Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2011/2020(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0354/2011

Ingivna texter :

A7-0354/2011

Debatter :

PV 26/10/2011 - 3
CRE 26/10/2011 - 3

Omröstningar :

PV 26/10/2011 - 8.2
CRE 26/10/2011 - 8.2
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0461

Antagna texter
PDF 353kWORD 97k
Onsdagen den 26 oktober 2011 - Strasbourg
Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2012 med rådets ändringar – alla avsnitt
P7_TA(2011)0461A7-0354/2011

Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2011 om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2012 med rådets ändringar – alla avsnitt (13110/2011 – C7-0247/2011 – 2011/2020(BUD)) och ändringsskrivelserna nr 1/2012 (KOM(2011)0372) och 2/2012 (KOM(2011)0576) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2011 om kommissionens årliga strategi för budgetförfarandet för budgetåret 2012(4),

–  med beaktande av sin resolution den 6 april 2011 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2012 – avsnitt I – parlamentet(5),

–  med beaktande av det preliminära förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2012 som kommissionen lade fram den 26 maj 2011 (KOM(2011)0300),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2011 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012(6),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2012 som rådet fastställde den 25 juli 2011 (13110/2011 – C7-0247/2011),

–  med beaktande av ändringsskrivelserna nr 1/2012 och 2/2012 till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2011, som lades fram av kommissionen den 17 juni 2011 och 16 september 2011,

–  med beaktande artikel 75b i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0354/2011).

AVSNITT III
Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet påminner om att främjandet av en smart och hållbar ekonomi för alla som skapar arbetstillfällen och högkvalitativa anställningar genom resultaten av Europa 2020-strategins sju flaggskeppsinitiativ är ett mål som stöds gemensamt av de 27 medlemsstaterna och av EU-institutionerna. Genomförandet av denna strategi kommer att kräva mycket stora framtidsorienterade investeringar fram till 2020, som kommissionen uppskattar till inte mindre än 1 800 miljarder EUR i sitt meddelande av den 19 oktober 2010 med titeln Översyn av EU:s budget(KOM(2010)0700). Parlamentet understryker därför att nödvändiga investeringar, både på EU- och medlemsstatsnivå, måste göras nu och inte skjutas upp ytterligare.

2.  Europaparlamentet påminner om att man måste sätta Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla i centrum för EU:s budgetstrategi för 2012, för att hjälpa Europa att återhämta sig från och gå stärkt ur krisen.

3.  Mot denna bakgrund är Europaparlamentet djupt oroat över att den nuvarande krisen har medfört en nedgång i offentliga investeringar inom vissa av dessa områden på grund av de justeringar medlemsstaterna har gjort i sina nationella budgetar. Denna trend måste vändas och parlamentet är fast övertygat om att investeringar måste garanteras både på EU-nivå och på nationell nivå om Europa 2020-strategin ska kunna ge resultat i hela unionen. EU:s budget har en viktig roll att spela som hävstångsinstrument för medlemsstaternas återhämtningspolitik genom att ge incitament för och stödja nationella investeringar för att öka tillväxten och sysselsättningen, och bör utnyttjas i detta syfte. Detta ligger helt i linje med den europeiska terminen som, i egenskap av ny mekanism för bättre ekonomiskt styrning i Europa, syftar till att förbättra konsekvens, synergier och komplettering mellan EU-budgeten och de nationella budgetarna när det gäller att nå de gemensamt överenskomna målen i Europa 2020-strategin.

4.  Europaparlamentet påminner åter om att EU-budgeten på intet sätt bör uppfattas och bedömas bara som en finansiell post som läggs som en börda på nationella budgetar, utan i stället ska uppfattas som en möjlighet att sätta fart på de initiativ och investeringar som är av intresse och har ett mervärde för EU som helhet och som i de flesta fall beslutats inom ramen för medbeslutandeförfarandet av parlamentet och rådet och alltså legitimerats även på nationell nivå.

5.  Europaparlamentet upprepar att EU-budgeten är ett komplement till de nationella budgetarna och påminner om att den främjar tillväxt och arbetstillfällen samt understryker att den, p.g.a. sin karaktär och begränsade storlek, inte bör hindras och tyglas genom godtyckliga minskningar utan tvärtom måste förstärkas inom utvalda områden.

6.  Europaparlamentet inser att det råder ett akut underskott på medel i EU, både på medlemsstats- och unionsnivå. Om man anser att begreppet ”valuta för pengarna” verkligen är centralt bör alla program och utgifter analyseras noggrant med avseende på genomförbarhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

7.  Europaparlamentet påpekar att de marginaler som härrör från den fleråriga budgetramen inte möjliggör ett verkligt handlingsutrymme, särskilt i underrubriken 1a och rubrik 4, och reducerar unionens förmåga att reagera på politiska förändringar och oförutsedda behov samtidigt som prioriteringarna bibehålls. Parlamentet påpekar att omfattningen av de utmaningar som unionen står inför skulle kräva medel långt utöver de nuvarande taken i den fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner i detta hänseende om att ianspråktagandet av de instrument som föreskrivs i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning har blivit oundvikligt genom de olika utmaningar och nya prioriteringar som uppstått, exempelvis den arabiska våren detta år, och nödvändigheten av att sätta fart på genomförandet av EU 2020-strategin, som en samordnad metod att bekämpa den rådande ekonomiska och sociala krisen.

Rådets ståndpunkt

8.  Europaparlamentet beklagar rådets nedskärningar i kommissionens budgetförslag med 1,59 miljarder EUR i åtaganden (-1,08 procent) och med 3,65 miljarder EUR i betalningar (-2,75 procent), vilket ledde till ett totalt belopp på 146,25 miljarder EUR i åtaganden (eller + 2,91 procent jämfört med budgeten för 201(7)) och 129,09 miljarder EUR i betalningar (+ 2,02 procent) – att jämföras med + 4,03 respektive + 4,91 procent i kommissionens budgetförslag (inklusive ändringsskrivelse nr 1/2012).

9.  Europaparlamentet konstaterar att rådet föreslog nedskärningar i flera hundra budgetposter utan att föreslå en enda förstärkning. Dessa linjära nedskärningar är spridda över samtliga rubriker i den fleråriga budgetramen, men inte i samma utsträckning.

10.  Europaparlamentet framhåller att vissa av dessa nedskärningar inte stämmer överens med de ståndpunkter som rådet nyligen intagit, t.ex. rådets nedskärningar i budgetförslaget för 2012 rörande budgetposterna för de nyligen inrättade finansiella tillsynsmyndigheterna, vilkas inrättande rådet har drivit på, men som man nu verkar ovillig att anslå tillräckliga medel till så att de kan fungera tillfredsställande.

11.  Europaparlamentet inser rådets oro över de ekonomiska åtstramningarna och budgetåtstramningarna på nationell nivå. Parlamentet anser att unionen bör visa ansvar avseende budgeten, men påminner om att EU-budgeten enligt EU-fördraget inte kan underbalanseras, och att den endast utgör 2 procent av de totala offentliga utgifterna i EU.

12.  Europaparlamentet beklagar att rådet mot denna bakgrund och trots tidigare uppmaningar från parlamentet gjort nedskärningar rakt över budgetposterna utifrån en i förväg fastställd anslagsnivå utan vederbörlig hänsyn till en korrekt utvärdering av vad som verkligen krävs för att man ska kunna nå unionens överenskomna mål och politiska åtaganden, och utan hänsyn till parlamentets prioriteringar som presenterats i dess ovan nämnda resolution av den 23 juni 2011 om mandatet för trepartsmötet.

13.  Europaparlamentet framhåller att enbart hänsyn till tidigare genomförandenivåer, tillsammans med en procentuell ökning som jämförs med föregående års budget som grund för val av vilka budgetposter och belopp som ska skäras ned, är en bakåtriktad strategi som inom ramen för flerårig planering inte medger någon tillfredsställande återspegling av ett snabbare genomförande under årens lopp.

14.  Europaparlamentet konstaterar att den låga nivån för betalningar som rådet föreslår skulle leda till större skillnader mellan betalningsbemyndiganden och åtagandebemyndiganden som på ett mekaniskt sätt skulle resultera i en ökning av mängden utestående åtaganden vid årets slut, särskilt i underrubrikerna 1a och 1b. I detta sammanhang vill parlamentet fästa uppmärksamheten på de redan extremt höga beloppen av ackumulerade utestående åtaganden så nära slutet för den aktuella fleråriga budgetramen.

Parlamentets budgetförslag

15.  Europaparlamentet fastställer den övergripande anslagsnivån till 147 763,82 miljoner EUR respektive 133 143,18 miljoner EUR för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden.

16.  Europaparlamentet påminner om att Europa 2020-åtgärderna har pekats ut av parlamentet som en av dess viktigaste prioriteringar(8) för budgeten för 2012 eftersom de är grundläggande och nödvändiga delar av EU:s strategi för en ekonomisk återhämtning. Parlamentet betonar att den föreslagna ökningen av anslagen för ett utvalt antal budgetpunkter tjänar både kort- och långsiktiga strategier för unionens framtid.

17.  Europaparlamentet anser fortfarande att den nivå för betalningar som kommissionen föreslår är ett absolut minimum för betalningar, vilket även nämnts i ett flertal uttalanden av ordförande José Manuel Barroso och kommissionsledamot Janusz Lewandowski. Parlamentet anser att det inte är klart att rådets utkast till uttalande nr 1 om betalningsbemyndiganden som syftar till att lösa frågan om eventuella extra betalningsbehov kommer att vara till hjälp i detta hänseende, särskilt mot bakgrund av erfarenheterna från början av 2011 när rådet visade sig vara motvilligt att stå fast vid ett liknande uttalande som det lade fram i samband med budgeten för 2011. Parlamentet beslutar därför även att återställa de flesta betalningsbemyndiganden till nivåerna i budgetförslaget, särskilt som rådets nedskärningar i betalningar även drabbar områden och budgetposter som omfattas av Europa 2020-målen, särskilt i rubrikerna 1a och 1b.

Rubrik 1a

18.  Europaparlamentet påminner om att rubrik 1a är den viktigaste rubriken i den fleråriga budgetramen för 2007–2013 när det gäller att nå målen i Europa 2020-strategin, tack vare dess direkta eller indirekta bidrag till finansieringen av alla fem huvudmålen och de sju flaggskeppsinitiativen.

19.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen och rådet allmänt sett inte föreslår att man ökar – utöver vad som ursprungligen planerades – stödet till de investeringar som snarast behövs för att genomföra de sju flaggskeppsinitiativen, och konstaterar att de beklagligtvis är inställda på att skjuta upp de nödvändiga stora sprången avseende gemensamma finansiella ansträngningar till den fleråriga budgetramen efter 2013. Parlamentet är övertygat om att denna inställning allvarligt kommer att äventyra uppnåendet av huvudmålen fram till 2020. Parlamentet föreslår därför vissa målinriktade ökningar utöver kommissionens budgetförslag för några nyckelområden, nämligen konkurrenskraft och företagande, forskning och innovation, utbildning och livslångt lärande.

20.  Europaparlamentet påminner om att det för finansieringen av Iter kommer att krävas att budgetmyndigheten kommer överens om en översyn av den fleråriga budgetramen för 2007–2013. Parlamentet har tagit del av kommissionens förslag av den 20 april 2011 för finansiering av de 1 300 miljoner EUR för Iter som saknas i budgeten för 2012 och 2013, men kräver, i linje med att rådet uteslutit extra anslag till Iter i sin budgetbehandling, att förhandlingarna om Iters extra kostnader kopplas bort från budgetförfarandet för 2012. Dock vill parlamentet uttrycka sin beredvillighet att finna en lösning på frågan om den extra finansiering som krävs för Iter fram till slutet av 2011, så att EU:s nuvarande strukturer för fusionskraft inte försvagas som resultat av ett uteblivet beslut.

21.  Europaparlamentet understryker än en gång med skärpa att man motsätter sig varje form av omfördelning från det sjunde ramprogrammet för forskning och om tekniskt utredning, som kommissionen föreslagit som en del av finansieringspaketet för Iter, eftersom detta skulle riskera dess framgångsrika genomförande och allvarligt minska programmets bidrag till uppnåendet av huvudmålen och genomförandet av flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin. Parlamentet återställer därför sjunde ramprogrammet för forskning och om tekniskt utredning till beloppen i den finansiella planeringen genom att lägga till 100 miljoner EUR till de budgetposter som skurits ned av kommissionen. Parlamentet återställer också större delen av de nedskärningar av betalningar som rådet gjort i budgetposter för sjunde ramprogrammet för forskning och om tekniskt utredning (492 miljoner EUR), för att undvika risken att föreliggande rättsliga skyldigheter inte uppfylls, vilket skulle kunna leda till ytterligare kostnader på grund av upplupna dröjsmålsräntor.

22.  Europaparlamentet beslutar att ytterligare öka åtagandebemyndigandena för utvalda budgetposter i det sjunde ramprogrammet för forskning och om tekniskt utredning (Kapacitet – Forskning till förmån för små och medelstora företag, Samarbete – Energi, Idéer, Människor, Forskning om energi). Dessa budgetposter är avgörande för att få till stånd tillväxt och investeringar inom nyckelområden i centrum av Europa 2020-strategin. Parlamentet är övertygat om att den nuvarande genomförandetakten i det sjunde ramprogrammet för forskning kommer att garantera att dessa extra belopp kan integreras på ett effektivt sätt i den ekonomiska planeringen för dessa program.

23.  Europaparlamentet höjer ytterligare den totala nivån för åtagandebemyndiganden för Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (Intelligent energi samt Entreprenörskap och innovation) jämfört med vad som förutsågs till en början så att flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin ska kunna ge resultat. Parlamentet hoppas att denna ökning ska bidra till att förbättra små och medelstora företags tillgång till detta program och att utveckla särskilda program och innovativa finansieringsmekanismer. Parlamentet påminner i detta sammanhang om den viktiga roll som små och medelstora företag spelat för den ekonomiska uppgången i EU och stöder särskilt programmet för entreprenörskap och innovation inom ramen för programmet för konkurrenskraft och innovation som ett nödvändigt verktyg för återhämtning från krisen.

24.  Europaparlamentet beslutar att väsentligt öka åtagandebemyndigandena till programmet Livslångt lärande med tanke på dess europeiska mervärde och även med hänsyn till dess väsentliga bidrag till flaggskeppsinitiativen Unga på väg och Innovationsunionen. Parlamentet är övertygat om att dessa ökningar är helt och hållet genomförbara eftersom de extra anslag till detta program som parlamentet föreslog och som budgetmyndigheten antog i budgeten för 2011 hittills har genomförts framgångsrikt och lett till att antalet deltagare i programmet har ökat ordentligt. Parlamentet upprepar sitt starka engagemang för EU-program som avser ungdom och utbildning eftersom de kan bidra till att minska ungdomsarbetslösheten i EU. Parlamentet föreslår dessutom en ytterligare ökning av åtagandebemyndigandena för programmet Erasmus Mundus.

25.  Europaparlamentet beslutar att återställa budgetförslagets betalningar till budgetposten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och upprepar sitt krav på ytterligare förbättringar av förfarandet för att ta fonden i anspråk, så att stödet snabbare kan nå slutmottagarna.

26.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang budgetmyndighetens andra gren att ta flexibilitetsmekanismen i anspråk med 30,75 miljoner EUR i underrubrik 1a.

Rubrik 1b

27.  Europaparlamentet konstaterar att rådets ståndpunkt inte ändrar kommissionens förslag när det gäller åtaganden, och betonar att denna ståndpunkt om åtagandebemyndigandena är helt i linje med anslagen i den fleråriga budgetramen, med beaktande av den tekniska justeringen av budgetramen för 2012, enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

28.  Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som regional- och sammanhållningspolitikens spelar för uppnående av målen i Europa 2020-strategin och den ekonomiska återhämtningen i EU:s regioner. Parlamentet beklagar rådets restriktiva synsätt på betalningsbemyndigandena, som skars ned med 1,3 miljarder EUR jämfört med kommissionens prognos för betalningsbehoven 2012. Parlamentet konstaterar att de enda budgetposter som inte berördes av rådets nedskärningar var de som avsåg konvergensmålet och tekniskt bistånd. Parlamentet påminner om att dessa nedskärningar har gjorts i budgetanslag som redan låg långt under medlemsstaternas egna beräkningar (61 miljarder EUR för 2012 eller 50 % över budgetförslaget) och som rent allmänt ansågs vara ett absolut minimum för att man skulle kunna fullgöra kommande betalningskrav och följa trenden med ett snabbare genomförande i slutet av programplaneringsperioden. Eftersom kommissionen nyligen har lagt fram ett antal konkreta förslag för att få fart på betalningarna från struktur- och sammanhållningsfonderna i de länder som drabbats hårdast av den rådande finansiella och ekonomiska krisen är denna inställning hos rådet ännu mer oacceptabel. Parlamentet begär en utvärdering av regional- och sammanhållningspolitikens genomförande, med konkreta förslag till hur de utestående åtagandena kan minskas.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna den avgörande roll som den lokala och regionala nivån spelar för att bekämpa klimatförändringen.

30.  Europaparlamentet återställer därför rådets nedskärningar i betalningsbemyndiganden till nivån i budgetförslaget.

Rubrik 2

31.  Europaparlamentet återställer generellt rådets nedskärningar i denna rubrik till en nivå på 60 457,76  miljoner EUR, vilket är 3,07 procent över nivån i 2011 års budget. Parlamentet anser att kommissionens beräkningar av budgetbehoven är mer realistiska än rådets förslag, särskilt mot bakgrund av den rådande stora ekonomiska osäkerheten och instabiliteten på marknaderna.

32.  Europaparlamentet påpekar att den traditionella ändringsskrivelsen avseende jordbruket som ska presenteras under hösten 2011 kommer att justera de nuvarande beräkningarna till en mer precis bedömning av de verkliga behoven. Mot denna bakgrund vill parlamentet fästa uppmärksamheten på den slutliga nivån på inkomster avsatta för särskilda ändamål som kommer att vara tillgänglig 2012 (justeringar efter kontroll av överensstämmelse, belopp som återkrävts p.g.a. regelbrott samt tilläggsavgifter inom mjölksektorn) som till sist kommer att avgöra nivån på nya anslag som kommer att antas i budgeten för 2012. Parlamentet uppskattar att den nuvarande kvarvarande marginalen (352,24 miljoner EUR) borde vara tillräcklig för att täcka behoven under denna rubrik om inget oförutsett inträffar.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anstränga sig mera för att definiera tydliga prioriteringar för denna rubrik, som gynnar hållbara jordbrukssystem som kan bevara den biologiska mångfalden, skydda vattenresurserna och markens bördighet, respektera djurens välbefinnande samt sysselsättningen. En sådan politik kan, som en positiv bieffekt, hindra kriser som t.ex. spridningen av E.coli.

34.  Europaparlamentet avvisar ökningen av budgetposten för så kallade negativa utgifter (avslutning av räkenskaper) som framstår som en konstgjord minskning av den totala anslagsnivån i rubrik 2. Parlamentet anser emellertid att medlemsstaterna eventuellt har bättre möjligheter att bedöma huruvida det faktiskt är så att effektiviteten och tillförlitligheten i deras nationella tillsyns- och kontrollsystem inom den gemensamma jordbrukspolitiken är överskattad.

35.  Europaparlamentet understryker att förebyggande- och reaktionsmekanismerna i samband med kriser i frukt- och grönsakssektorn är klart otillräckliga, och att man därför omedelbart måste komma fram till en lösning tills den nya gemensamma jordbrukspolitiken har införts. Kommissionen uppmanas enträget att presentera ett konkret förslag för parlamentet och rådet så att unionens bidrag till krisfonden inom producentorganisationernas driftsfonder kan ökas i tillräcklig grad. Denna ökning måste öronmärkas för särskilda åtgärder för de producenter som drabbats av E. coli-krisen och för att förebygga framtida kriser.

36.  Europaparlamentet är för ett ökat stöd till skolmjölksprogrammet och ett fortsatt stöd till programmet för frukt i skolan.

37.  Europaparlamentet bibehåller budgetanslagen till EU:s program för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i EU, som hjälper 18 miljoner människor i unionen som har problem med felnäring. Parlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar nyligen (se det ändrade kommissionsförslaget av den 3 oktober 2011 om en förordning beträffande detta ämne (KOM(2011)0634)) att finna en politisk och rättslig lösning så att man ska kunna undvika drastiska nedskärningar i genomförandet av programmen under 2012 och 2013. Rådet uppmanas enträget att utan dröjsmål stödja detta förslag, särskilt med tanke på den svåra sociala situationen i många medlemsstater i spåren av den finansiella och ekonomiska krisen.

38.  Europaparlamentet stöder ett fortsatt anpassat stöd till programmet Life+, vars enda prioriteringar är miljö- och klimatåtgärdsprojekt. Parlamentet påminner åter om att miljöproblem och deras lösningar inte tar någon hänsyn till nationsgränser, och att det sålunda är självklart att dessa måste hanteras på EU-nivå. Medlemsstaterna uppmanas i detta sammanhang att väsentligt förbättra sitt genomförande av EU:s miljölagstiftning.

39.  Europaparlamentet betonar att den gemensamma fiskeripolitiken fortsatt är en viktig politisk prioritering och bibehåller finansieringen av den på samma nivå som i budgetförslaget, mot bakgrund av den förestående reformen. Finansieringen av den integrerade havspolitiken bör inte ske på bekostnad av finansieringen av andra åtgärder och program för fisket under rubrik 2. En effektiv fiskeriförvaltning är av avgörande betydelse för att man ska kunna bevara fiskbestånden och förhindra överfiske. Parlamentet välkomnar tilläggsstödet för nya internationella fiskeorganisationer.

Rubrik 3a

40.  Europaparlamentet påminner om sin eftertryckliga uppmaning till ett adekvat och balanserat svar på dagens utmaningar rörande migrations- och solidaritetsfrågor, med syftet att hantera den lagliga migrationen och förebygga och bekämpa den olagliga migrationen. Parlamentet bekräftar medlemsstaternas skyldighet att iaktta EU-lagstiftningen, och betonar behovet av tillräcklig finansiering och lämpliga stödverktyg för att klara av krissituationer i en anda av full respekt för internationella skyddsbestämmelser och mänskliga rättigheter och solidaritet bland samtliga medlemsstater. Därför förespråkar parlamentet en balanserad ökning av budgetanslagen i förhållande till budgetförslaget dels till Frontex och Europeiska stödkontoret för samarbete i asylfrågor, med hänsyn till deras utökade uppgifter, dels till Europeiska flyktingfonden. Dessutom återställer parlamentet åtagandebemyndigandena för både Europeiska återvändandefonden och fonden för de yttre gränserna till nivåerna i budgetförslaget. Parlamentet är fast övertygat om att det är absolut nödvändig att göra tillräckliga avsättningar till dessa fonder mot bakgrund av den aktuella utvecklingen, särskilt i Medelhavsområdet, och utmaningarna mot säkerheten vid unionens yttre gränser och hanteringen av migrationsströmmarna.

41.  Europaparlamentet beklagar djupt de omfattande nedskärningar som rådet har presenterat avseende Frontex, Fonden för de yttre gränserna och Europeiska återvändandefonden. Parlamentet är fast övertygat om att det är absolut nödvändig att öka dessa fonder mot bakgrund av den aktuella utvecklingen, särskilt i Medelhavsområdet, och utmaningarna mot säkerheten vid EU:s yttre gränser och hanteringen av migrationsströmmarna.

42.  Europaparlamentet har för avsikt att återinföra budgetförslagets anslag för förebyggande av brott och förebyggande av terrorism till en nivå som är i linje med den ekonomiska planeringen, för att ytterligare skynda på det allt mer nödvändiga samarbetet bl.a. om en europeisk it-säkerhetsstrategi eller om beslagtagandet av kriminella organisationers tillgångar.

43.  Europaparlamentet anser att Daphne-programmet hittills har varit underfinansierat och kommer att se till att programmet får tillräckliga anslag för att kunna ta itu med erkända behov av att bekämpa våld mot kvinnor.

Rubrik 3b

44.  Europaparlamentet upprepar att finansieringen av utbildningsinriktade program, initiativ och organ bör ökas med tanke på deras bidrag till Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ ”Unga på väg” och ”Innovationsunionen”. I synnerhet avser parlamentet att ytterligare öka anslagen för programmet ”Aktiv ungdom”.

45.  Europaparlamentet är medvetet om hur viktigt det är att allmänheten involveras i utvecklingen – med europeiska förtecken – av det civila samhället och det politiska livet, och beklagar att utgifterna för medborgarskapsfrågor har skurits ned av rådet.

46.  Europaparlamentet avvisar ytterligare nedskärningar av anslagen för det finansiella instrumentet för civilskydd med tanke på att nivån i budgetförslaget redan ligger under den ekonomiska planeringen och att civilskydd numera är ett ansvarsområde för EU. Följaktligen återinför parlamentet beloppen i budgetförslaget.

47.  När det gäller europeiska allmänna platser anser Europaparlamentet att budgetmyndigheten i god tid måste få tillgång till en bedömningsrapport och ett verksamhetsprogram för att kunna ta hänsyn till dessa i budgetförfarandet. Parlamentet har beslutat att hålla en del av kommunikationsanslagen i reserven tills kommissionen visar tecken på att vilja förbättra det interinstitutionella samarbetet på detta område.

48.  Europaparlamentet fastställer ett antal reserver i syfte att utverka specifika bedömningsrapporter och ett formellt löfte om förbättrat interinstitutionellt samarbete.

49.  Europaparlamentet välkomnar anslagen till folkhälsoprogrammet, vilka kompletterar och ger mervärde åt medlemsstaternas hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Parlamentet stöder kommissionens ansträngningar att fortsätta kampanjen Help för ett liv utan tobak inom ramen för folkhälsoprogrammet.

Rubrik 4

50.  Europaparlamentet påpekar än en gång, och i år mer kraftfullt än tidigare år, att rubrik 4 i budgeten för 2012 är underfinansierad och att den tillgängliga marginalen under samma rubrik är alltför låg för att man ska kunna bemöta de ökande politiska utmaningarna i vårt grannskap och i hela världen.

51.  Europaparlamentet ser positivt på att anslagen till grannskapsinstrumentet förstärkts, enligt vad som föreslogs i ändringsskrivelse 1/2012, eftersom detta ligger i linje med parlamentets stöd för en tydligt och konsekvent reaktion från EU:s sida på den senaste tidens politiska utveckling i södra Medelhavsområdet, och ger mervärde åt den externa dimensionen av EU:s interna politik och makroregionala strategier. Parlamentet upprepar dock klart och tydligt att detta stöd inte på något sätt får äventyra befintliga prioriteringar.

52.  För att underlätta en förlikning med den andra grenen av budgetmyndigheten anser Europaparlamentet att minskade åtagandebemyndiganden kan godkännas för flera budgetposter, i synnerhet för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Vad beträffar detta politikområde anser parlamentet att den anslagsnivå som röstades igenom i budgeten för 2011 är tillräcklig och beslutar därmed att ändra rådets ståndpunkt i enlighet med detta.

53.  Europaparlamentet anser att dess föreslagna anslagsökning för Palestina och FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) är avgörande för att bättre garantera flyktingarnas säkerhet och försörjning samt de nuvarande insatserna för att garantera en livsduglig palestinsk stat. Parlamentet efterlyser på nytt en tydlig strategi för Palestina, där EU:s ekonomiska stöd kopplas till en ökad politisk roll för unionen i fredsprocessen när det gäller båda parter i konflikten.

54.  Europaparlamentet påminner om att man i budgeten för 2012 måste ta hänsyn till de ökande behoven i samband med samarbetet med Asien och Latinamerika.

55.  Europaparlamentet beklagar att de behov och de begränsade prioriteringar som noggrant fastställts av parlamentets fackutskott inte skulle ha kunnat finansieras inom taket för rubrik 4 i den fleråriga budgetramen, och anser att detta belopp är det minimum som krävs för att unionen ska bli en trovärdig global aktör.

56.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang den andra grenen av budgetmyndigheten att belasta flexibilitetsmekanismen med 208,67 miljoner EUR under rubrik 4.

Rubrik 5

57.  Europaparlamentet förkastar rådets generella ståndpunkt om utgifterna under rubrik 5, som består i en totalminskning på omkring 74 miljoner EUR, varav 33 miljoner EUR rör kommissionen, till följd av generella nedskärningar i varje institutions budget.

58.  Europaparlamentet betonar att ett sådant restriktivt tillvägagångssätt, samtidigt som det resulterar i kortsiktiga besparingar för EU-budgeten och medlemsstaterna, äventyrar genomförandet av EU:s åtgärder och program, vilket ytterst drabbar medborgarna och får negativa effekter för de nationella budgetarna i ett senare skede. Parlamentet betonar vidare att kommissionen och de övriga institutionerna bör få adekvata resurser för att genomföra sina uppgifter, särskilt efter ikraftträdandet av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

59.  Europaparlamentet konstaterar att denna minskning åstadkommits genom en höjning av det så kallade schablonavdraget för personal (icke finansierade tjänster), vilket gör att man inte kan genomföra den minskning av antalet vakanta tjänster som föreskrivs i de av budgetmyndigheten godkända organisationsplanerna (på grund av dess direkta inverkan på rekryteringen). I detta sammanhang undrar parlamentet hur rådet kan uppskatta de eventuella personalnivåerna inom kommissionens avdelningar med större exakthet än kommissionen själv. Parlamentet förkastar dessutom nedskärningarna i de utgiftsposter för vilka kommissionen redan föreslagit nettobesparingar i sina budgetförslag (t.ex. Publikationsbyrån, undersökningar och samråd samt utrustning och inventarier).

60.  Europaparlamentet inser att kommissionen redan i sitt budgetförslag har gjort stora ansträngningar för att frysa sina administrativa utgifter i nominella termer och beslutar att återinföra alla utgifter för rubrik 5 i avsnitt III till denna nivå.

61.  För vissa administrativa budgetposter avsätter Europaparlamentet dock medel i reserven i avvaktan på att kommissionen vidtar vissa åtgärder, gör uppföljningar, lägger fram förslag eller lämnar ytterligare information.

Byråerna

62.  Europaparlamentet stöder generellt kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov och tillbakavisar de principer som legat till grund för rådets godtyckliga och allmänna nedskärningar jämfört med 2011.

63.  Europaparlamentet anser att alla eventuella nedskärningar i byråernas budgetposter som genomförs i samband med budgetförfarandet bör kopplas närmare till byråernas verksamhet och arbetsuppgifter, såvida inte påtagliga källor till effektivitetsvinster kan påvisas. De nedskärningar som drabbat Frontex, vars mandat nyligen omarbetades, är enligt parlamentet ett typexempel på att rådet inte tar någon som helst hänsyn till byråernas verksamhet och arbetsuppgifter – såsom de är inskrivna i rättsakter och rättsliga krav – vid tilldelningen av budgetresurser.

64.  Europaparlamentet håller generellt sett med om att byråernas överskott bör beaktas när förslaget till budget upprättas, och presenteras på ett klart och tydligt sätt. Dock upprepar parlamentet att överskottet från de byråer som är delvis självfinansierade bör undantas från denna allmänna regel, så att de kan täcka upp för osäkerheten på inkomstsidan.

65.  Europaparlamentet beslutar vidare att i budgeten för 2012 öka anslagen till de tre nya finansiella tillsynsmyndigheterna, vilket är ytterst viktigt med tanke på den rådande finansiella och ekonomiska situationen och för deras uppbyggnadsprocesser.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

66.  Europaparlamentet understryker att pilotprojekt och förberedande åtgärder som antagits i begränsad omfattning, har blivit noggrant övervägda och utvärderade, också i ljuset av kommissionens första utvärdering från juli 2011, för att undvika dubblering av åtgärder som redan ingår i pågående EU-program. Parlamentet påminner om att pilotprojekt och förberedande åtgärder syftar till att utforma politiska prioriteringar och introducera nya initiativ som kan komma att förvandlas till EU-verksamhet och EU-program i framtiden.

AVSNITT I, II, IV, V, VI, VII, VIII och IX
Allmän ram

67.  Europaparlamentet påminner om den ståndpunkt som antogs i ovannämnda resolution av den 6 april 2011, där institutionerna uppmanades att upprätta sina budgetar på grundval av sund och effektiv förvaltning och samtidigt sträva efter möjliga besparingar, i linje med kommissionsledamot Lewandowskis skrivelse av den 3 februari 2011 där institutionerna uppmanades att göra sitt yttersta för att begränsa utgiftsökningarna till högst 1 procent jämfört med 2011.

68.  Europaparlamentet noterar de ansträngningar som institutionerna gjort och som resulterat i reala nedskärningar i deras respektive budgetar. I reala termer är institutionernas budgettillväxt negativ, trots de nya befogenheter, arbetstillfällen, åtgärder och verksamheter som skapats till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande.

69.  Europaparlamentet konstaterar att institutionernas budget för administrativa utgifter och driftsutgifter motsvarar 5,59 procent av den totala EU-budgeten, där rubrik 5 har en marginal på 497,9 miljoner EUR.

70.  Europaparlamentet upprepar att besparingsåtgärderna inte får äventyra löne- och pensionsutbetalningarna, underhållet av byggnader eller säkerheten, eftersom institutionerna måste ha ett minimum och vad som krävs för att fungera, och nedskärningarna måste vara av ett sådant slag att de inte straffar institutioner som gjort de besparingar som är möjliga. Besparingarna måste dessutom vara lagliga och fortsätta gälla 2012.

Avsnitt I – Europaparlamentet
Allmän ram

71.  Europaparlamentet konstaterar att den nyligen genomröstade uppräkningen av budgeten för 2012 är 1,44 procent jämfört med 2011 (utan ändringsskrivelsen avseende Kroatien), eftersom denna ändringsskrivelse kommer att behandlas vid mötet med rådet i förlikningskommittén. Parlamentet förväntar sig att de utgifter som krävs för Kroatien kommer att läggas till, och att den slutliga uppräkningen av budgeten för 2012 därför blir 1,9 procent (inklusive Kroatien) efter mötet i förlikningskommittén. 1,9 procent är den lägsta uppräkningen på 12 år. Utan kostnaderna för Kroatiens anslutning och de 18 nya ledamöterna efter Lissabonfördragets ikraftträdande är uppräkningen bara 0,8 procent. 0,8 procent är den minsta ökningen på åtminstone 15 år. Under de senaste 15 åren var den genomsnittliga ökningen 4,5 procent. Med hänsyn till den rådande inflationen på 2,9 procent har budgeten för 2012 minskats i reala termer. Trots nya befogenheter, arbetstillfällen, åtgärder och verksamheter, som är ett resultat av Lissabonfördraget, har parlamentet gjort reala nedskärningar.

72.  Europaparlamentet påpekar att den totala nivån på parlamentets budget för 2012 är 1 710,1 miljoner EUR (inklusive 18 nya ledamöter enligt Lissabonfördraget). Detta utgör en nettominskning med 14,5 miljoner EUR jämfört med budgetberäkningen, och med 74,085 miljoner EUR jämfört med det ursprungliga budgetförslaget före förlikningen med presidiet.

73.  Europaparlamentet framhåller att budgeten för 2012 är en konsolideringsbudget, i vilken parlamentet har ansträngt sig till det yttersta för att spara utan att äventyra arbetskvaliteten och den höga kvaliteten på parlamentets lagstiftningsarbete. Denna budget för 2012 och nästföljande budget för 2013 kommer att utgöra referens för nästa fleråriga budgetram.

74.  Europaparlamentet upprepar att de besparingar som förväntas från budgetposterna för översättning och tolkning inte får ha negativ inverkan på flerspråkighetsprincipen inom Europaparlamentet och vid kontakterna med andra institutioner. Parlamentet betonar på nytt att besparingarna måste genomföras utan att äventyra varje ledamots rätt att tala på sitt eget språk under plenarsammanträden, utskottssammanträden, samordnarsammanträden eller trepartsöverläggningar. Ledamöterna bör också få behålla rätten att skriva och läsa på sina egna språk.

75.  Europaparlamentet anser att i tider av allt större ekonomiska problem för många européer och fortlöpande ekonomiska åtstramningar bör parlamentet visa exempel på återhållsamhet genom att minska sina resekostnader. Presidiet uppmanas att skapa förutsättningar för att kunna göra femprocentiga besparingar i alla slags reseutgifter, bl.a. för utskottsdelegationer och interparlamentariska delegationer, med full respekt för ledamotsstadgan och dess tillämpningsföreskrifter. En minskning av ledamöternas flygningar i affärsklass skulle hjälpa till att åstadkomma sådana besparingar. Parlamentet begär att 15 procent av reseanslaget placeras i reserven i väntan på en rapport från parlamentets generalsekreterare som ska överlämnas till presidiet och budgetutskottet senast den 31 mars 2012. Denna rapport ska undersöka möjligheten att genomföra åtgärder för att göra ledamöternas resor så effektiva som möjligt och ligga till grund för rekommendationer om potentiella budgetbesparingar samt beakta alla förslag och alla resolutioner som parlamentet redan har antagit i denna fråga, genom att lägga fram förslag om att minska antalet resor i affärsklass, uppmuntra köp av flygbiljetter i ekonomiklass/flexibel ekonomiklass, garantera en korrekt hantering av bonuspoäng för flygresor, och revidera bestämmelserna för öppettiderna för ledamöternas kansli, särskilt på fredagar. Parlamentet förväntar sig att anslagen till resor minskar med början under 2012 och fram till slutet av valperioden. Vid besparingar i institutionens besök bör man beakta att pluralism är viktigare än proportionalitet när delegationernas sammansättning bestäms.

76.  Europaparlamentet framhåller att budgeten för 2012 inkluderar utgifter för ytterligare 18 ledamöter efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget (10,6 miljoner EUR).

77.  Europaparlamentet anser fortfarande att besparingar, där sådana är möjliga, och en fortsatt omorganisation och omfördelning av befintliga resurser är avgörande beståndsdelar i parlamentets budgetpolicy, särskilt under den ekonomiska kris som råder. Därför bör sådana besparingar i budgeten för 2012 vara ett led i en vidare strukturomvandling som får långsiktiga effekter. De nedskärningar som parlamentet har accepterat kommer att göra det nödvändigt med strukturomvandlingar som inte får hota den höga kvaliteten på parlamentets lagstiftningsarbete. Europaparlamentet anser att målet är att koncentrera sig på parlamentets kärnverksamhet. Europaparlamentet anser att besparingar när det gäller tolkning och översättning inte hotar flerspråkighetsprincipen, men är möjliga genom innovation, strukturell omorganisation och nya arbetsmetoder.

78.  Europaparlamentet välkomnar det goda samarbetet mellan budgetutskottet och presidiet, baserat på ömsesidigt förtroende. Den överenskommelse som man kom fram till vid förlikningssammanträdet den 22 september 2011 och i samband med budgetberäkningen (parlamentets resolution av den 6 april 2011, antagen i kammaren med 479 röster för) bör inte ifrågasättas, och ingen av de delar som ingår däri bör omförhandlas om inga nya omständigheter har framkommit sedan dess.

79.  Europaparlamentet noterar att ersättningen för allmänna utgifter har frusits på 2011 års nivå. Presidiet uppmanas att inte inflationsanpassa några av ledamöternas ersättningar (inklusive dagtraktamenten).

80.  Europaparlamentet upprepar att en mängd reserver har föreslagits under parlamentets budgetförhandlingar. Utan att det påverkar förlikningskompromissen mellan budgetutskottet och presidiet uppmanar Europaparlamentet enheten för kostnadsredovisning att besvara och på ett transparent sätt förklara de underliggande frågorna avseende parlamentets budget i samband med dessa reserver, och ge tydlig information om behoven av översättning och tolkning, restaurangservice, städning och underhåll, tjänster och faciliteter i samband med resor, andra externa tjänster samt om prisstruktur och eventuella bidrag för dessa tjänster.

Personal

81.  Europaparlamentet godkänner följande ändringar av tjänsteförteckningen:

   omvandling av två AST 3-tjänster för tillfälligt anställda till två AST 1-tjänster för fast anställda hos läkarmottagningen,
   uppgradering av 30 AD 5-tjänster till AD 7-tjänster som en följd av resultatet av de interna AD 7-proven,
   omvandling av 15 AST-tjänster (5 AST 3, 5 AST 5 och 5 AST 7) till 15 AD 5-tjänster.

82.  Europaparlamentet beslutar att godkänna internaliseringen av säkerhetstjänsten, enligt förslaget i ändringsskrivelsen, och följaktligen inrätta 29 nya tjänster (26 AST1 och 3 AD5) i tjänsteförteckningen.

83.  Europaparlamentet godkänner följande budgetneutrala åtgärder i ändringsskrivelsen:

   frigörandet av anslag i reserven, för den nya säkerhetspolicyn,
   kompensation för de koldioxidutsläpp som administrationens verksamhet orsakar,
   ökning av anslagen för kontraktsanställd personal för att stödja genomförandet av parlamentets fastighetspolicy,
   ökning av det årliga bidraget till Europeiska parlamentariska föreningen (EPA).

Fastighets-, kommunikations-, och informationspolicy

84.  Parlamentets fastighetspolicy kräver en noggrann analys, och administrationen bör fortsätta att utveckla fastighetspolicyn i samarbete med budgetutskottet. Europaparlamentet begär därför regelbunden information om nya utvecklingstendenser för fastighetsprojekt med betydande finansiella följder för budgeten, till exempel Konrad Adenauer-byggnaden, den europeiska historiens hus samt byggnadsprojekt eller fastighetsförvärv på parlamentets arbetsorter. Parlamentet begär att få information om inrättandet av eventuella nya tjänster i samband med GD INLO:s treårsplan innan de godkänns av administrationen. Administrationen uppmanas att ingå ett tjänsteavtal med kommissionen och eventuella andra institutioner som kan vilja utnyttja faciliteterna om att dela på de löpande kostnaderna för den europeiska historiens hus. EU:s institutioner uppmanas att bättre samordna sina besöksprogram för att kunna utnyttja synergieffekter, göra besökarna nöjdare och dela på kostnaderna. Administrationen uppmanas att förbättra styrningen av interinstitutionella projekt.

85.  Europaparlamentet framhåller att finansieringen av den nya kontraktsanställda personal som ska stödja genomförandet av parlamentets fastighetspolicy måste garanteras under kommande budgetår på ett transparent sätt. Parlamentet begär dessutom att få information om varje plan på att inrätta nya tjänster och varje ökning av anslagen i samband med GD INLO:s policy innan de godkänns av administrationen.

86.  Europaparlamentet anser att projektet ”Den europeiska historiens hus” kräver en aktiv samverkan med och finansiella bidrag från andra institutioner. Parlamentet välkomnar det engagemang som kommissionens ordförande uttryckte i sin skrivelse av den 28 september 2011, som i hög grad bidrar till projektet och garanterar stöd till driften av den europeiska historiens hus. Parlamentet påminner om sin resolution av den 6 april 2011 i vilken man efterlyser en affärsplan med en långsiktig affärsstrategi för den europeiska historiens hus, och konstaterar att administrationen har lämnat den begärda informationen. Beslut i samband med projektet bör bli föremål för en öppen debatt och en fruktbar dialog, och bör garantera en transparent beslutsprocess. Parlamentet begär att bli informerat så snart som möjligt om byggprojektet, i enlighet med artikel 179.3 i budgetförordningen. Presidiet uppmanas se till att affärsplanens kostnadsplanering kommer att följas strikt.

87.  Med sikte på långsiktiga besparingar och en modernisering och effektivisering av organisationen anser Europaparlamentet att dess budget bör bli föremål för en studie i vilken den jämförs med budgetarna för ett representativt urval medlemsstater och med budgeten för Förenta staternas kongress.

Miljörelaterade frågor

88.  Europaparlamentet välkomnar införandet av det s.k. Jobcardsystemet i Bryssel med en kollektivtrafikbiljett till 50 procents rabatt, som ett konkret incitament för ett utvidgat utnyttjande av mindre miljöförorenande transportslag. Parlamentet framhåller att reserven i de olika budgetposterna för resekostnader också är beroende av resultaten i en rapport som presidiet har beställt om utvärdering av åtgärder för att se till att resorna blir maximalt kostnadseffektiva och som ska innehålla rekommendationer till besparingar i budgeten.

89.  Europaparlamentet efterlyser dessutom åtgärder för att minska konsumtionen av energi, vatten och papper så att pengar kan sparas i parlamentets budget.

Avsnitt IV – Domstolen

90.  Europaparlamentet framhåller att rådets nedskärningar skulle försätta domstolen i en situation där den inte kan genomföra sina centrala uppgifter på ett korrekt sätt på grund av en ökande arbetsbörda inom rättsskipningen. Parlamentet har därför beslutat att delvis återinföra budgetförslaget, särskilt när det gäller ledamöterna, personalen och IT-anslagen.

Avsnitt V – Revisionsrätten

91.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten har gjort avsevärda ansträngningar för att omfördela personal från stödtjänster till granskningsarbete för att möta den ökande efterfrågan på institutionen och för att finna betydande besparingsmöjligheter i de administrativa utgifterna. Rådet har skurit ned anslagen till löner mot bakgrund av den låga genomförandegraden under 2010. Parlamentet förväntar sig att genomförandet 2011 blir bättre, och har därför beslutat att återinföra budgetförslaget.

Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

92.  Europaparlamentet påpekar att vissa av de minskningar som rådet har infört skulle äventyra Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs kärnfunktioner och ifrågasätta dess förmåga att leva upp till sina rättsliga åtaganden gentemot sin personal. Därför beslutar parlamentet att återinföra de anslag i budgetförslaget som Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ledamöter får för att utföra kommitténs kärnverksamhet som består i att låta organisationer från civilsamhället i medlemsstaterna uttrycka sina ståndpunkter på unionsnivå, vilket med en försiktig uppskattning av inflationen faktiskt betyder en frysning i reala termer. Parlamentet återinför också delvis budgetförslaget för löner och ersättningar till personalen så att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kan uppfylla sina åtaganden mot sin personal. Slutligen återinför parlamentet delvis budgetförslaget för tolkning så att nivån återställs till genomförandenivån för 2009, vilket med tanke på den ökande omfattningen av tolkning ändå innebär en sänkning i reala termer.

Avsnitt VII – Regionkommittén

93.  Europaparlamentet förkastar delvis rådets nedskärningar. Parlamentet ökar anslagen i de flesta berörda budgetposterna eftersom rådet har sänkt anslagen till långt under nivåerna för genomförandet 2010 och 2011. Parlamentet beslutar således att återinföra budgetförslaget så att institutionen kan upprätthålla sitt politiska arbete på 2011 års nivå.

Avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen

94.  Europaparlamentet anser att anslagen till denna institution redan har minskats väsentligt under de senaste två åren. Därför återinförs budgetförslaget för de flesta budgetposterna.

Avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen

95.  Europaparlamentet intar en annan ståndpunkt än rådet, och accepterar införandet av ytterligare två fasta tjänster (1 AD 9 och 1 AD 6) i datatillsynsmannens tjänsteförteckning på grund av institutionens nya uppgifter i enlighet med artikel 16 i EUF-fördraget, vilka innebär att datatillsynsmannen ska övervaka och säkerställa att de rättigheter som avser privatlivets helgd och skydd av personuppgifter respekteras av samtliga EU:s institutioner och organ. För att uppfylla rättsliga skyldigheter accepterar parlamentet uppgraderingen av direktörens tjänst från AD 14 till AD 15, trots att hela personalstyrkan uppgår till 43 tjänster.

96.  Av samma skäl har parlamentet beslutat att återställa de andra budgetposterna till nivån i budgetförslaget.

Avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

97.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska utrikestjänsten, som är en ny organisation som representerar en central europeisk ambition, måste få tillräckliga resurser till sitt förfogande. Mot denna bakgrund måste anslagen för löner till personalen 2012 ta hänsyn till den faktiska nivån för lediga tjänster under hösten 2011. Europeiska utrikestjänsten uppmanas att vara återhållsam i framtiden när det gäller att inrätta höga tjänster. Ett sätt att åstadkomma detta skulle kunna vara att successivt ersätta tjänster för utsända nationella experter med fasta tjänster för medlemsstaternas statstjänstemän. De utsända nationella experterna ingår inte i den tredjedel av Europeiska utrikestjänstens personal på AD-nivå som ska utgöras av nationella tjänstemän. Inte desto mindre påminner parlamentet om rådets beslut om Europeiska utrikestjänstens organisation och drift, där det sägs att ”vid det datum när kontraktet för en nationell expert som överförts till avdelningen enligt artikel 7 löper ut kommer den ifrågavarande befattningen att omvandlas till en tjänst som tillfälligt anställd i de fall då den befattning som uppehålls av den nationella experten motsvarar en funktion som normalt utförs av personal i tjänstegrupp AD, under förutsättning att tjänsten i fråga är tillgänglig enligt tjänsteförteckningen”. Dessutom understryker parlamentet att de operativa kraven för att inrätta Europeiska utrikestjänsten med ett eget informationstekniksystem i en ny byggnad måste finansieras.

98.  Europaparlamentet beaktar de klargöranden som man har fått från Europeiska utrikestjänsten i den skrivelse som sändes till budgetutskottets ordförande den 30 september 2011 avseende andelen EU-tjänstemän i tjänsteförteckningen, i linje med åtagandet från den höga representantens/vice ordförandens sida. Därför beslutar parlamentet att återinföra Europeiska utrikestjänstens tjänsteförteckning enligt förslaget i kommissionens budgetförslag, och anser att alla reservationer i samband med rekrytering och inrättande av en EU-delegation i Förenade arabemiraten bör dras tillbaka.

99.  Europaparlamentet känner oro över rådets ståndpunkt att minska Europeiska utrikestjänstens budget för 2012 till +2,25 procent. Parlamentet har också en försiktig syn på ökningar med tanke på det övergripande finansiella läget, och accepterar endast delar av Europeiska utrikestjänstens begäran.

100.  Europaparlamentet accepterar de begärda ändringarna av Europeiska utrikestjänstens tjänsteförteckning, särskilt när det gäller förstärkningen av delegationerna. Dock kommer parlamentet att vara fortsatt vaksamt när det gäller sammansättningen av Europeiska utrikestjänstens personal och efterlevnaden av det lagfästa kravet att EU-tjänstemän ska utgöra minst 60 procent av Europeiska utrikestjänstens personal på AD-nivå. Parlamentet begär att Europeiska utrikestjänsten lämnar regelbundna rapporter om denna fråga. Europeiska utrikestjänstens ökade budgetbehov är resultatet av en omfördelning av ansvarsområden som tidigare genomfördes av rådet och kommissionen samt utvecklingen av underskattade behov såsom startkostnader, nya skyldigheter och uppgifter som för närvarande genomförs av rådet och kommissionen.

o
o   o

101.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och övriga berörda institutioner och organ.

(1) EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.
(2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) Antagna texter, P7_TA(2011)0114.
(5) Antagna texter, P7_TA(2011)0140.
(6) Antagna texter, P7_TA(2011)0296.
(7) Inklusive ändringsbudgetar nr 1 till 3/2011.
(8) Se t.ex. parlamentets resolution för mandatet för trepartsmötet som antogs den 23 juni 2011.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy