Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2012/2647(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0275/2012

Ingivna texter :

B7-0275/2012

Debatter :

PV 13/06/2012 - 16
CRE 13/06/2012 - 16

Omröstningar :

PV 14/06/2012 - 11.8
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0260

Antagna texter
PDF 140kWORD 56k
Torsdagen den 14 juni 2012 - Strasbourg
Återhämtning med ökad sysselsättning
P7_TA(2012)0260B7-0275/2012

Europaparlamentets resolution av den 14 juni 2012 om Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (2012/2647(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 april 2012 med titeln ”Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning” (COM(2012)0173),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 april 2012 med titeln ”Kvalitetskriterier för praktikprogram” (SWD(2012)0099),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 april 2012 om hur sysselsättningspotentialen inom personliga tjänster och hushållstjänster kan utnyttjas (SWD(2012)0095),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 april 2012 om reformen av det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures) i syfte att uppfylla Europa 2020-målen (SWD(2012)0100),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 april 2012 om Initiativet Bättre möjligheter för unga: de första åtgärderna (Implementing the Youth Opportunities Initiative: first steps taken) (SWD(2012)0098),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 april 2012 om arbetsmarknadstrender och utmaningar (labour market trends and challenges) (SWD(2012)0090),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 april 2012 om öppna, dynamiska och inkluderande arbetsmarknader (SWD(2012)0097),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 april 2012 om att ta tillvara sysselsättningspotentialen på IT-området (SWD(2012)0096),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 april 2012 om en handlingsplan för EU:s arbetskraft inom hälso- och sjukvården (SWD(2012)0093),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 april 2012 med titeln ”Att ta tillvara den miljövänliga ekonomins sysselsättningspotential” (SWD(2012)0092),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 med titeln ”En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen – EU:s bidrag till full sysselsättning (COM(2010)0682) och Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2011(1) därtill,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om atypiska anställningsformer, säkra yrkesgångar samt nya former för social dialog(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 6 december 2010 ”Sysselsättningspolitik för en konkurrenskraftig, koldioxidsnål, resurseffektiv och grön ekonomi”,

–  med beaktande av den undersökning från 2010 som gjordes av Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop), ”Skills for Green Jobs”,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om att främja arbetskraftens rörlighet inom Europeiska unionen(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av 3 mars 2010 med titeln ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 januari 2011 med titeln ”Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen” (COM(2011)0011) och av det bifogade utkastet till gemensam rapport om sysselsättningen,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 april 2011 med titlen ”Progress Towards the Common European Objectives in the Education and Training” (SEC(2011)0526),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om EU-samarbete inom yrkesutbildning för att stödja Europa 2020-strategin(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning(7),

–  med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Till följd av ihållande strukturella svagheter och den ekonomiska krisen har arbetslösheten ökat från 9,5 procent 2010 till 10,2 procent 2012, vilket innebär att 6 miljoner arbetstillfällen gått förlorade sedan 2008,

B.  Utmaningarna i fråga om sysselsättning, social inkludering och fattigdomsbekämpning växer, liksom skillnaderna mellan medlemsstater och mellan regioner.

C.  Enligt kommissionens beräkningar är prognoserna för 2012 ännu mindre gynnsamma, med en stagnation av EU:s BNP 2012 och lågkonjunktur i flera medlemsstater.

D.  17,6 miljoner nya arbetstillfällen måste till för att uppfylla sysselsättningsmålet i Europa 2020-strategin om en smart och hållbar tillväxt för alla, vilket innebär att 75 procent av alla personer mellan 20 och 64-år måste befinna sig i sysselsättning 2020.

E.  De instabila sysselsättningsförhållandena är först och främst en mänsklig tragedi för arbetstagarna och deras familjer och innebär ett slöseri med produktionskapacitet eftersom färdigheter tenderar att gå förlorade om arbetstagaren alltför ofta tvingas växla mellan anställningar och långa perioder av arbetslöshet eller inaktivitet.

F.  Arbetslösheten bland ungdomar är särskilt hög, bland annat på grund av ett glapp mellan utbud och efterfrågan när det gäller färdigheter, detta ofta oavsett ungdomarnas utbildningsnivå.

G.  De åtstramningsåtgärder som vidtagits i flera medlemsstater för att uppnå finanspolitisk konsolidering har bidragit till att avsevärt öka arbetslösheten.

H.  Finanskrisen har bidragit till den ökade arbetslösheten och ekonomin i flera medlemsstater lyckas inte skapa en tillväxt som är stark nog för att komma till rätta med detta problem.

I.  För att uppnå en hög sysselsättningsgrad är det också viktigt att genomföra budgetkonsolidering och återhämtning av ekonomin, både genom att upprätthålla den inhemska konsumtionen och genom att se till att fler människor bidrar till finansieringen av välfärdsstaten.

