(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

[Ändring Nr 2]

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 57.2 andra stycket i arbetsordningen (A7-0193/2012). (2) * Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande(1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  Med riskkapital finansieras i allmänhet mycket små företag, som är i sitt uppstartsskede och med en stor tillväxt- och expansionspotential. Riskkapitalfonder kan ge ▌ företag värdefull sakkunskap och kunskaper, affärskontakter, märkesstatus och strategiska råd. Genom finansiering och rådgivning till sådana företag kan riskkapitalfonder främja den ekonomiska tillväxten och bidra till skapandet av arbetstillfällen och anskaffning av riskkapital, främja startande och utveckling av innovativa företag, öka dessas investeringar i forskning och utveckling och främja entreprenörskap, innovation och konkurrenskraft i enlighet med målen i Europa 2020-strategin och inom ramen för medlemsstaternas långsiktiga utmaningar, såsom de som fastställts i ESPAS (Europe Strategy and Policy Analysis System) rapport ’Global Trends 2030’.

(2)  Det bör fastställas ett gemensamt regelverk för användning av namnet ’Europeiska riskkapitalfonder’. Särskilt bör detta avse portföljsammansättningen hos fonder med detta namn, deras tillåtna investeringssyften, investeringsverktyg och investerarkategorier som tillåts investera i sådana fonder enligt enhetliga bestämmelser i unionen. Utan en sådan ram finns det risk för att medlemsstaterna vidtar skiljaktiga nationella åtgärder som negativt inverkar på och hindrar en väl fungerande inre marknad, eftersom riskkapitalfonder som vill vara verksamma i hela unionen då skulle omfattas av olika regler i olika medlemsstater. Dessutom skulle skiljaktiga kvalitetskrav på portföljsammansättning, investeringsmål och tillåtna investerare kunna leda till olika nivåer av investerarskydd och skapa förvirring kring investeringserbjudanden som förknippas med ’Europeiska riskkapitalfonder’. Investerare bör också kunna jämföra investeringserbjudanden från olika riskkapitalfonder. Det är nödvändigt att undanröja väsentliga hinder för riskkapitalfonders gränsöverskridande kapitalanskaffning och att undvika snedvridningar i konkurrensen mellan fonderna. Förhindras måste också ytterligare potentiella hinder för handeln och betydande snedvridning av konkurrensen i framtiden. Rättslig grund är därför artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, såsom den konsekvent tolkats i Europeiska unionens domstols fasta rättspraxis.

(3)  Det är nödvändigt att anta en förordning om enhetliga föreskrifter för Europeiska riskkapitalfonder och om införande av motsvarande skyldigheter för deras förvaltare i alla medlemsstater som vill anskaffa kapital inom hela EU under namnet ’Europeisk riskkapitalfond’. Dessa krav bör skapa förtroende hos investerare som vill investera i riskkapitalfonder.

(4)  Genom att kvalitetskraven på användningen av namnet ’Europeisk riskkapitalfond’ definieras genom en förordning, säkerställs det att dessa krav direkt blir tillämpliga på fondföretag som anskaffar kapital under detta namn. Detta skulle säkerställa enhetliga villkor för namnets användning genom att undvika skiljaktiga nationella krav vid införlivandet av ett direktiv. Denna förordning skulle innebära att fondföretag som använder detta namn skulle behöva följa samma regler i hela unionen, vilket också skulle öka förtroendet hos investerare som vill investera i riskkapitalfonder. En förordning skulle också minska lagstiftningens komplexitet och sänka förvaltarnas kostnader för att följa ofta skiljaktiga nationella bestämmelser om riskkapitalfonder, särskilt för förvaltare som vill anskaffa kapital över gränserna. En förordning bör också bidra till att eliminera snedvridning av konkurrensen.

(4a)  Enligt kommissionens meddelande av den 7 december 2011 med titeln ’En åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering’ kommer kommissionen under år 2012 att slutföra sin granskning av skattehindren för gränsöverskridande riskkapitalinvesteringar i syfte att lägga fram lösningar under 2013. Syftet är att undanröja hindren, samtidigt som skatteundandragande eller skatteflykt förhindras.

(4b)  Det bör vara möjligt för en godkänd riskkapitalfond att förvaltas antingen externt eller internt. Då den godkända riskkapitalfonden förvaltas internt är den godkända riskkapitalfonden även förvaltare och bör därför uppfylla alla krav för förvaltare av riskkapitalfonder enligt denna förordning och registreras som sådan. En godkänd riskkapitalfond som förvaltas internt bör emellertid inte tillåtas vara extern förvaltare av andra företag för kollektiva investeringar eller fondföretag.

(5)  För att klargöra förhållandet mellan denna förordning och andra bestämmelser om fondföretag och deras förvaltare, måste det fastställas att denna förordning endast bör omfatta förvaltare av andra fondföretag än fondföretag enligt artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)(4). De ska vara etablerade inom unionen och vara registrerade hos den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder(5), förutsatt att dessa förvaltare förvaltar godkända riskkapitalfonders portföljer. Förvaltare av riskkapitalfonder som är registrerade enligt denna förordning och som är externa förvaltare som ska auktoriseras i enlighet med direktiv 2009/65/EG bör emellertid tillåtas att dessutom förvalta fondföretag.

(5a)  Dessutom omfattar förordningen endast ▌förvaltare av de företag för kollektiva investeringar där de totala förvaltade tillgångarna inte överstiger tröskelvärdet enligt artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU. Detta innebär att beräkningen av tröskelvärdet vid tillämpningen av denna förordning ska göras på samma sätt som beräkningen av tröskelvärdet enligt artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU.

(5b)  Förvaltare av riskkapitalfonder som är registrerade i enlighet med denna förordning och vars totala tillgångar följaktligen överskrider tröskelvärdet enligt artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU, och som därför är föremål för auktorisation av de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaterna, bör kunna fortsätta att använda namnet ’Europeisk riskkapitalfond’ med avseende på marknadsföring av godkända riskkapitalfonder i unionen, under förutsättning att de uppfyller kraven i detta direktiv, och att de även i fortsättningen vid alla tidpunkter uppfyller vissa krav för användningen av namnet ’Europeisk riskkapitalfond’ som anges för godkända riskkapitalfonder i denna förordning. Detta gäller både befintliga godkända riskkapitalfonder och godkända riskkapitalfonder som etablerats efter att tröskelvärdet har överstigits.

(6)  Om förvaltare av fondföretag inte vill använda namnet ’Europeisk riskkapitalfond’, bör denna förordning inte vara tillämplig. I sådana fall bör gällande nationella bestämmelser och unionens allmänna bestämmelser fortsätta tillämpas.

(7)  I förordningen bör enhetliga regler fastställas för hur godkända riskkapitalfonder ska vara beskaffade, särskilt om vilka portföljföretag som dessa ska tillåtas investera i och om vilka investeringsinstrument som ska få användas. En tydlig avgränsning måste göras mellan godkända riskkapitalfonder och andra alternativa investeringsfonder som har andra, mindre specialiserade investeringsstrategier, exempelvis uppköp eller spekulativa fastighetsinvesteringar som denna förordning inte syftar till att främja.

(8)  För att exakt avgränsa de fondföretag som ska omfattas av denna förordning och se till att fokus läggs på att tillhandahålla kapital till små företag i dessas uppstartsskede, bör med godkända riskkapitalfonder avses de fonder som har för avsikt att investera minst 70 % av sammanlagt kapital och utfäst ej infordrat kapital ▌i sådana företag ▌. Den godkända riskkapitalfonden bör inte tillåtas investera mer än 30 % av sammanlagt kapital och utfäst ej infordrat kapital i tillgångar som inte utgör godkända investeringar. Detta innebär att 30 % vid alla tidpunkter bör vara den högsta gränsen för icke-godkända investeringar, medan 70 % bör reserveras för godkända investeringar under den godkända riskkapitalfondens löptid. Dessa gränsvärden bör beräknas utifrån de investeringsbara beloppen efter avdrag för alla relevanta kostnader och innehav av kontanter och likvida tillgångar. I förordningen bör anges de uppgifter som krävs för beräkningen av de investeringsgränser som avses.

(8a)  Syftet med denna förordning är att främja tillväxt och innovation i små och medelstora företag i unionen. Investeringar i godkända portföljföretag som är etablerade i tredjeland kan emellertid tillföra mer kapital till godkända riskkapitalfonder och på så sätt gynna små och medelstora företag i unionen. Investeringar bör emellertid under inga omständigheter göras i portföljföretag i tredjeland som har sitt säte i skatteparadis eller icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner.

(8b)  En godkänd riskkapitalfond bör inte ha sitt säte i skatteparadis eller icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner, såsom tredjeländer som särskilt kännetecknas av inga eller endast nominella skatter, brist på lämpliga samarbetsarrangemang mellan de behöriga myndigheterna i riskkapitalfondförvaltarens hemmedlemsstat och tillsynsmyndigheterna i det tredjeland där den godkända riskkapitalfonden är etablerad, eller brist på effektivt utbyte av information i skattefrågor. En godkänd riskkapitalfond bör inte heller investera i jurisdiktioner som kännetecknas av något av ovanstående kriterier.

(8c)  Förvaltare av godkända riskkapitalfonder bör kunna dra till sig fler kapitalutfästelser under fondens löptid. Hänsyn bör tas till sådana ytterligare kapitalutfästelser under den godkända riskkapitalfondens löptid, när nästa investering i tillgångar som inte är godkända tillgångar planeras. Ytterligare kapitalutfästelser bör tillåtas i enlighet med kriterier och med förbehåll för villkor som anges i den godkända riskkapitalfondens reglemente eller fondbestämmelser.

(8d)  De godkända investeringarna bör vara i form av egetkapital- eller hybridkapitalinstrument. Hybridkapitalinstrument omfattar en typ av finansieringsinstrument, som är en kombination av eget kapital och lån, där avkastningen av instrumentet är kopplad till vinsten eller förlusten från det godkända portföljföretaget, och där återbetalningen av instrumentet vid fallissemang inte är helt garanterad. Sådana instrument omfattar en rad finansieringsinstrument som exempelvis efterställda lån, passivt delägande, vinstandelslån, vinstandelsbevis, konvertibler och obligationer med optionsrätt. Som ett möjligt komplement till, men inte som ersättning för, egetkapital- eller hybridkapitalinstrument, bör lån med eller utan säkerhet, t.ex. överbryggande finansiering, som den godkända riskkapitalfonden beviljar ett godkänt portföljföretag, i vilket den godkända riskkapitalfonden redan innehar godkända investeringar, tillåtas, under förutsättning att högst 30 procent av den godkända riskkapitalfondens sammanlagda kapital samt utfäst ej infordrat kapital används för sådana lån. Dessutom bör en godkänd riskkapitalfond, för att återspegla befintlig affärspraxis på riskkapitalmarknaden, tillåtas att köpa befintliga aktier i ett godkänt portföljföretag från detta företags befintliga aktieägare. För att säkerställa så omfattande möjligheter som möjligt för kapitalanskaffning bör även investeringar i andra godkända riskkapitalfonder tillåtas. För att förhindra att investeringarna i godkända portföljföretag urvattnas bör godkända riskkapitalfonder endast tillåtas att investera i andra godkända riskkapitalfonder, under förutsättning att dessa godkända riskkapitalfonder inte själva har investerat mer än 10 % av sitt sammanlagda kapital samt utfäst ej infordrat kapital i andra godkända riskkapitalfonder.

(8e)  Riskkapitalfondernas kärnverksamhet är att tillhandahålla finansiering åt små och medelstora företag genom primärinvesteringar. Riskkapitalfonder bör inte medverka i systemviktig bankverksamhet utanför det vanliga tillsynsregelverket (så kallad ’skuggbankverksamhet’). De bör inte heller följa typiska private equity-strategier, exempelvis lånefinansierade företagsuppköp.

(8f)  I linje med målen i Europa 2020-strategin att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla syftar denna förordning till att främja riskkapitalinvesteringar i innovativa små och medelstora företag som är förankrade i den reala ekonomin. Kreditinstitut, investeringsföretag, försäkringsföretag, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag bör därför inte omfattas av definitionen av godkända portföljföretag enligt denna förordning.

(9)  Det måste fastställas regler som innebär att godkända riskkapitalfonder främst investerar i direkt emitterade instrument, så att en viktig skiljelinje kan dras mellan godkända riskkapitalfonder enligt denna förordning och den bredare kategori av alternativa investeringsfonder som handlar med emitterade värdepapper på andrahandsmarknader.

(10)  För att ge förvaltare av riskkapitalfonder viss flexibilitet vid fondernas investeringar och likviditetshantering, bör handel, exempelvis med aktier eller andelar i icke-godkända portföljföretag eller förvärv av icke-godkända investeringar, tillåtas upp till ett tröskelvärde på högst 30 % av sammanlagt kapital och utfäst ej infordrat kapital ▌. ▌

(11)  För att säkerställa att namnet ’Europeisk riskkapitalfond’ är tillförlitligt och lätt igenkännbart för investerare i hela unionen, bör det i denna förordning fastställas att endast riskkapitalförvaltare som uppfyller dess föreskrivna enhetliga kvalitetskriterier ska tillåtas använda namnet ’Europeisk riskkapitalfond’ när de marknadsför sådana fonder i unionen.

(12)  För att se till att godkända riskkapitalfonderna har en klar och tydlig profil som passar deras syfte, bör det finnas enhetliga regler för portföljsammansättning och fondernas tillåtna investeringmetoder.

(13)  För att riskkapitalfonder inte ska bidra till systemrisker och säkerställa att deras investeringar inriktas på att stödja godkända portföljföretag, bör belåning ▌av fonden inte tillåtas. Förvaltaren av en riskkapitalfond bör endast få utnyttja den godkända riskkapitalfonden för lån, utfärdande av eller ställande av säkerhet, under förutsättning att dessa lån, skuldebrev eller säkerheter täcks av ej infordrade utfästelser och således inte ökar fondens exponering utöver dess utfästelser. Detta tillvägagångssätt innebär att förskott från den godkända riskkapitalfondens investerare som till fullo täcks av kapitalutfästelser från dessa investerare inte ökar den godkända riskkapitalfondens exponering och därför bör tillåtas. Dessutom bör kortfristiga lån ▌tillåtas, för att fonden ska kunna täcka exceptionella likviditetsbehov som kan uppstå från det att inbetalning krävs av investerares kapitalutfästelser tills kapitalet faktiskt betalas in, under förutsättning att de inte överstiger ej infordrat kapital.

(14)  Särskilda säkerhetsmekanismer bör fastställas, för att se till att riskkapitalfonder endast marknadsförs till investerare som har den ▌ erfarenhet, kunskap och sakkunskap som fordras för att fatta egna investeringsbeslut och göra en riktig bedömning av dessa fonders risker och för att bevara investerarnas förtroende för och tillit till godkända riskkapitalfonder. Därför bör godkända riskkapitalfonder ▌bara marknadsföras till investerare som är professionella kunder eller kan behandlas som sådana enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument(6). För att få en tillräckligt bred investerarbas för investeringar i godkända riskkapitalfonder är det också önskvärt att vissa andra investerare får tillgång till godkända riskkapitalfonder, exempelvis personer med stor nettoförmögenhet. För dessa andra investerare bör dock särskilda skyddsmekanismer fastställas, för att se till att godkända riskkapitalfonder bara marknadsförs till investerare med en lämplig profil för sådana investeringar. Sådana skyddsmekanismer utesluter marknadsföring i form av sparplaner. Dessutom bör företagsledning, styrelse eller anställda som deltar i förvaltningen av en riskkapitalfond kunna göra investeringar i den godkända riskkapitalfond som de förvaltar, eftersom dessa personer är kunniga nog att delta i riskkapitalinvesteringar.

(15)  I denna förordning bör regler fastställas för affärsverksamhet och förhållandet mellan riskkapitalförvaltare och deras investerare, för att säkerställa att ’Europeisk riskkapitalfond’ endast används av förvaltare som uppfyller enhetliga kvalitetskriterier på sitt marknadsbeteende. Av samma skäl bör det i denna förordning föreskrivas enhetliga villkor för hur sådana förvaltare ska hantera intressekonflikter. I dessa regler bör det även krävas att förvaltaren har erforderliga organisatoriska och administrativa rutiner som tryggar korrekt hantering av intressekonflikter.

(15a)  Då en förvaltare av en riskkapitalfond avser att delegera uppgifter till tredje part bör förvaltarens skyldigheter gentemot riskkapitalfonden och dess investerare inte påverkas av att förvaltaren har delegerat uppgifter till en tredje part. Vidare bör förvaltaren av riskkapitalfonden inte delegera uppgifter i sådan omfattning att denne i själva verket inte längre kan anses vara förvaltaren av riskkapitalfonden utan i stället blivit en brevlådeenhet. Förvaltaren av riskkapitalfonden bör förbli ansvarig för att de delegerade uppgifterna utförs korrekt och att denna förordning alltid efterlevs. Delegeringen av uppgifter bör inte försvåra en effektiv tillsyn av förvaltaren av riskkapitalfonden och i synnerhet inte hindra förvaltaren från att handla, eller riskkapitalfonden från att förvaltas, i investerarnas bästa intresse.

(16)  För att säkerställa att namnet ’Europeisk riskkapitalfond’ har integritet, bör förordningen också innehålla kvalitetskriterier för riskkapitalfondens organisation. Förordningen bör ▌därför föreskriva enhetliga, rimliga krav på lämpliga tekniska resurser och personalresurser ▌.

(16a)  För att säkerställa en korrekt förvaltning av riskkapitalfonden och att förvaltaren kan täcka potentiella risker som uppstår till följd av dess verksamhet, bör denna förordning föreskriva enhetliga, rimliga krav på att förvaltarna av riskkapitalfonder har tillräckliga egna medel. Sådana egna medel bör vara tillräckliga för att säkerställa en korrekt förvaltning av den godkända riskkapitalfonden och fondens kontinuitet.

(17)  För investerarskyddet måste det säkerställas att sådana fonders tillgångar värderas på ett korrekt sätt. Därför bör godkända riskkapitalfonders reglemente eller fondbestämmelser innehålla regler om värderingen av tillgångar. Detta bör trygga värderingens integritet och överblickbarhet.

(18)  Enhetliga bestämmelser om årsredovisning bör fastställas, för att säkerställa att förvaltare av riskkapitalfonder som använder namnet ’Europeisk riskkapitalfond’ i tillräcklig utsträckning redovisar sin verksamhet.

(19)  För att gentemot investerarna säkerställa att namnet ’Europeisk riskkapitalfond’ har integritet, bör det bara användas av förvaltare av riskkapitalfonder med full öppenhet och insyn i deras investeringspolitik och investeringsmål. I denna förordning bör det därför fastställas enhetliga informationskrav som en förvaltare av en riskkapitalfond ska uppfylla gentemot sina investerare. Bland annat bör det finnas krav på att det före avtal ska lämnas information om den godkända riskkapitalfondens investeringsstrategi och mål, om använda investeringsinstrument, om kostnader och tillhörande avgifter samt om risk-/avkastningsprofilen för den investering som fonden föreslår. För en hög grad av öppenhet och insyn bör kraven också omfatta information om hur riskkapitalfondens ersättningar beräknas.

(20)  För att garantera en effektiv tillsyn när det gäller de enhetliga kraven i denna förordning, bör den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten kontrollera att förvaltare av riskkapitalfonder följer dessa krav. Därför ska den förvaltare av en riskkapitalfond som önskar marknadsföra sin fond som ’Europeisk riskkapitalfond’ underrätta den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat om detta. Den behöriga myndigheten bör registrera förvaltaren av riskkapitalfonden, om alla nödvändiga uppgifter har lämnats in och om det finns lämpliga arrangemang för att uppfylla kraven i denna förordning. Denna registrering bör gälla i hela unionen.

(20a)  För att underlätta en effektiv gränsöverskridande marknadsföring av godkända riskkapitalfonder bör registreringen av förvaltaren ske så snabbt som möjligt.

(20b)  Även om det i denna förordning finns skyddsmekanismer som garanterar att medlen används på ett korrekt sätt, bör tillsynsmyndigheterna vara vaksamma när de förvissar sig om att dessa skyddsmekanismer fungerar.

(21)  För att se till att efterlevnaden av de enhetliga kriterierna i denna förordning övervakas effektivt, bör förordningen innehålla regler om när uppgifter som lämnats till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten behöver uppdateras.

(22)  För en effektiv tillsyn när det gäller kraven i denna förordning, bör den även föreskriva en mekanism för de behöriga tillsynsmyndigheternas anmälningar till varandra, när en riskkapitalfonds förvaltare registrerats i sin hemmedlemsstat.

(23)  För överblickbara villkor för godkända riskkapitalfonders marknadsföring i hela unionen, bör europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (ESMA), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010(7) åläggas att ha en central databas som förtecknar alla förvaltare av godkända riskkapitalfonder och de godkända riskkapitalfonder som de förvaltar som registrerats i enlighet med denna förordning.

(23a)  Om den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten har tydliga och bevisliga skäl att tro att förvaltaren av en riskkapitalfond överträder denna förordning inom sitt territorium, ska den snarast informera den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om detta, vilken ska vidta lämpliga åtgärder.

(23b)  Om förvaltaren av riskkapitalfonden fortsätter att agera på ett sätt som tydligt bryter mot denna förordning, trots de åtgärder som den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten har vidtagit, eller om den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten inte agerar inom rimlig tid, får den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, efter att ha informerat den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, vidta alla åtgärder som krävs för att skydda investerarna, inklusive eventuellt hindra den berörda förvaltaren från att fortsätta med all marknadsföring av sina riskkapitalfonder i värdmedlemsstaten.

(24)  För att trygga en effektiv tillsyn när det gäller de enhetliga kriterierna enligt denna förordning, bör den innehålla en förteckning över tillsynsbefogenheter som behöriga myndigheter ska ha till sitt förfogande.

(25)  För att säkerställa efterlevnaden bör denna förordning innehålla administrativa sanktioner och åtgärder mot överträdelser av dess huvudbestämmelser. Dessa gäller portföljsammansättning, skyddsåtgärder för tillåtna investerare och att endast registrerade förvaltare av riskkapitalfonder ska få använda namnet ’Europeisk riskkapitalfond’. Det bör föreskrivas att en överträdelse av dessa huvudbestämmelser medför förbud mot att använda namnet och avregistrering av förvaltaren av riskkapitalfonder.

(26)  Tillsynsinformation bör utbytas mellan de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaten och värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad Esma).

(27)  Effektivt samarbete på tillsynsområdet mellan organ som ska övervaka efterlevnaden av denna förordnings enhetliga kriterier förutsätter att en hög grad av tystnadsplikt ska gälla för alla berörda nationella myndigheter och Esma.

(28)  Tekniska standarder för finansiella tjänster bör säkerställa en konsekvent harmonisering och hög tillsynsnivå i hela unionen. Då Esma har mycket specialiserad sakkunskap, skulle det vara ändamålsenligt och lämpligt att ålägga den att för kommissionen ta fram förslag till tekniska genomförandestandarder som inte inbegriper politiska val.

(29)  Kommissionen bör ges befogenhet att anta tekniska genomförandestandarder genom genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten)(8). Esma bör åläggas att utarbeta tekniska genomförandestandarder för format ▌i det meddelande som avses i denna förordning.

(30)  Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen i syfte att specificera förordningens krav ▌samt ▌olika kategorier av sådana intressekonflikter som förvaltare av riskkapitalfonder måste undvika samt vilka åtgärder som bör vidtas i detta avseende. Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sina förberedelser, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
▌

(32)  Senast fyra år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas bör en översyn av den göras, för att ta hänsyn till riskkapitalmarknadens utveckling. Översynen bör innehålla en allmän granskning av hur förordningens bestämmelser har fungerat och vilka erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av den. På grundval av översynen bör kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av ett förslag till rättsakt.

(32a)  Dessutom bör kommissionen senast den 22 juli 2017 inleda en översyn av samspelet mellan denna förordning och andra bestämmelser om företag för kollektiva investeringar och deras förvaltare, särskilt bestämmelserna i direktiv 2011/61/EU. Denna översyn bör särskilt ta upp denna förordnings räckvidd, och utvärdera huruvida det är nödvändigt att utvidga räckvidden så att större förvaltare av alternativa investeringsfonder kan utnyttja beteckningen ’Europeisk riskkapitalfond’. På grundval av översynen bör kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av ett förslag till rättsakt.

(32b)  Inom denna översyn bör kommissionen utvärdera eventuella hinder som kan ha påverkat investerares intresse för fonderna negativt, inklusive hur institutionella investerare påverkas av andra regleringar av tillsynskaraktär som kan gälla för dem. Dessutom bör kommissionen samla in uppgifter för att utvärdera europeiska riskkapitalfonders bidrag till andra unionsprogram, t.ex. Horisont 2020, som också syftar till att stödja innovation inom unionen.

(32c)  Mot bakgrund av kommissionens meddelande om en åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering och kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 med titeln ’Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin - Innovationsunionen’ är det viktigt att säkerställa effektiviteten i offentliga program som bedrivs i unionen för att stödja riskkapitalmarknaden samt samordningen och den ömsesidiga samstämmigheten mellan unionens olika politikområden som syftar till att främja innovation, däribland konkurrens- och forskningspolitik. En viktig tyngdpunkt för unionens politik för innovation och forskning är grön teknik, med hänsyn till unionens mål att vara en global ledare när det gäller smart och hållbar tillväxt och energi och resurseffektivitet, även när det gäller finansiering för små och medelstora företag. Vid en översyn av denna förordning kommer det att vara viktigt att bedöma dess inverkan på framstegen mot detta mål.

(32d)  Esma bör göra en bedömning av de personal- och resursbehov som uppstår till följd av befogenheterna och uppgifterna enligt denna förordning och översända en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

(32e)  Europeiska investeringsfonden (EIF) investerar bland annat i riskkapitalfonder i unionen. Åtgärderna i denna förordning som ska göra det lättare att identifiera riskkapitalfonder som uppvisar fastställda gemensamma särdrag, bör göra det lättare för EIF att identifiera riskkapitalfonder enligt denna förordning som möjliga investeringsmål. EIF bör därför uppmuntras att investera i europeiska riskkapitalfonder.

(33)  I denna förordning respekteras de grundläggande rättigheter och iakttas de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inklusive rätten till respekt för privat- och familjeliv (artikel 7) samt näringsfriheten (artikel 16).

(34)  När det gäller denna förordning regleras medlemsstaternas behandling av personuppgifter i medlemsstaterna av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(9). Detta är föremål för tillsyn av medlemsstaternas behöriga myndigheter, särskilt de offentliga oberoende myndigheter som medlemsstaterna utsett. När det gäller denna förordning regleras Esmas behandling av personuppgifter, under tillsyn av Europeiska datatillsynsmannen, av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter(10).

(35)  Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av reglerna för statligt stöd på godkända riskkapitalfonder.

(36)  Målen för denna förordning, det vill säga att säkra enhetliga krav på godkända riskkapitalfonders marknadsföring, och att inrätta ett enkelt registreringssystem för förvaltare av riskkapitalfonder, för att på så sätt ta full hänsyn till kravet på att säkerhet och tillförlitlighet i samband med användningen av namnet ’Europeisk riskkapitalfond’, vägs mot en effektivt fungerande riskkapitalmarknad samt kostnaderna för dess olika intressenter, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och kan därför, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre uppnås på unionsnivå. Unionen får därför anta åtgärder i enlighet med den subsidiaritetsprincip som föreskrivs i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel ▌går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

I denna förordning fastställs enhetliga krav på företag för kollektiva investeringar som vill använda namnet ’Europeisk riskkapitalfond’ i samband med marknadsföring av godkända riskkapitalfonder i unionen, vilket därmed bidrar till en väl fungerande inre marknad. Enhetliga regler föreskrivs för marknadsföring av godkända riskkapitalfonder till tillåtna investerare i hela unionen, för sammansättningen av riskkapitalfonders portföljer, för tillåtna investeringsinstrument och investeringsteknik samt för organisation, uppförande, öppenhet och insyn hos de förvaltare som marknadsför godkända riskkapitalfonder i unionen.

Artikel 2

1.  Förordningen ska tillämpas på de företag för kollektiva investeringar enligt definitionen i artikel 3 b där de totala förvaltade tillgångarna inte överstiger tröskelvärdet enligt artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU, som är etablerade i unionen och som ska registreras hos de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat i enlighet med artikel 3.3 a i direktiv 2011/61/EU, förutsatt att förvaltarna förvaltar godkända riskkapitalfonders portföljer ▌.

1a.  Förvaltare av riskkapitalfonder som är registrerade i enlighet med denna förordning och i enlighet med artikel 13, och vars totala tillgångar följaktligen överskrider tröskelvärdet enligt artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU, och som därför är föremål för auktorisation av de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaterna i enlighet med artikel 6 i detta direktiv, bör kunna fortsätta att använda namnet ’Europeisk riskkapitalfond’ i samband med marknadsföring av godkända riskkapitalfonder i unionen, under förutsättning att de uppfyller kraven i detta direktiv och att de även i fortsättningen vid alla tidpunkter uppfyller artiklarna 3, 5, 12 b och 12 a i denna förordning med avseende på de godkända riskkapitalfonderna.

1b.  Förvaltare av riskkapitalfonder som är registrerade i enlighet med denna förordning kan också förvalta fondföretag efter godkännande i enlighet med direktiv 2009/65/EG, förutsatt att de är externa förvaltare.

▌

Artikel 3

Med avseende på första stycket led i ska den godkända riskkapitalfonden själv registreras som förvaltare av riskkapitalfonden om riskkapitalfondens juridiska form tillåter intern förvaltning och om fondens styrelse väljer att inte utse en extern förvaltare. En godkänd riskkapitalfond som är registrerad som intern förvaltare av riskkapitalfonder kan inte registreras som extern förvaltare av riskkapitalfonder för andra företag för kollektiva investeringar.

KAPITEL II

VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV NAMNET ’EUROPEISK RISKKAPITALFOND’

Artikel 4

Förvaltare av riskkapitalfonder som uppfyller kraven i detta kapitel ska ha rätt att använda namnet ’Europeisk riskkapitalfond’ vid marknadsföringen av godkända riskkapitalfonder i unionen.

Artikel 5

1.  Förvaltaren av en riskkapitalfond ska säkerställa att tillgångar som förvärvas vid annat än godkända investeringar tar i anspråk högst 30 procent av fondens sammanlagda kapital och utfäst ej infordrat kapital. Andelen på 30 procent ska beräknas utifrån de investeringsbara beloppen efter avdrag för alla relevanta kostnader. Innehav i kontanter och andra likvida tillgångar ska inte beaktas vid beräkningen av denna gräns eftersom kontanter och andra likvida tillgångar inte ska anses vara investeringar.

2.  Förvaltaren av en riskkapitalfond får inte på den godkända riskkapitalfonden ▌använda metoder som ökar fondens exponering utöver nivån för dess kapitalutfästelser, varken genom lån av kontanter eller värdepapper, ingångna derivatpositioner eller på annat sätt.

2a.  Förvaltaren av en riskkapitalfond får endast utnyttja den godkända riskkapitalfonden för lån, utfärdande av eller ställande av säkerheter, under förutsättning att dessa lån, skuldebrev eller säkerheter täcks av ej infordrade utfästelser.

▌

Artikel 6

1.  Förvaltare av riskkapitalfonder ska bara marknadsföra fondandelar och aktier i godkända riskkapitalfonder till investerare som betraktas som professionella kunder enligt bilaga II.I till direktiv 2004/39/EG eller som på begäran kan behandlas som professionella kunder enligt bilaga II.II till det direktivet, eller till andra investerare varvid

2.  Första stycket ska inte gälla de investeringar som görs av företagsledning, styrelse eller anställda som deltar i förvaltningen av en riskkapitalfond när dessa investerar i den godkända riskkapitalfond som de förvaltar.

Artikel 7

Artikel 7a

1.  Då en förvaltare av en riskkapitalfond avser att delegera uppgifter till tredje part får förvaltarens skyldigheter gentemot den godkända riskkapitalfonden och dess investerare inte påverkas av att förvaltaren har delegerat uppgifter till en tredje part. Förvaltaren får inte heller delegera uppgifter i sådan omfattning att denne i själva verket inte längre kan anses vara förvaltaren av den godkända riskkapitalfonden utan i stället blivit en brevlådeenhet.

2.  Delegeringen får inte försvåra en effektiv tillsyn av förvaltaren av riskkapitalfonden och i synnerhet inte hindra förvaltaren av riskkapitalfonden från att handla, eller den godkända riskkapitalfonden från att förvaltas, i investerarnas bästa intresse.

Artikel 8

1.  Förvaltare av riskkapitalfonder ska belägga och undvika intressekonflikter och, om sådana inte kan undvikas, hantera och övervaka dem samt i enlighet med punkt 4 omedelbart informera om sådana intressekonflikter för att hindra att de negativt påverkar de godkända riskkapitalfonderna och deras investerare samt för att se till att de godkända riskkapitalfonder som de förvaltar hanteras väl.

2.  Förvaltare av riskkapitalfonder ska särskilt belägga intressekonflikter som kan uppstå mellan

3.  Förvaltare av riskkapitalfonder ska ha och använda effektiva organisatoriska och administrativa förfaranden för att uppfylla kraven enligt punkterna 1 och 2.

4.  Information om intressekonflikter enligt punkt 1 ska lämnas, om förvaltaren av riskkapitalfonder har organisatoriska förfaranden för att belägga, förhindra, hantera och övervaka intressekonflikter men där dessa inte är tillräckliga för att med rimlig säkerhet förhindra att investerarnas intressen skadas. Förvaltaren av riskkapitalfonder ska tydligt och klart informera investerarna om allmänna intressekonflikter eller intressekonflikters orsaker, innan den åtar sig att göra affärer på deras vägnar.

5.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att ange följande:

Artikel 9

Förvaltare av riskkapitalfonder ska alltid ha en tillräcklig kapitalbas och använda lämpliga personal- och teknikresurser för en god förvaltning av godkända riskkapitalfonder.

Det åligger förvaltare av riskkapitalfonder att se till att de alltid kan garantera att deras egna medel är tillräckliga för verksamhetens fortlevnad, och i enlighet med specifikationerna i artikel 12 redogöra för sin motivering till varför dessa medel är tillräckliga.

Artikel 10

Regler för värdering av tillgångar ska fastställas i den godkända riskkapitalfondens reglemente eller fondbestämmelser och ska garantera ett sunt och transparent värderingsförfarande.

De värderingsförfaranden som används ska säkerställa att tillgångarna värderas och att nettotillgångsvärdet beräknas minst en gång om året.

Artikel 11

1.  Förvaltare av riskkapitalfonder ska tillhandahålla en årsrapport till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten för varje godkänd riskkapitalfond som de förvaltar och senast 6 månader efter räkenskapsårets utgång. I årsrapporten ska det senaste årets verksamhet redovisas samt den godkända riskkapitalfondens portföljsammansättning. Den ska också innehålla information om den godkända riskkapitalfondens vinst i slutet av dess löptid och, i tillämpliga fall, information om den vinst som delats ut under dess löptid. Den ska innehålla den godkända riskkapitalfondens reviderade bokslut. Revisionen ska bekräfta fondens innehav av pengar och tillgångar och att förvaltaren av riskkapitalfonden har upprättat och fört lämpliga register och genomfört lämpliga kontroller i fråga om utförandet av uppdrag med avseende på eller kontroll av den godkända riskkapitalfondens och dess investerares pengar och tillgångar, och ska genomföras minst en gång per år. Årsrapporten ska utformas i enlighet med gällande redovisningsstandarder och vad som avtalats mellan förvaltaren av riskkapitalfonder och investerarna. Förvaltaren av riskkapitalfonder ska på begäran lämna rapporten till investerare. Förvaltaren av riskkapitalfonder och investerare får komma överens om ytterligare inbördes information.

2.  Om förvaltaren av riskkapitalfonder för den godkända riskkapitalfonden ska offentliggöra en årsredovisning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad(11), ska informationen som avses i punkt 1 lämnas antingen separat eller som en kompletterande del av årsredovisningen.

Artikel 12

1.  Förvaltare av riskkapitalfonder ska, när det gäller de godkända riskkapitalfonder som de förvaltar, på ett tydligt och begripligt sätt underrätta sina investerare om ▌följande faktorer, innan dessa fattar investeringsbeslut:

1a.  All information som det hänvisas till i punkt 1 ska vara rättvisande, tydlig och får inte vara vilseledande. Den ska i tillämpliga fall uppdateras och ses över regelbundet.

2.  Om den godkända riskkapitalfonden ska offentliggöra prospekt om denna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel(12) eller i enlighet med nationell lagstiftning, ska den information som avses i punkt 1 antingen lämnas separat eller som en del av prospektet.

KAPITEL III

TILLSYN OCH ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 13

1.  Förvaltare som avser att använda namnet ’Europeisk riskkapitalfond’ för marknadsföring av sina godkända riskkapitalfonder, ska underrätta den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat om denna avsikt och ska lämna följande uppgifter:

2.  Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska endast registrera förvaltaren av riskkapitalfonder, om den är förvissad om att följande villkor är uppfyllda: