Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 ”En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: EU:s bidrag till full sysselsättning” (KOM(2010)0682),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 8 september 2010 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik – Del II av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020(1),

–  med beaktande av rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om atypiska anställningsformer, säkra yrkesgångar samt nya former för social dialog(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi(5),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 6 december 2010 om en sysselsättningspolitik för en konkurrenskraftig, koldioxidsnål, resurseffektiv och grön ekonomi,

–  med beaktande av undersökningen från Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop, ”Skills for Green Jobs”, 2010),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om att främja arbetskraftens rörlighet inom Europeiska unionen(6),

–  med beaktande av kommunikén från Brygge om ett stärkt europeiskt samarbete inom yrkesutbildning för perioden 2011–2020, som antogs den 7 december 2010(7),

–  med beaktande av prognosen ”Medium-Term Forecast up to 2020: Skills Supply and Demand in Europe”, Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, 2010(8),

–  med beaktande av Cedefops undersökning ”Skills for Europe's future: anticipating occupational skill needs” från maj 2009,

–  med beaktande av ramavtalet av den 25 mars 2010 om inkluderande arbetsmarknader, undertecknat av EFS, Businesseurope, UEAPME och CEEP,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 januari 2011 om den årliga tillväxtöversikten och vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen (KOM(2011)0011), och det förslag till gemensam sysselsättningsrapport som har bifogats detta meddelande,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 februari 2011 om översyn av småföretagsakten för Europa (KOM(2011)0078),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2010 ”Slutsatserna i den femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: sammanhållningspolitikens framtid” (KOM(2010)0642),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument ' Progress Towards the Common European Objectives in the Education and Training' (SEK(2011)0526),

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft i EU den 21 januari 2011 i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning(9),

–  med beaktande av rapporten från EASPD (European Association of Service Providers for Persons with Disabilities), som visar att det blir allt svårare för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete i takt med att arbetslösheten i EU stiger och att arbetslösheten i många länder är högre bland personer med funktionsnedsättning än bland övriga,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 september 2010 ”Strategi för jämställdhet 2010–2015” (KOM(2010)0491),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 7 mars 2011 om den europeiska jämställdhetspakten för perioden 2011–2020,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2008 om en rekommendation från kommissionen om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (KOM(2008)0639) och den påföljande resolutionen av den 6 maj 2009(10),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för regional utveckling, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0320/2011), och av följande skäl:

A.  På grund av den globala ekonomiska krisen uppgår arbetslösheten i EU i dag till 9,5 procent, vilket totalt motsvarar 22,828 miljoner personer, av vilka 19,4 procent är långtidsarbetslösa enligt Eurostats senaste siffror. Ungdomsarbetslösheten ligger på 20,4 procent och uppgår till så mycket som 40 procent i vissa medlemsstater.

B.  Inom små och medelstora företag, som är en drivande kraft för ekonomisk tillväxt, skapande av arbetstillfällen och uppfyllandet av 2020-målen, har över 3,5 miljoner arbetstillfällen försvunnit på grund av den ekonomiska krisen.

C.  Som en följd av den ekonomiska krisen 2008 förlorade den primära sektorn och tillverkningssektorn fler arbetstillfällen än väntat och enligt prognosen kommer de att förlora omkring 2,5 miljoner ytterligare arbetstillfällen till 2020.

D.  Recessionen under 2008 påverkade både arbetsmarknadens efterfrågan och tillgång på kompetens, vilket ledde till att osäkerheten kring utsikterna på arbetsmarknaden ökade dramatiskt och skapade ett behov hos människor att vara bättre informerade om sysselsättningsmöjligheterna på arbetsmarknaden.

E.  De åtstramningar som genomförs i ett antal medlemsstater har sammanfallit med, och är delvis orsaken till den mycket stora ökningen av arbetslösheten.

F.  Beslutsfattarna måste skydda medborgarna mot arbetslöshet genom att se till att arbetskraften har rätt kompetens för att maximera sin anställbarhet.

G.  Utvecklingen av ny teknik och förändringarna i de europeiska ekonomiernas struktur har gjort det nödvändigt för enskilda personer att uppdatera och förbättra sin kompetens under sitt yrkesverksamma liv.

H.  Ett av målen i Europa 2020-strategin är att främja en social, resurseffektiv, miljövänlig och konkurrenskraftig ekonomi.

I.  Tjänstesektorn, exempelvis försäljning, säkerhet, städning, catering, vård och personliga tjänster, väntas fortsätta att ge stor sysselsättningstillväxt fram till 2020 och kan bli det snabbast växande området.

J.  Livsmedelssektorn håller på att återfå en global betydelse och kräver annorlunda och högre kompetens, men antalet lågkvalificerade arbeten inom denna sektor minskar kraftigt.

K.  För att kunna uppnå hållbar tillväxt och övergå till en koldioxidsnål ekonomi, skydda miljön och utveckla nya miljövänliga tekniker krävs tillgång till rätt kompetens.

L.  Tekniska förändringar och nya former av arbetsorganisation i sektorerna påverkar naturligtvis anställningsmönstren i form av den kompetens och de kvalifikationsnivåer som krävs inom olika yrkesgrupper.

M.  Ekonomierna kräver i allt större utsträckning kreativa, interaktiva, kommunikativa och problemlösande färdigheter på arbetsplatsen, medan lågkvalificerade arbetstagare eller arbetstagare som utför rutinmässiga arbetsuppgifter löper stor risk att förlora sina arbeten.

N.  Arbetstagare med låg utbildnings- och kompetensnivå löper tillsammans med andra utsatta grupper större risk för att förlora sina arbeten och att leva under otrygga förhållanden och fattigdom om de inte får lämpliga utbildnings- och omskolningsmöjligheter som gör att de kan hålla jämna steg med arbetsmarknadens behov.

O.  Den långsiktiga effektiviteten av yrkesutbildning och högre utbildning beror på olika faktorer, såsom tillgången till ett utbildnings- och yrkesutbildningsutbud av hög kvalitet, lika möjligheter och hinderfritt tillträde för alla, tillgången till vård- och omsorgstjänster, oförminskade offentliga investeringar, de offentliga finansernas tillstånd och effektiva förvaltning samt en tydligare formulering av individuella behov och arbetsmarknadens behov.

P.  EU arbetar för att höja utbildningsnivåerna, få ner andelen ungdomar som hoppar av skolan till högst 10 procent 2020 och öka andelen personer med högskoleutbildning eller motsvarande nivå till minst 40 procent.

Q.  Antalet arbeten som kräver högre tekniska och akademiska kvalifikationer väntas öka och runt hälften av alla arbeten år 2020 kommer att kräva yrkeskompetens på mellannivå. Samtidigt kommer 35 procent av arbetena att kräva kvalifikationer på hög nivå jämfört med 29 procent i dag, och ytterligare nya hållbara kvalifikationer kommer att krävas inom alla arbeten och kompetensområden.

R.  Migration såväl inom som till och från EU och den demografiska utvecklingen kommer på många sätt att påverka den framtida storleken och sammansättningen på den arbetande befolkningen i medlemsstaterna och få viktiga konsekvenser för tillgången och efterfrågan på kompetens, särskilt i de medlemsstater där befolkningen snabbt minskar eller kompetensflykten är omfattande.

S.  Kompetens och färdigheter hos migrerande arbetstagare erkänns ofta inte tillräckligt och utnyttjas heller inte i full utsträckning, och migrerande arbetstagare har ofta svårt att få tillgång till arbetsmarknaden, utbildning och yrkesutbildning, också på grund av deras bristande kunskap om vilka arbetsmässiga och sociala rättigheter de har och deras bristande deltagande i arbetstagarorganisationer. Integrationspolitiken, som främjar tillgången till utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning för den invandrade befolkningen, kan därför på ett betydelsefullt sätt bidra till att tillgodose framtida behov på arbetsmarknaden.

T.  Trots att mikrokrediter är ett grundläggande verktyg för kvinnors företagsamhet och för etablering av familjeföretag är kvinnor fortfarande underrepresenterade inom företagssektorn i EU, där de i genomsnitt utgör 30 procent av alla företagare.

U.  Över 60 procent av de studenter som tar universitetsexamen är kvinnor, men alltför få kvinnor och flickor studerar naturvetenskap, vilket leder till en kraftig könssegregering inom olika sektorer. Klyftan mellan antalet kvinnor och män som arbetar i it-branschen har snarare ökat än minskat över tid.

V.  Kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden och är överrepresenterade i deltidsarbeten och i de nya formerna av arbetsorganisation, som ofta består av osäkra arbeten. De har också svårt att få full tillgång till sociala rättigheter, socialt skydd och sociala förmåner.

W.  En hållbar ekonomisk tillväxt har potential att öka antalet anständiga arbeten och bidra till en återhämtning av EU-ländernas ekonomier.

X.  EU investerar fortfarande mindre än sina partner och konkurrenter i världsekonomin i forskning, innovation och utbildning, som är hörnstenar för att skapa tillväxt och uppnå en bättre levnadsstandard. Större investeringar behövs i kunskapsekonomin, i den tekniska utbildningen och i en upprustning av yrkesutbildningen.

Y.  En målinriktad och anpassad kompetenshöjning är viktig för att hjälpa människor att skaffa ny kompetens så att de kan gynnas av övergången till en mer hållbar ekonomi. Det finns övertygande ekonomiska argument till stöd för kompetenshöjning, integration på arbetsmarknaden och social integration. En minskning av investeringarna i kompetenshöjning kommer att få långsiktiga negativa effekter.

Utmaningar för sysselsättningspolitiken

1.  Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaterna inom Europa 2020-strategin enades om ett sysselsättningsmål på 75 procent för män och kvinnor i åldersgruppen 20–64 år till 2020, ett mål som är nära förbundet med ekonomisk tillväxt och hållbara välfärdssystem och offentliga finanser inom EU. Parlamentet erinrar om att sysselsättningsnivån för kvinnor för närvarande är 58,2 procent. En drastisk minskning av ungdomsarbetslösheten, en ökning av kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och ett effektivt genomförande av Europa 2020-strategins prioritering om integration hör till förutsättningarna för att nå sysselsättningsmålet. Parlamentet framhåller att de flesta nationella reformprogrammen inte lyckats uppfylla sysselsättnings- och fattigdomsmålet och uppmanar alla aktörer att intensifiera sitt arbete för att göra Europa 2020-strategin framgångsrik.

2.  Europaparlamentet upprepar att unionens fem överordnade mål är att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för innovation, forskning och utveckling, uppnå klimatförändrings- och energimålen, höja utbildningsnivån och främja social integration.

3.  Europaparlamentet erinrar om förekomsten av stora hinder för att väsentligt öka sysselsättningen inom EU, bekämpa strukturell arbetslöshet och skapa nya arbetstillfällen och därmed främja produktiviteten och större konkurrenskraft. Parlamentet anser att förutom säkerställandet av en bättre fungerande marknad hör dåligt anpassade och otillräckliga kunskaper bland många arbetstagare i dag till de utmaningar som måste prioriteras samt lågt rankade utbildningsnivåer i vissa europeiska länder jämfört med internationella nivåer. Parlamentet anser att en integrerad strategi för att utveckla en nödvändig kunskapsbas kommer att vara avgörande för att på bästa sätt tillvarata potentialen hos en ny hållbar ekonomi och uppmanar kommissionen att i sitt kommande meddelande om sysselsättningen inom den nya hållbara ekonomin följa upp parlamentets begäranden i dessa frågor.

4.  Europaparlamentet påpekar att sysselsättningsgraden och de ekonomiska resultaten förstärker varandra genom att framför allt skapa höga nivåer av ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen av god kvalitet. Parlamentet rekommenderar emellertid starkt att medlemsstaterna följer de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin för sysselsättningspolitiken och bredare ekonomipolitiska riktlinjer och ser till att de införda strategierna motsvarar de nationella, regionala och lokala omständigheterna, framför allt förutsättningarna i enskilda medlemsstater.

5.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna alltjämt ansvarar för huvuddelarna av socialpolitiken, såsom skatter, program för social trygghet, vissa arbetsnormer, hälso- och sjukvård och utbildning. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att socialpolitiken motsvarar de nationella, regionala och lokala omständigheterna, framför allt förutsättningarna i enskilda medlemsstater.

6.  Europaparlamentet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna för att främja hållbar tillväxt och inrättande av arbetstillfällen samt för att främja effektiv konkurrens, med hänsyn till regionala skillnader i sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåerna i Europa. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att respektera reglerna om budgetdisciplin för att minska risken att hamna i ett alltför stort underskott och kräver en effektiv budgetövervakning som samtidigt tillåter ökade offentliga investeringar i enlighet med EU:s tillväxt- och sysselsättningsmål. Parlamentet betonar emellertid vikten av sociala konsekvensbedömningar i enlighet med vad som föreskrivs i fördraget och att ta hänsyn till de sociala kostnaderna för åtstramningsåtgärder, särskilt sådana som berör utbildning och aktiv arbetsmarknadspolitik som riskerar att äventyra framstegen i hanteringen av bristen på utbildad arbetskraft i EU eller att säkerställa ekonomisk bärkraft.

7.  Europaparlamentet stöder kommissionens flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin som ett ramverk för att främja konkurrenskraft och sysselsättning och för att genomföra förändringen mot en hållbar och smartare ekonomi för alla. Parlamentet framhåller vikten av den regionala dimensionen i genomförandet av agendan. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram prioriterade åtgärder för sysselsättning och kompetens enligt flaggskeppsinitiativet och att lägga lämplig vikt vid att främja både utbud och efterfrågan på arbete i en kunskapsbaserad och hållbar ekonomi för alla.

8.  Europaparlamentet anser att agendan för ny kompetens och nya arbetstillfällen bör ses tillsammans med EU:s ramprogram för forskning, och att synergi mellan dessa kan skapa tillväxt och sysselsättning.

9.  Europaparlamentet betonar att den aktuella utvecklingen av ekonomin och arbetsmarknaden i kombination med framtida utmaningar, såsom demografiska förändringar och övergången till en hållbar ekonomi, kräver bättre sysselsättnings-, utbildnings- och arbetsorganisationsstrategier för att EU:s konkurrenskraft och arbets- och levnadsvillkor ska förbättras och för att nya arbetstillfällen ska skapas. Därför bör smart tillväxt främjas genom en kombination av full sysselsättning och stark välfärd samt hållbar produktion och hållbara levnadssätt. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av allmän tillgång till livslångt lärande, kvalifikationer och kompetens för alla åldersgrupper. Parlamentet understryker de ekonomiska argumenten för kompetenshöjning, integrering på arbetsmarknaden, social integrering, effektiv bekämpning av diskriminering och bättre utnyttjande av alla arbetstagares resurser. Parlamentet erinrar om att möjligheten att kunna förena arbetsliv och familjeliv, utbildning och förbättring av humankapitalet också har andra fördelar än ekonomiska för enskilda personer.

10.  Europaparlamentet betonar att de nationella flexicurityarrangemangen måste ses över mot bakgrund av de nya socioekonomiska sammanhangen, och att de måste upprätthållas och i förekommande fall stärkas och anpassas till de specifika behoven i varje enskild medlemsstat för att säkerställa en flexibel och aktiv arbetsmarknad för alla, effektiv utbildning och fullgoda sociala trygghetssystem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att komplettera sina arbetsmarknadsreformer genom att stärka det sociala skyddet och arbetslöshetsskyddet ovanför fattigdomsgränsen och förbättra kvaliteten på de offentliga arbetsförmedlingarna. Parlamentet betonar att flexicurity inte bör ses som en lösning för alla.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av informellt lärande och kompetensutveckling genom förstärkt samarbete mellan generationerna så att unga människor kan förvärva nya kunskaper från erfarna, äldre arbetstagare.

12.  Europaparlamentet beklagar att många arbetstagare fortfarande har svårt att kombinera arbete och familjeliv. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge alla föräldrar, särskilt kvinnor, ensamstående föräldrar, missgynnade personer eller personer med funktionsnedsättning, möjlighet till integrering inte bara i arbetslivet utan även i processer för livslångt lärande. Parlamentet betonar att arbetsorganisationen och utbildningsmöjligheterna måste göras förenliga med föräldraansvaret, att barnomsorgen måste göras mer effektiv och tillgänglig och att föräldrar bör ges lämpligt stöd. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att genomföra åtgärder och program som syftar till att stödja anhörigvårdare.

13.  Europaparlamentet anser att det är bra att stödja miljövillkor som främjar distansarbete i de fall detta kan bidra till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.

Svar
Garantera tillgången till kunnig arbetskraft

14.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Europeiska observationsorganet för sysselsättning och kommissionens initiativ att framställa en kompetenskarta för EU och att reformera det europeiska sysselsättningsnätverket Eures för att dels förbättra insynen och tillgången för arbetssökande, dels främja arbetstagarnas rörlighet i EU. Parlamentet betonar att Eures fyller en mycket viktig funktion när det gäller rådgivning till mobila arbetstagare och arbetssökande angående deras rättigheter och att detta bidrar till att skapa en verklig inre marknad. Parlamentet välkomnar starten av pilotprojektet ”Your first job – Eures”, som riktas till unga arbetssökande i de 27 medlemsstaterna. Parlamentet framhåller vidare Eures roll i gränsregioner och anser att dess gränsöverskridande partnerskap behöver utrustas med de resurser som krävs för att bemöta utmaningarna på den europeiska arbetsmarknaden.

15.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att stärka deltagandet i livslångt lärande, framför allt inom den yrkesinriktade utbildningen, för att säkerställa anställbarheten, höja arbetskraftens kompetens och stärka konkurrenskraften. Parlamentet påpekar att andelen personer som deltar i fortbildning måste öka så att även äldre med goda kvalifikationer kan hitta lämpliga arbeten som de kan utöva. Det bör i detta sammanhang skapas incitament för såväl arbetstagare som arbetsgivare, med särskild tonvikt på små och medelstora företag. Parlamentet anser också att mer övergripande åtgärder för livslångt lärande måste inrättas och att yrkesutbildningssystemen måste anpassas till arbetsmarknadens snabbt föränderliga behov, den tekniska utvecklingen och de nya strategierna för arbetets organisation.

16.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna i dessa kristider har minskat sina utbildningsbudgetar och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera mer i utbildningssystemen.

17.  Europaparlamentet kräver en bättre övervakning av den kommande efterfrågan på kunskaper i EU, per bransch och kvalifikationsnivå, och en omedelbar överföring av resultatet till medlemsstaternas utbildningspolitik och andra relevanta åtgärder för livslångt lärande. Parlamentet betonar vikten av att göra arbete och karriär mer attraktivt för unga arbetstagare och framför allt unga måste få löpande information om utvecklingen på arbetsmarknaden, så att de kan inrikta sig på att skaffa de färdigheter som faktiskt behövs. Parlamentet anser att en ”kunskapsallians” som för samman företag, arbetsmarknadens parter och utbildningsinstitut skulle vara ett användbart instrument i hanteringen av innovations- och kunskapsbrister och i hög grad bidra till att främja ekonomins och hela samhällets intressen, framför allt när det gäller den mycket viktiga utmaningen att uppnå full sysselsättning, fattigdomsbekämpning, social integrering och varaktig ekonomisk tillväxt i världsekonomin.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av tidig identifiering av kompetensbehov och föreslår en tidshorisont på minst tio år och uppmanar medlemsstaterna och, där så är meningsfullt, regionerna, att inrätta ett centrum för arbetsmarknadsövervakning med inriktning på framtida behov. Parlamentet betonar vidare att det är viktigt att utveckla mer tillförlitliga system för att föregripa framtida behov av och brist på kompetens i EU och medlemsstaterna samt att fortsätta att investera i kompetensutveckling och bättre matchning av kvalifikationer och jobb. Parlamentet påminner om behovet av att säkerställa att allmänheten har tillgång till information av hög kvalitet och uppmanar till utbyte av erfarenheter och bästa metoder i detta avseende. För att uppnå detta behövs en starkare och effektivare samordning mellan utbildningsanordnare, inbegripet universitet och forskningscentrum å ena sidan och offentliga arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter, företag och arbetsgivare å andra sidan.

19.  Europaparlamentet betonar behovet av att göra de yrken och arbeten där det råder arbetskraftsbrist mer synliga och attraktiva.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att synliggöra och öka det ekonomiska stödet till Leonardo da Vinci-programmet, som gör det möjligt att förvärva nya färdigheter, kunskaper och kvalifikationer och som gör yrkesutbildning mer lockande för alla. Parlamentet påpekar även den särskilda betydelse som utbildning på arbetsplatsen har och uppmanar till stöd för nationella initiativ som främjar denna form av utveckling i arbetslivet.

21.  Europaparlamentet noterar att delprogrammet Erasmus har en genomförandegrad på nära 100 procent. Parlamentet påminner om de väldokumenterade bevisen på att Erasmus underlättar utlandsstudier avsevärt och ger studenterna bredare kompetens och att detta i sin tur leder till klart förbättrade anställningsmöjligheter och därmed bidrar väsentligt till Europas konkurrenskraft.

22.  Europaparlamentet framhåller vikten av att ha ett statligt utbildningssystem av hög kvalitet med fri tillgång för alla på lika villkor.

23.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att skapa förutsättningar för nära samarbete mellan forskningsinstitut och näringslivet samt att uppmuntra och stödja industriföretag att investera i forskning och utveckling. Parlamentet påminner om att universitet, högskolor och yrkesutbildningsorgan spelar en ledande roll i medlemsstaternas regionala ekonomier och är unika platser där innovation, utbildning och forskning möts och kan leda fler arbetstillfällen, utveckling av entreprenörskompetens och annan kompetens och till fler anställningsmöjligheter. Parlamentet erkänner den roll som initiativet till dialog mellan universitet och näringsliv spelar i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar lokala och regionala myndigheter att främja det europeiska miljölednings- och miljörevisionssystemet (Emas) och att uppmuntra alla ekonomiska sektorer att sträva efter Emas-registrering.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för agendan för ny kompetens och arbetstillfällen inrätta sektorsspecifika sysselsättnings- och kompetensråd på EU-nivå som ska samla in och utbyta information från medlemsstaterna och regionerna för att bidra till samordningen av insatser från samtliga berörda aktörer samt stödja den sociala dialogen.

25.  Europaparlamentet anser att en kraftig ökning av investeringarna i utbildning, forskning och innovation är av grundläggande betydelse. För att uppmuntra medlemsstaterna att välja denna väg måste särskild uppmärksamhet ägnas åt de offentliga utgifterna för utbildning, forskning och innovation när man utvärderar medlemsstaternas budgetmål på medellång sikt.

26.  Europaparlamentet konstaterar att adekvat stöd därför måste ges till instrument som exempelvis branschutredningar som identifierar behov i fråga om yrkesprofiler och yrkesgrupper och som tas fram i samarbete mellan arbetsmarknadens parter.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommittéerna för dialogen mellan arbetsmarknadens parter att bidra till en bättre matchning av befintliga utbildningar och nuvarande och framtida efterfrågan genom en färdplan med tydliga mål och indikatorer som gör det möjligt att övervaka framstegen.

28.  Europaparlamentet betonar att arbetsgivarna måste involveras i utbildningsinstitutionernas förvaltning och i arbetet med att ta fram utbildningsprogram, undervisningsmetoder, lärlingsprogram, bedömningar och kvalifikationer. Parlamentet understryker vikten av incitament för arbetsgivare som erbjuder utbildning till låg- eller outbildad personal och därmed möjligheter att förvärva praktiska erfarenheter direkt på arbetsplatsen.

29.  Europaparlamentet beklagar att antalet ungdomar inom EU som hoppar av skolan i förtid fortfarande är för högt. Parlamentet påpekar att en minskning av denna andel med bara en procentenhet skulle kunna resultera i cirka 500 000 potentiella arbetstagare. Medlemsstaterna uppmanas därför att vidta effektivare åtgärder som utgår från modern utbildning och yrkesutbildning av hög kvalitet för att förhindra att ungdomar slutar skolan i förtid, att undanröja hinder för fortsatta studier, att erbjuda alternativ för lärande och utbildning och omskolningsmöjligheter för studenter med inlärningssvårigheter eller funktionshinder och att utveckla effektiva förbindelser mellan grundläggande utbildning och näringsliv. Parlamentet understryker vikten av tidig utbildning för utvecklingen av dels människors framtida kompetenser, dels deras förmåga att lära sig, specialisera sig och vidareutvecklas, och efterlyser en samstämd och omfattande långsiktig förskolestrategi, vilket föreslås i kommissionens dithörande meddelande.

30.  Europaparlamentet beklagar att många personer med funktionsnedsättning som kan utföra ett arbete inte har tillträde till arbetsmarknaden och uppmanar medlemsstaterna att införa en sådan politik som erbjuder alternativ vad gäller utbildning och anställning för personer med funktionsnedsättning.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja offentligt finansierade och välreglerade institutioner för grundläggande utbildning (förskola, grundskola och gymnasieskola, yrkesutbildning och högskoleutbildning) med välutbildade lärare och att hjälpa personalen att få skäliga löner och villkor.

32.  Europaparlamentet betonar vikten av offentliga utbildningssystem som är tillgängliga för alla i enlighet med främjandet av lika möjligheter för alla.

33.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att främja europeiska spetsenheter inom de nya utbildningsprogram som startats för att ge studenterna de färdigheter som behövs i framtidens yrken och för att underlätta ungdomars rörlighet i det sammanhanget. Parlamentet framhåller att det är viktigt att skapa de förutsättningar som krävs för att öka klusterbildningen av innovativa företag som kan stimulera den lokala ekonomiska utvecklingen avsevärt och skapa nya arbetstillfällen i regionerna. I takt med att den ekonomiska omstruktureringen går allt snabbare, är arbetskraftens kompetens, skicklig företagsledning, innovation, vetenskap, teknik och gröna jobb förutsättningar för en hållbar tillväxt.

34.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att på alla nivåer i utbildningssystemet integrera IKT-kompetens, digital kompetens, entreprenörskap och tvärgående nyckelkompetenser som kommunikation på främmande språk, personlig utveckling, aktivt medborgarskap, kreativitet, kulturell medvetenhet och interkulturell förståelse samt nyckelkompetenser som rör miljö, klimatförändringar och hållbar utveckling. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att främja och erkänna ”hårda” och ”mjuka” färdigheter för att förbättra människors anställbarhet. Parlamentet påpekar att det är viktigt för alla att kunna kommunicera på främmande språk och stöder språkinlärning och utvecklingen av språkundervisning.

35.  Europaparlamentet betonar behovet av innovationsinriktad utbildning. Dessutom bör fritt och abstrakt tänkande främjas, tillsammans med teknisk utbildning, för att möta framtidens behov.

36.  Europaparlamentet understryker att man bör satsa på att alla barn tidigt utvecklar grundläggande it-färdigheter, och därför bör it integreras i undervisningen i grundskolan. Alla i Europa bör ha enkel och billig tillgång till internet.

37.  Med tanke på att bristen på it-experter år 2015 beräknas uppgå till 384 000–700 000 arbetstillfällen, samtidigt som bristen på hälso- och sjukvårdspersonal beräknas uppgå till omkring en miljon och bristen på forskare till ytterligare en miljon, uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att garantera den nivå av kvalificerad arbetskraft som krävs på dessa områden.

38.  Europaparlamentet noterar även att utbildningens internationalisering har social, kulturell och ekonomisk betydelse och uppmanar följaktligen kommissionen att underlätta rörligheten över gränserna för forskare, studenter, vetenskapsmän och föreläsare, både inom och utanför EU.

39.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att högutbildade personer tar arbeten som de är överkvalificerade för eller okvalificerade arbeten, vilket innebär kompetensslöseri i EU.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla utbildningsprogram riktade till lärare för att ge dem instrument så att de kan anpassa sig till arbetsmarknadens utveckling och till de kunskaper som krävs på alla utbildningsnivåer.

41.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja utbildning på arbetsplatsen, däribland ett dubbelt system med utbildning/yrkesutbildning för att i ett mycket tidigt skede introducera ungdomar på arbetsmarknaden och främja en kvalitetsram för praktiktjänstgöring och lärlingsutbildning som i största möjliga utsträckning leder till fast anställning. Parlamentet uppmuntrar vidare de relevanta intressenterna att se till att praktiktjänstgöring och lärlingsutbildning under ledning av professionella handledare ger en faktisk kompetensökning och erfarenheter som motsvarar arbetsmarknadens behov och leder till nya arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa minimistandarder för praktikperioder när det gäller lön och sociala rättigheter och att införa en rättsligt bindande europeisk kvalitetsram för praktikperioder, där man fastställer anständiga arbetsvillkor och regler för att förhindra att praktikanter används för att ersätta ordinarie arbetskraft.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förstärka utbytet av evidensbaserad politik för övergången från utbildning och praktik till arbete och för rörlighet i utbildningssyfte, vilket bidrar till att öka de ungas kompetens och anställbarhet.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nästa lagstiftningsinitiativ om yrkeskvalifikationer stärka det ömsesidiga erkännandet av examensbevis och yrkeskvalifikationer, inrikta sig på en mekanism för ökat ömsesidigt erkännande av kompetens och färdigheter, inklusive kompetens som förvärvats genom icke-formell och informell utbildning samt att utvidga mekanismen för erkännande till att även omfatta arbetstagare från tredjeländer. Parlamentet anser att mekanismen ska bygga på lämpliga europeiska ramar, såsom den europeiska ramen för kvalifikationer (EQF) och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET).

44.  Europaparlamentet uppmuntrar de nationella statistikbyråerna att ta fram lämpliga indikatorer för att mäta färdigheterna och kvaliteten på olika nivåer i utbildningssystemet.

45.  Europaparlamentet anser att utrikestjänsten, i synnerhet EU:s delegationer i tredjeland, kan spela en viktig roll för att upplysa om vilken kompetens som behövs i EU och om tillgången på arbeten. Likaså kan den hjälpa till med de förfaranden som krävs för att komma till Europa.

46.  Europaparlamentet noterar att det som ett resultat av demografiska förändringar finns ett stort antal äldre potentiella frivilligarbetare som utgör en mycket stor outnyttjad resurs i samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja möjligheterna för äldre frivilligarbetare och att ta fram ett åtgärdsprogram för seniorer för det ökande antalet äldre och mycket erfarna medborgare som kan tänka sig att arbeta som frivilliga. Programmet kan genomföras parallellt med och vara ett komplement till programmet Aktiv ungdom och även främja specifika program för frivilligarbete mellan generationerna och för mentorskap.

47.  Europaparlamentet anser att man mot bakgrund av strategin för att förlänga det yrkesverksamma livet inte gör tillräckligt för att hjälpa äldre personer att förvärva it-kompetens och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram breda utbildningsprogram för denna grupp.

48.  Europaparlamentet framhåller vikten av att upprätthålla hantverkstraditioner och färdigheter knutna till dessa samt av att fastställa strategier för hantverksföretagare, för att kunna bevara hantverkets kulturella identitet. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att stödja arbetslivskopplad yrkesutbildning och rörlighet för unga hantverkare. Parlamentet konstaterar att en aktiv politisk åtgärd värd att uppmuntra kan vara att främja praktikplatser i syfte att få in ungdomar i sektorn och uppmanar medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder i detta avseende. Parlamentet understryker vikten av humaniora som ett område för studier av det förflutna och för att bättre bevara kulturella identiteter.

Främja efterfrågan på arbetskraft och skapandet av arbetstillfällen

49.  Europaparlamentet noterar den roll som de små och medelstora företagen spelar i den europeiska ekonomin, såväl på grund av deras stora antal som på grund av deras strategiska roll i kampen mot arbetslösheten. Parlamentet erinrar om att små och medelstora företag står för 85 procent av arbetstillfällena i EU och svarar för 58 procent av allt mervärde som skapas i EU. Parlamentet uppmuntrar alla berörda aktörer att avskaffa alla bestämmelser som skulle kunna stå i vägen för etablerandet av nya företag och företagens fria rörlighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att underlätta skapandet och stimulera tillväxten av små och medelstora företag och att särskilt uppmärksamma kvinnors företagande, ge dem en miljö med företagarvänliga och skattemässigt gynnsamma regler, underlätta deras inträde på marknaden, kartlägga hindren för anställning, minska byråkratin till ett minimum och förbättra deras tillgång till finansiering.

50.  Europaparlamentet anser att en mer riktad användning av innovation och en mer konkurrenskraftig industribas är nödvändigt för att öka sysselsättningen. Parlamentet menar att de ungas sysselsättning, forskningsbaserade branscher och särskilda incitament för rekrytering av ett bredare urval arbetssökande måste främjas.

51.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ till att i framtiden införa ett förenklat förfarande för beviljande av tidsbegränsat uppehållstillstånd i EU för koncernmedarbetare från tredjeländer.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera mer i skapandet av nya arbetstillfällen och att främja entreprenörskap, företagsetablering och egenföretagande för att skapa anställningsmöjligheter och minska den sociala utestängningen. Parlamentet anser att ett gott klimat och incitament för företagsutveckling samt stöd till införandet av ny teknik är viktigt men inte tillräckligt för utvecklingen av EU-ländernas ekonomier. Parlamentet betonar därför att man bör koncentrera sig mer på att främja entreprenörstänkande och entreprenörskap på olika utbildningsnivåer, rådgivning till nya företagare och ändamålsenlig kompetensutveckling för personal vid små och medelstora företag. Parlamentet understryker den roll som Europeiska institutet för innovation och teknik och EIB spelar, framför allt genom program såsom Jasmine och Jeremie, för att stödja nyetablering och utveckling av företag och för att tillgodose de små och medelstora företagens behov.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa principen om att tänka småskaligt först och ta hänsyn till de små och medelstora företagens behov när den utarbetar arbetsmarknadslagstiftning.

54.  Europaparlamentet understryker vikten av ett fritt och klokt reglerat internet för nyföretagande och jobbskapande. Internetanvändarnas förtroende för systemet och tillit till att deras integritet inte kränks är avgörande för nya affärsmodeller på internet.

55.  Europaparlamentet påpekar att Europeiska unionen inte har tillräckligt många FoU-intensiva innovativa företag och att de stora bristerna i innovativa färdigheter och digital kompetens innebär att små och medelstora företag inte kan gå in för innovativa och smarta affärsmodeller och ny teknik.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta samarbetet för att få till stånd en integrerad och konkurrenskraftig riskkapitalmarknad, något som är avgörande för skapande av och tillväxt för små och medelstora företag.

57.  Europaparlamentet anser att en konkurrensutsatt inre marknad utan hinder måste slutföras för att möjliggöra fri rörlighet för arbetskraft. Parlamentet anser vidare att slutförandet av den inre marknaden måste gå hand i hand med en arbetsrätt som skapar lika villkor, tydlig samordning av de sociala trygghetssystemen och ger arbetstagarna möjlighet att bevara, behålla eller föra över intjänade rättigheter, framför allt möjligheten att överföra pensionsrättigheter över gränserna. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att ha ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter för att undanröja hinder för studenters och arbetstagares rörlighet och uppmuntra ett utbyte av bästa praxis och erfarenhet på detta område för att bedöma hur den inre marknaden utvecklas med hänsyn till löntagarnas sociala trygghet och i enlighet med de gällande löne- och arbetsvillkoren i värdlandet. Parlamentet betonar i detta sammanhang att lönedumpning bör förhindras.

58.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt svartarbete, som äventyrar både samhället och arbetstagarna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utföra fler regelbundna kontroller, att införa lämpliga påföljder och inleda informationskampanjer för att öka medvetenheten om arbetstagarnas rättigheter och de långsiktiga nackdelarna för arbetstagare som är anställda i den svarta ekonomin. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att kombinera förebyggande åtgärder och sanktioner med incitament som syftar till att undvika svartarbete och omvandla svartarbete till laglig sysselsättning.

59.  Europaparlamentet anser att hälso- och sjukvårdssektorn har en viktig roll att spela för uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet anser också att hälso- och sjukvårdssektorn och den sociala omsorgssektorn på grund av befolkningsutvecklingen är en källa till sysselsättning som är mycket viktig för den sociala delaktigheten och som kommer att öka i betydelse. Parlamentet uppmanar till utveckling av en omsorgsekonomi som uppfyller de verkliga behoven och säkrar omsorgstjänster av hög kvalitet för alla samt goda arbets- och lönevillkor för att undvika att människor tillgriper svartarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja ILO-konventionen kompletterad av en rekommendation om arbetstagare inom hushållssektorn för att förbättra arbetsförhållandena inom denna sektor. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en studie om vårdbiträden som är anställda i sina klienters hem samt andra lämpliga och hållbara lösningar för ett självständigt liv. Syftet med detta är att fastställa huruvida EU-lagstiftningen ger tillräcklig social trygghet för denna kategori arbetstagare, som ofta är kvinnor.

60.  Europaparlamentet betonar möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen inom områdena socialtjänst, hälso- och sjukvård, omsorg och utbildning och kräver starka och hållbara investeringar inom dessa nyckelområden och infrastrukturer och även anständiga arbetsförhållanden för att tillhandahålla tjänster med god kvalitet. Parlamentet ser fram emot kommissionens handlingsplan för att åtgärda skillnaderna i tillgången till vård- och omsorgspersonal.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och andra intressenter att se till att EU-medlen från exempelvis ESF, Eruf och Sammanhållningsfonden samt instrument som instrumentet för mikrokrediter används på ett sätt som är effektivt, enklare och ger synergivinster för att skapa sysselsättning, även inom den sociala ekonomin. Parlamentet pekar på fördelarna med att rikta in strukturfondernas investeringar på utbildning inom sektorer med högt mervärde ur teknisk synvinkel och på sådana som är särskilt viktiga för att främja övergången till hållbara tillväxtmodeller. Parlamentet uppmanar till särskild uppmärksamhet på de medlemsstater som har hög arbetslöshet och en genomsnittlig månadsinkomst som ligger under fattigdomsgränsen.

62.  Parlamentet påminner om vikten av samverkan mellan de olika europeiska fonderna och understryker betydelsen av ett decentraliserat synsätt när dessa fonder utnyttjas så att arbetsmarknadens krav tillgodoses. Parlamentet anser också att individer och företag behöver ges lämpliga incitament att investera i utbildning. Parlamentet framhåller i detta sammanhang sammanhållningspolitikens bidrag till flaggskeppsinitiativet om ett resurseffektivt Europa och begär att dess potential när det gäller hållbar tillväxt beaktas.

63.  Europaparlamentet samtycker till att öka inflytandet från sammanhållningspolitiska instrument, däribland Europeiska socialfonden, genom att koncentrera de finansiella medlen till ett mindre antal prioriteringar, skärpa motkraven på institutionella reformer, stärka partnerskapsprincipen, betona klara och mätbara mål och ingå investeringsavtal för utveckling och partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över det befintliga regelverket för EU:s program för direkt företagsstöd och att undersöka möjligheterna att anslå huvuddelen av stödet till att skapa arbetstillfällen ute på företagen, utveckla arbetstagarnas kompetens och införa ytterligare utbildningsprogram.

Förbättra arbetsmarknadens funktion

65.  Europaparlamentet noterar att flexicuritypolitiken står i centrum för agendan för ny kompetens och arbetstillfällen och delar kommissionens bedömning att krisen har inneburit en verklig test av flexicurityarrangemangen, även där man har infört externa flexibilitetsåtgärder på arbetsmarknaden utan motsvarande förstärkning av de sociala trygghetssystemen. Parlamentet betonar dock att man måste genomföra arbetsmarknadsreformer utan att underminera framgångsrika strategier och konsensus och förtroende mellan de nationella regeringarna och arbetsmarknadens parter. Parlamentet understryker att flexicurityåtgärderna måste vara anpassade till de sociala förhållanden och den särskilda struktur som råder på den nationella arbetsmarknaden och till arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen.

66.  Europaparlamentet betonar emellertid att flexicurity inte ensamt kan avhjälpa krisen och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att fortsätta med de nödvändiga arbetsmarknadsreformerna och att vara särskilt uppmärksamma på att arbetstagare från utsatta och missgynnade grupper kommer in på arbetsmarknaden. Parlamentet rekommenderar i detta sammanhang att man tillämpar en strategi nedifrån och upp som underlättar dialog med och engagemang från alla nivåer i den politiska och sociala ledningen.

67.  Europaparlamentet anser att de fyra flexicuritykomponenterna – flexibla och pålitliga avtalsarrangemang, aktiv arbetsmarknadspolitik, livslångt lärande och moderna sociala trygghetssystem – samt balansen mellan dessa, bör ses över och stärkas, som ett led i den nya strävan efter sociala och ekonomiska förändringar. Syftet med detta är att tillgodose arbetstagarnas och företagens behov på den moderna arbetsmarknaden, skapa anständiga arbetstillfällen och säkra arbetstagarnas anställbarhet, fullgott socialt skydd och efterlevnad av principen om lika lön för lika arbete i jämställdhetens namn. Parlamentet anser att det är avgörande att stärka arbetsmarknadsinstitutionerna genom hela processen för att garantera att arbetstagarna gynnas av övergångar mellan olika arbeten, yrken, branscher och anställningsförhållanden. Vid översynen bör arbetsmarknadens parter ha inflytande inom ramen för den sociala dialogen.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med artikel 152 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i högre grad främja den roll som arbetsmarknadens parter spelar inom varje näringsgren på EU-nivå, samtidigt som deras självständighet respekteras.

69.  Europaparlamentet stöder, i enlighet med artikel 155 i EUF-fördraget, dialogen mellan arbetsmarknadens parter och uppmuntrar dem till avtalsförhållanden, inklusive ingående av avtal. För att genomföra de avtal som ingås på EU-nivå rekommenderas arbetsmarknadens parter, uppdelade efter näringsgren, att tillämpa det förfarande som anges i artikel 155.2 i EUF-fördraget för frågor som omfattas av artikel 153 i EUF-fördraget.

70.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla alla former av distansarbete och alla former av arbetsorganisation och/eller arbetsupplägg som med hjälp av telekommunikation och internet möjliggörs utanför den normala arbetstiden och arbetsplatsen, i samband med tillhandahållande av en tjänst eller inom ramen för ett anställningsförhållande.

Främja inkluderande arbetsmarknader

71.  Europaparlamentet understryker att om EU ska komma starkare ur den ekonomiska krisen, bli mer konkurrenskraftigt och konvergent med högre tillväxtnivåer och kunna säkra sitt välfärdssystem på lång sikt måste arbetskraftspotentialen i alla åldersgrupper utnyttjas bättre, arbetsmarknadens funktion, den sociala integreringen och det sociala skyddet förbättras samt kompetensen och färdigheterna hos arbetskraften stärkas.

72.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att man måste minska segmenteringen på arbetsmarknaden genom att garantera arbetstagarna tillräcklig säkerhet och förbättra integreringen på arbetsmarknaden, för att öka möjligheterna för alla arbetstagare oavsett anställningsavtal, särskilt från de mest missgynnade och utsatta grupperna, att komma in och utvecklas på arbetsmarknaden.

73.  Europaparlamentet betonar vikten av att rättigheterna för personer med funktionshinder integreras i genomförandet av agendan samt i alla aspekter av Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att främja utveckling av och tillgång till varor och tjänster som är utformade för alla enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket även innefattar utbyte av bästa praxis.

74.  Europaparlamentet understryker att lönerna har stigit mindre än produktiviteten i många medlemsstater och noterar med stor oro det ökande antalet ”fattiga anställda” som även om de uppbär lön inte lyckas ta sig över fattigdomströskeln. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att göra ett kraftfullt ingripande för att åtgärda detta problem.

75.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att prioritera att få bukt med ungdomsarbetslösheten och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta sitt arbete för att främja ungdomars integrering på arbetsmarknaden, bl.a. genom att ge incitament till ungdomar och arbetsgivare och utveckla möjligheterna till praktiktjänstgöring och lärlingsutbildning. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det är av central betydelse att man underlättar övergången från skola till arbete, personlig vägledning och uppföljning samt tillhandahåller möjligheter att förvärva faktiska färdigheter och uppdatera dem i enlighet med arbetsmarknadens behov. Parlamentet betonar att detta initiativ måste ha nära anknytning till flaggskeppsinitiativet ”Unga på väg”.

76.  Europaparlamentet betonar vikten av att skapa lämpliga villkor som möjliggör för äldre arbetstagare att stanna kvar längre på arbetsmarknaden och att integrera solidaritet mellan generationerna, samarbete vad gäller sysselsättningen och genomförande av initiativ som främjar fler år i arbetslivet, t.ex. arbetsdelning, omvärdering av kompetens och karriär, anställdas frivilligarbete och gradvis pensionering, även för frilansare.

77.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med tanke på Europas åldrande befolkning skapa en uppsättning instrument som underlättar för äldre att få tillträde till arbetsmarknaden, och uppmanar både till främjandet av och ett brett stöd för rådgivning till och aktiviteter för äldre mot bakgrund av innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande. Parlamentet efterlyser incitament för arbetsgivare, med tanke på att företagen är mindre intresserade av äldre arbetstagare. Parlamentet betonar betydelsen av att vidareutbilda dessa personer och höja deras kvalifikationer, vilket kommer att ge dem möjligheter att återvända till arbetsmarknaden. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att utnyttja äldre personers kunskaper och erfarenheter, exempelvis genom coachningsprojekt.

78.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med tanke på den växande arbetslösheten modernisera och förstärka arbetsförmedlingarna så att man kan spela en större roll som livslånga tjänsteleverantörer för både arbetstagare och arbetsgivare. Parlamentet anser att offentliga arbetsförmedlingar kan göra en bedömning av en persons färdigheter, etablera profiler och tillhandahålla individuell yrkesvägledning och rådgivning i nära samarbete med lokala arbetsgivare samt ge information om möjligheterna till entreprenörskap och erbjuda en rad olika utbildnings- och omskolningsprogram.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att officiellt erkänna den sociala ekonomins betydelse, vilken står för 10 procent av arbetstillfällena i EU och spelar en avgörande roll för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU. Parlamentet anser att den sociala ekonomin måste vidareutvecklas för att bidra till socialt inkluderande välfärd och underlätta utvecklingen av inkluderande arbetsmarknader, bevara arbetstillfällen inom sektorer och branscher i kris och/eller som är nedläggningshotade, öka anställningstryggheten, bevara yrkesskickligheten och utveckla nya vägar till anställning för grupper som är särskilt missgynnade.

80.  Europaparlamentet betonar att bättre och kraftfullare EU-åtgärder för att främja jämställdhet och underlätta för människor att förena arbete med familjeliv och privatliv bör bidra till ett ökat deltagande av den aktiva befolkningen av kvinnor och män på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar vikten av att ge kvinnor möjlighet att komma in, komma tillbaka till och avancera på arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt kvinnor som har svårt att komma tillbaka i arbete efter mamma- eller föräldraledighet.

81.  Europaparlamentet anser att insatser måste göras för att främja tekniska och ingenjörsvetenskapliga studier, såsom matematik, data, naturvetenskap och teknik, bland flickor och att bekämpa könsstereotyper och könssegregering inom utbildning och på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta riktade åtgärder för att öka andelen kvinnor i ledande befattningar.

82.  Europaparlamentet anser att EU:s lagstiftning mot diskriminering avsevärt har ökat skyddet i hela EU. Parlamentet anser emellertid att mer måste göras för att ta itu med diskrimineringen, inbegripet flerfaldig diskriminering av olika grupper när det gäller anställning, yrkesutbildning och sysselsättning, för att principen om likabehandling ska tillämpas. Parlamentet anser att kvinnors ökade deltagande på arbetsmarknaden bör främjas genom riktade sociala skyddsåtgärder som avser omsorg om barn och familjer, genom att genomföra program för integrering av ett jämställdhetsperspektiv samt genom åtgärder för rekrytering av kvinnor och män till icke traditionella arbeten på frivillig basis, med särskild uppmärksamhet på traditionellt mansdominerade sektorer.

83.  Europaparlamentet pekar på de ekonomiska argumenten mot diskriminering förutom de människorättsliga aspekterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att snabbt sluta avtal och anta förslaget till rådets direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta stödja arbetet med att övervinna de tekniska svårigheterna inom rådet för att kunna uppnå ett sådant avtal eftersom en stark politik mot diskriminering inom EU kommer att stärka 2020-strategin.

84.  Europaparlamentet vidhåller att en förutsättning för att kvinnliga arbetstagares kvalifikationer och kunskaper ska kunna skyddas i en föränderlig ekonomisk tid, och för att de som vill ska kunna få hjälp att komma tillbaka i arbete, är att anställda som är föräldralediga också får möjlighet att delta i de utbildningar som deras arbetsgivare ordnar.

85.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja åtgärder som gör det möjligt att förena arbete och familjeliv, och att investera i kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom att främja mångfaldshantering, kvinnor i yrkeslivet och inrättandet av nya tjänster med flexiblare arbetsvillkor.

86.  Europaparlamentet betonar att nya arbetstillfällen bör åtföljas av nya former av arbetsorganisation som gör att arbetstagare med hemmavarande barn kan få andra arbetstider, sänkt arbetstid eller arbeta på distans.

87.  Europaparlamentet konstaterar att möjligheterna att öka sysselsättningen bland kvinnor inte bara ges inom vård och omsorg, utan också inom försvarssektorn, logistiksektorn (bl.a. transport), företagstjänstesektorn (t.ex. inom försäkrings- och konsultbranschen) och miljösektorn och hållbara arbetstillfällen.

88.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och utforma särskilda program för att rekrytera kvinnor till tekniska yrken med hjälp av bidrag till unga kvinnliga universitetsstuderande, i enlighet med bästa praxis i vissa medlemsstater. Ett exempel är programmet ”Excellentia” i Österrike, som gjort att man har lyckats fördubbla antalet kvinnliga lärare i naturvetenskapliga och tekniska ämnen på universiteten och medverkat till att skapa högkvalitativa forskningscentrum ledda av kvinnor.

89.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra den privata och offentliga sektorn att göra allt som krävs för att få bort löneskillnaderna och de stora skillnader som råder mellan kvinnor och män när det gäller tillgång, lön, karriärutveckling, deltagande och ledarskap, i syfte att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av insyn i form av bättre statistik samt en fungerande definition av begreppet likvärdigt arbete. Parlamentet välkomnar att kommissionen har meddelat att man kommer att se över pensionssystemet för dem som inte kontinuerligt har betalat in pensionsavgifter på grund av perioder av arbetslöshet, sjukdom eller vård- och omsorgsansvar, vilket främst gäller kvinnor.

Förbättra arbetskvaliteten och arbetsvillkoren

90.  Europaparlamentet anser att strävan mot målet full sysselsättning måste kompletteras med förstärkta insatser för att förbättra arbetskvaliteten samt arbets- och levnadsvillkoren för alla anställda, liksom arbetsmiljön och jämställdheten.

91.  Europaparlamentet anser att arbetskvalitet måste främjas som flerdimensionellt koncept, som omfattar både anställningsförhållanden och själva arbetet. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda arbetet med att se över EU:s definition och gemensamma indikatorer på arbetskvalitet, för att göra dem mer användbara vid utvärderingen och jämförelsen av medlemsstaternas politik. Parlamentet anser att den sociala dialogen spelar en viktig roll i främjandet av anständigt arbete, arbete med kvalitet och fullgott socialt skydd och uppmanar därför huvudintressenterna inom arbetsmarknadsområdet på EU-nivå att utarbeta en gemensam EU-strategi på detta område och att delta aktivt i översynen av definitioner och indikatorer på arbetskvalitet.

92.  Europaparlamentet anser att arbetsplatsens tillgänglighet, särskilt när det gäller byggnadernas utformning och informationstekniken, är ett mycket viktigt arbetsvillkor och avgörande för integreringen av personer med funktionsnedsättning.

93.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att se över arbetsmiljölagstiftningen och varnar för att otrygg arbetsmiljö, ständiga byten från en anställning till en annan och ökande stress har negativa effekter på arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda problemet med bristande insikt om arbetsrelaterade risker och sjukdomar.

94.  Europaparlamentet betonar vikten av att integrera aktörernas insatser för att förbättra arbetskvaliteten och använda lämpliga politiska instrument, inklusive lagstiftning, politisk samordning, utbyte av god praxis och självständiga avtal med arbetsmarknadens parter.

95.  Europaparlamentet anser att det höga antalet och den ökande andelen arbetssjukdomar, särskilt ökningen av muskuloskeletala sjukdomar, har stor inverkan på arbetsplatsernas kvalitet. Parlamentet menar att mer måste göras för att minska dessa om det åldrande samhället ska kunna bli hållbart.

96.  Europaparlamentet anser att arbetstagarnas rättigheter, dialogen mellan arbetsmarknadens parter, dvs. arbetstagare och arbetsgivare, och ett fullgott socialt skydd som ska förhindra fattigdom bland förvärvsarbetande bör utgöra kärnan i sysselsättningens kvalitet och därför också i konceptet arbetskvalitet.

97.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att slutföra sitt förberedande lagstiftningsarbete och lägga fram de lagstiftningsförslag som anges i agendan, med full respekt för resultatet av bedömningen av de ekonomiska och sociala konsekvenserna och arbetsmarknadsparternas autonomi. Parlamentet välkomnar kommissionens planer att med vederbörlig hänsyn till utvecklingen se över lagstiftningens effektivitet när det gäller arbetskvalitet och arbetsvillkor.

98.  Europaparlamentet betonar att de sysselsättningsmål som ställts upp och strategierna för att uppnå dem bör övervakas och samordnas med målen inom andra viktiga områden, t.ex. offentliga finanser och berörd innovationspolitik.

o
o   o

99.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 116.. (2) EUT L 308, 24.11.2010, s. 46. (3) Antagna texter, P7_TA(2010)0262. (4) Antagna texter, P7_TA(2010)0263. (5) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 6. (6) Antagna texter, P7_TA(2011)0455. (7) Kommissionens pressmeddelande IP/10/1673. (8) Cedefops publikationer, ISBN 978-92-896-0536-6. (9) EUT L 23, 27.1.2010, s. 35. (10) EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 23.