Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 14 november 2011 till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2009 (COM(2011)0736) och av de arbetsdokument från kommissionens administration som åtföljer denna rapport (SEK(2011)1350) och SEK(2011)1351),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2008 med titeln ”EU:s tillsynsmyndigheter – mot en gemensam ansats” (COM(2008)0135),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2011 om beviljande av ansvarsfrihet för budgetåret 2009: EU-byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2),

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(3), särskilt artikel 96,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport 5/2008 ”Unionens tillsynsmyndigheter: att uppnå resultat”,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda årsrapporter(4) om de decentraliserade byråernas årsredovisningar för budgetåret 2010,

–  med beaktande av studien ”Lämpligheten och möjligheten av att inrätta gemensamma stödtjänster för EU-organ”, som publicerades den 7 april 2009,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2011 om EU:s insatser för att bekämpa korruption(5), sin förklaring av den 18 maj 2010 om unionens insatser när det gäller att bekämpa korruption(6) och kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ”Insatser mot korruption på EU:s territorium” (COM(2011)0308),

–  med beaktande av artikel 77 och bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0103/2012), och av följande skäl:

A.  Denna resolution innehåller, för varje organ enligt vad som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, de övergripande kommentarer som åtföljer besluten om beviljande av ansvarsfrihet i enlighet med artikel 96 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 och artikel 3 i bilaga VI i parlamentets arbetsordning.

B.  Byråerna har ökat kraftigt i antal under det gångna decenniet, från 3 år 2000 till 24 år 2010.

C.  De beslut som rådet har fattat de senaste åren om inrättande och lokalisering av byråer har lett till höga kostnader och ett ineffektivt arbetssätt, eftersom besluten inte baserats på överväganden om effektivitet, vilket bland annat återspeglas i lokaliseringar till avlägsna och dyra orter.

D.  Budgeten för de decentraliserade byråerna ökade kraftigt mellan 2007 och 2010 från 1 055 000 000 EUR (21 byråer) till 1 658 000 000 EUR (24 byråer).

E.  Unionens bidrag till de decentraliserade byråerna för budgetåret 2010 uppgick till mer än 620 000 000 EUR.

F.  Efter att ha antagit det ovan nämnda meddelandet från kommissionen av den 11 mars 2008 återupptog parlamentet, rådet och kommissionen arbetet med att definiera gemensamma ramar för byråerna, och inrättade 2009 en interinstitutionell arbetsgrupp för byråer.

G.  Den interinstitutionella arbetsgruppen sammanträdde för sjunde gången på politisk nivå den 13 december 2011 och diskuterade följande punkter: kriterier för inrättandet av nya byråer, valet av säte för byråerna och avtalet om säte, styrelsernas sammansättning, förfarandet för utnämning av direktörer, utvärdering och resultat, det fleråriga programmet samt administrativt stöd.

H.  Revisionsrättens särskilda rapport om kostnadsriktmärkning för unionens byråer var planerad att offentliggöras före slutet av 2011. Den skrivelse som parlamentet fick från revisionsrätten den 15 februari 2012 innehåller ett sammanfattande dokument med utvalda uppgifter från perioden 2008–2010 om byråernas ledningskostnader, ekonomiska förvaltning och operativa effektivitet. Revisionsrätten informerade den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten genom en skrivelse av den 18 april 2012 att man inte har för avsikt att publicera den särskilda rapporten om kostnadsriktmärkning för unionens byråer.

I.GEMENSAMMA UTMANINGAR AVSEENDE EKONOMISK FÖRVALTNING
Förvaltning av budgetmedel (inklusive överföringar och förfallna anslag)

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten konsoliderad information per byrå om de totala årliga anslagen från unionsbudgeten. Dokumentet måste innehålla följande information:

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge den information som nämns i punkt 1 för budgetåret 2010 på ett jämförbart och transparent sätt samt för tidigare budgetår, så att parlamentet och allmänheten kan jämföra unionens bidrag till varje byrå i ett tidsperspektiv. Detta kommer också att ge klarhet, transparens och offentlig kontroll över hur unionens medel spenderas.

3.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att upphöra med ökningen av byråernas budgetar, och t.o.m. överväga att minska unionens bidrag till deras budgetar. Byråerna uppmanas också att minska sina löpande och fasta kostnader, bland annat genom att slå ihop byråer med liknande eller överlappande uppgifter eller med flera säten, och att införa mekanismer för att tydligt visa och redovisa användningen av varje euro, samt att göra ordentliga besparingar när det gäller unionens medel.

4.  Europaparlamentet kräver att samtliga byråer systematiskt motiverar ändringsbudgetar samt överföringar mellan konton och mellan år i sina slutliga årsredovisningar och årliga rapporter om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen.

5.  Europaparlamentet noterar att vissa byråer har problem med att använda sina budgetar i rätt tid och att åtaganden ingås för projekt som inte relaterar sig till budgetåret. Det är oroande att stora belopp anslås i slutet av budgetåret. Detta är eventuellt ett tecken på att unionens medel i vissa fall används i onödan. Parlamentet uppmanar revisionsrätten och särskilt byråerna själva att ge ytterligare information och motiveringar, särskilt Cedefop, CPVO, Efsa, Emsa, Enisa, ERA, Eurojust och FRA som har spenderat mer än 25 procent av sina budgetar under de sista två månaderna av 2010, och Cepol, CPVO, Frontex och, återigen, Emsa som ständigt uppvisar stora överföringar till påföljande år vilka man sedan måste låta förfalla.

6.  Europaparlamentet är oroat över att andelen periodiseringar i förhållande till överföringar till nästa år var lägre än 50 procent 2010 för ECHA, Enisa, ERA, Eurofound, FRA, Cepol, EU-OSHA, Efsa, Eurojust, ECDC, Frontex och OHIM. Parlamentet efterlyser ytterligare information och motiveringar från de ovan nämnda byråerna, eftersom detta tyder på att över hälften av deras överföringar hänför sig till verksamheter under påföljande år, och detta måste, utan en god motivering, betraktas som ett brott mot principen om ettårighet.

