Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 2 och artikel 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juni 2011 med titeln ”Rio+20: mot en grön ekonomi och bättre styrning” (COM(2011)0363),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 med titeln ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050” (COM(2011)0112),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 februari 2011 med titeln ”Utvecklingen av jämställdheten mellan kvinnor och män årsrapport 2010” (SEC(2011)0193),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 september 2010, med titeln ”Strategi för jämställdhet 2010–2015” (COM(2010)0491),

–  med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen som hölls i Peking i september 1995, den deklaration och handlingsplattform som antogs i Peking och de påföljande slutdokument som blev resultatet och som antogs vid FN:s särskilda sessioner Peking +5, +10 och +15 om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingdeklarationen och handlingsplattformen som antogs den 9 juni 2000, den 11 mars 2005 och den 2 mars 2010,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw),

–  med beaktande av det europeiska jämställdhetsinstitutets rapport 2012 med titeln ”Granskning av genomförandet av område K i handlingsplanen från Peking i EU: Kvinnor och miljön, jämställdhet mellan kvinnor och män och klimatförändringar”,

–  med beaktande av den gemensamma publikationen från FN:s miljöprogram (Unep), FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad) och den höga representantens kansli för de minst utvecklade länderna, landbundna utvecklingsländer och små önationer med u-landsstatus (UN-OHRLLS) av rapporten ”Why a Green Economy Matters for the Least Developed Countries”(1), som utarbetades för LDC-IV-konferensen i maj 2011,

–  med beaktande av Uneps rapport från september 2008 med titeln ”Green Jobs: Towards Decent Work in a Sustainable, Low-Carbon World”(2),

–  med beaktande av rapporten från UN Women av den 1 november 2011 med titeln ”The Centrality of Gender Equality and the Empowerment of Women for Sustainable Development”(3), som förberetts i väntan på slutdokumentet från Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20), som ska hållas 2012,

–  med beaktande av sammanfattningen av ståndpunktsuttalandet från Women's Major Group Rio+20 av den 1 november 2011(4),

–  med beaktande av ståndpunktsdokumentet från Women's Major Group med titeln ”A Gender Perspective on the ”Green Economy'”(5) från mars 2011 inför Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling 2012,

–  med beaktande av betänkandet från Statens offentliga utredningar (SOU) (Stockholm, Sverige) från 2005 med titeln ”Bilen, Biffen, Bostaden: Hållbara laster – smartare konsumtion”(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 april 2012 om kvinnor och klimatförändringarna(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2012 om kvinnor i politiskt beslutsfattande – kvalitet och jämställdhet(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2012 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2011(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 29 september 2011 om att utarbeta en gemensam ståndpunkt inom EU inför Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20)(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 juni 2010 om jämställdhetsaspekterna av den ekonomiska och finansiella krisen(12),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0235/2012), och av följande skäl:

A.  En grön ekonomi definieras som en hållbar ekonomi, vilket betyder social och ekologisk hållbarhet; social hållbarhet omfattar en samhällsordning som genomsyras av jämställdhet samt social rättvisa oavsett kön, etnisk tillhörighet, hudfärg, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller politisk uppfattning.

B.  Klimatförändringar och minskad biologisk mångfald hotar kvinnors och mäns livsbetingelser, välfärd och välbefinnande. Bevarandet av våra ekosystem är således en grundpelare för en grön ekonomi. Dagens generation kan inte lämna över ansvaret att lösa dagens miljöproblem till kommande generationer. Ekologisk hållbarhet innebär att man använder, bevarar och förstärker samhällets resurser för att bevara de ekologiska processer som livet är beroende av och så att den totala livskvaliteten kan öka nu och i framtiden.

C.  På grund av könsroller påverkar inte kvinnor miljön på samma sätt som män, och i många länder är kvinnors tillgång till resurser och möjligheter att hantera situationen och anpassa sig inskränkt på grund av strukturnormer och diskriminering.

D.  Miljöpolitik har en direkt inverkan på hälsan och enskilda människors socioekonomiska status, och bristande jämställdhet i kombination med brist på känsla för kvinnors olika ekonomiska och sociala status och behov innebär att kvinnor ofta lider oproportionerligt av miljöförstöring och otillräckliga politiska åtgärder inom detta område.

E.  I vissa medlemsstater underskattas kvinnans roll i den gröna ekonomin vilket leder till diskriminering i form av uteblivna förmåner som t.ex. socialt skydd, sjukförsäkring, rimliga löner och pensionsrättigheter.

F.  Det är de fattigaste människorna, varav kvinnor beräknas utgöra 70 procent, som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringar och förstörelse av ekosystem.

G.  Omställningen till en grön ekonomi är nödvändig för att minska miljöbelastningen, öka den sociala rättvisan och skapa ett samhälle där kvinnor och män har lika rättigheter och möjligheter.

H.  Övergången till en grön ekonomi försvårar särskilt kvinnors integrering på marknaden för gröna arbetstillfällen, på grund av att kvinnor ofta saknar den adekvata tekniska utbildning som krävs för att inneha specialistpositioner i den gröna ekonomin.

I.  Kvinnor är klart underrepresenterade i miljöförhandlingar, budgetöverläggningar och i beslut att nå en grön ekonomi.

J.  Konsumtions- och livsstilsmönster har en väsentlig inverkan på miljön och klimatet. Den rika världens konsumtionsmönster, exempelvis i fråga om livsmedel och transporter, är på sikt ohållbara, särskilt med tanke på att alla kvinnor och män på jorden har rätt att leva ett bra liv med välfärd.

K.  Kvinnor och män har generellt sett olika konsumtionsmönster. Kvinnor konsumerar mindre i jämförelse med män, oavsett socioekonomisk status, men verkar även visa större vilja att agera för att bevara miljön via konsumtionsval som att äta mindre kött, köra mindre bil och vara mer energieffektiva.

L.  Kvinnor har inte samma makt och tillgänglighet till transportsystem som män. I grunden beror detta på dagens könsmaktsstruktur. Bättre transportmöjligheter för kvinnor förutsätter att det införs en effektivare kollektivtrafik, utveckla och förstärka kunskaper och innovation om miljövänliga transportmedel, däribland fler gång- och cykelvägar samt kortare avstånd till service.

M.  Kvinnor är särskilt sårbara för verkningarna av miljöfaror och klimatförändringar på grund av deras lägre socioekonomiska status jämfört med män, det oproportionerligt stora ansvar för hemmet som de traditionellt har och den risk för våld de utsätts för i konfliktsituationer som skapas eller förvärras genom bristen på naturresurser.

N.  Kvinnor måste fullt ut medverka vid utformningen av, beslutsfattandet kring och genomförandet av en grön ekonomi. Goda erfarenheter där kvinnor deltagit visar på resultat som förbättrad katastrofhantering, ökad biologisk mångfald, ökad livsmedelstrygghet, förhindrad ökenspridning och skyddade skogar.

O.  Det finns en brist på omfattande och jämförbara uppgifter om inverkan av den gröna ekonomin på arbetsmarknaden.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet understryker behovet att ställa om samhället mot en grön ekonomi där ekologiska hänsyn går hand i hand med social hållbarhet som ökad jämställdhet och ökad social rättvisa.

2.  Europaparlamentet konstaterar att särskilt viktiga delar inom den gröna ekonomin berör ekosystem, konsumtion, livsmedel, tillväxt, transporter, energi och välfärdssektorn.

3.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens meddelande till EU:s institutioner och kommittéer om Rio+20: mot en grön ekonomi och bättre styrning helt saknar ett genusperspektiv.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in ålders- och könsuppdelade uppgifter när strategier, program och budgetprojekt planeras, genomförs och utvärderas inom miljö- och klimatområdet. Utan statistik försvåras möjligheterna att genomföra relevanta åtgärder för att öka jämställdheten.

