Index 
Antagna texter
Onsdagen den 15 februari 2012 - Strasbourg
Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz och Schengenregelverket ***
 Riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik *
 Utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen ***II
 Radiospektrumpolitik ***II
 Avtalsvillkor inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter ***I
 Ändring av artikel 48.2 i Europaparlamentets arbetsordning om initiativbetänkanden
 Möjligheten att införa stabilitetsobligationer
 Sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2012
 Bidraget till den årliga tillväxtöversikten 2012

Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz och Schengenregelverket ***
PDF 196kWORD 31k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 februari 2012 om utkastet till rådets beslut om att på unionens vägnar ingå avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Island, Furstendömet Liechtenstein, Konungariket Norge och Schweiziska edsförbundet om dessa länders deltagande i arbetet i de kommittéer som bistår Europeiska kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter i samband med genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (07763/2010 – C7-0272/2011 – 2009/0168(NLE))
P7_TA(2012)0040A7-0013/2012

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (07763/2010),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Island, Furstendömet Liechtenstein, Konungariket Norge och Schweiziska edsförbundet om dessa länders deltagande i arbetet i de kommittéer som bistår Europeiska kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter i samband med genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (07763/2010) och med beaktande av corrigendumet till artikel 5.1 fotnot 1 i avtalet (13573/2011),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 74, 77, 79 och 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0272/2011),

–  med beaktande av artiklarna 81 och 90.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0013/2012).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Island, Furstendömet Liechtenstein, Konungariket Norge och Schweiziska edsförbundet.


Riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik *
PDF 189kWORD 29k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 februari 2012 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (COM(2011)0813 – C7-0500/2011 – 2011/0390(CNS))
P7_TA(2012)0041A7-0011/2012

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2011)0813),

–  med beaktande av artikel 148.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C7-0500/2011),

–  med beaktande av artiklarna 55 och 46.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0011/2012).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.


Utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen ***II
PDF 195kWORD 33k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 februari 2012 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 1234/2007 vad gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (18733/1/2011 – C7-0022/2012 – 2008/0183(COD))
P7_TA(2012)0042A7-0032/2012

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (18733/1/2011 – C7-0022/2012),

–  med beaktande av de motiverande yttranden från det danska folketinget, Sveriges riksdag och Förenade kungarikets överhus som lagts fram i enlighet med protokoll (nr 2) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av yttrandena från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 20 januari 2011(1) och den 8 december 2011(2),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 27 januari 2011(3),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 26 mars 2009(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden (COM(2009)0665) ”Omnibus”(5),

–  med beaktande av de ändrade förslagen från kommissionen (COM(2010)0486) och COM(2011)0634),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 72 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A7-0032/2012).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 84, 17.3.2011, s. 49.
(2) Ännu ej offentliggjorda i EUT.
(3) EUT C 104, 2.4.2011, s. 44.
(4) EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 258.
(5) EUT C 81 E, 15.3.2011, s.1.


Radiospektrumpolitik ***II
PDF 191kWORD 31k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 februari 2012 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (16226/1/2011 – C7-0012/2012 – 2010/0252(COD))
P7_TA(2012)0043A7-0019/2012

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (16226/1/2011 – C7-0012/2012),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 16 februari 2011(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2010)0471),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 72 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7-0019/2012).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 107, 6.4.2011, s. 53.
(2) Antagna texter av den 11.5.2011, P7_TA(2011)0220.


Avtalsvillkor inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter ***I
PDF 196kWORD 35k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 februari 2012 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller avtalsvillkor inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (KOM(2010)0728 – C7-0408/2010 – 2010/0362(COD))
P7_TA(2012)0044A7-0262/2011

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2010)0728),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 42 första stycket och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0408/2010),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrandet om att utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, vilket av Polens senat framlagts med stöd av protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av yttrandet från ekonomiska och sociala kommittén av den 4 maj 2011(1),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 12 december 2011 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A7-0262/2011).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 15 februari 2012 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/2012 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller avtalsvillkor inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

P7_TC1-COD(2010)0362


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 261/2012.)

(1) EUT C 218, 23.7.2011, s. 110.


Ändring av artikel 48.2 i Europaparlamentets arbetsordning om initiativbetänkanden
PDF 195kWORD 40k
Europaparlamentets beslut av den 15 februari 2012 om att ändra artikel 48.2 i Europaparlamentets arbetsordning om initiativbetänkanden (2011/2168(REG))
P7_TA(2012)0045A7-0399/2011

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 7 april 2011 om initiativbetänkanden,

–  med beaktande av talmannens skrivelse av den 26 april 2011 till ordföranden för utskottet för konstitutionella frågor,

–  med beaktande av artiklarna 211 och 212 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A7-0399/2011).

1.  Europaparlamentet noterar talmanskonferensens beslut av den 7 april 2011, enligt vilket initiativbetänkanden som utarbetas på grundval av årliga verksamhets- och övervakningsrapporter enligt förteckningarna i bilagorna 1 och 2 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002, vilket ingår i bilaga XVIII till arbetsordningen (”beslutet från 2002”), ska betraktas som strategiska betänkanden enligt vad som avses i artikel 48.2 i arbetsordningen. Parlamentet uppdrar åt generalsekreteraren att införliva beslutet med bilaga XVIII.

2.  Europaparlamentet anser att artikel 2.4 i beslutet från 2002 blivit föråldrad till följd av parlamentets beslut av den 13 november 2007 om ändring av Europaparlamentets arbetsordning mot bakgrund av ledamotsstadgan(1) och uppdrar åt generalsekreteraren att anpassa bilaga XVIII på motsvarande sätt.

3.  Europaparlamentet beslutar att införa nedanstående ändring i arbetsordningen.

4.  Europaparlamentet påminner om att ändringen träder i kraft den första dagen under nästa sammanträdesperiod.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att för kännedom översända detta beslut till rådet och kommissionen.

Nuvarande lydelse   Ändring
Ändring 6/rev
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 48 – punkt 2
2.  Resolutionsförslag i initiativbetänkanden ska behandlas av parlamentet i enlighet med det förfarande för kortfattad redogörelse som fastställs i artikel 139. Ändringsförslag till dessa texter ska behandlas i kammaren endast om de lagts fram av föredraganden för att beakta ny information eller av minst en tiondel av parlamentets ledamöter. Alternativa förslag till resolution får inges av de politiska grupperna i enlighet med artikel 157.4. Denna punkt ska inte tillämpas när ämnet för betänkandet kan bli föremål för en prioriterad debatt i kammaren, när betänkandet utarbetas i enlighet med den initiativrätt som avses i artiklarna 41 eller 42, eller när betänkandet kan anses vara ett strategiskt betänkande i enlighet med de kriterier som fastställts av talmanskonferensen.
2.  Resolutionsförslag i initiativbetänkanden ska behandlas av parlamentet i enlighet med det förfarande för kortfattad redogörelse som fastställs i artikel 139. Ändringsförslag till dessa texter ska behandlas i kammaren endast om de lagts fram av föredraganden för att beakta ny information eller av minst en tiondel av parlamentets ledamöter. Alternativa förslag till resolution får inges av de politiska grupperna i enlighet med artikel 157.4. Artiklarna 163 och 167 ska tillämpas på utskottets resolutionsförslag och ändringsförslag till detta. Artikel 167 ska också tillämpas på den enda omröstningen om ett alternativt förslag till resolution.
Det första stycket ska inte tillämpas när ämnet för betänkandet kan bli föremål för en prioriterad debatt i kammaren, när betänkandet utarbetas i enlighet med den initiativrätt som avses i artiklarna 41 eller 42 eller när betänkandet har godkänts som strategiskt betänkande.

(1) EUT C 282 E, 6.11.2008, s. 106.


Möjligheten att införa stabilitetsobligationer
PDF 115kWORD 37k
Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2012 om möjligheten att införa stabilitetsobligationer (2011/2959(RSP))
P7_TA(2012)0046B7-0016/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(1), som är en del av den så kallade ”six-pack”,

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 23 november 2011 om möjligheten att införa stabilitetsobligationer,

–  med beaktande av presentationen av den 23 november 2011 av kommissionens vice ordförande Olli Rehn i utskottet för ekonomi och valutafrågor och av diskussionerna av den 29 november 2011 med det tyska rådet av ekonomiska experter om en europeisk skuldinlösenfond,

–  med beaktande av Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuys interimsrapport av den 6 december 2011: Mot en starkare ekonomisk union,

–  med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Parlamentet har begärt att kommissionen ska lägga fram en rapport om möjligheten att införa eurovärdepapper. Förslaget är en integrerad del i överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om paketet om ekonomisk styrning (”six-pack”).

B.  Situationen i euroområdet är unik, eftersom länderna i euroområdet har samma valuta men saknar en gemensam skattepolitik och en gemensam obligationsmarknad.

C.  Emissionen av obligationer med solidariskt ansvar skulle kräva en djupare integrationsprocess.

1.  Europaparlamentet är mycket oroat över de fortsatta spänningarna på euroområdets statsobligationsmarknader, vilket återspeglats i större spreadar, hög volatilitet och sårbarhet för spekulativa attacker under de två senaste åren.

2.  Europaparlamentet anser att euroområdet, som ger ut världens andra internationella valuta, är medansvarig för det internationella valutasystemets stabilitet.

3.  Europaparlamentet understryker att det ligger i euroområdets och medlemsstaternas långsiktiga intresse att utnyttja alla fördelar med att ge ut euron, som har förutsättning att bli en internationell reservvaluta.

4.  Europaparlamentet noterar i synnerhet att marknaden för amerikanska statsobligationer och euroområdets sammanlagda marknad för statsobligationer har jämförbar storlek, men att de inte kan jämföras vad gäller likviditet, spridning och prissättning. Parlamentet påpekar att det kunde vara i euroområdets intresse att utveckla en gemensam likvid och diversifierad obligationsmarknad, och att en marknad för stabilitetsobligationer skulle innebära ett konkurrenskraftigt alternativ till den amerikanska obligationsmarknaden i dollar och bekräfta euron som en global ”trygg hamn”.

5.  Europaparlamentet anser också att euroområdet och medlemsstaterna bär ansvaret för att en valuta som används av mer än 330 miljoner människor och många företag och investerare är stabil på lång sikt, något som indirekt påverkar resten av världen.

6.  Europaparlamentet påpekar att stabilitetsobligationerna skulle skilja sig från de obligationer som emitteras av delstater, såsom fallet är i USA och Tyskland, och anser därför att de inte direkt kan jämföras med amerikanska och tyska statsobligationer.

7.  Europaparlamentet välkomnar grönboken som tillmötesgår ett länge närt önskemål från Europaparlamentet och anser att det är en ändamålsenlig utgångspunkt för ytterligare diskussioner. Parlamentet är öppet och angeläget att aktivt diskutera alla frågor – både styrkor och svagheter – rörande möjligheten att införa stabilitetsobligationer i olika former. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare fördjupa sin analys efter en bred allmän debatt, till vilken Europaparlamentet, de nationella parlamenten liksom Europeiska centralbanken bör bidra, om så är lämpligt. Parlamentet anser att inget av de tre alternativ som kommissionen lagt fram i sig utgör en lösning på den pågående statsskuldskrisen.

8.  Europaparlamentet tar del av kommissionens bedömning, som utgör en del av kommissionens grönbok om möjligheten att införa stabilitetsobligationer, att stabilitetsobligationer skulle underlätta penningpolitiken i euroområdet och även effektivisera statsobligationsmarknaden och det finansiella systemet i hela euroområdet.

9.  Europaparlamentet upprepar på nytt sin ståndpunkt om att en gemensam emission av obligationer är en hållbar finanspolitisk ram som syftar till ett förbättrat ekonomiskt styre och stärkt ekonomisk tillväxt i euroområdet. Ordningsföljden är viktig, och omfattar en bindande färdplan i likhet med Maastrichtkriterierna för införandet av den gemensamma valutan, och dessutom bör man tillämpa de lärdomar man dragit.

10.  Europaparlamentet anser att de mål som ligger till grund för besluten i Europeiska rådet av den 8–9 december 2011 om att ytterligare stärka de offentliga finansernas hållbarhet också bidrar till att skapa nödvändiga villkor för ett eventuellt införande av stabilitetsobligationer.

11.  Europaparlamentet anser att stabilitetsobligationer kunde vara ytterligare ett sätt att stimulera till överensstämmelse med stabilitets- och tillväxtpakten förutsatt att de löser problemen med moraliska risker och solidariskt ansvar. Parlamentet noterar att ytterligare arbete krävs vad gäller följande alternativ som lades fram i grönboken:

   Effektiva marknadsincitament för att minska skulderna.
   Kriterier för inträde och utträde, överenskommelser om villkor och löptid, omfördelning av finansieringsfördelar för de nuvarande AAA-länderna.
   Ett system för differentiering av räntesatser mellan medlemsstater med olika kreditbetyg.
   Budgetdisciplin och ökad konkurrenskraft.
   Procykliska effekter och effekter av skulddeflation.
   Tillräcklig attraktionskraft för marknadsinvesterare, samtidigt som man är försiktig med eller undviker alltför högt ställda säkerheter eller en omfördelning av riskerna mellan länderna.
   Förmånsrätt för stabilitetsobligationer i förhållande till nationella obligationer om medlemsstaten inte kan betala sin skuld.
   Kriterier för tilldelning av lån till medlemsstater och kapaciteten att hantera skulden.
   Mätbara och genomförbara skuldprogram.
   Formaliteterna för en bindande färdplan, i likhet med Maastrichtkriterierna för införandet av den gemensamma valutan.
   Samverkan mellan EFSF och ESM för medlemsstater som har likviditetsproblem.
   Lämpliga rättsliga krav, inklusive ändringar av fördrag och konstitutioner.

12.  Europaparlamentet anser att stabilitetsobligationer kan skapa stabilitet i euroområdet på medellång sikt. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att snabbt lägga fram förslag för att på ett avgörande sätt råda bot på den pågående statsskuldskrisen, såsom den europeiska pakt för skuldinlösen som det tyska rådet av ekonomiska experter föreslog och/eller avslutande och ratificeringen av ett avtal om ESM och/eller eurosedlar samt gemensam emissionsadministration av statsskuldsobligationer.

13.  Europaparlamentet påpekar att denna resolution är ett preliminärt svar på kommissionens grönbok och kommer att följas upp av en mer omfattande resolution i form av ett initiativbetänkande.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska centralbanken.

(1) EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.


Sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2012
PDF 148kWORD 68k
Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2012 om sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2012 (2011/2320(INI))
P7_TA(2012)0047A7-0021/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 145, 148, 152 och 153.5 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020), som antogs av rådet den 7 mars 2011,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2011 ”Årlig tillväxtöversikt 2012” (COM(2011)0815) och utkastet till gemensam rapport om sysselsättningen som är bifogat detta,

–  med beaktande av sin resolution av den 1 december 2011 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 8 september 2010 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik: del II av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020(2),

–  med beaktande av rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 ”En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: EU:s bidrag till full sysselsättning” (COM(2010)0682),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2011 om agendan för ny kompetens och arbetstillfällen(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010 ”Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning” (COM(2010)0758),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning(5),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2008/867/EG av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (delgett med nummer C(2008)5737)(6) samt sin resolution av den 6 maj 2009 om rekommendationen(7),

–  med beaktande av kommittén för socialt skydds yttrande och rapport om den sociala dimensionen av Europa 2020-strategin (SPC/2010/10/7 slutversion),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 5 april 2011 om ”En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020” (COM(2011)0173),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för integrering av romer(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2010 ”Unga på väg: Ett initiativ för att släppa fram potentialen hos ungdomar att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla i Europeiska unionen” (COM(2010)0477),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om Unga på väg – en ram för att förbättra Europas utbildningssystem(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi(11),

–  med beaktande av rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP(12),

–  med beaktande av rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS(13),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling(14),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0021/2012), och av följande skäl:

A.  De sociala konsekvenserna av krisen är omfattande och förvärras nu av effekten av åtstramningsåtgärder som vidtagits i vissa länder för att hantera statsskuldskrisen med nedskärningar av arbetstillfällen, både inom den privata och den offentliga sektorn, sociala förmåner och offentliga tjänster, vilket försämrar situationen för de fattiga inom hela EU.

B.  Arbetslösheten har ökat kraftigt sedan 2008 och det finns nu 23 miljoner arbetslösa i EU, vilket motsvarar 10 procent av befolkningen i arbetsför ålder. För att nå sitt sysselsättningsmål måste EU skapa sysselsättning åt ytterligare 17,6 miljoner människor före 2020.

C.  Situationen på arbetsmarknaden är särskilt svår för unga människor, som oberoende av vilken utbildningsnivå de har ofta hamnar i en situation med otrygga anställningar och obetald praktik. Detta har delvis sin grund i den bristfälliga matchningen mellan kompetensnivå och arbetsmarknadens krav.

D.  Krisen har också slagit hårt mot andra grupper, såsom personer som närmar sig pensionsåldern, långtidsarbetslösa och lågutbildade.

E.  Jämställdhetsperspektivet är avgörande för att uppnå de övergripande målen i Europa 2020-strategin, eftersom kvinnor utgör den största reserven av hittills outnyttjad arbetskraft och utgör en majoritet av dem som lever i fattigdom inom EU. Särskild uppmärksamhet måste därför ägnas åt både jämställdhetsintegrering och politik som är inriktad på kvinnor i hela arbetet med den europeiska planeringsterminen.

F.  Fattigdomen bland förvärvsarbetande och utsattheten ökar inom EU, vid sidan av den höga arbetslösheten och de längre genomsnittliga arbetslöshetsperioderna. Krisen har skapat nya grupper av människor som riskerar att hamna i fattigdom. Kommittén för socialt skydd varnar för att allt fler människor är i riskzonen för inkomstfattigdom, barnfattigdom, allvarlig materiell fattigdom och social utestängning på grund av de felriktade och negativa finanspolitiska konsolideringsåtgärdernas effekter på de sociala trygghetssystemen, och genomförandet av aktiva integreringsstrategier bör därför vara en viktig del av EU:s och medlemsstaternas socialpolitiska dagordningar.

G.  Åtstramningsåtgärder och åtgärder som är inriktade på budgetkonsolidering kan få en oproportionerligt negativ effekt på kvinnors ställning på arbetsmarknaden och på fattigdom bland kvinnor, till exempel på grund av nedskärningar i den offentliga sektorn som drabbar kvinnor eller genom att skatteförmåner för barnomsorg begränsas.

H.  Trots att situationen är akut är medlemsstaternas framsteg för att nå Europa 2020-målen lägre än förväntat. Åtagandena i de nationella reformprogrammen är inte tillräckliga för att de flesta målen på EU-nivå ska kunna nås.

I.  De sociala aspekterna och sysselsättningsaspekterna har inordnats under endast en av de fem prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten samtidigt som de utgör tre av de fem överordnade målen i Europa 2020-strategin.

Centrala budskap inför Europeiska rådets vårmöte

1.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska rådet att se till att följande budskap ingår i dess politiska riktlinjer för den europeiska planeringsterminen 2012 och uppdrar åt talmannen att försvara denna ståndpunkt under Europeiska rådets vårmöte den 1–2 mars 2012.

I.  Att säkerställa överensstämmelse med och öka ambitionen att nå Europa 2020-målen

2.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att säkerställa att de årliga politiska riktlinjer som fastställs utifrån den årliga tillväxtöversikten helt och hållet syftar till att förverkliga alla mål i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

3.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att säkerställa överensstämmelse mellan de olika prioriteringarna i sina politiska riktlinjer, så att riktlinjerna om finanspolitisk konsolidering bygger på social rättvisa och inte ökar fattigdomen eller försvårar arbetet med att komma till rätta med arbetslösheten och lindra de sociala effekterna av krisen. Parlamentet är övertygat om att huvudfokus måste ligga på integrerade reformåtgärder som främjar en tillväxt såväl på kort som på medellång och lång sikt. Därför måste budgetåtgärder samt åtgärder för tillväxten och sysselsättningen vidtas samtidigt eftersom de alla är beroende av varandra och tillsammans utgör förutsättningar för återhämtningen.

4.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att i sina politiska riktlinjer säkerställa att EU-medel avsätts för att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

5.  Europaparlamentet är djupt oroat över att de befintliga nationella målen inte är tillräckliga för att nå de överordnade målen i Europa 2020-strategin för sysselsättning, utbildning och minskad fattigdom. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att se till att medlemsstaterna gradvis sätter upp högre nationella mål och att dessa åtföljs av konkreta och realistiska färdplaner för genomförandet och bedöms med hjälp av tydliga och jämförbara indikatorer utifrån den överenskomna gemensamma bedömningsramen, så att EU styrs in på rätt kurs för att nå alla mål i Europa 2020-strategin och så att framsteg kan mätas på överskådligt sätt.

II.  Att stödja skapandet av hållbara arbetstillfällen med investeringar och skattereformer

6.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att ge det budgetutrymme och den uppmuntran som krävs för satsningar på skapande av hållbara arbetstillfällen med anständiga arbetsvillkor inom en rad olika sektorer samt satsningar på utbildning för arbetstagare och arbetslösa och för att minska fattigdomen.

7.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att ställa sig bakom de politiska riktlinjerna om en omläggning av den skattebörda på arbetskraft som har formen av lönebikostnader, och samtidigt uppmuntra de företag som gynnas av dessa undantag/lättnader i gengäld ska erbjuda anständiga löner som det går att leva på. Parlamentet menar att detta skulle göra det mer attraktivt att anställa och behålla medarbetare och skulle förbättra den övergripande situationen på arbetsmarknaden, framför allt för utsatta grupper. Parlamentet uppmanar vidare Europeiska rådet att i enlighet med subsidiaritetsprincipen stödja riktlinjerna om högre skatteutfall genom rättvis, progressiv, omfördelande, effektiv och ändamålsenlig beskattning och en bättre samordning på skatteområdet för att bekämpa skatteflykt, i syfte att säkerställa att systemet är rättvist och bevara den sociala sammanhållningen.