7.  Europaparlamentet noterar en hög nivå på överförda och förfallna driftsanslag för flera byråers del under budgetåret 2010, vilket revisionsrätten i sina rapporter om årsredovisningarna för 2010 inte ansåg vara anmärkningsvärt eller omotiverat. Därför skulle det vara välkommet om revisionsrätten kunde informera om vilka kriterier man har använt för att bedöma vad som utgör väsentliga eller omotiverade överföringar.

8.  Europaparlamentet påpekar att den höga nivån av överförda och förfallna anslag ofta är ett tecken på byråns oförmåga att hantera en stor ökning av sin budget. Parlamentet kräver att förmågan att utnyttja resurserna och den tid som behövs för att utföra ytterligare uppgifter bör spela en större roll vid framtida budgetbeslut. Parlamentet insisterar på att den berörda byråns årliga budget ska minskas om inte strukturerna ändras i adekvat utsträckning.

9.  Europaparlamentet uppmanar enträget byråerna att förbättra sin förvaltning av åtaganden och av sin interna planering och prognostisering av allmänna inkomster, så att deras överföringar mellan år och förfallna anslag samt deras utgifter kan optimeras. Byråerna påminns om att de måste förfina sina planerings- och övervakningssystem och inleda arbetet med kontrakten tidigare under kalenderåret så det inte blir nödvändigt att göra så många anslagsöverföringar. Kommissionen uppmanas dessutom att ge vägledning och hålla strikt övervakning i detta hänseende.

10.  Dock inser Europaparlamentet att vissa byråer, t.ex. Ema, i allmänhet måste göra stora överföringar i slutet av varje år på grund av uppbyggnaden av deras finansiering. Dessa byråer uppmanas att inrätta en ordentlig mekanism som gör det möjligt att i rätt tid uppskatta överföringarnas storlek. En sådan mekanism är nödvändig för att utvärdera huruvida överföringsnivån vid årets slut är motiverad och byråernas förmåga att förvalta sin budget korrekt.

11.  Europaparlamentet erkänner att vissa byråer inom området med frihet, säkerhet och rättvisa är operativa byråer och att genomförandet av deras budgetar kan bero på externa faktorer.

12.  Europaparlamentet välkomnar Cedefops avsikt att ytterligare minska sina överföringar genom övervakning via standardiserade mallar för budgetens genomförande (åtaganden, betalningar) samt centrumets framsteg med upphandlingarna. Detta är ett exempel på praxis som andra byråer bör följa.

13.  Europaparlamentet påpekar att innan någon utkontraktering eller sammanslagning görs, krävs en grundlig kostnads- och nyttoanalys för att bedöma om de administrativa kostnaderna kan minskas, till exempel på områdena budgetplanering och personalförvaltning. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till studien ”Lämpligheten och möjligheten av att inrätta gemensamma stödtjänster för EU-organ”, som utfördes av parlamentet redan 2009.

14.  Europaparlamentet påminner om att byråernas budgetar måste vara balanserade. Parlamentet understryker att vissa byråer får intäkter genom sin verksamhet, vilket ibland leder till överskott. För de byråer som finansieras helt och hållet från EU-budgeten bör det överskott som uppstår under år n klart och tydligt räknas av från unionens bidrag till byrån för år n+1.

15.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att undersöka sina interna administrativa rutiner med syftet att minska de administrativa bördorna. Det gäller särskilt upphandlings- och rekryteringsförfarandena där det kan finnas utrymme för påtagliga föreklingar.

16.  Europaparlamentet sätter press på byråerna att jämföra de egna administrativa kostnaderna med de andra byråernas kostnader när de förbereder framtida resursplaner och att beakta den jämförande tabellen över lönegraderna för administrativ personal vid framtida rekryteringar till sådana tjänster.

17.  Dessutom anser Europaparlamentet att de byråer som delvis är självfinansierade bör låta sina kunder betala den fulla kostnaden för de tjänster som byrån tillhandahåller, inklusive ett proportionellt bidrag till den anställdes bidrag till pensionssystemet. När det gäller hur man bör hantera ett eventuellt underskott jämfört med prognosen för intäkter via avgifter från kunderna och behovet att kunna garantera den nödvändiga finansieringen av byråerna, uppmanas kommissionen att undersöka huruvida det behövs en begränsad reservfond med öronmärkta medel, som skulle fungera på ett transparent sätt, samt hur bestämmelserna för en sådan fond skulle kunna utformas.

18.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda budgetaktörer att respektera sina plikter i samband med budgetförfarandet, att ge tillräckligt utförliga motiveringar till sina önskemål rörande byråernas budgetar (d.v.s. ursprunglig begäran om budgetmedel, ökningar, minskningar) och att i framtiden vara försiktigare när man beslutar att öka byråernas budgetar, med tanke på den tid det tar att komma igång med nya verksamheter. Byråernas budgetar bör baseras på deras aktuella verkliga behov. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och alla berörda parter i budgetförfarandet att så snart som möjligt genomföra revisionsrättens rekommendation om nollbasbudgetering för byråerna när deras budgetar utarbetas, vilket innebär att budgeten för varje byrå upprättas utan hänvisning till historiska belopp och bestäms mot bakgrund av behoven hos varje enskild byrå.

19.  Europaparlamentet uppmanar enträget byråerna att minimera antalet sena betalningar genom att införa korrigerande åtgärder. Parlamentet är framför allt oroligt för att försenade betalningar ökar risken för att man ska bli tvungen att betala ränta och förseningsavgifter, för vilka det inte finns några anslag i budgeten.

20.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att också korrekt och i rätt tid rapportera om avvikelser, i linje med den interna kontrollstandarden N. 16.

Brister i upphandlingsförfarandena

21.  Europaparlamentet noterar bristerna i upphandlingsförfarandena. Byråerna uppmanas att förbättra effektiviteten i sina interna kontrollsystem så att man kan undvika eller upptäcka efterhängsna fel som hotar lagligheten och korrektheten i byråernas transaktioner.

22.  Europaparlamentet uppmanar följaktligen byråerna att skärpa sina upphandlingsförfaranden, särskilt sin upphandlingsauktorisation på den nivå där beslut om finansiering och arbetsprogram fattas. Till exempel noterar parlamentet att det beslut som Emsa fattade om finansieringen av de upphandlingar som planeras för verksamheten eventuellt kan vara ogiltigt p.g.a. att underliggande stödjande uppgifter saknades.

23.  Europaparlamentet uppmanar också byråerna att i sina årliga arbetsprogram ta med tydlig information om hur stort totalbelopp i budgeten som avdelats för upphandlingar och en uppskattning av hur många och vilka typer av kontrakt som man ämnar teckna. Parlamentet är oroat över att byråernas årliga arbetsprogram sällan explicit innehåller all den information som nämns i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser. Denna svaghet gäller framför allt Emsa och ERA.

24.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att se till att deras rapportering sker på korrekt sätt och i rätt tid så att avvikelserna kan redovisas i sin helhet i de årliga verksamhetsrapporterna. Via detaljerade checklistor och flödesscheman skulle byråerna tydligt kunna visa varje anställds roll och uppgifter och garantera en adekvat uppföljning av eventuella oegentligheter.

25.  Dessutom uppmanar Europaparlamentet byråerna att se till att förfarandet för förhandlad upphandling, som får utnyttjas på vissa strikt definierade villkor, rapporteras korrekt och i rätt tid till styrelsen så att den är fullt informerad om omfattningen av dessa förfaranden.

26.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att dessutom utveckla och rapportera om efterhandskontroller för att garantera en adekvat uppföljning av potentiella oegentligheter. I detta sammanhang stöder parlamentet initiativ som utvecklar en central och samordnad förmåga på intern direktoratsnivå hos varje byrå för att minska risken för ineffektiv användning av medel och ej samordnad övervakning av kontrakt.

27.  Europaparlamentet välkomnar Efsas initiativ att utarbeta en praktisk upphandlingsmanual som tydliggör roller och ansvar i varje steg av processen, och som ska uppdateras regelbundet. Detta är ett exempel på initiativ som andra byråer bör följa.

28.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten kunnat få tillräckliga garantier för att årsredovisningarna för alla byråer inom området med frihet, säkerhet och rättvisa för budgetåret 2010 i allt väsentligt är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Parlamentet konstaterar att ansvarsfriheten för genomförandet av dessa byråers budgetar bör fortsätta att baseras på deras prestationer under hela året.

II.  GEMENSAMMA PRESTATIONSUTMANINGAR

Det fleråriga programmet

29.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att upprätta fleråriga strategiska program och riktlinjer som är skräddarsydda till deras respektive verksamhet. Det är viktigt att sådan flerårig verksamhetsplanering (mål och åtgärder för att nå målen) kopplas till den fleråriga resursplaneringen (särskilt budget och personal) och att planerna omsätts i det årliga arbetsprogrammet. Byråerna uppmanas att rådfråga parlamentet i denna fråga.

30.  Europaparlamentet uppmuntrar byråerna att upprätta fleråriga IT-strategiplaner som stöd för sin verksamhet.

Det årliga arbetsprogrammet

31.  Europaparlamentet anser att de interna rutiner hos byråerna som stöder upprättandet av deras årliga arbetsprogram har stor betydelse för tillförlitligheten hos den information som byråerna lämnar till sina intressenter och till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten. Därför uppmanas byråerna se till att planeringsarbetet sker på ett konsekvent sätt och att det finns adekvata förfaranden och riktlinjer samt tillräcklig dokumentation som underlag för det årliga arbetsprogrammet, så att man kan ge information om alla aktiviteter som ska genomföras och vilka resurser som planeras per aktivitet.

32.  Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att de parlamentsutskott som har ansvar för byråer ytterst noggrant granskar byråernas årliga arbetsprogram och ser till att dessa anpassas till det aktuella läget och de politiska prioriteringarna.

33.  Europaparlamentet förväntar sig i detta avseende ett intensivare samarbete mellan byråerna och kommissionen i samband med utarbetandet av de årliga arbetsprogrammen.

34.  Europaparlamentet efterlyser ett nära samarbete mellan byråerna för att garantera en effektiv samordning av de årliga arbetsprogrammen.

35.  Europaparlamentet uppmanar särskilt byråerna att vidta åtgärder så att deras årliga arbetsprogram blir riktigt fullständiga och innehåller all information som krävs (dvs. information om alla aktiviteter som genomförs och vilka resurser som planeras per aktivitet) och dessutom innehåller detaljerad information och uppskattningar avseende anslag som kommer att föras över till påföljande år.

36.  I detta sammanhang uppmanar Europaparlamentet byråerna att basera sina årliga arbetsprogram på en mall för att underlätta jämförelser. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att utarbeta riktlinjer för en sådan mall.

37.  Europaparlamentet finner det betänkligt att fördelningen av ansvaret för förberedelse och antagande av det årliga arbetsprogrammet inte är fastställt i inrättandebeslutet för vissa byråer (t.ex. Eurojust). Detta kan leda till oklarheter och bristande ansvarstagande för förberedelse och antagande av det årliga arbetsprogrammet. Parlamentet inväntar kommissionens förslag om ändring av den rättsliga grunden.

Den årliga verksamhetsrapporten

38.  Europaparlamentet uppmanar enträget byråerna att standardisera den årliga verksamhetsrapportens struktur i enlighet med det format som används av kommissionens generaldirektorat, och att i enlighet därmed lämna detaljerad och komplett information om följande: genomförandet av det årliga arbetsprogrammet, budgeten, personalplaneringen, indikatorer för budgetförvaltningen, t.ex. utgifter vid slutet av året (dvs. budgetåtaganden som byrån ingått under årets tre sista månader), förvaltningen och interna kontrollsystem, interna/externa revisioner, uppföljning av rekommendationer efter granskningar eller i samband med ansvarsfrihetsrekommendationen samt den verkställande direktörens förklaring. Byråerna uppmanas också att i sina årliga verksamhetsrapporter ta med information från räkenskaperna och från den rapport över budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen som ska lämnas inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet, under förutsättning att tidsramarna för förberedelsen av unionens årliga konsoliderade räkenskaper respekteras.

39.  Europaparlamentet kräver att den årliga verksamhetsrapportens struktur hos varje byrå ska innehålla ett antal gemensamma element som baserar sig på bästa praxis bland byråerna, med syftet att underlätta jämförelser. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att utveckla en vägledande mall i samarbete med byråerna.

40.  Europaparlamentet uppmanar också byråernas direktörer att sända in sina årliga verksamhetsrapporter för år n samt styrelsens utvärdering för år n+1 till revisionsrätten, parlamentet, rådet och kommissionen senast den 1 juli år n+1.

41.  Europaparlamentet välkomnar att EU–OSHA i sin årliga verksamhetsrapport lämnade detaljerade uppgifter med jämförelse mellan olika år, så att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten effektivare skulle kunna bedöma byråns prestationer. Detta är en praxis som övriga byråer borde ta efter.

42.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att anstränga sig mer för att se till att deras årliga verksamhetsrapporter verkligen återspeglar deras årliga arbetsprogram. Detta är ett avgörande element för att det ska vara möjligt att korrekt utvärdera byråernas verksamheter och resultat mot bakgrund av bidragen från EU, och därmed kunna fastställa deras prestationer. I detta sammanhang vill parlamentet särskilt berömma de årliga verksamhetsrapporterna och arbetsprogrammen från ECHA, Emsa och Europol. Dock kan man konstatera att vissa byråer (t.ex. EMCCDA och GSA) visade brister i detta avseende, och att deras planerade resurser för verksamheten (ABB) saknade koppling till respektive byrås organisationsstruktur vilket innebar att budgetens genomförande inte kunde följas.

43.  Europaparlamentet välkomnar Cedefops initiativ att tillhandahålla Ganttscheman för de viktigaste operativa verksamheterna i sin årliga verksamhetsrapport för 2010. Parlamentet påminner byråerna om att dessa scheman på ett koncist sätt visar hur mycket tid som varje anställd lägger ned på ett projekt och uppmuntrar ett förhållningssätt som är inriktat på resultat. Byråerna uppmuntras att låta Ganttscheman ingå i programplaneringen för var och en av de operativa verksamheterna.

Utvärdering av byråerna

44.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att vartannat år genomföra och presentera en övergripande utvärdering av sin verksamhet och sina prestationer och sin effektivitet, som kommissionen, parlamentet och/eller revisionsrätten ska beställa, och att offentliggöra denna rapport på sin webbplats. Byråerna ska sedan få i uppdrag att utarbeta en färdplan med en plan för uppföljningsåtgärder, baserad på resultaten av dessa utvärderingar, och att årligen rapportera om de framsteg som gjorts.

Rapporten enligt artikel 96

45.  Europaparlamentet påminner om att enligt artikel 96.2 i rambudgetförordningen ska byråerna ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten en rapport över de åtgärder som vidtagits, baserad på revisionsrättens iakttagelser och rekommendationer i den föregående granskningsrapporten.

46.  Europaparlamentet beklagar att den information som byråerna lämnar i den rapport som avses i artikel 96 kommer från byråerna själva, och att uppgifternas korrekthet därmed inte helt och fullt kan verifieras eller tas för given. Den interinstitutionella arbetsgruppen för byråer uppmanas därför överväga att införa en bestämmelse om upprättande och tillämpning av en verifikationsmekanism för den information som byråerna lämnar i den rapport som avses i artikel 96, så att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten ska kunna vara säker på att den information som mottas är korrekt, och så att en ordentlig uppföljning kan ske av de kommentarerna och rekommendationer som parlamentet har gjort i sina tidigare ansvarsfrihetsresolutioner.

Tabellen som bifogats revisionsrättens årsrapport

47.  Europaparlamentet välkomnar att byråerna, i den tabell som medföljde som bilaga till revisionsrättens särskilda årsrapport 2010, hade gjort en jämförelse mellan de verksamheter som genomförts under 2010 och 2009 så att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten effektivare kunde bedöma deras prestationer från ett år till ett annat. Detta har varit ett krav från den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten sedan ansvarsfrihetsförfarandet för byråerna 2008.

Rollen som samordnare för byrånätverket

48.  Europaparlamentet berömmer ECHA för dess effektiva arbete som samordnare för byrånätverket under ansvarsfrihetsförfarandet för 2010. Denna praxis borde följas av de allt fler gemensamma företagen.

III.  GEMENSAMMA TRANSPARENSUTMANINGAR

Byråernas webbplats

49.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att via sina webbplatser tillhandahålla information så att transparens kan garanteras, särskilt ekonomisk transparens. Det är särskilt viktigt att byråerna på sina webbplatser erbjuder en förteckning över alla kontrakt som ingåtts under de senaste tre åren samt en förteckning över ledamöterna i sina styrelser tillsammans med ledamöternas förklaringar om ekonomiska intressen samt en förteckning över alla företag som är involverade i kontrakt enligt modellen privat-offentligt partnerskap eller som står i annat kommersiellt förhållande till byrån. Kommissionen uppmanas att fortsätta sina ansträngningar att göra denna information fullt tillgänglig och integrerad i kommissionens system för finansiell transparens.

Förbindelser med intressenter

50.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att samordna sin verksamhet med de olika intressenterna.

51.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att ytterligare involvera EU-institutionerna, och särskilt parlamentet, i sin årliga planering.

Intressekonflikter

52.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att anta effektiva förfaranden som på ett korrekt sätt kan hantera påståenden om intressekonflikter inom byråerna och/eller deras styrelser, särskilt EASA, EEA och Efsa.

53.  Europaparlamentet välkomnar initiativen hos vissa byråer, t.ex. Gemenskapens kontrollorgan för fiske vars internrevisionsenhet utvecklade en internutbildning och som har genomfört den utbildning som behövs avseende etik och integritet inom byrån. Parlamentet välkomnar särskilt att utbildningen är obligatorisk för all personal, så att alla blir medvetna om etiska och organisatoriska värden, särskilt etiskt uppträdande, undvikande av intressekonflikter, förebyggande av förskingring samt rapportering av fel.

54.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att noga finslipa och utvärdera sina kontrollsystem för att förhindra intressekonflikter mellan sin personal och de experter som arbetar för byrån. Dessutom uppmanas byråernas styrelser att anta och tillämpa de striktaste bestämmelser och verifikationsmekanismer gentemot sina ledamöter, så att man kan garantera deras totala frikoppling från privata intressen. Parlamentet påminner än en gång om att en byrås rykte kommer att ta skada om den ifrågasätts på grund av intressekonflikter, med åtföljande negativa återverkningar för hela unionens rykte.

55.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska ombudsmannen kritiserade Efsa för det sätt på vilket byrån bedömde potentiella intressekonflikter och hanterade fall av ”svängdörrspolicy”. Parlamentet uppmanar andra byråer att använda effektiva förfaranden för att upptäcka och förebygga alla intressekonflikter. Det krävs ett klargörande av vilken karensperiod som gäller för personer som har varit direktör för en byrå eller som har haft ett huvudansvar där.

56.  Europaparlamentet uppmanar därför byråerna att ge sina respektive ansvariga parlamentsutskott och parlamentets budgetkontrollutskott en detaljerad översikt över de förfaranden, kriterier och verifikationsmekanismer som används för att undvika fall av ”svängdörrspolicy” och alla intressekonflikter. Om denna roll utövas tillsammans med nationella motparter uppmanas byråerna att förtydliga denna uppdelning av rollen, så att man kan undvika kryphål för att undkomma ansvar vid intressekonflikter.

57.  Europaparlamentet upprepar dessutom sin uppmaning till kommissionen att ge information om huruvida det finns bestämmelser om karensperioder och hur dessa i så fall tillämpas, och informera om liknande fall i samtliga byråer före utgången av 2012.

58.  Europaparlamentet är nöjt med revisionsrättens avsikt att göra en fullständig analys av byråernas policyer och konkreta praxis för att hantera situationer med intressekonflikter, för att förebygga sådana konflikter, och att därvid ta hänsyn till OECD:s definition av intressekonflikter och bestämmelserna i samband därmed.

59.  Europaparlamentet påminner om att man i sin ovannämnda resolution av den 15 september 2011 om EU:s insatser för att bekämpa korruption bland annat uppmanade kommissionen och unionens byråer att förbättra transparensen genom att utarbeta uppförandekoder eller förbättra de uppförandekoder som redan finns, med tydliga bestämmelser rörande intressekonflikter som ett minimum.

60.  Europaparlamentet påminner om att intressekonflikter är en grund för korruption, bedrägerier, misshushållning med pengar och mänskliga resurser samt för gunstlingssystem, och försämrar beslutens opartiskhet och arbetets kvalitet samt undergräver unionsmedborgarnas förtroende för unionens institutioner, inklusive byråerna.

Rekryteringen av byråernas direktörer

61.  Europaparlamentet uppmanar den interinstitutionella arbetsgruppen att ta sig an de bestämmelser som gäller för tillsättning av byråernas direktörer, så att man får ett öppet, transparent och tillförlitligt rekryteringsförfarande. I detta sammanhang uppmanas arbetsgruppen se till att det i dess gemensamma uttalande nämns att de kandidater som väljs ut till tjänsten som direktör för en byrå ska underkastas en offentlig utfrågning i parlamentets utskott.

62.  Europaparlamentet noterar att i Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska bankmyndigheten och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (byråer som inrättades 2010 och inledde sin verksamhet 2011) tillsätts verkställande direktören av styrelsen, men först efter bekräftelse från parlamentet i dess roll som ansvarsfrihetsbeviljande myndighet. Parlamentet betonar att detta borde vara regel för tillsättningen av verkställande direktörer i samtliga byråer.

Förebyggande av bedrägerier

63.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att vara mer aktiva när det gäller att upptäcka och förebygga bedrägerier samt att regelbundet ge ordentlig information om denna verksamhet. Rollen för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) gentemot byråerna bör formaliseras, förstärkas och göras mer synlig.

Varningssystem

64.  Europaparlamentet anser att när kommissionen har allvarliga skäl att misstänka att en byrå kommer att fatta beslut om eller engagera sig i verksamhet som kan stå i strid med byråns mandat, strida mot unionslagstiftningen eller tydligt avvika från unionens politiska mål åligger det kommissionen att omedelbart informera parlamentet och rådet så att de kan vidta lämpliga åtgärder.

IV.  GEMENSAMMA PERSONALUTMANINGAR

Rekryteringsförfaranden

65.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra lagligheten, transparensen och objektiviteten i sina rekryteringsförfaranden. Återigen är det flera byråer som har sådana brister i sina förfaranden för att välja ut personal att de riskerar att åsidosätta transparensen i dessa förfaranden och/eller att bryta mot principen om likabehandling vid tillämpningen av kriterierna för vem som har rätt att söka. Parlamentet noterar särskilt att revisionsrätten vid upprepade tillfällen har rapporterat om följande brister:

66.  Europaparlamentet välkomnar Cedefops initiativ 2010 till ett webbaserat rekryteringsverktyg ”Recon – Recruitment Online” som kommer att hjälpa centrumet att förbättra hastigheten, effektiviteten och transparensen i sitt rekryteringsförfarande. Byråerna uppmanas att följa detta exempel.