5.  Europaparlamentet beklagar att genusfrågor och genusperspektiv inte är väl integrerade i politiken och programmen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att frånvaron av genusperspektiv i miljöpolitiken ökar den bristande jämställdheten och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta mekanismer för jämställdhetsperspektivet på internationell, nationell och regional nivå för att utvärdera miljöpolitiken.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att initiera forskning om genus och grön ekonomi samt kvinnors bidrag till utvecklandet av gröna innovationer, tjänster och produkter.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och främja specifik forskning om hur omvandlingen till en grön ekonomi kommer att beröra kvinnor och män inom olika sektorer och kvinnors roll för att underlätta övergången. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera ett genusperspektiv i forskning om miljöskydd och miljökonsekvensbeskrivningar.

8.  Europaparlamentet erkänner det brådskande behovet av en internationell överenskommelse om en gemensam definition av grön ekonomi, baserad på pelarna för både social och ekologisk hållbarhet. Parlamentet betonar civilsamhällets stora roll, framför allt folkrörelsernas, miljöorganisationernas och kvinnorättsorganisationernas, för att definiera den gröna ekonomins mål och syften.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt införa ett jämställdhetsperspektiv i definitionen, genomförandet och övervakningen av miljöpolitiken på alla nivåer, däribland den lokala och regionala utvecklingen och forskningsverksamheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda och stödja främjandet av genusperspektivet som ett instrument för god förvaltning.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja jämställdhet som en viktig fråga vid utformningen av och förhandlingarna om framtida förordningar och program för EU:s strukturfonder (ESF, Eruf) och den gemensamma jordbrukspolitiken, framför allt inom ramen för åtgärder som gäller övergången till en grön ekonomi.

11.  Europaparlamentet konstaterar att förnybar energi skulle kunna utnyttjas i avlägsna och isolerade områden där ström saknas och att förnybar energi bidrar till att producera miljövänlig el. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att utveckla strategier för att utnyttja förnybar och miljövänlig energi genom att utnyttja Eruf och ESF. Parlamentet uppmuntrar dessutom mer innovation och deltagande av både kvinnor och män för att bland annat utveckla förnybar och miljövänlig energi och arkitektur.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i informationskampanjer öka medvetenheten om vikten av omställning till en grön ekonomi och om de positiva effekterna av miljöpolitik där hänsyn tas till jämställdhet.

Hållbar konsumtion

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa jämställdhetsmål för alla miljörelaterade politikområden och på alla nivåer av ekonomiskt beslutsfattande; dessa mål bör sammanställas i samråd med det civila samhället.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa en ny, social och klimatvänlig indikator för tillväxt som innefattar icke-ekonomiska aspekter på välbefinnande och där man i första hand fokuserar på frågor som gäller hållbar utveckling, bland annat jämställdhet, fattigdomsminskning och lägre utsläpp av växthusgaser.

15.  Europaparlamentet konstaterar att arbetet för att tillgodose människors rättmätiga krav till bostad, livsmedel, förnödenheter, energi och arbetstillfällen alltid måste göras så att ekosystem bevaras och klimatförändringar begränsas, samtidigt som jordens resurser används på ett sätt som är förenligt med mänskliga rättigheter, leder till ökad jämställdhet och innebär att de fördelas utifrån principerna om miljörättvisa.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa att våra barn och barnbarn ges möjlighet till goda livsvillkor och att ekonomisk utveckling därför måste möta dagens behov utan att äventyra framtida generationers behov.

17.  Europaparlamentet understryker att BNP är ett mått på produktion och inte på miljömässig hållbarhet, resurseffektivitet, social integration eller samhällsutveckling i allmänhet. Parlamentet begär att det tas fram nya tydliga och mätbara indikatorer där hänsyn tas till klimatförändringar, biologisk mångfald, resurseffektivitet och social rättvisa.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta finanspolitiska åtgärder som leder till en grön ekonomi genom att dels sätta pris på miljöpåverkan, dels satsa medel för att stimulera till gröna innovationer och hållbara infrastruktursystem.

19.  Europaparlamentet anser att EU:s offentliga medel i mycket högre grad ska användas till hållbara kollektiva nyttigheter.

20.  Europaparlamentet efterlyser att det införs villkor om att EU:s stödfonder begränsas till verksamheter som gynnar miljön och främjar social hållbarhet.

Hållbara transporter

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa hållbara transportsystem som tar vederbörlig hänsyn till kvinnors och mäns transportbehov och som samtidigt har låg påverkan på miljön.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera sin forskningsfinansiering, en viktig drivkraft, på projekt som utvecklar innovativa och hållbara transportlösningar.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att minska transportsektorns miljö- och energipåverkan och öka jämställdheten genom att arbeta för ökad tillgänglighet till IT och för effektiv trafikplanering.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa en transporthierarki som tydligt anger vilka transportsätt som ska prioriteras för att övergripande miljö- och trafikmål ska kunna nås.

25.  Europaparlamentet begär att statistik sammanställs före utarbetandet av transporthierarkier för att mäta miljöpåverkan av offentliga och privata transportmetoder i alla olika lokala kontexter, och uppmanar den berörda offentliga förvaltningen att föregå med gott exempel på detta område.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i revisionsmyndigheternas granskningar av offentliga finanser ta med konsekvenserna av de offentliga förvaltningarnas användning av transportmedel.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja distansarbete genom sociala incitament och skatteincitament samt genom att ge arbetstagaren en juridisk skyddsram.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att kraftigt stärka lokal kollektivtrafik genom att öka kvaliteten och kvantiteten av transportsätt och transporttjänster, och genom att tillhandahålla integrerade och fler transportsystem, framför allt till småstäder och landsbygdsområden, vilket skulle medföra ökad möjlighet att förflytta sig för kvinnor, funktionshindrade och äldre och ge dem större social inkludering och förbättra deras levnadsvillkor.

29.  Europaparlamentet betonar att satsningar på hållbara transportsystem måste ta hänsyn till att kvinnors och mäns uppfattning om offentliga miljöer är olika och baseras på olika riskbedömningar, vilket innebär att trygga miljöer inom transportsystemet måste prioriteras för både kvinnor och män.

Välfärdssektorn och gröna jobb

30.  Europaparlamentet konstaterar att gröna jobb, inom t.ex. jordbruk, energi, transporter, konsumtion, forskning, teknik, IT, byggande och avfall är av stor betydelse i en grön ekonomi.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja kvinnors företagande inom grön ekonomi genom att underlätta kvinnors tillgång till den genom att sprida uppgifter och workshopar och genom att skapa åtgärder som hjälper kvinnor att skapa balans mellan arbets- och privatliv. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra kvinnors företagande i utvecklingen av miljöskydd och miljövänlig teknik, t.ex. förnybar energi, jordbruk och turism, och i utvecklingen av gröna innovationer, särskilt i servicesektorn. Parlamentet noterar att förnybar energi kan skapa nya arbetstillfällen för kvinnliga företagare inom områden där kvinnoarbetslösheten är särskilt hög.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkra att kvinnor har bra arbetsvillkor, tillgång till en anständig hälso- och sjukvårdsstandard, utbildning och ett anständigt boende, samt att de kan delta med en stark röst i sociala dialoger för att underlätta övergången till de nya gröna jobben.

33.  Europaparlamentet noterar att en hållbar ekonomi innebär ”ekonomi för alla” och skapar anständig sysselsättning och hållbara samhällen samt ger möjlighet till en rättvisare fördelning av välstånd.

34.  Europaparlamentet konstaterar att inte bara gröna jobb, utan alla arbeten som har låg miljöpåverkan, är viktiga i en grön ekonomi. Sådana arbeten kan finnas i privat tjänstesektor, men de kan även finnas inom välfärdssektorn såsom skola och omsorg.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att kvinnor har lika representation i såväl beslutsfattande organ som inom statligt tillsatta organ och institutioner där man arbetar med att definiera, planera och genomföra miljö- och energipolitik, och införliva ett jämställdhetsperspektiv. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utse fler kvinnor till chefs- och styrelseposter inom den gröna jobbsektorn. Parlamentet betonar att om det inte är möjligt att uppnå detta på frivillig väg måste riktade åtgärder som kvotering eller andra metoder användas för att stärka jämställdheten och demokratin.

36.  Europaparlamentet påpekar att den ekologiska omvandlingen av ekonomin och omställningen till en koldioxidsnål ekonomi kommer att skapa stor efterfrågan på yrkesskickliga arbetare. Parlamentet betonar att kvinnliga arbetstagare är kraftigt underrepresenterade inom sektorn för förnybar energi och framför allt i naturvetenskapliga och teknikintensiva yrken. Parlamentet betonar därför att det är särskilt viktigt att medlemsstaterna utvecklar handlingsplaner för att uppmuntra fler kvinnor att välja utbildningar och yrken inom områden som ingenjörsvetenskap, naturvetenskap, IT och annan avancerad teknik, eftersom dessa kommer att utgöra grunden för många gröna jobb i framtiden.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda och utveckla metoder för att uppmuntra kvinnor att välja utbildningar och yrken inom miljö-, transport- och energisektorn genom att med kraft bekämpa de stereotyper som gynnar mäns arbete inom yrken med inriktning på naturvetenskap och tillämpad vetenskap.

38.  Europaparlamentet betonar behovet av att stödja och främja kvinnors tillgång till mikrolån för småföretag.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda och utveckla metoder för att uppmuntra män att välja utbildningar och yrken med en låg miljöpåverkan i välfärdssektorn.

40.  Europaparlamentet inbjuder medlemsstaterna till att utveckla utbildningar, genom EU-program som Eruf och ESF, som ska underlätta kvinnors tillgång till nya ”gröna” arbeten och ny teknik med låg miljöpåverkan, både i privat och offentlig sektor. Parlamentet uppmanar medlemsstater att säkra att kvinnliga arbetstagare är delaktiga i utbildningsprojekt och utbildningsprogram om ekologisk omvandling, dvs. i sektorn för förnybar energi och i naturvetenskapliga och teknikintensiva yrken, och att fokusera på att med hjälp av utbildning ge kvinnor de färdigheter och kvalifikationer de behöver för att konkurrera på jämlik grund med män om sysselsättning och individuell karriärutveckling. Parlamentet konstaterar att män lättare får tillgång till jordbruksproduktionsmedel och teknik i företagen som behövs för att kunna nå en hög position inom den gröna ekonomin.

41.  Europaparlamentet konstaterar att för att kvinnor ska kunna delta i den gröna ekonomin på samma villkor som män krävs fler centrum för barn- och äldrevård, att både kvinnor och män har möjlighet att förena arbetsliv med privatliv samt att kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter säkerställs. Parlamentet belyser att politik och förordningar bör sträva efter att tillhandahålla stöd för social trygghet, familjeplanering och barnomsorg. Endast om ett samhälle uppfyller dessa krav kommer kvinnor att kunna använda sin sakkunskap och i lika hög grad bidra till blomstrande gröna ekonomier.

42.  Europaparlamentet påpekar att en miljövänligare ekonomi har kommit att ses som ett sätt att stimulera ekonomisk utveckling, särskilt i ljuset av den ekonomiska krisen och Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja arbetet med att skapa en miljövänligare ekonomi genom att uppmuntra investeringar och program som stöder gröna innovationer och jobb, och som är riktade mot dem som är i störst behov. Parlamentet står fast vid att ett jämställdhetsperspektiv är väsentligt för att ojämlikheterna inte ska förvärras.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in och analysera könsuppdelade uppgifter om fördelningen av finansiella resurser jämfört med könsuppdelade sektorer och gröna innovationer, och att utveckla indikatorer för att mäta de potentiella specifika verkningarna av grön ekonomi på territoriell och social sammanhållning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla strategisk ledning och en rad instrument för att effektivt möta förändringar i sysselsättningsnivåer och i arbetsmarknadens struktur.

Hållbar politik i internationella relationer

44.  Europaparlamentet förväntar sig att en övergång till bredare och mer hållbara ekonomiska indikatorer även i utvecklingspolitiken leder till att sociala och miljömässiga mål för utvecklingsländerna betonas och att man genom specifik politik och specifika förordningar kommer att säkerställa kvinnors äganderättigheter och kontroll över naturresurserna. Parlamentet betonar att det finns ett behov av att främja kvinnors tillgång till tjänster och ny teknik av det slag som krävs för förvaltning och drift av energi, vatten, företag och jordbruksproduktion. Parlamentet betonar även att det behövs fler kvinnor inom företag och organisatoriskt ledarskap.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att helt erkänna och ta itu med de många verkningarna av miljöförstöringen på den bristande jämlikheten, framför allt mellan kvinnor och män, och att säkerställa främjandet av kvinnors lika rättigheter vid utarbetandet av nya politiska förslag inom området för klimatförändringar och miljömässig hållbarhet.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram indikatorer för att bedöma de könsspecifika konsekvenserna av projekt och program samt främja ett genus- och jämställdhetsperspektiv i miljöstrategier för att nå en grön ekonomi.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt beakta att tillgång till rent vatten är av stor betydelse för flickor och kvinnor i stora delar av världen, då det ofta är deras ansvar att hämta och transportera vatten till hemmet. Parlamentet betonar att det även är viktigt att tillvarata den kvinnliga ursprungsbefolkningens kunskaper om lokala ekosystem.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta det faktum att kvinnors möjligheter att göra karriär i den gröna ekonomin fortfarande är allvarligt begränsade i många utvecklingsländer, på grund av sociala villkor och patriarkala strukturer, och att kvinnor därför inte får den information, utbildning och teknik de behöver för att komma in i denna sektor.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma att miljarder människor är helt beroende av biomassa som energikälla, och att barn och kvinnor därför drabbas av hälsoproblem i samband med att de samlar in, bearbetar och använder biomassan. Parlamentet betonar att det därför behövs satsningar på förnybara och mera effektiva energikällor.

50.  Europaparlamentet efterlyser fördjupade konsekvensanalyser om klimat, jämställdhet och hållbarhet, av resultatet av multilaterala och bilaterala handelsavtal mellan EU och tredjeländer och uppmanar kommissionen att tillåta uttryckligt stöd för att hantera klimatförändringarna, som en del av allt handelsstöd och annat relevant utvecklingsbistånd.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma program för modern teknik- och kunskapsöverföring och expertis som kan hjälpa utvecklingsländer och utvecklingsregioner att anpassa sig till klimatförändringarna.

52.  Europaparlamentet understryker att ojämlikheter mellan könen i relation till tillgång till resurser, t.ex. mikrolån, krediter, information och teknik, bör tas i beaktande då strategier för att bekämpa klimatförändringarna utformas.

o
o   o

53.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) http://unctad.org/en/Docs/unep_unctad_un-ohrlls_en.pdf (2) http://www.unep.org/labour_environment/features/greenjobs-report.asp (3) http://www.unwomen.org/wp-content/uploads/2011/11/Rio+20-UN-Women-Contribution-to-the-Outcome-Document.pdf (4) http://www.womenrio20.org/Women's_MG_Rio+20_Summary.pdf (5) http://www.wecf.eu/download/2011/March/greeneconomyMARCH6docx.pdf (6) http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/59/80/4edc363a.pdf (7) Antagna texter, P7_TA(2012)0145. (8) Antagna texter, P7_TA(2012)0070. (9) Antagna texter, P7_TA(2012)0069. (10) Antagna texter, P7_TA(2011)0430. (11) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 6–18. (12) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 79–86.