Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2012 om åtgärder mot diabetesepidemin i EU (2011/2911(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av St Vincentdeklarationen om diabetesvård och diabetesforskning i Europa, som antogs vid det första mötet i St Vincentgruppen för ett handlingsprogram för diabetes som hölls i St Vincent den 10–12 oktober 1989(1),
– med beaktande av EU:s plattform för kostvanor, fysisk aktivitet och hälsa(2), som kommissionen lanserade den 15 mars 2005,
– med beaktande av kommissionens grönbok av den 8 december 2005 ”Främja goda kostvanor och motion: en europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar”, som tar upp de faktorer som är avgörande för förekomsten av typ 2-diabetes (COM(2005)0637),
– med beaktande av slutsatserna från det österrikiska ordförandeskapets konferens om förebyggande av typ 2-diabetes den 15–16 februari 2006 i Wien(3),
– med beaktande av sin resolution avden 27 april 2006 om diabetes(4),
– med beaktande av rådets slutsatser om främjande av hälsosamma livsstilar och förebyggande av typ 2-diabetes(5),
– med beaktande av Världshälsoorganisationens (Region Europa) resolution av den 11 september 2006 om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar i WHO:s europeiska region(6),
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 61/225 av den 20 december 2006 om Världsdiabetesdagen,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1350/2007/EG av den 23 oktober 2007 om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013)(7) och kommissionens beslut av den 22 februari 2011 om antagande av ett finansieringsbeslut för 2011 inom ramen för det andra gemenskapsprogrammet för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013) och om urvals-, tilldelnings- och andra kriterier för finansiella bidrag till åtgärder under detta program(8),
– med beaktande av kommissionens vitbok av den 23 oktober 2007 ”Tillsammans för hälsa: Strategi för EU: 2008–2013” (COM(2007)0630),
– med beaktande av det sjunde ramprogrammet för forskning (2007–2013)(9) och ramprogrammet för forskning och innovation (COM(2011)0808),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 oktober 2009 ”Solidaritet i hälsa: Att minska ojämlikhet i hälsa i EU” (COM(2009)0567),
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 64/265 av den 13 maj 2010 om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar,
– med beaktande av de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna från projektet ”DIAMAP – Road Map for Diabetes Research in Europe”(10) (En färdplan för diabetesforskningen i Europa) (FP7-HEALTH-200701),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 ”Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin: Innovationsunionen” (COM(2010)0546) och dess pilotpartnerskap om aktivt åldrande med bibehållen god hälsa,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 7 december 2010 ”Innovativa tillvägagångssätt avseende kroniska sjukdomar inom folkhälsan samt i hälso- och sjukvårdssystem”,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 65/238 av den 24 december 2010 om omfattningen, formerna samt formatet och anordnandet av generalförsamlingens högnivåmöte om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar,
– med beaktande av Moskvadeklarationen, som antogs vid FN:s första globala ministerkonferens om sunda livsstilar och kontroll av icke smittsamma sjukdomar i Moskva den 28–29 april 2011(11),
– med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 15 september 2011 om Europeiska unionens ståndpunkt och åtagande inför FN:s högnivåmöte om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar(12),
– med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Diabetes är en av de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna och drabbar uppskattningsvis över 32 miljoner EU-medborgare, vilket utgör nästan 10 procent av EU:s totala befolkning. Ytterligare 32 miljoner människor lider av nedsatt glukostolerans och löper mycket hög risk att senare utveckla kliniskt manifest diabetes(13).
B. Antalet diabetiker i Europa förväntas öka med 16,6 procent fram till 2030 till följd av fetmaepidemin, den åldrande befolkningen och andra ännu inte fastställda faktorer.
C. Typ 2-diabetes minskar den förväntade livslängden med 5–10 år(14) och typ 1-diabetes med cirka 20 år(15). 325 000 dödsfall per år tillskrivs diabetes i EU(16), det vill säga en person varannan minut.
D. Minskningen av kända riskfaktorer, särskilt livsstilsvanor, betraktas alltmer som en central förebyggande strategi som kan minska förekomsten, utbredningen och komplikationerna när det gäller både typ 1- och typ 2-diabetes.
E. Det behövs mer forskning för att klart och tydligt identifiera riskfaktorerna för typ 1-diabetes, samtidigt som den genetiska predispositionen utforskas. Typ 1-diabetes uppträder allt lägre ned i åldrarna.
F. Typ 2-diabetes är en sjukdom som kan förebyggas och vars riskfaktorer – såsom dålig och obalanserad kost, fetma, brist på fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion – klart och tydligt har identifierats och kan åtgärdas med hjälp av effektiva förebyggande strategier.
G. Diabetes kan för närvarande inte botas.
H. Komplikationerna i samband med typ 2-diabetes kan förebyggas genom tidig diagnos och främjande av en hälsosam livsstil, men sjukdomen diagnostiseras ofta för sent och så många som 50 procent av dem som i dag har diabetes vet inte om det(17).
I. Så många som 75 procent av de diabetessjuka har inte god kontroll över sitt hälsotillstånd, vilket medför en ökad risk för komplikationer, försämrad produktivitet och kostnader för samhället(18), vilket framgår av en nyligen genomförd studie(19).
J. I de flesta medlemsstater står diabetes för över 10 procent av hälso- och sjukvårdsutgifterna – ibland uppgår siffran till så mycket som 18,5 procent(20) – och de allmänna hälso- och sjukvårdskostnaderna för en EU-medborgare med diabetes uppgår i genomsnitt till 2 100 euro per år(21). Dessa kostnader kommer oundvikligen att stiga på grund av det allt större antalet diabetiker, den åldrande befolkningen och den ökning av samverkande sjukliga tillstånd som följer med detta.
K. Om diabetes inte hanteras på rätt sätt eller diagnostiseras för sent är den en av de främsta orsakerna till hjärtattacker, stroke, blindhet, amputation och njursvikt.
L. Genom att inom alla politikområden främja en hälsosam livsstil och åtgärda de fyra vanligaste hälsofaktorerna – tobak, dålig kost, brist på fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion – kan man i hög grad bidra till att förebygga diabetes, dess komplikationer och de ekonomiska och sociala kostnader sjukdomen medför.
M. Diabetiker måste själva stå för 95 procent av sin vård(22). Sjukdomens konsekvenser för de enskilda individerna och deras familjer är inte enbart ekonomiska utan omfattar även psykosociala aspekter och försämrad livskvalitet.
N. Endast 16 av 27 medlemsstater har infört ett nationellt nätverk eller program för att hantera diabetes, och det finns inget tydligt kriterium för vad som är ett bra program eller vilka länder som kan tjäna som föredömen(23). Det finns stora skillnader och ojämlikheter när det gäller kvaliteten på behandlingen av diabetes inom EU.
O. Det finns ingen rättslig EU-ram för diskriminering av diabetiker eller människor med andra kroniska sjukdomar, och fördomar mot dessa människor är fortfarande vanliga i skolorna, i samband med rekrytering, på arbetsplatserna, i försäkringsavtal och i körkortsärenden i hela EU.
P. Det saknas finansiering och infrastruktur för att kunna samordna diabetesforskningen i EU, vilket påverkar denna forskning negativt och hindrar diabetiker från att dra full nytta av den europeiska forskningen.
Q. För närvarande finns det ingen europeisk diabetesstrategi trots slutsatserna från det österrikiska ordförandeskapets konferens om främjande av hälsosamma livsstilar och förebyggande av typ 2-diabetes(24), en lång lista med FN-resolutioner samt Europaparlamentets skriftliga förklaring om diabetes.
1. Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 7 december 2010 ”Innovativa tillvägagångssätt avseende kroniska sjukdomar inom folkhälsan samt i hälso- och sjukvårdssystem”(25) och rådets uppmaning till medlemsstaterna och kommissionen att inleda diskussioner i syfte att optimera åtgärderna för att hantera kroniska sjukdomar.
2. Europaparlamentet noterar sin ovannämnda resolution av den 15 september 2011 om Europeiska unionens ståndpunkt och åtagande inför FN:s högnivåmöte om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar, som fokuserar på diabetes som en av de fyra vanligaste icke smittsamma sjukdomarna.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och genomföra en riktad EU-strategi för diabetes, i form av en rekommendation från rådet om förebyggande, diagnos och hantering av diabetes samt om utbildning och forskning om sjukdomen.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram gemensamma standardiserade kriterier och metoder för insamling av data om diabetes och att i samarbete med medlemsstaterna samordna, insamla, registrera, övervaka och hantera omfattande epidemiologiska uppgifter om diabetes samt ekonomiska uppgifter om de direkta och indirekta kostnaderna för förebyggande och hantering av diabetes.
5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla, genomföra och följa upp nationella diabetesprogram för att främja hälsan, minska riskfaktorerna samt förutsäga, förebygga, ställa tidig diagnos om och behandla diabetes. Programmen ska vända sig till både befolkningen som helhet och till högriskgrupper i synnerhet och vara inriktade på att minska ojämlikheterna och optimera vårdresurserna.
6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja strategier för att förebygga typ 2-diabetes och fetma (och rekommenderar att dessa strategier genomförs redan i skolornas lägre årskurser genom utbildning om sunda kost- och motionsvanor) och för att främja hälsosamma livsstilar, med bland annat kost- och motionsinsatser. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att anpassa den kostrelaterade politiken till målet att främja en hälsosam kost, som möjliggör välavvägda och hälsosamma val för konsumenterna, och tidiga diagnoser som de viktigaste åtgärdsområdena inom de nationella diabetesprogrammen.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna genom att främja utbyte av bästa praxis om bra nationella diabetesprogram. Parlamentet betonar att kommissionen kontinuerligt måste övervaka framstegen i samband med medlemsstaternas genomförande av de nationella diabetesprogrammen och regelbundet lägga fram resultaten i en kommissionsrapport.
8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla sjukdomshanteringsprogram som bygger på bästa praxis och evidensbaserade behandlingsriktlinjer.
9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att patienter inom primär- och sekundärvården alltid har tillgång till högkompetent personal från olika områden samt högkvalitativ diabetesbehandling och teknik, inbegripet e-hälsoteknik, och att hjälpa patienterna att förvärva och upprätthålla den kompetens och förståelse som behövs för att möjliggöra livslång självbehandling.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra samordningen av den europeiska diabetesforskningen genom att främja samarbete mellan olika forskningsgrenar och skapa en allmän gemensam infrastruktur för att underlätta för den europeiska diabetesforskningen, bl.a. att kartlägga och förebygga riskfaktorer.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att finansiellt stöd även i fortsättningen beviljas till diabetes inom ramen för EU:s innevarande och framtida ramprogram för forskning. Typ 1- och typ 2-diabetes måste betraktas som två olika sjukdomar.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att resultatet från FN:s toppmöte om icke smittsamma sjukdomar i september 2011 följs upp på lämpliga sätt.
13. Europaparlamentet påminner om att EU och medlemsstaterna ytterligare måste integrera det förebyggande arbetet och arbetet med att minska riskfaktorerna i all relevant lagstiftning och politik och framför allt inom miljö-, livsmedels- och konsumentpolitiken, för att de ska kunna uppnå målen i samband med icke smittsamma sjukdomar och åtgärda de utmaningar för folkhälsan, samhället och ekonomin som dessa innebär.
14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.
Diabetes – The Policy Puzzle: towards benchmarking in the EU 25 (2005), Internationella Diabetesförbundet, 2006, http://www.idf.org/webdata/docs/idf-europe/DiabetesReport2005.pdf
Diabetes – The Policy Puzzle: towards benchmarking in the EU 25 (2005), Internationella Diabetesförbundet, 2006, http://www.idf.org/webdata/docs/idf-europe/DiabetesReport2005.pdf
Diabetes expenditure, burden of disease and management in 5 EU countries, 2012 http://www2.lse.ac.uk/LSEHealthAndSocialCare/research/LSEHealth/MTRG/LSEDiabetesReport26Jan2012.pdf