III.  Att förbättra kvaliteten på sysselsättningen och villkoren för ett ökat deltagande i arbetslivet

8.  Europaparlamentet beklagar att de politiska riktlinjer som syftar till att göra det mer attraktivt att arbeta inte handlar om arbetstillfällenas kvalitet och att för lite uppmärksamhet ägnas åt att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att öka deltagandet på arbetsmarknaden, särskilt bland kvinnor, personer med funktionsnedsättning och bland de personer som har det sämst ställt, såsom långtidsarbetslösa. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att införliva riktlinjer om anständigt arbete och insatser för att göra det lättare att förena arbete, familj och privatliv, i form av omsorg och barnomsorg till en rimlig kostnad, ledighet av familjeskäl och flexibla arbetsvillkor.

9.  Europaparlamentet påpekar att åtstramningsåtgärder och en minskning av den administrativa bördan inte får äventyra socialt skydd samt hälso- och säkerhetsstandarder eller leda till mildare villkor eller undantag från EU-lagstiftningen.

IV.  Att åtgärda ungdomsarbetslösheten

10.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att inte förlora den unga generationens potential och uppmanar Europeiska rådet att prioritera åtgärdandet av ungdomsarbetslösheten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla övergripande strategier för ungdomar som varken har arbete eller utbildningsplats, bland annat genom riktade arbetsmarknadspolitiska åtgärder, åtgärder inriktade på att rätta till den dåliga kompetensmatchningen på arbetsmarknaden, främjande av ungdomars entreprenörskap och ramverk för att säkra övergången mellan utbildning och arbete, t.ex. genom kombination av yrkesutbildning och arbete. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i nära samarbete med arbetsmarknadens parter införa en garanti för ungdomar, vilken säkrar rätten för varje ung människa i EU att bli erbjuden arbete, lärlingsplats, extra yrkesutbildning eller en kombination av arbete och utbildning efter högst fyra månaders arbetslöshet. Parlamentet betonar vikten av att minska förekomsten av otrygga anställningsformer bland ungdomar, t.ex. visstidsanställningar, deltidsanställningar och obetald praktik, om det rör sig om anställningsformer som de inte själva valt.

V.  Att åtgärda fattigdom och social utestängning med tonvikt på grupper som saknar eller har begränsade kontakter med arbetsmarknaden

11.  Europaparlamentet välkomnar att den årliga tillväxtöversikten för första gången inkluderar riktlinjer inom området för fattigdom och social utestängning. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att prioritera dessa riktlinjer och samtidigt se till att arbetet med att bekämpa fattigdom och social utestängning inbegriper mer än bara åtgärder som syftar till att integrera människor på arbetsmarknaden, genom att lägga tonvikt vid socialt skydd och en aktiv integration av utsatta grupper som saknar eller har begränsade kontakter med arbetsmarknaden.

12.  Europaparlamentet betonar att artikel 9 i EUF-fördraget måste integreras i hela den europeiska planeringsterminen, inbegripet i de landsspecifika rekommendationerna, som bör åtföljas av förhands- och efterhandsutvärderingar av de sociala konsekvenserna.

VI.  Att stärka den demokratiska legitimiteten och ansvarigheten samt det demokratiska egenansvaret

13.  Europaparlamentet påminner om att den ökade betydelsen av den europeiska dimensionen av medlemsstaternas ekonomiska politik bör gå hand i hand med en större demokratisk legitimitet och lämplig ansvarighet inför parlamentet och de nationella parlamenten. Parlamentet anser att Europeiska rådet, i avsaknad av en rättslig grund för det ordinarie lagstiftningsförfarandet som är tillämplig för den årliga tillväxtöversikten, har ett särskilt ansvar att beakta parlamentens synpunkter när det stöder de politiska riktlinjerna för att ge dem demokratisk legitimitet och att denna betoning på att snabbt införa åtstramningsåtgärder och budgetdisciplin på intet sätt får sättas före behovet av en demokratisk beslutsprocess.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att nationella och regionala parlament, arbetsmarknadens parter, myndigheter och det civila samhället är djupt engagerade i genomförandet och övervakningen av de politiska riktlinjerna i Europa 2020-strategin och den ekonomiska styrningsprocessen, för att säkerställa egenansvar.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att 2013 omvandla den årliga tillväxtöversikten till årliga riktlinjer för hållbar tillväxt, lägga fram detta i ett sådant format att parlamentet kan föreslå ändringar och se till att en insynsvänlig, interinstitutionell beslutsprocess leder till att man kommer överens om gemensamma politiska riktlinjer.

Ytterligare insatser inom området för sysselsättning och sociala frågor
Att höja sysselsättningsgraden och förbättra arbetstillfällenas kvalitet

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja initiativ som främjar utvecklingen inom de sektorer som har den största sysselsättningspotentialen, särskilt vid övergången till en hållbar ekonomi (gröna arbetstillfällen), hälso- och sjukvårdstjänster samt sociala tjänster och den digitala ekonomin.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra företagsklimatet, framför allt för små och medelstora företag, och att stödja nystartade företag och befintliga små och medelstora företag i deras insatser för att skapa arbetstillfällen.

18.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att förstärka insatserna för att förbättra den inre marknaden, stärka den digitala ekonomin och fokusera på smart lagstiftning som minskar byråkratin.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra arbetsförmedlingarnas räckvidd och effektivitet och anta effektiva och aktiva arbetsmarknadsåtgärder i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, med ömsesidigt stöd från aktiveringsincitament såsom program för att gå från bidrag till arbete och lämpliga förmånssystem för att upprätthålla anställbarheten, stödja människor att komma tillbaka i arbete och trygga anständiga levnadsvillkor.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja och utveckla förutsättningar för flexiblare arbetsvillkor, framför allt för äldre och yngre arbetstagare, och att främja arbetstagarnas rörlighet. Parlamentet betonar betydelsen av att höja arbetskraftens produktivitet och effektivitet inom hela EU för att unionen ska återfå sin konkurrenskraft.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja strukturfonderna för att kunna förbättra anställbarheten och bekämpa den strukturella arbetslösheten och långtidsarbetslösheten på ett effektivt sätt. Parlamentet anser att kommissionen bör erbjuda medlemsstaterna ytterligare stöd och vägledning i detta syfte, inte minst mot bakgrund av den rådande recessionen och de sociala utmaningarna.

22.  Europaparlamentet anser att det överordnade målet i Europa 2020-strategin för sysselsättningsgraden bara kan nås om kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökar markant. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna starkare riktlinjer vilka bör syfta till att skapa de förutsättningar som krävs för en högre sysselsättningsgrad bland kvinnor, t.ex. omsorg och barnomsorg till en rimlig kostnad, lämpliga system för mamma-, pappa- och föräldraledighet samt flexibla arbetstider och flexibla arbetsplatser.

23.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att utvärdera effektiviteten i de politiska rekommendationerna att stödja att alla vuxna i ett hushåll deltar på arbetsmarknaden, att se till att det erbjuds anständiga löner som det går att leva på och att underlätta för personer som fastnat i låglönearbeten och otrygga anställningar att avancera på arbetsmarknaden, då det är dessa tre mekanismer som kan minska fattigdomen bland förvärvsarbetande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa fattigdomen bland förvärvsarbetande genom att bedriva en arbetsmarknadspolitik som syftar till att garantera löner som går att leva på för dem som förvärvsarbetar.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda könsuppdelade uppgifter i sina framstegsrapporter.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare erkänna det reella mervärde som äldre arbetstagare utgör inom det företag där de arbetar och att skapa äldrevänliga arbetsvillkor så att äldre arbetstagare som vill delta och stanna kvar på arbetsmarknaden kan välja att göra detta. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra detta genom att bekämpa åldersdiskriminering, ersätta incitament för att äldre arbetstagare ska lämna arbetsmarknaden med incitament för en arbetsmarknad för alla och genom att anpassa arbetsvillkoren till äldre arbetstagares behov, t.ex. genom att införa rätt till flexibel arbetstid och arbetsplats, rätt till utbildning och rätt till flexibel pensionering samtidigt som man säkerställer tillräckliga pensioner för alla. Parlamentet anser att man genom insatser för en god arbetsmiljö bör säkerställa ett aktivt åldrande under och efter arbetslivet.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att personer med visstids- eller deltidskontrakt åtnjuter likabehandling, inklusive vad gäller uppsägning och lön, i enlighet med EU:s primär- och sekundärlagstiftning och att dessa arbetstagare och samt personer som är egenföretagare har ett tillräckligt socialt skydd och tillgång till utbildning och livslångt lärande samt att ramvillkor fastställs för att de ska kunna göra karriär. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra ramavtalen om deltids- och visstidsanställning och att på ett effektivt sätt genomföra direktivet och upprätta en allmän ram för likabehandling i arbetslivet.

27.  Europaparlamentet anser att nödvändiga reformer på arbetsmarknaden – som syftar till att höja produktiviteten och konkurrenskraften – ska genomföras på ett sådant sätt att det säkerställer social rättvisa och främjar arbetstillfällenas kvalitet samt att de nationella traditionerna med dialog mellan arbetsmarknadens parter respekteras.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra rörligheten inom och mellan arbetsmarknaderna och att ta bort alla befintliga juridiska och administrativa hinder som försvårar arbetstagarnas fria rörlighet inom EU.

29.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att införa en skatt på finansiella transaktioner för att förstärka skapandet av hållbara arbetstillfällen.

30.  Europaparlamentet beklagar att det inte gjorts tillräckligt för att integrera jämställdheten i prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten, trots att kommissionen i den europeiska jämställdhetspakten 2011–2020 uppmanas att integrera ett jämställdhetsperspektiv i den årliga tillväxtöversikten. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att säkerställa att bristen på jämställdhet kommer att tas upp i de politiska riktlinjerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv när man utarbetar de nationella reformprogrammen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda landsspecifika rekommendationer när medlemsstaterna inte tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet.

Att investera i utbildning

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa och utöka satsningarna på utbildning, främjande av entreprenörsanda och livslångt lärande för alla åldersgrupper, inte bara i form av formell utbildning, utan också genom att utveckla icke-formellt och informellt lärande, vilket leder till högre tillväxtpotential. Parlamentet varnar också för de sociala och ekonomiska kostnaderna på lång sikt av att göra nedskärningar i utbildningsbudgetarna.

32.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att åtgärda den dåliga kunskapsmatchningen och kunskapsbristen och att öka synergierna mellan universitet, utbildningsinstitutioner, ungdomsorganisationer och företag genom att bli bättre på att förutse de kunskaper som behövs, anpassa utbildningssystemen efter arbetsmarknadens behov, utrusta arbetskraften med ny kompetens för att få bukt med den strukturella arbetslösheten och förbereda arbetstagarna för övergången till en smart, hållbar ekonomi som inbegriper alla.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förhindra att åtstramningsåtgärderna äventyrar en tillväxtvänlig politik och att prioritera tillväxtvänliga utgifter som utbildning, livslångt lärande, forskning och innovation och samtidigt säkerställa att dessa utgifter är effektiva.

34.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen, i sitt flaggskeppsinitiativ ”Unga på väg”, lovade att föreslå en kvalitetsram för praktikperioder och uppmanar kommissionen att omgående presentera en sådan ram.

35.  Europaparlamentet uppmuntrar till ett kraftfullt genomförande av de nationella referensramarna för kvalifikationer som verktyg för att främja utvecklingen av livslångt lärande.

36.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsgivarna att skapa fler möjligheter för kvinnliga arbetstagare inom nya tekniksektorer för att stärka den högteknologiska sektorn i enlighet med Europa 2020-målen.

Att bekämpa fattigdom, främja social integration och kvaliteten på offentliga tjänster

37.  Europaparlamentet understryker att i Eurobarometer-undersökningen från november 2011 ansåg 49 procent av de tillfrågade europeiska medborgarna att bekämpning av fattigdom och social utestängning är en prioriterad politisk fråga framför samordningen av den ekonomiska politiken och budget- och skattepolitiken. De ville också att Europaparlamentet skulle lyfta fram denna fråga.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka och förbättra effektiviteten i de sociala trygghetssystemen, inklusive tillgången till jämställda pensionssystem, och se till att de fortsätter att fungera som ett skydd mot fattigdom och social utestängning.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra aktiva integreringsstrategier och införa lämpliga, högkvalitativa tjänster till en rimlig kostnad, tillräckliga inkomststöd och integrerade strategier för arbetstillfällen av god kvalitet för att förhindra marginalisering av låginkomsttagare och utsatta grupper.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att följa upp kommittén för socialt skydds uppmaning att ta fram deltagande nationella socialrapporter till stöd för de nationella reformprogrammen, baserade på målen för den öppna samordningsmetoden på det sociala området, och att tillhandahålla flerdimensionella lösningar på fattigdomen som främjar tillgång till rättigheter, resurser och tjänster.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att införa, genomföra och genomdriva effektiva antidiskrimineringsåtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda bristen på framsteg vad gäller genomförandet och efterlevnaden av antidiskrimineringsåtgärder i de landsspecifika rekommendationerna.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella reformprogram ange hur EU-medlen kommer att användas för att stödja de nationella fattigdomsmålen och andra sociala, sysselsättnings- och utbildningsrelaterade mål som säkerställer att Europa 2020-målen uppnås.

43.  Europaparlamentet påpekar att de pensionsreformer som lyfts fram i den årliga tillväxtöversikten inte bara kan gå ut på att höja pensionsåldern för att förbättra underskotten, utan tvärtom måste ta hänsyn till antal arbetade år och erbjuda en anständig täckning för alla, minska fattigdomen bland de äldre utan att äventyra de statliga pensionssystemen.

44.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att se till att alla reformer av hälso- och sjukvårdssystemen fokuserar på att förbättra kvaliteten och garanterar alla tillräcklig hälso- och sjukvård till en rimlig kostnad.

45.  Europaparlamentet är oroat över krisens sociala konsekvenser för fattigdomen bland kvinnor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att säkerställa att de finanspolitiska konsolideringsåtgärderna är förenliga med den sociala dimensionen i Europa 2020-strategin och riktlinjerna för sysselsättningen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att utvärdera åtstramningsåtgärdernas effekter på jämställdheten och sysselsättningen bland kvinnor.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla jämställdhetsanalyser och jämställdhetsintegrering avseende pensionsreformernas effekter på kvinnors liv i EU med målet att individualisera pensionsrätten och socialförsäkringen samt även skattesystemet.

Ytterligare ansträngningar som krävs för att stärka styrningen, engagemanget och den demokratiska legitimiteten

47.  Europaparlamentet är oroat över att parlamentet och de nationella parlamenten fortfarande spelar en begränsad roll i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet beklagar att de politiska riktlinjerna i den årliga tillväxtöversikt som kommissionen har tagit initiativ till, och som ska godkännas av Europeiska rådet, saknar ett parlamentariskt deltagande och därmed demokratisk legitimitet.

48.  Europaparlamentet konstaterar att fem medlemsstater som för närvarande har ett samförståndsavtal med kommissionen, IMF och ECB inte fick några landsspecifika rekommendationer i juli 2011. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att samförståndsavtalet genomförs i fullständig harmoni med förverkligandet av målen i Europa 2020-strategin om ökad sysselsättning och minskad fattigdom. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att Internationella arbetsorganisationen (ILO) bör få medverka inom kommissionens, IMF:s och ECB:s  program för ekonomiskt stöd. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att ge medlemsstaterna den uppmuntran som krävs för att investera i skapande av hållbara arbetstillfällen, utbildning och fattigdomsminskning för att underlätta deras bidrag till att uppnå de övergripande målen på dessa områden.

49.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, mot bakgrund av EU:s värsta ekonomiska kris någonsin, att omedelbart genomföra nödvändiga nationella reformprogram.

o
o   o

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2011)0542.
(2) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 116.
(3) EUT L 308, 24.11.2010, s. 46.
(4) Antagna texter, P7_TA(2011)0466.
(5) Antagna texter, P7_TA(2011)0495.
(6) EUT L 307, 18.11.2008, s. 11.
(7) EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 23.
(8) Antagna texter, P7_TA(2011)0092.
(9) Antagna texter, P7_TA(2011)0230.
(10) EUT C 351 E, 2.12.2011, s. 29.
(11) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 6.
(12) EGT L 175, 10.7.1999, s. 43.
(13) EGT L 14, 20.1.1998, s. 9.
(14) EUT L 303, 02.12.2000, s. 16.


Bidraget till den årliga tillväxtöversikten 2012
PDF 204kWORD 55k
Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2012 om bidraget till den årliga tillväxtöversikten 2012 (2011/2319(INI))
P7_TA(2012)0048A7-0018/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2011 om den årliga tillväxtöversikten 2012 (KOM(2011)0815),

–  med beaktande av det lagstiftningspaket om ekonomisk styrning som antogs den 16 november 2011, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2011 om resultattavlan för övervakningen av makroekonomiska obalanser: den planerade första utformningen(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 december 2011 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2011 om den finansiella, ekonomiska och sociala krisen: rekommendationer om åtgärder och initiativ(4),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 9 december 2011,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A7-0018/2012),

A.  De senaste statistiska uppgifterna visar på ökande ojämlikhet och stigande arbetslöshet i Europeiska unionen.

B.  De flesta medlemsstaterna har förlorat de överordnade målen i Europa 2020-strategin ur sikte.

Ekonomiska utmaningar och de viktigaste makroekonomiska åtgärderna

1.  Europaparlamentet välkomnar den årliga tillväxtöversikt 2012 som kommissionen lagt fram såsom en god grund för detta års europeiska planeringstermin. Parlamentet betonar att de lösningar som specifikt inriktas på den nuvarande statsskulds- och finanskrisen och som samtliga institutioner arbetar med dagligen bör gå hand i hand med en klarare inriktning på medel- och långsiktiga åtgärder för att öka tillväxten liksom en översyn av den allmänna ekonomiska ramen, i syfte att förbättra den europeiska ekonomins hållbarhet och konkurrenskraft och garantera dess långvariga framgång.

2.  Europaparlamentet anser dock att den årliga tillväxtöversikten inte är tillräcklig för att återställa förtroendet hos Europas hushåll, företag och finansmarknader, eftersom den förbiser behovet av att vidta omedelbara åtgärder för att stödja verksamheter och sysselsättning på kort sikt genom att investera i Europa 2020-strategins mål.

3.  Europaparlamentet påminner om att den årliga tillväxtöversikten 2011 och ett antal andra initiativ, som måste genomföras via nationell lagstiftning och EU-lagstiftning, redan innehöll de flesta av de beståndsdelar som är nödvändiga för att återskapa förtroende, öka konkurrenskraften och främja smart och hållbar tillväxt och skapande av arbetstillfällen.

4.  Europaparlamentet påminner om den begäran som man riktade till rådet och kommissionen i sin resolution av den 1 december 2011 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken, och kräver en offentlig reaktion på innehållet i denna resolution.

5.  Europaparlamentet beklagar bristen på genomförande eller det ojämna genomförandet i medlemsstaterna av riktlinjer som överenskommits på EU-nivå, dock utan att glömma det nödvändiga utrymme för skönsmässig bedömning som medlemsstaterna har för att genomföra sina egna åtgärder, vilket förhindrar att överenskomna riktlinjer får sin fulla verkan när det gäller att uppnå Europa 2020-målen. Parlamentet välkomnar det faktum att man i årets årliga tillväxtöversikt har betonat behovet av genomförande liksom av åtgärder för att öka tillväxten. Parlamentet betonar att den demokratiska legitimiteten och det nationella egenansvaret för de förändringar som beslutats när det gäller framtida ekonomisk styrning behöver ökas avsevärt.

6.  Europaparlamentet håller med om att den årliga tillväxtöversikten och de officiella ståndpunkter som intagits av Europaparlamentet och de övriga EU-institutionerna i detta hänseende fastställer de åtgärdsprioriteringar på nationell nivå och EU-nivå för de kommande tolv månaderna, inbegripet uppnåendet av EU 2020-målen, som ska genomsyra nationella ekonomiska och budgetära beslut, i linje med EU:s landsspecifika rekommendationer.

7.  Europaparlamentet instämmer i kommissionen analys att insatserna på nationell nivå och EU-nivå bör inriktas på följande fem prioriteringar:

   Konsolidera de offentliga finanserna på ett differentierat och tillväxtfrämjande sätt samtidigt som ekonomisk återhämtning och skapandet av arbetstillfällen garanteras.
   Garantera den reala ekonomins långsiktiga finansiering.
   Främja hållbar tillväxt genom bättre konkurrenskraft och mer investeringar.
   Tackla arbetslösheten och de sociala konsekvenserna av krisen.
   Modernisera den offentliga förvaltningen och tjänster av allmänt intresse i EU.

8.  Europaparlamentet välkomnar att flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin utvecklas positivt, men understryker att kampen mot socialt utanförskap och fattigdom bör förbli högsta prioritet i alla åtgärder.

9.  Europaparlamentet anser att tillgång till grundläggande banktjänster fortfarande är en nyckelfaktor för social inkludering, och uppmanar därför kommissionen att vidta djärvare åtgärder för att garantera denna tillgång.

Konsolidera de offentliga finanserna på ett differentierat och tillväxtfrämjande sätt samtidigt som ekonomisk återhämtning och skapandet av arbetstillfällen garanteras

10.  Europaparlamentet erkänner det ömsesidiga beroendet mellan medlemsstaternas ekonomier och finanspolitiken, och de därav följande spridningseffekterna. Parlamentet betonar att tillväxtutsikterna för samtliga medlemsstater, oavsett om de för närvarande är i euroområdet eller inte, i högsta grad är beroende av hur beslutsamt statsskuldskrisen hanteras och hur en samordnad finanspolitik effektivt åstadkommer en bättre fokusering på investeringar för hållbar tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att vidta lämpliga åtgärder för att korrigera sina alltför stora underskott inom de tidsfrister som rådet ställt upp och att minska sina statsskulder till en hållbar nivå.

11.  Europaparlamentet noterar de nya lagförslagen om ekonomisk styrning, och anser att sådana förslag bör erbjuda ett tillfälle att förstärka Europaparlamentets roll när det gäller att fastställa och genomföra övervakningsförfaranden för den ekonomiska politiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen, i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 121 och 136 i fördraget.

12.  Europaparlamentet påminner om att det i nuvarande läge, där åtskilliga medlemsstater står inför avgörande och svåra val avseende fördelningen av offentliga medel, är mycket viktigt att snabbt se till att de olika ekonomisk-politiska instrumenten är konsekventa, och särskilt att de åtgärder som syftar till att uppfylla Europa 2020-strategins syften och övergripande mål tillmäts lika stor vikt.

13.  I detta sammanhang påminner Europaparlamentet om att det är nödvändigt att uttryckligen identifiera, utvärdera och åtgärda spridningseffekterna hos medlemsstaternas ekonomiska politik, och att genomföra konsekvensutvärderingar av de sociala effekterna av de ekonomisk-politiska instrument som ingår i den europeiska planeringsterminen.

14.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna bör använda sig av olika strategier beroende på sin budgetsituation och insisterar på att medlemsstaterna måste hålla den offentliga utgiftsökningen under takten för BNP-tillväxten på medellång sikt, såvida inte utgiftsökningarna åtföljs av ytterligare diskretionära åtgärder på inkomstsidan. Medlemsstaterna uppmanas att i utgifts- och inkomstdelarna i budgeten prioritera tillväxtfrämjande utgifter som utbildning, forskning, innovation, infrastruktur och energi och att garantera effektiviteten i dessa utgifter och inkomster. Parlamentet efterfrågar effektiva, socialt rättvisa och hållbara reformer av

   pensions- och socialförsäkringssystemen,
   tillväxtvänlig skattepolitik i medlemsstaterna samt bättre skattesamordning och där så är lämpligt harmonisering i EU. Medlemsstaterna uppmanas att förbättra sina inhemska finanspolitiska ramar såsom överenskommits i syfte att främja effektiva och hållbara statsfinanser(5). Kommissionen uppmanas se till att det sker en samordning av åtgärder mot skatteflykt.

Garantera den reala ekonomins långsiktiga finansiering

15.  Europaparlamentet välkomnar att en större översyn av regler och tillsyn för finanssektorn är på gång. Parlamentet anser att det krävs mer ihärdiga och ambitiösa åtgärder för att förbättra motståndskraften i EU:s finanssystem. Parlamentet betonar att detta skulle förstärka Europeiska unionens konkurrenskraft. Parlamentet betonar att detta måste genomföras på ett sätt som avskräcker från regelarbitrage och som inte uppmuntrar till kapitalflykt eller utflyttning av finansverksamhet från EU.

16.  Europaparlamentet understryker att det för att återskapa investerarnas förtroende kommer att krävas en förstärkning av bankernas kapitalbas och åtgärder för att stödja deras tillgång till finansiering samt en så långtgående minskning som möjligt av kortsiktiga belöningssystem och inadekvata affärsmodeller. Parlamentet anser att en ytterligare reformering av regleringen och tillsynen av finanssektorn kommer att bli nödvändig för att ta hänsyn till de allt större riskerna på marknaderna för statspapper och privata lån, vilket inbegriper en förstärkning av de systemviktiga bankernas kapitalbaser, även om detta inte får underminera konkurrensläget för finansinstitut som inte är systemviktiga. Parlamentet betonar att banker, efter att de har försetts med tillräckligt med kapital, inte i onödan ska begränsa utlåningen till realekonomin och att regleringsåtgärderna därför bör lägga grunden till en ökning av deras utlåningskapacitet. Kommissionen uppmanas att tillse att det europeiska systemet för finanstillsyn bibehåller bankutlåningen, i synnerhet från de institut som drog nytta av krisrelaterat statsstöd och ECB:s likviditetsstöd. Parlamentet förväntar sig att kommissionen kommer att lägga fram förslag om krisbankshantering före sommaren 2012. Parlamentet beklagar socialiseringen av privata förluster genom injektioner av likviditet i banksektorn samt spekulativa beteenden hos kreditvärderingsinstitut och internationella finanscentra.

17.  Europaparlamentet stöder inrättandet av projektobligationer som ska bidra till finansieringen av viktiga infrastrukturprojekt för att främja hållbar tillväxt och arbetstillfällen.

18.  Europaparlamentet understryker EIB-gruppens viktiga roll när det gäller att stödja realekonomin och små och medelstora företag i synnerhet och för att säkra investeringar i långsiktiga infrastrukturprojekt, i linje med Europa 2020-strategin. Europaparlamentet anser att EU bör använda de resurser som finns och skapa innovativa finansieringsinstrument för de medlemsstater som har begränsat utrymme för finansiella stimulanser.

Främja hållbar tillväxt genom bättre konkurrenskraft och mer investeringar

19.  Europaparlamentet är oroat över de makroekonomiska obalanserna i EU och att många medlemsstater, särskilt de under marknadstryck, halkar efter när det gäller produktivitet. Parlamentet insisterar på att bättre samordning av den ekonomiska politiken samt strukturreformer behövs för att tackla dessa problem på ett lämpligt sätt både i länder med underskott och med överskott. Parlamentet oroar sig för att huvuddelen av den globala tillväxten förväntas komma från länder utanför EU under de kommande åren, vilket kommer att kräva en förstärkt exportkapacitet från medlemsstaternas sida och att de kan erbjuda stabila ramar för värdeskapande utländska direktinvesteringar avsedda för EU:s realekonomi.

Tackla arbetslösheten och de sociala konsekvenserna av krisen (EMPL-utskottets ansvarsområde)

20.  Europaparlamentet anser att den strukturella bristen på balans mellan tillgång och efterfrågan när det gäller arbetskraft kommer att hindra återhämtning och långsiktig tillväxt och efterfrågar därför strukturella reformer på arbetsmarknaden, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras och den sociala sammanhållningen garanteras. Parlamentet uppmärksammar arbetsmarknadsparternas roll och ansvar i utformningen och genomförandet av strukturreformerna.

Modernisera den offentliga förvaltningen och tjänster av allmänt intresse i EU

21.  Europaparlamentet påminner om att kvaliteten i den offentliga förvaltningen på EU-nivå liksom nationellt, regionalt och lokalt är avgörande för konkurrenskraften och en viktig faktor för produktiviteten. Reformer av den offentliga sektorn måste ingå bland åtgärderna för att återställa konkurrenskraften. För en offentlig förvaltning av hög kvalitet krävs det adekvata budgetmedel och reformer samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras, enligt vad som fastställs i protokoll nr 26 om tjänster av allmänt intresse.

22.  Europaparlamentet noterar kvalitetsramarna för tjänster av allmänt intresse, vilka syftar till att förbättra klarheten och rättssäkerheten för hur EU:s bestämmelser ska tillämpas på tjänster av allmänt intresse samt garantera tillgång till grundläggande tjänster och främja kvalitet.

23.  Europaparlamentet beklagar vissa medlemsstaters låga takt när det gäller genomförandet av EU-lagstiftningen och uppmanar dem med eftertryck att åstadkomma de överenskomna resultaten avseende kvaliteten på statistiken. Parlamentet är fast övertygat om att tillgången till tillförlitiga, korrekta och aktuella uppgifter utgör en central del av det politiska beslutsförfarandet. Parlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att förbättra tillförlitligheten i de uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller kommissionen (Eurostat). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snart som möjligt tillämpa rådets nyligen antagna direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk.

24.  Europaparlamentet efterfrågar mer effektivitet när det gäller tillhandahållandet av allmänna tjänster liksom en ökning av transparens och kvalitet inom offentlig förvaltning och rättsväsendet samt uppmuntrar dessutom till en minskning av onödiga administrativa bördor och byråkrati. Parlamentet understryker betydelsen av att övervaka och utvärdera den offentliga förvaltningens verksamhet i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av att den årliga tillväxtöversikten omfattar mycket mer än endast ekonomiska faktorer, utveckla program för specifika sektorer såsom försvaret, där gemensam förvaltning eller gemensamt ägande av flera medlemsstater skulle ge stordriftsfördelar, vilket skulle tillföra de involverade medlemsstaterna ett mervärde och innebära ekonomiska besparingar.

26.  Europaparlamentet understryker den allt viktigare roll som EU-finansierade program spelar i det nuvarande ekonomiska läget, och uppmuntrar kommissionen att lägga fram ett förslag om att finansiera åtgärder inom ramen för Europa 2020-strategin genom överföring av oanvända betalningsbemyndiganden.

Förfaranderam

27.  Europaparlamentet beklagar att dess medverkan i utarbetandet av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken/den årliga tillväxtöversikten inte formellt föreskrivs i fördraget eftersom parlamentets bidrag till sysselsättningsärendena sker enligt samrådsförfarandet (artikel 148.2 i EUF-fördraget). Parlamentet påminner om att den årliga tillväxtöversikten bör bli föremål för medbeslutandeförfarandet, vilket bör införas vid nästa fördragsändring. Parlamentet önskar vid behov förstärka dialogen mellan EU-institutionerna och de nationella institutionerna, särskilt de parlamentariska institutionerna, vilket bör ske med ömsesidig respekt och i ömsesidigt samförstånd.

28.  Europaparlamentet påminner om att den europeiska planeringsterminen nu är en del av EU:s sekundärlagstiftning (se artikel 2-a i förordning (EU) nr 1175/2011(6).

29.  Europaparlamentet påminner om att den rättsliga ramen för förstärkt ekonomisk styrning (paket med sex lagstiftningsförslag om ekonomisk styrning) tillhandahåller ett verktyg för ekonomisk dialog: ”För att stärka dialogen mellan EU:s institutioner, särskilt Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och säkerställa ökad transparens och ansvars- och redovisningsskyldighet, får Europaparlamentets ansvariga utskott uppmana rådets ordförande, kommissionen och, i förekommande fall, Europeiska rådets ordförande eller Eurogruppens ordförande att i det ansvariga utskottet diskutera rådets beslut […] Europaparlamentets ansvariga utskott får ge den medlemsstat som berörs av sådana beslut möjlighet att delta i en diskussion.” Parlamentet vill se att detta verktyg, som möjliggör ekonomiskt samarbete och ömsesidig förståelse, används i så stor utsträckning som möjligt.

30.  Europaparlamentet konstaterar att 2012 års upplaga av den europeiska planeringsterminen är den första under den överenskomna rättsliga ramen för förstärkt ekonomisk styrning (paket med sex lagstiftningsförslag om ekonomisk styrning), vilket inbegriper strängare regler för stabilitets- och tillväxtpakten och nationella finanspolitiska regler, liksom nya förfaranden för övervakning och korrigering av makroekonomiska obalanser.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att benämna nästa rapport ”Årliga riktlinjer för hållbar tillväxt”.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en detaljerad bedömning av medlemsstaternas genomförande av de landsspecifika rekommendationerna som den ska offentliggöra före Europeiska rådets möte i juni 2012.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med rådet för att utveckla en verklig och gemensam budget och kontoplan.

34.  Europaparlamentet påminner om att rådet offentligt bör förklara sin ståndpunkt som en del av den ekonomiska dialogen i parlamentet när det avviker väsentligt från kommissionens rekommendationer och förslag.

35.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att kommissionens rekommendationer och förslag måste respektera och bevara det politiska handlingsutrymme som medlemsstaterna behöver för genomförandet i enlighet med subsidiaritetsprincipen och bestämmelserna i artikel 126 i EUF-fördraget, eftersom de rekommenderade målen kan uppnås på flera olika sätt.

36.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att noggrant förklara orsakerna till varför den gjort en negativ bedömning av ett nationellt reformprogram eller ett stabilitets- och konvergensprogram eller något annat dokument som medlemsstaterna har överlämnat inom ramen för den ekonomiska styrningen. Parlamentet förväntar sig att kommissionen i samband med detta informerar den berörda medlemsstaten om den exakta metod och arbetshypotes som ligger till grund för dess bedömning.

37.  Europaparlamentet påminner om att den nya rättsliga ramen föreskriver att Europaparlamentet vederbörligen ska involveras i den europeiska planeringsterminen i syfte att öka transparensen samt ansvars- och redovisningsskyldigheten för de fattade besluten, i synnerhet genom de ekonomiska dialoger som föreskrivs i relevant sekundärlagstiftning.

38.  Europaparlamentet ger sitt erkännande till kommissionen för att den offentliggjort sin årliga tillväxtöversikt redan i slutet av november och förväntar sig att detta tidsschema ska bli permanent så att parlamentet har tillräcklig tid för att lämna sina synpunkter innan de årliga riktlinjerna beslutas i samband med Europeiska rådets vårmöte.

39.  Europaparlamentet betonar att rådets ordförande och kommissionen, i enlighet med artikel 121 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och, då det är lämpligt eurogruppens ordförande, årligen ska rapportera till Europaparlamentet och Europeiska rådet om resultatet av den multilaterala övervakningen.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och Europeiska rådet att tillsammans med Europaparlamentet komma överens om en rationell tidtabell för den europeiska planeringsterminen för att göra den så effektiv, transparent och legitim som möjligt.

41.  Europaparlamentet uppdrar åt sin talman att försvara denna ståndpunkt vid Europeiska rådets vårmöte (1–2 mars 2012).

o
o   o

42.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska rådet.

(1) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
(2) Antagna texter, P7_TA(2011)0583.
(3) Antagna texter, P7_TA(2011)0542.
(4) Antagna texter, P7_TA(2011)0331.
(5) Se till exempel rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk (EUT L 306, 23.11.2011, s. 41).
(6) Se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EUT L 306, 23.11.2011, s. 12).

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy