Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av presidentvalets första omgång den 18 mars 2012 och den andra omgången som skulle ha hållits den 29 april 2012 i Guinea-Bissau,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds uttalanden av den 31 mars, den 13 och 21 april samt den 8 maj 2012 liksom dess resolution 2048 av den 18 maj 2012,

–  med beaktande av uttalandena av den 6, 12 och 19 april 2012 från ordföranden för Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) kommission ordförande om Guinea-Bissau,

–  med beaktande av uttalandena av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 12 och 14 april 2012,

–  med beaktande av FN:s generalsekreterares uttalanden av den 13 och 16 april 2012,

–  med beaktande av kommissionens ordförandes uttalande av den 13 april 2012,

–  med beaktande av uttalandet av den 13 april 2012 från ordförandeskapet för de portugisisktalande ländernas gemenskap (CPLP) om Guinea-Bissau,

–  med beaktande av resolutionerna från det åttonde och nionde extrainsatta mötet i ministerrådet för CPLP av den 14 april och den 5 maj 2012,

–  med beaktande av uttalandet av generalsekreteraren för internationella organisationen för fransktalande länder (OIF), av den 16 april 2012,

–  med beaktande av de beslut som Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd den 17 och 24 april 2012 fattade om situationen i Guinea-Bissau,

–  med beaktande av OIF:s ständiga råds beslut av den 18 april 2012,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från Afrikanska utvecklingsbankgruppen och Världsbankgruppen av den 19 april 2012,

–  med beaktande av slutsatserna av den 23 april och den 3 maj 2012 från Europeiska unionens råds möte,

–  med beaktande av slutkommunikéerna från det extra toppmötet för Ecowas stats- och regeringschefer av den 26 april och den 3 maj 2012,

–  med beaktande av de diplomatiska, ekonomiska och finansiella sanktioner mot Guinea-Bissau som Ecowas införde den 29 april och den 31 maj 2012,

–  med beaktande av den särskilda rapporten av den 30 april 2012 från FN:s generalsekreterare,

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 377/2012 av den 3 maj 2012 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ som hotar freden, säkerheten eller stabiliteten i Republiken Guinea-Bissau och rådets genomförandeförordning (EU) nr 458/2012 av den 31 maj 2012 om genomförande av artikel 11.1 i förordning (EU) nr 377/2012,

–  med beaktande av ordförandeskapets uttalanden på EU:s vägnar den 18 maj 2012,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 12 mars 2009 om Guinea-Bissau(1), den 10 mars 2010 om genomförandet av den europeiska säkerhetsstrategin och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken(2) och den 11 maj 2011 om rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – 2009(3),

–  med beaktande av Cotonouavtalet, särskilt artiklarna 1, 8, 9, 10, 11, 20 och 33,

–  med beaktande av artikel 110.2 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 12 april 2012 tog medlemmar av de väpnade styrkorna med våld över makten i Guinea-Bissau och fängslade både interimspresident Raimundo Pereira och premiärminister Carlos Gomes Júnior.

B.  Denna olagliga händelse inträffade dagen innan valkampanjen inför presidentvalets andra omgång skulle inledas i Guinea-Bissau.

C.  Öppenheten i den valkampanjen i Guinea-Bissau, där premiärminister Carlos Gomes Júnior fick 48,7 % av rösterna i första omgången, har fått både nationellt och internationellt erkännande.

D.  Militärkuppen har fördömts på bred internationell front.

E.  De militära ledarna och en grupp minoritetspartier har under Ecowas överinseende kommit överens om att inrätta ett nationellt övergångsråd och en övergångsregering utan fritt samtycke från landets rättmätiga politiska institutioner.

F.  Decennier av politisk instabilitet i Guinea-Bissau har fört in landet i en djup politisk och humanitär kris, där också landets styrelseskick krisat ihop.

G.  Guinea-Bissaus militära ledarskap har upprepade gånger på ett oacceptabelt sätt blandat sig i landets politiska liv, vilket har inverkat extremt negativt på möjligheterna att institutionalisera demokratin och etablera rättsstatsprincipen, liksom på befolkningens säkerhet och ekonomins utveckling.

H.  Instabiliteten i Guinea-Bissau gör det svårt att effektivt bekämpa narkotikahandeln, och hotar stabiliteten i hela Västafrika och möjligheterna att konsolidera freden i landet.

I.  Inom den tionde europeiska utvecklingsfonden (2008–2013) anslog Europeiska unionen sammanlagt 102,8 miljoner EUR för Guinea-Bissau.

J.  Guinea-Bissaus ekonomi är en av de fattigaste och mest beroende av alla i regionen Västafrika och internationellt bistånd svarar för 80 % av landets budget.

K.  Den aktuella politiska situationen i landet leder till att uppmärksamheten avlänkas, både från befolkningens behov och från att den humanitära krisen i landet blir allt värre.

L.  I juni 2008 inledde EU ett uppdrag för att reformera säkerhetssektorn i Guinea-Bissau, som ett led i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Den 30 september 2010 ansåg uppdraget att det fullgjort sin insats och lämnade landet.

1.  Europaparlamentet fördömer å det kraftfullaste de väpnade styrkornas författningsvidriga maktövertagande i Guinea-Bissau den 12 april 2012.

2.  Europaparlamentet noterar att interimspresidenten och premiärministern den 27 april 2012 försatts på fri fot samt att de tvingats lämna landet och kräver att bägge fritt får återgå till att oinskränkt utöva sina medborgerliga och politiska rättigheter.

3.  Europaparlamentet kräver att militärrebellerna utan undantag ska respektera den fysiska integriteten för de statstjänstemän och andra medborgare som hålls som fångar av dem, samt att de ovillkorligen försätts på fri fot. Parlamentet kräver också ett slut på våldet, plundringarna och hotelserna.

4.  Europaparlamentet fördömer att fredliga demonstrationer för att rättsstaten skulle återställas slagits ned med våld, framför allt den demonstration som ägde rum den 25 maj 2012 i Bissau.

5.  Europaparlamentet kräver att alla inblandade parter omedelbart ska upphöra med sitt våldsamma och olagliga agerande, och påminner om arméns löfte att respektera Guinea-Bissaus författning.

6.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att utöva allt det inflytande och ge allt det stöd som behövs för att dessa olagligheter grundligt ska utredas och ställa de ansvariga inför rätta.

7.  Europaparlamentet tillbakavisar det självutnämnda ”militärkommandot”, det ”nationella övergångsrådet” och ”övergångsregeringen”, och betonar att parlamentet inte erkänner några självutnämnda militära institutioner och övergångsinstitutioner och uppmanar det internationella samfundet att agera likadant.

8.  Europaparlamentet erinrar om och ställer sig bakom Ecowas princip om nolltolerans mot makt som förvärvats eller vidmakthålls med författningsvidriga och odemokratiska metoder och anser att övergångsavtalet i Guinea-Bissau är ett flagrant brott mot den principen och mot landets statsförfattning och skapar legitimitet för statskuppen.

9.  Europaparlamentet kräver att både det författningsenliga statsskicket och rättsstaten omedelbart ska återställas och att valprocessen ska slutföras, också parlamentsvalet, så att Guinea-Bissaus folk i fria och rättvisa val kan bestämma om sin framtid.

10.  Europaparlamentet tillbakavisar alla försök från utomståendes sida att slå mynt av den aktuella situationen till skada för Guinea-Bissaus folks självbestämmanderätt och landets territoriella integritet och dess frihet.

11.  Europaparlamentet kräver ett fullständigt återställande av och fullständiga garantier för grundläggande rättigheter, inklusive yttrande- och tryckfrihet, mötes- och föreningsfrihet och rörelsefrihet.

12.  Europaparlamentet vill att meningsskiljaktigheter ska lösas på politisk och fredlig väg inom ramen för Guinea-Bissaus lagliga institutioner.

13.  Europaparlamentet uppmanar de politiska partierna att enas om en heltäckande reformprocess för militären, polisen, säkerhetssektorn och rättsväsendet som ett första steg mot politisk stabilitet.

14.  Europaparlamentet stöder nationella och internationella insatser för att återställa förtroendet bland politiska aktörer, militären, säkerhetsstyrkorna och det civila samhället för att återföra landet till ett författningsenligt normaltillstånd.

15.  Europaparlamentet upprepar sin fasta övertygelse att Guinea-Bissau riskerar att förbli militärt instabilt och oförmöget att klara av den grasserande korruptionen eller att ändra sin status som viktigt genomgångsland för narkotika så länge landets institutioner är strukturellt svaga.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av att inrätta en ”kriskontaktgrupp” för Guinea-Bissau som samordnas av FN, med företrädare för Afrikanska unionen, Ecowas och CPLP, i enlighet med vad som anges i FN:s generalsekreterares särskilda rapport av den 30 april 2012 om situationen i Guinea-Bissau.

17.  Europaparlamentet stöder EU:s beredvillighet att samarbeta med västafrikanska stater och dess regionala och internationella partner, inbegripet FN, Afrikanska unionen, CPLP och Ecowas, i syfte att inrätta ett effektivt partnerskap som kan bidra till långsiktig fred och stabilitet i Guinea-Bissau.

18.  Europaparlamentet välkomnar de olyckliga men nödvändiga diplomatiska, ekonomiska och finansiella sanktioner som Ecowas har infört mot Guinea-Bissau, de restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ som hotar freden, säkerheten eller stabiliteten i Republiken Guinea-Bissau som rådet har godkänt, samt det reseförbud som FN:s säkerhetsråd har infört för vissa personer.

19.  Europaparlamentet uppmanar alla internationella partner att fortsätta att noggrant övervaka situationen i Guinea-Bissau samt att vara beredda att ompröva lämpligheten av de åtgärder som vidtagits, också behovet av utökade åtgärder, och samtidigt göra sitt yttersta för att inte befolkningen ska drabbas negativt.

20.  Europaparlamentet noterar att Ecowas beslutat sätta in sin beredskapsstyrka för att trygga återtåget för Angolas teknisk-militära biståndsuppdrag (Missang), samt att beredskapsstyrkans första kontingent anlänt till Guinea-Bissau.

21.  Europaparlamentet välkomnar CPLP:s förslag om att upprätta en stabiliseringsstyrka för Guinea-Bissau inom FN:s ram och med ett mandat som ska fastställas av FN:s säkerhetsråd, tillsammans med Ecowas, Afrikanska unionen och EU, med hänsyn tagen till erfarenheterna från Angolas militäruppdrag i Guinea-Bissau (Missang).

22.  Europaparlamentet uppmanar rådet att bistå med råd och stöd ifråga om den reform som akut måste göras av försvars- och säkerhetssektorerna i Guinea-Bissau, och att överväga att konkret stödja inrättandet av ett nytt internationellt stabiliseringsuppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

23.  Europaparlamentet uppmanar FN, Afrikanska unionen, CPLP och Ecowas om att gemensamt samordna de olika militära styrkor som grannländerna redan har på plats, bland annat från Angola, Nigeria, Senegal och Burkina Faso.

24.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i alla de länder som tillhandahåller militära styrkor och säkerhetsstyrkor – och som alla är partner inom AVS-länderna – att se till att styrkorna inte kommer att användas för att stödja den lagstridiga ordning som kuppmakarna och de självutnämnda övergångsmyndigheterna velat få till stånd eller att bryta mot Guinea-Bissaus folks mänskliga rättigheter.

25.  Europaparlamentet beklagar att uppdraget för reform av säkerhetssektorn i Guinea-Bissau upphörde under 2010.

26.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant och rådet att undersöka om det går att sända ut ett nytt uppdrag för reform av säkerhetssektorn till Guinea-Bissau, med ett förstärkt mandat för att bistå med en reform av säkerhets- och försvarssektorerna, främja kapacitetsuppbyggandet, reformera den offentliga förvaltningen och stödja rättsstaten, så fort som de lagliga myndigheterna åter får möjlighet att oinskränkt utöva den styrande makten i Guinea-Bissau och att gå ut med en begäran om ett sådant uppdrag.

27.  Europaparlamentet uppmanar på nytt med kraft rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant att överväga nya sätt att hjälpa Guinea-Bissaus lagliga regering att bekämpa narkotikasmuggling och organiserad brottslighet i Guinea-Bissau, så att inte landet ska bli ännu ett exempel på en misslyckad narkotikastat.

28.  Europaparlamentet erinrar om att narkotikasmugglingen i Guinea-Bissau inriktar sig på den europeiska marknaden och har kopplingar till andra nätverk av brottslingar som opererar i regionen, bland dem framför allt nätverken av terrorister i Sahel och Nigeria.

29.  Europaparlamentet vädjar till EU och det internationella samfundet att stärka sina insatser för att bygga upp ett demokratiskt och stabilt Guinea-Bissau.

30.  Europaparlamentet uppmärksammar den humanitära situationen i Guinea-Bissau, särskilt för internt fördrivna personer och flyktingar, epidemiriskerna och hoten mot en trygg livsmedelsförsörjning samt mot hälso- och sjukvården och uppmanar EU och det internationella samfundet att utan dröjsmål vidta konkreta hjälpinsatser som är anpassade till problemens omfattning.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt humanitära bistånd och sitt direkta stöd till befolkningen.

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, FN:s och Ecowas generalsekreterare, Afrikanska unionens institutioner, den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU, sekretariatet för CPLP samt Guinea-Bissaus regering och parlament.

(1) EUT C 87 E, 1.4.2010, s. 178. (2) EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 63. (3) Antagna texter, P7_TA(2011)0227.