bör hanteras separat men i nära samband med varandra: Europeiska institutet för innovation och teknik bör främst fungera som ett nätverk för kunskaps- och innovationsgrupper; de delar av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation som gäller innovation bör vara inriktade på att stödja innovativa små och medelstora företag; nästa ramprogram bör omfatta forskningen som helhet och struktur- och sammanhållningsfonderna måste samverka bättre och användas mer målinriktat men hållas separata. Samarbetsprojekt bör fortsätta att utgöra ryggraden i det gemensamma strategiska ramverket.

26.  Europaparlamentet understryker att den gemensamma strategiska ramen måste bli flexibel över hela linjen, så att det både är möjligt att överföra medel mellan de olika kapitlen och mellan anbudsinfordringar, men också i den bemärkelsen att det är möjligt att anslå medel till de stora samhälleliga utmaningarna som uppkommer under budgetperioden.

27.  Europaparlamentet kräver att det övergripande finansieringssystemet definieras tydligare och att forskning, utbildning och innovation samverkar bättre eftersom de europeiska forsknings-, utvecklings- och innovationsstrategierna skapar ett europeiskt mervärde och för att nå målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet kräver också att budgeten för EU:s forsknings- och innovationsprogram för nästa budgetperiod fördubblas från och med 2014 (utöver den budget som avsätts till forskning, utveckling och innovation i strukturfonderna och EIB) som en lämplig åtgärd för att hantera den rådande ekonomiska krisen och de stora gemensamma utmaningarna. Parlamentet anser att en ökad budget till offentlig forskning bör vara inriktad på att ge mer omfattande fördelar för samhället och ökad konkurrenskraft. Parlamentet understryker behovet av att stärka och utveckla den forsknings-, utvecklings- och innovationsvänliga aspekten hos samtliga EU-instrument, bland annat genom ett närmare samarbete med EIB, och genom att förenkla förfarandena för att få tillgång till finansiering. Parlamentet föreslår därför en ny organisationsmodell som bygger på tre olika finansieringsnivåer i syfte att uppnå stabilitet och konvergens.

Nivå 1: Kompetensutveckling och infrastruktur

28.  Denna nivå omfattar EU-medel med koppling till infrastruktur (i ordets bredaste betydelse, inbegripet den institutionella infrastrukturen) och kompetensutveckling.

29.  Finansieringssystemet på denna nivå omfattar den del av ramprogrammet som omfattar kapacitetsprogrammet och Marie Curie-initiativen, EU-finansiering av storskaliga projekt, tillgång till lån från EIB (som omfattar projekt över 50 miljoner euro), bidrag kopplade till ovan nämnda komponenter i ramprogrammet och samarbete med strukturfonder med koppling till infrastruktur.

30.  Europaparlamentet anser att Gemensamma forskningscentrumet bör spela en större roll som intern leverantör av vetenskapliga och ekonomiska analyser för utvecklingspolitiken, i linje med Europa 2020-strategin.

31.  Europaparlamentet betonar att i framtiden bör storskaliga europeiska investeringsprojekt som Iter, Galileo och global övervakning för miljö och säkerhet finansieras utanför ramprogrammet och att man måste skapa självständiga budgetposter för dessa program för att garantera en öppen och tillförlitlig finansieringsstruktur samtidigt som man kontrollerar och begränsar risken för att anslagen till dem överskrids. Parlamentet föreslår att programmen delvis ska finansieras genom projektobligationer som utfärdas av EIB.

32.  Europaparlamentet framhåller den avgörande roll som storskaliga forskningsinfrastrukturer spelar för utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och kräver att den sammanlagda tillgängliga EU-finansieringen för forskningsinfrastrukturer ska ökas, särskilt där det största utrymmet för europeiskt mervärde finns, och att finansieringen bör förlängas efter den förberedande fasen och att en öppen och spetskompetensbaserad tillgång till dem bör säkerställas.

