Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om trygg energiförsörjning och internationellt samarbete – ”EU:s energipolitik: Samarbete med partner utanför våra gränser” (KOM(2011)0539),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer på energiområdet (KOM(2011)0540),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 24 november 2011 om trygg energiförsörjning och internationellt samarbete – ”EU:s energipolitik: Samarbete med partner utanför våra gränser”,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om en ny energistrategi för Europa 2011–2020(1),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling samt utskottet för internationell handel (A7-0168/2012), och av följande skäl:

A.  De aktuella gemensamma utmaningarna inom global energiförsörjning och genomförandet av EU:s ambitiösa energi- och klimatförändringsmål kräver ett samfällt, effektivt och rättvist agerande på det internationella planet från EU:s sida, framför allt i form av att den yttre dimensionen av EU:s dimension får en starkare ställning och att EU intar en enhällig ståndpunkt för att diversifiera sina energikällor och försörjningsvägar, göra energiförsörjningen tryggare och stödja hållbar produktion och konsumtion.

B.  Om nuvarande trender håller i sig förväntas jordens befolkning nå nio miljarder till 2050 och det globala energibehovet öka med 40 procent till 2030. Denna ökning kommer företrädesvis att ske i länder utanför OECD, och den internationella konkurrensen om fossila energiresurser från tillväxtekonomier kommer att intensifieras.

C.  EU:s beroende av importerad energi kommer troligen att öka under det kommande decenniet eftersom de egna resurserna av fossila bränslen tar slut, trots det ökade tillskottet från förnybara energikällor, energieffektivitet och forskning om energiteknik.

D.  Energieffektivitet är nyckeln till att minska EU:s beroende av utländsk energi och öka EU:s geopolitiska oberoende och energitrygghet, eftersom EU:s utgifter för importerad energi är högre än 400 miljarder euro per år. Att uppnå energibesparingsmålet på minst 20 procent ökar inte bara vår energitrygghet utan minskar också resursöverföringen från EU:s ekonomier till energiproducerande länder med åtminstone 50 miljarder euro per år.

E.  Det är viktigt för EU att prioritera tillvaratagandet och exploateringen av de interna fossila energikällorna, särskilt de betydande reserver som nyligen upptäcktes i Medelhavet, eftersom detta skulle minska EU:s beroende av importerad energi. Avsevärda möjligheter föreligger för gemensam utbyggnad och exploatering av fossila energikällor tillsammans med länder som gränsar till EU.

F.  Dagens EU som en digital ekonomi och ett digitalt samhälle är mycket mer beroende av kontinuerlig och pålitlig elförsörjning än vad man någonsin varit.

G.  EU är redan en viktig importör av fossila bränslen och blir alltmer beroende av energiimport och alltmer utlämnat åt leverantörer och transitländer utanför EU, vilket å andra sidan ger EU stor makt som viktig köpare på de globala energimarknaderna.

H.  Folkökningen och den ökande levnadsstandarden kan driva upp den globala efterfrågan på energi med 40 procent till 2030. EU:s höga och ökande importberoende manar till politiska lösningar som avspeglar och tar itu med dessa potentiella utvecklingstrender.

I.  En gemensam yttre energipolitik, byggd på solidaritet, diversifiering och strategiskt samarbete, inklusive med de länder som är stora energikonsumenter, såväl som på ett främjande av inhemska förnybara energikällor, skulle skapa synergieffekter som bidrar till att garantera försörjningstrygghet för EU och öka EU:s handlingskapacitet i utrikespolitiska frågor och dess trovärdighet som global aktör, inbegripet på klimatförändringsområdet.

J.  Företag från tredjeländer drar nytta av öppnandet av EU:s energimarknad, men handel utan transparens och fientliga övertaganden från sådana företags sida är ett hot som ställer krav på strikt tillämpning av EU:s konkurrensregler och annan relevant lagstiftning för att den inre marknaden ska fungera bra med en diversifierad energiförsörjning och för att inte försörjningen med råolja och gas i framtiden ska drabbas av avbrott och kriser.

K.  Medlemsstaterna blir alltmer sammanlänkade med varandra, och att arbeta enbart på nationell nivå för att trygga försörjningen har därför visat sig otillräckligt och kan inte garantera alla EU-medlemsstaters långsiktiga intressen.

L.  Trots att behovet av att utveckla energiinfrastrukturen till stor del har erkänts av EU saknas fortfarande de nödvändiga investeringarna.

M.  Endast en fullständigt integrerad europeisk energimarknad som fungerar på grundval av principen om solidaritet kan på ett tillfredsställande sätt möta de utmaningar det innebär för en trygg energiförsörjning att medlemsstaternas energiimport har olika sammansättning och svarar för olika stor andel av energiförsörjningen.

N.  Att säkerställa konsekvens och sammanhang i EU:s yttre energiförbindelser med nyckelproducenter, transit- och konsumentländer är av avgörande betydelse. I förhandlingarna med mäktiga energileverantörer i tredjeländer är det nödvändigt att ha en strategisk och politisk samordning mellan medlemsstaterna.

O.  Förbindelser på energiområdet kräver förutsägbarhet, stabilitet och långsiktiga investeringar.

P.  Utmaningen för energitryggheten bestå i att minska den osäkerhet som ger upphov till spänningar mellan länder och att minska den ineffektivitet på marknaden som motverkar nyttan av handel, både för leverantörer och konsumenter.

Q.  I Arktis finns ungefär en tredjedel av vad världens oupptäckta naturgasresurser i snitt brukar uppskattas till, och 13 procent av den oupptäckta oljan.

Den inre energimarknaden – bättre samordning på EU-nivå

1.  Europaparlamentet betonar att man måste se till att den gränsöverskridande energiinfrastrukturen inom unionen är fullt utvecklad. Parlamentet framhåller också att medlemsstaternas politik starkt måste samordnas och att det behövs gemensamma åtgärder och solidaritet på området för extern energipolitik och en tryggad energiförsörjning, med samtidigt erkännande av hur viktigt det är med transparens och ett fullständigt genomförande av den inre energimarknaden, såsom det föreskrivs i EU:s långsiktiga energi- och klimatförändringsmål.

2.  Europaparlamentet anser att energipolitiken måste bli en integrerad och framträdande del av den gemensamma utrikespolitiken samt utvecklas och genomföras i samverkan med andra politikområden som har en internationell dimension.

3.  Med hänsyn både till de nuvarande ekonomiska förutsättningarna och målet att uppnå en genuint inre energimarknad betonar Europaparlamentet att EU bör prioritera investeringar i energiinfrastruktur som tillåter en gradvis ökning av kapaciteten till marginella investeringskostnader och låter den inre marknaden dra nytta av en optimal användning av energiinfrastrukturen medan man garanterar och verkar för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet på ett kostnadseffektivt sätt.

4.  Europaparlamentet erinrar om sin begäran att planer ska utarbetas för en europeisk energigemenskap med kraftfullt samarbete om energinätverk och EU-finansiering av ny energiteknik för att få bukt med fragmenteringen i europeisk energipolitik och ge unionen en stark internationell röst i sina energiförbindelser.

5.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att lägga fram ett förslag om att inrätta ett energiövervakningscentrum i syfte att förbättra underrättelserna om importmarknaderna för energi och möjliggöra en förbättrad analys av exportmarknaderna.

6.  Europaparlamentet anser att en fullt fungerande, sammanlänkad och integrerad europeisk inre energimarknad markant kan öka försörjningstryggheten även på kort sikt och att den är en nödvändig del av en framgångsrik europeisk yttre energipolitik. Den europeiska energilagstiftningen är en nyckelfaktor i processen att bygga upp den inre energimarknaden och bör främjas i partnerländer genom att öka medvetenheten om dess syfte, fördelar och behållning. Det övergripande målet är att se till att EU:s yttre energipolitik och medlemsstaternas bilaterala överenskommelser helt uppfyller EU:s lagstiftning.

7.  Europaparlamentet framhåller att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten måste se till att EU:s alla multilaterala och bilaterala avtal, särskilt partnerskaps- och samarbetsavtal, är fullt förenliga med reglerna på EU:s inre marknad. Parlamentet framhåller att sådana avtal bör garantera ömsesidighet, lika villkor och öppenhet för att på så sätt skapa trygga rättsliga förhållanden för EU-investerare i leverantörs- och transitländer för energi.

8.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att garantera en sammanlänkad inre energimarknad som kan motstå yttre påtryckningar och försök att utnyttja energiförsörjningen och energipriserna som ett utrikespolitiskt påtryckningsmedel. Parlamentet betonar därför behovet av att öka resurserna till projekt som länkar samman de olika energimarknaderna i EU och att fullborda de europeiska gas- och elinfrastrukturnäten till slutet av 2015, särskilt den baltiska sammanlänkningsplanen, så som den fastställts i EU:s tredje energipaket.

9.  Europaparlamentet understryker att en välfungerande inre marknad förutsätter att den energi som importeras till unionen från tredjeländer helt styrs av den inre energimarknadens regler när den väl befinner sig inom EU:s gränser, och framhåller att EU därför bör sträva efter rättslig konvergens med grannländer som är villiga att tillämpa de regler som gäller för EU:s inre energimarknad. Parlamentet betonar vikten av Europeiska energigemenskapen i detta sammanhang och av den roll denna spelar.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja inrättandet av ett övergripande EU-system för gasindexering grundat på marknadspriser för gas, så att alla gashandelsföretag inom EU kan handla med externa gasleverantörer på ett mer rättvist och förutsebart sätt, oberoende av oljepriserna, så att konkurrensen på gasmarknaden inom EU ytterligare främjas.

11.  Europaparlamentet understryker att den styrka som följer av integrering av den inre energimarknaden och av infrastrukturen bör utnyttjas till fullo genom att medlemsstaternas och EU:s medel, sakkunskap och kapacitet kombineras. Parlamentet manar därför till ökad transparens och större engagemang av EU i förhandlingar om avtal mellan medlemsstater och tredjeländer, eftersom dessa avtal även kan påverka funktionen hos EU:s inre energimarknad. Parlamentet stöder kommissionens åtgärder för att åstadkomma större transparens och ökat informationsutbyte mellan medlemsstaterna och uppmanar till en ökad användning av befintliga konkurrensåtgärder för att garantera att EU:s lagstiftning inte kringgås.

12.  Europaparlamentet betonar att det i enlighet med artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ålagts ytterligare plikter på energiområdet och kräver att parlamentet i lämplig omfattning ska göras delaktigt i alla informations- och samrådsförfaranden som avser den yttre energipolitiken. Parlamentet betonar i detta sammanhang att uppgiftsutbyte om gemensamma åtgärder, program och projekt som EU, dess finansinstitut eller någon annan unionsenhet har åtagit sig bör innefatta Europaparlamentet.

13.  Europaparlamentet välkomnar Ukrainas och Moldaviens anslutning till energigemenskapen samt Armeniens och Georgiens observatörsstatus i denna, vilket kommer att bidra till förbättringar i det regionala energisamarbetet genom ett bättre rättsligt ramverk för framtida partnerskap mellan EU och dessa partnerländer.

14.  Europaparlamentet begär återigen att internationella energiprojekt ska förvaltas genom översiktliga mellanstatliga avtal på medlemsstats- eller EU-nivå. Parlamentet betonar att det innebär risker både för investerarnas säkerhet och för den fullständiga efterlevnaden av den inre marknadens regler om man bygger energiprojekt endast på kommersiella avtal.

15.  Europaparlamentet uppmanar till ökad synergi mellan EU:s handelspolitik och dess energipolitik, i enlighet med strategidokumenten om samarbete på energipolitikens område med partner utanför EU, däribland Energi 2020-strategin och kommissionens meddelande om trygg energiförsörjning och internationellt samarbete.

16.  Europaparlamentet understryker att förstärkning av den yttre dimensionen i EU:s energipolitik är avgörande för att EU ska få både en tryggare energiförsörjning och bättre handelsförbindelser med tredjeländer. Parlamentet betonar att det behövs hållbara ramar för energi- och råvarusamarbetet med våra strategiska handelspartner, ramar som är helt förenliga med reglerna för den inre energimarknaden.

17.  Europaparlamentet anser att en bättre samordning mellan medlemsstaterna själva och mellan medlemsstaterna och kommissionen skulle göra att medlemsstaterna helt kan utnyttja unionens politiska och ekonomiska tyngd och välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag till beslut om införande av ett system för informationsutbyte när det gäller mellanstatliga avtal mellan medlemsstater och tredjeländer på energiområdet. Parlamentet understryker mervärdet av kommissionens synpunkter och bistånd vid förhandlingsarbetet för att de mellanstatliga avtalen ska följa lagstiftningen för den inre energimarknaden, såsom det föreskrivs i EU:s långsiktiga energi- och klimatförändringsmål.

18.  Europaparlamentet betonar att inrättandet av en mekanism för informationsutbyte för mellanstatliga avtal mellan EU:s medlemsstater och tredjeländer om energipolitik i hög grad skulle öka den politiska insynen, samordningen och effektiviteten i EU som helhet.

19.  Europaparlamentet uppmanar till ett närmare samarbete mellan rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten så att de kan uttala sig och agera gemensamt i frågor som rör en gemensam utrikespolitik för energi. Parlamentet betonar behovet av att inrätta en post som ansvarar för energipolitiken inom Europeiska utrikestjänsten och att involvera EU-delegationerna när man ska bedriva energidiplomati på plats.

20.  Europaparlamentet ställer sig bakom att mekanismer, till exempel systemet för tidig varning, kan användas i förbindelserna med energileverantörer och transitländer. Parlamentet är övertygat om att medlemsstaternas gemensamma inköp av energiråvaror behöver främjas ytterligare med tanke på den ökande konkurrensen om resurser och existerande producentmonopol.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att identifiera handels- och investeringshinder på energiområdet i förbindelserna med tredjeländer och att vid behov vidta åtgärder för att undanröja dessa hinder bilateralt och via Världshandelsorganisationen.

22.  Europaparlamentet stöder rådets förslag om att undersöka hur väl fördraget om upprättandet av en energigemenskap fungerar, såväl som fastställandet av en färdplan som tillåter en snabbare modernisering av energisektorerna. Parlamentet begär att större tyngd ska läggas på genomförandet av reformer och teknik såsom smarta nät för att öka energieffektiviteten och integrationen av förnybar energi. Parlamentet stöder därför planer på att ge ny kraft åt energistadgefördraget och föreslår att strategiska partnerskap ska inrättas för detta ändamål. Parlamentet upprepar att energistadgefördragets sociala dimension måste utvecklas för att man effektivt ska kunna ta itu med problem såsom energifattigdom och korruption.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att understryka betydelsen och nödvändigheten av att stödja energistadgekonferensen, för att bättre utnyttja energistadgans möjligheter på huvudområden som handel, transit, investeringar och tvistlösning, bland annat genom att utvidga energistadgefördraget till stater som inte har undertecknat och/eller ratificerat det.

24.  Europaparlamentet anser att alla medlemsstater bör offentliggöra och till Eurostat lämna in sina genomsnittliga bilaterala importpriser för naturgas, åtminstone på kvartalsbasis, och att uppgifterna bör hänföra sig till förhållanden högst ett halvår tillbaka i tiden.

25.  Europaparlamentet anser att genomförandet av en konsekvent och enhetlig yttre energipolitik för EU kräver en regelbunden samordning mellan medlemsstaterna och kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att föra regelbundna diskussioner med medlemsstaterna om EU:s och medlemsstaternas prioriteringar och verksamhet inom området yttre energistrategi, främst genom den föreslagna strategiska gruppen för internationellt energisamarbete och på både politisk nivå och expertnivå. Parlamentet vill att oberoende energitillsynsmyndigheter ska delta som sakkunniga i den nyssnämnda gruppen, med tanke på vilken erfarenhet och vilka djupgående kunskaper de har av hur de gränsöverskridande marknaderna för el och gas fungerar.

26.  Europaparlamentet anser att de av kommissionen föreslagna åtgärderna kan effektiveras om man ger dem hög prioritet och om man sätter upp tidsramar och utarbetar åtgärdsplaner och anger tidsfrister och uppnådda framsteg.

27.  Europaparlamentet anser att det är av avgörande betydelse för EU:s yttre energipolitik att man garanterar enhetlighet mellan de övergripande mål som fastställs i Lissabonfördraget. Parlamentet yrkar på att bli informerat i rätt tid om prioriterade EU-projekt.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte ingå sådana avtal om energileveranser eller leveranser av energirelaterad teknik med tredjeländer som inkräktar på andra medlemsstaters intressen.

29.  Europaparlamentet anser att regelbundna diskussioner om de utmaningar som EU:s yttre energipolitik står inför bör hållas under formella och informella möten med energiministrarna i rådet tillsammans med den höga representanten, kommissionsledamoten med ansvar för energifrågor och deras relevanta tjänsteavdelningar samt med deras starka stöd. De här mötena bör också användas för att samordna en gemensam och konsekvent europeisk ståndpunkt inför högnivåmöten inom internationella organisationer såsom Internationella energiorganet (IEA), FN, Internationella byrån för förnybar energi (Irena), Internationella partnerskapet för samarbete om energieffektivitet (IPEEC) och Internationella atomenergiorganet (IAEA), där det är viktigt att EU spelar en aktivare och mer inflytelserik roll. Parlamentet bör regelbundet underrättas och höras om allt som är av relevans i sammanhanget.

30.  Europaparlamentet anser att om ett infrastrukturprojekt av strategisk betydelse påverkar den trygga energiförsörjningen för EU som helhet bör rådet överväga att bevilja kommissionen ett mandat för att driva förhandlingarna. Ett sådant mandat bör även övervägas vid andra mellanstatliga avtal som anses ha stor påverkan på EU:s långsiktiga energipolitiska mål, särskilt dess oberoende av importerad energi. Parlamentet ber i detta sammanhang om att vederbörligen höras och underrättas.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett verktyg för informationsdelning för att samla in och tillhandahålla relevanta data om medlemsstaternas och EU:s administrativa och finansiella institutioners energiprogram och projekt i tredjeländer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att lämna relevanta data till kommissionen i detta sammanhang.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka de globala energimarknaderna och att i detta avseende samarbeta med medlemsstaterna och internationella organisationer som IEA och uppmanar kommissionen att lägga fram ett rättsligt instrument för detta ändamål före utgången av 2012.

33.  Europaparlamentet framhåller att unionens starka beroende av importerad energi gör att ökad diversifiering av försörjningskällor – inklusive förnybara energikällor – och transitvägar samt EU:s utveckling av egna förnybara energikällor är både angeläget och nödvändigt för att stödja unionens externa säkerhetspolitik, strategiska roll, oberoende i utrikespolitiska frågor, samstämdhet, trovärdighet och effektivitet.

34.  Europaparlamentet efterlyser en samordnad, enhetlig EU-strategi för att få fram nya energileverantörer, med särskild hänsyn till förbättrade konkurrensförutsättningar inom EU för att skapa möjligheter för nya leverantörer att komma in på EU-marknaden.

35.  Europaparlamentet efterlyser större samverkan mellan EU:s handels- och energipolitik i linje med Europa 2020-strategin. Parlamentet understryker även behovet av att främja globala förvaltningsstrukturer för råvaror i syfte att minska internationella spänningar på området, och uttrycker sin uppskattning över Internationella energiforumets (IEF) exempel i detta avseende. Parlamentet anser att tecknandet av långfristiga energi- och råmaterialkontrakt till rimliga priser med våra strategiska handelspartner bör ges högsta prioritet och uppmanar därför EU att anta en enhetlig och konsekvent strategi för tecknandet av energileveransavtal med dessa partner.

Diversifiering – bättre trygghet i den europeiska energiförsörjningen

36.  Europaparlamentet betonar att EU-fördraget kräver solidaritet mellan medlemsstaterna i frågor om den inre och yttre energipolitiken, både som en del av den dagliga verksamheten och under krissituationer Parlamentet uppmanar kommissionen att tydligt definiera ”energisolidaritet” för att denna ska kunna respekteras av alla medlemsstater.

37.  Europaparlamentet påpekar att EU:s allt större beroende av importerade fossila bränslen kommer att undergräva dess politiska inflytande och kan få stora effekter på oberoendet i dess beslutsfattande på andra politiska områden. Endast en fullständig övergång till en miljömässigt sund energiförsörjning och energieffektivitet samt sammanlänkning, ömsesidigt beroende och solidaritet mellan medlemsstaterna kan väga upp denna ogynnsamma situation.

38.  Europaparlamentet betonar att EU:s gemensamma energipolitik och strategiska mål på lämpligt sätt bör avspeglas i EU:s yttre förbindelser, den regionala politiken och den europeiska grannskapspolitiken.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja forskning och utveckling även i fråga om egna reserver av energiråvaror och att verka för en råvaruimport som innebär diversifiering av leverantörer, försörjningskällor och råvarornas leveransvägar till EU:s olika regioner. Syftet bör vara att varje region får tillförseln säkrad från minst två olika håll, i enlighet med kommissionens meddelande om prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk (COM(2010)0677).

40.  Europaparlamentet betonar att EU:s yttre energipolitik bör bidra till att garantera säker, trygg och hållbar energi till ett överkomligt pris, vilket stämmer överens såväl med de övergripande målen för EU:s energipolitik, dvs. konkurrenskraft, försörjningstrygghet och hållbarhet, som med energi- och klimatmålen i EU 2050-strategin.

41.  Europaparlamentet betonar att man måste påskynda arbetet med att diversifiera EU:s leverantörer av, försörjningsvägar för och källor till energi och då ta hänsyn till de prioriterade energiinfrastrukturkorridorerna, framför allt till dem som har som syfte att få till stånd en verkligt konkurrenskraftig gasmarknad genom att öppna nya transitkorridorer (den södra gaskorridoren och Medelhavsbäckenet), förstärka redan befintliga korridorer (den östra gaskorridoren) och åstadkomma en verklig konkurrens mellan gasleverantörerna genom att öka andelen flytande naturgas till EU och nå ut till nya och fjärrbelägna leverantörer (Australien, Kanada, Förenta staterna, Latinamerika, Afrika söder om Sahara, Centralasien etc.).

42.  Europaparlamentet betonar också vikten av bättre sammanlänkade energinät och fullbordade el- och gasinfrastrukturringar inom Europa-Medelhavsområdet och längs Europas atlantkust samt planen för sammanlänkning på den baltiska energimarknaden, tillsammans med att de nuvarande el- och gaskraftverken och dithörande infrastruktur (sammanlänkningar, nät, rörledningar, överföringsnät, lagringsanläggningar och terminaler för flytande naturgas) moderniseras och uppgraderas. Detta bör skapa förutsättningar för att ingen medlemsstat ska förbli en energiö och att energiflödet blir fritt överallt i Europa. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den föreslagna fonden för ett sammanlänkat Europa.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ställa sig bakom att handels-, associerings- samt partnerskaps- och samarbetsavtal med producent- och transitländer innehåller en ”energiförsörjningsklausul”, i vilken det bör finnas en uppförandekod och uttryckliga åtgärder som ska vidtas om en partner ensidigt ändrar villkoren.

44.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”Trygg energiförsörjning och internationellt samarbete – ”EU:s energipolitik: Samarbete med partner utanför våra gränser'' (COM(2011)0539). Parlamentet anser dock att det krävs ytterligare verktyg baserade på solidaritet mellan EU:s medlemsstater för att EU ska kunna skydda sina energiförsörjningsintressen vid förhandlingar med sina externa partner, särskilt i krissituationer.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en omfattande uppsättning energipolitiska prioriteringar på kort, medellång och lång sikt i förbindelserna med EU:s grannländer i syfte att upprätta ett gemensamt rättsligt område baserat på principer och normer för den inre marknaden som är relaterade till unionens regelverk. Parlamentet betonar vikten av att ytterligare utvidga den europeiska energigemenskapen och fastställa rättsliga kontrollmekanismer för att hantera ett bristfälligt genomförande av unionens regelverk.

46.  Europaparlamentet stöder en politisk och ekonomisk dialog med EU:s grannländer i fråga om utnyttjande av nya energikällor.

47.  Europaparlamentet vill att existerande mekanismer tillämpas och att nya skapas inom den europeiska grannskapspolitiken och Svartahavssynergin, så att man kan stärka samarbetet och på så vis förbättra insynen och stabiliteten i samband med leverans och transit.

48.  Europaparlamentet ställer sig positivt till en politisk dialog med Norge och Ryssland om utforskning av nya energikällor i Barents hav baserad på kravet om skydd av den känsliga miljön i den arktiska regionen, samt till ett samarbete med Norge om import av vattenkraft via långdistansledningar under vatten. Parlamentet vill se en snabbare utformning av en EU-strategi för den arktiska regionen.

49.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att föra en extern politisk dialog för att bryta sambandet mellan global ekonomisk tillväxt och resursanvändning, främja mer förutsägbara energimarknader och samtidigt gynna politiska förbindelser. Parlamentet betonar vikten av dialog med tillväxtekonomier som Kina, Indien, Brasilien, Indonesien och Sydafrika, utöver andra viktiga konsumentländer som Förenta staterna och Japan.

50.  Europaparlamentet anser att EU bör främja utvecklingen och fördjupningen av sitt energipolitiska samarbete med tredjeländer som delar samma värderingar och är beredda att genomföra demokratiska reformer och främja de värden som EU bygger på.

51.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendationer om ett utökat politiskt samarbete med de östra grannländerna och anser att såväl Turkiets anslutning till fördraget om upprättande av en energigemenskap som öppnandet av energikapitlet i förhandlingarna om Turkiets anslutning till EU måste högprioriteras. Parlamentet välkomnar dessutom initiativet om en trepartsdialog mellan EU, Ukraina och Ryssland, och understryker att man måste försäkra sig om ett genomgående politiskt och administrativt samarbete med dessa båda partner.

52.  Europaparlamentet understryker att åtgärder för att öka den inhemska produktionen av förnybar energi är av avgörande betydelse för att minska EU:s beroende av importerade kolväten. Parlamentet vidhåller att EU:s energiproduktion och distributionsstruktur bör omprövas i enlighet med EU:s långsiktiga energi- och klimatmål.

53.  Europaparlamentet erinrar om den betydande andel av EU:s energiförsörjning som utgörs av LNG och begär att samarbetet med huvudleverantörerna och nuvarande och framtida konsumenter ska stärkas.

54.  Europaparlamentet framhåller att diversifieringen bör innebära att nya icke-ryska källor till olja, gas och el görs tillgängliga för de medlemsstater som är alltför beroende av Ryssland som enda leverantör. Parlamentet betonar att rysk gas utgör endast 24 procent av den gas som konsumeras i hela EU, men i tolv av de 27 medlemsstaterna utgör den mellan 48 procent och 100 procent av den gas som konsumeras och har därför en direkt inverkan på unionens energitrygghet.

55.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av ny, okonventionell energiteknik (oljesand och skiffergas från Kanada, Förenta staterna, Australien, Qatar, Brasilien, Argentina, energiutforskningen av Arktis och ytterligare exploatering i Irak, Venezuela och afrikanska länder) låter nya aktörer, partner och regioner framträda som möjliga framtida leverantörer och att EU därför även bör koncentrera sig på att dra full nytta av denna nya situation och utveckla nya energipartnerskap för att diversifiera sina leverantörer.

56.  Europaparlamentet inser vikten av att övergå till en ekonomi med låga utsläpp, men understryker att ekonomin måste få ha kvar sin konkurrenskraft och innovativa förmåga, bland annat med hjälp av lämpliga handelspolitiska instrument. Vid övergången till en ekonomi med låga utsläpp måste hänsyn tas till möjligheterna i det aktuella geografiska området, till särdragen i dess energisystem och till den aktuella medlemsstatens energimix och geologiska struktur. Parlamentet anser att ett sådant tillvägagångssätt gör det möjligt att behålla största energitrygghet och ekonomiska konkurrenskraft och samtidigt respektera varje medlemsstats fördragsenliga frihet att besluta om villkoren för användning av de egna energiresurserna, om valet mellan olika energikällor och om den allmänna strukturen på sin energiförsörjning.

57.  Europaparlamentet noterar betydelsen av EU:s direktinvesteringar utomlands för att bygga och modernisera energiinfrastruktur i utvecklingsländerna. Parlamentet understryker samtidigt nödvändigheten av ett adekvat rättsligt skydd för dessa investeringar, vilket kan åstadkommas genom att EU:s regelverk utvidgas till tredjeländer (bland annat genom att stärka och bredda tillämpningsområdet för fördraget om energigemenskapen).

58.  Europaparlamentet konstaterar vikten av ett brett samarbete i Arktis, särskilt mellan länderna i det euro-atlantiska området.

Hållbarhet – stärkt partnerskap med leverantörsländer och internationella organisationer

59.  Europaparlamentet anser att världens ökande efterfrågan på energi och den höga koncentrationen av fossila bränslereserver till huvudsakligen instabila och odemokratiska länder gör EU sårbart och allvarligt undergräver utvecklingen av en trovärdig, effektiv och konsekvent gemensam europeisk politik.

60.  Europaparlamentet anser att EU:s energipartnerskap och engagemang i globala forum som G20 måste användas för att främja hållbarare energikoncept i tredjeländer och samtidigt förbättra öppenheten på marknaden, minska volatiliteten på de internationella marknaderna och bidra till uppbyggnaden av en global energimarknad som är mindre sårbar för plötsliga förändringar i försörjningsläget och avbrott i energiförsörjningen.

61.  Europaparlamentet betonar att kopplingarna mellan det europeiska nätet och närliggande länder (västra Balkan, grannländerna i öst, länderna vid Kaspiska havet, Nordafrika och Mellanöstern) måste utvidgas genom att det anläggs nya sammanlänkningar och arbetas till förmån för ett mer vidsträckt regleringsområde, så att EU:s miljö- och säkerhetsnormer ges största möjliga utbredning och kraftverk av alla slag i närheten av EU:s gränser följer de högsta kärnsäkerhetsnormerna.

62.  Europaparlamentet understryker vikten av att genomföra infrastrukturprojekt av gemensamt intresse, såsom de fastställs i kommissionens förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och dess meddelande ”Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt”. Med tanke på den strategiska betydelsen av dessa projekt måste de därpå följande avtalen med externa partner prioriteras på ett lämpligt sätt, utvecklas på ett hållbart sätt och snabbt ingås, inom ramen för ett regelbaserat marknadssystem.

63.Europaparlamentet betonar att man i energidialogen mellan EU och Ryssland, där EU bör tala med en röst, bör ta hänsyn till de central- och östeuropeiska medlemsstaternas speciella beroendesituation eftersom deras energitrygghet endast kan garanteras genom att infrastrukturen sammanlänkas i hela EU och genom att reglerna för den inre energimarknaden genomförs till fullo. Parlamentet anser att viktiga frågor som tillgången till energiresurser, energinät och energiexportmarknader, investeringsskydd, ömsesidighet, krisförebyggande och samarbete, likvärdiga villkor och energiprisbildning bör beaktas i dialogen. Parlamentet betonar att ”Drusjba-frågan” bör ägnas särskild uppmärksamhet och att särskilda åtgärder bör vidtas på EU-nivå för att förnya oljeleveranserna genom den stängda Drusjba-ledningen.

64.  Europaparlamentet betonar att allteftersom medlemsstaterna kopplar samman och integrerar sina nationella marknader genom investeringar i infrastrukturen och införande av gemensamma föreskrifter, bör man även sträva efter att samarbeta med Ryssland för att fastställa kreativa och ömsesidigt godtagbara åtgärder i syfte att minska avvikelserna mellan dessa båda energimarknader.

65.  Europaparlamentet betonar vikten av energidialogen med Ryssland och av en färdplan för EU och Ryssland, såsom föreslagits av rådet (energi). Parlamentet belyser vikten av samarbete på områden där det gagnar båda parter, såsom ömsesidig forsknings- och tekniköverföring, särskilt när det gäller energieffektivitet och förnybar energi.

66.  Europaparlamentet begär att energistadgefördraget ska utökas till att omfatta fler länder, och att deltagarna i energistadgekonferensen ska arbeta för att förhandla fram en uppgörelse som leder till Rysslands fullständiga godkännande av stadgans principer och protokoll.

67.  Europaparlamentet vill att det strategiska partnerskapet med Ryssland stärks genom att ett nytt avtal om partnerskap och samarbete ingås. Parlamentet framhåller att det nya avtalet bör vara fullt förenligt med reglerna på den inre marknaden och bestämmelserna i EU:s tredje energipaket och baseras på respekt för varandra och ömsesidighet. Parlamentet betonar att Ryssland redan är bundet av energistadgefördraget enligt artikel 45 i detta. Parlamentet är övertygat om att Rysslands ratificering av energistadgefördraget skulle få gynnsamma effekter för båda parter i de bilaterala energiförbindelserna.

68.  Europaparlamentet framhåller den roll som spelas av den parlamentariska församlingen Euronest, som kommer att bidra till att målen med det östra partnerskapet uppnås och därför kommer att ha en positiv inverkan på frågor som har med energitrygghet att göra.

69.  Europaparlamentet påpekar att länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet redan är en del av EU:s inre marknad och att deras samarbete är avgörande för att uppnå energimålen till 2020. Parlamentet välkomnar de aktuella initiativen för att intensifiera samarbetet med Schweiz, vilket även bör ha till mål att fullständigt integrera Schweiz i EU:s inre energimarknad.

70.  Europaparlamentet anser att EU:s yttre energipolitik bör grundas på och främja principerna om solidaritet, öppenhet, subsidiaritet, hållbarhet, samarbete, ömsesidighet, en regelbaserad marknadsstrategi och samordning mellan EU, dess medlemsstater och partnerländer. Parlamentet anser att respekt för de övergripande mål som fastställs i Lissabonfördraget är utslagsgivande för att man ska kunna befästa Europas roll i den föränderliga regionala politiska kontexten. Parlamentet uppmanar rådet att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar med EU:s grannstater om att omvandla de nuvarande samförståndsavtalen om energifrågor till bindande rättsakter.

71.  Europaparlamentet betonar vikten av att ytterligare utveckla energipartnerskapet mellan Afrika och EU, som inleddes 2010.

72.  Europaparlamentet är övertygat om att en effektivare förvaltning på global nivå skulle förbättra samarbetet mellan producent-, transit- och konsumentländerna. Därför bör EU spela en viktig roll i det internationella handhavandet av energipolitiken i syfte att främja principerna om öppenhet och icke-diskriminering, uppnå målet om hållbarhet, sänka transaktionskostnaderna samt fastställa incitament för marknadens aktörer att konkurrera om pris och kvalitet.

73.  Europaparlamentet välkomnar att målet om att alla ska få tillgång till energi före 2030 inkluderats i meddelandet ”EU:s energipolitik: Samarbete med partner utanför våra gränser”, och anser att när det gäller utvecklingsländerna bör detta mål inriktas på decentraliserad och hållbar energi till överkomliga priser särskilt för landsbygdsbefolkningen och den fattiga befolkningen. Parlamentet uppmuntrar till stöd för innovativa betalningssystem med privat och offentligt engagemang för att slutanvändarna ska ha tillgång till energi till överkomligt pris.

74.  Europaparlamentet betonar att hållbar energi är en avgörande drivkraft för utveckling och upprepar sitt krav på ett separat energi- och utvecklingsprogram med särskild inriktning på förnybara, energieffektiva, småskaliga och decentraliserade energilösningar och på främjandet av kapacitetsutveckling och tekniköverföring för att säkerställa lokalt ägande. Parlamentet konstaterar att storskaliga system för förnybar energi kan behövas för att man hållbart ska kunna möta den ökande efterfrågan på energi från storstadsområden och industrin, särskilt i tillväxtländer, och kräver att dessa system under alla förhållanden ska uppfylla högsta sociala och miljömässiga kriterier.

75.  Europaparlamentet kräver respekt för EU:s övergripande utvecklingsmål samt för demokrati och mänskliga rättigheter vid förhandlingar med utvecklingsländerna om energifrågor, som en del av ett strategiskt tillvägagångssätt för att åstadkomma en säker, hållbar och konkurrenskraftig energiförsörjning där utvecklingsländernas invånare står i centrum.

76.  Europaparlamentet betonar vikten av öppenhet, demokratisk tillsyn och civilsamhällets delaktighet i förbindelserna med tredjeländer på energiområdet.

77.  Europaparlamentet betonar vikten av att fortsatt innefatta nyckelprinciperna för handel och investeringar, inbegripet sådana som främjar likvärdiga förutsättningar för investeringar i hållbar energi, såväl i bilaterala avtal som i multilaterala rättsliga ramverk såsom energistadgefördraget och WTO, och av att göra dem verkställbara genom effektiva tvistlösningsmekanismer.

78.  Europaparlamentet anser att det vid samarbetet kring utvinning av och handel med energiprodukter samt transitering av dem till EU också behövs ett förstärkt samarbete kring andra frågor med anknytning till energi och vill därför att det utvecklas strategiska energipartnerskap mellan EU och viktiga tredjeländer såsom Briks-länderna och länder med snabbt stigande energiförbrukning, varvid samarbetet bör omfatta bl.a. följande:

79.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att kräva och se till att högsta internationella säkerhetsstandarder tillämpas i kärnkraftverk i EU:s grannländer med hjälp av alla tillgängliga instrument och fördrag, exempelvis konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbokonventionen) och konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen). Parlamentet uppmanar EU:s grannländer att genomföra omfattande EU-stresstester i fråga om kärnsäkerhet och risker, och uppmanar kommissionen att erbjuda tekniskt EU-bistånd för detta ändamål.

80.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i alla relevanta handelsavtal, även inom WTO, arbeta för att initiativet för öppenhet inom utvinningsindustrin antas, tillsammans med internationella standarder om styrning av energimarknader, inklusive en gradvis avveckling, med kvantitativa mål, av subventioner för fossila bränslen.

81.  Europaparlamentet konstaterar att lagring av energi och el från förnybara energikällor och andra avancerade tillämpningar inom energiområdet kräver en mängd olika råvaror, däribland sällsynta jordartsmetaller som det råder brist på. Parlamentet anser att ett samordnat förfarande av EU tillsammans med andra tekniskt ledande länder, inbegripet Förenta staterna och Japan, är nödvändigt för att forskningen ska gå framåt med att hitta nya råmaterial och ersättningsmaterial för råmaterial eller minska användningen av råmaterial som medför ny osäkerhet vad gäller försörjningstrygghet, giftighet eller miljöpåverkan.

82.  För att främja en globalt säker, trygg och miljömedveten energiproduktion stöder Europaparlamentet ett stärkande och ett främjande av strålskydd, skyddsåtgärder, kärnsäkerhetsnormer, stränga krav för olje- och gasverksamhet till havs, säkerhet för sjötransporter av råolja och oljeprodukter och LNG, samarbete kring ny teknik, forskning, utveckling och innovation samt arbete med internationella standarder.

83.  Europaparlamentet anser att de globala utmaningar som klimatförändringarna innebär inte kan lindras utan att de stora utsläppsländerna medverkar, och uppmuntrar kommissionen att utarbeta en gemensam strategi för att uppnå en global lösning, under medverkan av dessa länder. Parlamentet finner att den samlade expertisen inom EU, baserad på vår erfarenhet av utformning och genomförande av EU:s utsläppshandelssystem, kan vara gynnsam för tredjeländer, och uppmanar med kraft kommissionen att erbjuda stöd och uppmuntran till tredjeländer i inrättandet och utformningen av deras egna utsläppshandelssystem, i syfte att koppla samman dessa system med EU:s.

84.  Europaparlamentet understryker Europas behov av ett långsiktigt politiskt perspektiv som omfattar nya globala partnerskap och bilaterala samarbetsinstrument som tillåter EU att spela en nyckelroll med att bestämma dagordningen för den globala energin genom att ta initiativet till att skapa nya marknadsnormer och leda internationella insatser inom teknikforskning och innovation på energiområdet.

85.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra samarbetet med tredjeländer inom forskning, utveckling och innovation för att ta itu med globala utmaningar. Parlamentet anser att EU bör ha ett nära samarbete med viktiga exportörer av biodrivmedel i tredjeländer för att se till att dessa alternativa, rena energialternativ, som kan bidra till att diversifiera försörjningen, kan bli verkligt hållbara, och att indirekta ändringar i markanvändningen med negativa konsekvenser kan undvikas. Parlamentet betonar att samma normer bör gälla för externa biodrivmedelskällor som för källor inom EU, särskilt miljö- och klimatnormer. Parlamentet anser att unionen bör främja införandet av teknik för andra och tredje generationens biodrivmedel, både inom och utanför EU.

86.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten mot det komplexa förhållande som råder mellan energi, livsmedelsförsörjning och trygghet, särskilt med avseende på biodrivmedel, som kan ha negativa sociala och miljömässiga konsekvenser för utvecklingsländerna. Parlamentet anser att rätten till mat måste ha företräde framför EU:s mål för förnybar energi vad gäller biodrivmedel.

87.  Europaparlamentet konstaterar att den ökade användningen av agrobränslen i hög grad berott på en ökad storskalig industriell och ensidig odling, vilket har gjort att jordbruksmetoder som är skadliga för miljön, den biologiska mångfalden, jordens bördighet och vattentillgången har brett ut sig. Eftersom man har stött en koncentration av markägandet uttrycker parlamentet oro för att den ökade produktionen av agrobränslen kan få dramatiska konsekvenser i form av kränkningar av markrättigheter, förlorad tillgång till livsviktiga naturresurser, avskogning och miljöförstöring.

88.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över bristen på bindande hållbarhetskriterier för produktion av biomassa inom ramen för direktivet om förnybar energi. Parlamentet anser att bioenergi under dessa omständigheter skulle kunna ha en negativ effekt på kampen mot klimatförändringar samt bli ännu en stor drivkraft för övertagande av mark, osäker livsmedelsförsörjning, avskogning och skogsförstörelse i utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vederbörligen utveckla juridiskt bindande hållbarhetskriterier som förhindrar att klimatet, miljön och de sociala förhållandena påverkas negativt till följd av produktion och användning av biomassa för energi.

89.  Europaparlamentet uppmanar EU att föra en politik som verkar för hållbar produktion av biomassa och dess användning för energiändamål. Denna politik ska uppfylla klimatförändringspolitikens krav och även vara i linje med EU:s politik för utvecklingssamarbete.

90.  Europaparlamentet anser att EU bör se till att energi blir en nyckelkomponent i dess program för externt bistånd, eftersom tillgång till energi, vilket är en avgörande faktor för ekonomisk utveckling, förblir en utmaning i utvecklingsländer.

91.  Europaparlamentet anser att samarbete kring utvecklingen och utnyttjandet av framtidsorienterad energiteknik bör stå i centrum för EU:s samarbete med industrialiserade partner och tillväxtekonomier.

92.  Europaparlamentet anser att EU bör sätta energifrågor i centrum för EU-initiativ såsom det östliga partnerskapet, unionen för Medelhavsområdet och den europeiska grannskapspolitiken.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta gemensamma färdplaner för energi med alla nyckelleverantörer av energi och strategiskt viktiga transitländer, och inrätta partnerskap med länder som står inför liknande energiutmaningar och delar liknande värderingar, främst i syfte att främja teknologiskt samarbete, forsknings- och industrisamarbete och upprätta gemensamma normer för förnybar energiteknik, energieffektivitet, eldrivna fordon, ny och okonventionell energiteknik, säkerhet vid borrning till havs samt kärnsäkerhet och icke-spridning av kärnmaterial.

94.  Europaparlamentet bekräftar betydelsen av EU:s utländska direktinvesteringar för att i utvecklingsländer anlägga och modernisera energiinfrastruktur och arbeta för energieffektivitet med hjälp av kapacitet för produktion av förnybar energi, eftersom detta följer millennieutvecklingsmålet om att energin ska göras åtkomlig för alla, samt dess stöd till adekvat lagstiftning för att hjälpa dem diversifiera sin energimix, och samtidigt öka skyddet av europeiska investeringar i dessa länder med lämpliga rättsliga medel.

95.  Europaparlamentet efterlyser samordnade åtgärder med andra tekniskt ledande länder (såsom Förenta staterna och Japan) för att ta itu med framväxande utmaningar, såsom bristen på råvaror, bland annat på sällsynta jordartsmetaller, som påverkar införandet av förnybar energiteknik, energilagring och avancerade energitillämpningar.

96.  Europaparlamentet anser att EU:s energisamarbetsprogram med utvecklingsländer måste underlätta utvecklingen av en relevant marknadsstruktur och föreskrifter för att garantera att inhemska kunder får tillgång till fördelarna med förnybar energi till rimlig kostnad.

97.  Europaparlamentet anser att de stränga kärnsäkerhetsregler som gäller i EU måste återspeglas gentemot stater utanför EU, framför allt gentemot de grannländer där kärnkraftverk som kan ha stor påverkan på säkerheten i EU används eller planeras.

98.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang åtagandet nyligen av Transatlantiska ekonomiska rådet och Energirådet EU–Förenta staterna om att främja samarbetet om energisäkerhet, smarta nätnormer, väte- och bränslecellteknik, förnybara energikällor och annan ren energiteknik, energieffektivitet och effektiv politik för att underlätta handel och föra ren energiteknik till marknaden. Parlamentet begär att slutsatserna från Energirådet EU–Förenta staterna bättre ska vidarebefordras till beslutsstrukturerna.

99.  Europaparlamentet understryker behovet av att fördjupa dialogen om strategiska energifrågor av ömsesidigt intresse, främja energipolitiskt samarbete och stärka forskningssamarbetet med Förenta staterna, särskilt inom energieffektiv teknik för produktion och transport. Parlamentet vill se ett partnerskap för energisäkerhet med Förenta staterna grundat på det nuvarande samarbetet i Energirådet EU-Förenta staterna.

100.  Europaparlamentet betonar behovet av att Transatlantiska ekonomiska rådet bland annat främjar samarbete om lagstiftningssystem, forskning kring hållbar energi och energieffektivitet, fusionsforskning och kärnkraftssäkerhet, samt efterlyser regelbundna energidialoger med Ryssland och andra partner för att utveckla och på ett bättre sätt göra gällande internationella regler för trygg, säker och effektiv produktion, överföring, transitering, lagring och förädling av energi, samt bilateral handel med nya energitekniker och produkter såsom biodrivmedel.

101.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka sitt samarbete med IEA, som tillhandahåller oumbärlig information och viktiga uppgifter om energiplanering. Parlamentet anser att EU och alla de medlemsstater som inte är medlemmar i IEA bör bli det.

102.  Europaparlamentet välkomnar EU:s deltagande i projektet med den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter) och i fjärde generationens internationella forum (GIF).

103.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att samarbeta ytterligare med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa om att trygga energiförsörjningen och skydda väsentlig energiinfrastruktur.

104.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att samarbeta med Förenta staterna och andra allierade om att skydda energiinfrastrukturen från it-attacker. Parlamentet betonar att allteftersom vi närmar oss ett ”smart” nät kommer denna risk, som traditionella säkerhetsåtgärder inte kan avvärja, att bli allt viktigare i skyddet av väsentlig infrastruktur.

105.  Europaparlamentet välkomnar det föreslagna energipartnerskapet mellan EU och södra Medelhavsområdet och anser att detta partnerskap bör fokusera på den enorma förnybara (sol)energipotentialen i denna region, samt att det bör införa de nödvändiga åtgärderna för att bidra till att tillgodose de södra Medelhavsländernas betydande energibehov utgående från hållbara lösningar.

106.  Europaparlamentet upprepar att ett externt energipolitiskt samarbete måste bidra till att främja, inte urholka, EU:s grundläggande värderingar, såsom respekt för mänskliga rättigheter, demokrati, god samhällsstyrning, rättsstatsprincipen, social dialog, ömsesidig respekt, ansvarsfull användning av naturresurserna, bekämpande av klimatförändringar samt omfattande miljöskydd. Samarbetet måste även främja fred och överensstämma med unionens utrikespolitik.

107.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att tillsammans med Europeiska utrikestjänsten före utgången av 2013 ta fram en noggrann färdplan baserad på kommissionens meddelande ”Trygg energiförsörjning och internationellt samarbete – ”EU:s energipolitik: Samarbete med partner utanför våra gränser'' (COM(2011)0539), som ska leda fram till utformningen av en effektiv utrikespolitik för energifrågor med mål och åtgärder på kort, medellång och lång sikt och med specifika tidsramar för genomförandet.

108.  Europaparlamentet betonar hur viktig Svartahavsregionen är för diversifieringen av energikällor och energiförsörjningsvägar samt på grund av sin potential för förnybar energi och sitt geostrategiska läge som port till området kring Kaspiska havet samt till Mellanöstern och Centralasien och anser att kommissionen och medlemsstaterna bör stödja det multilaterala energisamarbetet i frågor som berör integreringen av marknader samt regelverk och infrastruktur. Parlamentet belyser i detta sammanhang vikten av den södra gaskorridoren, projektet Nabucco och den transkaspiska rörledningen, liksom av andra mindre projekt.

109.  Europaparlamentet erkänner bidraget från det europeiska jordövervakningsprogrammet GMES för undersökning av jordens solenergikällor från rymden. Parlamentet uppmanar kommissionen, mot bakgrund av att GMES har konstaterat att ökenområdena under en dag innehåller en större mängd solenergi än hela mänskligheten förbrukar på ett år, att inrätta partnerskap med de länder där det finns vidsträckta ökenområden, framför allt i Afrika, och att utveckla strategier och teknik för ett effektivt utnyttjande av denna energipotential, bl.a. genom att använda förfarandet i EU:s klimat- och energipaket för att åstadkomma samarbete och utveckling.

110.  Europaparlamentet begär en ytterligare utvidgning av energistadgefördraget till att omfatta fler av EU:s grannländer, framför allt länderna i det östliga partnerskapet och de centralasiatiska republikerna. Parlamentet understryker att kommissionen bör garantera och driva igenom en strikt och läglig tillämpning av EU:s energiregler i de stater som har skrivit under energistadgefördraget, i synnerhet genom att göra efterlevnaden av fördragets förpliktelser till ett villkor för tillgång till EU-finansiering

111.  Europaparlamentet anser att tillgången till hållbar energi är en huvudsaklig drivkraft för utveckling, och uppmanar med kraft EU att inrikta sin utvecklingsverksamhet på att bistå utvecklingsländer med att främja en hållbar energipolitik, reformåtgärder, utveckling av infrastruktur, gynnsamma investeringsförutsättningar och energieffektivitet.

112.  Europaparlamentet efterlyser en särskild energidialog med länderna kring Kaspiska havet, och välkomnar arbetet med en gemensam uppköpsmekanism för gas från området kring Kaspiska havet (”Caspian Development Corporation”). Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet med att stärka EU:s förbindelser med Azerbajdzjan och Turkmenistan.

113.  Europaparlamentet vidhåller att prioriteringarna i EU:s yttre energipolitik bör avspeglas på ett lämpligt sätt i de externa finansieringsinstrumenten efter 2013.

114.  Europaparlamentet framhäver betydelsen av samarbete inom det östliga partnerskapets plattform för energitrygghet till förmån för införandet av EU-standarder i energipolitiken och bestämmelserna och med stöd till utvecklingen av infrastruktur och sammanlänkningar, energieffektivitet och användning av förnybara energikällor. Parlamentet välkomnar det östeuropeiska partnerskapsinitiativet för energieffektivitet och miljö (E5P) och hoppas att även andra länder inom det östliga partnerskapet, vid sidan av Ukraina, snart kommer att delta i initiativet.

115.  Europaparlamentet erinrar om hur kolvätefyndigheter nyligen skapat spänning i östra Medelhavsområdet. Parlamentet påpekar att energi bör användas för att främja fred, samarbete och stabilitet i regionen.

o
o   o

116.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 64.