Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2206(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0265/2011

Ingivna texter :

A7-0265/2011

Debatter :

PV 26/09/2011 - 19
CRE 26/09/2011 - 19

Omröstningar :

Röstförklaringar
Röstförklaringar
PV 27/09/2011 - 8.12
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0407

Antagna texter
PDF 411kWORD 87k
Tisdagen den 27 september 2011 - Strasbourg
Europeisk turism
P7_TA(2011)0407A7-0265/2011

Europaparlamentets resolution av den 27 september 2011 om Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism 2010/2206(INI)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Grundläggande riktlinjer för en hållbar europeisk turism” (KOM(2003)0716),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”En ny turistpolitik för EU: Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa” (KOM(2006)0134),

  med beaktande av kommissionens meddelande ”Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism” (”Agenda 21”) (KOM (2007)0621),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism” (KOM(2010)0352),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk statistik om turism (KOM(2010)0117),

–  med beaktande av förklaringen ”Mot en socialt ansvarstagande turistindustri”, som antogs vid det informella ministermötet i Madrid den 15 april 2010,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 oktober 2010 om ”Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism” (14944/10),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén om ”Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism” (CdR 342/2010),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 22 december 1986 om brandskyddsföreskrifter för befintliga hotell(1) (86/666/EEG),

–  med beaktande av rådets direktiv 90/314/EEG av den 13 juni 1990 om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden(3),

–  med beaktande av rådets direktiv 2009/47/EG av den 5 maj 2009 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller reducerade mervärdesskattesatser(4),

–  med beaktande av kommissionens beslut av den 9 juli 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för EU:s miljömärkning av logitjänster (2009/578/EG)(5),

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2005 om nya utsikter och utmaningar för en hållbar europeisk turism(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 november 2007 om ”En ny turistpolitik för EU: Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa”(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2008 om turismens inverkan i kustregionerna – de regionala utvecklingsaspekterna(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2011 om praktiska aspekter som avser översynen av EU-instrument i syfte att stödja små och medelstora företags finanser under nästa programperiod(10),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A7-0265/2011), och av följande skäl:

A.  Turismen svarar för 10 procent av EU:s BNP och 12 procent av den totala sysselsättningen, vilket gör den till den tredje största socioekonomiska verksamheten i EU. Sektorn utgörs till stor del av mikroföretag och små och medelstora företag, den är den viktigaste resursen för vissa regioner i EU, till exempel öarna, och den spelar en nyckelroll för EU:s ekonomiska utveckling och ekonomiska, sociala och regionala sammanhållning och för att vi ska kunna uppnå målen för Europa 2020-strategin.

B.  Turismen bidrar dessutom till mänskligt berikande, utbyte, välfärd, välbefinnande, kultur och sociala samband, och därför bör fokus ligga på kvalitet.

C.  Europeiska unionen är världens största resmål uttryckt i antalet internationella turister. Det är nödvändigt att förstärka dess ledande ställning genom att möta utmaningarna dels från en ökande global konkurrens och en efterfrågan som hela tiden ändras, dels i och med behovet av att garantera ökad och mer permanent hållbarhet.

D.  Den europeiska turistnäringen står inför många utmaningar: den globala ekonomiska krisen, konkurrensen från andra resmål utanför EU, diversifieringen av utbudet, följderna av klimatförändringarna och säsongsbundenheten, befolkningsutvecklingen i Europa, den ökade inverkan av informations- och kommunikationsteknik samt många oförutsedda händelser som periodvis drabbar branschen.

E.  Turismen bidrar till att främja bilden av Europa och dess kulturella och språkliga arv med respekt för mångfalden. Den bidrar också till att stärka EU:s gemensamma värderingar och upplevelsen av identitet, tillhörighet och europeiskt medborgarskap. Att utveckla näringen är viktigt för att stärka den regionala dimensionen inom EU.

F.  Mångfalden, olikheterna och de mångkulturella inslagen i Europa erbjuder en oerhörd utvecklingspotential för all slags tematurism. Utveckling och främjande av olika former av diversifierad turism kan utgöra det enda effektiva svaret på den snedvridning, de problem och den förstörelse som oreglerad, likriktad massturism leder till.

G.  I och med Lissabonfördraget (artikel 195) faller turismen inom EU:s behörighetsområde, vilket innebär att EU nu kan stödja och komplettera medlemsstaternas insatser genom att stimulera skapandet av en miljö som är gynnsam för företagsutvecklingen inom denna sektor och främja samarbetet mellan medlemsstaterna. Enligt fördraget får EU emellertid inte harmonisera medlemsstaternas lagar och andra författningar.

H.  Mot bakgrund av denna nya behörighet är det nödvändigt att utarbeta en europeisk strategi med tydliga och ambitiösa mål som till fullo respekterar subsidiaritetsprincipen.

I.  EU:s nya behörighet och framtida turismpolitik måste genomföras på ett effektivt sätt och synliggöras för att motsvara de europeiska medborgarnas och de internationella turisternas förväntningar. Därför krävs inte bara en strategi och en handlingsplan, utan politiken måste även ges tillräckliga resurser i EU:s ekonomiska planering för perioden 2014–2020.

J.  Ekonomin i de yttersta randområdena och i vissa öregioner i EU är nästan helt beroende av lufttransport på grund av sitt avlägsna läge, och det är därför nödvändigt att vidta åtgärder som är anpassade till dessa områdens beroende av lufttransport.

1.  Europaparlamentet stöder den politiska strategi som kommissionen lagt fram och som innehåller 21 åtgärder för att åter få fart på sektorn. Parlamentet anser att denna text, med tillhörande genomförandeplan, utgör en konkret utgångspunkt för arbetet med att utveckla en europeisk politik för en konkurrenskraftig, modern, högkvalitativ och hållbar turism som är tillgänglig för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen att, inom ramen för genomförandeplanen, så snart som möjligt fastställa exakta tidsfrister för åtgärder och mål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta genom att lägga fram program för varje åtgärd med stöd av behöriga nationella, regionala och lokala myndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sig på prioriterade åtgärder som är innovativa och som medför ett europeiskt mervärde.

2.  Europaparlamentet anser att grunden för en europeisk strategi för turismen i första hand bör bestå av ett paket av särskilda åtgärder som enbart avser sektorn, och i andra hand, med tanke på turismens övergripande natur, en samordning med andra berörda politikområden i syfte att skapa ett system som effektivt stöder turismen. Parlamentet anser dessutom att man behöver göra en noggrann bedömning av hur åtgärder på andra områden inverkar på turismen, och efterfrågar ett integrerat tillvägagångssätt så att man kan skapa synergier både mellan de olika sektorsvisa strategierna och mellan de olika finansieringsinstrumenten.

3.  Europaparlamentet beklagar bristen på samstämdhet inom kommissionen när det gäller turismpolitiken. Parlamentet anser att kommissionen bör säkra samordning och integration mellan de berörda generaldirektoraten.

4.  Europaparlamentet understryker behovet av ett nära samarbete såväl mellan de europeiska, internationella, nationella, regionala och lokala myndigheterna som mellan EU-institutionerna och sektorns aktörer för att ta sig an de övergripande utmaningarna i samband med turism samtidigt som man respekterar subsidiaritetsprincipen. Parlamentet påminner om att många europeiska regioner och kommuner har direkta befogenheter när det gäller turism, och att de därmed spelar en central roll i genomförandet av projekt och särskilda åtgärder. Parlamentet önskar se att regioner och kommuner, även inom ramen för Europa 2020-strategin, samarbetar i högre grad och intar en hållbar, direkt och effektiv roll vid utarbetandet av den nya turismpolitiken. Parlamentet anser att man under samma period med hjälp av särskilda programmeringsinstrument såsom strategier för makroregioner skulle kunna öka turismen i och mellan regionerna och bidra till att göra europeiska regioner och kommuner attraktivare och synligare.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa två nya principer för turism, ”interregionalitet” och ”komplementaritet”, för att främja gemensam planering och samarbete mellan de tjänster som erbjuds turister i ett gemensamt geografiskt område, t ex mellan angränsande regioner i olika medlemsstater eller för vissa temaområden mellan regioner som länkas samman av gemensamma faktorer.

En turism som är konkurrenskraftig, modern och av god kvalitet

6.  Europaparlamentet anser att turismen bör betraktas som en integrerad del av den europeiska industripolitiken och innovationspolitiken och framhåller åter att en satsning på turismen utgör ett strategiskt och viktigt mål för sysselsättningen i de olika medlemsstaterna. Parlamentet vill här understryka den betydelse som mikroföretag och små- och medelstora företag har. De bidrar till innovation underifrån och till stabiliteten inom sektorn, och de garanterar också kvaliteten, mångfalden och äktheten i de regioner där de har sina rötter. Parlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad främja det här inslaget i tjänster som erbjuds turister i Europa.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in och årligen offentliggöra exempel på god praxis avseende turism.

8.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att man tillsammans med medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter och nationella turistbyråer bör ta fram ett ”varumärke Europa”, i syfte att globalt främja Europa som turistdestination. I detta syfte uppmanar parlamentet kommissionen att genomföra reklamkampanjer i samarbete med medlemsstaterna och behöriga turistbyråer. Parlamentet betonar att alla turismfrämjande åtgärder bör respektera och lyfta fram Europas regionala och lokala mångfald utan att framhäva något specifikt europeiskt resmål, och påpekar samtidigt att ”varumärke Europa” inte får hindra olika regioner, städer och lokala platser att fritt profilera sig själva.

9.  Europaparlamentet ser positivt på initiativet att införa en europeisk kulturarvsmärkning som ett verktyg för att främja vissa platser som är viktiga för den europeiska integrationens historia. Parlamentet insisterar på behovet av att samordna detta initiativ med de platser som erkänns av Unesco och andra historiska färdvägar. Parlamentet anser att en samordning med andra likvärdiga initiativ, som t.ex. Europa Nostra Award, är nödvändig i syfte att undvika en dubblering. Parlamentet uppmanar kommissionen att påpeka för medlemsstaterna att de platser som får en europeisk kulturarvsmärkning alltid måste vara öppna och tillgängliga, med nödvändig personal på plats.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för att folkliga traditioner i medlemsstaterna, däribland mattraditioner, tas upp på världsarvslistan, i syfte att bevara dem för framtida generationer och upprätta en europeisk strategi för främjande av folkliga traditioner på europeisk och internationell nivå.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka effekter EU:s kulturhuvudstadsprogram har på turismen och att rapportera till parlamentet om huruvida det krävs en översyn av styrelseformerna, finansieringsvillkoren och förfarandena för att involvera kulturinstitutioner och kulturföreningar, i syfte att investera i långsiktiga och hållbara förfaranden och partnerskap.

12.  Europaparlamentet understryker vikten av att till exempel via partnerskap eller genom ingående av internationella luftfartsavtal samarbeta med utomeuropeiska länder, framför allt med grannländerna och Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (Brik), som utgör en marknad med åtskilliga miljoner nya potentiella turister. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att arbetet med att göra den europeiska turismsektorn känd och förbättra dess kvalitet, konkurrenskraft och diversifiering måste fortsätta, och efterfrågar en gemensam europeisk marknadsföring och kombinerade produkter för att locka besökare från dessa nya marknader.

13.  Europaparlamentet anser att det, med respekt för EU:s rätt och skyldighet att kontrollera tillträdet över EU:s gränser, är lämpligt att EU-institutionerna och medlemsstaterna inom ramen för den gemensamma viseringspolitiken utarbetar en långsiktig strategi för mer samordnade och förenklade viseringsförfaranden och undersöker möjligheten att inrätta gemensamma konsulat på EU-nivå som garanterar en korrekt tillämpning av dessa förfaranden och lägre administrativa kostnader. I detta syfte och med anledning av inrättandet av Europeiska utrikestjänsten uppmanar parlamentet kommissionen att överväga att låta EU:s delegationskontor världen över utfärda turistvisum i samarbete med medlemsstaternas nationella ambassader och att undersöka alternativa möjligheter att förenkla utfärdandet av turistvisum, till exempel att utfärda ”gruppturistvisum” för organiserade grupper och göra det lättare för affärsresande att få visum.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, när det gäller olika nödsituationer som kan medföra risker för turister i utlandet, i nära samarbete med Europeiska utrikestjänsten undersöka möjligheten att utarbeta ett enhetligt förfarande för utfärdande av meddelanden om avrådan från att resa, och skapa en enhetlig europeisk kod för att ange hur allvarlig situationen i fråga är. I de allvarligaste fallen ska operatörerna kunna ansöka om stöd från gemenskapen i den utsträckning det finns tillgång till finansiering genom EU-medel.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra slutsatser av nyligen inträffade nödsituationer, t.ex. vulkanutbrottet, och utarbeta konkreta scenarier för ett EU-krishanteringssystem, så att samordning och enhetligt handlande blir regel i alla medlemsstater när det gäller information och åtgärder.

16.  Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att främja innovation och teknisk utveckling i mikroföretag och små och medelstora företag så att de kan effektivisera saluförandet av sina produkter och främja olika resmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa en plattform för ”IKT och turism” och starta ett särskilt pilotprojekt före utgången av 2011 för att uppmuntra mikroföretag och små och medelstora företag att delta i den ”digitala leveranskedjan” på samma sätt som redan har gjorts i andra sektorer, till exempel textil-, transport- och logistiksektorerna samt i bilindustrin. Parlamentet efterfrågar initiativ för att främja e-handel inom branschen och undanröja de kvarstående hindren för att handeln ska kunna utvecklas på den inre marknaden. Parlamentet uppmuntrar dessutom medlemsstaterna att utveckla bredbandsanslutningar till internet inom sina territorier för att möjliggöra utvecklingen av avancerade tjänster och samverkan mellan olika operatörer.

17.  Europaparlamentet påpekar att det är viktigt att främja och stödja företagarandan inom turismsektorn, med särskild betoning på kvinnor och ungdomar. Tillgången till finansiering bör underlättas, särskilt i form av mikrokrediter till små och medelstora företag och till egenföretagare.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja en särskild företagsinkubator för företag inom turismsektorn.

19.  Europaparlamentet anser att hållbarheten inom turismsektorn skulle öka betydligt med en mer samordnad forsknings- och utvecklingsstrategi och främjande av innovativa produkter och tjänster. Parlamentet betonar att turismnäringens utveckling är direkt kopplad till främjandet av energieffektiv och förnybar teknik.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett virtuellt övervakningscentrum för turism som ska stå i förbindelse inte bara med forskningsinstituten utan också med företag och offentliga myndigheter, för att få till stånd marknadsundersökningar genom system för information om konkurrensförmåga, vilka ger företag och offentliga myndigheter prognoser om utbud och efterfrågan och skapar förutsättningar för en bättre strategisk ställning för företag och den offentliga sektorn.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna och branschens nationella aktörer undersöka med vilka innovativa åtgärder man kan främja särskilda paketresor till Europa i samband med de stora historiska, kulturella och idrottsmässiga evenemang som vissa medlemsstater kommer att anordna under de kommande åren, bland annat olympiska spelen och världsutställningen, i syfte att marknadsföra resmålet Europa med all dess rika mångfald. Parlamentet anser att europeiska och internationella evenemang av olika slag bör marknadsföras i anslutning till det lokala turismutbudet.

22.  Europaparlamentet anser att portalen www.visiteurope.com, som drivs av ETC (European Travel Commission), bör utvecklas för att maximera utnyttjande och tillgänglighet (information på alla EU:s officiella språk och de viktigaste språken utanför EU, särskilt med avseende på Brikländerna, användning av format som kan användas av synskadade, information på teckenspråk för döva samt användning av alla tekniska hjälpmedel) och göra den till en verklig europeisk turismplattform med smidig tillgång till de olika medlemsstaternas nationella, regionala och lokala turismportaler. Parlamentet anser dessutom att portalen bör användas för att synliggöra såväl systemet för EU-kvalitetsmärkning som bästa praxis och initiativ som Calypso, Necstour och Eden, och att den bör informera turister om deras rättigheter i olika situationer.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna undersöka möjligheten att skapa ett ”europeiskt turistkort” i syfte att uppmuntra turister från medlemsstater eller tredjeland som reser i Europa att göra detta regelbundet, genom att erbjuda information, bland annat om deras rättigheter, förmåner och riktade tjänster.

24.  Eftersom Europeiska unionen bygger på kulturell och språklig mångfald anser Europaparlamentet att det är viktigt att göra turistområdena tillgängliga för besökare genom att förse dem med lämpliga verktyg som underlättar deras besök och ökar deras förståelse, exempelvis ljudguider eller beskrivande broschyrer som ger förklaringar på minst två av Europeiska unionens officiella språk, särskilt om de besökta områdena får stöd från strukturfonderna.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med näringens aktörer undersöka om det vore möjligt att genomföra en ”europeisk märkning för kvalitetsturism” och ange gemensamma kvalitetskriterier. Parlamentet anser att detta bör ske genom att man samordnar de bästa erfarenheter som redan gjorts i de olika medlemsstaterna och branschföreningarna för att skapa en paraplymärkning som kan komplettera de nationella märkningssystemen och som fungerar på basis av en frivillig ackreditering (”opt-in”).

26.  Europaparlamentet anser att antalet märkningssystem inte bör öka utan snarare minska för att undvika förvirrade konsumenter och företag som dignar under bördan, samt att märkningarna bör göras lättare att känna igen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera befintliga märkningar efter deras tillförlitlighet och öppenhet och efter hur väl de efterlevs. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen, medlemsstaterna och andra att främja befintliga instrument och bästa praxis och att långsiktigt utvärdera om den europeiska kvalitetsmärkningen och EU:s miljömärkning av logitjänster gradvis skulle kunna kombineras till en enda märkning med hållbarhet som ett grundläggande kvalitetskriterium.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ett särskilt initiativ för att gradvis harmonisera systemen för klassificering av hotell och annan logi (inklusive pensionat, hyrda rum osv.) genom att fastställa gemensamma minimikriterier utifrån de positiva erfarenheter som redan gjorts av branschföreningar (t.ex. Hotelstars Union) och branschföreträdare. Enligt parlamentet skulle en sådan gradvis harmonisering både göra Europa mer känt som resmål och utöka informationen till turister. Parlamentet uppmanar den europeiska hotell- och restaurangbranschen att

   fortsätta sitt arbete med att gradvis samordna systemen för klassificering av hotell och annan logi, med beaktande av tillgänglighetskriterier, och
   samarbeta med och regelbundet informera EU-institutionerna om sina framsteg.

28.  Europaparlamentet understryker att frågan om säkerheten vid olika sorters logi måste uppmärksammas, framför allt när det gäller brandskyddsbestämmelserna och koloxidsäkerheten. Parlamentet anser därför att man ska uppmuntra en frivillig anslutning till MBS-metoden (Management, Building and System), utan att det påverkar tillämpningen av gällande nationella regler, i linje med rådets rekommendationer från 1986, och att alternativa regleringsåtgärder bör vidtas när självregleringen brister. Parlamentet betonar också att hotellpersonal måste utbildas i krisberedskap och brandsäkerhet, och understryker behovet av att systematiskt samla in uppgifter om säkerheten vid logi. Parlamentet betonar att man alltid måste ta hänsyn till behoven hos människor med funktionshinder eller minskad rörlighet, även genom att göra personalen mer medveten om funktionshindrades behov vid förebyggande av bränder och säkerhet vid logi.

29.  Europaparlamentet anser att kommissionen i samarbete med turismnäringen och arbetsmarknadens parter bör utarbeta en beskrivning av befintliga yrkeskompetenser (Tourism Skill Competence Framework) för att skapa en bas utifrån vilken man sedan kan agera konkret för att se till att efterfrågan och utbud möts på arbetsmarknaden för turismsektorn i Europa.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna uppmuntra rörligheten och använda och främja program för livslångt lärande och för yrkes-, universitets- och lärlingsutbildningar inom turismsektorn, att upprätthålla nära kontakter med forskningsvärlden och näringslivet samt att lägga mer vikt på innovation inom turism i det åttonde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. Parlamentet anser att gemenskapsprogram som Erasmus för unga entreprenörer och Leonardo da Vinci ger deltagarna unika möjligheter att skaffa yrkesmässig och utbildningsmässig kompetens och att förbättra karriärmöjligheterna, och programmen bör därför utvecklas ytterligare och marknadsföras, och det bör vara möjligt att se över dem så att de innehåller bästa praxis avseende bland annat kundvård, tillgänglighet och hållbarhet.

31.  Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en mer konkret uppföljning av hur tjänstedirektivet har införlivats på området för turism i medlemsstaterna.

32.  Europaparlamentet begär att medlemsstaternas ömsesidiga erkännande av yrkeskvalifikationer inom turismsektorn ska förbättras för att möjliggöra för dem som redan arbetar i branschen och för dem som planerar att göra det att hitta de bästa arbetstillfällena och för att främja deras rörlighet inom sektorn. Parlamentet anser att detta skulle bidra till att lösa problemen med såväl säsongsbetonat arbete i sektorn som svart arbete.

33.  Europaparlamentet betonar det nära sambandet mellan turism och transport, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra allt för att modernisera nationell, regional och gränsöverskridande infrastruktur för de olika transportsätten, med särskild inriktning på framstegen och genomförandet i tid av transeuropeiska transportnätsprojekt och på fullbordandet av det gemensamma europeiska luftrummet, i syfte att få till stånd en mer effektiv flygledning. Parlamentet anser att man bör uppmuntra intermodala transporter och vidta lämpliga åtgärder för att hantera turistströmmarna, framför allt under högsäsong och vid olika sorters nödsituationer.

34.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att främja användningen av mer hållbara transportmedel, till exempel kombinationer av kollektivtrafik, tåg, cykel och gång. Parlamentet uppmanar kommissionen att även inom ramen för transeuropeiska transportnät bland annat underlätta och stödja utvecklingen av förbindelser med öar, landsbygdsområden, bergsområden, yttersta randområden och svårtillgängliga resmål i allmänhet.

35.  Europaparlamentet understryker behovet av att främja integrerade system för elektronisk försäljning av biljetter för olika transportmedel, vilket skulle främja systemens intermodalitet, underlätta internationella resor mellan medlemsstaterna, garantera rörelsefriheten och avskaffa de hinder som står i vägen för fullbordandet av den inre marknaden. Parlamentet anser att man måste lyfta fram funktionshindrades särskilda tillgänglighetskrav under utvecklingsprocessen.

36.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse EU:s lagstiftning i fråga om passagerares rättigheter, framför allt vad gäller passagerare med nedsatt rörlighet, och uppmanar kommissionen att på kort sikt lägga fram en långtgående och sammanhängande lagstiftningsram med gemensamma regler för de olika transportsätten, som kompletteras av specialregler för respektive transportsätt där deras särskilda förhållanden beaktas.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att utarbeta en stadga om turisters rättigheter och skyldigheter, där principerna för tillgänglighet, information, öppen prissättning, ersättning osv. ska framgå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett oberoende skiljedomssystem så att konsumenterna också verkligen kan driva igenom dessa rättigheter.

Hållbar och diversifierad turism

38.  Europaparlamentet understryker att turismpolitiken konsekvent måste syfta till en hållbar utveckling. Den måste uppfylla den nuvarande befolkningens sociala, ekonomiska och miljömässiga behov utan att förlora kommande generationers intressen ur sikte.

39.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse kommissionens vilja att diversifiera utbudet, vilket skulle bidra till att minska säsongsberoendet. Parlamentet understryker framför allt betydelsen av det samarbete som redan inletts med Europarådet för att främja kulturell, historisk, religiös, ekologisk och landskapsestetisk turism genom tematiska leder/resvägar som inte endast utnyttjar vår kontinents kulturella och historiska rötter, men som dessutom bidrar till att utveckla en alternativ turism som är hållbar och tillgänglig för alla. Parlamentet anser att utnyttjandet av hållbara transporter, bland annat cykel och segling, bör uppmuntras i samband med många resvägar.

40.  Europaparlamentet anser att man bör skilja mellan europeisk turism och turism i andra länder/kontinenter genom att knyta den traditionella turismsektorn till det territoriella utbudet av produkter och tjänster samt materiella och immateriella tillgångar.

41.  Europaparlamentet anser att kommissionen och Europarådet i nära samarbete med medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter bör fortsätta att bland annat med ekonomiska medel främja såväl utvecklingen av nya som underhållet av befintliga ”Europeiska leder”, även på öar, i kust- och bergsområden och i de yttersta randområdena. Parlamentet anser att dessa rutter bör belysa den europeiska identiteten genom att man marknadsför och binder samman symboliska platser, som katedraler, slott, universitet och arkeologiska och industrihistoriska platser samt symboliska europeiska personligheter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla de åtgärder som krävs för att bevara det europeiska kulturarvet och tillgångarna för framtida generationer.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta nätverkandet och samarbetet mellan EU:s regioner i syfte att sammankoppla befintliga regionala, nationella och europeiska cykelleder och utöka den hållbara, energieffektiva och miljövänliga cykelturismen i EU.

43.  Europaparlamentet understryker betydelsen av nätverk som Necstour och Eden för att utbyta god praxis mellan europeiska regioner och främja hållbara resmål. Parlamentet insisterar dessutom på behovet av att i nära samarbete med Tourism Sustainability Group (TSG) och regionala och lokala myndigheter skapa ett system med gemensamma indikatorer för en hållbar förvaltning av turistdestinationer.

44.  Europaparlamentet anser, mot bakgrund av den europeiska kontinentens historia, att kommissionen mer kraftfullt borde marknadsföra Europas industriella kulturarv, vars potential inte har uppmärksammats tillräckligt. Parlamentet betonar att utvecklingen av Europas industriella kulturarv, ett område av stort kulturellt intresse, även skulle kunna vara till fördel för sekundära resmål och bidra till en mer hållbar, diversifierad och jämnt utspridd turismsektor i Europa genom att man bevarar, omvandlar och återställer industrihistoriska platser.

45.  Europaparlamentet anser att landsbygdsturism och jordbruksturism ska få lämpligt stöd, eftersom det rör sig om sektorer som förbättrar livskvaliteten, diversifierar landsbygdsområdenas ekonomi och inkomstkällor, skapar sysselsättning i dessa regioner, bidrar till att människor stannar kvar och avfolkning därmed undviks och är direkt knutna till ett främjande av traditionella ekologiska och naturliga livsmedelsprodukter. Parlamentet påpekar att det därvid är viktigt att garantera full tillgång till transportnät, internet och informationsinfrastruktur i sådana områden. Parlamentet anser att detta bidrar till målet att främja nya former av turism, förlänga turistsäsongen och förskjuta verksamheterna från områden med stark koncentration av turister till områden med hög men otillräckligt utnyttjad potential för turism.

46.  Europaparlamentet anser att jordbrukarnas marknadsföringskapacitet och deras tillträde till lokala marknader måste förbättras, vilket skulle göra det lättare för företagen inom restaurang- och cateringbranschen att köpa de lokala produkter som de behöver.

47.  Europaparlamentet framhåller att naturturismen bidrar till en hållbar utveckling av sektorn. Parlamentet anser det vara viktigt att koncentrera sig på naturliga semesterorter och naturskyddade områden för att göra dem tillgängligare för turister, bland annat genom att utveckla gränsöverskridande resvägar som respekterar miljöarvet och den lokala biologiska mångfalden.

48.  Europaparlamentet framhåller att utvecklingen av nya inre vattenvägar kan bidra till en hållbar utveckling av kultur-, natur- och fritidsturismen.

49.  Europaparlamentet påminner om att kultur-, utbildnings-, ungdoms- och idrottsresor blir alltmer populära. Medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheter uppmanas därför att stödja dessa former av turism genom att vara flexiblare och anpassa sig till de nya kategorier av konsumenter som är en följd av demografiska förändringar samt ta hänsyn till nya former av turism, skräddarsydda efter konsumenternas önskemål. Parlamentet understryker hur viktig idrotten är för främjandet av turism, i form av både åskådare och utövare som reser till idrottsevenemang, och kräver att särskilda strategier för uppmuntran av och stöd till idrottsturism inrättas.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ett horisontellt gemenskapsinitiativ avseende turismens miljöpåverkan, med särskild inriktning på den europeiska biologiska mångfalden, avfallshantering, energibesparingar och vattenhushållning, sunda kostvanor och användning av mark och naturresurser, för att sprida information och annat användbart material som kan bidra till att öka allmänhetens medvetenhet och minska turismens miljöpåverkan.

51.  Europaparlamentet välkomnar branschens frivilliga insatser för att lära sig förstå och minska turismens inverkan på miljön och turistmålen, t.ex. det delvis EU-finansierade Travelife Sustainability System, ett innovativt program som hjälper konsumenterna att göra hållbara val och branschen att vara medveten om och hantera sin inverkan i näringskedjan.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja innovativa initiativ från små och medelstora företag inom turismsektorn och att bibehålla och förbättra den rika biologiska mångfalden genom att främja ekoturism.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga införandet av en europeisk dag för ansvarsfull och hållbar turism, och då organisera informationsdagar i alla medlemsstater för att främja olika former av hållbar och ansvarsfull turism.

54.  Europaparlamentet framhåller de allvarliga konsekvenser som klimatförändringarna får för Europas turistområden, särskilt de områden som är mest utsatta, som kust-, ö- och bergsområden. Parlamentet anser att strategier bör utarbetas för att förhindra och motverka detta, bland annat genom att man främjar innovation och diversifiering av turismutbudet, förbättrar förebyggandet av naturrisker och åtgärderna för att mildra effekten av klimatförändringarna, anpassar infrastrukturen, förutser konsekvenserna av en försämrad tillgång på vatten och bevarar hållbarheten hos fauna, flora och landskap i berörda områden.

55.  Europaparlamentet påminner om att kustområdena är de främsta turistdestinationerna i Europa och att det därför är viktigt att man noggrant beaktar metoderna för planering av markanvändningen i kustområdena, risken för omfattande urbanisering och behovet av att bevara kustområdenas kvalitet och hållbarhet, deras kulturarv och turistinfrastrukturer. Parlamentet understryker att adekvata resurser måste avsättas för en strategi för turism inriktad på kustområden, öar och hav i syfte att skydda de europeiska kusterna från erosion, bevara deras miljö- och djurarv och förbättra vattenkvaliteten så att en hållbar bad- och undervattensturism av god kvalitet kan utvecklas. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens initiativ till en strategi för en hållbar kust- och havsturism, och efterlyser liknande strategier för öar, bergsregioner och andra sårbara områden.

56.  Europaparlamentet understryker den betydelse som badturismen har för vissa europeiska kustregioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om direktiv 2006/123/EG inverkar negativt på små och medelstora företag i sektorn och att, om nödvändigt, föreslå åtgärder för att lindra denna inverkan och se till att särdragen för denna yrkesgrupp beaktas vid tillämpningen av direktivet. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att i samarbete med behöriga myndigheter undersöka möjligheten att införa åtgärder för att kompensera operatörerna för förluster till följd av ny lagstiftning som har lett till förlorade rättigheter, och förluster i samband med sådana investeringar för att förbättra eller anpassa anläggningar till den tidigare lagstiftningen, som operatörerna inte har tjänat in ännu. Parlamentet anser att sådana åtgärder krävs för att skydda operatörernas investeringar och förbättra tjänstekvaliteten.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja utvecklingen av hamninfrastrukturen inom ramen för en integrerad havspolitik, både för att få till stånd en anpassning av hamnterminalerna till rörelsehindrades behov och för att möjliggöra samtrafik med andra transportsätt och sammanknyta kusten med turistutbudet i inlandet, eftersom detta är viktiga faktorer för sjötransport av passagerare, kryssningsturism och fritidsbåtsturism. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom denna ram avskaffa alla eventuella restriktioner.

58.  Europaparlamentet noterar hälsoturismens och framför allt kurortsturismens fortsatta tillväxt på grund av den demografiska utvecklingen i Europa. Parlamentet konstaterar att det finns olika gemenskapsregler om frågor som är knutna till kurorter och uppmanar kommissionen att utvärdera möjligheten att lägga fram ett samlat lagförslag om kurorter för att ge denna sektor en organisk och reglerad struktur, stimulera konkurrensen och omedelbart slå fast att de kurortsföretag som är verksamma i de olika medlemsstaterna och som erbjuder hälsovårdstjänster inte omfattas av bestämmelserna i direktiv 2006/123/EG. Parlamentet understryker hur viktiga de nya reglerna för gränsöverskridande hälsovård är och påpekar att kriterierna och villkoren i den nya lagstiftningen måste respekteras helt för att ett fullständigt tillfredsställande genomförande ska kunna garanteras.

59.  Europaparlamentet framhåller shoppingturismens ekonomiska betydelse. Parlamentet understryker att detta är en form av turism som för ett stort antal turister är det främsta motivet för besöket i EU, vars företag och varumärken är världsledande inom lyxsektorn. Parlamentet understryker att sektorn är i full tillväxt men att EU möter hård konkurrens från andra internationella turistdestinationer som till exempel erbjuder möjligheter att handla skattefritt eller med återbetald moms. Parlamentet rekommenderar därför att man i samarbete med lyxsektorn och verksamma inom turismnäringen utarbetar nya åtgärder och tjänster som gör det möjligt för EU att behålla sin attraktivitet och konkurrenskraft.

60.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att främja affärsturismen inom EU och i världen på grund av dess ekonomiska betydelse för vissa samhällen i Europa och de många tjänster som är förknippade med värdskapet för och arrangemanget av mässor, utställningar, kongresser och andra branschevenemang (hotell- och restaurangbranschen, handeln, transporter, marknadskommunikationsföretag och konferensarrangörer etc.).

61.  Europaparlamentet påminner om att en etiskt ansvarsfull turism är ett nödvändigt mål. Parlamentet tar med tillfredsställelse del av innehållet i den etiska kod som utarbetats av Världsturistorganisationen och hoppas att den snart ska antas av kommissionen och medlemsstaterna. Parlamentet ansluter sig därför också till kommissionens förslag att utsträcka medlemsstaternas jurisdiktion till de brott i samband med sexuellt utnyttjande av minderåriga som begås i utlandet för att på så vis kunna bekämpa sexturismen.

En turism för alla

62.  Europaparlamentet understryker att turismens inneboende säsongsbundenhet kan ligga till grund för förekomsten av otrygga anställningar och arbetsvillkor. Parlamentet efterfrågar därför en särskild politik till förmån för säsongsarbetare med åtgärder för att framför allt förlänga turistsäsongen genom en diversifiering av utbudet.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en plan för att främja en gradvis minskning av turismens säsongskaraktär. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att ytterligare utveckla den förberedande åtgärden Calypso på grundval av hittills uppnådda positiva resultat, samt uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att gå vidare med denna åtgärd som underlättar för missgynnade personer, som äldre, funktionshindrade, unga och låginkomstfamiljer, att åka på semester, särskilt under lågsäsong och i fråga om utlandsresor. Parlamentet efterfrågar här att ytterligare planer för fysisk tillgänglighet, lämpliga tjänster och tillförlitlig information införlivas i turismutbudet. Parlamentet anser att det redan nu finns många exempel på god praxis som lägger tonvikten vid lättillgänglighet och möjligheten att själv kunna bestämma, och som kan vara en inspirationskälla.

64.  Europaparlamentet understryker vikten av att inom ramen för en ny europeisk strategi för funktionshinder se till att personer med funktionshinder får tillgång inte bara till transportmedel utan även till hotell, restauranger och information som är tillgänglig för alla samt till turismutbudet i allmänhet. Parlamentet betonar att tydlig information om de vidtagna åtgärderna därefter bör tillhandahållas. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att samtliga turismprodukter och turismtjänster är tillgängliga för alla.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja genomförandet av program för återställning, bevarande och skydd av områden av kulturellt, historiskt eller miljömässigt intresse så att de i högre grad kan utnyttjas av turister. Parlamentet vill uppmuntra unga frivilliga att delta i dessa program under det Europeiska året för frivilligarbete 2011 och därefter.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även främja så kallad ömsesidig turism (Visiting Friends and Relatives, VFR) som ett viktigt verktyg för att utveckla integrationen av den europeiska kulturen.

Turism och resurser

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna, utöka och synliggöra de finansieringsinstrument inom de olika generaldirektoraten som syftar till att öka turismens konkurrenskraft, samt att kontrollera att de utnyttjas på rätt sätt, framför allt vad gäller Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska socialfonden och Europeiska fiskerifonden. Parlamentet anser att det i en situation med budgetåtstramningar är viktigt att få till stånd synergier mellan olika befintliga finansieringsinstrument, som bör anpassas till utvecklingen av turismen och dess målgrupper, diversifieringen av turismverksamheterna och till den lokala utvecklingens behov. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att utarbeta tydliga riktlinjer för det ekonomiska stödet till turismrelaterade projekt, samt att upprätta en lättillgänglig databas för generaldirektoraten i syfte att öka medvetenheten och sprida information om turismprojekt som är medfinansierade av EU.

68.  Europaparlamentet betonar att turismen bör fortsätta att spela en viktig roll i sammanhållningspolitiken inom ramen för budgetramen för 2014–2020. Parlamentet kräver att man i nästa budgetram och i strukturfondsförordningarna prioriterar återställandet av turistområden på tillbakagång i syfte att garantera deras konkurrenskraft och hållbarhet.

69.  Europaparlamentet uppmuntrar dessutom medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheter att till fullo utnyttja de instrument för yrkesutbildning som erbjuds av Europeiska socialfonden och andra fonder på EU-nivå och nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet anser att det är viktigt att medlemsstaterna och de olika organen stimuleras att utveckla upphandlingsförfaranden inom turismen på grundval av de prioriteringar som gäller enligt strukturfonderna.

70.  Europaparlamentet efterfrågar ett särskilt program för turismen i budgetramen för 2014−2020, med särskild inriktning på mikroföretag och små och medelstora företag, för att uppmuntra till partnerskap mellan olika företag och offentlig-privata partnerskap i paneuropeiska turismprojekt, och samtidigt uppmuntra små och medelstora företag att investera i sektorn.

71.  Europaparlamentet framhåller behovet av att säkra stöd till pilotprojekt inom turistsektorn även efter 2011, och att eventuellt utvärdera nya projekt som kan bidra till förverkligandet av den nya strategin.

Övriga frågor av betydelse för turismsektorn

72.  Europaparlamentet konstaterar att turismföretag behöver jämförbar statistik av god kvalitet för att långsiktigt kunna planera utbuds- och efterfrågestrukturer och utveckla turistdestinationer. Kommissionen uppmanas därför att, i den mån den kan, se till att sådan statistik finns tillgänglig för hela Europa. Parlamentet beklagar att det saknas officiell statistik över landsbygds- och lantgårdsturismen och att de enda uppgifter som finns tillgängliga bygger på uppskattningar. Parlamentet välkomnar de åtgärder som planeras för att konsolidera den socioekonomiska kunskapsbasen på området för turism, eftersom man i största möjliga utsträckning bör undvika att ytterligare utöka den finansiella och administrativa bördan.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i september 2011 lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av direktiv 90/314/EEG om ”paketresor” för att garantera ett stabilt regelverk för konsumenter och företag inom sektorn, som gäller såväl under normala förhållanden som i extraordinära situationer som uppstår till följd av t.ex. vissa klimat- och naturfenomen eller politiska oroligheter. Parlamentet framhåller att hela begreppet paketresa sedan länge är föråldrat och uppmanar bestämt kommissionen att vid omarbetningen se till att alla aktörer som erbjuder turismtjänster omfattas av samma lagstiftning. Parlamentet betonar att kvaliteten på en tjänst som erbjuds konsumenter liksom en sund konkurrens härvid måste stå i centrum.

74.  Europaparlamentet framhåller den möjlighet detta erbjuder att gradvis harmonisera en sänkt turistmoms i medlemsstaterna, vilket är en nödvändig förutsättning för att man ska få till stånd en öppen konkurrens mellan sektorns företag i och utanför EU. Parlamentet välkomnar i det sammanhanget den diskussion som har inletts genom offentliggörandet av grönboken om mervärdesskattens framtid.

75.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmärksamma de negativa effekterna av att gradvis öka skatterna för turister som reser till EU eller inom medlemsstaterna, framför allt skatt på bränsle, säkerhet, flygplatser, städer och hamnar, särskilt under lågsäsong. Parlamentet understryker att om en högre skatt ska tillämpas på turism så måste den offentliggöras så att turister och operatörer kan bli medvetna om detta.

76.  Europaparlamentet uppmanar rådet att påskynda antagandet av förslaget till direktiv om en modernisering av den särskilda momsordningen (TOMS) genom införandet av en mekanism för aktivt val (”opt-in”) som kan upphäva snedvridningen av konkurrenskraften mellan olika operatörer inom sektorn, eftersom icke enhetliga tillämpningar på nationell nivå i dagsläget medför mycket allvarliga konsekvenser.

77.  Europaparlamentet understryker behovet av en aktiv konkurrenspolitik så att man kan övervaka tendensen till koncentrationer och missbruk av dominerande ställning inom sektorn.

78.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast 2012 lägga fram en integrerad strategi för turism i linje med och utöver den föreliggande strategin och tillhörande genomförandeplan.

79.  Europaparlamentet anser att en särskild teknisk arbetsgrupp för turism bör inrättas inom parlamentet med uppgift att på nära håll följa genomförandet av de åtgärder som föreslås av kommissionen och av parlamentets förslag.

o
o   o

80.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 384, 31.12.1986, s. 60.
(2) EGT L 158, 23.6.1990, s. 59.
(3) EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.
(4) EUT L 116, 9.5.2009, s. 18.
(5) EUT L 198, 30.7.2009, s. 57.
(6) EUT L 27, 30.1.2010, s. 1.
(7) EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 325.
(8) EUT C 297 E, 20.11.2008, s. 184.
(9) EUT C 45 E, 23.2.2010, s. 1.
(10) Antagna texter, P7_TA(2011)0057.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy