Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2012 om människohandel på Sinaihalvön, särskilt fallet Solomon W (2012/2569(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 16 december 2010 om eritreanska flyktingar som hålls som gisslan på Sinaihalvön(1),
– med beaktande av 1948 års allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 3 (”Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet”), och artikel 4, där det slås fast att slavhandel i alla dess former är förbjuden, samt artikel 5,
– med beaktande av artikel 3 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna från 1950,
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 1, 3, 4, 5 och 6,
– med beaktande av den första konferensen för Europa–Medelhavsnätverket för mänskliga rättigheter, vilken anordnades den 26–27 januari 2006 i Kairo,
– med beaktande av tilläggsprotokollet från 2000 om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, till FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (även kallat Palermoprotokollet), särskilt artiklarna 6 och 9,
– med beaktande av Brysseldeklarationen om förebyggande åtgärder och kamp mot människohandel, antagen den 20 september 2002,
– med beaktande av 2005 års konvention om åtgärder mot människohandel,
– med beaktande av artiklarna 2, 6.1, 7 och 17 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (”Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp”),
– med beaktande av 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning och det tillhörande protokollet från 1967,
– med beaktande av uttalandet av den 21 september 2010 från Catherine Ashton, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om politiska fångar i Eritrea,
– med beaktande av artikel 122.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Tusentals asylsökande och migranter mister livet och försvinner varje år på Sinaihalvön, medan andra, bland annat många kvinnor och barn, kidnappas av människohandlare och hålls som gisslan med krav på lösen. Människohandlarnas offer kränks på ett sätt som berövar dem all mänsklig värdighet och utsätts systematiskt för våld och tortyr, våldtäkter och sexuella övergrepp samt tvångsarbete.
B. I december 2011 kidnappades flera personer utanför ett av FN:s flyktingläger i Sudan av människohandlare från Rashaida-stammen. 27 av dem, däribland fyra flickor och en kvinna med ett litet barn, var eritreaner som fördes till Rafah i Sinai Mahadya i Egypten.
C. Framför allt kvinnorna i gruppen misshandlades och några av dem dödades, varpå deras kroppar dumpades i öknen. Endast Solomon, en 25-årig eritreansk man, har lyckats fly från sina kidnappare.
D. Solomon hade skonats för att hämta vatten till ytterligare 125 fångar från Eritrea, Sudan och Etiopien som hölls fängslade i hus och stall i byn al-Mahdia. Solomon vet exakt var fångarna befinner sig och har också bevittnat morden, tortyren och våldtäkterna.
E. Den unge eritreanen har berättat att en av fångvaktarna visade honom en plastpåse med mänskliga organ från en flykting som inte hade betalat lösesumman.
F. Solomons liv är i fara, eftersom organhandlarna följer honom tätt i spåren och har satt ett pris på 50 000 US-dollar på hans huvud. För tillfället skyddas Solomon av salafistiska beduiner under Sheikh Mohamed.
G. Det rapporteras att i genomsnitt 2 000 personer tar sig in i Israel via Sinaihalvön varje månad, många av dem med hjälp av smugglare som har byggt upp ett ansenligt nätverk i området. Enligt uppskattningar från den israeliska regeringen har omkring 50 000 afrikaner olagligt tagit sig in i Israel från Sinaihalvön sedan 2005.
H. Polisen har gripit hundratals irreguljära migranter, främst eritreaner, etiopier och sudaneser, och håller dem fängslade i polisstationer och fängelser på Sinaihalvön och i Övre Egypten utan att ge dem tillgång till FN:s flyktingkommissariat, vilket innebär att de förvägras sin rätt att söka asyl.
I. Enligt människorättsorganisationer dödas de som inte kan betala priset för att släppas fria, och deras organ avlägsnas för att säljas. Det finns rapporter om massgravar med dödade flyktingar.
J. EU har vid ett flertal tillfällen uppmanat Egypten och Israel att utveckla och förbättra kvaliteten på det stöd och skydd som erbjuds asylsökande och flyktingar som befinner sig på eller reser genom deras territorium.
K. I FN:s tilläggsprotokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, definieras människohandel som ”rekrytering, transport, överföring, förvaring eller mottagande av personer genom hot eller våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, missbruk av makt eller utnyttjande av någons sårbara situation eller genom givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över någon annan person, i exploateringssyfte”.
L. Människohandel är en extremt lukrativ verksamhet för den organiserade brottsligheten.
1. Europaparlamentet uppmanar kraftfullt de egyptiska myndigheterna att snabbt ingripa och ge ett ändamålsenligt skydd åt Solomon och garantera säkerheten för hans liv, eftersom organhandlarna följer honom tätt i spåren och har satt ett pris på 50 000 US-dollar på hans huvud då han vet exakt var fångarna finns.
2. Europaparlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att ge Solomon skydd som ett offer för människohandel och att skydda alla offer för människohandel, särskilt kvinnor och barn, från att falla offer för detta på nytt.
3. Europaparlamentet uppmanar kraftfullt de egyptiska myndigheterna att utreda detta fall – fullt av mord, tortyr och våldtäkt, där kvinnor har misshandlats och vissa av dem mördats och kropparna dumpats i öknen – och att tillämpa nationell och internationell lagstiftning mot denna typ av organiserad brottslighet med människohandel.
4. Europaparlamentet uppmanar kraftfullt de egyptiska myndigheterna att snabbt ingripa och se till att flyktingarna undsätts och att vidta lämpliga åtgärder för att gripa och åtala medlemmarna i människohandelsligorna.
5. Europaparlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att i sin nationella lagstiftning till fullo genomföra principerna i de konventioner i vilka Egypten är part, det vill säga 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning (och det tillhörande fakultativa protokollet från 1967), Afrikanska enhetsorganisationens konvention från 1969 om de specifika aspekterna på flyktingproblemen i Afrika samt den internationella konventionen om skydd av alla migrerande arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter, som Egypten ratificerade 1993 och som därefter trädde i kraft 2003.
6. Europaparlamentet uppmanar kraftfullt de egyptiska myndigheterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att sätta stopp för den tortyr, utpressning och människohandel som eritreanska flyktingar och andra flyktingar utsätts för i landet och att åtala dem som försöker kränka flyktingars mänskliga rättigheter och som praktiserar någon som helst form av slaveri, med särskilt avseende på kvinnor och barn.
7. Europaparlamentet hyllar det arbete som uträttas av egyptiska och israeliska människorättsorganisationer som erbjuder stöd och medicinsk vård åt offer för människohandlare på Sinaihalvön. Världssamfundet och EU uppmanas kraftfullt att stödja deras arbete.
8. Europaparlamentet inser att irreguljära migranter på Sinaihalvön utgör en säkerhetsrisk för Egypten och Israel, men vädjar återigen till de egyptiska och israeliska säkerhetsstyrkorna att undvika att använda dödligt våld mot olagliga migranter.
9. Europaparlamentet betonar de egyptiska och israeliska myndigheternas ansvar för att stoppa människohandlarna på Sinaihalvön och att skydda offren. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som den egyptiska och den israeliska regeringen har gjort i detta avseende, men efterlyser mer stöd och hjälp åt offren, särskilt kvinnor och barn.
10. Europaparlamentet välkomnar Egyptens insatser för att bekämpa människohandel, särskilt inrättandet av den nationella samordningskommittén för bekämpning och förebyggande av människohandel 2007, och uppmanar de egyptiska myndigheterna att genomföra lagen mot människohandel från 2010 och att vidta åtgärder av typen forskning, informationsspridning och kampanjer i medierna samt sociala och ekonomiska initiativ för att förebygga och bekämpa människohandel.
11. Europaparlamentet uppmanar kraftfullt Egypten, Israel och världssamfundet att fortsätta och ytterligare intensifiera sitt arbete för att bekämpa människosmuggling och människohandel på Sinaihalvön.
12. Europaparlamentet begär ett fullständigt tillträde för FN-organ och människorättsorganisationer till de områden som är drabbade av människosmuggling och människohandel på Sinaihalvön.
13. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen att sätta denna fråga högt upp på dagordningen för den politiska dialogen med Egypten och att med eftertryck uppmana landets regering att bekämpa människohandel och fullgöra sina förpliktelser enligt internationella flyktingkonventioner, i syfte att främja internationellt samarbete kring insatser mot människohandel.
14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet och kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Egyptens och Israels regeringar, Egyptens parlament och det israeliska Knesset samt till FN:s generalsekreterare och FN:s människorättsråd.