Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2011/2962(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B7-0223/2012

Debatter :

Omröstningar :

PV 10/05/2012 - 12.56
CRE 10/05/2012 - 12.56

Antagna texter :

P7_TA(2012)0203

Antagna texter
PDF 140kWORD 56k
Torsdagen den 10 maj 2012 - Bryssel
Sjöröveri
P7_TA(2012)0203RC-B7-0223/2012

Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 om sjöröveri (2011/2962(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2008 om en integrerad havspolitik för Europeiska unionen(1),

–  med beaktande av sina resolutioner om sjöröveri, särskilt resolutionen av den 23 oktober 2008 om kapningar till sjöss(2) och resolutionen av den 26 november 2009 om en politisk lösning på problemet med sjöröveri utanför Somalias kust(3),

–  med beaktande av FN:s havsrättskonvention (Unclos) av den 10 december 1982,

–  med beaktande av FN:s konvention från 1988 om bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om situationen i Somalia, i synnerhet resolution 2036(2012) av den 22 februari 2012,

–  med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2008/749/Gusp av den 19 september 2008 om Europeiska unionens militära samordningsåtgärd till stöd för FN:s säkerhetsråds resolution 1816(2008) (EU NAVCO),

–  med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2008/851/Gusp av den 10 november 2008 om Europeiska unionens militära insats i syfte att bidra till avvärjande, förebyggande och bekämpande av piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust (insatsen Eunavfor Atalanta), och av rådets beslut 2010/766/Gusp om ändring av 2008/851/Gusp,

–  med beaktande av rådets beslut av den 23 mars 2012 om att förlänga mandatet för Eunavfor Atalanta till och med december 2014 och att utöka styrkans insatsområde,

–  med beaktande av rådets beslut 2010/96/Gusp av den 15 februari 2010 och av rådets beslut 2010/197/Gusp av den 31 mars 2010 om inledandet av Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av somaliska säkerhetsstyrkor (EUTM Somalia),

–  med beaktande av det krishanteringskoncept som rådet (utrikes frågor) enades om den 16 december 2011 för rådets regionala maritima kapacitetsuppbyggnadsuppdrag (RMCB) som ett civilt GSFP-uppdrag med militär expertis, som är under förberedande,

–  med beaktande av den strategiska ram för Afrikas horn som ska vägleda EU:s insatser i regionen och som antogs av rådet den 14 november 2011,

–  med beaktande av den överenskommelse om att dela makten som undertecknades i Djibouti den 9 juni 2008 och som syftar till att inleda en bred nationell försoningsprocess och att uppnå en bred och stark politisk allians i stånd att säkra freden, samla landet i en försoningsprocess och återetablera en central statsförvaltning,

–  med beaktande av slutsatserna från Londonkonferensen om Somalia den 23 februari 2012,

–  med beaktande av artikel 110.2 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Sjötransporter har varit en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och välstånd i Europa under hela dess historia, och mer än 80 procent av världshandeln sker med hjälp av sjötransporter. Sjöröveri utgör ett hot mot den internationella säkerheten och den regionala stabiliteten, och EU har därför ett verkligt intresse av att bidra till det internationella sjöfartsskyddet och kampen mot sjöröveri och dess grundläggande orsaker, som en prioritering bland EU:s åtgärder.

B.  Sjöröveri bör ses som internationell brottslighet. Piratdåd och väpnade rån till sjöss kräver en samordnad insats inom den övergripande rättsliga ram som Unclos tillhandahåller. Enligt artikel 100 i konventionen är alla stater skyldiga att samarbeta för att bekämpa sjöröveri.

C.  Trots att antalet framgångsrika angrepp har minskat betydligt under det senaste året, huvudsakligen på grund av Atalanta-insatserna och användningen av militära och privata eskortgrupper för fartyg, är sjöröveri på öppet hav fortfarande ett problem. Sjöröveri fortsätter att sprida sig snabbt i Indiska oceanen, framför allt i farvattnen utanför Somalias kust och Afrikas horn, men även i vissa andra områden, bland annat i Sydostasien och Västafrika. Sjöröveri utgör således ett allt större hot mot både människoliv och sjömäns och andras säkerhet, mot den regionala utvecklingen och stabiliteten, havsmiljön, världshandeln, alla former av sjötransport och sjöfart, inklusive fiskefartyg, samt mot transporter av humanitärt bistånd.

D.  Rådet beslutade att förlänga EU:s insats mot piratdåd (insatsen Eunavfor Atalanta) med ytterligare två år, till december 2014, i syfte att bidra till skyddet av fartyg som deltar i Världslivsmedelsprogrammet (WFP) och levererar livsmedelsbistånd till internflyktingar i Somalia, till skyddet av fartyg som deltar i Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom), till avvärjande, förebyggande och bekämpande av piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust och till skyddet av utsatta fartyg längs kusterna, vilket ska avgöras från fall till fall. Dessutom ska insatsen Eunavfor Atalanta bidra till att övervaka fiskeriverksamheten utanför Somalias kust.

E.  Varje år passerar 10 000 europeiska fartyg genom farliga havsområden. Bortsett från konsekvenserna för människors liv och säkerhet utgör sjöröveri också ett ekonomiskt problem, eftersom företeelsen hotar internationella handelsleder till sjöss och har en kraftigt negativ inverkan på den internationella handeln.

F.  Antalet försök till angrepp på fartyg är på uppåtgående: 2011 rapporterades 28 fartygskapningar samt 470 bortrövanden av och 15 mord på sjömän, och för närvarande hålls minst sju fartyg kvar med krav på lösen medan 191 sjömän hålls som gisslan i Somalia, ofta under förfärliga och omänskliga förhållanden och under allt längre perioder.

G.  Piraterna anpassar ständigt sina strategier och metoder, och de har utvidgat sitt operativa område genom att använda större kapade fartyg som s.k. moderfartyg.

H.  Den fortsatta politiska instabiliteten i Somalia är en av orsakerna till sjöröveri och förvärrar problematiken. Vissa somalier fortsätter att se sjöröveri som en vinstgivande och pålitlig inkomstkälla.

I.  Kampen mot sjöröveri kan inte vinnas enbart med militära medel, utan är huvudsakligen beroende av att man framgångsrikt kan främja fred, utveckling och statsbyggande i Somalia.

J.  Säkerhetsläget och den militära situationen i Somalia är fortsatt farliga och omöjliga att förutsäga. Afrikanska unionens uppdrag Amisom har kunnat driva tillbaka den islamistiska milisen al-Shabab och har först nyligen satt in 100 soldater i Baidoa. Kenya har nyligen intervenerat militärt i södra och centrala Somalia, men var inte i stånd att slutgiltigt besegra al-Shabab. De etiopiska nationella försvarsstyrkorna gjorde ett ingripande i regionerna Hiran och Bay i februari 2012. Human Rights Watch har offentliggjort kränkningar av de mänskliga rättigheterna, tortyr, godtyckliga frihetsberövanden, summariska avrättningar samt olagliga vedergällningar mot civila som begåtts av de etiopiska styrkorna och milisstyrkor som är lojala mot Somalias federala övergångsregering (TFG). Grannlandet Eritrea har av FN:s grupp för övervakning av sanktioner anklagats för att tillhandahålla vapen, utbildning och ekonomiskt stöd till al-Shabab, vilket utgör en överträdelse av FN:s vapenembargo.

K.  Europeiska sjösäkerhetsbyrån förfogar över instrument och information som kan hjälpa Eunavfor Atalanta att förbättra säkerheten för fartyg och sjömän i området.

L.  Sjöröveriet har också en negativ inverkan på hela regionen, där fiskeverksamhet regleras av ett antal bilaterala och multilaterala fiskeavtal. Denna verksamhet har kommit att bli farlig, inte bara för fartyg från EU som fiskar i exempelvis fiskevattnen runt Seychellerna i kraft av ett partnerskapsavtal om fiske mellan EU och Seychellerna, utan även för de lokala fiskare som EU ger sektorstöd och följaktligen har ett socialt ansvar för.

M.  EU är den största givaren i världen av utvecklingsbistånd till Somalia och har hittills avsatt 215,4 miljoner euro till utvecklingsbistånd genom Europeiska utvecklingsfonden (EUF) för perioden 2008–2013. Det viktigaste syftet med dessa medel är att lyfta folket ur fattigdom till självbärande ekonomisk tillväxt och erbjuda varaktiga lösningar för stabiliteten i landet. Detta ska ske genom att man tar itu med de grundläggande orsakerna till sjöröveri och finansierar projekt för att etablera rättsstatsprincipen och förbättra förvaltning, utbildning och ekonomisk tillväxt samt stöder lågprioriterade sektorer (hälso- och sjukvård, miljö, vatten och sanitet). Ytterligare 175 miljoner EUR har avsatts genom EUF för perioden 2011–2013 för att EU ska kunna stärka sitt engagemang och stödja nya verksamheter inom de områden som nämns ovan. Inget av dessa mål kan uppnås utan effektiva institutioner för förvaltning i Somalia.

N.  Afrikas horn och särskilt Somalia har drabbats av en svår hungersnöd orsakad av torka, vilket vållat en allvarlig humanitär kris som drabbat över 12 miljoner människor i regionen och över 7,5 miljoner i Somalia. Hungersnöden skördade många dödsoffer, särskilt bland barn, och ledde också till storskaliga flyktingströmmar till grannländerna Kenya och Etiopien. Kommissionen ökade sitt humanitära bistånd från 9 miljoner EUR 2009 till 46 miljoner EUR 2008, men har sedan dess minskat biståndet till endast 35 miljoner EUR 2010 och 30 miljoner EUR 2011. Först efter den förödande torkan sommaren 2011 ökade kommissionen tilldelningen av humanitärt bistånd till 77 miljoner EUR.

O.  Ett effektivt tillvägagångssätt i kampen mot sjöröveri måste omfatta en bredare, övergripande strategi för att lyfta Somalia och hela regionen Afrikas horn ur fattigdom och motverka statsupplösning, eftersom åtminstone delar av Somalia drar ekonomisk nytta av piratdåden och de lösensummor som mottas.

P.  Tack vare EU:s insatser för att bekämpa sjöröveri har fartyg som använts av Världslivsmedelsprogrammet och Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom) kunnat skyddas. Det krävs dock ett fortsatt åtagande om tillräckliga styrkor, eftersom det annars finns en risk för att framtida insatser försvagas på grund av för få sjöstridsstyrkor.

Q.  Många medlemsstater håller för närvarande på att utarbeta sina egna bestämmelser för hur beväpnade vakter får sättas in på handelsfartyg.

1.  Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sin djupa oro över det ständiga och ökande hot som piratdåd och väpnade rån till sjöss utgör mot internationella fartyg som transporterar bistånd till Somalia och mot EU:s och internationella fiskefartyg samt handels- och passagerarfartyg i Indiska oceanen, särskilt i farvattnen utanför Somalias kust och Afrikas horn, och mot sjömäns och andras säkerhet och mot den regionala stabiliteten.

2.  Europaparlamentet uppmanar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna att snarast överväga hur de 191 sjömän som i nuläget hålls som gisslan ska kunna befrias, så att deras utdragna och förfärliga fångenskap får ett slut och de kan återvända hem och de sju kapade fartygen samtidigt släpps.

3.  Europaparlamentet välkomnar det bidrag som Eunavfor Atalanta lämnar till sjöfartsskyddet utanför Somalias kust genom att skydda de fartyg som Världslivsmedelsprogrammet använder för att leverera bistånd till Somalia och andra utsatta fartyg samt till avvärjandet, förebyggandet och bekämpandet av piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust, så att effektiviteten i EU:s åtgärder mot sjöröveri kan säkras bättre.

4.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut av den 23 mars 2012 om att förlänga mandatet för Eunavfor Atalanta till och med december 2014 och att utöka styrkans insatsområde.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt att det antal fartyg som medlemsstaterna har försett Eunavfor Atalanta med har minskat från åtta till endast två tre stycken i början av 2012, och uppmanar därför medlemsstaterna att tillhandahålla fler marina resurser för att Atalantainsatsen ska kunna lyckas.

6.  Europaparlamentet efterlyser bättre samordning inom ramen för Shade-mekanismen mellan EU, Nato och de tre viktigaste insatserna för att bekämpa piratdåd med sjöstridsstyrkor i regionen (Eunavfor, CTF150/151 och TF508 inom Nato-insatsen Ocean Shield) och de olika internationella sjöstridsstyrkorna i syfte att undvika onödigt dubbelarbete, eftersom bägge organisationerna (EU och Nato) på grundval av sin respektive beslutsautonomi verkar inom samma område, har samma intressen och i stort sett omfattar samma europeiska stater.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den höga representanten att efterlysa mera samordning och samarbete mellan samtliga internationella aktörer i Somalia och den större regionen Afrikas horn, nämligen EU, Nato, Förenta staterna, FN och relevanta länder, för att ta fram en genuin och ändamålsenlig övergripande strategi i kampen mot sjöröveri och framför allt dess grundläggande orsaker och konsekvenser på samtliga nivåer.

8.  Europaparlamentet understryker samtidigt behovet av att man förbättrar den strategiska samordningen i den större regionen Afrikas horn mellan Eunavfor Atalanta, EUTM Somalia och andra GSFP-åtgärder (exempelvis rådets regionala maritima kapacitetsuppbyggnadsuppdrag (RMCB) så snart som det har inletts). Parlamentet välkomnar i detta avseende rådets beslut av den 23 mars 2012 att aktivera EU:s operationscentrum för GSFP-uppdragen på Afrikas horn, och efterlyser i detta hänseende en översyn av de befintliga befälsstrukturerna för Eunavfor Atalanta och EUTM Somalia.

9.  Europaparlamentet välkomnar Londonkonferensen om Somalia den 23 februari 2012, som visade det internationella samfundets beslutsamhet att utrota sjöröveri, och efterlyser en större kapacitet hos rättsväsendet att åtala och kvarhålla de personer som gör sig skyldiga till sjöröveri.

10.  Europaparlamentet betonar att fortsatt straffrihet för sjöröveri inte verkar avskräckande och beklagar att många pirater och andra brottslingar, trots EU:s utlämningsavtal med tredjeländer (Kenya, Seychellerna, Mauritius), bilaterala återtagandeavtal för personer dömda för sjöröveri mellan Seychellerna och den somaliska regionen Puntland och Somaliland och de olika folkrättsliga ramarna, inte har gripits, eller ofta gripits och sedan släppts, då det saknas en fast rättslig grund eller politisk vilja att åtala. Parlamentet konstaterar också att vissa av EU:s medlemsstater har ett otillräckligt skydd mot sjöröveri på öppet hav i sin strafflagstiftning.

11.  Europaparlamentet efterlyser omedelbara och effektiva åtgärder för att åtala och straffa de personer som misstänks för sjöröveri, och uppmanar med kraft tredjeländer och de EU-medlemsstater som ännu inte har inlemmat alla bestämmelser i FN:s havsrättskonvention och FN:s konvention om bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet i sin nationella lagstiftning att göra detta för att bekämpa den straffrihet som sjörövare åtnjuter. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta att utreda möjligheterna till rättegångar i länderna i regionen och arbeta för att det inrättas specialdomstolar mot sjöröveri i Somalia och i andra stater i regionen som en hållbar rättslig lösning för rättsprocesser mot sjörövare i Somalia.

12.  Europaparlamentet stöder FN:s generalsekreterares rekommendationer till säkerhetsrådet att underlätta gripande och lagföring av misstänkta pirater. Samtidigt betonar parlamentet behovet av att säkerställa rättvisa och effektiva rättegångar vid lokala domstolar samt humana och trygga fängelsevistelser på regionala anläggningar.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att, i samarbete med Europol och Interpol, utreda och spåra penningflöden samt beslagta de medel som betalats som lösen till piraterna, eftersom det finns tecken på att pengarna kan slussas in på bankkonton i hela världen, även i Europa. Parlamentet vill också att man kartlägger och eliminerar de nätverk för organiserad brottslighet som drar nytta av denna verksamhet. Parlamentet uppmanar rådet att underlätta Eunavfors fortsatta samarbete med både Europol och Interpol.

14.  Europaparlamentet uppmuntrar Eunavfor, Nato och den internationella antipiratstyrkan CMF (Combined Maritime Forces) att effektivt ta itu med piraternas ökade bruk av kapade handelsfartyg som s.k. moderfartyg, eftersom denna utveckling innebär en klar utökning av sjörövarnas operativa kapacitet och gör det möjligt för dem att gå till angrepp på ett mer kraftfullt, beslutsamt och flexibelt sätt i hela Indiska oceanen.

15.  Europaparlamentet betonar att Europeiska sjösäkerhetsbyrån bör fortsätta samarbetet med Eunavfor Atalanta genom att i förekommande fall och efter flaggstatens samtycke tillhandahålla insatsen detaljerade LRIT-uppgifter och satellitbilder över EU-flaggade fartyg som genomkorsar området. Medlemsstaterna uppmuntras därför att tillåta att byrån tillhandahåller Eunavfor-insatsen dessa uppgifter och denna information.

16.  Europaparlamentet anser att den ökande utbredningen av sjöröveri bör leda till utbildning av sjömän som utsätts för hot kopplade till sjöröveri i syfte att stärka deras förmåga till självförsvar. Parlamentet betonar att rederierna måste ansluta sig till och fullt ut tillämpa bästa förvaltningspraxis mot sjöröveri som utgår från Somalia (BMP4), som ger alla involverade parter tillräcklig information om hur man kan hjälpa fartyg att undvika, avvärja eller fördröja piratdåd utanför Somalias kust. Parlamentet upprepar sin uppmaning till alla fartyg i området att registrera sig hos de relevanta samordningsenheterna för sjösäkerhet och att följa Eunavfor Atalantas rekommendationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla deras fartyg är registrerade.

17.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck rådet och kommissionen att tillsammans med FN och Afrikanska unionen, efter upprepad begäran av Somalias federala övergångsregering (TFG) om internationellt stöd för att skydda fartyg som levererar humanitärt bistånd och bekämpa sjöröveri utanför dess kust, fortsätta att samarbeta med och stödja Somalias övergångsregering i kampen mot sjöröveri, ställa gärningsmännen inför rätta och hjälpa Somalia och regionen att stärka sina kapaciteter.

18.  Europaparlamentet välkomnar rådets (utrikes frågor) beslut av den 12 december 2011 om att lansera den regionala maritima kapacitetsuppbyggnaden Eucap Nestor för att förbättra den maritima och juridiska kapaciteten och utbilda kustbevakningen och domare i åtta länder på Afrikas horn och i västra Indiska oceanen. Parlamentet uppmanar rådet och Europeiska utrikestjänsten att göra allt för att RMCB ska inledas i denna region nästa sommar.

19.  Europaparlamentet är medvetet om att utbildning endast är en del av den maritima kapacitetsuppbyggnaden och uppmanar därför medlemsstaterna att ge materiellt bistånd till insatsen och regionen, med särskilt avseende på patrullbåtar.

20.  Europaparlamentet ger sitt starka stöd till Djiboutiprocessen för fred och försoning. Parlamentet efterlyser en övergripande strategi för situationen i Somalia, där säkerhet kopplas till utveckling, rättsstatliga principer och respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

21.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att föreslå ytterligare 100 miljoner euro som finansiellt stöd från EU via den fredsbevarande resursen för Afrika till Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom), och uppmanar medlemsstaterna och världssamfundet att bidra till att främja fred och ekonomisk utveckling samt uppbyggnad av en stabil demokratisk regim i Somalia, vilket på lång sikt skulle främja säkerheten och kampen mot sjöröveri. Parlamentet välkomnar utnämningen av en särskild EU-representant för Afrikas horn.

22.  Europaparlamentet är oroat över att den humanitära situationen på Afrikas horn fortsätter att försämras och uppmanar världssamfundet, och i synnerhet EU, att utöka sitt humanitära stöd till människor i nöd för att tillgodose de ökande humanitära behoven och förhindra att situationen förvärras ytterligare.

23.  Europaparlamentet upprepar att varje strategi mot sjöröveriet bör ta hänsyn till att sjöröveri tjänar olagliga ekonomiska intressen och att alla stimulansåtgärder för att styra den somaliska befolkningen bort från sjöröveriet måste vara inriktade på att sysselsätta unga och på att ge lokalbefolkningen alternativa försörjningsmöjligheter så att de verkligen kan försörja sig själva.

24.  Europaparlamentet välkomnar EU:s projekt Marsic som ingår i programmet för viktiga sjöfartsrutter (Critical Maritime Routes Programme) via stabilitetsinstrumentet, vars syfte är att förbättra sjösäkerhet och sjöfartsskydd i västra Indiska oceanen och Adenviken genom informationsutbyte och kapacitetsuppbyggnad, eftersom det belyser det regionala samarbetet mellan länderna i regionen. Parlamentet förväntar sig att projektet förlängs efter 2013.

25.  Europaparlamentet uppmuntrar initiativ för att bekämpa sjöröveri i länderna i regionen östra och södra Afrika samt Indiska oceanen, såsom det nya projektet för bekämpning av sjöröveri, Mase (Maritime and Security programme), till vilket EU beviljade ett första anslag på 2 miljoner euro. Parlamentet välkomnar avsikten att projekt som finansieras av kommissionen och GSFP-uppdraget för maritim kapacitetsuppbyggnad (RMCB) ska komplettera varandra.

26.  Europaparlamentet upprepar att sjöröveriet utanför Somalias kust är en följd av att lag och ordning inte upprätthålls i landet. Därför anser parlamentet att världssamfundet bör tillhandahålla det tekniska och finansiella stöd som krävs för att hjälpa Somalias federala övergångsregering att utveckla kapacitet att utöva kontroll över landets territorialvatten och, i enlighet med internationell rätt, dess exklusiva ekonomiska zon.

27.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförs inom FN:s kontaktgrupp mot piratverksamhet utanför Somalias kust, vilket utgör ett oöverträffat forum för att höja nivån och kvaliteten på det internationella samarbetet inom detta område, både mellan staterna och med samtliga större berörda internationella organisationer.

28.  Europaparlamentet välkomnar det nära samarbetet med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) på området för maritimt kapacitetsuppbyggande liksom arbetet för att ingå ett strategiskt partnerskap mellan EU och IMO för att bekämpa sjöröveri i den större regionen Afrikas horn.

29.  Europaparlamentet betonar att privata beväpnade vakter ombord är en åtgärd som inte kan ersätta den övergripande lösning som det mångfasetterade sjöröverihotet kräver. Parlamentet noterar att vissa medlemsstater har infört den lagstiftning som behövs. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att när så är möjligt vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder ombord, och uppmanar kommissionen och rådet att arbeta för att utforma en EU-strategi för användningen av auktoriserad beväpnad personal ombord i syfte att garantera ett korrekt genomförande av Internationella sjöfartsorganisationens riktlinjer i denna fråga.

30.  Europaparlamentet påminner om att flaggstatens nationella jurisdiktion ska tillämpas på det berörda fartyget samt på den militära personal som finns ombord när fartyget befinner sig på öppet hav, i enlighet med internationell rätt och i samtliga fall, även när det gäller åtgärder som vidtas i kampen mot sjöröveri. Dessutom får inga gripanden eller kvarhållanden av fartyg, ens som en utredningsåtgärd, beordras från någon annan myndighet än flaggstatens.

31.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, medlemsstaterna, generalsekreterarna för Afrikanska unionen, FN respektive den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten (Igad), presidenten i Somalias federala övergångsregering samt till Panafrikanska parlamentet.

(1) EUT C 279 E, 19.11.2009, s. 30.
(2) EUT C 15 E, 21.1.2010, s. 61.
(3) EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 59.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy