Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska unionens råd om Mali/Sahel av den 23 april 2012(1) ,

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska unionens råd om Sahel av den 23 mars 2012(2), där rådet godkände krishanteringskonceptet för ett civilt rådgivnings-, bistånds- och utbildningsuppdrag inom ramen för GSFP i Sahel,

–  med beaktande av utrikestjänstens rapport ”Strategi för säkerhet och utveckling i Sahel: lägesrapport om genomförandet” från mars 2012,

–  med beaktande av FN:s rapport om utvärderingsuppdraget rörande följderna av krisen i Libyen för Sahelområdet, FN:s säkerhetsråd, 2012,(3) och FN:s säkerhetsråds uttalanden om Mali av den 22 mars(4), 26 mars(5), 4 april(6) och 9 april(7) 2012,

–  med beaktande av rådets slutsatser om Europeiska unionens strategi för säkerhet och utveckling i Sahel av den 21 mars 2011 (3076:e mötet i rådet (utrikes frågor)),

–  med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingens resolutioner av den 18 maj 2011 om de demokratiska omvälvningarna i Nordafrika och Mellanöstern: konsekvenserna för AVS-länderna, Europa och världen i övrigt(8) och av den 23 november 2011 om den arabiska vårens inverkan på grannstaterna söder om Sahara(9),

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 1 december 2011, där rådet uppmanade den höga representanten att gå vidare med det förberedande arbetet inför ett GSFP-engagemang för att förstärka den regionala säkerhetskapaciteten i Sahelområdet, i nära samarbete med Afrikanska unionen,

–  med beaktande av slutsatserna om Libyen från rådets möten den 21 mars, 23 maj och 18 juli 2011 samt den 23 mars 2012,

–  med beaktande av den slutliga rapporten från Europeiska unionens råd om strategin för säkerhet och utveckling i Sahel av den 1 oktober 2010(10),

–  med beaktande av andra relevanta bestämmelser i fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 3, 6, 21 och 39, och i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 205, 208, 214 och 222,

–  med beaktande av partnerskapsavtalet AVS–EU (”Cotonouavtalet”), särskilt artiklarna 1, 8, 25 och 28,

–  med beaktande av partnerskapet om fred och säkerhet mellan Afrika och EU, särskilt initiativen 2, 7 och 8 i handlingsplanen för perioden 2011–2013, som antogs vid toppmötet mellan Afrika och EU i Tripoli den 29–30 november 2010,

–  med beaktande av protokollet till Afrikanska unionens konvention om att förebygga och bekämpa terrorism, som antogs i Addis Abeba den 8 juli 2004 vid den tredje ordinarie sessionen för Afrikanska unionens ministerkonferens,

–  med beaktande av Ban Ki-Moons tal till det luxemburgska parlamentet den 17 april 2012, där han uppmanade det internationella samfundet att uppmärksamma den växande konflikten och oron i Sahelområdet, där en allvarlig torka råder och där antalet fördrivna personer ökar och mat- och bränslepriserna stiger,

–  med beaktande av den vädjan om hjälp som Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) den 5 juni 2012 riktade till det internationella samfundet efter sitt högnivåmöte i Lomé, Togo; detta möte syftade till att lösa livsmedelsförsörjningen i området, särskilt i Senegal, Mauretanien, Mali, Burkina Faso, Niger och Tchad,

–  med beaktande av det strategiska dokumentet ”Förberedelser inför en livsmedels- och näringskrisen i Sahelområdet och angränsande länder”, som utarbetades och uppdaterades i februari 2012 av Action Against Hunger, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA), FN:s barnfond (Unicef) och Världslivsmedelsprogrammet (WFP) och som infördes som en strategi för att på ett bättre sätt hantera riskerna med en ny livsmedels- och näringskris i Sahel 2012 på initiativ av IASC:s regionala arbetsgrupp för livsmedelstrygghet och näring,

–  med beaktande av uppmaningarna den 10 april 2012 från olika FN-organ – Unicef, UNHCR och WHO – om extra finansiering för de miljontals människor som drabbats av den osäkra livsmedelsförsörjningen i Sahelregionen,