67.  Europaparlamentet är övertygat om att det varje år finns anställda, inklusive direktörer, som roterar mellan byråerna. Kommissionen uppmanas att förse parlamentet med en sammanställning över alla anställda personer, särskilt direktörer och personer i chefsställning, som har bytt arbetsplats från en byrå till en annan eller till en annan av unionens institutioner, åtminstone sedan 2008.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse parlamentet med en detaljerad sammanställning av vilka kriterier som har tillämpats för att garantera att den rekryterade personalen uppfyller kraven på oberoende, opartiskhet och lämpliga kvalifikationer, inklusive de kriterier som syftar till att stoppa eller förhindra intressekonflikter samt att vidta avskräckande åtgärder när oegentligheter upptäcks.

69.  Europaparlamentet beklagar att vissa byråer fortfarande hade många otillsatta tjänster 2010. Parlamentet uppmanar dessa byråer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika att denna situation uppträder igen.

Känsliga arbetsuppgifter som anförtros tillfälligt anställd personal

70.  Europaparlamentet uppmanar än en gång byråerna att se till att känsliga arbetsuppgifter inte anförtros tillfälligt anställd personal, och beklagar att byråer i vissa fall har rekryterat personer i denna kategori för att utföra känsliga arbetsuppgifter eller har gett dem tillgång till konfidentiell information. Parlamentet framhåller den risk för brott mot konfidentialiteten som kan uppstå om denna personalkategori ges tillgång till konfidentiell information, och påpekar också att dessa personer kan vara okunniga om vilka förfaranden som måste följas eller om intressekonflikter.

Flexibel arbetstid – ledighet

71.  Europaparlamentet uppmanar alla byråer att meddela den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten hur många lediga dagar som tilläts för varje lönegrad i samband med flextid och övertidskompensation 2010.

V.  UTMANINGAR AVSEENDE INTERNA KONTROLLSYSTEM

72.  Europaparlamentet uppmuntrar byråerna att ytterligare förbättra sina interna kontrollsystem för att stödja sina direktörers årliga förklaringar. Dessutom är det viktigt att byråerna verkligen inrättar en riskhanteringsfunktion för kartläggning av risker och utarbetande av planer för avhjälpande insatser.

Internrevisionstjänsten (IAS)

73.  Europaparlamentet noterar att enligt rådande lagstiftning är byråerna i och för sig inte tvungna att ställa IAS rapporter till budgetkontrollutskottets förfogande. Detta är en brist i lagstiftningen. IAS rapporter bör göras tillgängliga för ledamöterna i budgetkontrollutskottet, eventuellt med förbehåll för begränsad åtkomst. Medlagstiftarna uppmanas att under de pågående förhandlingarna ändra budgetförordningen, så att det krävs att IAS sänder sin rapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten via budgetkontrollutskottets sekretariat.

74.  Europaparlamentet anser att IAS spelar en mycket viktig roll som internrevisor för byråerna. Det bör särskilt framhållas att IAS avger oberoende yttranden om förvaltnings- och kontrollsystemens kvalitet och utfärdar rekommendationer för att förbättra villkoren för att genomföra transaktioner och för att främja en sund ekonomisk förvaltning i byråerna.

75.  Europaparlamentet uppmanar följaktligen byråernas styrelser att ta vederbörlig hänsyn till IAS rekommendationer, så att de konstaterade bristerna snabbt kan rättas till, samt att för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten förklara underlåtenhet och förseningar vid genomförandet av IAS rekommendationer.

VI.  UTMANINGAR AVSEENDE EXTERNA KONTROLLSYSTEM

Revisionsrättens granskningar av byråerna

76.  Europaparlamentet noterar att både internrevisionen och revisionsrätten ger byråerna rekommendationer för att de ska kunna rätta till sina brister. Parlamentet välkomnar de båda revisionsinrättningarnas ansträngningar att ge byråerna användbara råd så att de kan rätta till sina brister. Byråerna påminns bestämt om att ta rekommendationerna på allvar och att vidta de åtgärder som krävs för att rätta till sina brister. Parlamentet kräver att IAS informerar budgetmyndigheten om brister i de rapporter som byråernas direktörer ska sammanställa enligt 72.5 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002, och offentliggör rekommendationerna till byråerna så att allmänintresset garanteras, och därmed att deras granskningsuppdrag genomförs effektivt.

77.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten 2010 publicerade 32 dokument om byråerna som alla offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och som finns tillgängliga på både revisionsrättens och budgetkontrollutskottets webbplats. Därför uppmuntrar parlamentet revisionsrätten att noggrant och opartiskt fortsätta sitt granskningsarbete gentemot byråerna och att återge alla sina iakttagelser och rekommendationer i sina offentliga årsrapporter eller särskilda rapporter så att budgetmyndigheten kan fullgöra sin ansvarsfrihetsbeviljande uppgift helt och fullt, och så att unionsmedborgarna hålls informerade.

78.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten behandlar upphandlingsförfaranden inom ramen för de årliga granskningarna av byråerna. Parlamentet stöder revisionsrättens roll som externrevisor, med syftet att den gör sitt yttersta för att få så fullständig information som möjligt om upphandlingsförfaranden för att kunna fastställa huruvida byråernas anbudsinfordringar, offentliggörande, utvärdering och förvaltning av kontrakt helt och fullt respekterar principen om maximal och öppen konkurrens samt principen om valuta för pengarna, och så att revisionsrätten kan verifiera den verkliga omsättningen hos de företag som har kontrakt med varje byrå, för att försäkra sig om att omsättningen inte är kopplad till förändringar av kontraktsinnehavarens officiella namn.

79.  Europaparlamentet ber revisionsrätten att, när antalet relevanta uppgifter växer inom ramen för granskningarna, tillhandahålla en offentlig databas med bl.a. följande uppgifter i ett lättåtkomligt format (t.ex. Excelfiler eller CSV-filer):

80.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att skapa ett offentligt tillgängligt och transparent rankningsförfarande för byråer, och därvid utnyttja viktiga indikatorer avseende god finansiell förvaltning och budgetförvaltning, låga administrativa kostnader samt effektiv drift, och tillhandahålla de underliggande uppgifterna i ett lättåtkomligt format (t.ex. Excelfiler eller CSV-filer).

Revisionsrättens rapporter om de årliga räkenskaperna

81.  Europaparlamentet påminner om att myndigheten för beviljande av ansvarsfrihet vid det föregående ansvarsfrihetsförfarandet för byråerna uppmanade revisionsrätten att lämna ytterligare information om

82.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten i sina utvärderingar av byråernas årliga verksamhetsrapporter bifogade en tabell med en jämförelse av verksamheten under 2009 och 1010, och därmed gav allmänheten information i samband med denna verksamhet.

83.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten fungerar som en extern oberoende kontrollmyndighet för att tillgodose de europeiska medborgarnas rätt att få veta hur deras pengar spenderas och hur byråerna förvaltas. I detta sammanhang påminner parlamentet om att byråerna tjänar allmänintresset och bör vara redovisningsskyldiga inför de medborgare vilkas intressen de måste företräda. Revisionsrätten uppmanas att ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten så detaljerad information som möjligt om vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tidigare granskningar och om de fel som revisionsrätten inte anser vara så allvarliga att de bör omnämnas, som ett stöd för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten i dess uppgift att utöva tillsyn över byråerna.

Två särskilda rapporter från revisionsrätten: en planerad men inte realiserad, den andra planerad att komma 2012

84.  Europaparlamentet är oroat över att den särskilda rapporten om kostnadsriktmärkning för unionens byråer inte har översänts, trots informationen i revisionsrättens arbetsprogram för 2011 och trots ihärdiga påstötningar från parlamentet. Parlamentet uppskattar revisionsrättens ansträngningar att ge parlamentet information om kostnadsriktmärkningen för byråerna. Parlamentet är dock förvånat över att revisionsrättens ordförande den 15 februari 2012 sände en skrivelse med bilaga till Europaparlamentets talman, där det i princip sägs att bilagan i) inte är den särskilda rapporten om kostnadsriktmärkning för byråerna, ii) inte är av offentlig natur, och iii) skulle kunna användas i ansvarsfrihetsförfarandet för 2011, trots att uppgifterna i bilagan täcker perioden 2008-2010. Parlamentet beklagar att revisionsrätten inte avser att publicera den särskilda rapporten om kostnadsriktmärkning för unionens byråer, vilket revisionsrätten meddelade i sin skrivelse till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten den 18 april 2012.

85.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten kommer att publicera en särskild rapport om hanteringen av intressekonflikter inom byråerna senast i slutet av juni 2012. Eftersom parlamentet finner det oroande att vissa byråer upprepade gånger utsatts för beskyllningar om intressekonflikter välkomnas detta beslut, och revisionsrätten uppmanas att öka sina ansträngningar att publicera denna särskilda rapport inom den planerade tidsfristen.

Utläggning av revisionsrättens granskningar av unionens byråer

86.  Europaparlamentet anser att om revisorer från den privata sektorn måste involveras i den externa granskningen av byråernas räkenskaper måste urvalet och kontrakteringen av de privata revisorerna göras enligt gällande bestämmelser, inklusive reglerna för transparent offentlig upphandling, och lämpliga kontrollmekanismer måste införas så att det kan garanteras att arbetet avseende inkomsternas och utgifternas laglighet och korrekthet och tillförlitligheten i byråernas räkenskaper utförs i enlighet med de standarder som krävs. Parlamentet anser också att alla aspekter av sådana utlagda externa granskningar, inklusive de rapporterade iakttagelserna, måste förbli revisionsrättens fulla ansvar, och att revisionsrätten måste hantera all administration och alla upphandlingsförfaranden som krävs och finansiera dessa från sin egen budget utan att begära extra medel, eftersom denna uppgift ingår i revisionsrättens ansvarsområde. Dessutom tillåter den rådande krisen inte extra budgetanslag för arbetsuppgifter som ingår i uppdraget för en av unionens institutioner, i detta fall revisionsrätten.

87.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att förhindra alla intressekonflikter när man upphandlar en oberoende granskning för byråerna.

88.  Europaparlamentet anser också att om sådan utläggning ska användas måste rapporterna från de oberoende revisorerna offentliggöras omedelbart, både av de oberoende revisorerna och av revisionsrätten. Därför begär parlamentet att revisionsrätten avstår från att i de eventuella kontrakten med oberoende uppdragstagare införa konfidentialitetsklausuler avseende publicering av rapporterna, i den form som de lämnas av den oberoende uppdragstagaren. Samtidigt måste revisionsrätten ta på sig ansvaret för denna oberoende granskning och handla i enlighet därmed.

VII.  BYRÅERNAS STYRNING

Styrelsen

89.  Europaparlamentet noterar att den stora styrelsen i vissa byråer och den höga omsättningen av ledamöter och deras profil kan leda till att det beslutsfattande organet blir ineffektivt. Den interinstitutionella arbetsgruppen för byråerna uppmanas därför att ta sig an denna fråga samt göra en ny utvärdering av ledamöternas status, behörighetens omfattning samt frågor i samband med intressekonflikter. Dessutom föreslår parlamentet att gruppen ska fundera över om man skulle kunna slå ihop styrelserna för byråer som arbetar inom närliggande områden, för att minska sammanträdeskostnaderna.

90.  Europaparlamentet noterar det ansvar som vilar på styrelserna när det gäller förvaltning och kontroll av byråerna. Vissa styrelsebeslut kan bli prejudicerande för ledningen av byrån, t.ex. att förkasta en eller flera av internrevisionens rekommendationer utan giltiga skäl. Parlamentet begär att man överväger kommissionens roll i byråernas styrelser, och ger kommissionen rösträtt och rätt till ”blockerande minoritet” vid beslut om budgetförvaltningen, den finansiella förvaltningen och administrationen. Kommissionen uppmanas för övrigt att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om sådana beslut som fattats i styrelsen men som strider mot principen om sund budgetförvaltning och finansiell förvaltning vid byrån eller som står i strid med budgetförordningen.

91.  Europaparlamentet välkomnar att åtgärder redan har vidtagits till följd av revisionsrättens förslag om att noggrannare övervaka och kontrollera anslagsöverföringarna, och förväntar sig dessutom att byråernas budgetar även i fortsättningen granskas noggrant. Parlamentet anser att problem när det gäller verksamhetsbaserad budgetering uppkommer på grund av praktiska svårigheter med att separera personalutgifter, administrativa utgifter och driftsutgifter när verksamhetsområdena omfattar information, rådgivningstjänster och förtroendeskapande åtgärder.

92.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att i sina verksamhetsrapporter på ett öppnare sätt redovisa personalstyrkan, inbegripet de kontraktsanställda. Parlamentet väntar på överenskommelsen från den interinstitutionella arbetsgruppen för byråer, eftersom denna på ett betydande sätt kommer att bidra när det gäller byråernas budgetering och drift.

93.  Europaparlamentet noterar att i nio byråer, nämligen Cepol, ECHA, Efsa, EMCDDA, Emsa, ETF, FRA och Frontex, låg genomsnittskostnaden för styrelsemöte och ledamot 2010 på mellan 1 017 EUR och 6 175 EUR. Parlamentet anser att dessa kostnader är alldeles för höga och måste skäras ned radikalt.

Administrativt stöd

94.  Europaparlamentet uppmanar dessutom byråerna att överväga följande möjligheter till administrativt stöd för att kunna fungera på effektivaste sätt:

95.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och/eller revisionsrätten att göra en utvärdering av samtliga byråer för att upptäcka och analysera

96.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att för varje byrå beakta huruvida den verkligen är nödvändig, att det är nödvändigt att spara pengar åt unionens skattebetalare i dessa tider av finansiell och ekonomisk kris, och inte ta någon hänsyn till att vissa medlemsstater i eget intresse har en byrå på sitt territorium av andra skäl än unionens allmänintresse.

Disciplinära förfaranden

97.  Europaparlamentet påminner än en gång om att man sedan sin ansvarsfrihetsresolution 2006 har uppmanat byråerna att inrätta en disciplinnämnd för samtliga byråer, som i opartisk anda kan utfärda disciplinära sanktioner, i värsta fall uteslutning. Parlamentet noterar att detta projekt har visat sig svårt att realisera. Parlamentet uppmanar den byrå som är ansvarig för samordningen av byrånätverket att inrätta ett personalnätverk med anställda, med den tjänstegrad som krävs, som ska ingå i disciplinnämnden.

VIII.  REFLEKTIONER AVSEENDE BYRÅERNA – ETT GEMENSAMT SYNSÄTT

98.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som den interinstitutionella arbetsgruppen för byråer uträttar, vilket syftar till en översyn av de decentraliserade byråernas roll och ställning i unionens institutionella landskap samt dessa byråers inrättande, struktur och verksamhet, tillsammans med finansierings-, budget-, tillsyns- och ledningsfrågor. Arbetsgruppen uppmanas att lägga fram ett preliminärt förslag till samförståndsöverenskommelse om byråerna mellan parlamentet, rådet och kommissionen.

99.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta olika förslag till hur den professionella förvaltningen av likvida medel som innehas av byråerna skulle kunna organiseras och tillämpas.

100.  Europaparlamentet ber den interinstitutionella arbetsgruppen att identifiera områden där det förekommer dubbelarbete och överlappningar bland de nuvarande byråerna samt överväga huruvida vissa byråer skulle kunna slås ihop.

101.  Europaparlamentet anser att byråerna skulle gynnas av gemensam administration på samma sätt som samarbetet bedrivs mellan Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Den interinstitutionella arbetsgruppen bör överväga frågan om byråernas spridda geografiska placeringar, vilket väsentligt ökar deras kostnader och försvårar samarbete. Om byråerna var grupperade tillsammans på ett mindre antal orter kunde de dela på fasta kostnader och administrativa kostnader, särskilt kostnader för IT, personal och finansförvaltning.

102.  Europaparlamentet konstaterar till sist att i dessa kristider bör byråernas verkliga mervärde analyseras seriöst och snabbt för att undvika varje utgift som inte är obligatorisk eller absolut nödvändig, så att unionens grundläggande behov kan tillgodoses på ett korrekt sätt och EU ge ett svar på medborgarnas behov, oro och önskan att kunna känna förtroende för våra institutioner. Parlamentet betonar att unionen och dess medlemsstater inte kan begära att unionsmedborgarna ska spara om de inte själva gör det. Parlamentet efterlyser rättvisa i samband med de väsentliga besparingar som unionens institutioner – inklusive byråerna – måste göra samtidigt som man kräver sådana besparingar av sina medborgare som är de skattebetalare som bidrar till unionens budget.

o
o   o

103.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till de byråer som är föremål för detta ansvarsfrihetsförfarande, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1) EUT L 250, 27.9.2011, s. 269. (2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. (3) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72. (4) EGT C 368, 16.12.2011. (5) Antagna texter, P7_TA(2011)0388. (6) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 62.