Nivå 2: Forskning, potential, samarbete och konsolidering

33.  Denna nivå bör omfatta den övergripande forskningen, både grundläggande och tillämpad forskning, inbegripet samhällsvetenskap och humaniora. De samordnande deltagarna är främst universitet och forskningscentra/forskningsinstitut. Industrisektorn, särskilt små och medelstora företag, och innovativa ideella organisationer bör uppmuntras att delta och samarbeta med den akademiska världen och offentliga forskningscentra och fungera som projektsamordnare om så är lämpligt. Denna nivå står för den största delen av ramprogrammet och bör syfta till att utveckla en stark vetenskaplig grund för både den grundforskning och tillämpade forskning som krävs för att innovationen ska drivas framåt.

34.  Det viktigaste i detta sammanhang är projektens originalitet, relevans, kvalitet och potential för vetenskaplig spetskompetens och mervärde, inbegripet högriskforskning och projekt för ”icke-teknisk innovation och social innovation”. Affärsplanens kvalitet och möjligheterna på marknaden är positiva faktorer som ska beaktas men inte nödvändigtvis vara förutsättningar för ett godkännande.

35.  Finansieringssystemet på denna nivå omfattas av EU:s bidragssystem inom ramprogrammet och samarbetet med strukturfonder med koppling till forskning, utveckling och innovation. Samverkan mellan dessa båda finansieringskällor och enklare samspel mellan projekt som finansieras av EU och projekt som finansieras av externa enheter vore gynnsamt. Bidragen bör främst riktas till offentliga och privata forskningsinstitut och innovativa små och medelstora företag.

36.  Europaparlamentet efterfrågar ett mer flexibelt finansieringsprogram i syfte att göra det mer tilltalande att samarbeta för små och medelstora företag, så att de om möjligt kan delta i samarbetsprojekt medan projekten genomförs. En öppen budgetpost bör vara tillgänglig för projektet i fråga. Parlamentet anser att små och medelstora företag på detta sätt kan se möjligheterna tydligare, eftersom tidsramen från det att projektet inleds till dess att man når marknadsresultat blir snävare.

37.  Europaparlamentet anser att Europeiska forskningsrådet har uppnått mycket goda resultat när det gäller att främja vetenskaplig spetskompetens och bidragit till att stärka det europeiska forskningsområdet. Parlamentet kräver ytterligare förbättring av det europeiska forskningsområdets strukturer och mekanismer och att dess instrument ska främjas. Parlamentet betonar att budgeten för anslag till både unga och kvinnliga forskare och till forskare från innovativa små och medelstora företag (både forskargrupper och enskilda) måste öka betydligt och att Marie Curie-programmets åtgärder och initiativ måste stärkas, vilket skulle förbättra rörligheten (genom införandet av den ”femte friheten”, dvs. fri rörlighet för kunskap), karriärutvecklingen, forskningssamarbetet mellan den akademiska världen, de offentliga forskningsinstitutionerna och näringslivet samt tillgången till viktig forskningsinfrastruktur. Parlamentet vill dessutom att man främjar forskningsprogram för doktorander och postdoktorander inom näringslivet. Parlamentet kräver att nödvändiga åtgärder vidtas för att garantera anständiga arbetsvillkor för forskningsanställda i EU. På så sätt skulle EU bli mer attraktivt i den internationella konkurrensen för forskare och man kan motverka att specialister och spetsforskare försvinner till tredjeländer.

38.  Europaparlamentet understryker att rörligheten för forskare i EU bör prioriteras och kräver effektivare åtgärder (som överföring av pensionsrättigheter och socialförsäkringsvillkor, ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer, åtgärder som gör det möjligt att förena familjeliv och arbetsliv och forskningsvouchrar som ska följa forskare som flyttar till en annan medlemsstat), vilket kommer att underlätta de europeiska forskarnas rörlighet, hindra kompetensflykt och göra möjligheten till en forskarkarriär i EU mer attraktiv. En rörlighetsersättning bör införas i Europeiska forskningsrådets anslag där så är lämpligt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förstärka sina insatser för att snabbt uppnå ett ömsesidigt erkännande av akademiska examina.

39.  Europaparlamentet anser att det finns utrymme för att utöka det koncept som Europeiska forskningsrådet bygger på till att omfatta samarbetsprojekt och tvärvetenskapliga forskningsprojekt, på villkor att de fortsätter att ha en nerifrån och upp-struktur och att vetenskaplig spetskompetens fortsätter att vara det viktigaste urvalskriteriet.

40.  Europaparlamentet välkomnar de stadiga framstegen mot ett jämnare deltagande av män och kvinnor i ramprogrammet. Parlamentet instämmer i att åtgärder för att öka kvinnors deltagande bör förstärkas under ett projekts alla livscykler, och att kommissionen bör återuppliva sin strategi att stödja kvinnliga forskare och försöka sporra medlemsstaterna till att åtgärda könsskillnaderna, och framför allt att åtgärda könsspecifika hinder. Parlamentet betonar att målet 40 procent kvinnor i programkommittéer och rådgivande kommittéer bör genomföras. Kommissionen uppmanas att tillsammans med Europeiska jämställdhetsinstitutet upprätta en handlingsplan för jämställdhet med jämställdhetsindikatorer och jämställdhetsmål och att övervaka genomförandet.

41.  Europaparlamentet betonar i linje med jämställdhetsperspektivet att forskare på alla nivåer bör ha möjlighet att på grund av mamma-, pappa- eller föräldraledighet flytta fram eller avbryta bidragsperioden inom projekt där detta är möjligt, och att forskarna bör ha möjlighet att förlänga bidragsavtalets giltighet av dessa skäl inom projekt där tidpunkten inte är det viktiga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge forskarna dessa möjligheter.

42.  Europaparlamentet understryker att för att man fullt ut ska kunna förverkliga ett europeiskt forskningsområde krävs det lagstiftningsåtgärder som garanterar att alla europeiska aktörer kan delta i de nationella programmen genom att de enskilda medlemsstaternas inbjudningar blir öppna för alla samtidigt som reglerna, förfarandena, kontrakten och bedömningskriterierna harmoniseras.

Nivå 3: Marknad och innovation mot gemensamma mål

43.  På denna nivå bör innovativa produkters och tjänsters framtagande och spridning på marknaden främjas och offentliga resurser genereras. Näringslivet, särskilt innovativa små och medelstora företag, spelar en avgörande roll när det gäller att utveckla nya produkter, tjänster och processer.

44.  Europaparlamentet påpekar att det är mycket viktigt att uppmuntra unga människor att delta i forsknings- och innovationsverksamhet. Stöd bör ges till unga företagare som bidrar till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och som utnyttjar resultaten av sådan verksamhet för att utveckla sina lokala eller regionala samhällen ekonomiskt eller socialt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta med Erasmusprogrammet för unga företagare, även inom den framtida fleråriga budgetramen, och öka de medel som anslås för detta program.

45.  Europaparlamentet inser att de små och medelstora företagens deltagande bör uppmärksammas särskilt för att man ska kunna utnyttja nya idéer och möjligheter på ett flexibelt och effektivt sätt när de uppstår och på så sätt öppna nya vägar för innovation. Parlamentet betonar att en sektorsspecifik definition av små och medelstora företag är en förutsättning för deras framgångsrika deltagande i det gemensamma strategiska ramverket, Parlamentet konstaterar att framgången för innovationsverksamheter också beror på ledningspersonalens kompetens och erfarenhet.

46.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företags tillgång till tjänster inom forskning och innovation måste förbättras. Parlamentet anser att framgångsrika program såsom Eurostars har gett viktiga erfarenheter av hur man kan tillgodose innovativa företags behov och att de därför bör stärkas. Insatser måste göras på alla nivåer för att ta fram innovativa lösningar för att tillgodose särskilda behov i den offentliga sektorn, genom att man anordnar idétävlingar för småföretag som leder till kortfristiga utvecklingsöverenskommelser,

47.  Finansieringssystemet på denna nivå omfattas av EU-medel från Europeiska institutet för innovation och teknik, medel kopplade till ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, tillgång till kreditförstärkning genom Europeiska investeringsfonden, särskilda lån från EIB (som främst omfattar projekt under 50 miljoner euro) och samarbete med strukturfonder med koppling till entreprenörskap. Finansieringen av EU:s innovationspolitik har emellertid en felande länk: lämpliga finansieringsinstrument som tar hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda egenskaper. Parlamentet anser att det skulle vara mycket gynnsamt för det europeiska forskningsområdet om det, med vederbörlig hänsyn till en konsekvensbedömning, inrättades en europeiskt program för små och medelstora företag, som skulle kunna utgöra en särskild avdelning inom EIB som helt ägnar sig åt dessa företags innovationsprojekt.

48.  Europaparlamentet påpekar att Europeiska institutet för innovation och teknik har visat sig vara framgångsrikt och bidragit till att stärka det europeiska forskningsområdet. Parlamentet betonar behovet av kunskaps- och innovationsgrupper med en tydligare inriktning och följaktligen ett mer sammansvetsat nätverk med en mindre budget, som även gör det möjligt för små och medelstora företag att i större utsträckning delta på grund av lägre årliga kostnader. Parlamentet anser att dessa mindre kunskaps- och innovationsgrupper kan bilda en gemensam kärna i EU i form av en mötesplats för forskare från hela EU, i syfte att bättre kunna konkurrera på den globala marknaden.

49.  Europaparlamentet anser att man för att ytterligare öka små och medelstora företags deltagande i programmen bör överväga vissa finansieringsinstrument och finansieringsåtgärder:

50.  Europaparlamentet vill att man testar nya och innovativa finansieringsmetoder, exempelvis ”EU-projektobligationer” och ”EU-innovationscheckar”, som ger företag möjlighet att använda sådana medel direkt vid ackrediterade forskningscentrum. Dessa checkar behöver inte redovisas i kostnadsrapporteringen, eftersom de skulle bekräftas av de centrum där de löses in. Ackrediteringen av dessa centrum kan ske på nationell eller regional nivå och valideringen utföras av ett EU-organ, till exempel Gemensamma forskningscentrumet. Centrumets bidrag till innovation inom ramprogrammet bör omfatta ett utökat samarbete med näringslivet.

51.  Europaparlamentet välkomnar EU:s program för innovation och forskning i små företag, vars syfte är att identifiera teknikorienterade utmaningar inom den offentliga sektorn och finansiera forsknings- och utvecklingsprojekt där man tar fram nya lösningar på såväl gamla som nyuppkomna problem.

o
o   o

52.  Europaparlamentet anser att inte all innovation är forskningsbaserad och att inte all forskning bedrivs i innovativa syften. Parlamentet anser därför att den föreslagna omorganiseringen bör omfatta hela spektrat av verksamheter rörande innovation, från idé till marknad, inklusive icke-teknisk, ekologisk och social innovation. Detta bör inbegripa främjandet av innovativa metoder (såsom innovativa och förkommersiella upphandlingar, stimulanspriser, immateriella rättigheter och ledande marknadsinitiativ) och gynnandet av en bred spridning av dessa. Parlamentet påminner om att standardisering bör övervägas för att få bukt med stora utmaningar och skapa prioriterade områden för det gemensamma strategiska ramverket, men att detta inte bör ske genom ett nytt separat instrument eller en ny separat verksamhet.

53.  Europaparlamentet framhåller hur framgångsrikt ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) hittills varit och kräver att denna kontinuitet fortsätter och att programmet byggs ut ytterligare, framför allt för att stärka innovativa små och medelstora företag i deras roll som den europeiska ekonomins motor.

54.  Europaparlamentet betonar emellertid att delar av CIP-instrumenten skulle kunna bli en naturlig förlängning av nästa ramprogram och skapa kontinuitet i EU:s forsknings- och innovationsprojekt. Parlamentet anser att den teknik som utvecklats inom ramprogrammets projekt skulle kunna utvidgas till innovativa projekt

55.  Europaparlamentet påpekar att det för att den forskningsinriktade, vetenskapliga, tekniska och innovativa verksamheten ska vara konkurrenskraftig och för att man ska kunna upprätthålla en lokal vetenskaplig och innovativ kompetensutveckling krävs en viss nivå av duplicering och uppdelning som är nödvändig för att forskningssamarbetet inte ska urholkas.

56.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att vidta lämpliga åtgärder inom ramprogrammet för ett starkt och effektivt immaterialrättsskydd redan i ett tidigt skede i forskningsprocessen för att man mer effektivt ska kunna locka till sig privata investeringar och se till att forskning och utveckling bidrar till att öka EU:s konkurrenskraft i så hög grad som möjligt.

57.  Europaparlamentet uppmuntrar kraftigt genomförandet av utbildningsprogram för alla potentiella deltagare, i synnerhet när det gäller tillämpningen av förvaltningsregler, och kräver att kommissionen utarbetar kriterier för urval, utvärdering och bedömning av utbildningsprojekt med hänsyn till bl.a. spetsforskningsstegen. Kommissionen uppmanas att inta en proaktiv inställning och hjälpa de offentliga organen, särskilt i de underrepresenterade medlemsstaterna, att förbättra sina förvaltningssystem genom att utföra bedömningar och utfärda rekommendationer för organen så att de kan förbättra sina ansökningar om finansiering och sin projektförvaltning.

58.  Europaparlamentet upprepar att det krävs stora steg framåt för att förenkla och förvalta EU:s forskningsmedel. En viktig del av förenklingen är att ändra inställning från den nuvarande kontrollbaserade till en mer förtroendebaserad och risktolerant inställning, vilket är särskilt gynnsamt för små och medelstora företag. Alla identifierade förenklingsåtgärder i det nya gemensamma strategiska ramverket måste genomföras, inklusive en ökad marginal för acceptabel risknivå, allmänt godtagna redovisningsprinciper, användningen av enhetsbelopp och schablonbelopp (på frivillig basis), förenkling av ansöknings- och avtalsförfarandena samt reglerna för förhandsfinansiering och möjligheterna att få kostnader godkända, betydligt lägre krav på finansiell och vetenskaplig rapportering, förkortning av tiden från det att inlämnande av förslag går ut till det att ett kontrakt har undertecknats till högst 6 månader, betydande förkortning av tiden för bidragsbeviljande och tiden för utbetalning och större flexibilitet för deltagare i hur de organiserar och förvaltar sina projekt och väljer sina samarbetspartner.

59.  Europaparlamentet är övertygat om att förenklingar kan leda till en minskning av antalet möjliga kombinationer av stödnivåer och antalet metoder för fastställande av indirekta kostnader för olika finansieringsinstrument, dock utan att åtskillnaderna mellan universitet, forskningscentra och näringsliv avskaffas.

60.  Europaparlamentet rekommenderar att man fastställer en begränsad uppsättning gemensamma regler och principer (administrativa, finansiella och organisatoriska) som är lättolkade och ska gälla för alla EU:s program och instrument för forskning, utveckling och innovation.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förenkla tillgången till europeiska forskningsprojekt, exempelvis genom att inrätta en enda kontaktpunkt och principen ”ett projekt/ett dokument” samt ett forum för utbyte av bästa praxis. Parlamentet upprepar i detta sammanhang att det behövs en enda kontaktpunkt, som är lätt tillgänglig där potentiella deltagare kan få rådgivning och ekonomiskt stöd. Parlamentet kritiserar den rådande bristen på öppenhet och information kring kommande ansökningsomgångar för forskningsprojekt, vilket leder till att forskare och institut inte kan förbereda sig ordentligt och därmed förhindras delta.

62.  Europaparlamentet påpekar att en sammanhållen politik för att skapa ett europeiskt kunskapsbaserat samhälle förutsätter starkare kopplingar mellan utbildning, forskning och innovation. Det gemensamma strategiska ramverket bör gripa sig an och integrera hela kunskapskedjan via exempelvis utveckling av infrastruktur, standardisering, utbildningsprogram och åtgärder som stöder nyckelteknik. Parlamentet uppmuntrar allt samarbete mellan universitet, företag och forskningsinstitut och anser att kunskaps- och tekniköverföring är en viktig del. Praktiska instrument bör tillhandahållas för att främja tekniköverföring från forskning till industriella tillämpningar, både inom tjänste- och tillverkningssektorn.

63.  Europaparlamentet efterlyser ett ökat deltagande på mellanstatlig nivå inom ramen för de gemensamma programåtgärderna, vilket skulle stärka samarbetet kring forskning, utveckling och innovation i hela EU.

64.  Parlamentet påpekar betydelsen av gemensamma teknikinitiativ och europeiska teknikplattformar och förespråkar en specifik gemensam ram för alla offentlig-privata partnerskap med tydliga och förenklade gemensamma villkor, som tydligare skiljer mellan den privata och den offentliga sektorns roll. Parlamentet betonar behovet av att vidta effektiva åtgärder för att göra instrumenten mer transparenta och tillgängliga för små och medelstora företag och för den offentliga forskningssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en djupgående analys av de nuvarande olika offentlig-privata partnerskapens aktuella tekniska nivå, inverkan och relevans innan ytterligare projekt stöds och inrättas för att förbättra förvaltningen och se till att flera intressegrupper görs delaktiga, både i utformningen av forskningsprioriteringar och för att se till att nya aktörer får tillgång till instrumenten. Parlamentet är också övertygat om att dessa instrument bör drivas av offentliga prioriterade mål (som värdesätter samhälleliga och varaktiga resultat) och ge upphov till konkreta privata investeringar.

65.  Europaparlamentet betonar att det gemensamma strategiska ramverket bör vara en attraktiv finansieringsmekanism för aktörer inom både den privata och offentliga sektorn (däribland också icke-statliga organisationer och det civila samhällets organisationer). Alla deltagare i forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt och europeiska teknikplattformar med stort genomslag bör ha en viktig roll i diskussionerna om prioriteringar och ha tillgång till forskningsinfrastruktur.

Några riktlinjer för nästa ramprogram

66.  Europaparlamentet är för en utveckling mot en mer forskningsbaserad strategi och kräver att deltagarna i finansieringssystemets samtliga steg ska bemötas med en inställning som bygger på förtroende för forskarna och större risktolerans, och även på forskning och innovation. Parlamentet efterfrågar en lämplig finansieringsmodell för akademisk forskning i nästa ramprogram.

67.  Europaparlamentet anser att den gemensamma strategiska ramen inte bara bör inriktas på forskningsdriven eller teknikbaserad innovation, utan att den även bör stödja andra innovationskällor. Parlamentet påpekar att många företag – särskilt små och medelstora företag – använder andra innovationskällor såsom kunder, marknader, användare och inte minst sina egna anställda, och att denna form av innovation ofta är mer praktiskt inriktad på att lösa specifika problem i samband med processer, tjänster eller produkter. Företagens anställda står närmast produktionsprocesserna, marknaderna och kunderna och det är ofta de anställda som kommer med förslag på lösningar. Parlamentet anser därför att EU bör stimulera praktiskt inriktad arbetstagarstyrd innovation.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de allmänna omkostnaderna för Horizon 2020 ses över och ber därför kommissionen att analysera hur stor andel de allmänna omkostnaderna utgör i sjunde ramprogrammet och lägga fram förslag för hur de kan hållas så låga som möjligt.

69.  Europaparlamentet kräver att forskningssamarbetet (det nuvarande samarbetsprogrammet) ska förbli centralt i ramprogrammet, och att de gränsöverskridande samverkansvinsterna ska stärkas i syfte att förbättra och påskynda resultaten och spridningen av forskningsprojekt som utförts i samarbete med internationellt framstående partner både inom och utanför EU. Parlamentet anser att finansieringen av forskningssamarbete bör ha större tematisk flexibilitet (bredare ansökningsomgångar) och användarvänliga finansieringsförfaranden för att attrahera framstående forskare och tillgodose behoven hos både stora konsortier och mindre grupper. Hela innovationskedjan, från grundforskning till storskaliga pilotprojekt och demonstrationer bör täckas, och budgetmedel bör öronmärkas för sektorer som har utvecklat en strategisk vision för att bemöta samhällsutmaningar med långa investeringsperioder där så är lämpligt.

70.  Europaparlamentet tvivlar på effektiviteten i att använda de medel som anslås till att inrätta spetsforskningsnätverk samt anordna konferenser och evenemang. Parlamentet efterfrågar stöd för elektroniska forsknings- och innovationsnätverk och spridning av forskningsresultat via internet.

71.  Europaparlamentet tvivlar på att det verkligen bara är möjligt att finansiera ett enda förslag per ansökningsomgång, eftersom detta innebär slöseri med de resurser som investerats i förberedelser och utvärdering och leder till att utmärkta förslag blir utan finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att finansiera utmärkta förslag som inte har valts ut via en kompletterande forskningsbudget (matchande forskningsmedel), som även omfattar medlemsstaterna samt regional- och strukturfonderna.

72.  Europaparlamentet kräver att den mellanvetenskapliga och tvärvetenskapliga forskningen ska stärkas och att forskningens sociala dimension ska erkännas. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att de stora samhälleliga utmaningarna bör hanteras med tekniska lösningar och med EU:s forskning inom samhällsvetenskap, humaniora och social innovation, som förblir är en oerhört viktig tillgång när det gäller att hantera dessa utmaningar på ett bra sätt. Parlamentet anser därför att det gemensamma strategiska ramverket bör innehålla ett självständigt temaområde som omfattar samhällsvetenskap, ekonomi och humaniora och att dessa aspekter också i större utsträckning bör finnas med i alla åtgärder.

73.  Europaparlamentet anser att temat ”Vetenskapen i samhället” bör fortsätta både som en fristående del och som ett övergripande koncept för att täcka de stora samhällsutmaningarna, med målet att öka medborgarnas och civilsamhällets intresse för och deltagande i forskningsverksamheter. Parlamentet anser dessutom att kommissionen bör vidareutveckla och öka spridningen av etikriktlinjerna och även vidareutveckla instrument avsedda för det civila samhällets organisationer.

74.  Europaparlamentet anser att prioriteringarna och målen på forskningsområdet bör fastställas på ett mer transparent sätt genom ett mer balanserat deltagande av aktörer, däribland forskarvärlden, enskilda forskare (även från mindre forskarorganisationer), den offentliga sektorn, det civila samhällets organisationer och små och medelstora företag. Parlamentet anser att en särskild plattform bör inrättas för dialog mellan det civila samhällets organisationer och forskare, där man kan diskutera forskningsprioriteringar inom specifika sektorer. Parlamentet anser likaså att särskilda plattformar för en närmare samverkan mellan små och medelstora företag bör främjas.

75.  Europaparlamentet anser att inte bara ekonomiska frågor, utan att även sociala och etiska aspekter liksom hållbarhetsaspekter bör bedömas och utvärderas i de olika forskningsprojekten. Detta är en viktig process som måste förbättras och främjas mer allmänt, både på EU-nivå och ute i medlemsstaterna. Parlamentet stöder kommissionens initiativ på detta område, såsom utvecklingen av principer om ansvarsfull forskning och innovation, och anser att dessa principer bör främjas och tillämpas i större utsträckning.

76.  Europaparlamentet kräver att man ska upprätthålla balansen mellan projekt med en nerifrån och upp-struktur (såsom det löpande projektet FET-open) och projekt med en uppifrån och ner-struktur (”stora samhällsutmaningar”) och att man ska underlätta för mindre projekt och forskningssamarbete som bygger på nerifrån och upp-modellen. Parlamentet anser att lägre inträdesgränser för samarbetsprojekt skulle förstärka den vetenskapliga kapaciteten. Strategiska prioriteringar måste kombineras med nya framväxande problem. Parlamentet uppmanar kommissionen att studera balansen mellan projekt med en nerifrån och upp-struktur och projekt med en uppifrån och ner-struktur och beakta den både ur social och ekonomisk synvinkel. Parlamentet framhåller även behovet av att rådfråga och samarbeta med forskarna, industrin och civilsamhällets aktörer för att fastställa forskningens innehåll.

77.  Europaparlamentet ser positivt på att små och medelstora projekt i framtiden ska utgöra tyngdpunkten i främjandet av forskningen. Parlamentet anser att små och medelstora projekt kan administreras lättare och med mindre kostnader av högskolor och små och medelstora företag. Små och medelstora projekt kan också bidra till att fler ansökningar godkänns än vad som nu är fallet eftersom resultaten är otillfredsställande i detta avseende.

78.  Europaparlamentet anser att vissa samhällsbehov inte tillgodoses genom de befintliga innovationsmodellerna. Här kan nya offentliga licensieringssystem och innovationspriser användas för att rikta forskningen mot dessa områden och garantera att de offentliga utgifterna används på ett effektivt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt inleda ett pilotinitiativ för innovationsfrämjande priser inom den medicinska sektorn.

79.  Europaparlamentet anser att hela forsknings-, utvecklings- och innovationskedjan på ett konsekvent sätt bör täckas genom insynsregler och en tydlig samordning mellan kommissionens olika generaldirektorat med ansvar för finansiering av forskning och innovation.

80.  Europaparlamentet kräver att det internationella samarbetet med EU:s strategiska partner ska utökas på ömsesidig basis, inbegripet snabbt växande länder såsom Brik-länderna, i syfte att hantera de globala utmaningarna på ett bättre sätt. Deltagande av forskare från tredje länder bör uppmuntras genom enklare förfarande och betydligt kortare ledtider för ansökningar. Parlamentet framhåller behovet av en förstärkt forskningskapacitet i grannländerna, som grundas på en bättre samordning av det gemensamma strategiska ramverket med EU:s instrument för grannskapspolitiken. En påtaglig förbättring av kompetensutvecklingen och inrättandet av rättvisa och övergripande partnerskap med utvecklingsländerna är avgörande för att främja en hållbar utveckling i dessa länder.

81.  Europaparlamentet anser att samarbete om forskning med eventuellt dubbla användningsområden bör undvikas med alla tredjeländer som inte respekterar de mänskliga rättigheterna, FN:s resolutioner och internationell rätt.

o
o   o

82.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2011)0256. (2) Antagna texter, P7_TA(2011)0236. (3) Antagna texter, P7_TA(2010)0401. (4) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 104. (5) B7-0343/2011. (6) Se Europaparlamentets resolution av den 21 maj 2008 om kvinnor och vetenskap, punkt 2. (EUT C 279 E, 19.11.2009, s. 40.)