–  med beaktande av Unicef:s vädjan om 26 miljoner amerikanska dollar till Mali för att landet ska kunna möta barnens hälso- och näringsbehov till årets slut,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Västafrika, särskilt resolutionen om Mali av den 20 april 2012(11),

–  med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingens resolution av den 30 maj 2012 om Libyen-konfliktens politiska inverkan på närliggande AVS- och EU-länder (101.157/fin), som antogs i Horsens, Danmark,

–  med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Kombinationen i Sahelområdet av torka, översvämningar, markförsämring, små skördar, höga livsmedelspriser, förflyttning av människor, flyktingkrisen, den kroniska fattigdomen, svagt styre och – som en följd av konflikterna – den försämrade situationen för säkerheten och mänskliga rättigheter påverkar miljontals människors liv i området.

B.  De människor som påverkats av den politiska krisen och livsmedelskrisen lever i extrem fattigdom, vilket gör att deras grundläggande mänskliga behov inte kan tillfredsställas och att de sociala spänningarna tilltar. Största delen av dem är kvinnor som inte har något som helst skydd, och de utgör en särskilt utsatt grupp.

C.  I Ecowas medlemsstater har spannmålsproduktionen 2012 sjunkit med 9 procent jämfört med i fjol, och spannmålsproduktionen i Sahelområdet har sjunkit med 26 procent. I Tchad och Gambia har produktionen sjunkit med 50 procent.

D.  Enligt FN har 18 miljoner människor drabbats av torkan och konfliktrelaterade kriser i Sahelområdet i Västafrika. Mer än 200 000 barn dog av undernäring i fjol, och ytterligare en miljon barn löper en omedelbar risk att bli allvarligt undernärda.

E.  Statsinstabilitet, bristfällig förvaltning och korruption i Sahelländerna i kombination med ekonomisk underutveckling som leder till kronisk fattigdom utgör en perfekt grogrund för terroristgrupper, narkotika- och människohandel, grupper som ägnar sig åt piratism, vapenhandel, penningtvätt, illegal invandring samt organiserad brottslighet. Allt detta bidrar till att göra området instabilt och har en negativ inverkan också på de omgivande grannländerna.

F.  Kopplingarna mellan narkotikasmugglare i Latinamerika och i stater i Väst- och Centralafrika har förstärkts i oroande omfattning. En del länder i Väst- och Centralafrika utgör nu en viktig transitväg för narkotikaleveranser till Europa, där över 25 procent av den globala konsumtionen av kokain sker. EU måste engagera sig mer i att stävja dessa trender.

G.  Konflikterna i Libyen och Mali, som lett till att hundratusentals personer flytt till Burkina Faso, Niger och Mauretanien, har haft en negativ inverkan på säkerhetsläget i området, som lider av akuta brist på livsmedel, brist på vatten, ökad brottslighet och en stor osäkerhet.

H.  Den libyska konflikten har lett till att enorma mängder vapen har spridits i den sahel-sahariska regionen samt till att tyngre vapen strömmat till området. I händerna på olika terroristgrupper, kriminella grupper och narkotikasmugglare som härjar i denna region utgör dessa vapen ett allvarligt hot mot säkerheten och stabiliteten i hela underregionen.

I.  De före detta soldater som återvänder från Libyen till Niger, Tchad, Mali och Mauretanien med stora mängder vapen och ammunition kan komma att rekryteras av rebellrörelser, grupper med anknytning till al-Qaida i islamiska Maghreb (AQIM) och kriminella gäng och bidra till destabilisering av hela regionen.

J.  Inom islam såsom det utövas i regionen finns det en tradition av tolerans, solidaritet och respekt för människan.

K.  Brist på verklig socioekonomisk utveckling, en rättvis fördelning av resurserna, en hög ungdomsarbetslöshet, kronisk fattigdom, bristande anställningstrygghet och bristen på framtidsutsikter spelar en viktig roll då unga rekryteras av terroristgrupper.

L.  Det ökande antalet rebellgrupper, såsom Boko Haram i Tchad och Nigeria, är ett hot för stabiliteten i hela Sahelområdet.

