Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 9, 49 och 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”På väg mot en bättre fungerande inre marknad för tjänster – bygga vidare på resultaten av den ömsesidiga utvärderingen av tjänstedirektivet” (KOM(2011)0020) och det medföljande arbetsdokumentet om processen för den ömsesidiga utvärderingen av tjänstedirektivet (SEK(2011)0102),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden – Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt” (KOM(2011)0206),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”På väg mot en inremarknadsakt” (KOM(2010)0608),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 10 mars 2011 om en bättre fungerande inre marknad för tjänster – ömsesidig utvärdering av tjänstedirektivet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om styrelseformer och partnerskap på den inre marknaden(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2011 om genomförandet av tjänstedirektivet 2006/123/EG(4),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0324/2011), och av följande skäl:

A.  Tjänster utgör fortfarande bara omkring en femtedel av den totala handeln inom EU, medan de svarar för över två tredjedelar av bruttonationalprodukten och sysselsättningen inom EU.

B.  De aktiviteter som tjänstedirektivet innefattar står för 40 procent av bruttonationalprodukten och arbetstillfällena inom EU. Dessa aktiviteter representerar emellertid också en del av den viktigaste outnyttjade potentialen för ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen i EU, eftersom många hinder för handeln med tjänster kvarstår på den inre marknaden.

C.  Tjänster driver ekonomin i medlemsstaterna genom att de skapar sysselsättning, tillväxt och innovation. En väl fungerande och integrerad inre marknad för tjänster är desto nödvändigare mot bakgrund av den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen och som förutsättning för återhämtning.

D.  Tjänstedirektivet utgör ett styrmedel för tillväxten i Europeiska unionen, och ett fullständigt och korrekt genomförande av detta omfattas av ramverket för Europa 2020-strategin och inremarknadsakten.

E.  Att införliva tjänstedirektivet korrekt och i tid har utgjort en utmaning för medlemsstaternas förvaltningar, men det har varit nödvändigt och utgör också en stabil grund för att utveckla administrativt samarbete mellan medlemsstaterna.

F.  Nästan 34 000 krav har anmälts till Europeiska kommissionen i samband med screeningprocessen.

Inledning

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om processen med den ömsesidiga utvärderingen av tjänstedirektivet och uttrycker sin erkänsla för det omfattande arbete som kommissionen och framför allt medlemsstaternas nationella förvaltningar, inklusive de lokala och regionala förvaltningarna, har utfört.

2.  Europaparlamentet framhåller att en fungerande inre marknad för tjänster är en förutsättning för att skapa tillväxt och ordentlig sysselsättning och innovation i Europa och för att bevara Europas konkurrenskraft internationellt.

3.  Europaparlamentet konstaterar att den samlade potentialen på den gemensamma marknaden för tjänster inte har utnyttjats fullt ut eftersom endast en begränsad andel av de små och medelstora företagen tillhandahåller gränsöverskridande tjänster, särskilt på grund av marknadsbegränsningar i medlemsstaterna.

4.  Europaparlamentet anser att ett fullständigt och korrekt genomförande av tjänstedirektivet i alla medlemsstater liksom inrättandet av väl fungerande gemensamma kontaktpunkter har högsta prioritet i arbetet med att skapa en inre marknad för tjänster.

5.  Europaparlamentet anser därför att det bör övervägas om den information som ges vid kontaktpunkterna kan ges på engelska och på landets språk, till nytta för tjänsteleverantörer och tjänstemottagare från andra medlemsstater, och om dessa kan använda en elektronisk signatur.

6.  Europaparlamentet betonar att ömsesidig utvärdering har möjliggjort en bedömning av den inre marknaden för tjänster efter genomförandet av direktivet, särskilt med avseende på kraven i artiklarna 9, 15 och 16.

Erfarenheter av den ömsesidiga utvärderingsprocessen

7.  Europaparlamentet noterar att artikel 39 i tjänstedirektivet är oklar när det gäller att fastställa exakt vilka mål den ömsesidiga utvärderingsprocessen har, och parlamentet noterar även att olika uppfattningar och förväntningar fanns hos berörda parter med avseende på utvärderingens syfte och resultat.

8.  Europaparlamentet understryker att den ömsesidiga utvärderingen organiserades efter det datum då tjänstedirektivets bestämmelser skulle vara införlivade och framhåller att genomförandet av tjänstedirektivet inte bör förväxlas med den ömsesidiga utvärderingen.

9.  Europaparlamentet beklagar det försenade genomförandet av tjänstedirektivet i några medlemsstater och menar att detta har påverkat den ömsesidiga utvärderingsprocessen.

10.  Europaparlamentet anser att tidsplaneringen för den ömsesidiga utvärderingsprocessen visserligen utgjorde en utmaning, men att den bidrog till att bibehålla takten efter genomförandet av direktivet.

11.  Europaparlamentet menar att den ömsesidiga utvärderingsprocessen har visat sig vara nyttig genom att den gav Europeiska kommissionen och medlemsstaterna en bättre uppfattning om de hinder som kvarstod och situationen i respektive medlemsstat. Processen har gjort det möjligt för medlemsstaterna att få återkoppling om sina politiska val, underlättat främjandet av bästa praxis och ökat insynen i resultaten av genomförandet.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inleda en dialog om vilka hinder som är tillåtna och vilka som inte är det.

13.  Europaparlamentet anser att den ömsesidiga utvärderingsprocessen var av avgörande betydelse för att klargöra vissa tvetydigheter som fortfarande föreligger på området för tillhandahållande av tjänster, på både nationell och gränsöverskridande nivå, såsom det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer och de försäkringskrav som åläggs tillhandahållare av gränsöverskridande tjänster. Parlamentet framhåller att denna utvärdering i slutändan bidrog till att man kunde bedöma huruvida de genomförandeåtgärder som antagits i var och en av medlemsstaterna genomförs enligt avsikten med tjänstedirektivet.

14.  Europaparlamentet framhåller att ”klusterdiskussioner” är den viktigaste delen av ömsesidig utvärdering och välkomnar samarbetsandan och det ömsesidiga förtroende som diskussionerna har präglats av.

15.  Europaparlamentet framhåller att den ömsesidiga utvärderingen har bidragit till att utveckla en ”europeisk anda” hos de nationella förvaltningarna och gjort det möjligt för medlemsstaternas förvaltningar att lära känna varandra bättre. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att den kunskap och de erfarenheter man vunnit genom den ömsesidiga utvärderingen bibehålls och används för att förbättra den inre marknaden för tjänster.

16.  Europaparlamentet noterar att de berörda parternas delaktighet i den ömsesidiga utvärderingsprocessen har varit begränsad och inser att ett visst mått av sekretess har varit en viktig förutsättning för att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. Det är dock beklagligt att berörda parter inte fått regelbunden återkoppling om processen.

17.  Europaparlamentet är medvetet om de administrativa kostnader som den ömsesidiga utvärderingen har medfört, särskilt i medlemsstater där den regionala förvaltningen har varit engagerad i processen.

Resultat och uppföljning för att förbättra den inre marknaden för tjänster

18.  Europaparlamentet anser att den ömsesidiga utvärderingen av tjänstedirektivet är ett viktigt instrument för att identifiera ytterligare initiativ som syftar till att åstadkomma en bättre fungerande inre marknad för tjänster. Parlamentet välkomnar att kommissionen föreslår en rad åtgärder för att bygga vidare på den drivkraft som byggts upp under faserna för direktivets genomförande och den ömsesidiga utvärderingen.

19.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att hålla parlamentet underrättat om de framsteg och resultat som följer av dialogen med medlemsstaterna om tjänstedirektivets genomförande och att vidta ytterligare genomförandeåtgärder när så behövs.

20.  Europaparlamentet ser fram emot den aviserade ekonomiska bedömningen av tjänstedirektivets genomförande och dess följder för tjänstemarknadens funktionssätt. Förhoppningsvis kommer denna utvärdering att göra det möjligt att mäta den verkliga effekt som direktivet haft på ekonomisk verksamhet och sysselsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera största möjliga öppenhet när den genomför sin bedömning och att presentera sina resultat för parlamentet så snart dessa föreligger.

21.  Europaparlamentet välkomnar initiativet att kontrollera hur väl den inre marknaden fungerar och hoppas att detta väsentligen ska förbättra den praktiska kunskapen om hur olika delar av EU-lagstiftningen tillämpas och samspelar i verkligheten. Parlamentet anser att kontrollen av hur väl den inre marknaden fungerar bör genomföras med beaktande av inremarknadsanvändarnas perspektiv.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att nära involvera det i arbetet med initiativet att kontrollera hur väl den inre marknaden fungerar.

23.  Europaparlamentet uppmanar till att man tar itu med de återstående regleringsmässiga hindren, såsom bestämmelser om verksamheter som är förbehållna vissa tjänsteutövare, försäkringskrav, krav på juridisk form och kapitalinnehav. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sina insatser på omotiverade eller oproportionerliga krav, vilka bör avskaffas för att man ska kunna garantera en smidigt fungerande inre marknad.

24.  Europaparlamentet beklagar att inga tidigare åtgärder hade vidtagits på områden där problem sedan länge varit välkända.

25.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har angett några kriterier för valet av specifika typer av krav vad avser riktade åtgärder. Kommissionen uppmanas att redogöra för skälen till att man betraktat de andra typer av krav som anges i artikel 15 i tjänstedirektivet – exempelvis lägsta antal anställda och fastställda minimi- och maximiavgifter – som mindre viktiga än de som man valt ut i sitt meddelande.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in och presentera uppgifter som visar i vilken grad de olika återstående kraven, om de togs bort, skulle förbättra funktionen hos den inre marknaden för tjänster. Kommissionen uppmanas att prioritera sina riktade åtgärder så att sådana krav tas bort som ger mest mervärde för funktionen hos den inre marknaden för tjänster, i full överensstämmelse med artikel 1 i tjänstedirektivet. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att inrikta sina åtgärder på sektorer och yrken med hög tillväxtpotential för gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta och intensifiera arbetet tillsammans med de enskilda medlemsstaterna, så att tjänstedirektivet införlivas och genomförs fullständigt och korrekt i samtliga medlemsstater.

28.  Europaparlamentet anser att många nationella hinder fortfarande återstår, särskilt avstannande tillväxt när det gäller yrkesmässigt tillhandahållande av tjänster mellan företag. Medlemsstaterna uppmanas att se till att nya och återstående krav är icke-diskriminerande, nödvändiga och proportionella. Kommissionen uppmanas att samarbeta mer aktivt med medlemsstaterna när det gäller att nära övervaka och säkerställa vederbörlig anmälan av relevanta nationella lagstiftningsåtgärder med koppling till genomförandet av artikel 15 i tjänstedirektivet.

29.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta närmare för att säkerställa en korrekt tillämpning i medlemsstaterna av bestämmelsen om friheten att tillhandahålla tjänster i artikel 16 i tjänstedirektivet. Kommissionen uppmanas att göra en omfattande bedömning av läget vad gäller tillhandahållande av gränsöverskridande tjänster i EU, inklusive skälen till den beskedliga tillväxttakten inom denna sektor och en detaljerad översikt över hur effektivt man i medlemsstaterna genomför bestämmelserna i artikel 16 i tjänstedirektivet.

30.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa samstämdhet i genomförandet av de olika rättsakter som är av central betydelse för tjänsteverksamhet.

31.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att garantera ett fullständigt och korrekt genomförande av de bestämmelser i tjänstedirektivet som inte ingick i processen för den ömsesidiga utvärderingen, till exempel de gemensamma kontaktpunkterna, och uppmanar kommissionen att se till att de relevanta bestämmelserna efterlevs till fullo.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna noggrann uppmärksamhet åt en regelbunden kontroll och utvärdering av arbetet hos de gemensamma kontaktpunkterna i medlemsstaterna, som har en nyckelroll när det gäller att förse tjänsteleverantörer med nödvändig information på ett uppdaterat och användarvänligt sätt.

33.  Europaparlamentet konstaterar att alternativa tvistlösningsmekanismer och problemlösningsverktyg såsom Solvit har en viktig roll för att se till att tjänsteleverantörer, särskilt små och medelstora företag, fullt ut kan utnyttja sina rättigheter på den inre marknaden. Parlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande att den kommer att göra en bedömning av hur effektiva dessa verktyg är och fastställa om det behövs ytterligare specifika initiativ.

34.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att tjänsteleverantörer, men också tjänstemottagare, bör få hjälp med att tillvarata sina rättigheter, och rekommenderar att redan befintliga verktyg såsom Solvit vidareutvecklas.

Den ömsesidiga utvärderingsprocessen som verktyg

35.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för att ömsesidig utvärdering används på andra politikområden där så är lämpligt, och anser att ömsesidig utvärdering har visat sig vara nyskapande och användbar och bör ses som ett verktyg för att förbättra den inre marknadens funktion.

36.  Europaparlamentet föreslår därför att en mindre omfattande ömsesidig utvärdering ska övervägas och där så är lämpligt införas för ömsesidig utvärdering av politikområden som omfattas av ”horisontella” direktiv enligt vilka medlemsstaterna behåller stort handlingsutrymme. Syftet med detta är att få en enhetligare lagstiftning, skapa bättre förbindelser och ömsesidig förståelse mellan medlemsstaterna och undvika överreglering, så kallad gold plating.

37.  Europaparlamentet rekommenderar att ömsesidig utvärdering används som ”flexibelt instrument” från fall till fall och föreslår att verktyget används riktat för utvalda direktiv av ”horisontell” natur som innebär ett antal införlivandeåtgärder och medför betydande bestämmanderätt för medlemsstaterna. Parlamentet föreslår dessutom riktad användning av ömsesidig utvärdering varigenom endast de viktigaste bestämmelserna i ett direktiv blir föremål för förfarandet.

38.  Europaparlamentet uppmanar emellertid kommissionen att klart och tydligt fastställa syftena med och de förväntade resultaten av den ömsesidiga utvärderingen innan en sådan utvärdering föreslås för andra direktiv, så att processen inte medför onödiga bördor för de utvärderande myndigheterna.

39.  Europaparlamentet anser att ”klusterdiskussionerna” fortfarande bör vara den centrala delen av den ömsesidiga utvärderingsprocessen och att ett begränsat antal noggrant utvalda deltagande experter skapar förutsättningar för effektiva klusterdiskussioner och goda resultat. Parlamentet menar att ömsesidig utvärdering bör vidareutvecklas som ett förfarande för att utbyta bästa praxis och erfarenheter av policyutveckling mellan medlemsstaterna och att kommissionens roll skulle kunna vara att vägleda och styra processen, särskilt under dessa klusterdiskussioner. Parlamentet anser att klustrets sammansättning alltid bör återspegla medlemsstaternas förväntningar och den potentiella inverkan på den inre marknaden.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka öppenheten genom att informera det om innehållet och framstegen i diskussionerna mellan medlemsstaterna och genom att lägga fram regelbundna rapporter under de olika stadierna av den ömsesidiga utvärderingen för att hålla alla berörda parter uppdaterade. Kommissionen uppmanas att offentliggöra de viktigaste slutsatserna från klustermöten och plenum.

41.  Europaparlamentet påpekar att jämförelsetabeller och ömsesidig utvärdering tjänar olika syften och därför bör ses som separata och inte utbytbara politiska verktyg. Jämförelsetabellerna är därför absolut nödvändiga för att unionslagstiftningen ska kunna införlivas.

o
o   o

42.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

(1) EUT L 376, 27.12.2006, s. 36. (2) EUT L 255, 30.9.2005, s. 22. (3) Antagna texter, P7_TA(2011)0144. (4) Antagna texter, P7_TA(2011)0051.