Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 189 i avdelning XIX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om forsknings-, utvecklings- och rymdpolitiken och i synnerhet om utarbetandet av en europeisk rymdpolitik för att främja vetenskapliga och tekniska framsteg, industriell konkurrenskraft och genomförandet av unionens politik,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–  med beaktande av sin resolution av den 16juni 2010 om EU 2020(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2010 ”En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum” (KOM(2010)0614),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om en industripolitik för en globaliserad tid(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 april 2011 ”En europeisk rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst” (KOM(2011)0152),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 31 maj 2011 ”En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst”,

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 11 november 2003 ”Rymden: en ny europeisk utmaning för en växande union – Handlingsplan för genomförande av den europeiska rymdpolitiken” (KOM(2003)0673),

–  med beaktande av beslut 2004/578/EG av den 29 april 2004 om ingående av ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport ”Halvtidsöversyn av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen” (KOM(2011)0005),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om halvtidsöversynen av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen: bedömning av genomförandet, framtida utmaningar och finansieringsutsikter(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 juni 2007 om finansieringen av det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation (Galileo) inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 och den fleråriga budgetramen 2007–2013(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 juni 2011 ”En budget för Europa 2020” (KOM(2011)0500),

–  med beaktande av förordning (EG) nr 683/2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)(6),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) – för en säkrare planet” (KOM(2008)0748),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) – Utmaningar och nästa etapp för rymdkomponenten” (KOM(2009)0589),

–  med beaktande av förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011-2013)(7),

–  med beaktande av förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Åtgärdsplan för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS)” (KOM(2010)0308),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt utskottet för transport och turism (A7-0431/2011), och av följande skäl:

A.  Artikel 189 i EUF-fördraget ger EU en tydlig roll när det gäller att utarbeta en rymdpolitik för att främja vetenskapliga och tekniska framsteg, industriell konkurrenskraft och genomförandet av unionens politik.

B.  Rymdpolitiken utgör en central del i Europa 2020-strategin och ingår i det industripolitiska flaggskeppsinitiativet.

C.  Satellitkommunikationstjänster är redan tillgängliga för EU:s regeringar och medborgare.

D.  Rymdpolitiken stöder målen med en smart och hållbar ekonomi för alla genom att skapa högkvalificerade arbetstillfällen, ge handelsmöjligheter, stimulera innovation och förbättra medborgarnas välbefinnande och säkerhet.

E.  Rymden är av strategisk betydelse för EU och är en central faktor för att EU:s beslutsprocess och åtgärder ska vara oberoende.

F.  Den europeiska rymdindustrin har en samlad omsättning på 5,4 miljarder euro och sysselsätter över 31 000 högkvalificerade personer.

G.  Den europeiska satellitkommunikationssektorn är av avgörande betydelse för bevarandet av en livskraftig europeisk rymdindustri eftersom över hälften av den europeiska rymdindustrins omsättning härrör från tillverkning eller uppskjutning av kommunikationssatelliter.

H.  Europaparlamentet har alltid gett sitt fulla stöd till det europeiska globala satellitnavigeringssystemet (GNSS), som verkställs via Galileo- och Egnosprogrammen och som syftar till att förbättra de europeiska medborgarnas vardag, garantera Europas självständighet och oberoende samt ta en betydande andel av den globala högteknologiska marknad som är beroende av satellitnavigering.

I.  EU är för närvarande beroende av det amerikanska GPS-systemet. Verksamhet till ett värde av cirka 7 procent av BNP måste utnyttja detta system. Galileo förväntas erbjuda fördelar jämfört med det amerikanska GPS-systemet, exempelvis förbättrad precision, global integritet, autentisering och garanterade tjänster, och kan också trygga EU:s strategiska autonomi. Parlamentet är medvetet om den betydelse som Galileo kan ha för att förbättra många europeiska tjänsters konkurrenskraft och kvalitet.

J.  Programkostnaderna har ökat, bland annat på grund av bristfälliga kostnadsprognoser och strategier för kostnadshantering, vilket innebär att den nuvarande budgeten endast kan finansiera installationen av den inledande operativa kapaciteten (Initial Operating Capacity, IOC).

K.  Kommissionen har lagt fram ett finansieringsförslag för Galileo inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020, men denna ram inbegriper inte finansiering av GMES, vilket innebär en stor risk för att programmet inte kan fortsätta.

L.  Innan det fattas något beslut om att ta ytterligare medel ur unionens budget i anspråk inom nästa fleråriga budgetram måste kommissionen lägga fram en klar och ingående bedömning av alla tekniska alternativ som kan komma i fråga och de kostnader och fördelar de kan medföra för både Galileo och GMES-programmet.

M.  GMES är ett annat flaggskeppsprogram under europeisk ledning i allmänhetens tjänst som förser de offentliga institutionerna med geografisk information som stöd vid genomförandet av åtgärder för bland annat miljövård, riskhantering och skydd av medborgarna. GMES ska garantera en ständig tillgång till information om miljö och säkerhet genom fast rymdbaserad observation och fast markbaserad infrastruktur samt att de resurser som finns i EU utnyttjas på bästa möjliga sätt.

N.  Bevarande av en konkurrenskraftig högteknologisk rymdindustri som backas upp av ett ambitiöst FoU-program och ytterligare verksamheter, utforskning av rymden, säkerställande av rymdinfrastruktur och internationellt samarbete utgör centrala delar i en framgångsrik rymdpolitik.

O.  Kommissionen påpekar att en oberoende väg till rymden måste säkras så att målen för den europeiska rymdpolitiken kan uppnås.

P.  Det europeiska industriella kunnandet är centralt för en framgångsrik rymdpolitik och de omfattande EU-programmen för europeisk integration och för EU:s konkurrenskraft spelar en avgörande roll.

Målen med den europeiska rymdstrategin

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst”, som en första etapp i en bred och användarstyrd rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst och till nytta för dess politik och diplomati. Parlamentet anser att Europeiska unionen bör inrikta sina insatser på utveckling av allmännyttiga tjänster i senare led på rymdområdet för att förbättra beslutsfattandet och genomförandet av politiska beslut. Parlamentet anser att en ändamålsenlig användning av rymdprogram, såsom Galileo och GMES, kan leda till betydande besparingar i berörda sektorer och vinster i senare led på regional och lokal nivå.

2.  Europaparlamentet anser att rymdpolitiken måste vara realistisk och syfta till att förbättra de europeiska medborgarnas vardag, möjliggöra ny ekonomisk tillväxt, främja innovationspotentialen och stödja vetenskapliga framsteg i världsklass. Parlamentet betonar att det är oumbärligt med rymdlösningar (som är beroende av spetstekniker och en konkurrenskraftig europeisk industribas) för att möta dagens viktigaste samhälleliga utmaningar, bland annat naturkatastrofer, resurs- och klimatövervakning, telesektorns utveckling och för att främja relevanta tillämpningar inom klimatpolitik, fysisk planering, miljövård, jordbruk, sjösäkerhet, fiske och transporter.

3.  Europaparlamentet konstaterar att satellitnät är viktiga för att målet om täckning för bredbandsanslutning till internet i hela EU ska uppnås senast 2013, och följaktligen bidrar till att uppfylla målen i EU:s digitala agenda.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utforma en industripolitik för rymden som är anpassad till de olika behoven i varje delsektor av branschen. Parlamentet betonar därför att en sådan politik inte bara bör utformas i samarbete med Europeiska rymdorganisationen (ESA) och medlemsstaterna, utan även med Europaparlamentet.

5.  Europaparlamentet anser att EU bär ansvaret för att samordna och befästa nationell rymdpolitik och nationella rymdprogram i syfte att upprätta en enhetlig europeisk strategi i samarbete med alla berörda intressenter. Parlamentet betonar att ett sådant tillvägagångssätt bör syfta till att stödja en solid, konkurrenskraftig och självständig europeisk industribas och befästa en industripolitik som klarar av utformning, utveckling, uppskjutning, drift och utnyttjande av rymdsystem på medellång och lång sikt, inbegripet finansiella mekanismer och lagstiftningsmekanismer.

6.  Europaparlamentet välkomnar strategins mål att stärka Europas rymdinfrastruktur och stödet till forskningen i syfte att öka den europeiska industribasens tekniska oberoende, uppmuntra till korsbefruktning mellan rymdindustrin och andra industrigrenar samt främja innovation som motor för ett konkurrenskraftigt Europa.

7.  Europaparlamentet noterar att de prioriterade åtgärderna är klart fastställda i kommissionens meddelande men att de delvis är otydliga. Parlamentet understryker att de bör preciseras och inbegripa en bedömning av samtliga tekniska alternativ samt de kostnader, risker, fördelar och sociala konsekvenser som de innebär, inbegripet alla tänkbara konsekvenser för EU:s industribas och den europeiska industripolitiken. Framför allt bör ett europeiskt rymdprogram inriktas på områden med ett europeiskt mervärde och man bör undvika splittrade satsningar eller överlappning av verksamheter som genomförs av Europeiska rymdorganisationen.

8.  Europaparlamentet framhåller vikten av en tydlig styrning av rymdpolitiken, där den kompetens som finns i EU utnyttjas bättre och där man har effektiva övervaknings- och samordningsmekanismer för att harmonisera prioriteringarna och sörja för en sund förvaltning av resurserna från nationella fonder och EU, Europeiska rymdorganisationen (ESA) och andra europeiska rymdorgan och organ som är relevanta för EU.

9.  Europaparlamentet noterar att den europeiska transportsektorn endast en gång nämnts i förbifarten vid de sju möten som hittills ägt rum i rymdrådet och att rymdpolitikens betydelse för transportsektorn, att döma av resultatet av de nämnda mötena, inte fullt ut beaktats under rådets förhandlingar.

10.  Europaparlamentet betonar att det behövs större kunskaper om väsentliga sektorers beroende av rymden och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att informera om hur viktig rymden är.

11.  Europaparlamentet påminner om att transportsektorn spelar en central roll för uppnåendet av dels EU:s 20/20/20-mål vad gäller koldioxidutsläpp och energiförbrukning, dels Europa 2020-strategins mål och att det inte går att uppnå en hållbar tillväxt utan en effektiv transportsektor.

12.  Europaparlamentet anser att det behövs en europeisk rymdstrategi för att garantera att rymdtekniken fullt ut bidrar till säkrare och effektivare trafikstyrning och trafikkontroller för alla transportsätt.

13.  Europaparlamentet är överens med kommissionen om att Europa bör bevara en oberoende väg till rymden för att kunna uppnå de mål som kommissionen uppställt för sin rymdpolitik och för att kunna fortsätta att dra nytta av sidoeffekterna av rymdtillämpningar. Parlamentet ser därför gärna att kommissionen lägger fram konkreta förslag inom det strategiska området uppskjutningstjänster och ägnar dem särskild uppmärksamhet inom ramen för industripolitiken på rymdområdet.

14.  Europaparlamentet betonar rymduppskjutningarnas särskilda betydelse i rymdpolitiken och behovet av att skapa ny politisk drivkraft i EU på detta område, med tanke på den kritiska finansiella situation som uppskjutningssektorn står inför i hela världen.

De centrala projekten Galileo och GMES

15.  Europaparlamentet konstaterar att Galileo är ett av EU:s flaggskeppsprogram och det första världstäckande satellitnavigeringssystem som är avsett enbart för civila ändamål. Galileo kan således trygga unionens oberoende på ett strategiskt viktigt område.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt komplettera den rättsliga ramen och budgetramen, i synnerhet för att upprätta en budgetram för 2014–2020 samt med tanke på att införa en metod för effektiv styrning, genomföra Galileotjänsterna och definiera ansvarsbestämmelser. Parlamentet betonar därför att för att Galileo ska bli driftklart och kunna utnyttjas fullt ut måste

17.  Europaparlamentet anser att den inledande operativa kapaciteten, som gör att man kan tillhandahålla inledande tjänster, bör uppnås senast 2014, så att Galileo kan bli den andra GNSS-referenskonstellationen för tillverkare av mottagare. Parlamentet välkomnar uppskjutningen av två operativa satelliter för validering i omloppsbanan den 21 oktober 2011 från den europeiska rymdhamnen i Kourou.

18.  Europaparlamentet är övertygat om att målet att uppnå fullständig operativ kapacitet, som innebär en konstellation med 27 satelliter plus ett passande antal extrasatelliter och lämplig markbunden infrastruktur, är en förutsättning för att Galileo ska ge ett mervärde i form av autentisering, hög precision och avbrottsfria tjänster och därmed medföra ekonomiska och samhälleliga vinster. Parlamentet fruktar att Galileo förlorar sin ledande position om systemet inte är färdigt i tid och om tjänsterna inte saluförs och sprids globalt på lämpligt sätt. Samtliga EU-institutioner måste klart och entydigt stödja målet med fullständig operativ kapacitet för att användare och investerare ska bli övertygade om EU:s långsiktiga engagemang.

19.  Europaparlamentet anser att den finansiella plan som ska antas för Galileo bör vara utformad på ett sådant sätt att den säkerställer kraven på långsiktighet och kontinuitet i fråga om drifts- och underhållskostnader och kostnader för ersättningsinvesteringar.

20.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen och Europeiska byrån för GNSS att satsa mycket mer på att öka kunskapen om GNSS bland potentiella användare och investerare, stödja användningen av tjänster som bygger på GNSS samt fastställa och koppla samman efterfrågan på dessa tjänster i EU.

21.  Europaparlamentet är fast övertygat om att ytterligare finansiering av GNSS endast kan tryggas om beslutsfattarna och den breda allmänheten blir betydligt mer medvetna om de ekonomiska och samhällsmässiga kostnaderna och fördelarna för EU. Parlamentet välkomnar konkreta initiativ som exempelvis den årliga idétävlingen Galileo Masters.

22.  Europaparlamentet påminner om att Egnos är ett reellt operativt program. Parlamentet är övertygat om att det är nödvändigt att utveckla Egnos fullt ut och verkligen utnyttja programmets tillämpningar. Parlamentet framhåller vikten av att Egnossystemet täcker hela EU för att konsolidera den gemensamma marknaden och behovet av att utvidga detta system i södra, östra och sydöstra Europa och i Medelhavsområdet, Afrika och Arktis.

23.  Europaparlamentet understryker att Galileo och Egnos bidrar till upprättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum och underlättar arbetet med att utveckla säkrare och kostnadseffektivare flygledningstjänster i Europa. Parlamentet efterlyser därför en ambitiös och fast tidsplan tillsammans med stabil finansiering av forskning och innovation för att säkra den tekniska utvecklingen och tillväxten i industrin samt ett underlättande av små och medelstora företags tillgång till finansiering i syfte att genomföra båda dessa program, eftersom detta är en förutsättning för att man i tid ska kunna lansera det gemensamma europeiska luftrummet, som är ett viktigt strategiskt steg för att främja ytterligare europeisk integration och stärka den inre marknaden.

24.  Europaparlamentet anser att främjande av användningen av Egnos och Galileo inom den civila luftfarten är en strategisk förutsättning för att Sesar ska kunna införas, i synnerhet när det gäller landningsrutiner och små flygplatser.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekräfta sitt engagemang för olika EU-rymdprojekt, såsom Sesar, som kommer att visa sig avgörande för framtida tillväxt och sysselsättning inom olika sektorer.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera insyn i finansieringen och samarbetet mellan militära och civila rymdanvändningsstrategier.

27.  Europaparlamentet understryker att Galileo och Egnos är mycket viktiga för en effektiv, miljövänlig och hållbar vägtrafikstyrning, system för vägavgiftsuppbörd, eCall, system för realtidsspårning och framtida digitala färdskrivare.

28.  Europaparlamentet understryker att övervakning av farliga och förorenande godstransporter bör prioriteras inom satellitbaserade observations- och navigationssystem.

29.  Europaparlamentet anser att GMES också är ett EU-flaggskeppsprogram som spelar en viktig roll när det gäller jordobservation. Parlamentet betonar att GMES bidrar väsentligt till att uppfylla målen i Europa 2020-strategin och till att stödja tillväxt och grön ekonomi samt långsiktiga investeringar i teknik och infrastruktur. Parlamentet betonar än en gång betydelsen av GMES, som kommer att bli mycket viktigt i kampen mot klimatförändringar och miljöförstöring. Parlamentet noterar att GMES, genom insamling och analys av information på nationell, regional och global nivå, kommer att göra det möjligt att få fram exakta och användbara uppgifter för land-, havs- och atmosfärsövervakning, civilskydd, riskförebyggande, system för tidig varning, katastrofhantering och återhämtningsinsatser efter miljö- och naturkatastrofer eller katastrofer som orsakats av människan, havs- och kustbevakning, jordbruksutveckling, vatten- och markförvaltning och fysisk planering, genom innovativ teknik för miljöbedömning och miljörapportering där rymdbaserade och markbaserade uppgifter kan kombineras.

30.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att slutföra den rättsliga ramen och lägga fram ett förslag om effektiv styrning av programmets olika utvecklings- och förvaltningsnivåer, där den sakkunskap som finns inom EU:s offentliga organ, inbegripet EU:s byråer, samt den privata sektorn, inbegrips i utveckling och samordning av användarstyrda tjänster. Kommissionen och övriga institutioner uppmanas eftertryckligen att inbegripa finansiering av GMES i den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Parlamentet upprepar än en gång att om finansiering av GMES tas med i den fleråriga budgetramen undviker man att de investeringar som redan gjorts inom sjunde ramprogrammet för forskning inom området tjänster och information går till spillo. Parlamentet påpekar att avsaknaden av en finansieringsplan för långsiktigt ekonomiskt stöd kommer att innebära att de investeringar som gjorts hittills varit meningslösa. Parlamentet anser att en uppmaning till medlemsstaterna att fortsätta att täcka kostnaderna för lanseringen och den årliga driften av programmet skulle leda till större kostnader på längre sikt, skillnader i tillgången till information samt när det gäller fördelar för EU-medborgarna, ett sannolikt uppehåll i själva programmet, efterföljande avbrott i mottagningen av uppgifter och slutligen ett beroende av icke-europeiska rymdinfrastrukturer varmed den sektorsrelaterade industrin skulle försättas i en ekonomiskt prekär situation.

31.  Europaparlamentet understryker att kostnaderna för GMES på sammanlagt 3 miljarder euro är täckta fram till 2013 (cirka 2,3 miljarder euro för satelliterna samt 700 miljoner euro för tillhörande tjänster) och att driftskostnaderna för programmet mellan 2014 och 2020 beräknas uppgå till i genomsnitt 850 miljoner euro per år. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja offentlig-privata partnerskap och dra till sig mer kapital från den privata sektorn.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en långsiktig plan för styrning och finansiering som grundas på en granskning av alla tänkbara alternativ, och fastställa en operativ organisation som garanterar att programmet förvaltas väl och att uppgifter tillhandahålls från tjänsterna så att programmet även i fortsättningen kan bli framgångsrikt och man uppnår målet att programmet är helt operativt från och med 2014. Parlamentet anser att detta bör knytas till en gemensam europeisk datastrategi för att säkra fritt tillträde och tillgång till befintliga uppgifter. Parlamentet anser att det är viktigt att fastställa vilka avtal som måste ingås med de nationella myndigheterna för att maximera systemets driftskompatibilitet, kontinuitet och styrning. Vidare anser parlamentet att man måste göra åtskillnad mellan dels vetenskaplig och kommersiell användning, dels de utvecklingsverksamheter som bedrivs av ESA och verksamheterna för uppbyggnad, drift och utveckling av systemen, vilka kräver europeiska strukturer och specifika kompetenser.

33.  Europaparlamentet erkänner de samhälleliga fördelarna med GMES-tjänsterna för användarna, för vilka kontinuitet och hållbarhet är avgörande om de fullt ut ska kunna dra nytta av den infrastruktur för observation som programmet erbjuder.

En säker rymd för säkerhets- och försvarspolitiska mål

34.  Europaparlamentet stöder kommissionens idé om att stärka säkerhetsverksamheten inom GMES till att omfatta gränsövervakning, stöd till unionens yttre åtgärder, övervakning till sjöss, komplicerade nödsituationer, humanitärt bistånd, civilskydd m.m. I samband med denna verksamhet bör hänsyn tas till de behandlade uppgifternas känsliga natur och behovet av att skydda den personliga integriteten och andra medborgerliga rättigheter.

35.  Europaparlamentet anser att rymdpolitiken även bör inbegripa säkerhetsprinciper när det gäller viktig europeisk rymdinfrastruktur och principer för säker återvinning av kasserad utrustning. Parlamentet är medvetet om att EU:s ekonomi, politik och samhälle blir alltmer beroende av rymdinfrastruktur, och understryker att rymdinfrastrukturen är en avgörande infrastruktur för att göra EU:s beslutsprocesser mer oberoende. Parlamentet anser att inrättandet av ett europeiskt system för situationsmedvetenhet på rymdområdet (Space Situation Awareness) skulle bidra till att skydda viktig europeisk rymdinfrastruktur mot risken för kollisioner mellan rymdfarkoster eller med rymdskrot eller jordnära objekt samt de risker som är förknippade med rymdmeteorologi. Parlamentet anser att man vid inrättandet av alla nya europeiska program bör utgå från befintlig kapacitet, kompetens och infrastruktur som har krävt investeringar från varje medlemsstat och utveckla sådan kapacitet som för närvarande saknas.

36.  Europaparlamentet anser att ett maximalt utnyttjande av satellitkommunikationstjänster direkt kommer att stödja den europeiska tillverkningsindustrins konkurrenskraft, utveckla industribasen i EU och främja följande viktiga politiska mål:

Stimulans av forskning och innovation

37.  Europaparlamentet anser att EU behöver en solid kunskapsgrund och teknisk grund för att kunna använda rymdrelaterade tillämpningar på bästa sätt i allmänhetens tjänst, om EU ska kunna agera självständigt och förfoga över en konkurrenskraftig rymdindustri som kan konkurrera på rättvisa villkor med den utomeuropeiska industrin. Det bör även finnas en rättslig och administrativ ram samt en budgetram för att branschen ska kunna investera i forskning och innovation. Parlamentet anser att EU behöver investera för att säkra europeisk tillgång till rymden och till infrastruktur för omloppsbanor i rymden.

38.  Europaparlamentet betonar vikten av en forsknings- och innovationsstrategi för EU:s rymdpolitik som garanterar tekniska framsteg, industriell utveckling och konkurrenskraft samt skapar arbetstillfällen inom EU. Parlamentet anser att en europeisk FoU-politik för rymden måste garantera att de nödvändiga teknikerna är tillgängliga – och tillräckligt mogna och oberoende på konkurrenskraftiga villkor. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategisk tidsplan för att se till att EU:s forsknings- och utvecklingsinsatser stämmer överens med de insatser som görs av ESA och medlemsstaterna för att uppnå alla nödvändiga tekniker och kompetenser samt de stärkta insatser som krävs för att skapa konkurrenskraft, europeiskt oberoende och tillträde till internationella marknader samt minska riskerna för de europeiska programmen.

39.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att skapa mekanismer och program för att stimulera marknaden för tillämpningar och tjänster som bygger på programmen Galileo/Egnos och GMES. Även tjänster för telesektorn och tjänster som bygger på att olika rymdtjänster används samtidigt bör utvecklas för att man effektivt ska kunna tillgodose medborgarnas behov.

40.  Europaparlamentet anser också att det är viktigt att, på överkomliga villkor, bevara en självständig tillgång till rymden för att befästa Europas oberoende och konkurrenskraft. Man bör därför gynna användning av europeiska system för uppskjutning och transportörer och kontrollera att den operativa och industriella organisationen lever upp till de gemensamma kraven. Parlamentet ser därför gärna att kommissionen lägger fram konkreta förslag för att främja den strategiskt viktiga undersektor som uppskjutningstjänsterna utgör, bland annat genom att ägna denna sektor särskild uppmärksamhet inom ramen för industripolitiken på rymdområdet.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt ta itu med de finansiella och praktiska kraven i de framtida ramprogrammen för forskning. Framför allt anser parlamentet att forskning om och utveckling av rymdrelaterade tillämpningar bör integreras som en viktig möjliggörande teknik för olika sektorsforskningsområden, exempelvis klimatförändringar, miljö, transporter, jordbruk m.m., hellre än att behandlas i ett separat rymdtema.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med ESA undersöka de olika alternativ som finns när det gäller att utforska rymden och ange de eventuella kostnaderna och vinsterna med dessa alternativ. Parlamentet anser i detta avseende att det är lämpligt att utarbeta en gemensam strategi med internationella partner genom ett samarbetsavtal som baseras på ett allmänt samförstånd mellan samtliga parter samt rimliga bidrag från EU.

Internationellt samarbete

43.  Europaparlamentet bekräftar på nytt att internationellt samarbete för fredliga ändamål är en av EU:s grundvärderingar och grunden för dess politik. Parlamentet anser att det internationella samarbetet bör främja europeisk teknik, infrastruktur och tjänster, vetenskaplig, teknisk och industriell spetskompetens, optimal tillgång till uppgifter för europeiska användare, kunskapsutbyte och driftskompatibel utveckling av tillämpningar som bidrar till att möta de stora samhällsutmaningar som Europa och världen för närvarande står inför. Parlamentet påpekar att EU bör vara ledande på rymdområdet och ha en stark strategisk roll i världen, särskilt i de internationella förhandlingarna om systemet för situationsmedvetenhet på rymdområdet (Space Situation Awareness) och rymdutforskning. Parlamentet betonar att insatserna på det rymdpolitiska området kan effektiviseras genom industriellt samarbete och genom att investeringarna fördelas mellan de stora programmen, exempelvis till den internationella rymdstationen.

44.  Europaparlamentet betonar vikten av att göra det möjligt för EU att spela en lämplig roll i insatser vid framtida katastrofer, såväl inom som utanför EU.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en internationell samarbetsstrategi i samarbete med medlemsstaterna och ESA för att stärka dialogen på det rymdpolitiska området med strategiska partnerländer (Förenta staterna, Ryssland och Japan) samt undersöka möjligheten att upprätta en liknande dialog med andra tillväxtmakter, till exempel Kina, Indien och Brasilien.

46.  Europaparlamentet påminner de politiskt ansvariga i EU om att merparten av de institutionella marknaderna i världen tyvärr inte är öppna för internationell konkurrens och att det planerade internationella samarbetet bör grundas på jämlika handelsvillkor.

47.  Europaparlamentet understryker att ett internationellt samarbete, särskilt på forskningsområdet, är önskvärt, men bör vara ömsesidigt och medföra ömsesidiga fördelar. Parlamentet beklagar att de institutionella marknaderna för våra viktigaste konkurrenter på rymdområdet är stängda för utländska industrier, inbegripet de europeiska.

Förbindelserna mellan Europeiska unionen och ESA

48.  Europaparlamentet påminner om att EU, i enlighet med artikel 189 i EUF-fördraget, ska upprätta lämpliga kontakter med ESA för att fastställa deras ömsesidiga ansvar och se till att deras respektive roller och investeringar inte överlappar varandra.

49.  Europaparlamentet anser att unionens ökande rymdverksamhet förutsätter en omprövning av dess förbindelser med ESA och de nationella organen, eftersom den tekniska och förvaltningsmässiga kompetens som ESA och de nationella organen har utvecklat är mycket viktig för att upprätthålla den tekniska kapaciteten och konkurrenskraften inom den europeiska industrin på en hög nivå och för att EU ska kunna koncentrera sig på driften, utvecklingen och kontinuiteten i de rymdsystem som är nödvändiga för EU samt på den internationella utvidgningen av marknaderna och på användarnas krav.

50.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör ta på sig ansvaret för den politiska ledningen och kontrollen av de organisationer som den engagerar.

o
o   o

51.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 57. (2) Antagna texter, P7_TA(2011)0093. (3) EUT L 261, 6.8.2004, s. 63. (4) Antagna texter, P7_TA(2011)0265. (5) EUT C 146 E, 12.6.2008, s. 226. (6) EUT L 196, 24.7.2008, s. 1. (7) EUT L 276, 20.10.2010, s. 1. (8) EUT L 276, 20.10.2010, s. 11.