M.  Denna utveckling, i kombination med återuppvaknandet av den tuaregiska nationalismen i länder som Mali och Niger, äventyrar stabiliteten och den territoriella integriteten i länderna i den sahel-sahariska regionen, särskilt i Mauretanien och Burkina Faso.

N.  Det påstås finnas kopplingar mellan terroristgrupper i regionen Sahel och Sahara och narkotika-, vapen-, cigarett- och människohandlare. Under de senaste åren har många européer förts bort och hållits som gisslan.

O.  Terrorismen i Sahel måste bekämpas genom en aktiv politik som främjar utveckling, social rättvisa, rättsstat och integration. Det är nödvändigt att ge lokala befolkningsgrupper ekonomiska utsikter som erbjuder ett alternativ till en ekonomi som grundar sig på brott.

P.  Sahel är ett viktigt område mellan länderna i Afrika söder om Sahara och Europa, och situationen i den sahel-sahariska regionen är därför avgörande för säkerheten i både Afrika och Europa.

Q.  Alla internationella, regionala och nationella intressenter bör mobiliseras för att intensifiera terrorbekämpningen och öka säkerheten i regionen, bl.a. genom en strukturerad dialog.

R.  I EU:s strategi identifieras Mauretanien, Mali och Niger som de viktigaste länderna i Sahelområdet. Bristen på förvaltningskapacitet och systematisk fattigdom är svagheter som förstärker varandra.

S.  Den bristande säkerheten får allvarliga konsekvenser för regionens ekonomi, särskilt för gruvindustrin och turismen, för dess utveckling och för skapandet av arbetstillfällen. Det försämrade säkerhetsläget har lett till att pågående utvecklingsprojekt stoppats i flera länder i underregionen. Flera unga har blivit arbetslösa, och det finns en risk för att terroristgrupper och brottslingar drar nytta av deras försvagade situation.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att säkerhetsläget i Sahelområdet försämrats och uppmanar EU till ett nära samarbete med myndigheterna och parlamenten i länderna i området, det civila samhället och regionala och internationella organ, inklusive Afrikanska unionen och Ecowas, för att med kraft åtgärda underliggande politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga orsaker till fattigdom, stödja ekonomisk utveckling, ett gott styre och förbättrad tillgång till viktig infrastruktur och grundläggande tjänster för den lokala befolkningen och bidra till att befästa statliga institutioner, rätts- och polisväsendet samt tullen för att öka säkerheten och stärka rättsstaten i området.

2.  Europaparlamentet fördömer skarpt allt maktövertagande med våld, alla terroristhandlingar, plundring av sjukhus, skolor, biståndsorgan och regeringsbyggnader samt alla former av grymma och omänskliga straff som hänger samman med tillämpningen av Sharialagen, alla krigsbrott, kidnappningar och allvarliga kränkningar av den maliska befolkningens mänskliga rättigheter, särskilt i de rebellkontrollerade norra delarna. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Mali och tuaregernas befrielserörelse att genom en konstruktiv dialog komma fram till en fredlig och varaktig lösning.

3.  Europaparlamentet fördömer särskilt de grymheter som civilbefolkningen utsatts för, och som har riktat sig mot kvinnor och barn i större utsträckning än andra offer, och fördömer särskilt användningen av bortrövanden och våldtäkter som vapen i kriget.

4.  Europaparlamentet uppmanar enträget vice ordföranden/den höga representanten att påskynda genomförandet av de olika delarna av EU:s strategi för säkerhet och utveckling i Sahelregionen. Parlamentet stöder rådets åtagande att bidra till att Sahel utvecklas till en fredlig, stabil och välmående region, där livsmedelsförsörjningen är tryggad.

5.  Europaparlamentet påminner om att säkerhet och utveckling är nära knutna till varandra. Ett förbättrat säkerhetsläge är mycket viktigt för ekonomisk tillväxt och fattigdomsminskning i området. Parlamentet uppmanar därför EU att införa instrument som förbättrar regionens säkerhet och som särskilt är inriktade på kapacitetsuppbyggnad av de berörda länderna och på att främja en fördjupad dialog mellan de viktigaste regionala aktörerna.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att, då de genomför EU:s strategi för säkerhet och utveckling i Sahel (som ska fokusera på fyra åtgärdsgrupper, nämligen utveckling, gott styre och lösning av inre konflikter, politiska och diplomatiska åtgärder, säkerhet och rättsstatsprincipen samt bekämpning av våldsam extremism och radikalisering) anta en övergripande princip som binder samman säkerhet med utvecklingsbehov, framför allt en tryggad livsmedelsförsörjning.

7.  Europaparlamentet välkomnar programmet för terroristbekämpning i Sahel, det västafrikanska informationssystemet, Ecowas freds- och säkerhetsprojekt, Ecowas handlingsplan för narkotika och brottslighet inom ramen för EU:s strategi för säkerhet och utveckling i Sahel samt regionala initiativ, t.ex. de som Afrikanska centrumet för studier och forskning om terrorism (ACSRT) vidtagit om de nationella rättssystemens kapacitet för att råda bot på terrorismen.

8.  Europaparlamentet anser att EU:s strategi för säkerhet och utveckling i Sahel har gett positiva resultat, men att den måste ta itu med risken för splittring, och förbättra samordningen av uppgifter som EU utför inom ramen för olika instrument för Sahelrelaterade frågor.

9.  Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att mobilisera alla tillgängliga resurser för att främja säkerhet och utveckling i Sahel- och Saharaområdet i samarbete med staterna i regionen, FN och andra internationella parter.

10.  Europaparlamentet välkomnar det västafrikanska gemenskapspaketet på 80 miljoner amerikanska dollar, som man bad om som ett svar på den akuta krisen i Sahelområdet, och EU:s ökade humanitära bistånd till Sahelområdet från 45 miljoner euro till över 120 miljoner euro sedan början av 2012, och uppmanar alla parter att se till att detta bistånd når de människor som har behov av det. Parlamentet uppmanar samtidigt det internationella samfundet att göra de ekonomiska ansträngningar som behövs för att råda bot på livsmedelskrisen och bristen på säkerhet i regionen.

11.  Europaparlamentet påpekar att Sahel är en av de regioner som påverkas mest av klimatförändringarna och den minskade biologiska mångfalden. Detta har stor inverkan på jordbruket, på jordbrukarna och på lokalbefolkningens liv och kommer att öka fattigdomen och ojämlikheten. Parlamentet välkomnar FAO:s åtgärd i samarbete med den ständiga mellanstatliga kommittén för bekämpning av torka i Sahel-området (CILSS) samt förvarningssystemet mot hungersnöd (FEWSNET), Världslivsmedelsprogrammet och regeringarna.

12.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att samtidigt som den samarbetar med andra givare vara en stark ledare och vidta snabba åtgärder för att förhindra att kriser i Sahelområdet förvandlas till katastrofer, eftersom den humanitära situationen i området kommer att förbli kritisk, åtminstone fram till huvudskörden i höst.

13.  Europaparlamentet är övertygat om att det internationella samfundet på medellång och lång sikt måste fokusera sina åtgärder på att stärka de berörda befolkningarnas möjligheter att klara av framtida torka och andra allvarliga problem och på så sätt minska sitt beroende av nödhjälp, förbättra strategier som åtgärdar hungersnöd och bekämpa strukturella svagheter, vilket gör att internationella samfundet på detta sätt kan tackla problemet på ett mer effektivt sätt.

14.  Europaparlamentet uppmanar EU och det internationella samfundet att fokusera sin verksamhet på ansträngningar för att skydda de mest sårbara familjernas försörjning, stärka boskapsuppfödares, jordbrukande boskapsuppfödares och jordbrukares uthållighet, stödja förvaltning/bevarande av naturresurser, såsom vatten, träd och jord, ge integrerad nödmathjälp till de mest sårbara familjerna, särskilt kvinnor, arbeta för att minska och hantera riskerna med katastrofer på lokal, nationell och regional nivå samt stödja samordningen av, och förstärka, förvaltningen av information om livsmedelstrygghet och tidiga varningssystem.

15.  Europaparlamentet anser att man skyndsamt måste stödja initiativ för att åstadkomma en fördjupad dialog och öka lokalbefolkningarnas förmåga att motstå och bekämpa lockelsen med terrorism och terroristers och andra kriminella gruppers rekrytering av unga, bland annat genom stöd till arbete och yrkesutbildning för ungdomar.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar länderna i den sahel-sahariska regionen, de nya libyska myndigheterna och de behöriga multilaterala organen att vidta alla åtgärder som krävs för att stoppa spridningen av vapen i området, införa lämpliga mekanismer för att kontrollera och säkra de nationella gränserna i hela regionen – bland annat vad gäller att stoppa överföringen av lätta vapen och handeldvapen – genomföra program för insamling och förstöring av olagliga lätta vapen och handeldvapen samt vidta åtgärder för utbyte av information och gemensamma säkerhetsinsatser i regionen.

17.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den gemensamma operativa stabskommittén (Comité d'état-major opérationnel conjoint, Cemoc), som inrättades 2010 av Algeriet, Mali, Mauretanien och Niger för att samordna kampen mot terrorism, organiserad brottslighet och narkotikasmuggling i den sahel-sahariska regionen

18.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet i allmänhet, och EU i synnerhet, att förstärka sitt samarbete med länderna i den sahel-sahariska regionen och Ecowas i kampen mot terrorism och kriminalitet i underregionen, särskilt genom att öka resurserna till Cemoc.

19.  Europaparlamentet anser att alla åtgärder som vidtas för att bekämpa terrorism ska överensstämma med internationella konventioner och protokoll om mänskliga rättigheter.

20.  Europaparlamentet betonar att ändamålsenliga åtgärder bör vidtas för att strypa finansieringen till terrorister och deras medbrottslingar och uppmanar staterna i regionen att vidta de åtgärder som FN:s kontor för narkotikakontroll och brottsbekämpning (UNODC) förespråkar, nämligen att reformera rättsväsendet, anta lagar mot korruption, förbättra övervakningen av handeln med lätta vapen och frysa misstänkta personers bankkonton.

21.  Europaparlamentet påminner än en gång om och fördömer bortförandet den 24–25 november 2011 av två franska medborgare, en svensk, en nederländare och en sydafrikan med brittiskt pass, och dödandet av en tysk medborgare som gjorde motstånd mot kidnapparna. Tolv européer är nu gisslan i Sahelregionen, och AQIM håller fortfarande två spanska och en italiensk medborgare som gisslan. De fördes bort i västra Algeriet i oktober 2011 och fyra franska medborgare fördes bort i Niger i september 2010, och den 15 april 2012 fördes en schweizisk missionär bort i Timbuktu.

22.  Europaparlamentet hoppas att ESFP-uppdraget som den maliska regeringen officiellt bett om, kommer att hjälpa länderna i underregionen att kontrollera sina gränser effektivare och särskilt att bekämpa vapen-, narkotika- och människohandel.

23.  Europaparlamentet berömmer Ecowas, Afrikanska unionens, FN:s samt grannländernas insatser för att underlätta för Mali att snabbt återvända till den konstitutionella ordningen och vidta konkreta åtgärder för att skydda sin suveränitet, enighet och territoriella integritet. Parlamentet noterar resultatet av den konferens som hölls i Ouagadougou den 14–15 april 2012 under ledning av Burkina Fasos president Blaise Compaoré, som utsetts som medlare av Ecowas, och hoppas att tidsplanen och bestämmelserna för övergången snart kommer att förtydligas ytterligare.

24.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fästa särskild uppmärksamhet vid kvinnors och flickors situation i Sahelregionen, och vidta alla åtgärder som krävs för att garantera dem skydd mot alla former av våld och mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, FN:s och Afrikanska unionens generalsekreterare, Ecowas och EU:s medlemsstater.

(1) Dok.09009/2012. (2) Dok.08067/2012. (3) S/2012/42. (4) SC/10590. (5) SC/10592. (6) SC/10600. (7) SC/10603. (8) EUT C 327, 10.11.2011, s. 38. (9) EUT C 145, 23.5.2012, s. 34. (10) Dok. 14361/2010. (11) Antagna texter, P7_TA(2012)0141.