J.  De arbetsrättsliga reformerna i flera medlemsstater har inte lett till mer kvalitativa sysselsättningsmöjligheter utan i stället gynnat en tudelad arbetsmarknad där allt fler arbetstagare, ofta från de mest sårbara grupperna av arbetstagare, t.ex. kvinnor, ungdomar och invandrare, arbetar under ständigt otrygga anställningsförhållanden med låga löner.

K.  De åtaganden som medlemsstaterna gör i sina nationella reformprogram är i många fall otillräckliga för att nå merparten av de mål som fastställts på EU-nivå i Europa 2020-stategin.

L.  I EU:s årliga tillväxtöversikt för 2012 manas det till handfasta insatser för att påskynda skapandet av nya arbetstillfällen och se till att vi får en återhämtning med många fler nya jobb, och detta budskap fick ett kraftfullt gensvar vid europeiska rådets möte i mars 2012.

M.  Det är beslutsfattarnas ansvar, på både nationell nivå och EU-nivå, att se till att arbetstagarna har tillgång till lämplig utbildning och fortbildning för att anpassa sina färdigheter till föränderliga ekonomiska strukturer och sysselsättningsmönster.

N.  Främjandet av en social, resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi är ett av målen i Europa 2020-strategin.

O.  Bristen på vissa arbetsspecifika färdigheter kan redan observeras inom viktiga innovationsområden och före 2020 förväntas högkvalificerade, icke-manuella yrken utgöra minst 40 procent av sysselsättningen.

P.  Enligt färsk statistik har en av fyra arbetsgivare i EU problem att hitta personal, det svåraste är att hitta hantverkare, tekniker och ingenjörer.

Q.  Satsningarna på forskning, innovation och utbildning, vilket är grundläggande för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsskapandet, är fortfarande lägre inom EU än bland dess ekonomiska partner och konkurrenter på andra håll i världen.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att komplettera sysselsättningsprioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten med politisk vägledning på medellång sikt för att nå sysselsättningsmålen i Europa 2020-strategin. Parlamentet gläder sig åt att sysselsättningspaketet är så allmänt och berömmer att man lagt om politiken mot sysselsättningsskapande, vilket länge efterfrågats. Parlamentet efterlyser nödvändiga investeringar i arbetstillfällen och tillväxtpotential inom den gröna ekonomin, hälso- och sjukvårdsektorn, sociala tjänstesektorn samt inom IKT, inklusive investeringar i kompetens, utbildning och högre löner.

2.  Europaparlamentet beklagar att de flesta medlemsstaterna, trots politiska löften under Europeiska rådets vårmöte 2012 och kommissionens vägledning i sitt meddelande, inte har lagt fram någon nationell sysselsättningsplan som en del av sina nationella reformprogram för 2012 som specificerar vilka övergripande åtgärder de planerar för att skapa sysselsättning, gröna arbetstillfällen, en koppling mellan sysselsättningsåtgärder och finansiella instrument och arbetsmarknadsreformer samt en tydlig tidsplan för hur den fleråriga reformagendan planeras sättas i verket under de kommande 12 månaderna.

3.  Europaparlamentet påpekar att arbetsmarknadsåtgärder inte kan ersätta en bristande makroekonomisk politik och uppmanar kommissionen att låta de fyra målen i ILO:s agenda för anständigt arbete ingå i alla förslag för att öka sysselsättningen: skapa arbetstillfällen, garantera rättigheter på arbetsplatsen, utöka det sociala skyddet och främja social dialog.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om att inrätta ett system för arbetsmarknadsövervakning med individuell spårning av de länder som inte följer de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta med övervakning i detta system för att bidra till uppnåendet av EU 2020-målen om fattigdom och social inkludering.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU:s stats- och regeringschefer att ingå ett åtagande om ett europeisk investeringspaket före utgången av 2012. Parlamentet menar att ett sådant paket skulle kunna ge Europa ny kraft att ta sig ur krisen, förutsatt att den innehåller konkreta åtaganden på nationell nivå och EU-nivå om investeringar för att skapa tillväxt och arbetstillfällen inom nyckelsektorer som resurseffektivitet och resursförvaltning, förnybara energikällor, energieffektivitet och återvinning/återanvändning. Parlamentet framhåller energieffektivitetsdirektivet som ett konkret exempel på europeisk lagstiftning som skulle kunna skapa minst två miljoner nya arbetstillfällen.

6.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om att minska skattekilen på arbete på ett budgetneutralt sätt. Parlamentet påminner om att den genomsnittliga skattekilen mellan vad det kostar för en arbetsgivare att anställa en arbetstagare och arbetstagarens faktiska lön ofta ligger över 40 procent i EU. Om skattebördan skiftas kan de företag som drar nytta av dessa undantag/minskningar skapa nya arbetstillfällen eller höja lönerna.

7.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att ambitiösare mål för förnybar energi skapar investeringar och därför sysselsättning i kunskapsintensiv energiproduktion. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att sträva efter en ekonomisk modell baserad på principen om resurseffektivitet. Parlamentet hänvisar till kommissionens forskningsresultat att varje minskning av resursanvändningen med en procentenhet kan leda till mellan 100 000 och 200 000 nya arbetstillfällen.

8.  Europaparlamentet delar tanken om att entreprenörskap, nya företag och egenföretagande bör främjas som ett sätt att skapa fler arbetstillfällen, särskilt eftersom små och medelstora företag och mikroföretag tillhandahåller mer än två tredjedelar av arbetstillfällena inom den privata sektorn, och parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera mer på dessa områden, särskilt genom offentlig upphandling och tillgång till finansiering.

9.  Europaparlamentet välkomnar investeringarna i sociala företag och socialt företagande som ett bra alternativ för att fylla sociala behov som inte kan tillgodoses genom kollektiva nyttigheter och tjänster.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att iaktta principen om att tänka småskaligt först och att noggrant övervaka genomförandet av lämpliga minskningar för att se till att små och medelstora företag inte drabbas av en oproportionerlig administrativ börda eller hinder för fri handel på den inre marknaden, samtidigt som arbetsrättsliga och sociala bestämmelser ska respekteras fullt ut på alla nivåer.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart avlägsna alla begränsningar för tillträde till den fria arbetsmarknaden för arbetstagare från Bulgarien och Rumänien. Parlamentet påpekar att dessa begränsningar har en negativ inverkan och leder till svartarbete, olagliga anställningar och utnyttjande.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka kampen mot informellt arbete eller svartarbete och ”påtvingat egenföretagande” genom att ge tillräckliga resurser till yrkesinspektioner, genom att bedriva informationskampanjer om riskerna och nackdelarna med olagligt arbete, genom att kombinera en bättre tillämpning av befintliga arbetsrättsliga normer och föreskrifter för att bekämpa svartarbete, av den allmänna tillämpningen av principen om lika behandling, av en starkare roll för EU för att främja mer och bättre samarbete och samordning mellan nationella yrkes- och socialinspektioner med förebyggande åtgärder, med kontroller och lämpliga sanktioner och genom att noga övervaka vilka framsteg som görs på detta område.

13.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av offentliga samråd om sysselsättning på hälso- och sjukvårdsområdet. Parlamentet menar att dessa sektorer kan spela en viktig roll för uppnåendet av Europa 2020-målen om sysselsättning och social integration. Kommissionen uppmanas att i eventuella kommande förslag ta hänsyn till ILO:s konvention, kompletterad med en rekommendation om hushållsarbetare, för att förbättra arbetsförhållandena inom dessa sektorer.

14.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden är viktiga källor till investeringar för att stimulera tillväxt och sysselsättningsskapandet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att dessa fonder och instrumentet för mikrokrediter utnyttjas effektivt och till fullo för investeringar i utbildning, egenföretagande, arbetstagarnas rörlighet och produktivitet.

15.  Europaparlamentet efterlyser snabbare och enklare förfaranden vid handläggning av ansökningar och godkännanden inom EU:s finansieringsprogram för tillväxt och innovation.

16.  Europaparlamentet välkomnar att man i kommissionens förslag understryker fördelarna med att fastställa minimilöner på medlemsstatsnivå för att bekämpa fattigdom bland förvärvsarbetande och social dumpning och öka den sammanlagda efterfrågan. Parlamentet menar att man i samtliga sådana förslag måste ta hänsyn till och respektera nationell praxis vid kollektiva förhandlingar.

17.  Europaparlamentet är övertygat om att lagstiftningen om anställningsskydd måste anpassas för att uppmuntra företagen att skapa nya arbetstillfällen, öka rörligheten och arbetsmarknadernas anpassningsförmåga och samtidigt få bukt med uppdelningen av arbetsmarknaden inom EU.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med de verkliga orsakerna bakom uppdelningen av arbetsmarknaden, som bristande jämställdhet och bristen på åtgärder som gör det möjligt att förena arbetsliv och familjeliv.

19.  Europaparlamentet håller med om att intern flexibilitet i organiseringen av arbetstiden kan bidra till att bevara sysselsättningen och minska anpassningskostnaderna i tider av ekonomisk tillbakagång, även om den aldrig kan ersätta tillväxtstrategier. Parlamentet understryker dock att åtgärderna måste skräddarsys efter de sociala omständigheterna, förhandlas med arbetsmarknadsparterna och vara tillvarata såväl arbetsgivarnas som arbetstagarnas intressen.

