Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet ”Systemet med Europaskolor 2009” (KOM(2010)0595),

–  med beaktande av konventionen med stadga för Europaskolorna(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2005 om utvecklingsalternativ för systemet med Europaskolor(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 av den 22 mars 2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna(3),

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft den 3 maj 2008 och ratificerades av Europeiska unionen den 23 december 2010, särskilt artikel 24(4),

–  med beaktande av den årliga rapporten från Europaskolornas generalsekreterare till Europaskolornas styrelse (styrelsen) som lades fram vid sammanträdet den 12, 13 och 14 april 2011 i Bryssel(5),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för rättsliga frågor (A7-0293/2011), och av följande skäl:

A.  I artikel 165 i EUF-fördraget fastställs det att EU ska bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbete mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald.

B.  I inledningen till konventionen med stadga för Europaskolorna från 1994 fastslås att systemet med Europaskolor är en särskild typ av skolsystem och utgör en form av samarbete mellan medlemsstaterna och mellan dem och Europeiska gemenskaperna. Samtidigt erkänns medlemsländernas ansvar för undervisningens innehåll och organisationen av utbildningssystemet, och för dess kulturella och språkliga mångfald.

C.  Enligt artikel 1 i konventionen får andra barn gå i skolan på de villkor som bestäms av styrelsen, som i enlighet med punkt II.7 i kapitel XII i sammanfattningen av styrelsens beslut (Digest of Decisions of the Board of Governors) kan ge personal vid en gemenskapsorganisation som har inrättats genom en rättsakt från gemenskapsinstitutionerna och personal i tjänst hos andra organisationer som erkänns av styrelsen status som kategori I.

D.  Europaskolorna gör det möjligt för eleverna att befästa sin kulturella identitet och skaffa sig djupare kunskap i minst två språk, inklusive sitt modersmål, som de uppmuntras att lära sig från mycket tidig ålder. Samtidigt betonas vikten av kulturell mångfald och främjandet av ömsesidig förståelse och respekt.

E.  Europaskolorna kan inte likställas med internationella skolor där syftet är att erbjuda föräldrarna en viss typ av utbildning för sina barn. Europaskolornas syfte är att tillgodose ett behov av att undervisa barnen på deras modersmål samt utveckla den europeiska dimensionen inom utbildning.

F.  Europaskolornas arbetssätt, som alltsedan starten är grundat i en mellanstatlig konvention, bör förbättras. Systemet måste få en rättslig grund som gör att det kan förenklas och bli öppnare och mer effektivt.

G.  Reformen av systemet med Europaskolor godkändes av styrelsen i april 2009.

H.  Europaskolorna har funnits i över femtio år och har under dessa år visat sig vara ett unikt och populärt system med en unik utbildningsmodell. Ett syfte med reformen är att öppna systemet och den europeiska studentexamen (European Baccalaureate) för andra elever i unionen. För att syftena med reformen ska kunna uppnås måste det ske en väsentlig förändring av den rättsliga status på vilken hela systemet är baserat.

I.  Kommissionens rapport om systemet med Europaskolor från 2009(6) pekade på ihållande och tilltagande problem i systemet, såsom en brist på utsända lärare liksom förseningar eller underlåtenhet att tillhandahålla infrastruktur vid skolorna, vilket direkt påverkar utbildningskvaliteten, principerna för inskrivning av nya elever, livskvaliteten för eleverna, föräldrarna och lärarna samt de ekonomiska aspekterna av skolornas verksamhet.

J.  Europaskolorna i Bryssel och Luxemburg har brist på lokaler och infrastruktur, vilket har en negativ inverkan på undervisningens kvalitet och innebär att skolorna inte öppnas upp för barn vars föräldrar inte är anställda vid institutionerna. Det är viktigt att se till att alla elever får samma kvalitet på sin utbildning oavsett modersmål, skolans placering eller vilken kategori eleven tillhör.

K.  Det främsta syftet med reformen av Europaskolorna 2009 var att öppna skolorna för en större och mer diversifierad målgrupp och samtidigt säkerställa systemets överlevnad på lång sikt.

L.  Den undervisningsmodell som Europaskolorna grundar sig på bör främjas i medlemsstaterna eftersom den skapar mervärde, och den bör införlivas i deras utbildningssystem.

M.  Det är svårt att inom ett och samma undervisningssystem – vars syfte är att förbereda för den europeiska studentexamen och inget annat – föra samman elever med olika kulturell och språklig bakgrund och med mycket olika begåvningar och förmågor. Lämpliga åtgärder måste därför vidtas till stöd för elever med särskilda undervisningsbehov.

N.  Det är nödvändigt att överväga en alternativ studentexamen vid sidan av den europeiska studentexamen för de elever som väljer en mer yrkesinriktad utbildning.

O.  I sin resolution av den 8 september 2005 efterlyste parlamentet bl.a. ett pilotprojekt för ett resurscentrum för elever med särskilda undervisningsbehov. I EU:s budget för 2008 avsattes totalt 200 000 euro för detta syfte. Pengarna kom slutligen att användas för att finansiera en undersökning av Europaskolornas handlingsprogram och praxis när det gäller utbildning av elever med särskilda undervisningsbehov.

P.  Enligt artikel 4 i konventionen med stadga för Europaskolorna ska vissa lektioner, då det finns särskilda skäl, hållas gemensamt på ett och samma språk för klasser i samma årskurs i syfte att föra eleverna i olika språksektioner närmare varandra och för att främja ömsesidig förståelse eleverna emellan samt förbättra deras språkkunskaper.

Q.  I enlighet med artikel 25 i konventionen med stadga för Europaskolorna finansieras skolorna huvudsakligen med medel från medlemsstaterna genom utsändning av lärare, vilket år 2010 uppgick till 21 % av Europaskolornas budget, och genom ett balanseringsbidrag från EU – för att täcka skillnaderna mellan skolornas totala utgifter och deras sammanlagda intäkter från andra källor – som år 2010 motsvarade 58 % av budgeten. Därtill är Europaskolorna genom sin styrelse underordnade en mellanstatlig huvudman.

R.  Enligt artikel 25 får Europaskolornas budget också innehålla ett finansiellt bidrag från medlemsstaterna som enhälligt beslutats av styrelsen.

S.  Den ekonomiska krisen har inverkat på Europaskolornas finansiering, och kommissionen har därför efterlyst reformer för att sänka skolornas kostnader. Detta bör dock inte få konsekvenser för utbildningen av utsatta barn med inlärningssvårigheter eller barn med särskilda behov. Det bör heller inte påverka undervisningen på modersmålet eller leda till en minskning av undervisningen i andra språk än franska, tyska och engelska.

T.  Efter de två senaste EU-utvidgningarna fortsätter antalet elever utan egen språksektion, så kallade SWALS-elever (Students Without a Language Section), att öka. Dessa elever får dock under inga omständigheter straffas för att de saknar en egen språksektion.

U.  Ökningen av antalet elever på Europaskolorna är en direkt följd av EU-institutionernas rekryteringspolitik efter 2004 – en politik som inneburit att man rekryterat personal under 30 år. Dessa unga tjänstemän har nu bildat familj och skrivit in sina barn i Europaskolorna.

V.  SWALS-elever erbjuds stöd i det språk som talas i den språksektion där de är inskrivna så att de kan följa undervisningen. Ett visst antal timmar i veckan får de också undervisning på sitt modersmål så att de kan behålla kopplingen till sitt språk och sin kultur.

W.  År 2004 infördes en särskild avgift som dras direkt från de EU-anställdas lön och som bland annat går till Europaskolorna. Avgiften ska uttryckligen avspegla kostnaderna för socialpolitiken, förbättringen av arbetsmiljön och Europaskolorna.

Allmänna synpunkter

1.  Europaparlamentet beklagar att Europaskolorna ofta jämförs med elitskolor – en lyx snarare än en nödvändighet – trots att deras uppgift faktiskt dels är att erbjuda modersmålsundervisning för elever vars föräldrar kan bli tvungna att byta arbetsort eller återvända till sitt ursprungsland, dels att utveckla den europeiska dimensionen inom utbildning.

2.  Europaparlamentet påminner om detta specifika utbildningssystem som ger eleverna möjlighet att läsa alla ämnen (särskilt naturvetenskapliga) på sitt modersmål med utbildade lärare eller när det gäller SWALS-elever, med det undervisningsstöd som behövs och med modersmålsundervisning.

Organisation och spridning av den europeiska studentexamen

3.  Europaparlamentet anser att detta särskilda utbildningssystem ger eleverna möjlighet att studera alla ämnen i en mångkulturell, flerspråkig miljö med kvalificerade lärare samtidigt som de håller modersmålet vid liv.

4.  Europaparlamentet anser att Europaskolorna, som utgör en utmärkt pedagogisk modell baserad på en beprövad och testad undervisningsmetod, bör fungera som ett exempel på en av de bästa möjliga formerna av undervisning i Europa där utgångspunkten är att sprida Europas kultur, värderingar och språk. Om vissa delar av denna modell, till exempel betoningen på kunskaper i främmande språk, skulle integreras i de nationella och regionala utbildningssystemen skulle det främja den yrkesmässiga rörligheten samt gynna flerspråkighet och europeisk integration.

5.  Europaparlamentet anser att Europaskolorna har en viktig roll i samhället.

6.  Europaparlamentet anser att Europaskolornas uppgift också bör vara att främja kulturell mångfald och flerspråkighet och att fungera som förebilder när det gäller att skydda och främja språk som sällan används i internationella sammanhang. Eftersom modersmålsundervisning är en grundläggande princip för Europaskolorna anser parlamentet att undervisningen på ett visst språk inte får läggas ned bara för att det är få elever som behöver undervisning på detta språk.

7.  Europaparlamentet påpekar att Europaskolornas läroplan måste göras mer lik de nationella utbildningssystemens läroplaner så att elever som återvänder till sina hemländer lättare kan återintegreras.

8.  Europaparlamentet anser att de budgetnedskärningar som ålagts Europaskolorna måste åtföljas av ökad självständighet i förvaltningen– genom att till exempel ge skolorna möjlighet att hitta annan finansiering – och ökade resurser för att kunna utöva denna självständighet, i enlighet med de målsättningar som fastställdes vid reformen 2009. Parlamentet anser att de förvaltningsreformer som ska genomföras inte får påverka Europaskolornas grundläggande principer negativt.

9.  Europaparlamentet anser att större budgetmässig självständighet för varje skola kan vara ett lämpligt sätt att förbättra förvaltningen av de resurser som tilldelas Europaskolorna. Innan detta görs måste dock kommissionen bedöma om större självständighet verkligen skulle gynna skolorna.

10.  Europaparlamentet understryker att Europaskolorna befinner sig i ett rättsligt tomrum, som visar sig i de akter som antas av Europaskolorna och vars rättsliga ställning och jurisdiktion är oklar, samt i de otillräckliga möjligheterna att bestrida dessa akter inför nationella domstolar eller att vända sig till Europeiska ombudsmannen.

11.  Europaparlamentet anser att Europaskolornas nuvarande mellanstatliga rättsliga status har nått sin gräns och kräver djupgående förändringar. Parlamentet anser att förändringarna bör vara av sådan art att de tillåter insatser från unionens sida för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder utan att ersätta deras behörighet på området, samt för att anta rättsligt bindande akter i detta syfte i enlighet med artiklarna 2 och 6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

12.  Europaparlamentet insisterar på att Europaskolorna ges en lämplig rättslig grund inom ramen för EU:s behörighetsområden, och hoppas att kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur tillsammans med parlamentets utskott för kultur och utbildning – som i enlighet med bilaga VII i parlamentets arbetsordning ansvarar för främjande av systemet med Europaskolor – ges möjlighet att delta i alla eventuella diskussioner i frågan liksom i alla överväganden om skolornas framtid.

13.  Europaparlamentet anser att Europaskolorna bör ingå i unionens struktur. Parlamentet anser att en lämplig rättslig grund i detta sammanhang skulle vara artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som lyder: ”Unionen ska bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemets organisation samt medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald”. Artikeln anger dessutom målen med unionens åtgärder, vilka motsvarar Europaskolornas mål.

14.  Europaparlamentet uppmanar styrelsen att bättre kartlägga framtida behov på infrastrukturområdet och att vidta åtgärder som gör att man kan tillgodose det verkliga behovet av europeisk skolundervisning. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna och kommissionen att främja Europaskolor av typ II och III.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala myndigheter med lagstiftningsbefogenheter på utbildningsområdet att främja konceptet med Europaskolor inom sina länders gränser genom att anordna kampanjer för att skapa större medvetenhet om europeisk undervisning och den europeiska studentexamen, och genom att genomföra pilotprojekt av det slag som angavs i 2009 års reform för att öppna upp systemet, med målsättningen att främja tillgången till europeiska studier och den europeiska studentexamen i samtliga medlemsstater.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta vid utarbetandet av sina nationella läroplaner och utnyttja Europaskolornas erfarenheter på utbildningsområdet så att de nationella systemen och systemet med Europaskolorna kan närma sig varandra. Parlamentet betonar att kursplanerna i språk, historia och geografi har en särställning när det gäller att främja en gemensam europeisk identitet. Med målet att främja unga människors engagemang för den europeiska integrationsprocessen uppmanar parlamentet återigen medlemsstaterna att främja införandet – på gymnasienivå eller motsvarande – av ett särskilt ämne om Europeiska unionen och dess institutioners bakgrund, mål och funktionssätt.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans diskutera hur man bäst kan förverkliga målet att öppna upp systemet.

18.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att inom sina respektive utbildningssystem integrera vissa delar av Europaskolornas koncept för att från mycket tidig ålder främja ett europeiskt medborgarskap.

19.  Europaparlamentet uppmanar den centrala antagningsmyndigheten att inrätta ett diskussionsforum för föräldrar vars barn inte antagits till den skola de valt så att de kan överflyttas till den önskade skolan genom ett utbyte med andra elever.

20.  Europaparlamentet påminner om att personer med en europeisk studentexamen, enligt artikel 5 i konventionen med stadga för Europaskolorna, får söka till vilket universitet som helst i EU, med samma rättigheter som medborgare i det berörda landet, och uppmanar medlemsstaterna att respektera de tillämpliga bestämmelserna så att den europeiska studentexamen automatiskt erkänns i samtliga medlemsstater och varje form av diskriminering mellan dessa studenter och studenter med motsvarande nationell examen undviks.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att universitet och högskolor ställer samma krav vid erkännande av personers utbildning från Europaskolorna som vid erkännande av personers utbildning från nationella skolor, och att personer från Europaskolorna får samma poäng för sin utbildning såväl som lika chanser och möjligheter när de söker till högre utbildning.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala myndigheter med lagstiftningsbefogenheter på utbildningsområdet att ge vissa av sina offentliga skolor befogenhet att utfärda den europeiska studentexamen till elever som går ut gymnasiet.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar styrelsen att mer aktivt utveckla Europaskolorna genom att ta efter de bästa skolsystemen i världen enligt PISA-studierna. Parlamentet uppmuntrar också vänskapsutbyten mellan Europaskolor och nationella skolor som ett sätt att främja elev- och lärarutbyten och för att i linje med Comeniusprogrammet skapa en större medvetenhet bland medlemsstaterna om systemet med Europaskolor.

Budgetmässiga aspekter

24.  Europaparlamentet konstaterar att intäkterna antingen stagnerar eller minskar, bland annat på grund av att barn från avtalsslutande organisationer eller barn vilkas föräldrar inte är anställda vid EU-institutionerna nekas plats på grund av platsbrist. Parlamentet skulle vilja se nya lösningar, eftersom rörliga arbetstagare i den privata sektorn och inom andra internationella institutioner innebär att det finns nya finansiella medel tillgängliga.

25.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs ett mer kostnadseffektivt arbetssätt. Försöken att minska utgifterna får dock inte äventyra de grundläggande principer som Europaskolorna bygger på, såsom undervisning på modersmålet med infödda lärare. De får heller inte påverka kärnämnen som naturvetenskap och matematik eller ske på bekostnad av utbildningens kvalitet. Det är viktigt att se till att Europaskolornas alla elever, oavsett språktillhörighet, garanteras samma och likvärdiga förutsättningar för lärande.

26.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att vid fastställandet av sitt budgetbidrag respektera dessa principer och se till att det finns tillräckliga resurser för elever med särskilda undervisningsbehov och för elever med andra inlärningssvårigheter som kräver särskilda insatser. Parlamentet efterlyser också en detaljerad beskrivning av de medel som har tilldelats elever med särskilda undervisningsbehov för att dessa medel ska användas på bästa möjliga sätt. Innan kommissionen beslutar sig för några budgetändringar uppmanar parlamentet kommissionen att i samarbete med skolorna och hem- och skolaföreningarna göra en konsekvensbedömning av de sätt på vilka systemet kan rationaliseras, däribland en översyn av de pedagogiska aspekterna.

27.  Europaparlamentet anser att det på kort sikt är viktigt att EU:s åtaganden fullgörs, samtidigt som hänsyn måste tas till den rådande situationen med budgetåtstramningar både på unionsnivå och i medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att 2012 års budget föreskriver en ökning på 1,7% för Europaskolorna, samtidigt som kommissionen till följd av ekonomiska problemen föreslagit att de egna administrativa utgifterna ska frysas och att de administrativa utgifterna för samtliga institutioner ska öka med 1,3%. Parlamentet kommer noga att granska anslagen under de berörda budgetposterna så att alla budgetbehov tillgodoses.

28.  Europarlamentet understryker att unionens delaktighet i Europaskolorna är oproportionerligt liten jämfört med det ekonomiska bidraget från dess budget.

29.  Europaparlamentet framhåller att de föreslagna nedskärningarna i Europaskolornas budget utgör ett allvarligt hot mot undervisningens kvalitet och en väl fungerande verksamhet vid Europaskolorna. Parlamentet motsätter sig därför alla former av budgetnedskärningar.

30.  Europaparlamentet anser att flera av systemfelen innebär att medlemsstaterna inte fullgör sina skyldigheter. Parlamentet påpekar att det inte finns några rättsliga garantier för att medlemsstaterna fullgör sina skyldigheter enligt konventionen.

31.  Europaparlamentet konstaterar att vissa medlemsstater alltmer frångår sina skyldigheter när det gäller att sända ut lärare genom att bland annat peka på klyftan mellan %andelen skolelever av landets nationalitet och det bidrag som de uppmanas bidra med till skolornas budget.

32.  Europaparlamentet påpekar att kostnaderna också måste fördelas på ett sätt som bidrar till ett rättvisare betalningssystem för de skolavgifter som debiteras föräldrar som inte är anställda vid de europeiska institutionerna eller vid företag som har avtal med Europaskolorna.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ett system med reservlistor för tjänstetillsättningar då utstationerade lärare inte finns att tillgå eller då lokalanställda ska anställas för att se till att det finns tillräckligt många lärare och för att utbildningens kvalitet och kontinuitet ska garanteras.

34.  Europaparlamentet anser att man bör inrätta nya språksektioner när elevkvoten uppfyllts för att SWALS-elever ska kunna erbjudas undervisning på sitt modersmål och ingen diskriminering av elever från andra språksektioner förekommer, vilket samtidigt skulle minska de utgifter som är kopplade till SWALS-elever.

35.  Europaparlamentet konstaterar med oro att bristen på utsända lärare måste kompenseras med lärare som rekryteras lokalt, vilkas löner betalas av skolorna själva. Parlamentet uppmanar styrelsen att säkerställa att de medlemsstater som inte bidrar ekonomiskt genom att sända ut lärare betalar ett motsvarande ekonomiskt bidrag till skolornas budget.

36.  Europaparlamentet anser att det nuvarande finansieringssystemet innebär en oproportionerlig börda för vissa medlemsstater i form av utsändande av lärare och tillhandahållande av infrastruktur, och uppmanar styrelsen att se över skolornas system för finansiering och lärarrekrytering.

37.  Europaparlamentet upprepar att Europaskolorna behöver en solid och seriös finansiering för att det ska vara möjligt att fullgöra åtagandena i konventionen och enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och övriga anställda i EU samt för att garantera undervisningens kvalitet och samma och likvärdiga undervisningsvillkor för Europaskolornas alla barn, oavsett språk. Parlamentet noterar den namninsamling som hem- och skolaföreningar vid Europaskolorna i Bryssel nyligen anordnade i protest mot eventuella budgetnedskärningar, eftersom man anser att de föreslagna nedskärningarna är ett allvarligt hot mot undervisningens kvalitet och Europaskolornas verksamhet.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att fastställa hur stor %andel av den särskilda avgiften som går till Europaskolorna.

39.  Europaparlamentet framhåller att det på längre sikt är viktigt att skapa större insyn i EU:s finansiella bidrag, garantera större öppenhet och mångfald i skolorna samt införa ett hållbart finansieringssystem. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ange för vilka ändamål den speciella avgiften har använts. Kommissionen uppmanas även att inför parlamentet redogöra för hur det har gått med 2009 års reform och vilka finansiella behov som är att vänta inför de kommande åren, särskilt inom fastighetspolitiken.

Pedagogiska aspekter

40.  Europaparlamentet uttrycker sin förhoppning om att undervisningen i alla frivilliga ämnen – i enlighet med artikel 4 i konventionen med stadga för Europaskolorna, vars syfte är att elever i olika språksektioner förs samman genom gemensamma lektioner för klasser i samma årskurs – sker på de så kallade arbetsspråken, dock utan att elever med ett annat modersmål än något av arbetsspråken missgynnas.

41.  Europaparlamentet vidhåller att det finns ett egenvärde i att undervisning i vissa ämnen sker på mindre utbredda nationella språk som talas av relativt få EU-medborgare.

42.  Europaparlamentet understryker behovet av en extern utvärdering av Europaskolornas läroplaner, som inte medför ytterligare kostnader för skolorna, och vikten av att genomföra den pågående reformen av den europeiska studentexamen.

43.  Europaparlamentet kräver att rekryteringen av lärare sker utifrån kompetens, att undervisningen, lärarutbildningen och tillgången till vikarier vid frånvaro säkerställs och att styrelsen säkerställer att yrkeskompetensen hos dessa lärare utvärderas av inspektörer.

44.  Europaparlamentet anser att man bör anordna särskilda utbildningsprogram och seminarier för lärare från de olika nationella systemen för att – utifrån gemensamma normer och kriterier – förbereda dem för arbetet i Europaskolorna.

45.  Europaparlamentet konstaterar att integreringen av elever med särskilda undervisningsbehov fortfarande är en prioriterad fråga och att Europaskolorna måste göra allt för att bli bättre på att undervisa elever med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang styrelsen att se till att koefficienter för denna kategori av elever tillämpas när man beräknar klassernas storlek och att försäkra sig om att dessa elever blir helt integrerade.

46.  Europaparlamentet uppmanar Europaskolornas styrelse att genomföra de rekommendationer om elever med särskilda undervisningsbehov som presenterades i den studie som 2009 genomfördes av en svensk expertgrupp samt att utarbeta en handlingsplan för elever med särskilda undervisningsbehov.

47.  Europaparlamentet betonar att man måste utforma ett väl fungerande system som hjälper elever med funktionsnedsättning att integreras i Europaskolorna (t.ex. i form av speciallärare) så att rörligheten för deras föräldrar tryggas.

48.  Europaparlamentet konstaterar att styrelsens officiella siffra (2,7 %) när det gäller elever som inte fullföljer skolan inte speglar de stora skillnader som råder inom Europaskolorna där onormalt många elever i den franska språksektionen underkänns år efter år. Parlamentet uppmanar styrelsen att undersöka de utbildningsmässiga och ekonomiska orsakerna såväl som konsekvenserna av just detta misslyckande, men också det allmänna problemet med att elever inte fullföljer skolan och att så många barn går om en klass.

49.  Europaparlamentet uppmanar återigen styrelsen att engagera sig för att finna alternativa lösningar för de elever som hoppar av studierna inför den europeiska studentexamen och att överväga en alternativ studentexamen vid sidan av den europeiska studentexamen för elever som väljer en mer yrkesinriktad utbildning. Alla nya studentexamina måste genomgå en konsekvensbedömning och ge de befintliga referensramarna för kvalifikationer ett garanterat mervärde.

50.  Europaparlamentet bekräftar att stödåtgärder för elever med särskilda undervisningsbehov även fortsättningsvis måste prioriteras, särskilt med tanke på att Europaskolorna fortfarande endast erbjuder en typ av studentexamen. Skolorna måste därför se till att ge största möjliga stöd för att i möjligaste mån undvika att elever tvingas lämna skolan utan examen och därmed riskera att stå utan valmöjligheter om de, av språkliga eller andra skäl, inte har tillträde till en alternativ skolgång i värdlandets nationella utbildningsprogram.

o
o   o

51.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna samt till Europaskolornas styrelse.

(1) EGT L 212, 17.8.1994, s. 3. (2) EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 333. (3) EUT L 124, 27.4.2004, s. 1. (4) http://www.un.org/disabilities/documents/convention/convoptprot-e.pdf (5) Referens: 2011-02-D-39-fr-1. (6) KOM(2010)0595.