20.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att alla former av avtal bör ge arbetstagarna tillgång till en central uppsättning rättigheter, däribland pensionsrättigheter, socialt skydd och tillgång till livslångt lärande.

21.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om en översikt över kompetensen i EU, vilket kommer att förbättra insynen och tillgången för arbetssökande och öka arbetstagarnas rörlighet.

22.  Europaparlamentet välkomnar det lagstiftningsinitiativ om yrkeskvalifikationer som nyligen lades fram av kommissionen. Parlamentet anser att det är viktigt att förbättra det ömsesidiga erkännandet av examensbevis och yrkeskvalifikationer och att utveckla en mekanism för ömsesidigt erkännande av kompetenser och färdigheter.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra verklighet av Europass-Meritförteckningen före utgången av 2012 för att garantera rättvisa och icke-diskriminering när det gäller hur och var färdigheterna har förvärvats och för att möjliggöra mer effektivitet i matchningen av utbud och efterfrågan på färdigheter och främja arbetstagarnas rörlighet över gränserna.

24.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbetsdokument om kvalitetskriterier för praktikprogram och ser fram emot resultaten av studien om översynen av praktiktjänstgöring i medlemsstaterna och uppmanar kommissionen att föreslå att praktiktjänstgöring alltid bör leda till kompetensutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett förslag till rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram och rådets rekommendation om ungdomsgarantier och att fastställa minimistandarder för att stödja tillhandahållande och utnyttjande av praktikplatser av hög kvalitet.

25.  Europaparlamentet framhåller att sysselsättningssituationen för ungdomar är mycket beroende av den allmänna ekonomiska situationen. Parlamentet understryker behovet av stöd, vägledning och övervakning av ungdomar i samband med övergången från utbildning till yrkesliv. Parlamentet uppmanar kommissionen att anpassa eventuella framtida förslag på detta område till Unga på väg-initiativet och till Initiativet för ungdomars möjligheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inleda ett utbyte av bästa praxis för att bekämpa ungdomsarbetslöshet.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och rådet att i nära samarbete med arbetsmarknadens parter utnyttja alla möjligheter för att varje ung medborgare i EU ska kunna börja ett arbete eller en utbildning efter högst fyra månaders arbetslöshet genom att genomföra den europeiska ungdomsgarantin. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör göra ungdomsgarantin rättsligt verkställbar för att reellt kunna förbättra situationen för ungdomar som varken har arbete eller utbildningsplats och för att gradvis kunna få bukt med ungdomsarbetslösheten i EU. Parlamentet understryker att ungdomsgarantin kräver ett särskilt EU-stöd, särskilt i de medlemsstater som har högst ungdomsarbetslöshet.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i deras kamp mot arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten med hjälp av outnyttjade anslag från strukturfonderna.

28.  Europaparlamentet sluter upp bakom kommissionen i dess uppmaning till medlemsstaterna att i större utsträckning använda Euressystemet. Genom att ge råd till arbetstagare och arbetssökande vad gäller deras rättigheter i andra medlemsstater är Eures viktig för att den inre marknaden ska fungera. Europaparlamentet bör engagera sig fullt ut i reformen av Eures-nätverkets struktur och förvaltning.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att minska nackdelarna för och integrera kvinnor på arbetsmarknaden genom att garantera lika löner, tillhandahålla lämplig barnomsorg, undanröja all diskriminering och skatte- och förmånsrelaterade negativa incitament som hindrar kvinnor från att delta på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta fler åtgärder på dessa områden.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda arbetet med direktivet om överföring av pensioner eftersom det oklara rättsläget vad gäller bestämmelserna om social trygghet och pensionsrättigheter är ett av de främsta hindren för arbetstagares fria rörlighet.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta eller behålla tillväxtfrämjande åtgärder, bland annat prioriteringen av utgifter på områdena utbildning, livslångt lärande, forskning och innovation, trots de åtstramningsåtgärder som den ekonomiska krisen kräver och behovet av att minska statsskulden, särskilt inom eurozonen.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka ”en rättvis rörlighet” och motverka missbruk av utsända arbetstagare, i både värdlandet och ursprungslandet.

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

(1) Antagna texter, P7_TA(2011)0466.
(2) EUT C 351 E, 2.12.2011, s. 29.
(3) EUT C 351 E, 2.12.2011, s. 39.
(4) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 6.
(5) Antagna texter: P7_TA(2011)0455.
(6) Antagna texter: P7_TA(2011)0263.
(7) Antagna texter: P7_TA(2011)0495.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy